liu.seSearch for publications in DiVA
Change search
Refine search result
1 - 16 of 16
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1. Carlström, Eric
    et al.
    Jonsson, Robert
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies – CKS. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Organisatoriska bakslag i kommunal vård och omsorg: Erfarenheter från två svenska kommuner under mer än 10 år av förändringar2015In: Nordiske organisasjonsstudier, ISSN 1501-8237, Vol. 17, no 4, p. 52-72Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    Den här artikeln behandlar frågan varför ledning av kommunal vård och omsorg förändras. Kommunal ledning inkluderar såväl politisk ledning som administrativ ledning och samspelet dem emellan. Det unika med artikeln är att den bygger på longitudinella fallstudier av Linköpings och Norrköpings kommuner från tidigt 2000-tal fram till några år in på 2010-talet, det vill säga en period på drygt 10 år. Det teoretiska bidraget utgör en förklaring till varför offentliga organisationer förändras. Svaret på frågan landar således i ett delvis nytt sätt att förstå förändring där populära trender som anammats i organisationen tenderar att leda till organisatoriska bakslag. Artikelns bidrag har betydelse för verksamhetens aktörer då ökad förståelse för varför förändring sker kan bidra till förbättrade förutsättningar att implementera nya modeller utan att kostsamma bakslag uppstår på kort sikt. Att bakslag uppstår på längre sikt kan betraktas som normalt eftersom kommunerna efter att de infört nya modeller med tiden behöver göra justeringar för att anpassa verksamheten till nya synsätt och ändrade omgivningsförhållanden. Nyttan med bakslagsbegreppet är en förståelse för de fenomen som utlöser nya vägval under faser av långsam inkrementell utveckling.

  • 2.
    Glaas, Erik
    et al.
    Linköping University, Department of Thematic Studies, Tema Environmental Change. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, Centre for Climate Science and Policy Research, CSPR.
    Hjerpe, Mattias
    Linköping University, Department of Thematic Studies, Tema Environmental Change. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, Centre for Climate Science and Policy Research, CSPR.
    Jonsson, Robert
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies – CKS. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Conditions Influencing Municipal Strategy-Making for Sustainable Urban Water Management: Assessment of Three Swedish Municipalities2018In: Water, ISSN 2073-4441, E-ISSN 2073-4441, Vol. 10, no 8, p. 1-22, article id 1102Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Strategy-making is key for realizing sustainable urban water management. Though general barriers and factors for change have been identified, fewer studies have assessed how different conditions influence municipalities’ strategy-making ability and, thus, how to plan strategically given these conditions. Healey’s strategy-making notion was applied to delimit a study of how size, finances, development path, and water organization influence Swedish municipalities’ strategy-making ability for urban water. Three municipalities, Laxå, Norrköping, and Skellefteå, with different, yet overlapping, institutional and socio-economic conditions were analyzed using semi-structured interviews, a stakeholder workshop, and document analyses. The study finds that even though key events have filtered urban water issues into the political agenda, this has not induced systemic change, except where the role of water management in urban development has been specified, i.e., has aligned dispersed planning processes. Organizational setup influences the strategy-making ability by prescribing not only when water issues are raised, but also what system perspective should be applied and what actors that should be enrolled. Judging from the three cases, size, finances, and development path do matter for strategy-making ability, but they appear to be less important than the organizational setup. Departures for improving strategy-making under different conditions are discussed.

  • 3.
    Jannesson, Erik
    et al.
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Industrial Economics. Linköping University, Faculty of Science & Engineering.
    Jonsson, Robert
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Organisering och styrning av sociala investeringar2015Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I rapporten diskuteras vad sociala investeringar är – ett resursfördelningssystem där konsekvensresonemang bejakas. Sociala investeringar som ett utvecklingssystem synliggörs också. I rapporten presenteras pragmatiska frågor som syftar till att stödja kommuner (organisationer) som arbetar med eller överväger att införa sociala investeringar. För att förstå att sociala investeringar är mer än de sociala investeringsprojekten i sig presenteras en modell som synliggör betydelsen av ett helhetstänk avseende organisering och styrning av sociala investeringar. Modellen kommunicerar att det krävs en genomtänkt helhet, men också att varje enskild del (aktivt ägarskap, lärande utvärdering, sociala investeringsprojekt och kontexten) är viktig för att få ut mesta möjliga av resursfördelningssystemet. Modellen är ett viktigt bidrag i rapporten. Ett annat sådant är sammankopplingen av den så kallade beviskedjan och den lärande utvärderingen. Via beviskedjan kan kommuner (organisationer) på ett genomtänkt sätt mäta, utvärdera och argumentera för vad olika insatser och aktiviteter leder till i termer av prestationer, effekter, påverkan och värdeskapande. Via den lärande utvärderingen kan multiplikatoreffekter (förmering, förädling och förstoring) skapas, vilket bidrar till utveckling och effektivisering.

  • 4.
    Jonsson, Leif
    et al.
    Linköping University, Department of Thematic Studies, Centre for Municipality Studies – CKS. Linköping University, Department of Management and Economics. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Gustavsson, Peter
    Linköping University, Department of Thematic Studies, Centre for Municipality Studies – CKS. Linköping University, Department of Management and Economics. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Arnell, Sven-Inge
    Linköping University, Department of Thematic Studies, Centre for Municipality Studies – CKS. Linköping University, Department of Management and Economics. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Högberg, Örjan
    Linköping University, Department of Thematic Studies, Centre for Municipality Studies – CKS. Linköping University, Department of Management and Economics. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Jonsson, Robert
    Linköping University, Department of Thematic Studies, Centre for Municipality Studies – CKS. Linköping University, Department of Management and Economics, Business Administration. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Kommunchefers chefskap : ett lokalt präglat chefskap i politisk miljö2002Book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Att vara kommunchef (eller kommundirektör, kanslichef) kan vara ett ensamt arbete  vanligen finns det bara en i varje kommun. Till vem vänder man sig för råd och hjälp? Hur disponerar man sin tid? Vad innehåller egentligen denna specifika chefsposition? I Kommunchefers chefskap har erfarenheter och tankar från kommunchefer i Östergötland, Småland och Södermanland samlats. Under tre år har de tillsammans med forskare samarbetat kring teori och praktik för att utveckla kunskap kring vad kommunchefskapet innebär. I forskarnas analyser av kommunchefernas empiriska erfarenheter blottläggs bland annat påverkan från rådande företagsledarideal, och hur lokala förhållanden och politisk miljö inverkar.  Boken kan till exempel användas vid ledarskapsutbildning i politiskt styrda organisationer, vid rekrytering av kommunchefer, eller vid utformning av kommunchefsfunktioner. Den vänder sig till personer som är praktiskt verksamma i kommuner och andra offentliga organisationer, samt till de som är allmänt intresserade av ledningsfrågor i offentliga organisationer

  • 5.
    Jonsson, Leif
    et al.
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies – CKS. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Jonsson, Robert
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies – CKS. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Roterande kommunchefskap: Idéer bakom en chefskonstruktion2011Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I rapporten behandlas en speciell chefsfunktion, nämligen kommunchefsfunktionen; en ledningsfunktion som fungerar som länk mellan politik och förvaltning i kommuner. Det är en chefsfunktion som rätt så ofta förknippas med bekymmer som har att göra med svårigheter att få politisk och administrativ ledning att fungera tillsammans. I rapporten diskuteras frågor om vilka omständigheter som kan prägla kommunchefsfunktionen. Detta görs med hjälp av ett exempel på hur en sådan funktion har konstruerats i Åtvidabergs kommun, en konstruktion som kallas för roterande kommunchefskap. Med det menas att flera personer verksamma i övergripande chefsfunktioner i kommunen samtidigt utgör en kommunchefsgrupp där personerna roterar på posten som formell kommunchef med intervaller på två månader åt gången. När man inte innehar positionen som formell kommunchef är man biträdande kommunchef med ansvar för vissa delar av kommunchefsfunktionen. Kommunchefsgruppen utgörs av fem personer; tre förvaltningschefer, personalchef samt ekonomichef.

    I studien av det aktuella fallet visar det sig att det framför allt är idéer om hur chefsfunktionen skall fungera i förhållande till dess uppdragsgivare som har präglat konstruktionen. Idéerna bakom konstruktionen har sitt ursprung i lokala omständigheter, vilket är intressant att notera i tider då organiseringsidéer ofta sprids inom och mellan kontexter. Den aktuella kommunen behövde en kraftfull och samlad ledning för att komma till rätta med en besvärlig ekonomisk situation. Bakom chefskonstruktionsidéerna fanns också upplevda problem kretsande kring en tidigare kommunchefkonstruktion som hade upplevts som ineffektiv.

    Utifrån det aktuella fallet kan några allmänna lärdomar göras. En första är att den konstruktion som kallas för roterande kommunchefskap har allmängiltiga inslag i sig, vilket gör att den kan vara tillämpbar i andra miljöer. En andra lärdom handlar om att den aktuella chefskonstruktionen är mindre personberoende än som ofta är fallet med enskilt chefskap och det är den på grund av att den är språksatt. En tredje lärdom är att det aktuella fallet pekar på betydelsen av att kommunledande aktörer både lägger vikt vid ledningsorganiseringsfrågor och kan handskas med sådana frågor.

  • 6.
    Jonsson, Robert
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies – CKS. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Organisationstillblivelse och identitet: en studie av ÖstSam2002Licentiate thesis, monograph (Other academic)
    Abstract [sv]

    "Organisationstillblivelse och identitet - en studie av ÖstSam" är en licentiatavhandling som syftar till att bidra med kunskaper om organisationers tillblivelse i termer av identitet. A v handlingen bygger på en studie av framväxten av organisationen ÖstSam. I tid sträcker sig studien från slutet av 1996 till början av år 2000. Från hösten 1998 har framväxten följts via intervjuer, observationer och dokument.

    Studien beskriver framväxten av ÖstSam. Vidare tolkas framväxten utifrån identitet som perspektiv. Detta görs genom att vad ÖstSam utvecklats till i termer av identitet presenteras. Hur ÖstSams identitet växt fram beskrivs också. Utifrån fallet ÖstSam och med hjälp av teorier som presenteras, diskuteras hur organisationers tillblivelse kan förstås i termer av identitet. Diskussionen mynnar framförallt ut i att grundarnas intentioner utgör underlag för innehållet i identiteten, vilket har visat sig omtolkas, rekonstrueras, över tiden. Mot bakgrund av detta menar jag att en organisations innehåll och process är förutsättningar för varandra. Båda är viktiga for vad en organisation utvecklas till. Studien visar också att kontexten påverkat utvecklaodet av vilka man är. Verksamhetens art, organisationens geografiska läge samt tid i form av historiskt arv och aktöremas tankar om framtiden för organisationen har varit av betydelse för vad ÖstSam utvecklats till i termer av identitet.

  • 7.
    Jonsson, Robert
    Linköping University, Department of Management and Engineering. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Organisatoriska bakslag: Mer än tio år av förändringar i två svenska kommuner2013Doctoral thesis, monograph (Other academic)
    Abstract [en]

    This dissertation deals with municipal management and especially municipal management of eldercare. In Sweden there are at least 15 000 managers in public service managing eldercare. Some managers of them are responsible for budgets of more than one billion SEK. Middle managers in municipal care can be responsible for up to one hundred co-workers. The purpose of the dissertation is to describe the organising of municipal management and explain why it changes. The dissertation is based on studies of literature and longitudinal case studies in Linköping and Norrköping.

    Changed circumstances and tensions within the municipality’s organization, specifically related to the overall assignments of the municipalities are conditions that influence agents to want to change their management. The overall assignments of the municipalities are democracy, supplier of service, authority and being a society actor. New ideas grow as an effect of organisational setbacks of earlier decisions. The setbacks and new ideas contribute to a demand of management changes. In order to change the management of a municipality, actors have to refer to the overall assignments and institutions such as justice, efficiency, openness and development.

  • 8.
    Jonsson, Robert
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies – CKS. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Organisering och styrning av kommunal VA-verksamhet: En studie av förmågor, brister och förbättringspotential2017Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Rapporten beskriver vilka förmågor och brister som svenska kommuner uppvisar när det gäller att utveckla långsiktiga planer, strategier och proces­ser för sin VA-verksamhet. Den förklarar vilka orsaker som ligger bakom dessa förmågor och brister, och den presentera kommunernas förbättrings­potential på det här området.

    Många kommunala VA-organisationer har brister när det gäller att orga­nisera och styra sin VA-verksamhet så att den långsiktigt kan ge medbor­garna säker dricksvattenförsörjning och avloppsvattenrening som uppfyller miljökraven.

    Den studie som rapporten bygger på har genomförts av Robert Jonsson vid Linköpings universitet, Centrum för kommunstrategiska studier (CKS). Reflektioner och slutsatser baseras dels på tidigare studier om kommunernas utmaningar och hur de har försökt lösa dessa genom att hitta alternativ till förvaltningsformen, dels på fallstudier av tre VA-organisationer: Skel­lefteå med traditionell VA-förvaltning, Laxå Vatten AB som är ett kom­munalt bolag, samt NSVA (Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp) som är ett kommunalt driftbolag med sex kommuner som delägare (Bjuv, Båstad, Helsingborg, Landskrona, Svalöv och Åstorp). De här tre organisationerna valdes dels därför att de i Svenskt Vattens hållbarhetsindex 2015 visade upp både förmågor och brister, dels därför att de var intresserade av att delta i interaktiv forskning.

    Fallstudierna visar att två interna förhållanden är särskilt viktiga för VA-verksamhetens långsiktiga hållbarhet: aktivt ägarskap samt persona­lens motivation och kompetens. Det aktiva ägarskapet ska se till att VA-verksamheten bedrivs i enlighet med god ekonomisk hushållning. Både den politiska och den administrativa ledningen ska skapa förutsättningar för att VA-verksamheten kan bedrivas på ett långsiktigt hållbart sätt. Utan moti­verad och kunnig driftpersonal samt personal med strategisk kompetens blir detta svårt. Studien visar att den strategiska kompetensen inte alltid har prioriterats, vilket har medfört problem med underhållet av befintliga anläggningstillgångar och med strategisk planering. Fokus har då i stället hamnat på den dagliga driften.

    Studien visar på betydelsen av prioriteringar. När både den politiska och den administrativa ledningen prioriterar underhåll i enlighet med god eko­nomisk hushållning och hållbar samhällsbyggnad skapas förutsättningar för att hitta former för en långsiktigt hållbar organisering och styrning av kom­munal VA-verksamhet. Rapportens budskap är att kommunerna var och en på sitt sätt måste skapa förutsättningar för aktivt ägarskap och för strategisk planering. Utan aktivt ägarskap som ser till att det finns nödvändiga finan­siella och personella resurser och förmåga att planera strategiskt tappas fokus på långsiktigt hållbar VA-verksamhet. Fallstudierna av både Laxå Vatten AB och NSVA visar att kommunalt VA i framtiden blir mer regionalt orienterat och att samarbete mellan kommuner ger förbättrad strategisk kompetens och större möjlighet att genomföra nödvändiga investeringar.

  • 9.
    Jonsson, Robert
    et al.
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies – CKS. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Jannesson, Erik
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Industrial Economics. Linköping University, The Institute of Technology.
    Social investments: A social innovation approach and the importance of active ownership2014In: Proceedings 24th Annual RESER Conference, Services and New Societal Challenges: Innovation for Sustainable Growth and Welfare: XXIV International RESER Conference 2014, Services and New Societal Challenges: Innovation for Sustainable Growth and Welfare, September 11–13, 2014, Helsinki, Finland, RESER , 2014, p. 670-677Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    This paper is about social investment funds as a tool for directing financial means for welfare services supplied by local authorities. The empirical context is a municipality in Sweden. Through the fund social welfare agencies can get investment loans through which innovations in welfare services may be developed and integrated into the organizational practices. The aim of the paper is to contribute with an understanding of significant organizational conditions for the development of multiplier effect of social investment in a municipal context. The result highlights the importance of (1) a project manager with a focus on method development, (2) learning and transformation of method development into multiplier effects, and (3) management that direct attention toward the creation of multiplier effects.

  • 10.
    Jonsson, Robert
    et al.
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies – CKS. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Johansson, Kerstin
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies – CKS. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Sociala investeringar i en svensk kommunal kontext2018In: Nordisk Administrativt Tidsskrift, ISSN 0029-1285, Vol. 95, no 1, p. 17-36Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    Svenska kommuner brottas med flera utmaningar kopplade till välfärdsområdet. På senare år har allt fler kommuner och regioner i Sverige valt att skapa sociala investeringar för att fördela välfärdsresurser och arbeta förebyggande. I artikeln konstateras att kunskapsläget avseende sociala investeringar är bristfälligt och dess användning oklar. Artikeln syftar därför till att öka förståelsen för sociala investeringar i en svensk kommunal kontext. Mer specifikt är syftet att beskriva och analysera sociala investeringar samt synliggöra viktiga aspekter av dess funktion. Detta sker via beskrivningar av tidigare studier och redovisade resultat samt utifrån ett fall (Norrköpings kommun och dess arbete med sociala investeringar). I artikeln synliggörs att sociala investeringar i den mer övergripande (internationella och  samhällsekonomiska) litteraturen handlar om att agera långsiktigt och att skapa system, likt sociala investeringsfonder, för att hantera utanförskapets pris, medan sociala investeringar i en svensk kommunal kontext snarare framställs som ett nytt resursfördelnings-, och utvecklingssystem för kommunala välfärdsresurser.

  • 11.
    Jonsson, Robert
    et al.
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies – CKS. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Syssner, Josefina
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies – CKS. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Demografianpassad infrastruktur?: Om hantering av anläggnings-tillgångar i kommuner med minskande befolkningsunderlag2016In: Nordisk Administrativt Tidsskrift, ISSN 0029-1285, Vol. 93, no 3, p. 45-64Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    Vi har i en rad studier undersökt huruvida effekter och policyimplikationer av långvarig befolkningsminskning beskrivs i kommunala styrdokument. Denna artikel bygger på en delstudie vars övergripande syfte varit att öka förståelsen för hur man i krympande kommuner hanterar och planerar för sina anläggningstillgångar. Vi har här intresserat oss specifikt för huruvida kommunerna i budget och årsredovisningar beskriver sina anläggningstillgångar avseende status och underhåll. Vi har också intresserat oss för i vilken mån kommunerna i dessa dokument drar slutsatser om vilka konsekvenser en förändrad demografi har för hur kommunerna ska planera för sina anläggningstillgångar. Syftet med vår art ikel är därmed att diskutera i vilken mån kommunernas budgetar och årsredovisningar är sammanhang där kommunerna beskriver sina anläggningstillgångar avseende status och underhåll, och huruvida kommunerna här beskriver strategier för hur anläggningstillgångarna ska kunna anpassas till en ny demografisk situation. Strategier kan finnas i andra dokument, men budget och årsredovisningar är för kommunerna tvingande dokument som underställs kommunfullmäktige varje år. I dessa dokument ska kommunerna inför medborgarna redogöra på vilket sätt de svarar upp mot kraven på god ekonomisk hushållning. Anläggningstillgångarnas status, underhåll och demografianpassning har dessutom uppenbara ekonomiska implikationer, vilket gör att budget och årsredovisning torde vara de styrdokument där kommunen i första hand beskriver dessa förhållanden.

    Vår ambition har varit att undersöka kommuner som har ett minskande befolkningsunderlag, men som i övrigt har varierande förutsättningar och karaktär. Studien baseras därför på ett systematiskt urval av kommuner, där urvalet baserades på geo-grafiskt läge, närhet till större tätort samt befolkningsstorlek.

  • 12.
    Jonsson, Robert
    et al.
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies – CKS. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Syssner, Josefina
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies – CKS. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    New demography, old infrastructure: the management of fixed assets in shrinking municipalities in Sweden2017In: Dealing with urban and rural shrinkage: formal and informal strategies / [ed] Gert-Jan Hospers and Josefina Syssner, Zürich: LIT Verlag GmBH and Co. KG Wien , 2017, p. 31-44Chapter in book (Other academic)
    Abstract [en]

     large minority of municipalities, especially in the rural parts of the vast Scandinavian country, face declining population numbers. Studies show that demographic decline has brought about severe challenges to these municipalities. Jonsson and Syssner argue that most of Swedish communities do not account for declining population numbers in the management of their fixed assets, like the maintenance of public buildings, water supply networks and sewage pipes. Jonsson and Syssner also shows that adaptation strategies for real estate are much more common than adaptation strategies for other types of assets. This is a worrying situation for shrinking rural areas, since this lack of adjustment ultimately may result in growing welfare differences in Sweden.

  • 13.
    Jonsson, Robert
    et al.
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies – CKS.
    Thomasson, Anna
    Lunds universitet, Ekonomihögskolan.
    Aktivt ägarskap är nyckeln!2017In: Att äga framtiden: perspektiv på kommunal utveckling / [ed] Josefina Syssner, Sören Häggroth, Ulf Ramberg, Linköping: Linköpings universitet , 2017, p. 231-237Chapter in book (Other academic)
  • 14.
    Jonsson, Robert
    et al.
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies – CKS. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Thomasson, Anna
    Företagsekonomiska institutionen, Lunds universitet.
    Anläggningstillgångar inom VA – hur beskrivs de i budgetar och årsredovisningar?2019Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The purpose of the report is to study whether and how the municipalities in budget and annual reports describe the management, status and maintenance and development of fi xed assets within water and sewer from a life cycle perspective.

  • 15.
    Jonsson, Robert
    et al.
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies – CKS. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Wänström, Johan
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies – CKS. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Den kommunala ekonomichefen: En motvillig maktaktör i en föränderlig ledningsorganisation2016Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Det är inte svårt att hitta indikationer på att ekonomin och ekonomicheferna är viktiga i Sveriges kommuner. Det finns emellertid ingen större samstämmighet kring vad det kommunala ekonomichefskapet är och hur det ska betraktas. I den här rapporten presenterar resultatet från en studie där syftet har varit att öka förståelsen för kommunalt ekonomichefskap och specifikt gällande de förväntningar, krav men också egenskaper och färdigheter som utgör nyckeln till ett väl fungerande ekonomichefskap.

    Studien bygger på interaktiv forskning mellan författarna i rapporten och ekonomicheferna i Östergötlands kommuner1. Vilka krav och förväntningar upplever de kommunala ekonomicheferna att det finns på deras yrkesutövning samt vilka egenskaper och färdigheter upplever de är viktiga för att lyckas i rollen som ekonomichef? Fem par av nyckelbegrepp presenteras vilka beskriver de förväntningar, krav, egenskaper och färdigheter som är kopplade till det kommunala ekonomichefskapet.

    Neutralitet – Objektivitet: Ekonomichefer strävar efter att agera neutralt, inte minst i kontakter med politiker. Som ett led i sin eftersträvan att uppfattas som neutrala och objektiva eftersöker ofta ekonomichefer administrativa auktoriteter som grund för sina handlingar. Sveriges Kommuner och Landstings ekonomiska prognoser utgör ett sådant exempel.

    Informationskälla – Pedagog: Ekonomichefer upplever att det är viktigt att framföra och förklara ekonomisk information på ett sätt som är begripligt för den informationen riktar sig till. Det är också viktigt att stå upp för och pedagogiskt informera om vissa kommunalekonomiska principer även om de kan uppfattas som politiskt känsliga.

    Långsiktighet – Helhet: Att förklara de långsiktiga och övergripande konsekvenserna av ett specifikt beslut eller en specifik handling är en utmaning i ekonomichefsuppdraget. I relation till förvaltningschefernas uppdrag, att i första hand värna om den verksamhet de ansvarar för, beskrev ekonomicheferna att deras uppgift är att värna om och prioritera kommunens ekonomi.

    Integritet – Mod: Behovet av att försvara god ekonomisk hushållning krävde enligt ekonomicheferna integritet och mod. Ekonomicheferna beskrev att ett aktivt ställningstagande för att varje års invånare ska betala sin rättmätiga del av vad den kommunala verksamheten kostar indirekt kan uppfattas som ett motstånd mot specifika reformer eller handlingar. För att kunna agera med integritet ansågs det till exempel viktigt med en gedigen utbildningsbakgrund.

    Organisation – Analys: Kommunernas organisationer ser olika ut och många kommuner ingår i olika former av samverkansprojekt. Mot bakgrund av detta och en allmänt ökad organisatorisk komplexitet anses det viktigt som ekonomichef att vara bevandrad i organisationsteori.

    De kommunala ekonomicheferna, framför allt i de större och medelstora kommunerna beskriver en utveckling där de på senare år har fått ta ett allt större ansvar för strategiska uppgifter i den kommunala organisationen. Deras strategiska arbeta innefattar till exempel att vara processledare samt delta i olika strategiska processer för att tillföra ett ekonomiperspektiv. Det har samtidigt inneburit att det mer konkreta ekonomiarbetet har delegerats vidare. Den här sortens dominoeffekt inom den kommunala ledningsorganisationen motiverar ytterligare forskning i relation till såväl vad ekonomicheferna förväntas göra, men också i relation till förändringar i hela det kommunala ledningsarbetets innehåll och organisation.

  • 16.
    Syssner, Josefina
    et al.
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies – CKS. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Johansson, Kerstin
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies – CKS. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Erlingsson, Gissur
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies – CKS. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Hermelin, Brita
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies – CKS. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Jonsson, Robert
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies – CKS. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Thelander, Sabrina
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies – CKS. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Wänström, Johan
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies – CKS. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Den nyttiga kritiken: om interaktiv metod inom svensk kommunforskning2016Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sedan 1997 är det lagstadgat i Högskolelagen att det ingår i universitetens och högskolornas uppgifter att samverka med det omgivande samhället och att verka för att forskningsresultaten kommer till nytta. Detta är en viktig bakgrund till denna rapport genom vilken forskarna vid CKS diskuterar förhållningssätt till de krav som ställs på forskningen idag. Vi menar att den forskning som växer fram ur samtidens krav på samhällsrelevans och nytta är värdefull på flera sätt. Samtidigt får dessa krav konsekvenser för hur forskningen planeras, genomförs och rapporteras. Vår avsikt är att beskriva hur forskning kan genomföras på ett sådant sätt att kraven på samhällsrelevans och nytta tillgodoses, samtidigt som man värnar forskarens strävan att vara teoretiskt förankrad, kritisk och oberoende. Vi beskriver detta i termer av interaktiv och kritisk forskning. Två par av nyckelord är i centrum för diskussionen om den forskningsansats som beskrivs i rapporten; samhällsrelevans och nytta; interaktivitet och kritisk analys.

    Den interaktiva karaktären av forskningsansatsen betyder att forskarna har återkommande kontakter med företrädare för fältet under hela forskningsprocessen – från planeringsstadiet till dess att forskningen avslutats. Den kritiska analysen sker utifrån ett reflexivt förhållningssätt och vetenskaplig grund. För kritiskt förhållningssätt är vetenskaplig analys det huvudsakliga ”verktyget”. Utan teorier är det omöjligt att genomföra forskning av hög kvalitet. Vetenskaplig analys sker utifrån olika forskningstraditioner och forskningsperspektiv, exempelvis det pragmatiska, konstruktivistiska eller det politiskt-normativa.

    I diskussionen lyfter vi även fram vikten av att beakta etiska frågor. I interaktiv forskning som utvecklas genom långvarig samverkan utvecklas relationer till företrädarna för praktiken. Det är viktigt att reflektera över hur tillitsfulla relationer kan bibehållas, samtidigt som vi bedriver forskning och presenterar resultat som understundom kan uppfattas som känsliga och oönskade.

    Det är också viktigt att betona vikten av att publicera resultat från interaktiv, kritisk forskning i internationella vetenskapliga tidskrifter. På så sätt blir forskningen granskad och kvalitetssäkrad och ett bidrag till det akademiska fältet lämnas. Forskarnas kompetens skärps. På detta sätt sker det ett ömsesidigt utbyte mellan det som kan beskrivas som teoretisk forskning och samhällsrelevant forskning.

    I rapporten argumenterar vi för att interaktiv och kritisk forskning bidrar till att fördjupa samhällsrelevansen i ett forskningsprojekt, utan att den vetenskapliga kvaliteten eller forskarens frihet hotas. Samhällsrelevans diskuteras utifrån hur en forskningsfråga har relevans för en specifik aktör eller organisation, exempelvis en kommun, så väl som för ett vidare sammanhang, exempelvis för andra kommuner mer generellt. I interaktionen mellan kommun och forskare, sker en ”översättning” mellan kommunens problem och en formulerad forskningsfråga. Interaktiviteten med ”fältet” får konsekvenser för vilken empirisk data forskarna får tillgång till och kvaliteten av denna. Interaktiveten ger goda förutsättningar för att stärka validiteten och reliabilitet av data samt analysen av data och på så sätt uppnå initierade forskningsresultat och slutsatser.

    Vad gäller nytta är det ett svårfångat begrepp. Nytta kan uppstå på kort eller lång sikt. Om det är till nytta för en aktör eller organisation är det inte säkert att det är till nytta för andra. Resultaten från interaktiv och kritisk forskning syftar både till att bidra till samverkanspartens utvecklingsarbete och till den allmänna samhällsdebatten och kunskapsutvecklingen. Forskningskommunikationen bör bidra till en fortsatt öppen konstruktiv debatt snarare än utgöra ett försök till att styra diskussionerna mot ett förbestämt mål.

1 - 16 of 16
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf