liu.seSök publikationer i DiVA
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 45 av 45
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Abramsson, Marianne
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen Åldrande och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Äldre, infrastruktur och boende2017Ingår i: Vem är den äldre? - Äldrebilder i ett åldrande Sverige / [ed] Abramsson, Marianne; Hydén, Lars-Christer & Motel Klingebiel, Andreas, Stockholm: Nationell Kvalitetsplan för Äldreomsorgenionell Kvalitetsplan för Äldreomsorgen , 2017Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 2.
    Abramsson, Marianne
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Changing residential mobility rates of older people in Sweden2010Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 3.
    Abramsson, Marianne
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Housing Careers2012Ingår i: International Encyclopedia of Housing and Home / [ed] Susan J. Smith, Marja Elsinga, Lorna Fox O'Mahony, Ong Seow Eng, Susan Wachter, David Clapham, Oxford: Elsevier, 2012, s. 385-389Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Housing career is a frequently used term in housing research that describes the residential mobility of households often in relation to housing quality, size, tenure, and location. It can be defined as a series of dwellings occupied by a household during the course of life. Housing policies influence the choices and constraints of individuals acting on the housing market. They vary for different groups depending on factors such as experiences, education, or socioeconomic status. Resources, preferences, and possibilities are concepts used to describe households’ actions on the housing market.

  • 4.
    Abramsson, Marianne
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Samhälle, mångfald, Identitet (SMI).
    Housing Careers in a Changing Welfare State - A Swedish Cohort Study2008Ingår i: Housing, Theory and Society, ISSN 1403-6096, E-ISSN 1651-2278, Vol. 25, nr 4, s. 231-253Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In this study the housing careers of individuals are related to the development of the Swedish welfare state and its effects on the housing market.The aim of the study was to investigate if the value placed on housing standard, size, tenure and location has changed over time as the welfare state has developed. Twelve individuals in four cohorts born in 1925, 1942, 1955 and 1970 were interviewed. The most evident differences relate to the standard, size and the location of a dwelling. The older cohorts began their housing career in smaller housing with a standard that was the norm at that time. When the most basic housing needs were met, environmental and location aspects began to gain policy interest. These factors were taken into account by the younger cohorts as they entered the housing market, but also among the older as they had progressed through their housing career. A change in housing size as the household grows was not cohort-specific. Tenure was not cohort-specific, but was discussed in terms of freedom that differed between individuals rather than between cohorts.

  • 5.
    Abramsson, Marianne
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Lifestyle motives as reasons for moving to senior housing2014Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The aim of the study was to identify possible life style motives to why a group of older movers chose to move into senior housing. This was done using the results from an interview study with people moving into a senior housing facility. Interviews were conducted prior to and after the move.

  • 6.
    Abramsson, Marianne
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Lifestyle Motives as Reasons for Moving to Senior Housing2014Ingår i: Nordic Seniors on the Move.: Mobility and Migration in Later Life. / [ed] Anne Leonora Blaakilde & Gabriella Nilsson, Lund: Lund Studies in Arts and Cultural Sciences , 2014, s. 51-74Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 7.
    Abramsson, Marianne
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Mellanboendeformer för äldre: av intresse såväl för de äldre som för bostadsföretagen2009Ingår i: Åldrande, åldersordning, ålderism / [ed] Håkan Jönson, Linköping: Linköping University Electronic Press , 2009, 1, s. 138-156Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Den här texten syftar till att diskutera det ökande intresset för äldres boendesituation utifrån kommunernas, bostadsföretagens samt de äldre individernas perspektiv. Detta görs genom att studera de förändringar som har ägt rum på bostadsmarknaden då nya former av boenden för äldre nu finns på marknaden. Dessa boenden riktar sig till aktiva äldre som närmar sig eller redan har uppnått pensionsåldern och som inte har hemmaboende barn. De förändringar som sker i den här fasen av livet kan antas påverka boendesituationen även om det är individer och hushåll som inte är beroende av insatser i form av vård och omsorg som endast kan lösas inom det särskilda boendet. Fokus här är på de förändringar som ägt rum på den ordinära bostadsmarknaden och inom bostadsföretagen men också på sociala frågor som kan ha med de äldres bostadssituation att göra.

    Studien utgår ifrån några forskningsfrågor kring tidpunkten för det ökade intresset för äldres boendesituation, de olika typer av boenden som diskuteras liksom de kvaliteter i boendet som poängteras i samband med marknadsföringen av seniorboenden.

    Texten är en sammanfattning dels av litteratur som berör äldre som aktörer på bostadsmarknaden, dels av möten med representanter för bostadsföretag och tjänstemän inom några olika kommuner kring de behov som finns och olika exempel på hur man försöker möta dessa behov. Ett antal studiebesök har också genomförts som visar på hur den här typen av boenden fungerar i praktiken och texten bygger också på preliminära resultat ifrån ett par pågående studier om äldres boendepreferenser i en medelstor svensk stad. Resultaten som presenteras är en sammanfattning av det som framkommit ur dessa olika källor.

    Det finns inga regler för vad som måste ingå för att ett boende ska räknas som en mellanboendeform, t.ex. seniorboende, även om en del riktlinjer och rekommendationer har presenterats (Wel Hops 2007). Oftast riktar sig boendet till individer som är 55 år eller äldre och som inte har några hemmavarande barn. Tillgängligheten är hög och det finns oftast gemensamhetsutrymmen och lokaler för hobbyverksamheter av olika slag. Mellanbo-endeformerna har en rad olika namn såsom seniorboende, plusboende, 55+, temaboende, boende för den tredje åldern, gemensamhetsboende etc. Här kommer termen seniorboende för enkelhetens skull att användas.

  • 8.
    Abramsson, Marianne
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Older people’s reasons to move or age in place – individual preferences or a housing market issue2012Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    It is generally known that older people move to a smaller extent than younger age groups. They are less prone to change housing when circumstances such as a change in household size or a change in income occur. Still some of them do move. Older people have different reasons for moving or ageing in place. In this study the aim was to dig deeper into the reasons for why older people act differently in the housing market to investigate whether their actions mainly depend on different individual preferences or issues related to the housing market or possibly other social or physical obstacles. In the study 80 older households aged 55 years or older were interviewed about their housing situation, their housing preferences and their knowledge about different types of housing offered in their local housing market. 55 of the interviewees lived in owner occupied single family housing or ordinary rental housing, 20 had recently moved to a rental senior housing complex and 5 had moved to a rental ‘sheltered’ housing complex. In addition the interviewees were selected from different geographical areas, a medium sized city, one small city, a small town and a countryside area. The results of the study showed that attachment to home and housing preferences were important for their respective actions. Their knowledge about the local housing market and the actual supply of housing suitable for older people influenced their decisions to move. Information about housing for older people such as advertisements and posters, as well as the building of new housing for this group made several of the interviewees decide to move. To some the lack of suitable or affordable housing was a reason to remain in current housing. Yet another group had not considered their housing situation at all and the question of moving or ageing in place was a non-issue.

  • 9.
    Abramsson, Marianne
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Plans and reasons for relocation among older people.2015Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 10.
    Abramsson, Marianne
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Social relations within a senior housing complex –uniting or dividing?2010Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 11.
    Abramsson, Marianne
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande.
    The Choice of Housing among Seniors - Alternatives to Ageing in Place2008Ingår i: European Network for Housing Research. Housing and Living Conditions of Ageing Populations,2008, 2008, s. 98-98Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    In the last decade a growing interest in senior housing has been seen in Sweden. This type of housing in between ageing in place and nursing homes has gained a vivid political interest, evident in the Swedish Government Official Report from December 2007 on housing for seniors. The number of this type of dwellings is increasing as is the demand. Here the aim was to study the variety of housing aimed at seniors as well as the effect recent demographic changes may have had on the supply. The political agenda for housing for seniors has been studied as well as the trends and plans in some municipalities in a southern Swedish county. The amount of high quality senior housing often in attractive locations has increased and is being marketed to middle income active (young) seniors. At the other end of the scale is a group of frail seniors ageing in place but with social needs that cannot be accounted for in their current homes. For them new housing types develop in collaboration with housing companies and social welfare offices in municipalities. In addition there is a group of seniors, active but with low incomes in need of ordinary housing but with the social qualities of senior housing. It is evident that a growing number of municipalities are responding to the changing demography, i.e., an ageing population, by building or planning for new types of senior housing. Having begun in the larger cities often in tenant cooperatives, municipal housing companies are entering this market to a larger extent and senior housing can now be found in medium sized cities as well as in smaller municipalities. A forthcoming issue is what will happen in senior housing as people age and how this will effect the social life on which many are built.

  • 12.
    Abramsson, Marianne
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    The housing situation as part of everyday life among older people2009Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 13.
    Abramsson, Marianne
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen Åldrande och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    The housing situation of older people – Issues of investigations2017Ingår i: Book of abstracts, 2017, s. 51-51Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The housing situation of older people has been on the Swedish political agenda for some time. An increasing ageing population implies a demand for housing in correspodence to their needs. Assisted living facilities decreased with 30 000 places between 2002 and 2016, as a result, the majority of older people age in a dwelling in the ordinary housing market. In 2008 and 2015 respectively two government investigations on older people’s housing were presented. The investigations focused on the need for housing to bridge the gap between ordinary housing and assisted living facilities and issues of affordability and social community but also the lack of accessible housing in particular geographic areas. This paper aims to investigate the origins of the two investigations and relate them to changes in the housing market affecting older people, arguing that the strong emphasis on ageing in place has shifted the responsibility of having a good place to live from general welfare to older individuals themselves.

  • 14.
    Abramsson, Marianne
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande.
    The move into senior housing - reasons and expectations. Results from interviews with inmovers to a new senior housing complex2008Ingår i: Nordic Congress of Gerontology, Ageing, dignity and diversity,2008, 2008Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    A growing interest in senior housing has been seen in Sweden in the last decade. This type of housing in between ageing in place and nursing homes has gained a vivid political interest, evident in the Swedish Government Official Report from December 2007 on housing for seniors. The number of this type of dwellings is increasing as is the demand. In this study the aim was to study the qualities of this housing type making it an attractive housing alternative to seniors. Inmovers to a senior housing complex in municipal housing were interviewed before the move about their reasons for choosing senior housing and their expectations as regard the move. The building has 13 floors, has been completely refurbished and is located near the city centre. The interviews were semi-structured using an inteview guide listing subjects to be covered in an open discussion. Each interview lasted one hour. The interviewees come from a mix of tenures, owner occupation, tenant cooperatives and rental housing. A majority of the inmovers became aware of the housing alternative as they saw the advertisment in the newspaper and had not thought about this type of housing before. Preliminary results show that the fact that the housing complex is specifically aimed at seniors is important as are feelings of security, stability and access to common areas. Accessibility and low levels of maintenance are other factors of importance. The fact that the building has gone through a complete renovation is important to many households and decisive to some. To take part in the construction process, interior design and planning of common areas has been appreciated by many. Most look forward to common activities, to know their neighbours, but privacy is important. In conclusion the importance of the house being available to seniors only has to be stressed.

  • 15.
    Abramsson, Marianne
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen Åldrande och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Vad kännetecknar de äldre under kommande årtionden? Äldre, generationsperspektiv och sociala nätverk2017Ingår i: Vem är den äldre? - Äldrebilder i ett åldrande Sverige / [ed] Abramsson, Marianne; Hydén, Lars-Christer & Motel Klingebiel, Andreas, Stockholm: Regeringskansliet Kommitteservice , 2017Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 16.
    Abramsson, Marianne
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen Åldrande och social förändring. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Äldre, generationsperspektiv och sociala nätverk2017Ingår i: Vem är den äldre? Äldrebilder i ett åldrande Sverige / [ed] Abramsson, Marianne; Hydén, Lars-Christer & Motel Klingebiel, Andreas, Stockholm: Nationell Kvalitetsplan för Äldreomsorgenationell Kvalitetsplan för Äldreomsorgen , 2017Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 17.
    Abramsson, Marianne
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Andersson, Eva
    Changing locations – Central or peripheral moves of seniors’ residential mobility.2013Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Increasing shares of elderly in European populations have initiated debates about where and how they will reside. Our main hypothesis is that when moving in this phase of life the most common move would be a move from a suburban location in owner occupation to a more centrally located apartment. This would be in line with the discussion that older people when they retire or the children have moved out want to take part in the culture of city living, such as concerts, theatres and museums in addition to enjoying a more convenient type of housing. This we argue, is the assumed residential pattern during the third age and a possible part of a mobility cycle as described by Rossi (1955). There are qualitative and survey studies pointing to such a residential mobility trend among seniors and increased mobility rates among young seniors have been shown statistically. However, quantitative tests showing a central or suburban destination and type of tenure chosen by the movers are still lacking. The aim of this study was to examine the local geographical mobility and tenure choice of older people. The analysis was made using a register database, Geoswede, comprising the total Swedish population. Moves of the cohorts born in the 1920s, 1930s and the 1940s were followed between 2001 and 2006. Using five distances to the municipal’s population core we concluded that a centralized mobility pattern could be observed among elderly movers in Sweden. The two older cohorts made such moves whereas the majority of the young cohort moved to more peripheral destinations. Also, movers from owner occupation in the cohort born in the 1940s to a larger extent move within owner occupation and make short distance moves. This is further analysed through the use of three case municipalities. Increased knowledge about the mobility rates and residential patterns of the studied cohorts, that constitute two out of nine million people in Sweden, will have an impact on planning issues.

  • 18.
    Abramsson, Marianne
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Andersson, Eva
    Dept of Human Geography, Stockholm University, Stockholm.
    Changing Preferences with Ageing – Housing Choices and Housing Plans of Older People2016Ingår i: Housing, Theory and Society, ISSN 1403-6096, E-ISSN 1651-2278, Vol. 2016, nr 33, s. 217-241, artikel-id 2Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Planning for the housing situation of an ageing population is one of the challenges of many countries. To increase our understanding of the needs of the ageing population, a nationwide survey stratified on age and municipality type was conducted. Research questions referred to the current housing situation and plans. The aim was to investigate how preferences, location, and/or the type of housing preferred changes with age and if they are housing market dependent. Results of 10-year cohorts show that the most marked change is between the cohort 75–84 years old and the oldest cohort 85+. There is a gradual change over time of moves from large to small housing, from owner-occupation to rented housing. Respondents in the major cities and in the rural or tourism-dependent municipalities are less inclined to move compared to those from other types of municipalities. The study predicts a shortage of rented apartments.

  • 19.
    Abramsson, Marianne
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Andersson, Eva
    Housing choices and housing plans of older people2014Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Planning for the housing situation of an ageing population is one of the challenges of many countries today. In Sweden housing provision is mainly a matter at the municipal level and although the municipalities do not provide housing themselves, they can facilitate for the actors to realise their housing plans and influence the situation in the housing market. In or-der to do this successfully, knowledge about the housing preferences of the different actors is crucial. Most people today remain in ordinary housing all through life. In Sweden only 5 per cent of the population aged 65 and above move to assisted living. This results in greater de-mands on the housing that is available in the ordinary housing market and on the municipali-ties in ascertaining that suitable housing is being provided. In order to increase our under-tanding of the needs and wants of the ageing population, a survey was conducted in 2013 in which the respondents answered questions about their current housing situation and their housing plans for the future. The research questions raised regarded the choice of housing location in relation to the respondents’ current housing, similarly the choice of tenure and housing size and if there are differences in the choices made depending of the age of the indi-vidual and in the type of municipality in which they live. The survey was sent out nation-wide, to 4000 people aged 55 years and older resulting in a response rate at 60,7 per cent (2400 individual), the oldest respondent being 103 years old.

    In this study the housing plans as regard location and housing type were in focus. The aim was to distinguish if there is a time in life when the locations and/or the type of housing the respondents would prefer changes, a tipping point. Preliminary results of 10 year cohorts show that the most frequent the movers are those aged 55-65 and 85 and older, the former mainly moving within the same tenure whereas the latter are more likely to change tenure, into rental housing which is more often located in central areas in the municipality.

  • 20.
    Abramsson, Marianne
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Andersson, Eva
    Housing choices and housing plans of older people – in search of a tipping point.2014Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Planning for the housing situation of an ageing population is one of the challenges of many countries today. In Sweden housing provision is mainly a matter at the municipal level where the municipalities take on the responsibility for facilitating for the different actors to realise their housing plans and for influencing the situation in the housing market. In order to do this successfully, knowledge about the housing preferences of the different actors is crucial. Most people today remain in ordinary housing all through life. In Sweden only 5 per cent of the population aged 65 and above move to assisted living. This results in greater demands on the housing that is available in the ordinary housing market and on the municipalities in ascertaining that suitable housing is being provided. In order to increase our understanding of the needs and wants of the ageing population, a survey named SHIELD, Survey of Housing Intentions among the ELDerly, was conducted in 2013 in which the respondents answered questions about their current housing situation and their housing plans for the future. The research questions raised regarded the choice of tenure and housing size and were stratified on age and municipality type to certify analyses of these variables. The SHIELD-survey was sent out nation-wide, to 4000 people aged 55 years and older resulting in a response rate at 60,7 per cent (2400 individual). In this study the housing preferences as regard housing, housing location and housing type were in focus in relation to age. The aim was to distinguish if there is a time in life when the preferences, locations and/or the type of housing the respondents would prefer changes, a tipping point. Preliminary results of 10 year cohorts show that the most marked change in preferences and behaviour is between the cohort 75-84 years old and the oldest cohort 85+ but it is also evident from the study that there is a gradual change over time, such as moves from large to small housing, from owner occupation to rental housing that begin already between the first two cohorts, 55–64 and 65–74 years old. The survey shows that in general respondents in the major cities and in the rural or tourism-dependent municipalities are less inclined to move compared to respondents from other types of municipalities.

  • 21.
    Abramsson, Marianne
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Andersson, Eva
    Institutet för bostads- och urbanforskning (IBF), Uppsala Universitet.
    Residential mobility patterns of older people2009Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 22.
    Abramsson, Marianne
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Andersson, Eva K
    Department of Human Geography, Stockholm University, Stockholm.
    Changing locations: Central or peripheral moves of seniors2015Ingår i: Journal of Housing and the Built Environment, ISSN 1566-4910, E-ISSN 1573-7772, Vol. 30, nr 4, s. 535-551Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The increasing proportion of elderly in European populations has prompted debate about where and how they will reside. Our main hypothesis is that when moving in this phase of life the most common move would be one from a suburban location in owner occupation to a more central location. This would be in line with the popular belief that older people, when they retire or when the children have moved out, want to take part in the culture of city living, such as concerts, theatres and museums in addition to enjoying a more convenient type of housing. This, we argue, is the assumed residential pattern during the third age and a possible part of a mobility cycle as described by Rossi (1955). The aim of this study was to examine the local geographical mobility and tenure of older people. The analysis was made using a register database, Geoswede, comprising the total Swedish population. Moves of the cohorts born in the 1920s, 1930s and the 1940s were followed between 2001 and 2006. Using five distances to the municipal population core a centralized mobility pattern could be observed. The two older cohorts made such moves, whereas the majority of the youngest cohort moved to peripheral destinations. From analysis of three case municipalities, it was shown that movers from owner occupation in the cohort born in the 1940s moved within owner occupation to a greater extent and made short distance moves. This type of knowledge will have an impact on planning issues.

  • 23.
    Abramsson, Marianne
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Andersson, Eva K
    Department of Human Geography, Stockholm University.
    From suburb to central location – Residential mobility among elderly2011Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    In Sweden an assumption is that older people today, and in particular the baby boomers, are more willing to change residence to accommodate for changing life-styles and poorer health when ageing, than was the case for earlier generations. Often this will include a move from a suburban location to a central location. In interview studies and the popular debate this would suit the idea of modern older people taking part in the culture of the city centre, such as museums, concerts and theatres. There are qualitative and survey studies pointing to such a residential mobility trend among seniors but quantitative tests are to a large extent lacking although increased mobility rates among young seniors have been shown. The aim of this study is to examine, in three case municipalities, if older people leaving owner occupation in the suburb move to apartments in more central locations. The analysis is made using a register database, Geoswede, comprising the total Swedish population. Moves of the cohorts born in the 1920s, 1930s and the 1940s are followed between 2001 and 2006. Most elderly in Sweden are stayers (75%). However, it can be concluded that in three municipalities a centralized mobility pattern can be observed. Mobility and residential patterns of the studied cohorts will impact planning issues, as they constitute two out of nine million people in Sweden.

  • 24.
    Abramsson, Marianne
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Andersson, Eva K
    Department of Human Geography, Stockholm University.
    Residential Mobility Patterns of Elderly - Leaving the House for an Apartment2012Ingår i: Housing Studies, ISSN 0267-3037, E-ISSN 1466-1810, Vol. 27, nr 5, s. 582-604Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    One hypothesis is that, in Sweden, the elderly today are more willing to change residence to accommodate for changing lifestyles and poorer health than in earlier generations. If so, the elderly will change their type of tenure from owner occupation to tenant co-operative or rental housing, which includes more services for residents. The aim of this study is to discover if elderly people move to apartments after leaving single-family housing that they own. Mobility patterns of those born in the 1920s, 1930s and 1940s are analysed to indetify characteristics of satyers and movers, and to determine to what extent the elderly move to rental and tenant co-operative apartments. The analysis is cross-sectional using a register database comprising the Swedish population. Moves were followed between 2001 and 2006. The majority remained in their current dwelling but almost one-quarter moved. Of those, a smaller number moved from owner-occupied housing to a tenant co-operative or rental apartment.

  • 25.
    Abramsson, Marianne
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Elmqvist, Anna
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Magnusson Turner, Lena
    Norwegian Social Research (Nova) Oslo, Norge.
    Äldres flyttningar och motiv till att flytta eller bo kvar: skrift inom regeringsuppdraget Bo bra på äldre dar, Hjälpmedelsinstitutet2014Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Föreliggande rapport handlar om den äldre befolkningen i Sverige, dess bosättningsmönster, flyttningar och motiv till att flytta eller att bo kvar. Studien är dels baserad på statistik från databasen Geosweden dels på resultat från ett större intervjumaterial omfattande 74 hushåll som inbegriper boende i olika åldrar, upplåtelseformer och med olika ekonomiska ramar.

    Analysen av bosättningsmönster och flyttning bland dem som var 65 år och äldre år 1990 respektive år 2000 uppvisar både en stabilitet och en dynamik över tiden. Stabiliteten består i att flertalet inte flyttar och att det fortsatt är en hög andel som bor i ägt småhus, även högt upp i åren. Dynamiken består i de effekter som flyttningen har för den grupp som flyttar. Det är effekter som har stor betydelse för dem som flyttar men marginella effekter för ålderskohorterna totalt.

    Drygt 1,5 miljoner individer i varje ålderskohort har följts över tio respektive åtta år. Skillnader och likheter i både flyttningsbeteende och bosättningsmönster i tre olika åldersgrupper: 65-69 år, 70-79 år och 80+ år har analyserats. Fokus är på ålder och demografiska förändringar som faktorer som kan bidra till att förklara både flyttningsbenägenheten i sig och mellan vilka typer av bostäder flyttningen sker.

    Den demografiska profilen i de två ålderskohorterna är ungefär densamma, dock är det relativt sett fler i ålderskohorten 65+ år 2000 som är födda utanför Sverige, fler som är skilda respektive har en ATP-pension. Det är också relativt sett fler som är 80+ år i ålderskohorten 65+ år 2000. Demografiska förändringar som är kända i samhället i stort, såsom en stigande andel personer född i ett annat land och en ökad skilsmässofrekvens framträder även bland de äldre, och dessutom som förändringar över en relativt kort tidsperiod.

    Bosättningsmönstret har undersökts efter typ av bostad definierad som småhus med äganderätt, bostadsrätt, privat hyresrätt och allmännyttig hyresrätt. År 1990 var det 41,8 procent av samtliga i åldern 65+ år som bodde i ett ägt småhus. Fördelningen på övriga typer av bostäder var relativt jämn. År 2000 var det fortsatt 38,7 procent i denna kohort som bodde i ett ägt småhus. En motsvarande analys av ålderskohorten 65+ år, år 2000 visar att 46,7 procent bodde i ägt småhus, år 2008 var det fortsatt 42,1 procent. De förändringar som sker i bosättningsmönstret i övrigt mellan de två ålders-kohorterna är en högre andel i bostadsrätt och en motsvarande lägre andel i hyresrätt. De senare förändringarna rör sig om tre procentenheter.

    Bosättningsmönstret varierar över tid, men än mer mellan olika åldersgrupper. Andelen i ägd bostad sjunker med stigande ålder och skillnaderna mellan åldersgrupperna i de båda ålderskohorterna minskar med stigande ålder. Det skiljer närmare tio procentenheter i andelen i den yngsta åldersgruppen som bodde i ägt småhus år 1990 respektive år 2000, medan skillnaderna mellan övriga åldersgrupper är betydligt mindre. Vi pekar här på betydande kohorteffekter.

    Flyttningsbenägenheten är lägre i ålderskohorten 65+ år, år 2000 jämfört med i ålderskohorten 65+ år 1990, en förändring som gäller såväl totalt som för de enskilda åldersgrupperna. Sambandet mellan demografiska förändringar och benägenheten att flytta har undersökts. Här återfinns förvän-tade samband såsom att en skilsmässa genererar en flyttning för åtminstone den ena parten samt en relativt sett högre flyttningsbenägenhet bland dem som blir änkor/änklingar. Stabilitet minskar sannolikheten för att flytta. Det gäller särskilt bland dem som är gifta. Ny familjebildning bland äldre leder inte alltid till att parterna flyttar samman, utan samlivet blir istället ”Living apart together”.

    Den andel som flyttar under de två femårsperioderna var 27,6 procent respektive 23,2 procent. Flyttningsbenägenheten minskade totalt, inom samtliga åldersgrupper och även inom samtliga typer av bostäder. Men även om bosättningsmönstret i hela gruppen 65+ år var stabilt under såväl 1990-talet som 2000-talet var det stora förändringar bland dem som flyttade, andelen individer i småhus med äganderätt minskade betydligt. I de grupper som flyttade under perioden 1990-1995 minskade andelen från 41,6 procent till 26,8 procent och under perioden 1996-2000 från 40,9 procent till 14,1 procent. Ökningen skedde framför allt i hyresrätt. Bland dem som flyttade under perioden 2001-2005 minskade andelen i ägt småhus från 53,3 procent till 13,1 procent och under perioden 2006-2008 (kort tidsperiod) från 49,0 procent till 10,8 procent. Ökningen skedde i övriga upplåtelseformer, men särskilt i allmännyttig hyresrätt.

    Småhuset är den vanligaste typen av bostad men bostadsrätten och hyresrätten får en allt större betydelse med stigande ålder och förändringar i hushållet. Den ägda bostaden, förutsätter på samma sätt som för yngre åldersgrupper stabila förhållanden. Studien visar på signifikanta samband mellan demografiska förändringar och sannolikheten för att flytta men också på att det finns komplexa samband mellan flyttningsbenägenhet och typ av bostad, främst den ägda bostaden som både ökar sannolikheten för att flytta, men över tid också minskar densamma.

    Sannolikt kommer äldres boende i huvudsak inte att se så mycket annorlunda ut i framtiden mot vad det gör idag, dvs de flesta bor kvar i sina bostäder och de äldsta flyttar när de har behov av att an-passa sitt boende till en försämrad hälsa. Utifrån intervjuerna kan vi dock förvänta oss en något ökad rörlighet bland äldre och en större beredskap bland äldre att själva se om sin situation som äldre. När de ges möjlighet, i form av ett varierat bostadsutbud, flyttar flera äldre till ett mera anpassat boende. Det ökade utbudet av bostadsalternativ liksom intervjuerna understryker detta. En flytt till ett mer anpassat boende skulle på sikt kunna underlätta för t ex vård- och omsorgsgivare. Flera av de äldre hänvisar dock till att de inte vet hur de kommer att agera när de blir äldre, kanske kommer de att dröja sig kvar i sina bostäder trots att de nu säger att de tänker anpassa sitt boende, att den tröga rörligheten följer med åldrandet. Några av de intervjuade kände också en stark bundenhet såväl till bostaden som till den omgivande miljön och var därmed inte intresserade av att flytta.

    Intervjuerna visar att boendekostnaderna påverkar äldres val av boende. De som bor i villa sedan många år tillbaka har ofta låga boendekostnader, 2000-4000 kronor i månaden, en bidragande orsak till att många äldre bor kvar, även om det erbjuds attraktiva alternativ på bostadsmarknaden. Skillnaden i månadskostnad mellan det man har och det man får är alltför stor. En grupp äldre anser sig inte ha råd till ett annat boende, särskilt de som bor i bostäder med låg hyra. En utmaning för bostadsmarknadens aktörer är att skapa boenden som passar även för den gruppen som har samma behov av ett bra boende som äldre med bättre ekonomi. Information om hur man kan beräkna sina boendekostnader kan vara behjälplig då en del äldre utgår från att de inte har råd med vissa boende-alternativ, trots att det är många som inte utnyttjar sin rätt till bostadsbidrag.

    Många äldre har inte varit aktiva på bostadsmarknaden på många år och saknar kunskap om boende-alternativ. För äldre som bor i bostäder där de har svårt att klara sig själva och upplever sin situation som besvärlig kan riktad information om alternativ på bostadsmarknaden öka den kunskapen.

    Trygghetsboendet är ett alternativ för äldre som känner sig oroliga, ensamma eller isolerade i sitt boende. I boendet finns personal på dagtid och larmfunktion under övriga tider på dygnet. Då det särskilda boendet i allt större utsträckning riktar sig till dem med stora vård- och omsorgsbehov, ofta multisjuka och med demenssjukdom, erbjuder trygghetsboendet ett alternativ för äldre vars omsorgsbehov är av en annan karaktär, t ex för att man är ensam i sitt boende eller sjuklig. Trygghetsboendet såsom det fungerar för de intervjuade i den här studien bidrar till en ökad social gemenskap och en minskad oro. Boendet utgör en trygghet även för anhöriga som vet att hjälp finns att få vid behov.

    Intervjuerna visar också att det finns en medvetenhet bland äldre om att man kan behöva hjälpa varandra. Boendesituationen eller boendemiljön kan underlätta eller försvåra den typen av hjälp. I intervjuerna var det de som bodde på landsbygden som tydligast gav uttryck för att de kände sig trygga med att man grannar sinsemellan hjälps åt även om hjälpen förekom även i stadsmiljöer. På landsbygden kände man sig även tryggare med den formella omsorg man eventuellt kan komma att behöva. Man hade en större kännedom om hur hemtjänsten fungerar, genom personlig erfarenhet av arbete eller av att föräldrar hade haft hemtjänst och var nöjda med hur den fungerar. Likaså visste man vilka särskilda boenden som skulle kunna bli aktuella och även här hade man en stor tillit till att dessa fungerar bra och man kände också till personalen. Denna tillit gör också att man inte känner sig tvingad att se om sin boendesituation, man vet att den dag man inte längre klarar sig på egen hand får man hjälp från en fungerande hemtjänst eller får flytta till ett omtyckt särskilt boende.

    Bostadsrätten har över tid stärkt sin roll. Möjligen kan detta förklaras av att allt fler äldre är vana vid ägande liksom att de lägger en stor vikt vid att bo i en miljö med stabila grannar. På så sätt har även seniorboendet fått en ökad betydelse. Den insats i boendet som krävs för tillgång till en bostadsrätt och den åldersgräns som förutsätter inflyttning i seniorboende, ses av en del som en garant för att grannarna är stabila. Många av de äldre bor fortsatt i småhus och det faktum att många bor billigt i sina hus kommer att påverka deras bostadskonsumtion även i framtiden, om än det finns en vilja att anpassa sitt boende och slippa underhåll och ansvar. Tillgång till bostadsanpassning och service i det befintliga boendet påverkar möjligheten att bo kvar. För de allra äldsta får hyresrätten en större betydelse. Detta, och det faktum att de sedan bor kvar och i många fall uppnår en hög ålder i dessa ställer högre krav dels på bostadens utformning men även på den hjälp och service man behöver i bostaden. Hyresvärden kan bli en allt viktigare aktör. Det krävs en lyhördhet inför de äldres preferenser och möjligheter och hur dessa varierar över tid. De äldre utgör en heterogen grupp åldersmässigt, ekonomiskt och socialt och har därmed olika förutsättningar. Att kunna erbjuda framtidens äldre ett bra boende i olika geografiska områden, i stora såväl som små kommuner, ställer krav på bostadsmarknadens aktörer att samarbeta kring att hitta boendeformer som passar den lokala bostadsmarknaden, trygghetsboenden är exempel på sådant samarbete.

  • 26.
    Abramsson, Marianne
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Hagberg, Jan-Erik
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Housing plans of the oldest old – Ageing in semi-rural areas2016Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Many municipalities in rural areas have decreasing population rates. Generally the young move out, increasing the share of older people and influencing the way life is led in rural areas. In this paper focus is on the housing situation and housing plans of the oldest individuals in three small, semi-rural municipalities in southern Sweden. In order to increase our understanding of the living conditions of an ageing rural population, a postal survey was conducted. In one part of the survey the respondents answered questions about their current housing situation and their housing plans for the future. The research questions analysed for this study regarded stated reasons for housing decisions and plans. 1386 surveys were sent out, i.e., to all inhabitants aged 80 years and older residing in the ordinary housing market, in the three municipalities, 817 surveys were returned providing a response rate at 60%. The aim was to determine the main reasons for remaining put in a current housing situation or reasons for why relocation could be a future option. Results show that place attachment is strong, 90% of the respondents have lived in the municipality for more than 20 years and 60% have lived in the current dwelling for more than 20 years. Ageing in place is the dominating plan although 23% answered that they do not know what will happen in future. Those that plan to move, want to move to housing that needs less maintenance than the current dwelling and to a more central location.

  • 27.
    Abramsson, Marianne
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Hagberg, Jan-Erik
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Omsorgens skugga - äldres strategier i boendet2012Ingår i: Åldrande och omsorgens gestaltningar: mot nya perspektiv / [ed] Eva Jeppsson Grassman, Anna Whitaker, Lund: Studentlitteratur, 2012, 1, s. 125-146Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I vår tids diskussion om välfärd är omsorgsbegreppet centralt. Men vad är omsorg och på vilket sätt kommer den till uttryck i sammanhang som gäller äldre och åldrande? Det är några av de frågeställningar som diskuteras i den här antologin.I äldre­omsorgsforskning har man hittills som regel tagit offentlig äldreomsorg som en självklar utgångspunkt.

    Här vidgas istället perspektivet och flera andra av omsorgsbegreppets olika dimensioner, gestaltningar och sammanhang inkluderas och diskuteras - sådana som har betydelse i vår tid men som ofta har förbisetts i forskningen.

    Det innebär också att antologin fokuserar på åldrande och omsorg i vid bemärkelse och inte bara på kommunal äldreomsorg. Med utgångspunkt i begrepp som tid, plats och aktörer och samspelet mellan dessa lyfter vi fram flera olika sammanhang för omsorg: Det är fråga om civilsamhället som plats och utförare av omsorg, liksom omsorg som berör migration och etniska relationer.

    Vi diskuterar också den fysiska miljön, boendet och platsens betydelse för omsorgens utformning och innebörder. Slutligen belyser vi livets sista tid och omsorgens olika existentiella dimensioner under detta skede.Åldrande och omsorgens gestaltningar - mot nya perspektiv riktar sig främst till högskolestuderande inom samhälls- och beteende­vetenskap, socialt arbete, social omsorg och vård, liksom till yrkesverksamma inom fältet. Den kan också vara värdefull för en intresserad allmänhet.

  • 28.
    Abramsson, Marianne
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Hagberg, Jan-Erik
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Lukkarinen Kvist, Mirjaliisa
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Politik för det goda åldrandet:: Boendets variationer för äldre och gamla2010Ingår i: Samtal pågår...: från forskare till politiker och tjänstemän i kommuner / [ed] Tora Friberg och Sabrina Thelander, Norrköping: Centrum för kommunstrategiska studier , 2010, 1, s. 117-130Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 29.
    Abramsson, Marianne
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Hagberg, Jan-ErikLinköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.Lukkarinen Kvist, MirjaliisaLinköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.Nord, CatharinaLinköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Rum för åldrande. Essäer om äldres boende: Essäer skrivna i forskarutbildningskursen Äldres boende, NISAL 20092010Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Höstterminen 2009 genomförde vi en forskarutbildningskurs om äldres boende. Kursens huvudsyfte var att kritiskt behandla den mycket varierande forskning om hem, boende, grannskap och åldrandets villkor som pågår. Kursens nav var diskutera och pröva teorier och metoder som innebär att sociala och kulturella förhållande studeras i relation till den fysiska miljöns utformning.

    Uppgiften att studera äldres boende och boendet under åldrandet är närmast outtömlig. Så mycket av livet utspelas och avgörs av var och hur man bor. Bostaden är ett rum för livet som för de flesta ökar i betydelse när man blir gammal. Man tillbringar mer tid i bostaden. Bostadens utformning kan underlätta eller försvåra vardagslivet. Att bli gammal betyder också att förändra sitt förhållningssätt till hemmet och det grannskap där hemmet finns.

    Det säger sig självt att det finns mycket stora variationer mellan olika äldre människors boende – beroende på ålder, livslopp och boendekarriär, sociala förhållanden, ekonomiska resurser, intressen och behov av vardaglig hjälp och stöd. Variationen är lika stor bland de äldre som i andra åldersgrupper, kanske till och med större eftersom det utöver de vanliga bostadsformerna också finns alternativ som är särskilt avsedda för äldre - seniorlägenheter, livsstilsboenden, trygghetsboenden och särskilda boenden.

    Sedan ett femtontal år har det vuxit fram en bostadsmarknad som speciellt vänder sig till äldre eller personer som vill utforma sitt boende så att de passar det liv de vill leva. Man kan se detta som ett sätt för bostadsmarknadens aktörer att möta att antalet äldre blir fler och att detta förhållande kommer att påverka deras verksamhet i en rad avseenden. Forskning om hur de nya boendena utvecklas över tid är betydelsefull. Kommer boende i seniorhus att göra åldrandet mer meningsfullt och bidra till att de som bor där kan utveckla det civila samhället? Eller kommer seniorhusen att förstärka klyftorna mellan olika äldre och avskilja vissa från det omgivande samhället?

    Kursen hade tre teman: Stadsdelen och orten som rum för det lokala livet, det särskilda boendet som rum för hemliv, vård och omsorg samt generation, boende och flyttmönster. Undervisningen och arbetet i kursen byggdes upp av flera delar. En del bestod av föreläsningar och seminarier som syftade till att ge en översikt av den teoretiska litteraturen som behandlar rumsliga fenomen. En del av kursen behandlade hur boendet för äldre har utvecklats och kan komma att utvecklas i förhållande till bostads- och äldrepolitik. En tredje del syftade till att knyta det teoretiska innehållet till praktiken. Tre fältbesök genomfördes i olika bostadsmiljöer för äldre: ett hyreshusområde i Norrköping, ett nytt seniorbonde och ett nyöppnat särskilt boende. En del av kursens bestod av deltagarnas egna arbeten. Kanske var denna del den viktigaste. Var och en skrev en essä om en fråga som engagerade särskilt. I de flesta fall handlade det om att knyta sitt eget pågående avhandlingsarbete eller sin yrkespraktik till en specifik frågeställning inom kursens ram.

    Essäerna kom att handla om en rad olika aspekter av äldres boende. Några tog upp analytiska och teorigenererade frågor som kunde kopplas till bl.a. fältbesöken, några utnyttjade empiri som man samlat i andra sammanhang, några diskuterade äldres boende och omsorg i specifika geografiska eller sociala kontexter. Essäerna behandlar frågor av stor relevans, i flera fall på ett oväntat och idérikt sätt. Därför har vi samlat några av kursens essäer i denna kursantologi.

    Lärare på kursen var Marianne Abramsson, Jan-Erik Hagberg, Mirjaliisa Lukkarinen Kvist och Catharina Nord, alla från NISAL samt Chris Phillipson från Keele University.

  • 30.
    Abramsson, Marianne
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen Åldrande och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Hyden, Lars-ChristerLinköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen Åldrande och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.Motel-Klingebiel, AndreasLinköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen Åldrande och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Vem är den äldre? Äldrebilder i ett åldrande Sverige.2017Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
  • 31.
    Abramsson, Marianne
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen Åldrande och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Kelfve, Susanne
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen Åldrande och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Äldres materiella förhållanden2017Ingår i: Vem är den äldre - Äldrebilder i ett åldrande Sverige / [ed] Abramsson, Marianne; Hydén Lars-Christer & Motel Klingebiel Andreas, Stockholm: Nationell Kvalitetsplan för Äldreomsorgen , 2017Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 32.
    Abramsson, Marianne
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Magnusson Turner, Lena
    NOVA, Norge.
    Flytta eller bo kvar på äldre dar2013Ingår i: Bo bra på äldre dar: kunskap kreativitet kvalitet / [ed] Gabriella Wiklund och Stefan Melin, Stockholm: Svensk Byggtjänst , 2013, s. 78-91Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    I "Bo bra på äldre dar. En antologi" behandlar frågor som: Hur vill äldre bo? Hur ska bostadsutbudet kunna anpassas till de äldres skiftande behov och önskemål?

    Nio personer med stor kunskap och lång erfarenhet av äldres boende, utifrån bland annat forskning och planering, ger sina olika perspektiv på bostäder och boendemiljöer som motsvarar äldres behov.

    Författarna har på olika sätt medverkat i det regeringsuppdrag, Bo bra på äldre dar, som Hjälpmedelsinstitutet genomfört 2010-2012. De har lagt samman sina tidigare kunskaper och erfarenheter med det som vuxit fram inom uppdraget.

    Boken vänder sig till alla som på något sätt är engagerade i boende för äldre i kommuner, fastighets- och byggbolag, organisationer med flera. Den är också en angelägenhet för politiker, såväl på nationell som på lokal nivå, och för den intresserade allmänheten som vill fördjupa sina kunskaper i den viktiga framtidsfråga som äldres boende är

  • 33.
    Abramsson, Marianne
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Nord, CatharinaLinköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Äldres boende - forskningsperspektiv i Norden2012Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I denna antologi diskuteras äldres boendeförhållanden utifrån ett samhälls- och individperspektiv. Äldres boende inkluderar såväl kvarboende i vanliga bostäder som boende i bostäder särskilt avsedda för äldre.

    I boken behandlas fysiska och sociala aspekter på boendet, äldres bostadsmarknad och boendepreferenser. De olika kapitlen exemplifierar olika sätt att studera äldre och deras boendesituation och visar på den variation av områden inom vilka forskning om äldres boende bedrivs. Tillsammans ger de en bred bild av äldres boendesituation och lyfter fram de frågor som särskilt berör äldre, alltifrån de friska och mer rörliga äldre med stora valmöjligheter till de multisjuka äldre som lever längre med sina sjukdomar. Denna heterogenitet ställer stora krav på äldres bostäder och boendemiljöer.Antologin är avsedd att utgöra ett underlag för kurser om äldres boende ur ett samhällsvetenskapligt perspektiv. Den vänder sig också till aktörer i kommunal produktion av bostäder och omsorg samt andra med intresse för  äldres bostadsfrågor.

    Alla författare är medlemmar i Nordiska nätverket för forskning om äldres boende.

  • 34.
    Abramsson, Marianne
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Sandstedt, Eva
    Institutet för bostads- och urbanforskning, Uppsala universitet.
    Bostadsmarknad och bostadsformer för andra halvan av livet2012Ingår i: Äldres boende - forskningsperspektiv i Norden / [ed] Marianne Abramsson, Catharina Nord, Lund: Studentlitteratur, 2012, 1, s. 155-168Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I denna antologi diskuteras äldres boendeförhållanden utifrån ett samhälls- och individperspektiv. Äldres boende inkluderar såväl kvarboende i vanliga bostäder som boende i bostäder särskilt avsedda för äldre.

    I boken behandlas fysiska och sociala aspekter på boendet, äldres bostadsmarknad och boendepreferenser. De olika kapitlen exemplifierar olika sätt att studera äldre och deras boendesituation och visar på den variation av områden inom vilka forskning om äldres boende bedrivs.

    Tillsammans ger de en bred bild av äldres boendesituation och lyfter fram de frågor som särskilt berör äldre, alltifrån de friska och mer rörliga äldre med stora valmöjligheter till de multisjuka äldre som lever längre med sina sjukdomar.

    Denna heterogenitet ställer stora krav på äldres bostäder och boendemiljöer.Antologin är avsedd att utgöra ett underlag för kurser om äldres boende ur ett samhällsvetenskapligt perspektiv. Den vänder sig också till aktörer i kommunal produktion av bostäder och omsorg samt andra med intresse för  äldres bostadsfrågor.

  • 35.
    Abramsson, Marianne
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen Åldrande och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Öhman, Annika
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen för arbetsterapi. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Äldres hälsa och livsstil2017Ingår i: Vem är den äldre? - Äldrebilder i ett åldrande Sverige / [ed] Abramsson, Marianne; Hydén Lars-Christer & Motel Klingebiel Andreas, Stockholm: Nationell Kvalitetsplan för Äldreomsorgen , 2017Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 36.
    Andersson, Eva K
    et al.
    Department of Human Geography, Stockholm University.
    Abramsson, Marianne
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Changing residential mobility rates of older people in Sweden2012Ingår i: Ageing & Society, ISSN 0144-686X, E-ISSN 1469-1779, Vol. 32, nr 6, s. 963-982Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The lifestyle of the baby boomers as retirees has been assumed to differ from older cohorts due to them being financially more stable and having grown up during the welfare state expansion. Many baby boomers live in large houses with gardens that require maintenance and labour. Recent studies have indicated that a growing share of those born in the 1940s in Sweden express a wish to change residence at retirment or in old age. A need to verify such results statistically was identified to confirm whether there has been an increase in residential mobility among older people. As a r esult, moves that took place during 2001-06 of the total cohort born in the 1940s were copared to similar moves by those born in teh 1930s, ten years earlier during 1991-96, i.e. those aged 57–66 in 1996 and 2006. The study used a register database, Geoswede, containing the entire Swedish population. The study shoed increased residential mobility rates among the 1940s cohort compared to the cohort born in the 1930s. However, explanations for the differences between the cohorts were not evident.

  • 37.
    Andersson, Eva K.
    et al.
    Stockholm Univ, Sweden.
    Abramsson, Marianne
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen Åldrande och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Malmberg, Bo
    Stockholm Univ, Sweden.
    Patterns of changing residential preferences during late adulthood2019Ingår i: Ageing & Society, ISSN 0144-686X, E-ISSN 1469-1779, Vol. 39, nr 8, s. 1752-1781, artikel-id PII S0144686X18000259Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Earlier research on residential mobility has demonstrated a tendency for the young old of the 55+ population to prefer peripheral locations, whereas older age groups choose central locations. Here, we present survey results indicating that such late-adulthood differences in preferences are supported by age-related shifts corresponding to differences in housing preferences expressed by individuals in peripheral as well as central locations in Sweden. A sample of 2,400 individuals aged 55 years and over was asked to select the seven most important characteristics of a dwelling from a list of 21 alternatives (Survey of Housing Intentions among the ELDerly in Sweden (SHIELD), 2013). The preferences expressed were used as dependent variables in logistic regressions to determine to what extent the housing preferences of older people are linked to age, gender, socio-economic status and type of geographical area. The results demonstrated a close link between neighbourhood characteristics and housing preferences. Owning the dwelling, having a garden and access to nature were stressed as important by individuals living in non-metropolitan middle-class areas and in suburban elite areas. The youngest cohort expressed similar preferences. Older age groups instead stressed the importance of an elevator, single-storey housing and a good design for independent living; preferences that have similarities to those expressed by individuals living in large cities and smaller urban centres where such housing is more readily available.

  • 38.
    Berg, Jessica
    et al.
    Linköpings universitet, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Swedish National Road and Transport Research Institute (VTI), Linköping, Sweden.
    Levin, Lena
    Swedish National Road and Transport Research Institute (VTI), Linköping, Sweden.
    Abramsson, Marianne
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande.
    Hagberg, Jan-Erik
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande.
    “I want complete freedom”: car use and everyday mobility among the newly retired2015Ingår i: European Transport Research Review, ISSN 1867-0717, E-ISSN 1866-8887, Vol. 7, nr 4Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Purpose

    To investigate car use among newly retired people, to explore to what extent car transport is used for everyday mobility and how it is valued in comparison to other transport modes.

    Methods

    The data consists of travel diaries and qualitative interviews with 24 individuals, aged between 61 and 67, living in a middle-sized Swedish city. They were recruited via the local branch of one of the main associations of pensioners, one large employer in the municipality, and through another study. The informants filled in a travel diary during 1 week that were analysed by VISUAL- TimePAcTS, an application for visualising and exploring activity diary data. The semi-structured qualitative interviews were analysed using a qualitative content analysis.

    Results

    The car was used for several trips daily and often for short trips. The informants had a lot of everyday projects that they would not be able to perform if they did not have access to a car. The importance of the car does not seem to have changed upon retirement, albeit it is partly used for other reasons than before. The informant’s social context implies new space-time constraints. Commitments to family members, engagement in associations and spouses’ occupations affect how much and when they use the car, and their overall mobility.

    Conclusions

    In contrast to much research on older people’s mobility that has studied slightly older people, this study have focused on a specific group that are relatively healthy, well-off, and have the possibility to choose between different modes of transport. By combining travel diaries and qualitative interviews, we have explored how newly retired people reason as regard their travel behaviour but also how they actually travel. Although the car was used more than other transport modes, being able to walk and cycle now that they had more time as retirees was highly valued. Our results indicate that urban residents that are retiring now and in the future are a key target group in transport planning when it comes to reduce car use in favour of slow modes of transport.

  • 39.
    Berg, Jessica
    et al.
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Swedish National Road and Transport Research Institute (VTI), Linköping, Sweden.
    Levin, Lena
    Swedish National Road and Transport Research Institute (VTI), Linköping, Sweden.
    Abramsson, Marianne
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande.
    Hagberg, Jan-Erik
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande.
    Mobility in the transition to retirement - the intertwining of transportation and everyday projects2014Ingår i: Journal of Transport Geography, ISSN 0966-6923, E-ISSN 1873-1236, Vol. 38, s. 48-54Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Through travel diaries and interviews with newly retired urban residents in Sweden our aim was to explore (1) mobility patterns in the transition to retirement, (2) the influence of space-time restrictions and resources on mobility and (3) the meaning and embodied experience of mobility. This time-geographic study contributes with knowledge on how mobility is influenced by individual, social and geographical contexts. Illustrated by four cases, our result show that retirement changes the preconditions for mobility and creates new space-time restrictions. To spend more time on projects that were previously carried out outside working time, such as caring for grandchildren, volunteer work and household responsibilities, influenced the informants demands for mobility and choice of transport mode. However, the informants have resources that can be seen as strategies to overcome space-time restrictions. Most of the informants found it important to structure the day, to some it was vital to have something to do during the day while others enjoyed the possibility to take each day as it comes. Everyday mobility was a way of forming a structure by getting out of the house, either just for a walk or for making errands. The informants embodied experiences of mobility influenced their choice to walk and cycle for transport for the reasons of comfort, get fresh air, or simply to get out of the house. The daily mobility pattern that was established was a result of individual preferences and resources as well as negotiations with family members. We conclude that the transition to retirement is a period when new mobility patterns are considered, evaluated and practiced.

  • 40.
    Berg, Jessica
    et al.
    Linköpings universitet, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Swedish National Road and Transport Research Institute (VTI), Linköping, Sweden.
    Levin, Lena
    Swedish National Road and Transport Research Institute (VTI), Linköping, Sweden.
    Abramsson, Marianne
    Linköpings universitet, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Hagberg, Jan-Erik
    Linköpings universitet, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Time to spare: Everyday activities among newly retired people in a middle-sizedcity2016Manuskript (preprint) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Retirement has recently been studied as a complex process that affects people’s lives in many different ways (Teuscher 2010; Grenier 2011; Halleröd, Örestig and Stattin 2013). Retirement implies changes in time-space use, interruption in routines and changed social patterns. Leisure activities, shopping, errands and rest are no longer determined by the working life rhythm. New time-space constraints might at the same time occur that limit the individual’s actions, such as reduced income, new or increased commitments towards children and grandchildren, involvement in associations or part-time work (Kleiber and Nimrod, 2009; Szinovacz et al., 2001; Van den Bogaard et al., 2013).

    A vast amount of research from different fields has focused on the implications of retirement for wellbeing (Bender 2012; Wang 2007), adjustment (Van Solinge and Henkens 2008), identity (Teucher 2010), volunteering (Van den Bogaard et.al., 2013) and physical activity (Lahti et al. 2011). So far, only a few studies have investigated everyday activities and timespace use among older people in general and the post-World War II generation in particular (Chatzitheochari and Arber 2011; Gauthier and Smeeding 2003). In many studies of  time-space use, the aim has been to illuminate the juggling of everyday activities that occurs and to deal with the balance between work, leisure and family (Schwanen and de Jong 2008; Kwan 2000; Scholten, Friberg and Sanden 2012). Naturally, retired people have not been included in those studies, although many older people play an important role in the lives of families with small children (Schwanen 2008) and seek supporting and leading roles as citizens (cf. Gagliardi, et al. 2007; Leinonen 2011; Liechty, Yarnal and Kerstetter 2012; McCormack et al. 2008; Nimrod and Adoni 2006; Sperazza and Banerjee 2010). Little is known about the expectations this generation has on retirement and its demands for activities. The aim of this study is therefore to explore newly retired peoples everyday activities. What activities do they take part in and where are these activities carried out? In what respect, and for what reasons, do activities change or stay the same upon retirement?

    The remaining of this paper begins with a discussion of the implications of retirement on everyday activities in accordance to previous research. The time-geographical perspective and concepts used here for studying activities is then presented. That is followed by a description of methods, data and analysis, before the empirical analysis of travel diaries and qualitative interviews is given. The paper ends with a discussion of the results in relation to previous research.

  • 41.
    Elmqvist, Anna
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Abramsson, Marianne
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Cedersund, Elisabet
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Omsorgen om landsbygdens äldsta: Kommuner och civilsamhälle i fokus2016Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I denna skrift redovisas resultat från projektet ”Omsorgen om landsbygdens äldsta. Kommunens och civilsamhällets omsorgsnätverk i semi-rurala miljöer”. Syftet med projektet är att öka kunskapen om hur äldre som bor på landsbygden själva ser på sitt åldrande, vad man är engagerad i, hur man vill bo och vilket stöd och vilken hjälp man har och ger till andra. I projektet studeras hur några mindre landsbygdskommuner ordnar äldreomsorgen och hur kommunerna och vissa lokala aktörer förhåller sig till äldres behov och intresse.

    Fokus i denna skrift riktas mot kommunens sätt att organisera och genomföra omsorg, samt hur den är kopplad till det civila samhällets aktörer. Materialet som ingår har insamlats i de tre kommunerna Valdemarsvik, Ydre och Åtvidaberg. I denna skrift redovisas resultat från intervjuer som genomförts med representanter för dessa kommuner (kommunalråd, kommunchef, omsorgschef ). Redovisningen av intervjuerna berör de intervjuades syn på den egna kommunens förutsättningar, kommunernas strategier och framtidssyn. Skriften innehåller också resultat från intervjuer med representanter från civilsamhället, seniorföreningar (PRO:s och SPF:s ordförande, vice ordförande, styrelseledamot) och kyrka (diakon, präst). I dessa intervjuer berörs synen på förhållandena för kommunens äldsta, samt civilsamhällets roll som omsorgsaktör.

    Trots att de tre kommunerna kan förefalla likartade, visar studiens resultat på skillnader dem mellan. I Åtvidaberg finns ett tydligare centralortsfokus än i de andra två kommunerna. Även om Ydre som är en liten kommun också har en given centralort dit verksamheter koncentreras, finns ett tydligare landsbygdsfokus. Ydre är en skogs- och jordbrukskommun med en hög andel egna företagare. Inom kustkommunen Valdemarsvik förs ett tydligare resonemang om hur man ska kunna erbjuda service i olika kommundelar, något som man upplever att kommuninvånarna är angelägna om. Valdemarsvik består av flera relativt självständiga samhällen vilka tidigare var egna kommuner och som månar om sin egen självständighet. Arbetet i kommunen har även präglats av resonemanget ”hela kommunen ska leva”. I de två kommunerna Ydre och Valdemarsvik, har man poängterat att närheten till sitt lokalsamhälle liksom personkännedom är viktiga faktorer i äldreomsorgen, medan man i Åtvidaberg i större utsträckning har utgått från att man bättre tillfredsställer äldre personers behov genom att äldre kommer närmare service och tillgänglighet i centralorten. Den stora frågan i alla tre kommunerna är hur man ska kunna erbjuda äldreomsorg med samma kvalitet som idag till en växande andel äldre men med minskande skatteintäkter. Här är dock inställningen att det är något som måste lösas på nationell nivå t ex genom utjämningsbidrag för att man ska kunna åldras på jämlika villkor nationellt.

    Frågor som är ständigt aktuella i kommunerna gäller hur man ska kunna tillfredsställa tillgänglighet till servicefunktioner för dem som bor längre ut i kommunerna, utanför centralorten eller de större samhällena. Kollektivtrafiken på landsbygden utgör en stor kostnad och turtätheten minskar kontinuerligt. För dem som inte längre kan köra bil kan detta bli en avgörande fråga för om man kan bo kvar eller ej. Färdtjänst täcker en del av behovet liksom anropsstyrd trafik, men fungerar sämre för att upprätthålla sociala kontakter som huvudsakligen sker på kvällstid eller helger. Att kunna erbjuda äldre bra och funktionella bostäder är ytterligare en fråga som tas upp. Man är beroende av att någon vill erbjuda bostäder samt att det finns en betalningsvilja hos äldre personer för den typen av bostäder, båda dessa faktorer upplevs som problematiska. Idén att främja kvarboende kan å ena sidan förstås i ljuset av att det är en kostnadseffektiv strategi i en tid där decentralisering ställer ökade krav på kommuner att själva sörja för sin välgång och där medborgarnas resurser och hälsa blir allt viktigare för utvecklingen i lokala miljöer. Å andra sidan kan kvarboendeprincipen ses som en form av nyliberal vision som betonar inte bara regioners utan också enskilda individers egenansvar, självtillräcklighet och valfrihet.

    Sammantaget ter sig ett friskt och aktivt åldrande – förkroppsligat i kvarboende – ofta både nödvändigt och önskvärt. Mycket av strategierna går ut på att den äldre människans vardag ska kunna fortsätta att fungera som förut. Omsorgen går ut på att bevara förmågor. När det gäller att skapa ett äldrevänligt samhälle med goda kommunikationer kommenterade exempelvis en av studiens informanter: ”Så folk ska kunna få sin vardag att, så länge som möjligt, vara ganska lik den man har haft förut”.

    Från kommunernas sida räknar man med att verksamheten i större utsträckning kommer att koncentreras till att möta äldres grundläggande behov, något som i skriften betecknas anpassningslogik. Man förutsätter då att andra aktörer än kommunerna ska tillfredsställa övriga behov, men riktigt hur det ska gå till är ibland oklart. Det kan gälla dels privata marknadsaktörer som dock är beroende av ekonomisk lönsamhet, dels frivilligorganisationer och anhöriga. Föreningsliv och kyrkan uppfattas som viktiga komplement av såväl kommunen som av organisationerna själva. De äldre ses som en resurs för den egna gruppen, samtidigt som representanter för kyrkan och frivilligorganisationerna menar att människor inte alltid är benägna att be om hjälp ens av närstående. Föreningar och frivilligverksamheter står för en stor del av aktiviteterna på landsbygden men är beroende av eldsjälar och kontinuiteten är därför osäker. Det finns dock en optimism om att det sker generationsskiften även inom dessa verksamheter som bidrar till att göra fortlevnaden möjlig. Föreningsliv och dylikt blir ett sätt att skapa ringar på vattnet, att vara ett forum där sociala nätverk kan etableras och fortsätta växa på egen hand. I studien framgår även att många äldre själva fyller en viktig roll både som omsorgsgivare och för det sociala livet i stort.

    I skriften skisseras olika vägar för att lösa den brännande frågan om hur den mindre kommunen kan möta en framtid med krympande kommunstorlek och samtidigt tillförsäkra god service till en åldrande befolkning. Sannolikt är det så att olika lösningar passar olika väl i olika typer av kommuner och för olika typer av frågor. Ett resultat som framkommer i skriften är att de lokala förhållandena behöver bli en utgångspunkt för den planering som sker för att möta framtiden. Kan hända är det olika lokala initiativ som gör en verklig skillnad, initiativ som kan genomföras med stöd från regional och statlig nivå. Lösningen kan i många fall handla om att finna en balans mellan politiska ambitioner, framåtanda och anpassningslogik.

  • 42.
    Hagberg, Jan-Erik
    et al.
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande.
    Abramsson, Marianne
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande.
    Lukkarinen Kvist, Mirjaliisa
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier.
    Politik för det goda åldrandet: boendets variationer för äldre och gamla2010Ingår i: Samtal pågår: från forskare till politiker och tjänstemän i kommuner / [ed] Tora Friberg, Sabrina Thelander, Norrköping: Centrum för kommunstrategiska studier , 2010, s. 117-130Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 43.
    Mahrs Träff, Annsofie
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen Åldrande och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Cedersund, Elisabet
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen Åldrande och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Abramsson, Marianne
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen Åldrande och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Fysisk aktivitet för äldre på särskilda boenden: Om inställningar och handlande i svensk äldreomsorg2018Ingår i: Journal of Care Research, ISSN 2387-5976, E-ISSN 2387-5984, Vol. 4, nr 2, s. 165-176Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Fysisk aktivitet för äldre beskrivs i litteraturen som något positivt och viktigt och har kommit i fokus under senare år. I svensk äldreomsorg dominerar ett aktivitetsteoretiskt synsätt och det finns även internationella rekommendationer om fysisk aktivitet för äldre. Få studier har dock undersökt hur behovet av fysisk aktivitet tillfredsställs i det särskilda boendet.

    Syftet med denna studie var att undersöka hur äldreomsorgens personal tänker och agerar när det gäller fysisk aktivitet för äldre. Det empiriska materialet består av observationer och intervjuer på fyra särskilda boenden i två olika svenska kommuner.

    Resultaten visar betydelsen av rådande kulturer och normer för hur personalen tänker och agerar kring fysisk aktivitet. Det finns en motsättning mellan hur personalen diskuterar äldres önskemål om stöd för fysisk aktivitet och hur hänsyn tas till fysisk aktivitet i det dagliga arbetet. Denna motsättning visar sig genom att personalen beskriver vikten av fysisk aktivitet för de äldre personerna samtidigt som denna prioriteras bort till förmån för andra arbetsuppgifter. Det förefaller ha skapats en acceptans för att äldres individuella önskemål inte kan tillgodoses om personalen har andra uppgifter att utföra.

  • 44.
    Mahrs Träff, Annsofie
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen Åldrande och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Cedersund, Elisabet
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen Åldrande och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Larsson, Ann-Christine
    The Research and Development Unit for Eastern Östergötland, Norrköping, Sweden.
    Abramsson, Marianne
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen Åldrande och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Approaches to physical activity at assisted living facilities: from the perspective of older people and physiotherapists2018Ingår i: European Journal of Physiotherapy, ISSN 2167-9169, E-ISSN 2167-9177, s. 1-8Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Aim: Physical activity has been described as important for the well-being of all individuals, including the very old. The aim of this study was to investigate how physical activity is performed at assisted living facilities, the situations in which older people were and wanted to be physically active and the role of the physiotherapist at each facility.

    Methods: To achieve this aim, an ethnographic study including observations and interviews was conducted at four assisted living facilities.

    Results: The results show that physical activity neither was an issue in focus at any of the assisted living facilities, nor were recommendations on physical activity followed. Individuals that were able to exercise themselves could do so, whereas those in need of assistance had but limited possibilities to be physically active. There was a need for physical activity that the staff do not necessarily and sufficiently identify.

    Conclusion: The study illustrated that there were major variations in how older people engaged in physical activity and how physical activities were part of everyday life. Physiotherapists played no clear role at the facilities, especially with regard to preventive exercise. Older individuals were not involved in determining which activities should be made available to the residents.

  • 45.
    Sandstedt, Eva
    et al.
    Institutet för bostads- och urbanforskning, Uppsala universitet.
    Abramsson, Marianne
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Ny bostadspolitik för att möte en åldrande befolkning2012Ingår i: Äldres boende - forskningsperspektiv i Norden / [ed] Marianne Abramsson, Catharina Nord, Lund: Studentlitteratur, 2012, 1, s. 19-33Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I denna antologi diskuteras äldres boendeförhållanden utifrån ett samhälls- och individperspektiv. Äldres boende inkluderar såväl kvarboende i vanliga bostäder som boende i bostäder särskilt avsedda för äldre. I boken behandlas fysiska och sociala aspekter på boendet, äldres bostadsmarknad och boendepreferenser. De olika kapitlen exemplifierar olika sätt att studera äldre och deras boendesituation och visar på den variation av områden inom vilka forskning om äldres boende bedrivs.

    Tillsammans ger de en bred bild av äldres boendesituation och lyfter fram de frågor som särskilt berör äldre, alltifrån de friska och mer rörliga äldre med stora valmöjligheter till de multisjuka äldre som lever längre med sina sjukdomar. Denna heterogenitet ställer stora krav på äldres bostäder och boendemiljöer.Antologin är avsedd att utgöra ett underlag för kurser om äldres boende ur ett samhällsvetenskapligt perspektiv. Den vänder sig också till aktörer i kommunal produktion av bostäder och omsorg samt andra med intresse för  äldres bostadsfrågor.

    Alla författare är medlemmar i Nordiska nätverket för forskning om äldres boende

1 - 45 av 45
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf