liu.seSearch for publications in DiVA
Change search
Refine search result
1234567 1 - 50 of 4114
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the 'Create feeds' function.
  • 1.
    Abidi, L.
    et al.
    Maastricht University, Netherlands.
    Oenema, A.
    Maastricht University, Netherlands.
    Nilsen, Per
    Linköping University, Department of Medical and Health Sciences, Division of Community Medicine. Linköping University, Faculty of Medicine and Health Sciences.
    Anderson, P.
    Maastricht University, Netherlands; Newcastle University, England.
    van de Mheen, D.
    Maastricht University, Netherlands; IVO Addict Research Institute, Netherlands; Erasmus MC, Netherlands.
    Strategies to Overcome Barriers to Implementation of Alcohol Screening and Brief Intervention in General Practice: a Delphi Study Among Healthcare Professionals and Addiction Prevention Experts2016In: Prevention Science, ISSN 1389-4986, E-ISSN 1573-6695, Vol. 17, no 6, 689-699 p.Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Despite the evidence base, alcohol screening and brief intervention (ASBI) have rarely been integrated into routine clinical practice. The aim of this study is to identify strategies that could tackle barriers to ASBI implementation in general practice by involving primary healthcare professionals and addiction prevention experts. A three-round online Delphi study was carried out in the Netherlands. The first-round questionnaire consisted of open-ended questions to generate ideas about strategies to overcome barriers. In the second round, participants were asked to indicate how applicable they found each strategy. Items without consensus were systematically fed back with group median ratings and interquartile range (IQR) scores in the third-round questionnaire. In total, 39 out of 69 (57 %) invited participants enrolled in the first round, 214 participants completed the second round, and 144 of these (67 %) completed the third-round questionnaire. Results show that participants reached consensus on 59 of 81 strategies, such as the following: (1) use of E-learning technology, (2) symptom-specific screening by general practitioners (GPs) and/or universal screening by practice nurses, (3) reimbursement incentives, (4) supportive materials, (5) clear guidelines, (6) service provision of addiction care centers, and (7) more publicity in the media. This exploratory study identified a broad set of strategies that could potentially be used for overcoming barriers to ASBI implementation in general practice and paves the way for future research to experimentally test the identified implementation strategies using multifaceted approaches.

  • 2.
    Abramsson, Marianne
    et al.
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, NISAL - National Institute for the Study of Ageing and Later Life. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Elmqvist, Anna
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, NISAL - National Institute for the Study of Ageing and Later Life. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Magnusson Turner, Lena
    Norwegian Social Research (Nova) Oslo, Norge.
    Äldres flyttningar och motiv till att flytta eller bo kvar: skrift inom regeringsuppdraget Bo bra på äldre dar, Hjälpmedelsinstitutet2014Book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Föreliggande rapport handlar om den äldre befolkningen i Sverige, dess bosättningsmönster, flyttningar och motiv till att flytta eller att bo kvar. Studien är dels baserad på statistik från databasen Geosweden dels på resultat från ett större intervjumaterial omfattande 74 hushåll som inbegriper boende i olika åldrar, upplåtelseformer och med olika ekonomiska ramar.

    Analysen av bosättningsmönster och flyttning bland dem som var 65 år och äldre år 1990 respektive år 2000 uppvisar både en stabilitet och en dynamik över tiden. Stabiliteten består i att flertalet inte flyttar och att det fortsatt är en hög andel som bor i ägt småhus, även högt upp i åren. Dynamiken består i de effekter som flyttningen har för den grupp som flyttar. Det är effekter som har stor betydelse för dem som flyttar men marginella effekter för ålderskohorterna totalt.

    Drygt 1,5 miljoner individer i varje ålderskohort har följts över tio respektive åtta år. Skillnader och likheter i både flyttningsbeteende och bosättningsmönster i tre olika åldersgrupper: 65-69 år, 70-79 år och 80+ år har analyserats. Fokus är på ålder och demografiska förändringar som faktorer som kan bidra till att förklara både flyttningsbenägenheten i sig och mellan vilka typer av bostäder flyttningen sker.

    Den demografiska profilen i de två ålderskohorterna är ungefär densamma, dock är det relativt sett fler i ålderskohorten 65+ år 2000 som är födda utanför Sverige, fler som är skilda respektive har en ATP-pension. Det är också relativt sett fler som är 80+ år i ålderskohorten 65+ år 2000. Demografiska förändringar som är kända i samhället i stort, såsom en stigande andel personer född i ett annat land och en ökad skilsmässofrekvens framträder även bland de äldre, och dessutom som förändringar över en relativt kort tidsperiod.

    Bosättningsmönstret har undersökts efter typ av bostad definierad som småhus med äganderätt, bostadsrätt, privat hyresrätt och allmännyttig hyresrätt. År 1990 var det 41,8 procent av samtliga i åldern 65+ år som bodde i ett ägt småhus. Fördelningen på övriga typer av bostäder var relativt jämn. År 2000 var det fortsatt 38,7 procent i denna kohort som bodde i ett ägt småhus. En motsvarande analys av ålderskohorten 65+ år, år 2000 visar att 46,7 procent bodde i ägt småhus, år 2008 var det fortsatt 42,1 procent. De förändringar som sker i bosättningsmönstret i övrigt mellan de två ålders-kohorterna är en högre andel i bostadsrätt och en motsvarande lägre andel i hyresrätt. De senare förändringarna rör sig om tre procentenheter.

    Bosättningsmönstret varierar över tid, men än mer mellan olika åldersgrupper. Andelen i ägd bostad sjunker med stigande ålder och skillnaderna mellan åldersgrupperna i de båda ålderskohorterna minskar med stigande ålder. Det skiljer närmare tio procentenheter i andelen i den yngsta åldersgruppen som bodde i ägt småhus år 1990 respektive år 2000, medan skillnaderna mellan övriga åldersgrupper är betydligt mindre. Vi pekar här på betydande kohorteffekter.

    Flyttningsbenägenheten är lägre i ålderskohorten 65+ år, år 2000 jämfört med i ålderskohorten 65+ år 1990, en förändring som gäller såväl totalt som för de enskilda åldersgrupperna. Sambandet mellan demografiska förändringar och benägenheten att flytta har undersökts. Här återfinns förvän-tade samband såsom att en skilsmässa genererar en flyttning för åtminstone den ena parten samt en relativt sett högre flyttningsbenägenhet bland dem som blir änkor/änklingar. Stabilitet minskar sannolikheten för att flytta. Det gäller särskilt bland dem som är gifta. Ny familjebildning bland äldre leder inte alltid till att parterna flyttar samman, utan samlivet blir istället ”Living apart together”.

    Den andel som flyttar under de två femårsperioderna var 27,6 procent respektive 23,2 procent. Flyttningsbenägenheten minskade totalt, inom samtliga åldersgrupper och även inom samtliga typer av bostäder. Men även om bosättningsmönstret i hela gruppen 65+ år var stabilt under såväl 1990-talet som 2000-talet var det stora förändringar bland dem som flyttade, andelen individer i småhus med äganderätt minskade betydligt. I de grupper som flyttade under perioden 1990-1995 minskade andelen från 41,6 procent till 26,8 procent och under perioden 1996-2000 från 40,9 procent till 14,1 procent. Ökningen skedde framför allt i hyresrätt. Bland dem som flyttade under perioden 2001-2005 minskade andelen i ägt småhus från 53,3 procent till 13,1 procent och under perioden 2006-2008 (kort tidsperiod) från 49,0 procent till 10,8 procent. Ökningen skedde i övriga upplåtelseformer, men särskilt i allmännyttig hyresrätt.

    Småhuset är den vanligaste typen av bostad men bostadsrätten och hyresrätten får en allt större betydelse med stigande ålder och förändringar i hushållet. Den ägda bostaden, förutsätter på samma sätt som för yngre åldersgrupper stabila förhållanden. Studien visar på signifikanta samband mellan demografiska förändringar och sannolikheten för att flytta men också på att det finns komplexa samband mellan flyttningsbenägenhet och typ av bostad, främst den ägda bostaden som både ökar sannolikheten för att flytta, men över tid också minskar densamma.

    Sannolikt kommer äldres boende i huvudsak inte att se så mycket annorlunda ut i framtiden mot vad det gör idag, dvs de flesta bor kvar i sina bostäder och de äldsta flyttar när de har behov av att an-passa sitt boende till en försämrad hälsa. Utifrån intervjuerna kan vi dock förvänta oss en något ökad rörlighet bland äldre och en större beredskap bland äldre att själva se om sin situation som äldre. När de ges möjlighet, i form av ett varierat bostadsutbud, flyttar flera äldre till ett mera anpassat boende. Det ökade utbudet av bostadsalternativ liksom intervjuerna understryker detta. En flytt till ett mer anpassat boende skulle på sikt kunna underlätta för t ex vård- och omsorgsgivare. Flera av de äldre hänvisar dock till att de inte vet hur de kommer att agera när de blir äldre, kanske kommer de att dröja sig kvar i sina bostäder trots att de nu säger att de tänker anpassa sitt boende, att den tröga rörligheten följer med åldrandet. Några av de intervjuade kände också en stark bundenhet såväl till bostaden som till den omgivande miljön och var därmed inte intresserade av att flytta.

    Intervjuerna visar att boendekostnaderna påverkar äldres val av boende. De som bor i villa sedan många år tillbaka har ofta låga boendekostnader, 2000-4000 kronor i månaden, en bidragande orsak till att många äldre bor kvar, även om det erbjuds attraktiva alternativ på bostadsmarknaden. Skillnaden i månadskostnad mellan det man har och det man får är alltför stor. En grupp äldre anser sig inte ha råd till ett annat boende, särskilt de som bor i bostäder med låg hyra. En utmaning för bostadsmarknadens aktörer är att skapa boenden som passar även för den gruppen som har samma behov av ett bra boende som äldre med bättre ekonomi. Information om hur man kan beräkna sina boendekostnader kan vara behjälplig då en del äldre utgår från att de inte har råd med vissa boende-alternativ, trots att det är många som inte utnyttjar sin rätt till bostadsbidrag.

    Många äldre har inte varit aktiva på bostadsmarknaden på många år och saknar kunskap om boende-alternativ. För äldre som bor i bostäder där de har svårt att klara sig själva och upplever sin situation som besvärlig kan riktad information om alternativ på bostadsmarknaden öka den kunskapen.

    Trygghetsboendet är ett alternativ för äldre som känner sig oroliga, ensamma eller isolerade i sitt boende. I boendet finns personal på dagtid och larmfunktion under övriga tider på dygnet. Då det särskilda boendet i allt större utsträckning riktar sig till dem med stora vård- och omsorgsbehov, ofta multisjuka och med demenssjukdom, erbjuder trygghetsboendet ett alternativ för äldre vars omsorgsbehov är av en annan karaktär, t ex för att man är ensam i sitt boende eller sjuklig. Trygghetsboendet såsom det fungerar för de intervjuade i den här studien bidrar till en ökad social gemenskap och en minskad oro. Boendet utgör en trygghet även för anhöriga som vet att hjälp finns att få vid behov.

    Intervjuerna visar också att det finns en medvetenhet bland äldre om att man kan behöva hjälpa varandra. Boendesituationen eller boendemiljön kan underlätta eller försvåra den typen av hjälp. I intervjuerna var det de som bodde på landsbygden som tydligast gav uttryck för att de kände sig trygga med att man grannar sinsemellan hjälps åt även om hjälpen förekom även i stadsmiljöer. På landsbygden kände man sig även tryggare med den formella omsorg man eventuellt kan komma att behöva. Man hade en större kännedom om hur hemtjänsten fungerar, genom personlig erfarenhet av arbete eller av att föräldrar hade haft hemtjänst och var nöjda med hur den fungerar. Likaså visste man vilka särskilda boenden som skulle kunna bli aktuella och även här hade man en stor tillit till att dessa fungerar bra och man kände också till personalen. Denna tillit gör också att man inte känner sig tvingad att se om sin boendesituation, man vet att den dag man inte längre klarar sig på egen hand får man hjälp från en fungerande hemtjänst eller får flytta till ett omtyckt särskilt boende.

    Bostadsrätten har över tid stärkt sin roll. Möjligen kan detta förklaras av att allt fler äldre är vana vid ägande liksom att de lägger en stor vikt vid att bo i en miljö med stabila grannar. På så sätt har även seniorboendet fått en ökad betydelse. Den insats i boendet som krävs för tillgång till en bostadsrätt och den åldersgräns som förutsätter inflyttning i seniorboende, ses av en del som en garant för att grannarna är stabila. Många av de äldre bor fortsatt i småhus och det faktum att många bor billigt i sina hus kommer att påverka deras bostadskonsumtion även i framtiden, om än det finns en vilja att anpassa sitt boende och slippa underhåll och ansvar. Tillgång till bostadsanpassning och service i det befintliga boendet påverkar möjligheten att bo kvar. För de allra äldsta får hyresrätten en större betydelse. Detta, och det faktum att de sedan bor kvar och i många fall uppnår en hög ålder i dessa ställer högre krav dels på bostadens utformning men även på den hjälp och service man behöver i bostaden. Hyresvärden kan bli en allt viktigare aktör. Det krävs en lyhördhet inför de äldres preferenser och möjligheter och hur dessa varierar över tid. De äldre utgör en heterogen grupp åldersmässigt, ekonomiskt och socialt och har därmed olika förutsättningar. Att kunna erbjuda framtidens äldre ett bra boende i olika geografiska områden, i stora såväl som små kommuner, ställer krav på bostadsmarknadens aktörer att samarbeta kring att hitta boendeformer som passar den lokala bostadsmarknaden, trygghetsboenden är exempel på sådant samarbete.

  • 3.
    Abusagr, Sophia
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies.
    Den svenska integrationen: ett politiskt dilemma2007Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 points / 15 hpStudent thesis
    Abstract [sv]

    I dagens svenska samhälle har vi blivit allt mer mångkulturella och integration har därmed blivit en viktig fråga. Vi präglas av en mängd olika nationaliteter, etniska minoriteter samt olika kulturella bakgrunder. Därför är det viktigt för ett land som Sverige som anses vara demokratiskt att ha förståelse och respektera alla människor, oavsett vilken etnicitet och kulturell bakgrund en person har. Förståelse för varandra är oerhört viktigt eftersom alla som är en del av samhället inte skall känna ett utanförskap eller bli diskriminerade. Detta förekommer dock enligt en rad olika (författare och forskare) som har hävdat att den integrationspolitik som har förts i Sverige de senaste trettio åren har misslyckats. Därmed behöver det ske en förändring inom integrationspolitiken, ansvaret ligger på både den nuvarande borgerliga regeringen men lika väl invånarna i samhället. I detta projektarbete har jag analyserat olika rapporter utifrån Statens offentliga utredningar (SOU) för att på så sätt få en mer övergripande bild av hur integration förts i Sverige. Därtill belyser jag hur regeringspropositionerna ser ut gällande de mål och visioner, som den föregående regeringen, socialdemokraterna, hade för att skapa en god integrationspolitik.

  • 4.
    Achen, Thomas
    Linköping University, The Tema Institute, Technology and Social Change. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Den bioetiske udfordring: Et retspolitisk studie om forholdet mellem etik, politik og ret i det lovforberedende arbejde vedrørende bio- og genteknologi i Danmark, Norge og Sverige1997Doctoral thesis, monograph (Other academic)
    Abstract [en]

    Biotechnology and genetic engineering raise a number of new ethical problems. Consequently, over the past 15 years, several European countries, including the Nordic countries, have passed new laws in an attempt to deal with the ethical problems posed by biotechnology. These developments raise the question of how to formulate legislation to regulate both the technical and ethical aspects of biotechnology and genetic engineering. Is it indeed possible to formulate a valid ethical framework in a thoroughly secularised society? How has this been coped with politically? And what is the nature of the relationship between ethics, politics and the law, that emerges from this process? The regulation of biotechnology is very often carried out by legal means in modern society. The thesis shows that the distinction between ethics, politics and the law - inherent in the Scandinavian tradition of legal realism - is not sustained in the law preparatory Process in the fields of biotechnology and genetic engineering in Denmark, Norway and Sweden. The analysis reveals that the tendency for ethics, politics and the law to merge is expressed in the new normative reflexivity which characterizes legislation in this area. The thesis defines this process in terms of four elements: a proceduralisation of ethics, a democratisation of ethics; negotiated development of norms, and a moralisation of politics and the law. These new tendencies suggest a need for a new analytical framework. The thesis argues that reflexive law theory and discourse ethics theory can provide a more adequate understanding of the new normative reflexivity inherent in the legislation examined. In a society characterised by moral, social, cultural and political pluralism it is of profound importance to contemplate how legal and political norms are developed. Furthermore, it is highly pertinent to consider how we can conceive these processes in theoretical terms.

  • 5.
    Ackerholm, Nils
    Linköping University, Department of Computer and Information Science.
    Att stödja utan att styra eller störa: Användbarhetsstudie av personlig anpassning på webbsidor2005Independent thesis Advanced level (degree of Magister)Student thesis
    Abstract [sv]

    Ett överflöd av information gör att den information vi verkligen vill ha blir svårare att hitta. För att råda bot på detta har det gjorts försök att hjälpa användaren att hitta genom personlig anpassning av webbsidor. Meningen är att personlig anpassning ska göra det enkelt för användaren, och att systemet därmed har hög användbarhet. Att se om det verkligen är så är syftet med denna studie.

    Inom ett projekt som avser ge familjer med tonåriga diabetiker IT-stöd gjordes en heuristisk utvärdering och intervjuer för att undersöka ett antal funktioner för personlig anpassning ur användbarhetsperspektiv.

    På det hela taget går det inte att säga att personlig anpassning vare sig är bra eller dåligt användbarhetsmässigt utan det avgörs av funktionernas utformning och kontexten. Det viktiga är att ge användaren stöd i sitt användande utan att för den skull styra eller störa hennes användning.

  • 6.
    Adelsvärd, Viveka
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, The Tema Institute, Department of Communications Studies.
    Att lära barn berätta2004In: Saga och Sanning. Berättandets konst och berättelsens budskap, Uppsala: Uppsala universitet , 2004, 11-17 p.Chapter in book (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 7.
    Adelsvärd, Viveka
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, The Tema Institute, Department of Communications Studies.
    Handen, huvudet, ögat.2005In: Det öppna rummet, Pieksämäki, Finland: Söderströms/Atlantis , 2005, 299-308 p.Chapter in book (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Om språkets förhållande till kroppen

  • 8.
    Adelsvärd, Viveka
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, The Tema Institute, Department of Communications Studies.
    Måltiden - inte bara mat utan också prat.2004In: Text i arbete: festskrift till Britt-Louise Gunnarsson den 12 januari 2005 = Text at work : essays in honour of Britt-Louise Gunnarsson 12 january 2005 / [ed] Ingegerd Bäcklund, Uppsala: Institutionen för nordiska språk , 2004, 19-27 p.Chapter in book (Other academic)
    Abstract [en]

    En litteraturstudie av betydelsen av måltidssamtal.

  • 9.
    Adelsvärd, Viveka
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, The Tema Institute, Department of Communications Studies.
    Nordenstam, Kerstin: Skvaller (1998)2000In: Språk & Stil, ISSN 1101-1165, Vol. 9, 195-199 p.Article in journal (Other academic)
  • 10.
    Adelsvärd, Viveka
    Linköping University, Department of Thematic Studies, Department of Communications Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Varför ger vi röst åt de frånvarande?2003In: Grammatik och samtal: studier till minne av Mats Eriksson / [ed] Bengt Nordberg; Mats Eriksson;, Uppsala: Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet , 2003, 125-134 p.Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Analys av vilka funktioner som virtuella deltagare har i samtal.

  • 11.
    Adelsvärd, Viveka
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, The Tema Institute, Department of Communications Studies.
    Virtual participants as communicative resources in discussions on gene technology2004In: Dialogue Analysis VIII: Understanding and Misunderstanding in Dialogue: Selected Papers from the 8th IADA Conference, Göteborg 2001 / [ed] Karin Aijmer, Tübingen: Max Niemeyer Verlag , 2004, 275-286 p.Chapter in book (Other academic)
    Abstract [en]

    The present collection of articles, presented at the 8th IADA Conference in Göteborg, focuses on understanding and misunderstanding as dialogic phenomena. The notion of a dialogic grammar and dialogic principles as a framework for understanding human communication and cognition is explored in several contributions. Misunderstanding in dialogue is dealt with in institutional and non-institutional settings, in fiction and film dialogue, from several different theoretical perspectives

  • 12.
    Adelsvärd, Viveka
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, The Tema Institute, Department of Communications Studies.
    Virtual participants as communicative resources in discussions on gene technology2004In: The IADA Conference,2001, Tübingen: Max Niemeyer Verlag , 2004, 275- p.Conference paper (Refereed)
  • 13.
    Adelsvärd, Viveka
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, The Tema Institute, Department of Communications Studies.
    "Who is Talking?" Some Thoughts on Speakers, Voices and Virtual Participants2000In: Creative Crossroads - Electronic Honorary Publication Dedicated to Yvonne Wærn on Her Retirement, Linköping: Tema Kommunikation, Linköpings universitet , 2000Chapter in book (Other academic)
    Abstract [en]

       

  • 14.
    Adelsvärd, Viveka
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, The Tema Institute, Department of Communications Studies.
    Är det verkligen fult att skvallra? Några reflexioner över värderingen av en genre.2000In: Sett och hört :: en vänskrift tillägnad Kerstin Nordenstam på 65-årsdagen / [ed] Nordenstam, Kerstin,, Göteborg: Institutionen för svenska språket, Göteborgs universitet , 2000, -316 p.Chapter in book (Other academic)
  • 15.
    Adelsvärd, Viveka
    et al.
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, The Tema Institute, Department of Communications Studies.
    Aronsson, Karin
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, The Tema Institute, Department of Child Studies.
    Linell, Per
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, The Tema Institute, Department of Communications Studies.
    Discourse of blame. Courtroom construction of social reality from the perspective of the defendant.1988In: Semiotica, ISSN 0037-1998, Vol. 71, 261-284 p.Article in journal (Refereed)
  • 16.
    Adelsvärd, Viveka
    et al.
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, The Tema Institute, Department of Communications Studies.
    Nilholm, Claes
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, The Tema Institute, Department of Communications Studies.
    "... so one can plant a little seed" : an analysis of a teacher's way of solving a communicative problem in talks with parents2000In: Nordisk Pedagogik, ISSN 0901-8050, Vol. 20, no 4, 191-205 p.Article in journal (Other academic)
  • 17.
    Adelsvärd, Viveka
    et al.
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, The Tema Institute, Department of Communications Studies.
    Nilholm, Claes
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, The Tema Institute, Department of Communications Studies.
    Who is Cindy? Aspects of identity work in a teacher-parent-pupil talk at a special school2000In: Text - an interdisciplinary journal for the study of discourse, ISSN 0165-4888, Vol. 20, no 4, 545-568 p.Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The article presents a case study of one teacher-parent-pupil (TPP) conference. Cindy, the pupil, has Down syndrome. A study of how people with verbal communication problems manage discursive practices that largely rely on the ability to verbally negotiate identity is clearly motivated, both from a theoretical and a more practice-oriented perspective. We found that Cindy's identity is described and talked about in terms of predefined aspects, codified in a written agenda. All participants oriented themselves towards some sort of cultural model of the ideal identity that does not have to be discursively justified. Cindy's identity is not only talked about, but also demonstrated and enacted in interaction. Her self-presentation is mediated by her mother, and this mediation is linked to the sequential organization of the turn-taking system and the way the participation framework becomes organized. Cindy's talked-about and demonstrated identity work does not only concern her as an individual. It is also a relationship presentation. The identity of Cindy as a pupil and a daughter implies a certain identity for a teacher and a mother. To help one's daughter present her identity in a favorable way is to simultaneously display the identity of a good mother. ⌐ Walter de Gruyter.

  • 18.
    Adelsvärd, Viveka
    et al.
    Linköping University, The Tema Institute, Department of Communications Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Sachs, Lisbeth
    Linköping University, The Tema Institute.
    Framtida skuggor: samtal om risk, prevention och den genetiska familjen2002Book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Hur kommer mitt liv att gestalta sig? Kommer jag att vara frisk och stark? Kan jag göra något för att påverka ödet? Den moderna läkekonsten försöker på olika sätt att besvara sådana frågor. Ständigt utvecklas nya metoder för att tidigt avslöja hälsorisker.

    Att konfronteras med hot om framtida sjukdom kan vara dramatiskt och omtumlande. Så är det för den kvinna som får reda på att den bröstcancer hennes mamma dog av kan vara ärftlig och därmed hota henne själv eller hennes barn. Så är det också för den man som ser livet förkortat när blodprovet avslöjar ett alarmerande värde.

    Men hur påverkas vi av genetisk kartläggning eller upplysning om konsekvenserna av en viss livsstil? Kan kunskap om möjliga sjukdomsförlopp rent av vara skadlig? Hur förstår människor den information som uttrycks i: "Du har 50 procents risk att utveckla cancer"? Den här boken visar hur vanliga människor reagerar i sådana situationer.

  • 19.
    Adelswärd, Viveka
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, The Tema Institute, Department of Communications Studies.
    Norrby, Catrin: Vardagligt berättande. Form, funktion och förekomst (1998).1998In: Språk & Stil, ISSN 1101-1165, Vol. 8, 214-218 p.Article in journal (Other academic)
  • 20.
    Adelswärd, Viveka
    Linköping University, The Tema Institute, Department of Communications Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Styles of success: On impression management as collaborative action in job interviews1988Doctoral thesis, monograph (Other academic)
    Abstract [en]

    The research reported in this study takes both a general descriptive approach - investigating the characteristics of 48 job interviews - and a comparative one - analyzing ways in which those who got a job offer differed from those who did not. Data used in this study are tape recordings of job interviews with applicants for trainee-positions with a large Swedish business corporation. Additional data are tape-recordings of post-interviews made by the researcher with the applicants as well as questionnaires from the interviewers.

    The theoretical nations of self presentation and impression management (Goffman) have been the main points of departure for this study. All communication invalves impression,management. but job interviews focus explicidy on this aspect of interaction. Job interviews can be seen as argumentations where the applicants are actively trying to support their claim that they are perfect for the job. Their argumentations are enacted in a dialogue, however, and the applicants' ways of arguing are thus dependent on the interviewers' contributions to the dialogue. Communication is a constant handling of conflicting demands. The particular solution to these conversational dilemmas manifests itself as a personal style.

    Three main empirical analyses of the data were performed. The first concemed itself with the structure of the job interview. What does it look like and how is it managed? The analyses show that the responsibility for maintaining the global structure lies almost completely with the interviewer, hut that the applicant has the responsibility for managingthe local structure, for feeding interesting detalls in to the interview.

    The second set of analyses was concerned with the ways in which the applicants actively argued for themselves. The results show that the successful applicants qualify their claims more forcefully, by modifications, explicit analysis or humour, for instance. The successfulapplicants also receive more interactive assistance from the interviewers.

    The third set of analyses aimed at investigating some aspects of the interactive elimate in relation to the interviewers' different interviewing styles. The ways in which the interviewers paused and used simultaneous talk had a decisive influence on the length of the applicants' answers. The interactive element of interviewing was once more demonstrated in the analysis of laughter; in the interviews with the successful applicants there was more mutual laughter than in the interviews with the nonsuccessful applicants. The different interviewers' styles were recognized and described accurately by the applicants hut were valued differently.

    The main significance of the study is the demonstration of the interactive element in dialogue. The interviewers are in a certain sense actively creating the grounds on which they are to base their decision to hire the applicants or not.

  • 21.
    Adelswärd, Viveka
    et al.
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, The Tema Institute, Department of Communications Studies.
    Holsánová, Jana
    Lunds universitet.
    Wibeck, Victoria
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, The Tema Institute.
    Virtual talk as a communicative resource. Explorations in the field of gene technology2002In: Sprachtheorie und Germanistische Linguistik, ISSN 1218-5736, Vol. 12Article in journal (Other academic)
  • 22.
    Adelswärd, Viveka
    et al.
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, The Tema Institute, Department of Communications Studies.
    Nilholm, Claes
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, The Tema Institute, Department of Communications Studies.
    Discourse about Children with Mental Disablement: An Analysis of Teacher-Parent Conferences in Special Education Schools1998In: Language and education : an international journal, Vol. 12, no 2, 81-98 p.Article in journal (Refereed)
  • 23.
    Adelswärd, Viveka
    et al.
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, The Tema Institute, Department of Communications Studies.
    Sachs, Lisbeth
    Linköping University, The Tema Institute.
    Risk Discourse: Recontextualization of numerical values1998In: Text & talk : an interdisciplinary journal of language, discourse & communication studies, ISSN 1860-7330, Vol. 18, no 2, 191-210 p.Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

      

  • 24.
    Adelswärd, Viveka
    et al.
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, The Tema Institute, Department of Communications Studies.
    Öberg, Britt-Marie
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, The Tema Institute.
    The function of laughter and joking in negotiation activities1998In: Humor: An International Journal of Humor Research, ISSN 0933-1719, Vol. 11, no 4, 411-430 p.Article in journal (Refereed)
  • 25.
    Adeniji, Anna
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, The Tema Institute, The Department of Gender Studies.
    Alla säger I Love You. Om orden som gör känslor och känsliga formuleringar.2007In: Bang : feministisk kulturtidskrift, ISSN 1102-4593, Vol. 3, 91-93 p.Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Artikeln handlar om hur orden "jag älskar dig" respektive "I love you" får betydelse både personligt, socialt och politiskt. Exempel hämtas från tv-serierna "Förhäxad" och "Sex and the City" och författaren resonerar kring hur orden skapar affektiva betydelser i kropp och genuspositioner. 

  • 26.
    Adeniji, Anna
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, The Tema Institute, The Department of Gender Studies.
    När Brad och Angelina inte ville gifta sig. En berättelse om heterosexuell melankoli och politiska beslut i vardagen.2007In: Bang : feministisk kulturtidskrift, ISSN 1102-4593, Vol. 1, 39-41 p.Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

     Artikeln handlar om skvallerpressens representation av celebriteterna Brad Pitt och Angelina Jolie, och hur deras icke-gifta status producerar moralpanik och genusproblem i den populärkulturella heteronormativiteten. Artikeln tar också upp "äktenskapsfrågan" i en svensk kontext och hur frågan om äktenskapsmotstånd glömts bort av feminismen.  

  • 27.
    Adeniji, Anna
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, The Tema Institute, The Department of Gender Studies.
    Ordningsstörande begär: biteori som kritik av antropologisk sexualitetsforskning.2001In: Lambda Nordica: Tidskrift om homosexualitet, ISSN 1100-2573, Vol. 5 1/2, no Både och/ och/ varken eller, 54-69 p.Article in journal (Other academic)
  • 28.
    Adolfsson, Anna
    Linköping University, Department of Thematic Studies.
    Vigselsamtalet- En studie om samtal mellan präst och brudpar2003Independent thesis Advanced level (degree of Magister)Student thesis
    Abstract [en]

    The purpose of my research is to describe the substance in three different wedding conversations, and study how the role of the priest is designed in these conversations. The foundation of my study contains authentical conversations and interviews from three priests and three couples. My main material is the authentical conversations but the content of the study, with supplementary interviews with the priest and the couple, render possible a perspective analysis of the wedding conversations from both sides.

    My conclusion is that the three priests expresses a different role in each conversation and the couples are powerless in the face of the priests. The dominate conversationsstrategy plays a decisive role for the matter and the character part of the priest in these conversations.

  • 29.
    Adolfsson, Gundula
    Stockholm.
    Förmedlingsforskning: hot eller nödvändighet?1988In: Kronos : historia i skola och samhälle, ISSN 1100-1208, no 2, 63-66 p.Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    Olika vetenskaper har olika sätt och möjligheter att föra ut sina forskningsresultat. I några fall, exempelvis i filosofin eller i högre matematik kan möjligheterna vara obefintliga. Dessa ämnen kännetecknas av en forskning på hög abstraktionsnivå och frånvaron av källmaterial. Kunskaper av denna typ blir givetvis svåra att föra ut till en bredare allmänhet. Bland de humanistiska vetenskaperna finns det sådana med ett konkret källmaterial, exempelvis litteraturvetenskap, konstvetenskap, etnologi, arkeologi eller historia. Källmaterialet i dessa ämnen är forskningens underlag, men också en slags allmängods; oavsett vad vetenskapsmannen tycker kan vi bilda oss en egen uppfattning om en Picassotavla, en Strindbergpjäs eller ett svärd från vikingatiden. Dessa vetenskaper - med sitt mycket konkreta källmaterial - bidrar till att konstituera historieuppfattningar och kulturella normer i samhället.

  • 30.
    Aguirre-Hammarlund, Elias
    et al.
    Linköping University, Department of Thematic Studies.
    Flärdh, Jacob
    Linköping University, Department of Thematic Studies.
    Sundqvist, Peter
    Linköping University, Department of Thematic Studies.
    Widén, Annika
    Linköping University, Department of Thematic Studies.
    Identitetsskapande i det lokala rummet – Bostadssociologiska perspektiv på livsvillkor och identitet2005Student paper second termStudent thesis
    Abstract [sv]

    Allt sedan människan övergick till fasta bosättningar från ett jägar- och samlarsamhälle har den fasta boendemiljön påverkat individen, dess livsvillkor och i de identitetsskapande processerna. Idag ställs stora krav på en flexibel identitetsprocess och det innebär att den sociala miljön är mer föränderlig och osäkrare än tidigare. Den fysiska miljön däremot, utgör en trygghet i att den är stabil för var dag som går.

    Vår presentation kommer att handla om hur det lokala rummet, både ur ett socialt och fysiskt perspektiv, påverkar identitetsskapandet för den enskilde individen. Genom de studier vi presenterar hoppas vi kunna ge svar på vilka effekter som det lokala rummet, i form av både fysisk och social miljö, har för de identitetsskapande processer som vi lever med.

    Våra studier samverkar till hur vi kan betrakta det lokala rummet som en helhet. En av studierna visar på kombinationen av de externa och interna faktorerna och deras ömsesidiga inverkan och påverkan av varandra medan de tre övriga främst har visat på betydelsen och meningen av de interna faktorerna. Vi presenterar teorier kring denna helhet som, vill vi hävda, utgör den lokala organisation som den differentierade identiteten rör sig i och som vi relaterar vårt komplexa identitetsskapande till.

  • 31.
    Ahl, Helga
    Linköping University, Department of Thematic Studies.
    Ideal och praktik: en studie av Skogsvårdsstyrelsens metodik för att avsätta skyddsvärd skog2005Independent thesis Advanced level (degree of Magister), 20 points / 30 hpStudent thesis
    Abstract [sv]

    För miljökvalitetsmålet Levande skogars första delmål, Långsiktigt skydd av skogsmark, finns fyra indikatorer utvalda för att kunna utvärdera arbetet som bedrivs för att uppnå målet. Av dessa fyra indikatorer ligger två: biotopskydd och naturvårdsavtal, under Skogsvårdsstyrelsernas ansvar. Enligt Miljömålsrådet kommer inte detta delmål att uppnås inom den angivna tidsramen. En stor del av arbetet med att utvärdera måluppfyllelse för de 15 miljömålen och underliggande delmål baseras på statistiska metoder. Miljökvalitetsmålen är, som namnet antyder, en metod som syftar till att bedöma och följa upp miljöns kvalitet. Frågan är om en sådan bedömning verkligen kan baseras på en rent kvantitativ ansats eller om det finns skäl att i större utsträckning lyfta fram och dra nytta av kvalitativa metoders angreppssätt. Syftet med uppsatsen är att beskriva Skogsvårdsstyrelsens arbete med att ta fram underlag för bedömningen av naturvårdsavtal och biotopskyddsområden. Genom att relatera inventeringsarbetet till teorier kring kvantitativ och kvalitativ undersökningsmetodik vill jag klargöra vilka styrkor respektive svagheter som finns i det aktuella förfarandet. Studien tar sin utgångspunkt i kvalitativ metod och intervjuer har genomförts för att uppfylla syftet. Det empiriska materialet analyserades utifrån begreppen kvantitativ metod, kvalitativ metod, positivism och hermeneutik.

    Studien visar att det finns en klar kvalitativ ansats i Skogsvårdsstyrelsens arbete för att ta fram underlag för bedömningen av naturvårdsavtal och biotopskydd. Detta eftersom inventeringsmetodiken ger stort utrymme för inventerarnas egna tolkningar och betonar vikten av att se biotoperna i skogen i sitt sammanhang. Min studie visar även att inventerarnas bakgrund och intressen påverkar besluten om biotopskydd och naturvårdsavtal. Skogsvårdsstyrelsens syn på vetenskap är, enligt min mening, tydligt rotad i ett positivistiskt förhållningssätt där kvantitativa metoder ses som det enda riktiga sättet att producera vetenskapligt legitim kunskap. Detta vetenskapsideal stämmer inte överens med den metodik de själva arbetar efter eftersom kvalitativ metod präglas av ett mer hermeneutiskt synsätt. Denna diskrepans anser jag vara en svaghet i arbetet med att avsätta skyddsvärd skog. En djupare kunskap om kvalitativa metoders styrka kan hjälpa Skogsvårdsstyrelsen att tydligare se andra styrkor i de metoder de använder sig av. Därmed kan detta även hjälpa dem att arbeta för att göra metoderna än mer vetenskapligt förankrade istället för att som nu se den uttalade kvalitativa ansatsen som en svaghet eftersom den inte är kvantitativ.

  • 32.
    Ahl, Helga
    et al.
    Linköping University, Department of Thematic Studies.
    Nilsson, Leif
    Linköping University, Department of Thematic Studies.
    Förorenad mark Förekomst och spridning av koppar och zink i Gräsdalenanläggningens närområde, Gusum, Östergötland.2004Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Förorenade områden kan utgöra en stor risk för den omgivande miljön. Föroreningar som tungmetaller kan påverka det mikrobiologiska livet samt genom urlakning föras ut i grundvatten och vidare förorena omgivande miljö och dricksvatten. Tungmetaller tas även upp i organismer och sprids vidare i näringskedjor och kan också nå människan genom föda som växer eller odlas på förorenad mark. Föroreningar i mark härstammar oftast från gammal industriell produktion, så även i och omkring samhället Gusum i Östergötland. Här har verksamhet med smältverk bedrivits sedan 60-talet och ända fram till början av 80-talet var rökgaserna från verket orenade från metaller och har kraftigt förorenat och skadat närområdet kring bruket.

    Syftet med detta arbete är att undersöka hur allvarligt förorenat området kring bruket är av metallerna koppar och zink, samt om metallerna riskerar att spridas ned i markprofilen och om denna risk förefaller öka ju högre halter marken har utsatts för. Information om området har samlats in och provtagningar i marken har genomförts på två olika avstånd från bruket. Provtagningarna omfattade totalt 8 st provgropar, 4 st på vardera provtagningsplats. Proverna har tagits från 4 olika djup i varje enskild grop.

    Resultaten av studien visar att tillståndet i marken är allvarligt till mycket allvarligt enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för förorenad mark. Vidare visar mätningarna att det mesta av metallföroreningarna är bundet i markens organiska lager. Metallkoncentrationen i markens övre skikt verkar ha liten betydelse i detta fall för spridningen nedåt i markprofilen och spridningen sker mycket långsamt.

  • 33.
    Ahlgren, Thorbjörn
    et al.
    Luppen kunskapscentrum.
    Näslund, Johan
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Kartläggning av barn i behov av stöd år 2002: Eksjö kommun2003Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Följande rapport bygger på enkätsvar från olika myndigheter i Eksjö kommun som har rapporterat de barn/ungdomar i åldern 0-18 år som man i sin verksamhet kommer i kontakt med och som man känner oro för, p.g.a. en ogynnsam utveckling. Tjugo förutbestämda kriterier användes för att beskriva orsaken till myndighetens oro. Myndigheterna har också rapporterat om de insatser som görs redan idag samt om man bedömer att det kan bli aktuellt med ytterligare insatser nu eller i framtiden.

    Totalt inrapporterades 842 barn och ungdomar. Socialförvaltningen rapporterade 78 barn och ungdomar, Barnavårdscentralen 30 barn och skolan 689 barn och ungdomar. Av 45 enkätsvar framgår det inte vem som är rapportör. Vid bearbetningen av insamlat material har 10 enkätsvar uteslutits eftersom de inte var tillräckligt ifyllda. 103 enkätsvar uteslöt för att de flerrapporterade barn och/eller ungdomar och 17 enkätsvar uteslöts eftersom de rapporterade ungdomar som inte är skrivna i Eksjö kommun. Slutligen kom 712 barn och ungdomar att ingå i kartläggningen. Detta är drygt 18,8 % av alla aktuella barn och ungdomar. Av dessa är en klar majoritet pojkar (446 dvs. 62,6 %). För hela målgruppen främst tre huvudorsaker som ger anledning till oro hos berörda myndigheter. Det är;

    1. Föräldrarna brister i omsorgen, i stödet till den unge eller möjligheten att ge stimulans pågrund av sociala, mentala, fysiska eller psykiska handikapp och/eller missbruksproblem. För130 (av 712) barn och ungdomar anser man att det är huvudorsaken till oro.
    2. Barn/ungdomar som är introverta (tysta, blyga, nedstämda, mutister). För 69 av (712) barnoch ungdomar är det huvudorsaken till att man känner oro.
    3. Föräldrars separation eller ständiga konflikter påverkar den unge negativt. För 66 av (712)barn och ungdomar är det huvudorsaken till att man känner oro.

    Resultatredovisningen visar att skolan är den myndighet vars insatser dominerande är det också så att olika insatser inom skolan dominerar. Vanligast är undervisning i liten grupp och olika typer av specialundervisning. Olika typer av anpassad studiegång är också en vanlig insats att möta barn och ungdomar med olika svårigheter. Även olika psykosociala åtgärder förekommer också t.ex. stödsamtal med skolsköterska eller kurator. Vanligast av socialförvaltningens insatser är kontaktperson/familj.

    Berörda myndigheter uppmanas också att föreslå olika typer av nya insatser för de rapporterade barnen och ungdomarna. Även här dominerar olika typer av skolinriktade insatser. Vanliga förslag är undervisning i liten grupp och/eller olika typer av specialundervisning. När socialförvaltningen anses vara ansvarig myndigheter för önskade insatser föreslår rapporterande myndigheter allt från olika typer av familjestöd till direkta förslag till omhändertagande och placering på behandlingshem.

  • 34.
    Ahlgren, Thorbjörn
    et al.
    Avdelningen för beteendevetenskap och socialt arbete, Hälsohögskolan, Jönköping University.
    Näslund, Johan
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Psychology. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Rosander, Michael
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Psychology. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Ungdomars attityder och beteende när det gäller att köpa och sälja sex: en studie i Jönköpings län våren 20082009Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Kunskapen om i vilken omfattning ungdomar har sålt eller köpt sex är begränsad. Delvis kan det bero på svårigheten med att bestämma vad som omfattas i begreppen sälja och köpa sex. Studier visar också att det i ungdomsrelationer förekommer att gåvor ges efter sexuella aktiviteter.

    I denna studie har totalt 16 personer (1,9 %) uppgett att de i olika omfattning utfört sexuella tjänster mot ersättning och att 79 personer (9,1 %) blivit erbjudna pengar eller annan ersättning för sexuella tjänster. Det är fler killar än tjejer som säljer sex. När det gäller att ha blivit erbjuden sex mot ersättning är det flest tjejer som svarat ja. Resultatet visar också att 131 personer (15,1 %) kan tänka sig att utföra sexuella tjänster mot ersättning. I svaren kan vi också utläsa att 348 personer (40,1%), mestadels killar, accepterar att andra utför sexuella tjänster mot ersättning.

    När det gäller i vilka kretsar de som säljer sex umgås är det tydligt att ungdomarna tittar mer på porr, att det är vanligare att de visar sig i sexuella situationer och att de har mindre tolerans mot homosexuella. Samlagsdebuten var ett år tidigare än hela undersökningsgruppen. Det är vanligare att man blivit utsatt för olika sexuella handlingar mot sin vilja, men man har också utsatt andra för sexuella handlingar mot deras vilja. Sammantaget kan vi se att ungdomarna i denna studie som sålt sex lever ett påtagligt mer sexualiserat liv än vad andra ungdomar i motsvarande ålder gör.

  • 35.
    Ahlgren-Moritz, Charlotte
    et al.
    Malmö högskola.
    Alm, Anna-Karin
    Malmö högskola.
    Christersson, Cecilia
    Malmö högskola.
    Eikelboom Sällström, Anette
    Enheten för externa relationer, Umeå universitet.
    Esbjörnsson, Mattias
    Malmö högskola.
    Jacobsson, Andreas
    Fakulteten för teknik och samhälle, Malmö högskola.
    Marell, Agneta
    Samverkan och innovation, Umeå universitet.
    Persson, Jeanette
    Innovation och utveckling, Malmö högskola.
    Ramsten, Anna-Carin
    Linköping University, REMESO - Institute for Research on Migration, Ethnicity and Society. Linköping University, Department of Social and Welfare Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Rehme, Jakob
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Industrial Economics. Linköping University, Faculty of Science & Engineering.
    Reinhold, Mats
    Enheten för externa relationer, Umeå universitet.
    Sjögren, Karin
    Malmö högskola.
    Sörensson, Victoria
    Enheten för externa relationer, Umeå universitet.
    Värbrand, Peter
    Linköping University, Department of Science and Technology, Communications and Transport Systems. Linköping University, Faculty of Science & Engineering.
    Vägen till samverkanssäkrad utbildning. [1]: Metoder och strategier2016Book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Universitet och högskolor bidrar till samhällsutvecklingen genom att forskningsbaserad kunskap tillämpas av olika aktörer i samhället. För att möta dagens och morgondagens samhällsutmaningar utgör således kunskapsutbyte och samverkan mellan lärosäten och samhället en värdefull möjlighet. Att ha starka relationer med samhällets aktörer identifieras också som viktigt i utvecklingen av ett internationellt starkt lärosäte.

    Samverkan i högre utbildning främjar samhällets förändringsförmåga och stärker utbildningens kvalitet, men samverkan förbereder också studenterna för ett livslångt lärande och underlättar övergången mellan utbildning och arbetsliv. Ett lärosäte i nära samverkan med aktörer i samhället är ett relevant lärosäte, det vill säga ett lärosäte som är till nytta för sin omvärld och för sina medarbetare och studenter.

    Ett grundläggande problem vad gäller möjligheterna att integrera samverkan i akademisk utbildning står att finna i statens fördelning av medel till lärosätena. De statliga medlen utgår nämligen i två separata anslag, ett vardera för de båda huvuduppdragen utbildning och forskning. Samverkan kan sägas ingå i bägge uppdragen. Till skillnad från forskningssamverkan finns det för utbildningssamverkan ingen särskild uppföljning och inte heller några ekonomiska incitament. Utvärdering av forskning och utbildning bör således breddas så att kvalitetsstärkande samverkansinslag också inkluderas i resursfördelningsprinciperna. Statens bristande strukturer för fördelning och uppföljning återspeglas i hur lärosätena fördelar resurser till och följer upp samverkan: lärare ges sällan resurser (i form av särskild tid) för att på ett pedagogiskt genomtänkt sätt kunna inkludera samverkansinslag i undervisningen; samverkan är sällan meriterande eller lönegrundande; och den utbildningssamverkan som bedrivs följs sällan upp – varken på institutions-, fakultets- eller lärosätesnivå. Samma sak kan sägas gälla på nationell nivå – det samverkande lärosätet erhåller inga extra anslag och det bestraffas ej heller för försummelse av detsamma. Att göra samverkan till en integrerad del av utbildningen innebär att samverkan bör ingå i de pedagogiska modeller som lärare använder för att leda studenternas kunskapsutveckling mot de mål som finns angivna i kurs- och utbildningsplaner. Det betyder också att arbetet med samverkan bör inkluderas i processer för styrning, planering och uppföljning av utbildning och undervisning på såväl kurs- och programnivå som på institutions-, fakultets- och lärosätesnivå. Att göra samverkan till en integrerad del av utbildningen är att sträva mot att externa aktörer ska bli en självklar del i den dagliga verksamheten – för studenter såväl som för medarbetare och för de organisationer man samverkar med. För att svenska lärosäten ska ges en realistisk möjlighet att göra samverkan till en integrerad del av utbildningsverksamheten krävs det framför allt följande:

    • att politiker och departement utformar ett fördelningssystem där framgångsrika samverkansinsatser inom utbildningen leder till en förstärkning av resursbasen på lärosätena;
    • att lärosätesledningar tar tydlig ställning för samverkansfrågan i sina strategiska styrdokument och att samverkan införs i lärosätenas kvalitetssäkringssystem för utbildning, samt att lärosätena inför system för att styra och följa upp samverkan i utbildningen på lärosätesövergripande nivå;
    • att ledningen för fakulteter, institutioner eller motsvarande omsätter lärosätets strategiska åtaganden i handlingsplaner och lokala styrdokument samt utformar system för dokumentation, styrning och uppföljning av samverkan i utbildningsprogram;
    • att lärare samt kurs- och programansvariga inför samverkan i utbildningens styrande dokument (t.ex. kurs- och utbildningsplaner) samt i den ordinarie undervisningsverksamheten.

    Dessutom bör lärosätena – både gemensamt men också vart och ett för sig – införa system och karriärvägar där medarbetares insatser i det vardagliga samverkansarbetet uppmärksammas och belönas.

    Mot bakgrund av detta kan man konstatera att det är angeläget att lärosätenas strategiska arbete avseende utveckling och uppföljning av samverkan i utbildningen vidareutvecklas. Men, med vilka verktyg, var i verksamheten och på vilka sätt?

    I följande skrift samlas erfarenheter och goda exempel gjorda inom ramen för ett flerårigt lärosätesövergripande samarbetsprojekt, Samverkanssäkrade utbildningsprogram, där utgångspunkten har varit att identifiera strategier och metoder för att integrera samverkan i utbildningsprogram. Målet har varit att undersöka och beskriva hur samverkan kan vara ett medel som bidrar till att stärka utbildningens kvalitet och relevans, samt ge förslag på hur vägen till samverkanssäkrad utbildning kan se ut.

    Den centrala slutsatsen är att samverkan, när den är en integrerad del av utbildningen, bidrar till kvalitet och säkerställer att utbildningen blir till nytta för samhället. Det finns också andra vinster med att bedriva ett systematiskt samverkansarbete, till exempel att det leder till pedagogisk utveckling för undervisande personal, att det ökar förutsättningarna för ett utmaningsbaserat lärande med studenten i centrum, att det underlättar övergången från studier till arbetsliv, och att det möjliggör fördjupade relationer med den värld lärosätet finns i. Resan mot samverkanssäkrad utbildning är, med andra ord, mödan väl värd.

  • 36.
    Ahlgren-Moritz, Charlotte
    et al.
    Malmö högskola.
    Alm, Anna-Karin
    Malmö högskola.
    Christersson, Cecilia
    Malmö högskola.
    Eikelboom Sällström, Anette
    Enheten för externa relationer, Umeå universitet.
    Esbjörnsson, Mattias
    Malmö högskola.
    Jacobsson, Andreas
    Fakulteten för teknik och samhälle, Malmö högskola.
    Marell, Agneta
    Samverkan och innovation, Umeå universitet.
    Persson, Jeanette
    Innovation och utveckling, Malmö högskola.
    Ramsten, Anna-Carin
    Linköping University, REMESO - Institute for Research on Migration, Ethnicity and Society. Linköping University, Department of Social and Welfare Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Rehme, Jakob
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Industrial Economics. Linköping University, Faculty of Science & Engineering.
    Reinhold, Mats
    Enheten för externa relationer, Umeå universitet.
    Sjögren, Karin
    Malmö högskola.
    Sörensson, Victoria
    Enheten för externa relationer, Umeå universitet.
    Värbrand, Peter
    Linköping University, Department of Science and Technology, Communications and Transport Systems. Linköping University, Faculty of Science & Engineering.
    Vägen till samverkanssäkrad utbildning. [2]: Möjligheter och utmaningar2016Book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Universitet och högskolor bidrar till samhällsutvecklingen genom att forskningsbaserad kunskap tillämpas av olika aktörer i samhället. För att möta dagens och morgondagens samhällsutmaningar utgör således kunskapsutbyte och samverkan mellan lärosäten och samhället en värdefull möjlighet. Att ha starka relationer med samhällets aktörer identifieras också som viktigt i utvecklingen av ett internationellt starkt lärosäte.

    Samverkan i högre utbildning främjar samhällets förändringsförmåga och stärker utbildningens kvalitet, men samverkan förbereder också studenterna för ett livslångt lärande och underlättar övergången mellan utbildning och arbetsliv. Ett lärosäte i nära samverkan med aktörer i samhället är ett relevant lärosäte, det vill säga ett lärosäte som är till nytta för sin omvärld och för sina medarbetare och studenter.

    Ett grundläggande problem vad gäller möjligheterna att integrera samverkan i akademisk utbildning står att finna i statens fördelning av medel till lärosätena. De statliga medlen utgår nämligen i två separata anslag, ett vardera för de båda huvuduppdragen utbildning och forskning. Samverkan kan sägas ingå i bägge uppdragen. Till skillnad från forskningssamverkan finns det för utbildningssamverkan ingen särskild uppföljning och inte heller några ekonomiska incitament. Utvärdering av forskning och utbildning bör således breddas så att kvalitetsstärkande samverkansinslag också inkluderas i resursfördelningsprinciperna. Statens bristande strukturer för fördelning och uppföljning återspeglas i hur lärosätena fördelar resurser till och följer upp samverkan: lärare ges sällan resurser (i form av särskild tid) för att på ett pedagogiskt genomtänkt sätt kunna inkludera samverkansinslag i undervisningen; samverkan är sällan meriterande eller lönegrundande; och den utbildningssamverkan som bedrivs följs sällan upp – varken på institutions-, fakultets- eller lärosätesnivå. Samma sak kan sägas gälla på nationell nivå – det samverkande lärosätet erhåller inga extra anslag och det bestraffas ej heller för försummelse av detsamma. Att göra samverkan till en integrerad del av utbildningen innebär att samverkan bör ingå i de pedagogiska modeller som lärare använder för att leda studenternas kunskapsutveckling mot de mål som finns angivna i kurs- och utbildningsplaner. Det betyder också att arbetet med samverkan bör inkluderas i processer för styrning, planering och uppföljning av utbildning och undervisning på såväl kurs- och programnivå som på institutions-, fakultets- och lärosätesnivå. Att göra samverkan till en integrerad del av utbildningen är att sträva mot att externa aktörer ska bli en självklar del i den dagliga verksamheten – för studenter såväl som för medarbetare och för de organisationer man samverkar med. För att svenska lärosäten ska ges en realistisk möjlighet att göra samverkan till en integrerad del av utbildningsverksamheten krävs det framför allt följande:

    • att politiker och departement utformar ett fördelningssystem där framgångsrika samverkansinsatser inom utbildningen leder till en förstärkning av resursbasen på lärosätena;
    • att lärosätesledningar tar tydlig ställning för samverkansfrågan i sina strategiska styrdokument och att samverkan införs i lärosätenas kvalitetssäkringssystem för utbildning, samt att lärosätena inför system för att styra och följa upp samverkan i utbildningen på lärosätesövergripande nivå;
    • att ledningen för fakulteter, institutioner eller motsvarande omsätter lärosätets strategiska åtaganden i handlingsplaner och lokala styrdokument samt utformar system för dokumentation, styrning och uppföljning av samverkan i utbildningsprogram;
    • att lärare samt kurs- och programansvariga inför samverkan i utbildningens styrande dokument (t.ex. kurs- och utbildningsplaner) samt i den ordinarie undervisningsverksamheten.

    Dessutom bör lärosätena – både gemensamt men också vart och ett för sig – införa system och karriärvägar där medarbetares insatser i det vardagliga samverkansarbetet uppmärksammas och belönas.

    Mot bakgrund av detta kan man konstatera att det är angeläget att lärosätenas strategiska arbete avseende utveckling och uppföljning av samverkan i utbildningen vidareutvecklas. Men, med vilka verktyg, var i verksamheten och på vilka sätt?

    I följande skrift samlas erfarenheter och goda exempel gjorda inom ramen för ett flerårigt lärosätesövergripande samarbetsprojekt, Samverkanssäkrade utbildningsprogram, där utgångspunkten har varit att identifiera strategier och metoder för att integrera samverkan i utbildningsprogram. Målet har varit att undersöka och beskriva hur samverkan kan vara ett medel som bidrar till att stärka utbildningens kvalitet och relevans, samt ge förslag på hur vägen till samverkanssäkrad utbildning kan se ut.

    Den centrala slutsatsen är att samverkan, när den är en integrerad del av utbildningen, bidrar till kvalitet och säkerställer att utbildningen blir till nytta för samhället. Det finns också andra vinster med att bedriva ett systematiskt samverkansarbete, till exempel att det leder till pedagogisk utveckling för undervisande personal, att det ökar förutsättningarna för ett utmaningsbaserat lärande med studenten i centrum, att det underlättar övergången från studier till arbetsliv, och att det möjliggör fördjupade relationer med den värld lärosätet finns i. Resan mot samverkanssäkrad utbildning är, med andra ord, mödan väl värd.

  • 37.
    Ahlstrand, Sandra
    et al.
    Linköping University, Department of Thematic Studies.
    Berglund, Linda
    Linköping University, Department of Thematic Studies.
    Det Nya Sydafrika: Nationell identitet och bygget av en regnbågsnation2003Independent thesis Advanced level (degree of Magister)Student thesis
    Abstract [en]

    The South African nation and society have experienced significant changes and reforms over the last decade. Less than ten years ago black and white people were not even allowed to share a bench in a park. Today they are expected to live side by side in what is called a"Rainbow Nation". When a new society is built language plays an important part. The language constantly reproduces daily the small things that identify a nation and the people living in it. Language creates and reproduces truths. Creates stereotypes, thoughts. It creates emotions.

    In this thesis we discuss how nation building depicts in the South African newspapers. The representation of the South African nation and people is analysed through concrete examples. But we also emphasise a situation in society that not only concerns South Africa, but many other countries in the world. As immigration merges ethnically homogeneous nations, it forces people to reflect upon themselves and what national identity they belong to.

  • 38.
    Ahlén, Mattias
    et al.
    Linköping University, Department of Thematic Studies.
    Ericsson, Per
    Linköping University, Department of Thematic Studies.
    Lester Bangs har aldrig varit i Tranås: Den kulturella navigationen hos rockkritiker i svensk dagspress2002Independent thesis Advanced level (degree of Magister)Student thesis
    Abstract [sv]

    "Lester Bangs har aldrig varit i Tranås" är en kultursociologisk studie i syfte att testa hållbarheten i begreppet"kulturell navigation", samt att genom kvalitativ metod visa på skillnader och likheter i Svenska musikkritikers kulturella navigationsvägar. Genom intervjuer med sju musikkritiker, alla från svensk dagspress, strävar uppsatsen efter att visa på varje individs specifika kulturella navigation för att nå en offentlig tyckarposition. Ledordet för intervjuer och för arbetet i stort har varit "Hur?". Hur navigerar en individ genom kulturen för att skaffa sig det kapital som är gångbart på ett specifikt fält?

    Begreppen kapital och fält är hämtade ur Pierre Bourdieus sociologiska teori och med analysstöd av dessa begrepp ger uppsatsen dessutom några ledtrådar till "Varför" musikkritikerna navigerat som de gjort. Här finns exempelvis intressanta skillnader mellan storstadstidningens skribenter och landsbygdstidningens skribenter. Det kulturella navigationsbegreppet diskuteras och etableras i uppsatsen till förmån för frågan "hur?". Uppsatsen lämnar därmed arbetet med att förfina och underbygga begreppet, så att det också kan börja förklara "varför", till eventuella fortsättningsarbeten.

  • 39.
    Ahmetagic, Nermin
    Linköping University, Department of Medical and Health Sciences, Health and Society.
    The Dynamics of Health and Welfare: A Methodological Study Analysing the Two Phenomena in Five Populations During the Early 2000s2011Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 30 credits / 45 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    This paper aims to describe the dynamics of objective health and welfare in five populations, from the year 2000 to 2009, qua a methodological study. It proposes a three step approach to ensure the validity criteria in the conducted research process:

    1. firstly, to identify the relevant variables as predictors of the two phenomena, empiric studies and sociological theories by Esping-Andersen (1999) Nussbaum (1999, 2000, 2011), were consulted. This (with the data availability) frames the study to include five related categories of objective health and welfare indicators, including (1) demographic (e. g. life expectancy (LE), total fertility rate (TFR)), (2) child-welfare (i. e. under-five mortality rate (U5MR), (3) welfare services (immunization coverage and prevalence of tuberculosis (TB)), (4) education, and (5) indicators on health expenditure (HE). The applied theoretical frame–in a combination with the four posed research questions–indicates a need of an overall methodological approach that is primary quantitative. The data analysis follows an observational epidemiological type that is descriptive study, to analyse the indicators in five populations and two control groups.
    2. The study obtains descriptive data from three data bases, which are selected upon a qualitative analysis, to account for their validity and reliability.
    3. Further data analysis is strengthened qua the inclusion of the two control groups of populations, when appropriate. Since it wasn’t possible to compare data on populations across time, due to different data production methodologies.

    Main findings indicate that HE, immunization, TFR, male and female LE, U5MR and school enrolment, tend to diverge between and within the five populations, expressed in absolute and relative terms. The comparison of the estimated data for the five populations with the two control groups of populations, shows that most objective health and welfare indicators tend to converge, (within categories 1, 2 and 3, except TFR) when expressed in absolute and relative terms. When estimated data is analysed in the light of two sociological theories, it is evident that the existing gap between male and female LE, U5MR, and HE indicators can improve further.

  • 40.
    Ahn, Song-ee
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Education and Adult Learning. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Aktör-nätverksteori2015In: Handbok i kvalitativ analys / [ed] Andreas Fejes och Robert Thornberg, Stockholm: Liber, 2015, 2, 115-130 p.Chapter in book (Other academic)
  • 41.
    Ahrland, Åsa
    et al.
    Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU.
    Olausson, Inger
    Institutionen för ekonomi, avdelningen för agrarhistoria, Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala.
    The horticultural industry: a green-fingered trade in urban, modern, and global society2011In: Agriculture and forestry in Sweden since 1900: geographical and historical studies / [ed] Hans Antonsson & Ulf Jansson, Stockholm: Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien, 2011, 158-176 p.Chapter in book (Other academic)
  • 42.
    Ahrland, Åsa
    et al.
    Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, Uppsala.
    Olausson, Inger
    Institutionen för ekonomi, avdelningen för agrarhistoria, Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, Uppsala.
    Trädgårdsnäringen: det urbana, moderna och globala samhällets gröna hantverk2011In: Jordbruk och skogsbruk i Sverige sedan år 1900: studier av de areella näringarnas geografi och histori / [ed] Hans Antonson & Ulf Jansson, Stockholm: Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien, 2011, 151-168 p.Chapter in book (Other academic)
  • 43.
    Alenius, Boel
    Linköping University, Department of Thematic Studies.
    Miljötillsyn och miljörevision: samarbetspartners för ett resurseffektivare tillsynsarbete2005Independent thesis Advanced level (degree of Magister), 20 points / 30 hpStudent thesis
    Abstract [sv]

    Förhoppningar har sedan flera år tillbaka funnits både från miljöcertifierade företags och certifieringsorganens sida att ett certifierat miljöledningssystem skulle ge skäl till lättnader i den operativa tillsynen. Det finns även en resursbrist hos tillsynsmyndigheterna så att tillsynspersonerna inte har möjlighet att utföra tillsyn i den omfattning man önskar. Det har under senare år vuxit fram frivilliga åtaganden inom miljöarbetet. Miljöledningssystem är ett av dem. För att kontrollera miljöledningssystemens funktion revideras dessa periodiskt återkommande av certifieringsorganen. Revisionerna skulle kunna utgöra ett komplement till tillsynsmyndigheternas tillsyn. Ett resurseffektivare tillsynsarbete skulle kunna nås om det då gick att frigöra resurser hos tillsynsmyndigheterna genom att införa lättnader i tillsynen vid miljöcertifierade företag. Vilket skulle kunna ge tillsynsmyndigheterna en möjlighet att lägga sina resurser där det bäst behövs.

    Syftet med denna studie är att öka kunskaperna om och hur miljörevision och miljötillsyn kan samverka för ett resurseffektivare tillsynsarbete. Detta har undersökts genom kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med tillsynspersoner, revisorer och miljöansvariga personer.

    Studien visade på att det finns möjligheter till ett resurseffektivare tillsynsarbete eftersom de teoretiska skillnaderna mellan den operativa tillsynen och underhållsrevisionen är få och små. Denna studie visar även att det finns förutsättningar i praktiken för att den operativa tillsynen och underhållsrevisionen ska kunna samverka till ett resurseffektivare tillsynsarbete samt att det finns skäl till lättnader i tillsynen hos miljöcertifierade företag.

  • 44.
    Alenius, Boel
    Linköping University, Department of Thematic Studies.
    Ständig förbättring av miljöarbetet på kontor Fallstudie på BT Products AB2004Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Det centrala i arbetet med miljöledningssystem (MLS) är den ständiga förbättringen av den certifierade organisationens miljöprestanda. Syftet med den här studien är att studera hur man med utgångspunkt i MLS kan förbättra miljöarbetet på den typ av kontorsarbetsplatser som BT Products AB är ett exempel på. Studien visade på att kontorspersonalen fokuserar sitt miljöarbete till källsorteringen, pappersförbrukningen och till en liten del även elförbrukningen. Detaljerade miljömål, utbildning av medarbetare och miljöledarens roll är viktiga faktorer i miljöarbetet. Man kan sen gå vidare i miljöarbetet genom att använda sig av ett möjlighetsbaserat synsätt, goda exempel och återkoppling som verktyg integrerat i MLS för att få en ständig förbättrad miljöprestanda hos företaget.

  • 45.
    Alfredsson, Elina
    et al.
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies.
    Is, Tina
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies.
    Maraoge, Samuel
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies.
    Träqvist, Alexandra
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies.
    Förortsbor: en studie av hur individen formas av sin bostadsmiljö2008Student paper second term, 10 points / 15 hpStudent thesis
    Abstract [sv]

    I denna antologi har vi haft som syfte att undersöka på vilket sätt boendemiljön har betydelse för människans livsvillkor och identitetsskapande. Genom att undersöka sociala relationer och den fysiska miljön i olika miljonprogramsförorter har vi försökt skapa oss en förståelse för hur människor själva upplever sin boendemiljö. Utifrån de fyra olika infallsvinklarna ungdomars livsvillkor, trygghetsskapande, medias roll och ungdomars identitetsskapande har vi studerat miljonprogramsförorter och har därigenom försökt skapa oss en bred kunskap om livet i förorten. Med hjälp av observationer och intervjuer har vi samlat in datamaterial som vi sedan har analyserat genom den induktiva analysmetoden grundad teori. Dataanalysen har vi därefter kopplat till teorier om identitet, stigma och symbolisk interaktionism och även individuellt valda teorier, vilka längre fram genererat i sammanfattande slutsatser. Studiens övergripande slutsats är att den sociala miljön i ett bostadsområde ofta har en avgörande roll i skapandet av människors identitet och livsvillkor. Då den sociala miljön skapas i sampel mellan individer inverkar människors uppfattning och föreställning om bostadsområdet på de boende och skapar en känsla av tillhörighet eller otillhörighet. Boendet har därigenom en betydande roll för människors livsvillkor och identitetsskapande.

  • 46.
    Algesten, Grete
    et al.
    Dept. och Ecology and Environmental Studies Umeå University.
    Brydsten, Lars
    Dept. of Ecology and Environmental Studies Umeå University.
    Jonsson, Per
    Inst. of Applied Environmental Res. Stockholm University.
    Kortelainen, Pirkko
    Finnish Environmental Inst..
    Löfgren, Stefan
    Dept. of Environmental Assessment SLU.
    Rahm, Lars
    Linköping University, The Tema Institute, Department of Water and Environmental Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Räike, Antti
    Finnish environmental Inst..
    Sobek, Sebastian
    Dept. of Ecology and Evolution Uppsala University.
    Tranvik, Lars
    Dept. of Ecology and Evolution Uppsala University.
    Wikner, Johan
    Umeå Marine Science Center Umeå University.
    Jansson, Mats
    Dept. of Ecology and Environmental Studies Umeå University.
    Organic carbon budget for the Gulf of Bothnia2006In: Journal of Marine Systems, ISSN 0924-7963, Vol. 63, no 3-4, 155-161 p.Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    We calculated input of organic carbon to the unproductive, brackish water basin of the Gulf of Bothnia from rivers, point sources and the atmosphere. We also calculated the net exchange of organic carbon between the Gulf of Bothnia and the adjacent marine system, the Baltic Proper. We compared the input with sinks for organic carbon, permanent incorporation in sediments and mineralization and subsequent evasion of CO2 to the atmosphere. The major fluxes were riverine input (1500 Gg C year- 1), exchange with the Baltic Proper (depending on which of several possible DOC concentration differences between the basins that was used in the calculation, the flux varied between an outflow of 466 and an input of 950 Gg C year- 1), sediment burial (1100 Gg C year- 1) and evasion to the atmosphere (3610 Gg C year- 1). The largest single net flux was the emission of CO2 to the atmosphere, mainly caused by bacterial mineralization of organic carbon. Input and output did not match in our budget which we ascribe uncertainties in the calculation of the exchange of organic carbon between the Gulf of Bothnia and the Baltic Proper, and the fact that CO2 emission, which in our calculation represented 1 year (2002) may have been overestimated in comparison with long-term means. We conclude that net heterotrophy of the Gulf of Bothnia was due to input of organic carbon from both the catchment and from the Baltic Proper and that the future degree of net heterotrophy will be sensible to both catchment export of organic carbon and to the ongoing eutrophication of the Baltic Proper. © 2006 Elsevier B.V. All rights reserved.

  • 47.
    Alkan Olsson, Johanna
    Linköping University, The Tema Institute, Department of Water and Environmental Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Setting limits in nature and the politics of chemical compoundsManuscript (preprint) (Other academic)
    Abstract [en]

    The Critical Load concept, emerged in the late 1980s as a response toan expressed need from especially policy makers to create more exactand scientifically based policy tools for the abatement of transboundary air pollution in Europe (Gehring, 1994; Wettestad, 2000). The concept has mainly been used in international negotiationson emission reductions related to the second-generation protocols, tothe Convention on Long-Range Transboundary Air Pollution (CLRTAP), i.e. the 1994 Oslo protocol and the 1999 Gothenburg protocol.

    To create a policy based on scientific findings of effects in nature was, by policy makers in the CLRT AP regime, seen as an improvement in relation to the uniform emission reductions, used in earlier protocols. Equal percentage cuts were viewed as arbitrary, economically ineffective and unfair. Arbitrary, as there was no solid scientific base to support the cuts. Ineffective, as the cost for reduction was different in different parts of Europe. Unfair as uniform emission reductions had failed to take into account that ecosystem sensibility varies. The introduction of Critical Load in the CLRTAP can hence be described as a change from a focus on equity of reduction, based on equal commitments for different countries to a focus on equity of environmental effects and economical commitments. The solution to these problems was the Critical Load concept which estimates ofnature's limits to different types of pollutants were aimed to serve asthe base for cost-efficiency calculations, creating the desired policy. The shift from equal percentage cuts to emission cuts based on effects led to an increased importance of scientific estimations (Biickstrand, 2001; Cresser, 2000).

    (...)

  • 48.
    Alkan Olsson, Johanna
    Linköping University, The Tema Institute, Department of Water and Environmental Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    The Critical Load concept: A milestone or milestone for future environmental policymaking?Manuscript (preprint) (Other academic)
    Abstract [en]

    This article provides an analysis of the critique directed towards the Critical Load concept expressed in policy texts produced by the Swedish Environmental Protection Agency. The aim is to trace and discuss the character of this critique. A further aim is to discuss whether it is possible that this critique may gain a foothold in today's environmental policy, and what the result of such a development could be for the future use of the Critical Load as a basis of environmental policy-making. It is shown that the Critical Load concept faces a decreasing legitimacy as a policy tool, giving it an uncertain, but nevertheless possibly viable future. However,depending on how the possibilities of estimating limits in nature areinterpreted and used in practice, the concept may become either amilestone or a millstone.

  • 49.
    Alkan Olsson, Johanna
    et al.
    Linköping University, The Tema Institute, Department of Water and Environmental Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Öberg, Gunilla
    Linköping University, The Tema Institute. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Critical Load: The politics of chemistryManuscript (preprint) (Other academic)
    Abstract [en]

    Critical Load was introduced as a environmental policy tool in the late 1980s in response to a need for exact and scientifically based measures to abate transboundary air pollution in the Convention onLong-Range Transboundary Air Pollution (CLRTAP). The main objective in this study was to analyse the practical operationalisation of these limits. The study proceeded by analysing policy document treating the Critical Load concept produced by the Swedish Environmental Protection Agency (SEP A) It is showed that the concept is mainly operationalised through three scientific disciplines, chemistry, ecology and toxicology. Chemistry dominates and two things are forwarded as a reason. First, the political over all aim of Critical Load is based on the ideas that nature is robust within limits a perception, which is closely entangled with an idea that it is possible to calculate these limits. This favours chemical explanations, as chemistry is perceived as more calculable than for example ecology. Secondly, the Critical Load concept was initially used in connection to acidification, which primarily has been perceived a chemical problem. As ecological  explanations in the material not are operationalised into precise limitsthe role of ecology is interpreted as a complement to the precise calculations provided by chemistry, taking into consideration the balance and the complexity of nature. Toxicological explanations on the other hand provide precise measurements and are therefore interpreted as an intermediary between ecology and chemistry. Thethree stories are therefore interpreted as versions on the same story,nature as robust within limits and calculable. The ecological and thetoxicological explanations are also interpreted as answers to a changein the perception of environmental problem to more complex and to achanging focus of polluting compounds in the CLRTAP.

  • 50.
    Alkan Olsson, Johanna
    et al.
    Linköping University, The Tema Institute, Department of Water and Environmental Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Öberg, Gunilla
    Linköping University, The Tema Institute. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    The Critical Load graph: A rhetorical tropeManuscript (preprint) (Other academic)
    Abstract [en]

    It is often said that pictures and graphical visualisations have a greatpower to unify and simplify ideas: "a picture says a thousand words" as thesaying goes. The ability of graphs to explore and summarise large sets ofnumbers is also well known (Tufte, 1983: introduction). Although scientistsfrequently have recourse to graphical illustrations when explaining complexproblems, the role of pictures and graphs in forwarding scientific findingshas received relatively little attention in studies of science compared to the attention given to texts. Ronald Giere and Michael Ruse have suggested thatthis lack of interest may be explained by the strong influence of logical empiricism in scientific culture (Giere, 1996; Ruse, 1996). Logical empiricism emerged in the eighteenth century in the transition between an oral-visualculture and a text-based culture, nurturing a suspicion towards pictures andarguing that human thinking relies on words. In this textual culture pictures are reduced to persuasive aids, if considered at all, being thought of as pedagogical tools or simple 'illustrations' used to facilitate the presentation and sharing of scientific findings (Stafford, 1994). Another reason why visual displays in science have been underestimated and neglected compared to scientific texts, may simply be, as suggested by David Lynch, that methods for analysing verbal materials are more advanced than thosefor analysing pictures (Lynch, 1990:151).

    (...)

1234567 1 - 50 of 4114
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf