liu.seSearch for publications in DiVA
Change search
Refine search result
1 - 7 of 7
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Börjeson, Martin
    et al.
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, Social Work. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Härnbro, Simon
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Vad betyder servicetjänster för brukarna och för det sociala arbetet?2015Report (Other academic)
  • 2.
    Börjeson, Martin
    et al.
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, Social Work. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Härnbro, Simon
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Welfare services without a needs assessment2014Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    Linköping Municipality has for a number of years been practicing a model which means that social services are offered without foregoing assessment. In this way, the ambition is to make social services more accessible and to move away from those bureaucratic procedures associated with a needs assessment process. Authorities with responsibility for supervision over social services has argued that this practice is not compatible with current legislation.

    To benefit from welfare services without a needs assessment raises a number of fundamental questions: Where is the line between trusting the free will of the individual, and the possibilities of using scientific methods as the basis for deciding what measures to take? What does different ways of organizing social work practice mean for service users as well as for social workers?

    These questions are studied in a project at Linköping University during 2014-2016. Our presentations aims at describing the project and presenting some preliminary results.

  • 3.
    Dahlstedt, Magnus
    et al.
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, Social Work. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Vesterberg, Viktor
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, Social Work. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Härnbro, Simon
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, Social Work. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    De fattigas rörlighet som socialpolitiskt problem2018In: Manifest: För ett socialt arbete i tiden / [ed] Magnus Dahlstedt & Philip Lalander, Lund: Studentlitteratur AB, 2018, 1, p. 267-278Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Under senare år har en alltmer synlig fattigdom, som inte minst representeras av ”fattiga EU-medborgare” väckt omfattande debatt i såväl media och socialpolitik som inom forskning. Debatten har kretsat kring en av det sociala arbetets kärnfrågor, nämligen frågan om vem som ska ha rätt att höra till samhällsgemenskapen och därmed ta del av dess välfärd och rättigheter. Frågan har fått förnyad aktualitet i och med att EU-medborgare har rätt att röra sig fritt inom den Europeiska unionen. Frågan om den synliga fattigdomens problem är dock inte på något sätt ny. Tiggeriet, som ett uttryck för synlig fattigdom, knyter an till ett problem som har diskuterats under lång tid, nämligen hur socialpolitiken ska hantera de fattigas rörlighet. Detta problem har setts på olika sätt och tagit olika skepnad i olika tider, vilket har möjliggjort och legitimerat olika interventioner. Idag är det utsatta EU-medborgare från Östeuropa, med romsk bakgrund, som står i blickfånget. Tidigare har fokus riktats mot ”zigenare” såväl som ”tattare”. Tiderna är olika, liksom problembilderna och de interventioner som svarar mot dessa – problemet är dock i mångt och mycket detsamma: de fattigas rörlighet, som fortfarande utgör ett främmande och hotfullt element i och för den nationella välfärdsstaten, ett problem som kräver särskilda åtgärder. I det följande visar vi hur fattigas rörlighet har gjorts till föremål för olika socialpolitiska åtgärder i tre olika tidsperioder, nämligen 2010-tal, 1950-tal och 1920-tal. För varje period belyser vi hur de fattigas rörlighet har problematiserats, med utgångspunkt i en statlig offentlig utredning: Framtid sökes (SOU 2016: 6), Zigenarfrågan (SOU 1956: 43) och Förslag till lag om lösdrivares behandling (SOU 1923: 2).

  • 4.
    Härnbro, Simon
    et al.
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, Social Work. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Börjeson, Martin
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, Social Work. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Utveckling av servicetjänster i Linköpings kommun - En redogörelse för, och diskussion kring, utvärderingens uppläggning2015Report (Other academic)
  • 5.
    Härnbro, Simon
    et al.
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies – CKS. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Börjeson, Martin
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, Social Work. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Utveckling av servicetjänster i Linköpings kommun: Beskrivning av verksamheter2014Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Syftet med detta arbetsnotat är att beskriva de verksamheter som kommer att studeras inom projektet och till vis del även en reflektion kring vägarna till serviceinsatser. Ambitionen är också att detta arbetsnotat ska kunna fungera som ett redskap i och inför kommande skeenden i forskningsprocessen.

  • 6.
    Härnbro, Simon
    et al.
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies – CKS. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Börjeson, Martin
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, Social Work. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Utveckling av servicetjänster i Linköpings kommun: En bakgrundsbeskrivning2014Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Linköpings kommun har sedan flera år arbetat för att utveckla en lättillgänglig socialtjänst med god kvalitet och en mångfald sociala stödinsatser för den enskilde att välja mellan. Det innebär bl a att de flesta stödinsatser inte kräver biståndsbeslut utan den enskilde kan själv direkt kontakta verksamheter som erbjuder stöd, t ex missbruksvård, familjebehandling och boendestöd. Denna form av serviceinsatser har prövats också i andra kommuner, men det är än så länge ett arbetssätt som endast i begränsad utsträckning studerats.

    Linköpings kommun har i samarbete med CKS, Linköpings Universitet tagit initiativitet till att finansiera ett forskningsprojekt i ledning av Martin Börjesson, docent i socialt arbete. Projekt är planerat att genomföras under en treårsperiod med start januari 2014. Målsättningen med detta projekt är att planera och genomföra en bred upplagd utvärdering av arbetet med servicetjänster. Studien har för avsikt att försöka beskriva vilken betydelse arbetet med sociala servicetjänster har för det sociala arbetet och brukaren/medborgaren.

    Syftet med detta arbetsnotat är att ge en bakgrundsbeskrivning till utvecklingen av servicetjänster i Linköpings kommun och placera studien i ett sammanhang. Ambitionen är också att detta arbetsnotat ska kunna fungera som ett redskap i och inför kommande skeenden i forskningsprocessen.

  • 7.
    Vesterberg, Viktor
    et al.
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, Social Work. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Dahlstedt, Magnus
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, Social Work. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Härnbro, Simon
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, Social Work. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    De resande och den hotfulla rörligheten2018In: Gränsöverskridande socialt arbete: Teorier, tillämpningar, tolkningar / [ed] Magnus Dahlstedt, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2018, p. 63-86Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    En allt mer synlig fattigdom, inte minst representerad av ”fattiga EU-medborgare”, väckte en omfattande debatt under det tidiga 2000-talet. Denna debatt har kretsat kring en av det sociala arbetets kärnfrågor, nämligen vem som ska ha rätt att höra till samhället och därmed ta del av välfärd, specifikt kopplat till frågan om den europeiska rörligheten. Debatten kring rörlighetens och den synliga fattigdomens problem är dock inte på något sätt ny. En stor del av debatten fokuserar idag på människor från Östeuropa, inte sällan med romsk bakgrund, men knyter an till en problematik som har diskuterats under lång tid, i olika termer såsom ”tattarproblemet” och ”zigenarfrågan”. Med avstamp i en postkolonial forskningstradition belyser följande kapitel hur kategorin ”fattiga romer” har setts och fortfarande ses som ett socialt problem i behov av särskilda insatser. Utifrån ett postkolonialt perspektiv åskådliggörs hur kategorin ”romer” idag, liksom ”zigenare” och ”tattare” i det förgångna, har skapats som problematiska Andra – som ett slags Sveriges och Europas skuggsida. Med detta teoretiska perspektiv visar vi hur det sociala arbetet idag – liksom igår – har bidragit till såväl upplysning och frigörelse som kontroll och disciplinering av de grupper i samhället som betraktats som avvikande.

1 - 7 of 7
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf