liu.seSök publikationer i DiVA
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 1 - 50 av 504
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Germain-Alamartine, Eloïse
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Projekt, innovationer och entreprenörskap. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten. Linköpings universitet, HELIX Competence Centre.
    Moghadam-Saman, Saeed
    Centre for Innovation Research, UiS Business School, University of Stavanger, Norway.
    Aligning doctoral education with local industrial employers needs: a comparative case study2020Ingår i: European Planning Studies, ISSN 0965-4313, E-ISSN 1469-5944, Vol. 28, nr 2, s. 234-254Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Doctoral education was primarily designed to answer the human resources needs of academia. However, nowadays, increasing numbers of doctorate holders seek employment outside academia. Accordingly, doctoral education can be one of the means by which universities take part in the development of industry in their regions. This study explores whether and how doctoral-level skills are being adapted to the needs of local industrial employers in two different contexts. Two research and science parks situated next to research-intensive universities in Sweden and Spain were chosen as cases for an exploratory and comparative study. In these parks, local industrial employers conduct Ramp;D activities that make them potentially attractive destinations for doctoral graduates. Similarities in the cases were found regarding the process of adaptation of doctoral education at the adjacent universities to meet the industrial employers needs in the parks. Discrepancies are also highlighted regarding stages of development, institutional settings, geography and culture. Implications for several stakeholders are formulated to improve the process analysed in the study concerning better alignment of doctoral education with industrial employers need for generic skills.

  • 2.
    Markovic, Gabriela
    et al.
    Karolinska Inst, Sweden.
    Schult, Marie-Louise
    Karolinska Inst, Sweden.
    Elg, Mattias
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Logistik- och kvalitetsutveckling. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten. Linköpings universitet, HELIX Competence Centre.
    Bartfai, Aniko
    Karolinska Inst, Sweden.
    BENEFICIAL EFFECTS OF EARLY ATTENTION PROCESS TRAINING AFTER ACQUIRED BRAIN INJURY: A RANDOMIZED CONTROLLED TRIAL2020Ingår i: Journal of Rehabilitation Medicine, ISSN 1650-1977, E-ISSN 1651-2081, Vol. 52, nr 1, artikel-id UNSP jrm00011Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: Evaluation of outcome after intensive cognitive rehabilitation early after brain injury is complicated due to the ongoing biological recovery process. Objective: To evaluate the efficacy of Attention Process Training early after acquired brain injury through time-series measurement with statistical process control. Design: Randomized controlled trial. Method: Patients with acquired brain injury (n=59) within 4 months post-injury in interdisciplinary rehabilitation received an additional 20 h of attention training with Attention Process Training or with activity-based attention training. The primary outcome variable was Paced Auditory Serial Attention Test (PASAT) evaluated using statistical process control. Results: Both groups improved (p amp;lt; 0.001), although a higher number of patients improved with attention process training (chi(2) (1, n= 59) = 5.93, p= 0.015) and the variability was significantly decreased. The Attention Process Training group maintained or improved performance at 6 months follow-up (chi(2) (1, n=51)=6,847, p= 0.033). Attention Process Training required fewer intervention hours for improvement. Based on individual performance, 3 improvement trajectories were identified: stationary, steady, and rapid improvers. Conclusion: The results indicate that attention training is promising early after acquired brain injury and that Attention Process Training boosts functional improvement. Notably, in the present group of relatively homogeneous patients, 3 different trajectories were identified for recovery after acquired brain injury regardless of intervention.

  • 3. Beställ onlineKöp publikationen >>
    Germain-Alamartine, Eloïse
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Projekt, innovationer och entreprenörskap. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten. Linköpings universitet, HELIX Competence Centre.
    Doctoral education in the entrepreneurial university: enhanced employability?2020Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Avhandlingen undersöker anställningsbarheten för en disputerad person med teoretisk utgångspunkt i en modell av det entreprenöriella universitetet. I de flesta länder är det svårt för nyexaminerade doktorer att komma in på arbetsmarknaden, inte minst för dem som vill fortsätta inom akademin. Traditionellt är en doktorandutbildning utformad för en fortsatt karriär inom akademin, men på grund av de begränsade möjligheterna på arbetsmarknaden krävs doktorandutbildningar med större relevans och som även ger färdigheter inför en icke akademisk karriär. Huvudtesen i denna avhandling är att det entreprenöriella universitetets öppenhet och interaktionen med det omgivande samhället, inte minst med den närliggande regionen, ökar de nydisputerades anställningsbarhet utanför akademin.

    Avhandling baseras på fem publikationer skrivna antingen av en enskild författare eller i samarbete med kollegor och som grundar sig på såväl kvalitativa som kvantitativa studier. Tre huvudsakliga resultat kan lyftas från forskningen: (i) Det entreprenöriella universitetet ökar sitt socioekonomiska inflytande genom att skapa en plattform för samarbete med regionala aktörer, som utvecklas över åren och där mänskligt och ekonomiskt kapital i sig bidrar till att öka och bredda samarbetet ytterligare. (ii) De disputerades anställningsbarhet är en nyckel till det entreprenöriella universitetets möjlighet till socioekonomisk regional påverkan. Detta beror på att de disputerade i ökande utsträckning anställs utanför akademin och sannolikt upplever att det finns en miss-match i kunskaper och färdigheter. (iii) Regionala aktörer kan ta olika typer av initiativ för att öka anställningsbarheten för nyexaminerade doktorer och därmed också öka det entreprenöriella universitetets socioekonomiska inflytande. Mer specifikt bör doktorander och arbetsgivare utanför akademin lära känna varandra bättre. Intermediärer som närliggande forskningsbyar, Science parks, kan ge stöd genom att inrätta olika typer av mötesplatser.

    Avhandlingen bidrar till litteraturen inom området entreprenöriella universitet genom att sätta fokus på doktorander och nyblivna doktorer i skärningspunkten mellan utbildning, forskning och den ’tredje uppgiften’. I avhandlingen ges också rekommendationer: Till universiteten: Utöver att anpassa innehållet i doktorandutbildningen till behoven hos arbetsgivare utanför akademin behöver akademin också lägga tonvikt på marknadsföring så att företagare och organisationer i regionen inser värdet av en doktorsexamen. Till nyblivna doktorer: utvidga kunskaperna om vilka karriärmöjligheter som står till buds och agera entreprenöriellt för att komplettera de brister de upplever i sin utbildning. Till arbetsgivare utanför akademin: samarbeta med universiteten och kommunicera vilka behov de har för att påverka läroplaner och inriktningar.

    Delarbeten
    1. Entrepreneurial university dynamics: Structured ambivalence, relative deprivation and institution-formation in the Stanford innovation system
    Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Entrepreneurial university dynamics: Structured ambivalence, relative deprivation and institution-formation in the Stanford innovation system
    Visa övriga...
    2019 (Engelska)Ingår i: Technological forecasting & social change, ISSN 0040-1625, E-ISSN 1873-5509, Vol. 141, s. 159-171Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
    Ort, förlag, år, upplaga, sidor
    Elsevier, 2019
    Nationell ämneskategori
    Övrig annan samhällsvetenskap
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:liu:diva-154859 (URN)10.1016/j.techfore.2018.10.019 (DOI)000460990700016 ()2-s2.0-85057023470 (Scopus ID)
    Tillgänglig från: 2019-03-01 Skapad: 2019-03-01 Senast uppdaterad: 2020-03-09Bibliografiskt granskad
    2. Universities and Science Parks: Engagements and Interactions in Developing and Attracting Talent
    Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Universities and Science Parks: Engagements and Interactions in Developing and Attracting Talent
    2019 (Engelska)Ingår i: Developing Engaged and Entrepreneurial Universities: Theories, Concepts and Empirical Findings / [ed] Thorsten Kliewe, Tobias Kesting, Carolin Plewa, Thomas Baaken, Singapore: Springer, 2019, s. 151-169Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Many studies have shown that they have ceased to be mere facilitators of physical spaces to become important providers of services and resources to their tenants. Universities situated in or next to them play a key role in getting engaged in the development and the attraction of talent to Science Parks, to their tenant firms as well as to the region. Considering that skilled professionals are one of the resources that companies seek the most, Science Parks have dedicated numerous activities and means to become even more attractive to talented individuals, who can especially be found in entrepreneurial universities. In this study, we review the literature regarding the interactions existing between Science Parks or their tenants and their local universities. Talent attraction and entrepreneurship issues are addressed as the building blocks of these interactions. We strive to identify types of interactions that could differ in function of the maturity levels of the firms since their aims are not the same: at an early stage, firms tend to focus more on growth, whereas at a later stage, they tend to focus more on their development. We then point out policy implications, concerning both entrepreneurial or engaged universities and Science Parks.

    Ort, förlag, år, upplaga, sidor
    Singapore: Springer, 2019
    Nyckelord
    Entrepreneurial university, Engaged university, University-industrial collaboration, Science parks, Human capital
    Nationell ämneskategori
    Företagsekonomi
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:liu:diva-160680 (URN)10.1007/978-981-13-8130-0_8 (DOI)9789811381294 (ISBN)9789811381300 (ISBN)
    Tillgänglig från: 2019-10-01 Skapad: 2019-10-01 Senast uppdaterad: 2020-03-26Bibliografiskt granskad
    3. Doctoral education and employment in the regions: the case of Catalonia
    Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Doctoral education and employment in the regions: the case of Catalonia
    2019 (Engelska)Ingår i: Regional Studies, Regional Science, ISSN 0080-0694, E-ISSN 2168-1376, Vol. 6, nr 1, s. 299-318Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
    Abstract [en]

    Even though the doctoral degree was originally designed for an academic career, there is an increasingly important labour market for doctorate holders outside academia, mainly because of a shortage of job opportunities within it. Doctoral degrees are granted only by universities; thus, universities are the only suppliers of the doctoral workforce to the labour market. Understanding the needs of non-academic employers is thus crucial if universities are to adapt their doctoral education curriculum. Many studies have analyzed labour markets for doctorate holders at national and transnational scales, but few studies focus on the regional scale. The present study explores regional data for Catalonia in Spain on the employment situation of doctorate holders in order to define the characteristics of the regional, non-academic labour market for doctorate holders. Descriptive statistics suggest a high retention rate of doctorate holders within the region and a large part of doctorate holders (two-thirds) having a job that does not require a doctoral degree. This study highlights the existence of a skills mismatch that might be linked to the preference for a better paid or more stable job, or to the lack of development of skills that represent added value in the eyes of employers. These characteristics can be formulated as hypotheses to be tested in further qualitative or quantitative studies. They have several implications for universities, non-academic employers and regional policy-makers, such as the need to work on the valorization of the doctoral degree in the non-academic labour market.

    Ort, förlag, år, upplaga, sidor
    Koenigstein, Germany: Koeltz Scientific Books, 2019
    Nyckelord
    doctoral education, doctorate holders, graduate employment, regional labour market, over-education, job mismatch
    Nationell ämneskategori
    Ekonomisk geografi
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:liu:diva-157100 (URN)10.1080/21681376.2019.1584049 (DOI)000470229600001 ()
    Tillgänglig från: 2019-05-28 Skapad: 2019-05-28 Senast uppdaterad: 2020-03-27Bibliografiskt granskad
    4. Aligning doctoral education with local industrial employers needs: a comparative case study
    Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Aligning doctoral education with local industrial employers needs: a comparative case study
    2020 (Engelska)Ingår i: European Planning Studies, ISSN 0965-4313, E-ISSN 1469-5944, Vol. 28, nr 2, s. 234-254Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
    Abstract [en]

    Doctoral education was primarily designed to answer the human resources needs of academia. However, nowadays, increasing numbers of doctorate holders seek employment outside academia. Accordingly, doctoral education can be one of the means by which universities take part in the development of industry in their regions. This study explores whether and how doctoral-level skills are being adapted to the needs of local industrial employers in two different contexts. Two research and science parks situated next to research-intensive universities in Sweden and Spain were chosen as cases for an exploratory and comparative study. In these parks, local industrial employers conduct Ramp;D activities that make them potentially attractive destinations for doctoral graduates. Similarities in the cases were found regarding the process of adaptation of doctoral education at the adjacent universities to meet the industrial employers needs in the parks. Discrepancies are also highlighted regarding stages of development, institutional settings, geography and culture. Implications for several stakeholders are formulated to improve the process analysed in the study concerning better alignment of doctoral education with industrial employers need for generic skills.

    Ort, förlag, år, upplaga, sidor
    Routledge, 2020
    Nyckelord
    Doctoral education, science and technology parks, university-industry collaboration, generic skills, transferable skills
    Nationell ämneskategori
    Ekonomisk geografi
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:liu:diva-159144 (URN)10.1080/09654313.2019.1637401 (DOI)000475016900001 ()2-s2.0-85068804042 (Scopus ID)
    Forskningsfinansiär
    EU, Horisont 2020
    Anmärkning

    Funding Agencies|H2020 Marie Sklodowska-Curie Actions [722295]

    Tillgänglig från: 2019-07-30 Skapad: 2019-07-30 Senast uppdaterad: 2020-03-09Bibliografiskt granskad
  • 4.
    Klofsten, Magnus
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Projekt, innovationer och entreprenörskap. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten. Linköpings universitet, HELIX Competence Centre.
    Lundmark, Erik
    Macquarie Business School, Macquarie University, NSW, 2109, Sydney, Australia.
    Wennberg, Karl
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Institutet för analytisk sociologi, IAS. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Ratio Institute, Stockholm, Sweden.
    Bank, Nata
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Projekt, innovationer och entreprenörskap. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Incubator specialization and size: Divergent paths towards operational scale2020Ingår i: Technological forecasting & social change, ISSN 0040-1625, E-ISSN 1873-5509, Vol. 151, s. 1-13, artikel-id 119821Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Research on incubators show that size is important in achieving efficiency and networking benefits for clients. However, little research has focused on what factors influence incubator size. We theorize and show partial support for size benefits to incubator specialization. Analyses of the relationship between size and four distinct specialization strategies in a sample of 96 European incubators show that incubator size is positively related to a strategic focus on universities and research institutes as recruitment channels and to a focus on sustainability, but unrelated to industry focus. Incubator size was found to be negatively related to a regional focus. While sustainability focused incubators tended to not find recruitment challenging, paradoxically, among those who did, the most frequently reported challenges were related to finding tenants that focus on sustainability. Post-hoc analyses revealed that tenants with a focus other than sustainability often dominate sustainability-oriented incubators, suggesting that sustainability may be more of a legitimating strategy than an explicit selection criterion.

    Publikationen är tillgänglig i fulltext från 2021-12-13 08:00
  • 5.
    Wallo, Andreas
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Arbete och arbetsliv. Linköpings universitet, HELIX Competence Centre. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Lundqvist, Daniel
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Arbete och arbetsliv. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, HELIX Competence Centre. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Ledarskap för hälsa och välbefinnande: Kunskapssammanställning 2020:62020Rapport (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    I denna rapport presenteras en kunskapssammanställning som inriktats mot forskning som undersöker ledarskapets betydelse för medarbetares hälsa och välbefinnande. Kunskapssammanställningen har genomförts inom ramen för ett regeringsuppdrag till Myndigheten för arbetsmiljökunskap med syfte att sammanställa kunskap om faktorer som skapar friska och välmående arbetsplatser (dnr A2018/01349/ ARM). Syftet med studien är att sammanställa forskningsbaserad kunskap om vilka ledarskapsbeteenden som kan bidra till hälsa på arbetsplatsen. Detta syfte har brutits ned i tre frågeställningar: Vilka teoretiska utgångspunkter gällande ledarskap och/eller chefskap finns i empiriska artiklar om ledarskap som främjar hälsa och välbefinnande? Hur har detta ledarskap studerats från ett metodologiskt perspektiv och i vilka kontexter har det studerats? Vilka direkta och indirekta ledarskapsbeteenden som främjar hälsa kan identifieras i tidigare forskning?

    Det systematiska arbetet med kunskapssammanställningen har följt den så kallade Mynakmodellen. Inledningsvis tydliggjordes översiktens innehåll, fokus och avgränsningar på basis av studiens syfte och frågeställningar. Därefter formulerades kriterier för vilka studier som skulle inkluderas respektive exkluderas i sökning och granskning. Inklusionskriterierna var att studierna skulle ha fokus på arbetslivs och arbetsplatskontexter, skulle vara utförda i en nordisk kontext, skulle undersöka ledarskap i termer av stilar, beteenden, roller och liknande begrepp eller synonymer samt att studierna skulle fokusera på relationen mellan ledarskap och anställdas hälsa och välbefinnande på arbetsplatsen. Ytterligare avgränsningar som fastställdes var att studierna skulle vara vetenskapliga artiklar i internationella (akademiska) tidskrifter med granskningsförfarande (eng. peer-reviewed), att de skulle vara publicerade mellan 2009 och 2019 samt att de skulle vara skrivna på engelska och innehålla empiriskt material. Exklusionskriterierna bestod av att inte ta med studier som a) enbart fokuserade på andra kontexter än arbetslivet, till exempel skola och utbildning (till exempel studier av relationer mellan lärare och elever), b) enbart var genomförda i en utomnordisk kontext, c) enbart fokuserade på indirekt ledarskap, d) enbart fokuserade på destruktivt ledarskap, e) enbart fokuserade på ohälsa. Vidare bestämdes att studier skulle exkluderas om de f) inte byggde på empiriskt material (som till exempel litteraturöversikter, metaanalyser, konceptuella artiklar, eller motsvarande), g) var litteratur som inte publicerats i vetenskapliga, akademiska tidskrifter (som till exempel rapporter, böcker och bokkapitel), h) var skrivna på andra språk än engelska.

    Sökningarna har huvudsakligen genomförts i databasen Scopus. Databasen Web of Science användes som komplementdatabas. Scopus genererade 2463 träffar och Web of Science genererade 1499 träffar. Efter att dubbletter tagits bort kvarstod 2859 unika studier vilka därefter sållades utifrån titel och abstract. Totalt var det 491 studier som ansågs kräva fulltext för att avgöra om studien uppfyllde uppställda inklusionskriterier. Efter att fulltexterna hämtats in påbörjades relevansgranskningen utifrån studiens inklusionskriterier. 37 studier uppfyllde samtliga relevansbedömningspunkter. Dessa studier genomgick en kvalitetsbedömning utifrån vedertagna protokoll för kvantitativa och kvalitativa studier. Av totalt 31 kvalitetsgranskade kvantitativa studier bedömdes 28 studier ha hög eller medelhög kvalitet. Av total sex kvalitetsgranskade studier bedömdes fem kvalitetsgranskade kvalitativa studier ha hög eller medelhög kvalitet. Totalt har således 33 studier ingått i granskningen. De inkluderade kvantitativa studierna har analyserats utifrån det som kallas narrativ sammanställning och de kvalitativa studierna har analyserats utifrån en konventionell innehållsanalys.

    Sammanfattningsvis visar studierna som ingår i kunskapssammanställningen att ledarskap är relaterat till medarbetares hälsa och välbefinnande. Nästan alla kvantitativa studier visar att det finns ett samband mellan ledarskap och hälsorelaterade utfall om inga andra faktorer vägs in. Då det är många olika typer av utfall som används i studierna är det svårt att ge en tydlig och enhetlig bild, men framförallt har så kallat transformativt ledarskap och stödjande ledarskap samband till anställdas hälsa och välbefinnande, särskilt i relation till de arbetsrelaterade hälsoutfallen, som till exempel arbetstillfredsställelse och arbetsengagemang. I de kvalitativa studierna betonas framförallt ett relationsorienterat och demokratiskt ledarskap, vilket kännetecknas av en ledare som motiverar och inspirerar sina medarbetare, är tillgänglig och lyssnar på sina medarbetare och som samtidigt har förtroende för sina medarbetares förmågor och ger dem ansvar, utrymme och medbestämmande. Vad de kvalitativa studierna pekar på som viktiga beteenden är också till stora delar aspekter som återfinns i ledarskapsteorierna och de skalor om ledarskap som används på området. Dessa båda metoder ger alltså tillsammans en klarare bild över vilka slags ledarskapsbeteenden som främjar hälsa.

    Studierna framhåller också indirekt ledarskap som något som påverkar medarbetarnas hälsa och välbefinnande. Sammantaget pekar studierna ut flera olika slags faktorer som ledarskapet verkar genom. En faktor handlar om själva uppgifterna och förutsättningarna som ges för att utföra dessa. En annan faktor handlar om det sociala klimatet och miljön på arbetsplatsen eller i organisationen. En tredje faktor handlar om individen och dennes inställning till arbetet och den fjärde faktorn handlar om hälsofrämjande aktiviteter och insatser. Här är det svårt att säga att någon särskild ledarstil i relation till något särskilt hälsoutfall skulle vara ”bättre” eller ”sämre”. Transformativt ledarskap är det ledarskap som undersökts mest och är också det ledarskap som flest studier finner verkar genom andra faktorer i arbetsmiljön.

    Utifrån arbetet med sammanställningen har ett antal kunskapsluckor identifierats. Fältet domineras av kvantitativa studier som utgår från abstrakta ledarskapsteorier utvecklade i en nordamerikansk kontext. Dessa studier konstaterar förekomster av samband mellan ledarskap och hälsa, men de säger lite om hur ledarskapet utförs i praktiken, på vilket sätt ledarskapet påverkar hälsan och hur de förutsättningar som råder i den nordiska arbetsmarknadsregimen påverkar ledarskapets utövande. Vidare saknas kunskap om den organisatoriska kontextens betydelse för ledarskapet och vilka roller som medarbetarna själva spelar när ledarskapet utövas. Sammantaget finns det behov av teoretiskt och metodologiskt mångsidiga, longitudinella studier som jämför olika kontexter och som samlar data om hur ledarskapet utförs, till exempel genom observationer. Utifrån kunskapssammanställningen presenteras också några allmänna råd för den som arbetar med att främja medarbetares hälsa och välbefinnande i organisationer. Här poängteras att ledarskapet är ett situationsberoende fenomen och att det inte går att hitta ett ledarskap som fungerar överallt. Detta innebär att de ledarbeteenden som i forskning identifierats som främjande av hälsa och välbefinnande, som till exempel att vara tillgänglig, visionär, inspirerande och inkluderande, kan ses som goda källor till inspiration, men att de behöver anpassas till de förutsättningar som råder i den specifika kontexten. Förutom ledarens beteenden i relationen till medarbetarna visar forskningen också att ett indirekt ledarskap är betydelsefullt för att till exempel bygga en kultur och miljö som främjar hälsa.

  • 6.
    Kock, Henrik
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Reineholm, Cathrine
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, HELIX Competence Centre.
    Organisatorisk förändringskompetens på arbetsplatser: Kunskapssammanställning 2020:42020Rapport (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    I denna rapport presenteras en kunskapssammanställning som inriktats mot forskning som undersöker vilka faktorer som anses som viktiga för att skapa en hög förändringskompetens på arbetsplatser. Denna kunskapssammanställning har genomförts på uppdrag av Myndigheten för arbetsmiljökunskap, inom ramen för ett regeringsuppdrag med syfte att sammanställa kunskap om framtidens arbetsliv. Syftet med kunskapssammanställningen är att undersöka vilka faktorer i empirisk forskning som beskrivs som viktiga för att använda, bibehålla och öka organisatorisk förändringskompetens. En viktig del i bestämningen av vad som innefattats i organisatorisk förändringskompetens är organisationens förmåga att ta tillvara befintlig kompetens och att genom lärande (individ, grupp och organisations lärande) utveckla organisatorisk förändringskompetens.

    Kunskapssammanställningen har utgått från en modell som framtagits vid Myndigheten för arbetsmiljökunskap. I ett första steg bestämdes syfte och frågeställningar, och därefter formulerades kriterier för vilka studier som skulle inkluderas respektive exkluderas i litteratursökningen. Kriterier för inkludering innefattade bland annat empiriska studier av planerad förändring i organisa­tioner/arbetsplatser, studier av befintlig kompetens och förmåga att utveckla eller använda kompetens, studier av lärande på individ-, grupp- och organisationsnivå, studier av individens välmående på arbetsplatsen samt studier av organisationers produktivitet/effektivitet. Ytterligare avgränsningar var att studierna skulle utgöras av vetenskapliga artiklar i internationella forskningstidskrifter med granskningsförfarande (eng. peer-reviewed), publicerade efter 1990 samt skrivna på engelska, svenska, norska eller danska. Exklusionskriterierna innefattade bland annat studier av framväxande och gradvisa förändringar, studier av kompetens med fokus på enskilda individer, studier av förändringsmotstånd och studier som enbart fokuserar på ohälsa. 

    Sökningarna genomfördes i två databaser: Scopus och Web of Science. Antalet träffar i Scopus var 1 650 och i Web of Science 944. Efter att dubbletter tagits bort återstod 1 953 unika artiklar, vilka screenades på titel och abstract. Totalt var det 142 studier som ansågs kräva fulltext för att avgöra om studien uppfyllde inklusionskriterierna. Därefter hämtades fulltexterna in och relevansgranskades. Totalt uppfyllde 42 studier samtliga relevansbedömningspunkter, vilka genomgick en kvalitetsbedömning utifrån vedertagna protokoll för kvantitativa och kvalitativa studier. Av de 42 kvalitetsgranskade studierna bedömdes 27 studier ha hög eller medelhög kvalitet, varav 13 var kvantitativa studier, två var studier med flera meteoder och 12 var kvalitativa studier. Totalt har således 27 studier ingått i granskningen. De inkluderade kvantitativa studierna har analyserats utifrån en narrativ analys, och de kvalitativa studierna har analyserats utifrån en konventionell innehållsanalys.

    Sammanfattningsvis visar studierna som ingår i kunskapssammanställningen att följande faktorer och förhållanden beskrivs som viktiga för att använda, bibehålla och utveckla organisatorisk förändringskompetens: ledning, chefer och förändringsagenter; medarbetarnas inställning till och tidigare erfarenheter av förändring; information, kommunikation och delaktighet före, under och efter förändringsprocesser; kompetens och möjligheter till lärande i förändringsprocesser. Forskning om organisatorisk förändringskompetens utgör i dag inget samlat forskningsområde, utan är spridd över ett antal områden och discipliner, särskilt forskning om ledarskap och forskning om organisatorisk förändring. Begreppet organisatorisk förändringskompetens saknar en mer bestämd och allmänt accepterad betydelse inom forskningen.

    Det största antalet studier i kunskapssammanställningen kan hänföras till det första området, det vill säga till ledning, chefer och förändringsagenter. Organisatorisk förändringskompetens i organisationer förefaller med andra ord att i hög grad knytas till chefers och förändringsagenters kompetens och agerande, snarare än att ses som organisationens samlade förmåga att driva planerad förändring. I linje med detta konstaterande förefaller det finnas ett motsvarande underskott på studier där medarbetares kapacitet att bidra analyseras. I de fall detta görs riktas fokus mot medarbetares förändringsmotstånd (”change resistance”) och hur detta kan förstås, snarare än på medarbetares förändringsmotivation och hur denna kan utvecklas. Studier av information, kommunikation och delaktighet före/under/efter organisatoriska förändringsprocesser och som en del av organisatorisk förändringskompetens belyses i flera studier. Informationen är viktig i alla nivåer av organisationen, och hur denna fråga hanteras är ett fortsatt viktigt forskningsområde, inte minst utifrån det som benämns som organisatoriskt meningsskapande. En viktig del i vår bestämning av vad som innefattas i organisatorisk förändringskompetens är organisationens förmåga att ta tillvara befintlig kompetens och att genom lärande (individ-, grupp- och organisationslärande) utveckla organisatorisk förändringskompetens. Här visar kunskapssammanställningen att det finns ett begränsat antal studier.

    Utifrån arbetet med sammanställningen har ett antal kunskapsluckor identifierats. Vissa av dessa kunskapsluckor som identifierats kan knytas till de forskningsmetoder som använts. Vad gäller kvantitativa studier ser vi en brist på longitudinella studier, att man följer en förändring över tid. En annan brist vi kan se är en låg svarsfrekvens, framför allt vid longitudinella studier. Vidare finns ett litet antal studier som studerat organisatorisk förändringsförmåga på flera nivåer. Beträffande de studier som genomförts inom både offentliga organisationer och privata företag kan analysen av kontextens betydelse drivas längre. Den kvalitativa forskning som här granskats har metodologiska begränsningar i flera avseenden. I flera fall handlar det om en begränsad empiri, både räknat som antal individer och antalet organisationer som studerats, och fallbeskrivningarna uppvisar svagheter som exempelvis otillräckliga beskrivningar av den organisatoriska kontexten. Fallstudier med kontrollgrupper (”case control”) och replikationer av tidigare studier finns inte representerade i de 27 studier som granskats. Studier med flera metoder förekommer endast i två av studierna. Studier av organisatorisk förändringskompetens utifrån den innebörd som beskrivits ovan är likaledes ovanliga. 

    Utifrån kunskapssammanställningen presenteras några allmänna råd. Alla organisationer har en mer eller mindre omfattande historia av planerade förändringar, både lyckade och mindre lyckade. Att lära av historien kan ses som en viktig del i att öka den organisatoriska förändringskompetensen. Ledare och förändringsagenter är naturligtvis viktiga men inte enbart för att leda förändring, utan också för att synliggöra och stödja användning av kompetens som finns i andra delar av organisationen – inte minst hos medarbetare. Förändringsmotstånd kan ses som en legitim reaktion eller nödvändig friktion i en illa genomförd eller feltänkt förändringsprocess, ett tillfälle att skapa öppenhet, möjlighet att påverka, utnyttja kunskap och erfarenhet som finns spridd i organisationen och därmed bygga förändringskompetens. Delaktighet i planering och genomförande kan öka motivationen och bidra till ett mer gemensamt meningsskapande, likaväl som delaktighet kan sättas under tryck på grund av tidsbrist eller andra faktorer som medför begränsningar. En viktig fråga att ställa är hur, och i vilka avseenden, ett aktivt deltagande i förändringsprocesser kan förväntas bidra till gynnsamma resultat, och inte minst stödja delaktighet i förändringsprocesser genom exempelvis ett ledarskap som stöder och möjliggör delaktighet hos anställda. Strategier och policyer är inte allt. Det krävs mer kraft på att utveckla metoder och stödja genomförande av planerade förändringar, snarare än att producera planer och strategier. Sett från det här perspektivet kan en viktig del av organisatorisk förändringskompetens ses som förmågan att bedöma och värdera organisatoriska förändringar, inklusive förmågan att anpassa och modifiera planer och strategier, och de metoder och tillvägagångssätt som används då förändringar implementeras.

  • 7.
    Löfsten, Hans
    et al.
    Department of Technology Management and Economics, Chalmers University of Technology, Göteborg, Sweden.
    Klofsten, Magnus
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Projekt, innovationer och entreprenörskap. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten. Linköpings universitet, HELIX Competence Centre.
    Cadorin, Eduardo
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Projekt, innovationer och entreprenörskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Science Parks and talent attraction management: university students as a strategic resource for innovation and entrepreneurship2020Ingår i: European Planning Studies, ISSN 0965-4313, E-ISSN 1469-5944, s. 1-24Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper aims to expand our understanding of talent attraction management in Science Parks with a specific interest in university students/alumni as a human and strategic resource. The underlying rationale is how the links with universities can be supported and how the Science Park management can contribute to successful relationships with universities and university students/alumni, in order to develop tenant firms and the park itself. A questionnaire was sent out in 2018–120 parks. This study includes 25 variables, and four significant regression models are presented. The main finding is that Science Park talent attraction activities act as a mediating variable, which affects the informal and formal partnerships between students and firms/universities as well as how the park management can contribute to successful relationships. By attracting students, tenant firms can have a positive impact on their performance as well as Science Park development.

  • 8.
    Elg, Mattias
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Logistik- och kvalitetsutveckling. Linköpings universitet, HELIX Competence Centre. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Gremyr, Ida
    Chalmers tekniska högskola.
    Halldórsson, Árni
    Chalmers tekniska högskola.
    Wallo, Andreas
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, HELIX Competence Centre.
    Service action research: Review and guidelines2020Ingår i: Journal of Services Marketing, ISSN 0887-6045, E-ISSN 0887-6045Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Purpose

    Conducting research that is both practice- and theory-relevant is important for the service research community. Action research can be a fruitful approach for service researchers studying the transformative role of service research and wanting to make contributions to both the research community and to practical development. By exploring the current use of action research in service research, this study aims to make suggestions for enhancing the contribution to theory and practice development and to propose criteria for research quality for action research in service research.

    Design/methodology/approach

    This study builds on a systematic literature review of the use of action research approaches in service research.

    Findings

    The study makes three main contributions. First, it posits that any action research project needs to consider the four elements of problem identification, theorization, creating guiding concepts and intervention. Second, based on these elements mirrored in service action research, it outlines and analyzes three approaches to action research (i.e. theory-enhancing, concept developing and practice-enhancing). Third, it suggests a move from instrumental to a more conceptual relevance of the research and elaborates on the criteria for research quality.

    Originality/value

    This study contributes to the understanding of how action research may be applied for conducting high-quality collaborative research in services and proposes measures to enhance research quality in action research projects focusing services.

  • 9.
    Norman, Ann-Charlott
    et al.
    Jonkoping Univ, Sweden.
    Elg, Mattias
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Logistik- och kvalitetsutveckling. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten. Linköpings universitet, HELIX Vinn Excellence Centre.
    Nordin, Annika
    Jonkoping Univ, Sweden.
    Gare, Boel Andersson
    Jonkoping Univ, Sweden; Ryhov Cty Hosp, Sweden.
    Alguren, Beatrix
    Jonkoping Univ, Sweden; Univ Gothenburg, Sweden.
    The role of professional logics in quality register use: a realist evaluation2020Ingår i: BMC Health Services Research, ISSN 1472-6963, E-ISSN 1472-6963, BMC HEALTH SERVICES RESEARCH, Vol. 20, nr 1Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background

    Clinical practice improvements based on quality-register data are influenced by multiple factors. Although there is agreement that information from quality registers is valuable for quality improvement, practical ways of organising register use have been notoriously difficult to realise. The present study sought to investigate the mechanisms that lead various clinicians to use quality registers for improvement.

    Methods

    This research involves studying individuals’ decisions in response to a Swedish programme focusing on increasing the use of quality registers. Through a case study, we focused on heart failure care and its corresponding register: the Swedish Heart Failure Register. The empirical data consisted of a purposive sample collected longitudinally by qualitative methods between 2013 and 2015. In total, 18 semi-structured interviews were carried out. We used realist evaluation to identify contexts, mechanisms, and outcomes.

    Results

    We identified four contexts – registration, use of output data, governance, and improvement projects – that provide conditions for the initiation of specific mechanisms. Given a professional theoretical perspective, we further showed that mechanisms are based on the logics of either organisational improvement or clinical practice. The two logics offer insights into the ways in which clinicians choose to embrace or reject certain registers’ initiatives.

    Conclusions

    We identified a strong path dependence, as registers have historically been tightly linked to the medical profession’s competence. Few new initiatives in the studied programme reach the clinical context. We explain this through the lack of an organisational improvement logic and its corresponding mechanisms in the context of the medical profession. Implementation programmes must understand the logic of clinical practice; that is, be integrated with the ways in which work is carried out in everyday practice. Programmes need to be better at helping core health professionals to reach the highest standards of patient care.

  • 10.
    Ståhl, Christian
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för samhällsmedicin. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, HELIX Competence Centre.
    Arbetets estetik2019Ingår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv, ISSN 1400-9692, Vol. 25, nr 2, s. 67-87Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Denna essä undersöker hur arbete har visualiserats och presenterats i bildkonst, musik och litteratur. I texten ges exempel från historien, samtiden och framtiden. Från exemplen kan två teman identifieras. Det första berör hur estetiska uttryck förmedlar bakomliggande kulturella, politiska eller ideologiska idéer om arbete, exempelvis genom propagandakonst eller skildringar av prekära arbetsförhållanden. Det andra berör relationen mellan arbete och resten av livet – här ser vi en sammansmältning av arbete och identitet, illustrerat av influerare och livsstilsbutiker, där arbete endast särskiljs från andra aktiviteter genom dess kommersialisering – och hur detta i sin tur ändrar aktivitetens karaktär.

  • 11.
    Wallo, Andreas
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Arbete och arbetsliv. Linköpings universitet, HELIX Competence Centre. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Kock, Henrik
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Arbete och arbetsliv. Linköpings universitet, HELIX Competence Centre. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Lundqvist, Daniel
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Arbete och arbetsliv. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, HELIX Competence Centre. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Coetzer, Alan
    Edith Cowan University, Australia.
    Assessing the Effects of Competence Development and Learning Activities: An Increasingly Important Task for HR Professionals?2019Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 12.
    Karlsson, Elin
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för samhällsmedicin. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Seing, Ida
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Sandqvist, Jan
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen för arbetsterapi. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Ståhl, Christian
    Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, HELIX Competence Centre.
    Communication Characteristics Between Clients And Stakeholders Within The Swedish Sickness Insurance System – A Document Analysis Of Granted And Withdrawn Sickness Benefit Claims2019Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    INTRODUCTION: Previous studies show differences regarding which clients receive sickness benefits as well as which clients are questioned or not within the sickness insurance system. There are indications that the characteristics of communication can have an impact on the sick leave process, which motivates this study with the following purpose.

    PURPOSE: The purpose of this study was to investigate how communication within the Swedish sickness insurance system differs between cases of sick leave and how this may affect the clients’ case.

    MATERIALS AND METHODS: This was a document study using thirty client files including the correspondence between clients, their case-manager at the Swedish Social Insurance Agency (SIA) as well as other stakeholders. The clients included had been on a work capacity evaluation during their sick leave spell and were aged 32-64 years. There were twenty women and ten men in this study, with a variety of the degree of sickness absence, disability pension and part time work. The material was analyzed using qualitative document analysis.

    RESULTS: The results show different approaches in communication, characterized by emotional communication, matter-of-fact driven communication and information exchange, which have diverse success in affecting authority decisions. Arguments characterized by emotions such as frustration or desperation are to a larger extent neglected compared to those characterized by a matter-of-fact driven approach and referring to regulations and medical certificates. There are also differences in how information about the client is interpreted by different professionals.

    CONCLUSION: There are differences regarding how clients and stakeholders communicate the clients’ needs and prerequisites, and how this affect the SIA. Further research must be carried out in order to establish social insurance literacy, initially for individuals on sick leave within the sickness insurance, and whether there are differences between diverse groups that could lead to injustice in the system.

  • 13.
    Ståhl, Christian
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Linköpings universitet, HELIX Competence Centre.
    Det paradoxala arbetsförmågebegreppet: Recensionsessä2019Ingår i: Sociologisk forskning, ISSN 0038-0342, Vol. 56, nr 2, s. 181-188Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 14.
    Laur, Inessa
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier – CKS. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Klofsten, Magnus
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Projekt, innovationer och entreprenörskap. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten. Linköpings universitet, HELIX Competence Centre.
    Bienkowska, Dzamila
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Projekt, innovationer och entreprenörskap. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Wincent, Joakim
    Luleå University of Technology.
    Håkan, Ylinenpää
    Luleå University of Technology.
    Development of European cluster initiatives: stakeholders’ contribution and enrolment2019Ingår i: Global Business and Economics Review (GBER), ISSN 1097-4954, E-ISSN 1745-1329, Vol. 21, nr 685, s. 685-711Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study investigated how cluster initiatives’ members contribute to cluster initiatives concerning tasks as well as what dependency patterns exist between maturation level and enrolment of members in these organisations. The content of the work is considered as crucial for organisational functioning and development. The findings are based on survey responses from 136 (53% response rate) cluster initiatives from eight European countries. The results show that, first, all members contribute to initiatives’ development by performing strategic, operational tasks, and provision of resources. Each member tends to focus more on one task than the others that are delegated. Second, two factors influence enrolment of new members in cluster initiatives: age and presence of other influential members. The more mature cluster initiatives become the more networks and established organisational attributes it will have. This reflects longevity of the initiative and good-quality, intermediary assistance, which are attractive for potential members.

    Publikationen är tillgänglig i fulltext från 2020-06-25 13:33
  • 15.
    Germain-Alamartine, Eloïse
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Projekt, innovationer och entreprenörskap. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten. Linköpings universitet, HELIX Competence Centre. HELIX Competence Centre.
    Doctoral education and employment in the regions: the case of Catalonia2019Ingår i: Regional Studies, Regional Science, ISSN 0080-0694, E-ISSN 2168-1376, Vol. 6, nr 1, s. 299-318Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Even though the doctoral degree was originally designed for an academic career, there is an increasingly important labour market for doctorate holders outside academia, mainly because of a shortage of job opportunities within it. Doctoral degrees are granted only by universities; thus, universities are the only suppliers of the doctoral workforce to the labour market. Understanding the needs of non-academic employers is thus crucial if universities are to adapt their doctoral education curriculum. Many studies have analyzed labour markets for doctorate holders at national and transnational scales, but few studies focus on the regional scale. The present study explores regional data for Catalonia in Spain on the employment situation of doctorate holders in order to define the characteristics of the regional, non-academic labour market for doctorate holders. Descriptive statistics suggest a high retention rate of doctorate holders within the region and a large part of doctorate holders (two-thirds) having a job that does not require a doctoral degree. This study highlights the existence of a skills mismatch that might be linked to the preference for a better paid or more stable job, or to the lack of development of skills that represent added value in the eyes of employers. These characteristics can be formulated as hypotheses to be tested in further qualitative or quantitative studies. They have several implications for universities, non-academic employers and regional policy-makers, such as the need to work on the valorization of the doctoral degree in the non-academic labour market.

  • 16.
    Gensby, Ulrik
    et al.
    Team Arbejdsliv.
    Limborg, Hans Jørgen
    Team Arbejdsliv.
    Mahood, Quenby
    Institute for Work and Health.
    Ståhl, Christian
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för samhällsmedicin. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, HELIX Competence Centre.
    Albertsen, Karin
    Team Arbejdsliv.
    Employer Strategies for Preventing Mental HealthRelated Work Disability: A Scoping Review2019Ingår i: Nordic Journal of Working Life Studies, ISSN 2245-0157, E-ISSN 2245-0157, Vol. 9, nr 1, s. 57-101Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study examined Nordic research on psychosocial work environment and disability manage- ment, specifically employer strategies for preventing work disability in common mental disorders (CMDs).A scoping review was performed to identify strategies across several research databases, alongside contact with content experts, hand-searching of non-indexed journals, and internet searches. Identification and selection of relevant studies, charting of data, and collating and sum- marizing of results was done using a six-step framework for conducting scoping reviews. Several key elements and knowledge gaps were identified in current prevention approaches and work- place initiatives across the included studies.We propose a program theory for workplace preven- tion of CMD-related work disability.The program theory may help specify employer strategies, and bridge activities with stakeholders outside the workplace.

  • 17.
    Strindlund, Lena
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för samhällsmedicin. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Abrandt Dahlgren, Madeleine
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för samhällsmedicin. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Ståhl, Christian
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för samhällsmedicin. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, HELIX Competence Centre.
    Employers’ views on disability, employability, and labor market inclusion: A phenomenographic study2019Ingår i: Disability and Rehabilitation, ISSN 0963-8288, E-ISSN 1464-5165, Vol. 41, nr 24, s. 2910-2917Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    PURPOSE: 

    This study aims to increase our understanding of employers' views on the employability of people with disabilities. Despite employers' significant role in labor market inclusion for people with disabilities, research is scarce on how employers view employability for this group.

    METHODS: 

    This was a qualitative empirical study with a phenomenographic approach using semi-structured interviews with 27 Swedish employers from a variety of settings and with varied experience of working with people with disabilities.

    RESULTS: 

    The characteristics of employers' views on the employability of people with disabilities can be described as multifaceted. Different understandings of the interplay between underlying individual-, workplace-, and authority-related aspects form three qualitatively different views of employability, namely as constrained by disability, independent of disability, and conditional. These views are also characterized on a meta-level through their association with the cross-cutting themes: trust, contribution, and support.

    CONCLUSIONS: 

    The study presents a framework for understanding employers' different views of employability for people with disabilities as a complex internal relationship between conceived individual-, workplace-, and authority-related aspects. Knowledge of the variation in conceptions of employability for people with disability may facilitate for rehabilitation professionals to tailor their support for building trustful partnerships with employers, which may enhance the inclusion of people with disabilities on the labor market. Implications for rehabilitation Employers' views on employing people with disabilities vary with respect to individual-, workplace-, and authority-related aspects in relation to trust, contribution and support. Knowledge of the employers' views on the employability of people with disabilities can support professionals in authorities and in vocational rehabilitation. The findings illustrate the importance of analyzing what type of support employers need as a starting point for building trustful partnerships between authority actors and employers. The findings offer a vocabulary that can be used by professionals in authorities and in vocational rehabilitation in tailoring employer-oriented support to increase labor market inclusion of people with disabilities.

  • 18.
    Etzkowitz, Henry
    et al.
    International Triple Helix Institute.
    Germain-Alamartine, Eloïse
    Linköpings universitet, HELIX Competence Centre.
    Keel, Jisoo
    Stanford University, Science Technology and Society Program, United States of America.
    Kumar, Caleb
    Stanford University, Science Technology and Society Program, United States of America.
    Nelson Smith, Kaden
    Stanford University, Science Technology and Society Program, United States of America.
    Albats, Ekaterina
    School of Business and Management, Lappeenranta University of Technology, Finland.
    Entrepreneurial university dynamics: Structured ambivalence, relative deprivation and institution-formation in the Stanford innovation system2019Ingår i: Technological forecasting & social change, ISSN 0040-1625, E-ISSN 1873-5509, Vol. 141, s. 159-171Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 19.
    Johansson, Peter E
    et al.
    Mälardalen University, Eskilstuna, Sweden.
    Wallo, Andreas
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Arbete och arbetsliv. Linköpings universitet, HELIX Competence Centre. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Exploring the work and competence of interactive researchers2019Ingår i: Journal of Manufacturing Technology Management, ISSN 1741-038X, E-ISSN 1758-7786Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Purpose: The purpose of this paper is to provide insight into the competence in use when working with interactive research, which is a continuation and elaboration of action research.

    Design/methodology/approach: A qualitative research approach was adopted for the study. The main body of empirical material in this paper is based on two sources of data – a survey comprising open-ended questions, followed by a series of focus group interviews. The respondents were researchers with varying degrees of experience in using interactive research.

    Findings: The findings provide illustrations of what characterises interactive research as work and identify an additional set of activities that go beyond traditional research activities. Some activities are relatively easy to describe, while others exist in the gaps between other activities – e.g. boundary spanning – and are harder to explicitly define in terms of implications for the involved researchers’ competence. The work activities reaching beyond the traditional research boundaries are implicit and are not a common shared practice. From a competence point of view, this implies that the competence in use for these implicit tasks of interactive research becomes individually carried. Based on these findings, a number of individual aspects of what constitutes competence in use are suggested.

    Research limitations/implications: In future studies, it would be valuable to use a mixed-method approach that also includes longitudinal observations of the actual work of conducting interactive research.

    Practical implications: The findings and suggestions for how to understand the competence of interactive researchers can be used as guidance for training in research education.

    Originality/value: This study contributes to previous research by describing important requirements and critical elements of competence in use when conducting interactive research.

  • 20.
    Lundqvist, Daniel
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Arbete och arbetsliv. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, HELIX Competence Centre. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Wallo, Andreas
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Arbete och arbetsliv. Linköpings universitet, HELIX Competence Centre. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Kock, Henrik
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Arbete och arbetsliv. Linköpings universitet, HELIX Competence Centre. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    How to Measure Leadership for Learning in the Workplace?2019Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 21.
    Åhlfeldt, Emanuel
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, HELIX Competence Centre. Nestor FoU-center, Handen.
    Hållbart utvecklingsarbete i organisationer - användbart begrepp eller meningslös floskel?: En kunskapsöversikt och begreppsanalys2019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Hållbarhetsbegreppet är vida spritt, men definieras och används på många olika sätt. Populariseringen av begreppet tog fart i slutet av 1980-talet i och med den så kallade Brundtlandrapporten, där hållbar utveckling sågs som en sammanvägning av ekologiska, sociala och ekonomiska värden. Något decennium senare fick begreppet även fäste i projektforskning, implementeringsforskning och organisationsforskning, för att rikta uppmärksamhet mot långsiktiga effekter från organisatoriska utvecklingsprocesser. I dessa fall frikopplades dock begreppet ofta från den initiala diskussionen om ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. Det gör att det finns två olika hållbarhetsbegrepp separerade från varandra i olika forskningsfält. (I denna rapport benämns det senare av dessa begrepp som hållbart utvecklingsarbete. Begreppet används alltså för att särskilja forskning om långsiktiga effekter från den forskning som springer ur Brundtlandrapporten.)

    Syftet med denna litteraturstudie är att ringa in och kritiskt granska olika definitioner och dimensioner av hållbar utveckling i organisationer, för att därigenom skapa en struktur där de olika begreppen kan särskiljas teoretiskt och tydliggöras i relation till varandra. Den första delen av rapporten ägnas åt arvet från Brundtlandrapporten och hur begrepp som hållbar organisation, hållbar innovation och hållbart entreprenörskap vuxit fram inom denna forskningstradition. Den andra delen av rapporten ringar in hållbart utvecklingsarbete som ett vetenskapligt begrepp i studier av långsiktiga effekter från organisatoriska utvecklingsprocesser.

    Med utgångspunkt i litteraturstudien definieras hållbart utvecklingsarbete som ett begrepp på tre ben. (1) För det första är rutinisering en central komponent, vilket innebär att resultat och nya kunskaper integreras som naturliga delar i en eller flera organisationers strukturer och processer. (2) För det andra är hållbart utvecklingsarbete ett dynamiskt begrepp. Det betyder att resultat och nya kunskaper inte ska cementeras i verksamheten, utan kunna vidareutvecklas i takt med andra förändringar i organisationen och omvärlden. (3) För det tredje inkluderar begreppet en normativ eller värderande komponent för att skilja agnarna från vetet. Det är förändringar som ger värde och fördelar för verksamheten, målgruppen eller andra intressenter som ska tillvaratas långsiktigt.

    I rapporten föreslås en syntes där de två hållbarhetsbegreppen länkas samman med hjälp av en diskussion om ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet som värderingskriterier i organisatoriskt utvecklingsarbete. Det vill säga den tredje komponenten i definitionen av hållbart utvecklingsarbete vidgas bortom värderingskriterier som intern måluppfyllelse och värde för organisationen eller företaget, dess ägare, anställda, målgrupp och kunder. Det föranleder även en diskussion om konflikter och spänningar mellan olika intressen. I rapporten redogörs därför för forskning om motsättningar och möjliga synergier mellan satsningar på hållbarhet och enskilda organisationers och företags innovationsförmåga, effektivitet och lönsamhet.

    En fråga som är svår att komma runt är huruvida populära begrepp som hållbarhet, hållbar utveckling och hållbart utvecklingsarbete är användbara och meningsfulla eller om de snarare är tomma floskler. Frågan ställs på sin spets när det gäller begreppet hållbart utvecklingsarbete, eftersom det utgår från ordstammen ”hållbar” trots att det ofta används frikopplat från det mer etablerade hållbarhetsbegreppet från Brundtlandrapporten. I den avslutande diskussionen argumenteras för att hållbart utvecklingsarbete likväl är ett användbart begrepp, då det tillför dynamiska, normativa och institutionella perspektiv, som inte är lika tydliga i alternativa begrepp som rutinisering, implementering, integrering eller organisatoriskt lärande. Men om begreppet inte också inkluderar ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet som värderingskriterier, finns en betydande risk för missförstånd och sammanblandning med det mer etablerade hållbarhetsbegreppet.

  • 22.
    Sköld, Birgitta
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Företagsekonomi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, HELIX Competence Centre.
    Kvinnors företagande i landsbygdskommuner med fokus på Östergötland: En kvantitativ kartläggning inom ramen för forskningsprojektet "Kvinnors företagande för en levande landsbygd"2019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Goda möjligheter till företagande och arbetstillfällen är nödvändiga för att landsbygden ska vara livskraftig, med en bibehållen lokal service och välfärd. Företagandet är dock inte jämställt, och tidigare forskning pekar på att kvinnors företagande sker utifrån andra villkor än mäns. Syftet med rapporten är att utveckla kunskap om kvinnors företagande på landsbygden, som kan ligga till grund för bland annat att stimulera landsbygdsutveckling, jämställdhet och vidare forskning, exempelvis genom kvalitativa metoder.

    I rapporten studeras kvinnors företagande på landsbygden i Sverige och i Östergötland. Med hjälp av registerdata genomförs en kvantitativ kartläggning av omfattningen och karaktären av företagandet, där även jämförelser görs mellan kvinnor födda i Sverige och kvinnor födda utomlands samt mellan kvinnor och män.

    Resultaten visar att företagandet är mer omfattande bland både kvinnor och män på lands-bygden än i tätorten, dock finns det i tätorten en större andel företagande kvinnor i relation till män än på landsbygden. Skillnaderna i andel företagare per sysselsatta kvinnor mellan olika landsbygdskommuntyper i Sverige är i genomsnitt små. Företagandet är något mer omfattande i kommuner nära en större stad än i den mest avlägset belägna kommuntypen. I Östergötland är dock skillnaderna mellan kommuntyperna de motsatta. Företagandet är mindre omfattande i landsbygdskommuner belägna nära en större stad. De motsägelsefulla resultaten indikerar att det snarare är företagskaraktär och traditioner i kommunen, än närheten till en större stad som har betydelse för omfattningen av kvinnors företagande på landsbygden.

    Skogsförvaltning och Blandat jordbruk är de mest vanliga näringsgrenarna för både kvinnors och mäns företagande på landsbygden, men i övrigt upprätthålls traditionella könsmönster avseende både arbets- och resursfördelning. Kvinnor bedriver sina företag inom näringsgrenarna Hårvård, Restaurangverksamhet, Redovisning och bokföring, Kroppsvård samt Konsultverksamhet avseende företags organisation medan mäns företagande är relaterat till lantbruk, mjölkproduktion och uppfödning av nötkreatur samt bygg- och transportnäringar.

    Kvinnor på landsbygden i Sverige är mer benägna att vara företagare än anställda om de är gifta, har hemmavarande barn eller en utbildningsnivå lägre än den eftergymnasiala. Det kan tolkas som att företagandet är en lösning för att kombinera arbetsliv med ansvar för hem och barn. De företagande kvinnornas disponibla inkomster är i genomsnitt lägre än för kvinnor med anställning, för män som är företagare och för män med anställning. Att vara gift innebär för kvinnor en lägre disponibel inkomst, men för män en högre disponibel inkomst jämfört med att inte vara gift.  Resultaten visar dock att det inte är de individrelaterade faktorerna som mest bidrar till skillnader i disponibel inkomst, utan, näringsgren och antalet sysselsatta. Manligt könskodade näringsgrenar och stora företag ger högre inkomst. Den övergripande slutsatsen är att företagandet på landsbygden är traditionellt könssegregerat och hierarkiserat, i fråga om resursfördelning.

  • 23.
    Lundqvist, Daniel
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Arbete och arbetsliv. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, HELIX Competence Centre.
    Wallo, Andreas
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Arbete och arbetsliv. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, HELIX Competence Centre.
    Kock, Henrik
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Arbete och arbetsliv. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, HELIX Competence Centre.
    Coetzer, Alan
    Edith Cowan University, Australia.
    Measuring Leadership for Learning at Work2019Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 24.
    Berglund, Martina
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Logistik- och kvalitetsutveckling. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten. Linköpings universitet, HELIX Competence Centre.
    Smeds, Magdalena
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Logistik- och kvalitetsutveckling. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten. Linköpings universitet, HELIX Competence Centre.
    Wangwacharakul, Promporn
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Logistik- och kvalitetsutveckling. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Martin, Jason
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Logistik- och kvalitetsutveckling. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten. Linköpings universitet, HELIX Competence Centre.
    Quality and equality?: A gender perspective on quality management research2019Ingår i: QMOD 2019, 2019Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Purpose: The aim of this paper is twofold, to investigate the representatio n of female researchers in QMOD publications and to describe in what way a gender perspective has beenapplied within QMOD publications.

    Design/Methodology/Approach: The paper is based on a literature review an d analysis ofthe papers in the QMOD proceedings for ever y other year from 2012 to 2018. After excluding papers where gender could not be identified for the first or second author, the final sampleincluded 555 papers. The papers were analysed with respect to gender in authorship, nationality, type of paper, QM research area, domain and gender perspective. Analysis of quantitative data was made with SPSS and Chi square testing. The papers with a gender perspective were further categorized through qualitativ e content analysis.

    Findings: The quantitative analysis showed that gender representation of first authors were 43.2% female and 56.8% male. Males accounted for most of the single authored papers (61%). The most common research areas and domains differed between genders. Female studied lean and research on employee and student related areas and the domains education and health care to a greater extent than males. Males, to a greater extent studied quality management in general and reliability and safety related topics and the domain manufacturing. Eighteen papers with a gender perspective were identified. These originated from 13 different countries and there were equal number of female and male first authors . A major topic was customer or user focus in pr oduct or service development with a dominance of papers focusing on the service sector.

    Practical implications: For researchers the results of the study demonstrate that there is stilla general need to increase the awareness of gender issues in QM research, both in terms of ensuring that ge nder issues are integrated in research projects and that any gender is not underrepresented in specific research roles. In product development there may also be a nuntapped potential in further quality development of products and services by focusing more on gender.

    Originality/Value of paper: There are no similar studies within the QM field. Gender is an area receiving increased interest within academia in terms of reques ts from research funding and increased awareness in higher education. The study shows that t here is a need for increased attention on gender issues within QM research.

  • 25.
    Albahari, Alberto
    et al.
    Universidad de Malaga, Spain.
    Klofsten, Magnus
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Projekt, innovationer och entreprenörskap. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten. Linköpings universitet, HELIX Competence Centre.
    Rubio-Romero, Juan Carlos
    Universidad de Malaga, Spain.
    Science and Technology Parks: A study of value creation for park tenants2019Ingår i: Journal of Technology Transfer, ISSN 0892-9912, E-ISSN 1573-7047, Vol. 44, nr 4, s. 1256-1272Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The literature on Science and Technology Parks (STPs) is growing rapidly and, despite the positive impact of STPs on firms found by many studies, it remains unclear how STPs create value for tenants. In this paper, we study the STP supply side through a case study in a Swedish region. We identify two components of the business support provided by parks: a configuration-oriented component, and a process-oriented component. The former refers to the static design of the business support, and the latter to the active, hands-on support provided by parks’ management. Both components must be planned carefully in order to deliver value to tenants. We also discuss some implications for policy and managers.

  • 26.
    Cadorin, Eduardo
    et al.
    Linköpings universitet.
    Klofsten, Magnus
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Projekt, innovationer och entreprenörskap. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten. Linköpings universitet, HELIX Competence Centre.
    Albahari, Alberto
    Universidad de Málaga – School of Industrial Engineering, Department of Economics and Business Administration, Malaga, Spain.
    Etzkowitz, Henry
    Science, Technology, and Society, Stanford University, Stanford, USA.
    Science Parks and the attraction of talents: Activities and challenges2019Ingår i: Triple Helix Journal, s. 1-33Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper explores activities undertaken by Science Parks to attract talent for their tenants. Despite the importance of accessing talent, there are very few studies focusing on this research area. The data in this investigation comes from seven cases studies on talent attraction activities carried out by three Science Parks in Sweden. We show that the parks conduct many different activities to attract talent including headhunting key personnel for start-ups, organising establishment platforms for foreign companies, and facilitating the exchange of knowledge and talent with higher education institu- tions. Science Parks house companies of different sizes, ages, and business orienta- tions and therefore, park managers should be sensitive to the real needs of tenant firms when performing talent attraction activities.

  • 27.
    Cadorin, Eduardo
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Projekt, innovationer och entreprenörskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Klofsten, Magnus
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Projekt, innovationer och entreprenörskap. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten. Linköpings universitet, HELIX Competence Centre.
    Löfsten, Hans
    Department of Technology Management and Economics, Chalmers University of Technology, Gothenburg, Sweden.
    Science Parks, talent attraction and stakeholder involvement: an international study2019Ingår i: Journal of Technology Transfer, ISSN 0892-9912, E-ISSN 1573-7047, s. 1-28Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    One aspect of Science Parks development that has come into focus is the attraction of talent, which could include attracting specific expertise, making it easier for firms to be established and reach skilled workers. In order to encompass different contexts, both economic and cultural, a questionnaire was sent to 120 Science Parks, of which 59 (49%) replied. The study included 22 variables, including eleven independent variables according to Science Park stakeholders and characteristics when selecting talent for tenant firms, five control variables, and six variables of Science Park success dimensions. The results show that the characteristics of talent contribute to the park’s success. Universities are the primary source of talent, and the government has a critical role in promoting collaboration between firms and universities. Therefore, park managers should promote links with local universities and the student community as well as strengthen their relationship with government representatives at all levels to receive the necessary support for park development.

  • 28.
    Karlsson, Elin
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för samhällsmedicin. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Sandqvist, Jan
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen för arbetsterapi. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Seing, Ida
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Ståhl, Christian
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, HELIX Competence Centre. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Social validitet för försäkringsmedicinska utredningar och påföljande myndighetsbeslut inom sjukförsäkringen2019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I det svenska sjukförsäkringssystemet utförs försäkringsmedicinska utredningar av särskilda enheter inom hälso- och sjukvården på uppdrag av Försäkringskassan. Dessa utredningar ligger sedan till grund för handläggares beslut om sjukskrivnas rätt till sjukpenning. Studier av social validitet är ännu ovanliga inom försäkringsmedicin och folkhälsa men kan bidra med kunskap om vad som främjar eller hindrar att metoder uppfattas som godtagbara, begripliga och betydelsefulla.

    Syfte: Att utforska sjukskrivna personers upplevelse av social validitet för försäkringsmedicinska utredningar och påföljande myndighetsbeslut avseende sjukpenning inom sjukförsäkringen.

    Metod: Detta var en kvalitativ longitudinell studie baserad på telefonintervjuer med 30 sjukskrivna som varit på en försäkringsmedicinsk utredning, samt delvis deras akter från Försäkringskassan. En deduktiv innehållsanalys användes.

    Resultat: Sjukskrivnas förståelse för utredningen var beroende av huruvida de specifika testerna var tydligt relaterade till personernas svårigheter eller ej och vilken information de hade fått. De anser att den standardiserade strukturen inte är relevant för alla och att bristen på individanpassning förvårar möjligheten att få en rättvis bild av deras arbetsförmåga. 

    Diskussion: Social validitet utforskades för försäkringsmedicinska utredningar och myndighetsbeslut i termer av godtagbarhet, begriplighet och betydelse. Utredningarna indikerar en låg social validitet i termer av godtagbarhet på grund av bristen på individanpassning, även om vissa delar är mer socialt valida än andra. Vidare varierade utredningarnas begriplighet beroende på deras applicerbarhet och den erhållna informationen, medan dimensionen betydelse indikerar en högre grad av social validitet. Handläggarens påföljande myndighetsbeslut ansågs däremot orelaterat till utredningens resultat, sakna konkreta argument och ibland motsägande andra aktörers rekommendationer, vilket indikerar en låg social validitet i termer av både godtagbarhet, begriplighet och betydelse. 

    Slutsats: Social validitet finns för delar av utredningarna men är låg för det påföljande myndighetsbeslutet.

  • 29.
    Karlsson, Elin
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för samhällsmedicin. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Sandqvist, Jan
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen för arbetsterapi. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Ståhl, Christian
    Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, HELIX Competence Centre.
    Social validity for work ability assessments and official decisions – clients’ experiences2019Ingår i: European Journal of Public Health, ISSN 1101-1262, E-ISSN 1464-360X, Vol. 29, nr Supplement_4, s. 496-497, artikel-id ckz186.306Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background

    Professionals need to be able to express what is at stake during the decision-making process and the discrepancy between formal rules and practical rationality need to be bridgeable and transparent for outsiders. Investigations of social validity for work ability assessments are rare. However, the concept can provide valuable information upon the acceptability and comprehensibility of procedures and how professionals can increase clients’ participation.

    The purpose of this study was to investigate social validity for work ability evaluations within the sickness insurance system and the official decisions they lead to.

    Methods

    This was a longitudinal qualitative study using telephone interviews and files from the Swedish Social Insurance Agency. Clients (n = 30) were interviewed after their participation in a work ability evaluation as well as after receiving an official decision upon eligibility for sickness benefits. Data was analyzed using a deductive content analysis.

    Results

    Preliminary findings show that clients’ comprehensibility of the different tests and their composition were depending on whether the specific tests were perceived as clearly related to the clients’ difficulties and what information they had received. In order to receive a fair description of the client’s work ability, clients state that the work ability evaluation needs to be individually adapted and that the standardized structure is not relevant for all. What is acceptable and fair to one client could be unacceptable to another, depending on what arguments and information case-managers and evaluation professionals provided.

    Conclusions

    Authorities need to express and motivate the reasons for a diverse range of steps during clients sick-leave process, not only regarding official decisions. Social validity for work ability evaluations is depending on the provided information and the applicability to the clients’ situation.

    Key messages

    • Social validity is depending on the provided information and the applicability to the clients’ situation.

    • Authorities need to communicate clearly with clients through the whole sick-leave process.

  • 30.
    Klofsten, Magnus
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Projekt, innovationer och entreprenörskap. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten. Linköpings universitet, HELIX Competence Centre.
    Norrman, Charlotte
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Projekt, innovationer och entreprenörskap. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Stöd och utveckling av små och nya företag i landsbygdsregioner2019Ingår i: Entreprenörskap för en levande landsbygd: 15 texter om landsbygdsutveckling och entreprenörskap i Norrland / [ed] Karl Wennberg, Växjö: Familjen Kamprads stiftelse , 2019, s. 261-277Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    När man ska stödja företagande på landsbygden är det viktigt att skapa en kritisk massa av entreprenörer, företag och stödaktörer i den aktuella regionen. Mångfalden är viktig och samordning mellan aktörerna är A och O för att önskade åtgärder ska kunna genomföras effektivt. Det är viktigt att ha realistiska förväntningar avseende företagens tillväxtmöjligheter och inriktning. Att stödja brett är många gånger viktigare än att satsa på spets. Ett prestigelöst och gränsöverskridande arbetssätt är att föredra i alla företagsstödjande sammanhang och man bör undvika både tanke- och verksamhetsmässiga silos.

  • 31.
    Klofsten, Magnus
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Projekt, innovationer och entreprenörskap. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten. Linköpings universitet, HELIX Competence Centre.
    Norrman, Charlotte
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Projekt, innovationer och entreprenörskap. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Cadorin, Eduardo
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Projekt, innovationer och entreprenörskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Löfsten, Hans
    Chalmers tekniska högskola, Gothenburg, Sweden.
    Support and development of small and new firms in rural areas2019Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper focuses on small business entrepreneurialism in rural areas and its special conditions and needs. Our aim is to present examples of and suggestions for how to encourage firm start-ups and the continuation possibly also the development and growth of existing firms. The paper is based on three cases that illustrate (1) challenges in the support system in rural areas, (2) various forms of support that could be used in rural areas, and (3) expectations that are eligible to put upon support activities designed for rural areas. The following main conclusions were drawn: Firstly, we found that successful support of rural businesses requires a critical mass of regional entrepreneurs, firms, and support actors. Diversity is critical, and the various actors must be coordinated to carry out the desired measures effectively. We also found that expectations for growth and orientation of the firms must be realistic. Many times, broad support is more important than targeted support. Finally, we were able to show that a cross-boundary collaborative work culture that avoids both thought silos and business silos and places no value on prestige should pervade all areas of business support.

  • 32.
    Klofsten, Magnus
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Projekt, innovationer och entreprenörskap. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten. Linköpings universitet, HELIX Competence Centre.
    Norrman, Charlotte
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Projekt, innovationer och entreprenörskap. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Cadorin, Eduardo
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Projekt, innovationer och entreprenörskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Löfsten, Hans
    Department of Technology Management and Economics, Chalmers University of Technology, Gothenburg, Sweden.
    Support and development of small and new firms in rural areas: a case study of three regional initiatives2019Ingår i: SN Applied Sciences, ISSN 2523-3971, Vol. 2, nr 1Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper is based on qualitative analysis and addresses the important topic of small business entrepreneurialism in rural areas and its special conditions and needs. Our aim is to present examples of and suggestions for how to encourage firm start-ups and the continuation possibly also the development and growth of existing firms. The paper is based on three cases that illustrate (1) challenges in the support system in rural areas, (2) various forms of support that could be used in rural areas, and (3) expectations that are eligible to put upon support activities designed for rural areas. The main findings are that (1) that successful support of rural businesses requires a critical mass of regional entrepreneurs, firms, and support actors, (2) diversity is critical, and the various actors must be coordinated to carry out the desired measures effectively, (3) expectations for growth and orientation of the firms must be realistic because broad support is more important than targeted support, and (4) we were able to show that a cross-boundary collaborative work culture that avoids both thought silos and business silos and places no value on prestige should pervade all areas of business support.

  • 33.
    Volkmann, Christine
    et al.
    University of Wuppertal, Wuppertal, Germany.
    Fichter, Klaus
    Carl von Ossietzky University of Oldenburg, Oldenburg, Germany.
    Klofsten, Magnus
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Projekt, innovationer och entreprenörskap. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten. Linköpings universitet, HELIX Competence Centre.
    Audretsch, David B.
    Indiana University Bloomington, Bloomington, USA.
    Sustainable entrepreneurial ecosystems: an emerging field of research2019Ingår i: Small Business Economics, ISSN 0921-898X, E-ISSN 1573-0913, s. 1-9Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    While the concept of entrepreneurial ecosystems is now a prominent topic and an important stream in entrepreneurship research, the question of how ecosystems can specifically promote sustainable entrepreneurship and contribute to the Sustainable Development Goals (SDGs) set by the United Nations is a neglected issue. With the papers in this special issue, we address this research gap, serving as a catalyst sparking more research at the nexus of contextualization of entrepreneurship and sustainability. This research has, since the 1990s, developed in three waves; the explicit linkage to SDGs and the investigation of impacts of entrepreneurship and entrepreneurial ecosystems in achieving societal and environmental goals might be considered as the “fourth wave.” We first introduce relevant research streams and concepts for investigating sustainable entrepreneurial ecosystems. Then, we explain why this special issue and its articles represent a fourth wave in entrepreneurial research (“sustainability”). Thereafter, we provide an overview of the papers of this special issue and then end with a brief consideration of future research demands.

    Publikationen är tillgänglig i fulltext från 2020-09-04 08:00
  • 34.
    Johansson, Peter E
    et al.
    Mälardalens högskola, Västerås, Sweden.
    Wallo, Andreas
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Arbete och arbetsliv. Linköpings universitet, HELIX Competence Centre. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    The competences of interactive researchers2019Ingår i: FALF KONFERENS 2019 - Hållbar utveckling i organisationer: Book-of-abstracts / [ed] Martina Berglund, Linköping, 2019Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 35.
    Klofsten, Magnus
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Projekt, innovationer och entreprenörskap. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten. Linköpings universitet, HELIX Competence Centre.
    Alain, Fayolle
    EM Lyon Business School, Lyon, France.
    Guerrero, Maribel
    School of Business and Economics at Universidad del Desarrollo, Chile and Newcastle Business School at Northumbria University, UK.
    Mian, Sarfraz
    State University of New York, Oswego, NY, USA.
    Urbano, David
    Universitat Autonoma de Barcelona, Spain.
    Wright, Mike
    Imperial College London, London, UK.
    The entrepreneurial university as driver for economic growth and social change - Key strategic challenges2019Ingår i: Technological forecasting & social change, ISSN 0040-1625, E-ISSN 1873-5509, Vol. 141, s. 149-158Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Limitations of the research on the various leadership and strategic issues facing universities seeking to become more entrepreneurial has led this special issue to focus on the management, development, and implementation of this vision. We have solicited original research on the strategic challenges that these universities currently encounter. Researchers in management and related disciplines have contributed to this field of inquiry, which is having growing implications for our universities and stakeholders in the social and economic spheres. We begin by tracing an overarching framework, to which we add brief descriptions of the contributing papers in this special issue. To conclude, we outline future research goals and discuss how, around the world, academic actors involved in university development - such as university managers and policy makers - could view the ideas presented here.

  • 36.
    Snyder, Hannah
    et al.
    BI, Norway.
    Witell, Lars
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Företagsekonomi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Karlstad Univ, Sweden.
    Elg, Mattias
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Logistik- och kvalitetsutveckling. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten. Linköpings universitet, HELIX Competence Centre.
    McColl-Kennedy, Janet R.
    Univ Queensland, Australia.
    The influence of place on health-care customer creativity2019Ingår i: European Journal of Marketing, ISSN 0309-0566, E-ISSN 1758-7123, Vol. 53, nr 7, s. 1400-1422Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Purpose When using a service, customers often develop their own solutions by integrating resources to solve problems and co-create value. Drawing on innovation and creativity literature, this paper aims to investigate the influence of place (the service setting and the customer setting) on customer creativity in a health-care context. Design/methodology/approach In a field study using customer diaries, 200 ideas from orthopedic surgery patients were collected and evaluated by an expert panel using the consensual assessment technique (CAT). Findings Results suggest that place influences customer creativity. In the customer setting, customers generate novel ideas that may improve their clinical health. In the service setting, customers generate ideas that may improve the user value of the service and enhance the customer experience. Customer creativity is influenced by the role the customer adopts in a specific place. In the customer setting customers were more likely to develop ideas involving active customer roles. Interestingly, while health-care customers provided ideas in both settings, contrary to expectation, ideas scored higher on user value in the service setting than in the customer setting. Research limitations/implications - This study shows that customer creativity differs in terms of originality, user value and clinical value depending on the place (service setting or customer setting), albeit in one country in a standardized care process. Practical implications - The present research puts customer creativity in relation to health-care practices building on an active patient role, suggesting that patients can contribute to the further development of health-care services. Originality/value As the first field study to test the influence of place on customer creativity, this research makes a novel contribution to the growing body of work in customer creativity, showing that different places are more/less favorable for different dimensions of creativity. It also relates customer creativity to health-care practices and highlights that patients are an untapped source of creativity with first-hand knowledge and insights, importantly demonstrating how customers can contribute to the further development of health-care services.

  • 37.
    Coetzer, Alan
    et al.
    Edith Cowan University, Perth, Australia.
    Wallo, Andreas
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Arbete och arbetsliv. Linköpings universitet, HELIX Competence Centre. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Kock, Henrik
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Arbete och arbetsliv. Linköpings universitet, HELIX Competence Centre. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    The owner-manager’s role as a facilitator of informal learning in small businesses2019Ingår i: Human Resource Development International, ISSN 1367-8868, E-ISSN 1469-8374Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Few studies have examined the owner-manager as a facilitator of learning in small businesses. Furthermore, these studies are typically not framed by distinctive characteristics of small businesses. These limitations of the literature stimulated us to ask: How do the situational opportunities and constraints that emanate from the distinctive characteristics of small businesses affect the small business owner-manager’s role as a facilitator of learning? To address this question, we first conducted a narrative review of existing research on the owner-manager as facilitator of learning in small businesses (10–49 employees). Four themes emerged from our analysis of research findings, including a theme that owner-managers are seldom directly involved in facilitating employees’ learning. Next, we conducted an integrative review of literatures that discuss (a) indirect approaches managers can adopt to facilitate learning; and (b) small business characteristics. We focussed on four high-impact indirect approaches owner-managers can use and examined how employment of each approach might be enabled or constrained by distinctive characteristics of small businesses. The integrative review generated ten research propositions. We also synthesized a conceptual framework that illustrates the main variables to be studied and presumed relationships among them. Based on our analysis of literature, implications for policy and practice are proposed.

  • 38.
    Gremyr, Ida
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Logistik- och kvalitetsutveckling. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten. Chalmers University of Technology, Gothenburg, Sweden.
    Elg, Mattias
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Logistik- och kvalitetsutveckling. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten. Linköpings universitet, HELIX Competence Centre.
    Hellström, Andreas
    Chalmers University of Technology, Gothenburg, Sweden.
    Martin, Jason
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Logistik- och kvalitetsutveckling. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Witell, Lars
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Företagsekonomi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    The roles of quality departments and their influence on business results2019Ingår i: Total quality management and business excellence (Online), ISSN 1478-3363, E-ISSN 1478-3371Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study explores the various roles of quality departments and investigates whether their roles have different effects on business results. Based on a survey of quality managers in 211 Swedish organisations, the analysis identifies four roles of quality departments: firefighters, auditors, process improvers, and orchestrators. The roles vary in their predominant adoption of Quality Management practices ranging from a narrow scope focusing on quality management systems to a broader scope based on multiple practices. An analysis was performed to identify how each of the identified roles influences business results. The results show that quality departments with a broad focus that combines both explorative and exploitative quality practices contribute the most to business results.

  • 39.
    Cadorin, Eduardo
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Projekt, innovationer och entreprenörskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Germain-Alamartine, Eloïse
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Projekt, innovationer och entreprenörskap. Linköpings universitet, HELIX Competence Centre. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Bienkowska, Dzamila
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Projekt, innovationer och entreprenörskap. Linköpings universitet, HELIX Competence Centre. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Klofsten, Magnus
    Linköpings universitet, HELIX Competence Centre. Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Projekt, innovationer och entreprenörskap. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Universities and Science Parks: Engagements and Interactions in Developing and Attracting Talent2019Ingår i: Developing Engaged and Entrepreneurial Universities: Theories, Concepts and Empirical Findings / [ed] Thorsten Kliewe, Tobias Kesting, Carolin Plewa, Thomas Baaken, Singapore: Springer, 2019, s. 151-169Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Many studies have shown that they have ceased to be mere facilitators of physical spaces to become important providers of services and resources to their tenants. Universities situated in or next to them play a key role in getting engaged in the development and the attraction of talent to Science Parks, to their tenant firms as well as to the region. Considering that skilled professionals are one of the resources that companies seek the most, Science Parks have dedicated numerous activities and means to become even more attractive to talented individuals, who can especially be found in entrepreneurial universities. In this study, we review the literature regarding the interactions existing between Science Parks or their tenants and their local universities. Talent attraction and entrepreneurship issues are addressed as the building blocks of these interactions. We strive to identify types of interactions that could differ in function of the maturity levels of the firms since their aims are not the same: at an early stage, firms tend to focus more on growth, whereas at a later stage, they tend to focus more on their development. We then point out policy implications, concerning both entrepreneurial or engaged universities and Science Parks.

    Publikationen är tillgänglig i fulltext från 2021-09-25 08:00
  • 40.
    Wallo, Andreas
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, HELIX Competence Centre.
    Kock, Henrik
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, HELIX Competence Centre.
    Lundqvist, Daniel
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, HELIX Competence Centre.
    Utvärdering och mätning av kompetensutveckling och lärande i organisationer: En kunskapsöversikt2019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    En central fråga inom HR-området idag är hur olika HR-processer bidrar till organisationers målsättningar, strategier och utvecklingsarbete. I denna rapport presenteras resultaten av en delstudie i ett HELIX-projekt som fokuserar värdeskapande HR-arbete i praktiken. Denna delstudie riktar sig specifikt mot att förstå vad som kännetecknar HR-medarbetares arbete med att mäta och följa upp kompetensutvecklings- och lärandeprocesser. Delstudien har utvecklats tillsammans med ett stort industriföretag som har ett stort intresse för frågor om hur man säkerställer att satsningar på kompetensutveckling och lärande leder till önskat resultat. Syftet med rapporten är att bidra med ökad kunskap om HR-funktionens arbete med att mäta och utvärdera satsningar på kompetensutveckling och lärande samt att diskutera hur detta arbete påverkar legitimiteten och statusen för HR som yrke. Mer precist är avsikten att presentera, analysera och diskutera teorier, tidigare forskning och det empiriska material som samlats in i projektet.

    Projektet har bedrivits utifrån en interaktiv forskningsansats vilket innebär att identifiering av forskningsproblem och design av empiriska studier bygger på nära samverkan mellan forskare och representanter för den studerade verksamheten. Den övergripande designen utgår från fallstudiemetodologi på så sätt att vi genom metodtriangulering sökt skapa en bred förståelse för projektets forskningsfrågor. Underlaget i rapporten består av 1) en litteraturöversikt som omfattade såväl teorier och begrepp som tidigare empirisk forskning inom området, 2) ”benchlearning” med andra organisationer i syfte att hitta verksamheter som har innovativa synsätt på hur resultat och effekter av kompetensutveckling kan mätas och/eller utvärderas, 3) intervjuer med HR-medarbetare för att skapa en bild av hur dessa olika kategorier av anställda ser på och pratar om frågor om kompetensutveckling och lärande, 4) granskning av företagets medarbetarundersökning i syfte att skapa en bild av vilken information som samlas in i organisationen rörande lärmiljö och lärandemöjligheter och hur denna information kan användas i organisationens fortsatta arbete med dessa frågor, 5) en workshop genomförd tillsammans med representanter för företaget där resultaten av projektet analyserades.

    Resultaten av litteraturöversikten visar att området kompetensutveckling och lärande är relativt välbeforskat och att det finns en samlad bild över vad lärande innebär samt under vilka organisatoriska förutsättningar som lärande kan befrämjas. Det som däremot ännu inte är speciellt utforskat är hur kompetensutveckling och lärande kan mätas och utvärderas. Här står fortfarande teorier som utvecklades i slutet på 1950-talet i en särställning. Vidare finns det ett begränsat antal empiriska studier med fokus på mätning och utvärdering av kompetensutveckling och lärande i en arbetslivskontext. De studier som granskats i litteraturöversikten visar dock att det finns flera intressanta vetenskapligt grundade mätinstrument och nyckeltal som organisationer kan inspireras av. Däremot finns det ingen modell, teori eller instrument som enkelt går att plocka in i en organisation, utan snarare krävs det anpassningar till lokala förutsättningar såsom organisationsstrukturer och kulturer.

    Resultaten av benchlearningen visar en stor spridning mellan de fyra organisationer som jämförts. Några organisationer har en mycket begränsad användning av nyckeltal för lärande och kompetensutveckling och en av organisation har en omfattande uppsättning av nyckeltal som används på flera olika sätt. Jämförelsen visar att det verkar finnas en slags basal nivå där många organisationer har nyckeltal relaterade till arbetsmiljö (t.ex. sjuktal) eller olika typer av kostnader (t.ex. för kurser) medan nyckeltal kopplade till resultat och effekter av kompetensutveckling och lärande är betydligt mer ovanliga. Utifrån de uppföljningsintervjuer som genomfördes i de fyra organisationerna angavs flera skäl för varför organisationerna inte i någon högre utsträckning använder nyckeltal för kompetensutveckling och lärande. Här nämndes bland annat att ledningen inte känner behov av nyckeltal, att ledningen saknar kunskap om att det finns nyckeltal, att HR-medarbetare saknar kompetens och motivation för att använda nyckeltal samt att det är mycket komplicerat att mäta förändrade ”beteenden” och ”resultat” av lärande och kompetensutveckling.

    Resultatet av intervjuerna visar att kompetensutveckling och lärande ses som viktigt inom organisationen. Vidare beskrivs i resultatkapitlet att de metoder som främst används för att utvärdera och följa upp kompetensutvecklingsprocesser är utvecklingssamtal, kursutvärderingar samt till viss del även medarbetarenkäten. I övrigt lyfts även andra metoder där användningen av dessa varierar i form och utsträckning. Det är i huvudsak kompetensmatriser som används för att kartlägga kompetenser och identifiera kompetensgap och ett nytt kurshanteringssystem som ska användas för att kartlägga kompetenser, kompetensbehov samt visa på kurser och utvecklingsvägar. Resultatet visar också utvecklingsbehov när det kommer till strukturen för uppföljning och utvärdering inom organisationen. Det finns ingen tydlighet i vem som bestämmer vad som ska utvärderas, vad syftet med utvärderingen är eller vad den ska användas till. Det leder till att genomförandet skiftar mycket i kvalitet mellan olika chefer och kursansvariga. Ibland genomförs den inte alls om det inte prioriteras av de inblandade. Något som lyfts är att det saknas en efterfrågan från ledning när det gäller uppföljning vilket bidrar till att frågan inte prioriteras på en övergripande nivå.

    Resultatet av granskningen av företagets medarbetarundersökning visar att frågorna generellt har medelstarka samband med varandra. Vidare tycks dessa frågor fånga fem olika dimensioner. En av dessa dimensioner handlar om den lärmiljö som organisationen erbjuder och hur klimatet för lärande ser ut. Även ledarskap framkommer som en egen dimension. Medarbetarundersökningen skulle därmed kunna användas initialt för att mäta och inventera lärmiljön i organisationen, men kan även användas för att undersöka hur denna är relaterad till andra typer av fenomen. Som exempel analyseras relationen mellan ledarskap, lärandeklimat och arbetslagets produktivitet, liksom sambanden mellan enkätens empirigenerade dimensioner och arbetslagets produktivitet. Eftersom materialet är insamlat vid samma tillfälle är det dock omöjligt att uttala sig om orsak och verkan, men om möjlighet finns kan organisationen använda tidigare insamlade och framtida medarbetarundersökningar för att studera hur lärmiljön förändras över tid och hur olika fenomen är relaterade till dessa förändringar.

    Utifrån det insamlade materialet kan ett antal slutsatser dras. För det första ser vi för HR-funktionen en stor potential i att använda mätningar och utvärderingar för att visa på värdet av tänkta eller genomförda satsningar på lärande och kompetensutveckling. Kunskaper om mätning och utvärdering kan således betraktas som en viktig pusselbit i HR-funktionens arbete med att skapa värde i organisationen. Denna potential är dock inte fullt ut realiserade i de organisationer som medverkade i studien. Ytterligare en slutsats är att användande av mätningar och utvärderingar inte är en fråga som enbart ska ligga på HR-funktionens bord. Snarare visar resultaten på vikten av att involvera ledningen för att få mandat, resurser och styrning. Utan ledningens engagemang blir det också svårt att se nyttan på organisationsnivå. I rapporten presenteras flera exempel på nyckeltal och verktyg som HR-medarbetare skulle kunna använda. Det finns dock inte någon ”best practice”, utan det krävs lokala anpassningar.

    Vad gäller fortsatt forskning finns behov av fler kvalitativa, longitudinella studier av HR-arbete i praktiken samt studier som involverar ”kunden/mottagaren”, det vill säga att studera vilka behov chefer i linjen har av information som kan erhållas genom mätningar och utvärderingar. Ytterligare en möjlighet till fortsatt forskning är att utveckla en skala för att studera organisationers lärmiljöer.

    Förhoppningsvis kan rapporten bidra med kunskaper både för HR-medarbetare och chefer i organisationer när det gäller framgångsfaktorer och hinder för arbetet med att mäta och utvärdera lärande och kompetensutveckling. För HR-medarbetare tycks det också finnas ett behov av kompetensutveckling inom området. Detta är en relevant uppgift för universitet och högskolor och för utbildningskonsulter inom HR-området.

  • 41.
    Ferm, Lisa
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Persson-Thunqvist, Daniel
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Svensson, Louise
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Gustavsson, Maria
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, HELIX Competence Centre.
    Vocational students' identity formation in relation to vocations in the Swedish industrial sector2019Ingår i: Nordic Journal of Vocational Education and Training, ISSN 2242-458X, E-ISSN 2242-458X, Vol. 9, nr 2, s. 91-111Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article investigates vocational identity formation among students studying vocational education programmes that focus on vocations within Sweden’s industrial sector. The empirical material is based on twenty-eight qualitative interviews with students enrolled on industrial programmes at four upper secondary schools. Taking a situated learning perspective as our starting point, the study reveals how the students’ vocational identity formation can be understood by examining their learning trajectories, which are shaped by their social backgrounds, their perceptions of workplace-based learning and industrial vocations, and their thoughts about their vocational futures. The findings demonstrate that students’ vocational identity formation is not a single linear process. On the contrary, three learning trajectories emerged which correspond to three different student groups. The students oriented towards commitment intended to work in industrial vocations, while the students oriented towards flexibility were open to the possibility of careers outside the industrial sector, and the students oriented towards ambivalence had no obvious plans for their vocational futures. In conclusion, this article suggests that in order to better understand the formation of vocational identities, the notions of learning trajectory types and social categorisations need to be considered in greater depth and understood in relation to the upper secondary school environment.

  • 42.
    Ståhl, Christian
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för samhällsmedicin. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Linköpings universitet, HELIX Competence Centre.
    Costa-Black, Katia
    c School of Health Systems and Public Health, Faculty of Health Sciences , University of Pretoria , Pretoria, Republic of South Africa.
    Loisel, Patrick
    d Dalla Lana School of Public Health, University of Toronto , Toronto , Canada; e Canadian Memorial Chiropractic College , Toronto , Canada.
    Applying theories to better understand socio-political challenges in implementing evidence-based work disability prevention strategies2018Ingår i: Disability and Rehabilitation, ISSN 0963-8288, E-ISSN 1464-5165, Vol. 40, nr 8, s. 952-959Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Purpose: This article explores and applies theories for analyzing socio-political aspects of implementation of work disability prevention (WDP) strategies.

    Method: For the analysis, theories from political science are explained and discussed in relation to case examples from three jurisdictions (Sweden, Brazil and Québec).

    Results: Implementation of WDP strategies may be studied through a conceptual framework that targets: (1) the institutional system in which policy-makers and other stakeholders reside; (2) the ambiguity and conflicts regarding what to do and how to do it; (3) the bounded rationality, path dependency and social systems of different stakeholders; and (4) coalitions formed by different stakeholders and power relations between them. In the case examples, the design of social insurance systems, the access to and infrastructure of healthcare systems, labor market policies, employers’ level of responsibility, the regulatory environment, and the general knowledge of WDP issues among stakeholders played different roles in the implementation of policies based on scientific evidence.

    Conclusions: Future research may involve participatory approaches focusing on building coalitions and communities of practice with policy-makers and stakeholders, in order to build trust, facilitate cooperation, and to better promote evidence utilization.

    • Implications for Rehabilitation
    • Implementation of work disability prevention policies are subject to contextual influences from the socio-political setting and from relationships between stakeholders

    • Stakeholders involved in implementing strategies are bound to act based on their interests and previous courses of action

    • To promote research uptake on the policy level, stakeholders and researchers need to engage in collaboration and translational activities

    • Political stakeholders at the government and community levels need to be more directly involved as partners in the production and utilization of evidence

  • 43.
    Halvarsson Lundkvist, Agneta
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Gustavsson, Maria
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, HELIX Competence Centre.
    Conditions for Employee Learning and Innovation: Interweaving Competence Development Activities Provided by a Workplace Development Programme with Everyday Work Activities in SMEs2018Ingår i: Vocations and Learning, ISSN 1874-785X, E-ISSN 1874-7868, Vol. 11, nr 1, s. 45-63Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of this article is to investigate how the formal competence development activities provided by the Production Leap, a workplace development programme (WPDP), were interwoven with everyday work activities and to identify the conditions that enabled learning and employee-driven innovation that contributed to production improvement, in small and medium-sized enterprises (SMEs) in Sweden. The study adopts a qualitative case approach and draws on evidence from research conducted in four manufacturing SMEs that participated in this Swedish WPDP. Funded by EU authorities, WPDPs provide competence development activities to SMEs in order to boost their production capabilities and/or promote innovation. The findings reveal that the competence development activities provided by the programme triggered learning in everyday work activities and fostered the development of different approaches to employee-driven innovation in the enterprises. The conclusion is that it is essential to consider that employee-driven innovations may take different forms and involve functions that can support innovative learning that goes beyond minor adjustments to the existing standards of production. Moreover, employee-driven innovation may impose new demands on management leadership skills. The findings provide important guidance for future WPDPs, for vocational education and training or university activities that are customised to SME contexts to promote production capabilities, and for SMEs that aim to strengthen employee-driven innovation.

  • 44.
    Högberg, Lena
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Företagsekonomi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, HELIX Competence Centre.
    Sköld, Birgitta
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Företagsekonomi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, HELIX Competence Centre.
    Tillmar, Malin
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Företagsekonomi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, HELIX Competence Centre. Linneaus University, Växjö, Sweden.
    Contextualising the coevolution of (dis)trust and control – a longitudinal case study of a public market2018Ingår i: Journal of Trust Research, ISSN 2151-5581, E-ISSN 2151-559XArtikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Research into the dynamics of trust–control is still inconclusive. In this paper, we offer an in-depth understanding of (dis)trust and control coevolve as embedded in multiple dimensions of context. The paper focuses on public markets, a context which is underrepresented in extant studies on trust and control. Our analysis is based on a longitudinal case study of interorganisational relationships (IOR) between boundary spanners representing purchaser and providers on a customer choice market for home care in a midsized municipality in Sweden. We identify, narrate and analyse critical incidents during seven years of the process. A conceptual framework contextualising the trust–control nexus of a public–private IOR is developed and utilised. We find that while the public–private IOR context requires control, control only enables deterrence trust from the municipal officers and only in individual providers. Interferential rather than symbiotic coevolution of trust and control is the dominating pattern. In addition, we find what we denote as mixed coevolution, where control simultaneously has positive and negative impact on trust. In our case in point, control enables trust in specific providers but this trust is not reciprocated due to experienced distrust on the category level.

  • 45.
    Ferm, Lisa
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Gustavsson, Maria
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, HELIX Competence Centre.
    Persson-Thunqvist, Daniel
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Elevers strategier för lärande av ett yrke på arbetsplatser2018Ingår i: Yrkesutbildning – mellan skola och arbetsliv / [ed] Maria Gustavsson och Susanne Köpsén, Lund: Studentlitteratur AB, 2018, 1, s. 101-117Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 46.
    Gremyr, Ida
    et al.
    Chalmers Univ Technol, Sweden.
    Elg, Mattias
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Logistik- och kvalitetsutveckling. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten. Linköpings universitet, HELIX Vinn Excellence Centre.
    Smith, Frida
    Chalmers Univ Technol, Sweden; Reg Canc Ctr West, Sweden.
    Gustavsson, Susanne
    Skaraborgs Hosp, Sweden.
    Exploring the phase for highest impact on radicality: a cross-sectional study of patient involvement in quality improvement in Swedish healthcare2018Ingår i: BMJ Open, ISSN 2044-6055, E-ISSN 2044-6055, Vol. 8, nr 11, artikel-id e021958Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Objectives Involving patients in quality improvement is often suggested as a critical step for improving healthcare processes. However, this comes with challenges related to resources, tokenism, validity and competence. Therefore, to optimise the use of available resources, there is a need to understand at what stage in the improvement cycle patient involvement is most beneficial. Thus, the purpose of this study was to identify the phase of an improvement cycle in which patient involvement had the highest impact on radicality of improvement. Design An exploratory cross-sectional survey was used. Setting and methods A questionnaire was completed by 155 Swedish healthcare professionals (response rate 34%) who had trained and had experience in patient involvement in quality improvement. Based on their replies, the impact of patient involvement on radicality in various phases of the improvement cycle was modelled using the partial least squares method. Results Patient involvement in quality improvement might help to identify and realise innovative solutions; however, there is variation in the impact of patient involvement on perceived radicality depending on the phase in which patients become involved. The highest impact on radicality was observed in the phases of capture experiences and taking action, while a moderate impact was observed in the evaluate phase. The lowest impact was observed in the identify and prioritise phase. Conclusions Involving patients in improvement projects can enhance the quality of care and help to identify radically new ways of delivering care. This study shows that it is possible to suggest at what point in an improvement cycle patient involvement has the highest impact, which will enable more efficient use of the resources available for patient involvement.

  • 47.
    Martin, Jason
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Logistik- och kvalitetsutveckling. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Elg, Mattias
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Logistik- och kvalitetsutveckling. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten. Linköpings universitet, HELIX Competence Centre.
    Wallo, Andreas
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, HELIX Competence Centre.
    Kock, Henrik
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, HELIX Competence Centre.
    Four facets of learning in performance measurement2018Ingår i: International Journal of Productivity and Performance Management, ISSN 1741-0401, E-ISSN 1758-6658, Vol. 67, nr 9, s. 1608-1624Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Purpose – The purpose of this study is to contribute to a better understanding of the role of learning in performance measurement. Design/methodology/approach – We develop a theoretical framework combining workplace learning theory with purposes of performance measurement. We elaborate this framework empirically by identifying critical incidents from a case set within a context containing a broad range of different performance measurement activities. Finally, we discuss the results and the possible implications for using our theoretical framework in order to better understand facets of learning regarding the design of performance measurement. Findings – Workplace learning theory provides a deeper understanding of how the mechanisms of performance measurements support control or improvement purposes. We propose a tentative framework for learning as a driver for performance measurement and four facets of learning are identified: reproductive, rule-oriented, goal-oriented and creative learning. Research limitations/implications – The empirical material is limited to the healthcare context and further studies are needed in order to validate the findings in other settings. Practical implications – We argue that all managers must consider what kind of learning environment and what kind of learning outcomes best serve the interests of their organisation. Purposeful and carefully designed organisational arrangements and learning environments are more likely to induce intended learning outcomes. Originality/value –Previous connections between the fields of ‘performance measurement’ and ‘workplace learning’ often lack any deeper conceptualisations or problematisations of the concept of learning. In this paper, we provide a more nuanced discussion about the process of learning in performance measurement, which may provide a basis for further research and scholarly attention.

  • 48.
    Wallo, Andreas
    et al.
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Arbete och arbetsliv. Linköpings universitet, HELIX Competence Centre.
    Kock, Henrik
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Arbete och arbetsliv. Linköpings universitet, HELIX Competence Centre.
    HR outsourcing in small and medium-sized enterprises: Exploring the role of human resource intermediaries2018Ingår i: Personnel review, ISSN 0048-3486, E-ISSN 1758-6933, Vol. 47, nr 5, s. 1008-1023Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Purpose

    Small and medium-sized enterprises (SMEs) are increasingly outsourcing human resource (HR) activities to outside labour market intermediaries. In this paper, the focus is on a specific type of labour market intermediary, the HR intermediary (HRI). The purpose of this paper is to describe and discuss SME outsourcing of HR services to membership-based HRIs, and potential problems and benefits that may arise in this process.

    Design/methodology/approach

    The empirical foundation comprises case studies of three Swedish HRIs and 12 of their SME clients. The data were collected through semi-structured interviews and a document study.

    Findings

    The findings show that social aspects such as trust, shared values, communication and commitment are crucial characteristics of the cooperation between HRIs and SMEs. These social aspects are a result of the owner/membership structure, and a distinguishing feature of the studied HRIs in comparison to other types of labour market intermediaries.

    Research limitations/implications

    The results of the study underline the need for increased research related to the intermediary concept and its meanings in different contexts. There is also a need for more empirical research on HRIs, e.g. comparisons between different types of HRIs, and studies of the emergence of virtual intermediaries. Future studies should focus on the role of LMIs and HRIs in regional development processes.

    Practical implications

    Companies that interact with HRIs should reflect on the different pros and cons that this cooperation may result in, both in the short term and in the longer term.

    Originality/value

    The study provides an enhanced understanding regarding the relations between SMEs and HRIs, based on the two broad types of SMEs (with low/high internal HR skills) and two types of HRIs (with short/long-term orientation).

  • 49.
    Gustavsson, Maria
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, HELIX Competence Centre.
    Köpsén, Susanne
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Inledning2018Ingår i: Yrkesutbildning – mellan skola och arbetsliv / [ed] Maria Gustavsson och Susanne Köpsén, Lund: Studentlitteratur AB, 2018, 1, s. 13-22Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 50.
    Ståhl, Christian
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för samhällsmedicin. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Linköpings universitet, HELIX Competence Centre.
    Gustavsson, Maria
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Arbete och arbetsliv. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, HELIX Competence Centre.
    Introducing motivational interviewing in a sickness insurance context: Translation and implementation challenges2018Ingår i: Journal of occupational rehabilitation, ISSN 1053-0487, E-ISSN 1573-3688, Vol. 28, nr 2, s. 357-364Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Motivational interviewing (MI) is a conversational method to support clients in need of behavioral change. In an organizational reform, most Swedish sickness insurance officials were trained in MI to promote clients’ return to work (RTW) after sick leave. The aim of this article is to investigate experiences of introducing MI as a tool to promote clients’ RTW within a sickness insurance context, with a special focus on the translation and implementation of the method. Methods A qualitative approach, comprising 69 interviews with officials, managers, and regional coordinators on two occasions. The material was analyzed through qualitative content analysis. Results Officials were positive about MI, but the application was limited to using certain tools with extensive individual variation. Officials struggled with translating MI into a sickness insurance context, where the implementation strategy largely failed to o er adequate support, due to low managerial priority, competing initiatives, and a high workload. Results of the educational intervention could therefore be seen on an individual but not an organizational level. Conclusions In order to translate MI into a sickness insurance context, training needs to be supported by organizational approaches that promote collective learning and sharing of experiences among officials. The results also illustrate how a method cannot be assumed to be implemented simply because training has been provided. Consequently, the application of the method needs to be carefully monitored in studies of interventions where MI is claimed to be used, in order to measure its effectiveness. 

1234567 1 - 50 av 504
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf