liu.seSearch for publications in DiVA
Change search
Refine search result
1 - 2 of 2
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Carlson, Sara
    et al.
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Information Systems. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Vallé, Troy
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Information Systems. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Användarmedverkan vid utveckling av offentliga e-tjänster: En studie av tre svenska offentliga organisationer2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Informationsteknik har blivit en betydande del av samhället, vilket bland annat tar sig i uttryck politiskt via bland annat statsförvaltningen. För att underlätta medborgarnas vardag satsar regeringen på att utveckla den så kallade e-förvaltningen och i denna ingår utvecklingen av offentliga elektroniska tjänster. Målet med e-förvaltningen är att både kunna bidra till att effektivisera offentlig verksamhet, men också förenkla medborgares kontakt med den offentliga sektorn. Det finns exempel som visar hur bristen på hänsyn till medborgares behov och önskemål leder till tjänster som inte utnyttjas, något som visar att det är viktigt att offentliga organisationer tillskansar sig kunskap om användare och deras önskemål.

    Användarmedverkan ses av forskare som ett användbart verktyg i syfte att skapa relevanta och tillgängliga e-tjänster, men i praktiken förefaller användares behov vara något som bortprioriteras vid e-tjänsteutvecklingen inom offentlig sektor. Syftet med denna uppsats var att närmre undersöka tre offentliga organisationer för att få större kunskap om deras inställning till användarmedverkan, deras praktiska tillvägagångssätt vid tillämpandet av användarmedverkan och bidraget det medför på utvecklingen av offentliga e-tjänster, samt undersöka möjligheter för förbättring av denna tillämpning. Detta gjordes genom att vi utförde en kvalitativ studie hos Skatteverket, Centrala studiestödsnämnden och Norrköpings kommun.

    Resultatet visade att inställningen till användarmedverkan var positiv och att de tre organisationerna hade uppfattningen att det kunde leda till bättre e-tjänster. Däremot skiljde sig syftet med e-tjänsteutvecklingen sig åt och det sträckte sig mellan en syn på e-tjänsteutveckling med fokus på nytta för medborgare, och e-tjänsteutveckling med fokus på verksamhetsnytta. Även arbetssätten tenderade att skilja sig åt och den organisation som hade starkast medborgarperspektiv arbetade även mest konsekvent och mest etablerat med användarmedverkan, medan organisationen som hade starkast verksamhetsperspektiv inte alls involverade slutanvändare under utvecklingen.

    Vi kunde dra slutsatsen att användarmedverkan hade positiva effekter på utvecklingsprojektens resultat eftersom det fångade problem tidigt i utvecklingen och e-tjänsterna blev bättre anpassade för medborgarnas behov. Av intervjuerna framgick de att organisationerna i vissa fall saknade kunskap om användarmedverkan och skulle behöva tydligare styrning, och att det är viktigt att arbeta för att inkludera en bredare användargrupp istället för att tvinga personer med låg datorvana att välja andra kanaler. Kunskapen om användarmedverkan skulle öka genom att skapa större samverkan inom offentlig sektor för att kunna dela med sig och dra nytta av andra verksamheters metoder och erfarenheter vid tillämpning av användarmedverkan. Vi anser att en plattform för en sådan samverkan skulle kunna bidra mycket till de organisationer som aktivt vill arbeta med initiativ till förbättrad e-tjänsteutveckling.

  • 2.
    Vallé, Troy
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, Department of Management and Engineering, Information Systems.
    Smarta elnät eller smarta användare?: En studie om användarens roll vid planering, utveckling och användning av smarta elnät2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie har varit att närmare studera användarnas roll vid planering, utveckling och användande av smarta elnät, vad man kan dra för lärdomar av pågående projekt inom utvecklingen av smarta elnät när det kommer till användarnas roll i projekten, samt ge rekommendationer för ett framtida arbete. Detta gjordes genom en fallstudie av två sammanhängande projekt inom en kommun i Sverige som för närvarande arbetar med smart stadsutveckling och smarta elnät. Empiriinsamling skedde med hjälp intervjuer av boende och ansvariga i projektet samt projektdokumentation.

     

    Resultatet visar att de boendes roll i planeringen av projektet inte var stor, och att de inte räknades in bland de viktiga intressenter som enligt rekommendationer skulle vara delaktiga i projektet. Vidare skedde användarmedverkan i en begränsad form vid utvecklingen av den teknik som skulle användas hemma hos de boende, och då främst i form av användartester efter det att systemen hade tagits fram.  Vidare visade intervjuerna på ett bristande engagemang hos användarna när det kommer till att använda tekniken som finns tillgängliga i det smarta nät som utvecklats inom kommunen. Dessa resultat utgör viktiga lärdomar för framtida projekt. 

     

    Rekommendationerna som togs fram för ett framtida arbete inom smarta elnät är främst att det bör ske en ökad involvering av användare under samtliga delar i projekt rörande smarta elnät för att säkerställa en relevant och demokratisk samhällsutveckling och att detta bör ingå i projektens målsättningar. Vidare bör framtida projekt undersöka möjligheterna med att studera och arbeta med sociala praktiker inom energianvändning, för att undersöka hur man kan skapa en övertygelse hos de boende som leder till en ökad vilja att spara energi, och utnyttja de tekniska verktyg som gör detta möjligt. Det krävs även arbete för att hitta ytterligare incitament till aktiv energibesparing för att optimal användning av de smarta näten ska kunna uppnås.

1 - 2 of 2
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf