liu.seSök publikationer i DiVA
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 27 av 27
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Nilsson, Johan
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Constructing Consumer Knowledge in Market Research: An Ethnography of Epistemics2018Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Marknadsundersökningar är en verksamhet i gränslandet mellan marknadsföring och samhällsvetenskapliga forskningsmetoder. Det material som marknadsundersökare tar fram ska både informera kunder och säljas till dem. Denna uppdragsbaserade kunskapsproduktion måste förstås både som kunskaps- och marknadsföringspraktik. Det är en dubbelhet som har hanterats på skilda sätt i tidigare forskning. Kritiker har diskuterat marknadsundersökningar som del av en manipulativ marknadsföringsindustri medan försvarare snarare förordat förbättrande av kunskaper kring människors behov. Skapandet av kunskap i marknadsundersökningar har ömsom setts som en konstruktion och ömsom diskuterats som ett fenomen där beskrivningen formar det som beskrivs.

    Avhandlingen tar sig an marknadsundersökningar genom en etnografisk studie av marknadsundersökare och deras arbete. Med utgångspunkt i handböcker från branschorganisationen ESOMAR, samt deltagande observation på det svenska marknadsundersökningsföretaget Norna (pseudonym), diskuteras marknadsundersökningar utifrån en rad fokusområden: Utsagor om kunskap såväl som praktiker i kunskapsproduktion, hur marknadsundersökare ser sin verksamhet i relation till kunder och respondenter samt hur undersökningar görs säljbara och användbare för uppdragsgivare.

    Avhandlingen innehåller fyra delstudier som i form av artiklar studerar olika aspekter av marknadsundersökningsarbete. Den första artikeln studerar handböcker från ESOMAR och undersöker vilket bidrag som kan göras vid analys givet att undersökarna själva formulerar idéer om sin verksamhet. Den andra artikeln handlar om hur marknadsundersökare formar deltagare i undersökningar som del av sin produktion av kunskap om konsumenter. Den tredje artikeln går igenom Nornas arbetsprocess med fokus kring hur kunskapsproduktion också handlar om att generera okunskap för att respondenter och kunder ska kunna förstå och delta. Den fjärde artikeln avhandlar relationen till undersökningens beställare och hur marknadsundersökare formar sitt material för att tillfredsställa kunden, samtidigt som deras preferenser formas för att producera ett gott mottagande av undersökningsresultat.

    Avhandlingen visar hur marknadsundersökningar karaktäriseras av förutsättningar för kunskapsproduktion och hur marknadsundersökare själva är reflekterande kring sitt arbete. Den ambivalens och de spänningar som kännetecknar marknadsundersökningar som verksamhet diskuteras i termer av hur marknadsundersökare samtidigt hanterar kommersiella såväl som kunskapsteoretiska aspekter av arbetet. Genom att fokusera på hur marknadsundersökningar är en relationell verksamhet visas också hur marknadsundersökare hanterar spänningar mellan vikten av att göra undersökningar som hjälper kunden och att få kunder att köpa undersökningar. Genom att utgå från hur marknadsundersökare själva ser på dessa frågor ger studien en sammanvägd bild av hur uppdragsbaserad kunskapsproduktion handlar om såväl relationsarbete som att skapa kunskap som beskriver marknader och konsumenter.

    Delarbeten
    1. Epistemologies in the wild: local knowledge and the notion of performativity
    Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Epistemologies in the wild: local knowledge and the notion of performativity
    2015 (Engelska)Ingår i: Journal of Marketing Management, ISSN 0267-257X, E-ISSN 1472-1376, Vol. 31, nr 1-2, s. 16-36Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
    Abstract [en]

    This article explores the indigenous epistemology of market research. Industry textbooks are here taken as examples of commonly held understandings about market research knowledge. They are made the object of an epistemographic investigation of how the production and transfer of market research knowledge is understood within the field itself. Particular interest is directed towards what such local epistemic considerations might imply for our scholarly understanding of how economic theories and models shape markets. Our exploration depicts an indigenous epistemology characterised by a number of interrelated tensions (market research as: description vs. recommendation; art vs. science; information vs. source of inspiration; and distance vs. engagement). The article contends that these traits of the indigenous epistemology are important for understanding how market research participates in shaping markets. 

    Ort, förlag, år, upplaga, sidor
    Routledge, 2015
    Nyckelord
    performativity; actionability; market research; epistemology; epistemography
    Nationell ämneskategori
    Företagsekonomi Tvärvetenskapliga studier inom samhällsvetenskap
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:liu:diva-112252 (URN)10.1080/0267257X.2014.977332 (DOI)000354282600002 ()
    Tillgänglig från: 2014-11-19 Skapad: 2014-11-19 Senast uppdaterad: 2018-03-09
  • 2.
    Cardell, David
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Barn. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Family theme parks, happiness and children’s consumption: From roller-coasters to Pippi Longstocking2015Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna avhandling utgör ett etnografiskt bidrag till forskning om barns konsumtion, familjeliv och lycka. Genom en analys av videoinspelade intervjuer samt familjebesök till två av Sveriges mest välbesökta temaparker utforskas skiftande betydelser av lycka, liksom dess förutsättningar och utmaningar. Tidigare temaparks-forskning har generellt tagit lyckans existens för given. Utifrån en inledande diskussion om bland annat olika filosofiska och samhällsvetenskapliga lyckoteorier argumenterar avhandlingen för att studier av praktik tillför ny och grundläggande kunskap om lyckans komplexa sammansättningar. Avhandlingen visar därigenom att lycka iscensätts som en del av – och i förhållande till – ideal om familjeliv, tid, barndom, pengar, konsumtion, upplevelser och materiella ting. Genom att fokusera på barn och deras familjers praktiker lokaliseras lyckans skiftande betydelser i en samtidskultur där emotioner och konsumtion är centrala.

    Avhandlingens ansats är tvärvetenskaplig och hämtar teoretisk och metodologisk inspiration från sociologi, antropologi samt teknik- och vetenskapsstudier (STS). Genom denna ansats synliggörs sammanflätningar av sociala relationer och materiella ting som produktiva i iscensättandet av lycka. Genom en dialog mellan empiriska beskrivningar och forskning om lycka, konsumtion och barndom belyser avhandlingen nödvändigheten av att synliggöra och utforska röriga och rörliga praktiker. Det bidrar till en kritisk förståelse av praktik som kan förändra hur vi närmar oss lycka och samtida barndomsideal – som konsumenter och medborgare i ett lyckosträvande konsumtionssamhälle.

  • 3.
    Joelsson, Tanja
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Genus. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Space and Sensibility: Young Men’s Risk-Taking with Motor Vehicles2013Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I denna etnografiska studie av "Volvoraggare" i ett stadsnära samhälle i Sverige undersöks risktagande praktiker med motorfordon, såsom fortkörning och sladdande, och analyseras i förhållande till ålder, kön, klass och plats. Unga mäns risktagande med motorfordon genererar ofta offentlig debatt som en trafiksäkerhetsfråga, vilket har resulterat i olika politiska förslag som t.ex. utegångsförbud eller höjning av körkortsåldern. Sällan är dessa föreslagna lösningar baserade på kritisk etnografisk forskning där intersektioner av ålder, kön, klass och plats studeras. Studien är baserad på etnografiskt fältarbete, det vill säga deltagande observation och informella och formella intervjuer med unga raggare, män och kvinnor, i åldern 15 till 19, samt intervjuer med elever från det lokala högstadiet och med personal på den lokala fritidsgården.

    Studien har två övergripande syften. Det första syftet med studien är empiriskt: att synliggöra ett understuderat område av samtida ungdomskultur i Sverige --‐ (Volvo) raggare. För att förstå hur raggarnas risktagande med fordon manifesteras, talas om och praktiseras, diskuterar avhandlingen kontexten för och effekterna av de risktagande praktikerna på materiell och diskursiv nivå. Det andra syftet är teoretiskt. Med hjälp av kontextualisering som ett analytiskt verktyg är ett av avhandlingens teoretiska bidrag en vidareutveckling av risktagande som ett situerat begrepp. Avhandlingen visar hur normer och föreställningar kring ålder, kön, klass och plats praktiseras på lokal nivå och belyser därmed de risktagande praktikernas sociala karaktär. Ett centralt analytiskt begrepp för att förstå raggarnas förhandling med plats är rumslig tristess, vilket påverkar deras konstruktion av personskap och deras sociala praktiker. Mot bakgrund av detta föreslår avhandlingen att situerat risktagande med motorfordon bör omformuleras som kränkningar, vilket ytterligare skulle utveckla förståelsen av ungdomars risktagande praktiker med motorfordon och bana väg för en mer mångfacetterad diskussion inom såväl teori som inom trafiksäkerhetspraktik och ‐politik.

  • 4.
    Segelström, Fabian
    Linköpings universitet, Institutionen för datavetenskap, Interaktiva och kognitiva system. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Stakeholder Engagement for Service Design: How service designers identify and communicate insights2013Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Tjänstedesign är ett fält som fortfarande håller på att växa fram. Dess ursprung kan hittas i när praktiker och akademiker inom människo-centrerad design blev intresserade av tjänster som designmaterial. Tjänstedesign byggs upp baserat på kunskap från design- såväl som tjänsteforskning. Dock så innebär detta möte av traditioner att tjänstedesignspraktiken ställs inför  utmaningar som dess moderdiscipliner inte har ställts inför. Syftet med denna avhandling är att utforska hur involveringen av intressenter i designprocessen påverkas vid design av tjänster.

    Fyra studier har genomförts för att studera hur användare, personal och andra intressenter involveras i tjänstedesignsprojekt. Två av studierna fokuserade på att bygga upp en holistisk bild av intressentinvolvering. Dessa båda studier genomfördes med intervjuer respektive deltagande observation som datainsamlingsmetod. De båda andra studierna fokuserade i mer detalj på specifika aspekter av intressentinvolveringen. Av dessa två studier så studerade en skillnader mellan hur designers och antropologer närmar sig etnografi och den andra vad som kommuniceras av de visualiseringar av tjänstemiljöer som är vanligt förekommande inom tjänstedesign.

    Slutsatsen dras att tjänstedesign kan beskrivas som en intressent-centrerad designdisciplin. Verktygen som används inom tjänstedesign är till stor grad lånade från annan kvalitativ forskning, men även designspecifika verktyg förekommer. Den information som fås genom intressentinvolvering omvandlas till insikter genom analys och syntes. Dessa insikter visualiseras sedan i lättillgängliga representationer av tjänstetransaktioner.

  • 5.
    Agic, Haris
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Hälsa och samhälle. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Hope Rites: An Ethnographic Study of Mechanical Help-Heart Implantation Treatment2012Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Avhandlingen fokuserar på de kulturella aspekterna av den medicinska teknologin som används vid behandling av svår hjärtsvikt. Samtidigt som ny medicinsk teknologi som mekaniska hjälphjärtan räddar liv för den även med sig ovisshet och nya utmaningar som ofta är svåra att förutse. Baserat på nio månaders etnografiskt fältarbete vid ett universitetssjukhus i Sverige undersöks hur denna ovisshet och dessa utmaningar hanteras av medicinskt personal och patienter. I avhandlingen behandlas också sambanden mellan medicinska praktiker och de lokalt delade uppfattningarna om livshotande kroniska sjukdomar, den mänskliga kroppen och teknologins roll.

    Utifrån diskussioner inom antropologin om ’helande ritualer’ analyseras i avhandlingen de sociala och kulturella aspekterna av behandling med mekaniskt hjälphjärta. Studien visar att genom de rituella aspekterna av denna behandling, genereras och upprätthålls hoppet som en dygd. Den nya medicinska teknologins möjligheter rättfärdigas på så sätt som ett kulturellt accepterat sätt att hantera ovissheten vid svår hjärtsvikt och behandling med mekaniskt hjälphjärta. Även vid lyckade behandlingar, då patienternas liv räddas, blir de trots allt inte riktigt ’botade’ utan förblir bundna till den medicinska världen. Detta nya levnadssätt karakteriseras av en paradoxal och livslång balansgång mellan ovisshet och hopp.

  • 6.
    Horton, Paul
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Barn. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    School Bullying and Power Relations in Vietnam2011Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Mot bakgrund av det etablerade påståendet att maktrelationer har en central betydelse i skolmobbning fokuserar denna avhandling sambandet mellan skolmobbning och maktrelationer inom den Vietnamesiska grundskolan. Avhandlingen är baserad på omfattande etnografiska fältstudier i två grundskolor i den nordöstra Vietnamesiska hamnstaden Haiphong. Fältstudierna består av deltagande observationer, enkätdata, gruppintervjuer och individuella intervjuer med elever och lärare. Avhandlingen ifrågasätter den hittills dominerande förståelsen av mobbning som avsiktligt aggressiva handlingar och skiftar fokus bort från det individuella till ett mer djupgående betraktande av maktrelationer och den roll mobbning spelar inom det institutionella skolsammanhanget. Istället för att förstå makt som något som vissa individer innehar och som de genom mobbning missbrukar, antar avhandlingen ett foucaldianskt perspektiv där makt förstås som något som utövas i strategiska situationer. På så sätt illustrerar avhandlingen hur skolor inte bara tillhandahåller miljön för skolmobbning utan också den disciplinära ram inom vilken skolmobbning ges mening.

  • 7.
    Severinsson, Susanne
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Samhälle, mångfald, Identitet (SMI). Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Unga i normalitetens gränsland: Undervisning och behandling i särskilda undervisningsgrupper och hem för vård eller boende2010Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I denna studie riktas fokus mot hur samhället ordnar för barns välfärd när de generellt inriktade insatserna inte räcker till. Studien baseras på observationer och intervjuer i tre olika verksamheter för unga i åldern 12-16 år: 1) ett hem för vård eller boende, HVB, med egen skola, 2) en kommunal särskild undervisningsgrupp, f d skoldaghem, och 3) ett HVB för utredning och behandling utan egen skola. Kännetecknande för dessa verksamheter är att de fått i uppdrag att fostra unga och att arbetet utförs i gränsområdet mellan undervisning och behandling. Vad händer i verksamheter som samtidigt ska åtgärda både sociala och pedagogiska problem och där diskurser från olika institutionella och vetenskapliga fält korsas? Genom att studera hur samhället hanterar unga som avskilts från den reguljära skolan syftar studien till att synliggöra hur olika diskurser om ”problembarn”, undervisning och behandling, skapar möjligheter och begränsningar för verksamheternas mål, medel och aktörer. Studiens metodologi är en kombination av etnografi och diskursanalys. Studien tar sin utgångspunkt i interaktion, vardag och identitetsformande processer. I dessa kommunikativa praktiker som är intimt relaterade till identitetsskapande, arbetar lärare och behandlare. Analys av vardagssituationer i dessa pedagogiska och sociala praktiker samt intervjuer av de unga och de anställda ger en ökad förståelse för vad som händer där och vad arbetet betyder för dess aktörer. Miljöerna består till stor del av informella mötesplatser där en flexibilitet i tolkningsmöjligheterna skapar förhandlingsutrymme om både vad som sker där, men också vilka de unga är. Användningen av informella miljöer, lekfullhet, kroppskontakt och humor upprätthåller konsensus och bygger relationer. Relationen möjliggör att de anställda kan skapa tillit och förtroende hos de unga och används för att stödja de unga och påverka dem i önskvärd riktning. Relationen innebär att de unga, samtidigt som de får stöd och omsorg, också kan kontrolleras. Två olika strategier, omsorg och kontroll, kopplas samman i vad Foucault beskriver som en pastoral maktutövning. Relationen är grunden för intersubjektivitet, d v s en delad kunskap om situationen och dem själva. Diskurserna som används utgår från att de unga ska förändras. Diskurserna tydliggör att de ungas förändring främst ses som avhängiga dem själva, men att förändring är sannolik och möjlig genom de ungas involvering. De unga själva ses i hög grad som ansvariga för att leva upp till de krav som samhället ställer på individer i den åldern. De anställda förväntas klara av fysisk gränssättning, använda tvångsåtgärder och hantera andra repressiva inslag. De ungas aktörskap synliggörs genom deras motstånd inför det som strider mot deras motiv och det som står på spel för dem, d v s deras normalitet. Intervjuer med de unga har sammanfattat de möjliga identitetsalternativ de unga uppfattar finns tillgängliga för dem och handlar om skapandet av vilka de varit och vilka de kan bli. Identiteterna beror på vilka tolkningsrepertoarer som används i de olika verksamheterna. Repertoarerna gör det möjligt att skapa olika identitetskonstruktioner där en del kan ses som mer normala än andra. En del av identitetsalternativen innebär att se sig själv som kriminell eller med brister av olika slag. Kamratkretsen på hemmaplan och som elev i skolan är den plats och det sammanhang där de unga känner sig mest som alla andra.

  • 8.
    Elvstrand, Helene
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Avdelningen för pedagogik i utbildning och skola (PiUS). Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Delaktighet i skolans vardagsarbete2009Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Avhandlingens syfte är att belysa hur delaktighet kan ta sig uttryck i skolans vardagspraktik med fokus på både social och politisk delaktighet. Utgångspunkt för studien är att delaktighet är något som görs mellan aktörerna, dvs. eleverna och pedagogerna i skolan. Förutom att studera hur delaktighet görs lyfts även elevers erfarenhet av delaktighet fram samt vilka möjligheter och hinder som finns för elevers delaktighet i skolans vardag. Studiens resultat bygger på en etnografisk studie med elever som går i år 4-5 i grundskolan. Datamaterialet består av fältanteckningar, intervjuer, teckningar och skriftliga berättelser från eleverna, vilka analyserats med hjälp av Grounded Theory. Studiens resultat visar att delaktighet görs ständigt i skolans vardagsarbete vilket innefattar processer av att få vara med i en gemenskap men också motverkas genom exempelvis exkludering. Från elevernas perspektiv är social delaktighet betydelsefull och en källa till trivsel och välbefinnande i skolan. Elevers möjlighet till politisk delaktighet är begränsad framförallt i relation till vad elever kan ha inflytande över men även utifrån vilka som är delaktiga. Då formen för politisk delaktighet framförallt sker genom att elever inflytandeförhandlar dvs. på olika individualiserade sätt tar sig inflytande, blir följden att vissa elever upplever stor delaktighet medan andra är utestängda från beslutsfattande. Studien visar också att elevers sociala och politiska delaktighet är sammanlänkade då elever som är delaktiga i en kamratgemenskap också har större möjlighet att göra sin röst hörd i klassrummet och utöva politisk delaktighet.

  • 9.
    Antelius, Eleonor
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Hälsa och samhälle. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Different Voices - Different Stories: Communication, identity and meaning among people with acquired brain damage2009Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Avhandlingens huvudsyfte är att förstå meningsskapande praktiker som personer som drabbats av förvärvad hjärnskada med grava såväl fysiska som kommunikativa funktionshinder använder för att skapa och upprätthålla sin identitet och sitt personskap i relation till andra människor. Studien utgår ifrån att identitet och personskap, också i relation till funktionshinder, är något som skapas och upprätthålls i det pågående samspelet mellan människor i vardagliga situationer och att förmågan att berätta är central för detta identitetsskapande. Därför är det av särskilt intresse att försöka förstå vilka möjligheter personer med grava förvärvade hjärnskador har när det gäller att kommunicera och använda berättandet som ett sätt att presentera sin identitet.

    Studien är etnografisk och baseras på ett årslångt fältarbete bestående av deltagande observationer på ett dagcenter för människor med förvärvade hjärnskador. Insamlade data består av fältanteckningar, informella intervjuer med både deltagare och personal och ca 70 timmar videomaterial.

    Studien visar hur en identitet som ’gravt funktionshindrad’ skapas i det gemensamma berättandet mellan deltagare och personal och att denna identitet verkar innebära att man är beroende av andra för att klara sitt vardagliga liv, åtminstone om man enbart lyssnar till talade berättelser. Likväl visar studien även att det kan råda delade meningar om vad denna identitet som ’gravt funktionshindrad’ kan innebära och att det bland deltagarna finns en strävan att kunna presentera en önskvärd identitet som ”normal” och att en sådan identitet innebär att vara oberoende och självbestämmande. Normalitet måste dock förstås i relation till omgivande samhälle (och de stora, kulturella berättelser som omger oss) och studien visar att normalitet i samband med grava funktionshinder är i det närmaste omöjligt att uppnå då normalitet i relation till sjukdom/kropp innefattar ett hopp om att bli frisk, eller åtminstone bättre. Deltagarna i denna studie har emellertid diagnostiserats som obotliga – det finns inget hopp om förbättring. Detta innebär inte desto mindre att deltagarna ändå försöker berätta sådana berättelser i strävan efter att uppnå en önskvärd identitet. Dock; för att höra denna berättelse krävs ett lyssnande på berättelser som vanligtvis förblir oberättade. En tydlig hierarki mellan olika former av språkanvändning identifieras, där det talade ordet och den talade berättelsen ses som överlägsen. Detta får till konsekvens att de funktionshindrade inte ses som kompetenta aktörer/kommunikatörer pga. av sina svårigheter att kommunicera verbalt och att deras sätt att skapa berättelser, genom förkroppsligande framställningar, inte erkänns som legitima sätt att berätta. Detta diskuteras både i relation till olika praktiska implikationer för vårdinstitutioner och för vidare narrativ forskning.

    Delarbeten
    1. Would you like to use one of these or would you rather be able to talk?: facilitated and/or augmentative communication and the preference for speaking
    Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Would you like to use one of these or would you rather be able to talk?: facilitated and/or augmentative communication and the preference for speaking
    2009 (Engelska)Ingår i: Scandinavian Journal of Disability Research, ISSN 1501-7419, E-ISSN 1745-3011, Vol. 11, nr 4, s. 257-274Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
    Abstract [en]

    This article examines the concepts of identity and personhood in relation to people with severe communicative disabilities. Data gathered at a Swedish day centre for people with acquired brain damage show that three main strategies in communication between able-speaking and impaired-speaking persons can be found; (1) perfunctory, (2) jigsaw puzzle, and (3) conjectural, all three strategies being based on the act of speaking. This article shows why it seems important to talk with one’s own physical voice instead of using augmentative and/or facilitated communication, even when one has a highly impaired speech pattern. I argue that an ideology of spoken language exists within western culture and that such an ideology has practical implications for the (re-)creation of meaning-making strategies in relation to people with severe communicative disorders. Implications for health-care personnel working with communicatively impaired people are also identified, as well as implications for researchers studying this field of interest.

    Ort, förlag, år, upplaga, sidor
    Taylor & Francis, 2009
    Nyckelord
    Communicative strategies; disability; ideology of speech; personhood; identify.
    Nationell ämneskategori
    Socialt arbete
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:liu:diva-18318 (URN)10.1080/15017410902909100 (DOI)
    Tillgänglig från: 2009-05-18 Skapad: 2009-05-18 Senast uppdaterad: 2017-12-13Bibliografiskt granskad
    2. Whose body is it anyway? Verbalization, embodiment, and the creation of narratives
    Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Whose body is it anyway? Verbalization, embodiment, and the creation of narratives
    2009 (Engelska)Ingår i: Health, ISSN 1363-4593, E-ISSN 1461-7196, Vol. 13, nr 3, s. 361-379Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
    Abstract [en]

    This article examines the creation of narratives between people with severe disabilities and the personnel working with them. It shows that although a co-created narrative of what it means to be severely disabled (the story of dependence) seems to prevail, another narrative (the story of autonomy) is also told, where the story of dependence is rejected by the person with disabilities. However, this story of autonomy only becomes clear if we recognize three central claims: (1) there is a connection between where the physical body of the person with disabilities is positioned in space and what he or she is allowed or able to be and do; (2) since the body is a communicative tool, the moving of the body could be interpreted as a narrative, told through the embodiment of space; and (3) the embodied story can challenge existing social structures. The article highlights the inherent struggle for power within narrations and how the creation of alternative narratives can contest existing social structures.

    Nyckelord
    Disability, embodiment, narratives, power relations
    Nationell ämneskategori
    Socialt arbete
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:liu:diva-18034 (URN)10.1177/1363459308101808 (DOI)
    Tillgänglig från: 2009-05-04 Skapad: 2009-05-04 Senast uppdaterad: 2017-12-13Bibliografiskt granskad
    3. The Meaning of the Present: Hope and Foreclosure in Narrations about People with Severe Brain Damage
    Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>The Meaning of the Present: Hope and Foreclosure in Narrations about People with Severe Brain Damage
    2007 (Engelska)Ingår i: Medical Anthropology Quarterly, ISSN 0745-5194, E-ISSN 1548-1387, Vol. 21, nr 3, s. 324-342Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
    Abstract [en]

    In this article, I consider narratives told within a clinical setting. I argue that personnel in a day center for people with acquired brain damage are constantly involved in narrating about the disabled participants. The negotiation of who the participant is, and foremost will be, is in constant negotiation in regard to issues of hope. I further argue that hope is a meaning-making process and, as such, it has been defined as crucially connected to time. Hope has been said to enable a connection between the present and the future, because action taken in the present could bring about (positive) change in the future. However, I show that hope, in relation to narratives told about people with severe disabilities that are considered "incurable," must be understood within a realm of narrative foreclosure. Time seems to have lost the openness of its horizon for these people, and a narrative that tells of immediacy rather than chronology is created, resulting in hope being established within the present.

    Ort, förlag, år, upplaga, sidor
    Wiley InterScience, 2007
    Nyckelord
    Disability, hope, motivation, narrative foreclosure, time
    Nationell ämneskategori
    Socialt arbete
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:liu:diva-18319 (URN)10.1525/MAQ.2007.21.3.324 (DOI)
    Tillgänglig från: 2009-05-18 Skapad: 2009-05-18 Senast uppdaterad: 2017-12-13Bibliografiskt granskad
    4. Communicative disability and stories: Towards an embodied conception of narratives
    Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Communicative disability and stories: Towards an embodied conception of narratives
    2011 (Engelska)Ingår i: Health, ISSN 1363-4593, E-ISSN 1461-7196, Vol. 15, nr 6, s. 588-603Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
    Abstract [en]

    In this article we show that persons with communicative disabilities are often involved in storytelling that does not necessarily conform to the conventional expectations of what constitutes a narrative. By analyzing the relationship between story and storytelling event, and the relation between what could be called the primary storyteller and the vicarious storyteller, we show that storytellers with communicative disabilities are often quite inventive in finding ways of presenting themselves as competent storytellers even though they may have certain problems vocally animating a coherent, structured story. This lead us to conclude a necessary redefinition of what a narrative is – that it could be performed as well as it could be told – and that such a redefinition stresses methodological issues: in order to be able to study the life stories of people with communicative disabilities we need to use both narrative and ethnographic research methods.

    Ort, förlag, år, upplaga, sidor
    Sage, 2011
    Nyckelord
    communicative disability, narratives, story, storytelling, voice
    Nationell ämneskategori
    Socialt arbete
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:liu:diva-18322 (URN)10.1177/1363459310364158 (DOI)000296746300003 ()
    Tillgänglig från: 2009-05-18 Skapad: 2009-05-18 Senast uppdaterad: 2017-12-13Bibliografiskt granskad
  • 10.
    Forsberg, Lucas
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Barn. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Involved Parenthood: Everyday Lives of Swedish Middle-Class Families2009Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Avhandlingen studerar hur 16 svenska medelklassföräldrar förstår och utformar sitt föräldraskap i vardagen. Särskilt fokuseras på hur de engagerar sig i sina barns omsorg och skolgång, samt hur föräldraidentiteter förhandlas i relation till kulturella normer kring föräldraskap. Analyserna är baserade på kvalitativa metoder, med intervjuer och deltagande observation med videokamera i åtta familjer. Studien, som är inspirerad av poststrukturalistiska perspektiv på identitet, visar att informanterna positionerar sig i relation till en norm om engagerat föräldraskap. Denna förhandlas dock i relation till kön och social kontext. Avhandlingen omfattar fyra delstudier. Den första fokuserar på de subjektiviteter och dilemman som skapas av föräldrarnas strategier för att hantera tid och barnomsorg. Strategierna effektiviserar vardagen, men föräldrarna vill samtidigt vara barncentrerade, vilket gör att de måste balansera mellan positioner som engagerade och icke-engagerade föräldrar. Den andra delstudien undersöker hur männen förhandlar sitt engagemang i hushållsarbete, barnomsorg och tid med barnen. De följer till stora delar den samhälleliga diskursen om jämställt och engagerat faderskap, men omdefinierar den genom att dra på föreställningar om barncentrering, släktskap och könsarbetsdelning. I den tredje studien undersöks hur föräldrar och lärare förhandlar om barns utbildning och fostran. Delstudie fyra visar hur föräldrarna positionerar sig som engagerade föräldrar i förhållande till sina barns läxor. Avhandlingen visar sammanfattningsvis att föräldrarna idealiserar tid som spenderas med barnen, men att det i vardagslivet är svårt att få denna tid. Istället ägnas mycket tid för barnet, det vill säga hushållsarbete och barnomsorg. I båda handlar det om barncentrering, men föräldrarna uppfattar tid med barnet som ”mer” engagerad tid.

    Delarbeten
    1. Managing time and childcare in dual-earner families: Unforseen consequences of household strategies
    Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Managing time and childcare in dual-earner families: Unforseen consequences of household strategies
    2009 (Engelska)Ingår i: Acta Sociologica, ISSN 0001-6993, E-ISSN 1502-3869, Vol. 52, nr 2, s. 162-175Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
    Abstract [en]

    The present article documents how dual-earner families employ different household strategies when managing time and childcare in everyday life. In particular, the focus is set on the unforeseen consequences of household strategies, that is, novel emerging problems, cultural ideals, and subjectivities. This ethnographic study of eight middle-class couples in Sweden analyzes three household strategies: delegating, alternating and multitasking. While parents apparently use these strategies to juggle the multiple demands of everyday life in a time-efficient way, they also comply with a norm of involved parenthood. Thus, when employing household strategies, the parents balance between enacting themselves as involved parents and running the risk of being understood as uninvolved.

    Nyckelord
    Childcare, domestic work, family life, household strategies, involved parenthood, time management
    Nationell ämneskategori
    Sociologi
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:liu:diva-16916 (URN)10.1177/0001699309104003 (DOI)
    Tillgänglig från: 2009-02-24 Skapad: 2009-02-24 Senast uppdaterad: 2017-12-13
    2. Negotiating involved fatherhood: Household work, childcare and spending time with children
    Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Negotiating involved fatherhood: Household work, childcare and spending time with children
    2007 (Engelska)Ingår i: Norma, ISSN 1890-2138, Vol. 2, nr 2, s. 109-126Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
    Abstract [en]

    Recent research shows that Swedish fathers to a great extent endorse an ideal of gender equality and the discourse on the 'new', involved fatherhood that for several decades has been dominating Swedish family politics is now also more or less hegemonic among Swedish men. At the same time, research argues that there is a discrepancy between ideology and practice. Parenthood still means different things for men and women since women, for instance, continue to take the main responsibility for childcare and household work. Drawing on an ethnographic study, this article analyses how eight Swedish middle class men construct themselves as involved fathers and how they negotiate their involvement in household work, childcare and close relations with their children. The article shows that even though the discourse on paternal involvement may be dominant, it is nevertheless contested. The men mostly constructed their involvement as being gender-equal, but at times they resisted it through articulating discourses on child-centredness, kinship and gendered division of labour. Thus, they reiterated themselves as involved fathers, but not always necessarily in line with the official dual-carer discourse.

    Ort, förlag, år, upplaga, sidor
    Oslo: Universitetsforlaget, 2007
    Nyckelord
    Fatherhood, involved parenthood, childcare, household work, gender equality, men's practices, family
    Nationell ämneskategori
    Genusstudier Sociologi
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:liu:diva-18664 (URN)
    Tillgänglig från: 2009-06-03 Skapad: 2009-06-03 Senast uppdaterad: 2012-06-14
    3. Involving parents through school letters: Mothers, fathers, and teachers negotiating children's education and rearing
    Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Involving parents through school letters: Mothers, fathers, and teachers negotiating children's education and rearing
    2007 (Engelska)Ingår i: Ethnography and Education, ISSN 1745-7823, E-ISSN 1745-7831, Vol. 2, nr 3, s. 273-288Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
    Abstract [en]

    The present article explores home-school relations by analyzing how Swedish teachers and parents negotiate responsibility for children's education and rearing through school letters. It draws on participant observations using a video camera in families, interviews with parents, and analysis of school letters written by teachers to parents. The division of public and private responsibility for children is negotiated in terms of expertise. Teachers position themselves as 'educational experts', and are able to prescribe how parents are supposed to be involved in children's education. Teachers construct parents as 'rearing experts', and ask them to take responsibility for their children's behavior in school by disciplining them at home. The prescribed parental subject is adopted by parents, particularly mothers, as they position themselves as involved parents.

    Nyckelord
    home-school relations, parental involvement, school letters, gender, private, public
    Nationell ämneskategori
    Sociologi Utbildningsvetenskap
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:liu:diva-18662 (URN)10.1080/17457820701547252 (DOI)
    Tillgänglig från: 2009-06-03 Skapad: 2009-06-03 Senast uppdaterad: 2017-12-13
    4. Homework as serious family business: Power and subjectivity in negotiations about school assignments in Swedish families
    Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Homework as serious family business: Power and subjectivity in negotiations about school assignments in Swedish families
    2007 (Engelska)Ingår i: British Journal of Sociology of Education, ISSN 0142-5692, E-ISSN 1465-3346, Vol. 28, nr 2, s. 209-222Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
    Abstract [en]

    Most previous research on parental involvement in children¿s homework has focused on the pedagogical advantages or disadvantages of school assignments while neglecting the practice in its social context, family life. By studying parent-child homework negotiations in Swedish families, this paper examines how family members position themselves and each other in relation to Swedish discourses on homework and parental involvement. The study shows that parents want their children to do homework independently. It is hard for the parents to take up another subject position than that of a ¿responsible parent¿ who helps the child with homework or controls that it is done. Thereby, the child is simultaneously positioned as ¿irresponsible¿ whether that is the case or not.

    Nyckelord
    parent-child negotiations, homework, home-school interface, discourse analysis
    Nationell ämneskategori
    Övrig annan samhällsvetenskap
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:liu:diva-18661 (URN)10.1080/01425690701192695 (DOI)
    Tillgänglig från: 2009-06-03 Skapad: 2009-06-03 Senast uppdaterad: 2017-12-13Bibliografiskt granskad
  • 11.
    Ayton, Katarina
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    An Ordinary School Child: Agency and Authority in Children’s Schooling2008Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna avhandling är att undersöka barns plats i en vanlig svensk skolklass och de begränsningar och möjligheter för handling som finns för dem. Med fokus på dagliga aktiviteter genererades frågor gällande om tillhörigheten i en specifik skolklass har betydelse för barnens positionering och agens; hur barnen positionerar sig i relation till tid och rum; på vilket sätt barnen kan göra anspråk på, och beviljas, kontroll över sina skolaktiviteter; samt i vilka situationer och vad som händer när de vuxnas rätt till kontroll blir synlig.

    Det huvudsakliga materialet i denna etnografiska studie är fältanteckningar som genererades genom deltagande observation då forskaren var positionerad som elev och deltog i barnens dagliga aktiviteter både i och utanför klassrummet. Studien baseras på två teoretiska resonemang, begreppet generation, som används till att utforska relationen mellan barn och vuxna i skolan på en generell nivå, och positioneringsteori som används för att undersöka mångfalden och rörligheten i relationen på individuell och specifik nivå.

    I avhandlingen visas att barnens positionering relativt de vuxna i skolan försiggår inom två olika relationer, generationell och institutionell, och at dessa förenas och förstärker varandra. Medan den institutionella relationen ordnar elev–personal positioneringen i skolaktiviteter, så producerar och reproducerar deltagarna de generationella kategorierna barn och vuxna, kopplat till den generationella ordningen. Vidare visas att i relation till detta så kan barnen bli positionerade både som sårbara och ofullständiga barn och som professionella elever. Att barnen positioneras som professionella elever tyder på att även om barnen är positionerade som underordnade i båda relationerna så utesluter inte denna underordning barnens agens. I den studerade klassen uppmuntrar läraren agens och barnen visar sig vara aktiva i sin positionering, sitt deltagande och i sin skolgång.

     

  • 12.
    Karlsson, Yvonne
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Att inte vilja vara problem: social organisering och utvärdering av elever i en särskild undervisningsgrupp2008Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Syftet med avhandlingen är att ge en ”inifrån-beskrivning” av hur skolan organiserar verksamheten för elever i en särskild undervisningsgrupp. Vidare undersöker jag hur elever, pedagoger, föräldrar och elevernas tidigare klasslärare beskriver vad som utgör elevernas skolsvårigheter, i forskningsintervjuer. Slutligen belyser jag hur pedagogerna utvärderar elevernas skolproblem i en schemalagd utvärderingsaktivitet. Studien är baserad på ett fältarbete under ett år, i kombination med inspelningar av vardagliga aktiviteter och intervjuer med fem elever (7-12 år), pedagoger, föräldrar och f.d. klasslärare. I analyserna används en etnometodologisk ansats.

    Resultaten visar att den särskilda undervisningsgruppen osynliggörs och marginaliseras både centralt inom kommunen och lokalt i skolans verksamhet. Genomgående har eleverna lågt aktörskap i vardagliga skolaktiviteter. Ett annat resultat är att pedagogerna ständigt beskriver elevernas skolsvårigheter. Pedagogerna använder ett flertal vetenskapliga diskurser som uppgraderar och befäster problemidentiteter. Detta kan förklaras i ljuset av att det finns en osäkerhet om vilka elevernas problem är. Eleverna å sin sida positionerar sig som aktiva aktörer, och gör motstånd mot problemdefinitionerna. Eleverna undviker att formulera problem, nedgraderar tillskrivna problem och tar inte upp pedagogernas råd. Eleverna tar även alla chanser att tillskriva andra elever problem, på så vis positionera de sig som duktiga elever, vilket tolkas som ett sätt att upprätthålla självrespekt.

    Min avhandling understryker vikten av att i detalj studera elever i särskilda undervisningsgrupper och deras sociala kompetenser och aktörskap i vardagliga skolaktiviteter. Analysen pekar på att beskrivningar inte är neutrala, utan är sociala aktiviteter där identiteter, normer, social ordning, moraliska versioner och relationer, samt institutioner, etableras och görs motstånd mot.

  • 13.
    Samuelsson, Tobias
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Barn. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Children’s Work in Sweden: A part of childhood, a path to adulthood2008Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Föreliggande arbete är en etnografisk studie av barn, barndom och arbete i Sverige. Studien var förlagd till två samhällen, ett på landsbygden och ett nära en stor svensk stad. I studien undersöks hur barndom konstrueras i dagens Sverige. I studien används ett barnperspektiv och fokus är på barnens definitioner av arbete. I studien undersöks hur barnen förstår de olika aktiviteter i vilka de deltar i sitt vardagsliv, vilka aktiviteter barnen menar är arbete och varför. I studien undersöks vilka motiv barnen har för att delta i de olika formerna av arbete. Sammanlagt deltog 100 barn i klass 4-9 i studien. Materialet till studien samlades in mellan 2004-2006. Materialet samlades i under ett fältarbete där metoder som gruppintervjuer, enkäter och tidsdagböcker användes. Material samlades också in med hjälp av deltagande observation, genom att barnen tog bilder med engångskameror samt skrev essäer och ritade teckningar. Dessa metoder användes för att öka barnens möjligheter att delta och påverka forskningsprocessen samt för att lyfta fram barnens perspektiv vad gäller arbete. Studien visar att arbete är ett mångtydigt begrepp. Barnen vidgar den traditionella betydelsen av arbete och använder två olika definitioner av arbete. Den ena är en definition där arbete jämställs med formellt, betalt förvärvsarbete, ett jobb. Den andra definitionen är mer inkluderande. I denna ryms både betalt, obetalt, formellt och informellt arbete. I denna definition inkluderar barnen dessutom utbildande aktiviteter såsom skola och fritidsaktiviteter vilka innehåller element av lärande. Detta arbetsbegrepp inkluderar således även olika former av identitetsarbete. Studien illustrerar att barnen genom sina aktiviteter bidrar till konstruktionen av barndomen samt understryker den roll arbete spelar i denna konstruktion.

  • 14.
    Khayati, Khalid
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier. Linköpings universitet, REMESO - Institutet för forskning om Migration, Etnicitet och Samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    From Victim Diaspora to Transborder Citizenship?: Diaspora formation and transnational relations among Kurds in France and Sweden2008Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna avhandling är en komparativ undersökning av pågående förändringsprocesser bland kurder i Marseillesregionen i Frankrike och

    Stockholmsregionen i Sverige. I fokus står skiftet från en endimensionell och offerrelaterad kurdisk diasporisk identitet mot en mer sammansatt och aktiv. Studien går bortom entydiga erfarenheter av smärta, trauma och offerkänsla i syfte att lyfta fram en rad andra diasporiska situationer och företeelser såsom institutionella och transnationella formationer, assabiyya nätverk, ”on air” och ”online” verksamheter, kulturella och litterära aktiviteter osv., som samtliga är centrala element när det gäller att upprätthålla ett gränsöverskridande medborgarskap bland diasporiska kurder i de bägge länderna. Studien vidhåller dessutom att kurder i både Sverige och Frankrike på olika sätt är utsatta för diskriminering och socialt utanförskap.

    Avhandlingen visar hur kurder i Frankrike och Sverige utvecklar olika diasporiska diskurser och handlingsmönster. Beroende på en relativt likartad social bakgrund och på den exkluderande politiska miljö som finns i Frankrike så upprätthåller kurderna i Marseillesområdet en påtagligt offerrelaterad diasporisk diskurs. Samtidigt är framväxten av ett gränsöverskridande medborgarskap här starkt begränsad. Eftersom kurderna i Sverige är dels jämförelsevis socialt och politiskt diversifierade och dels vistas i en mer gynnsam politisk miljö upprätthåller de inte bara en mer flexibel diasporisk diskurs än kurder i Marseillesområdet. De har också utvecklat ett mer långtgående gränsöverskridande medborgarskap.

  • 15.
    Köpsén, Susanne
    Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Avdelningen för studier av vuxenutbildning, folkbildning och högre utbildning (VUFo).
    Från revolution till reträtt: Lärande i en fackförenings vardag2008Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Den här avhandlingen syftar till att utveckla kunskap om lärande på den lokala nivån inom fackföreningsrörelsen. Det är en etnografisk beskrivning och analys av hur en fackföreningsstyrelse på en arbetsplats hanterar vardagens fackliga arbete och de krav på lärande som det innebär. I studien undersöks förutsättningarna för en nytillträdd och oerfaren facklig styrelse. Utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande beskrivs och analyseras det fackliga styrelsearbetet under tre år, de olika utvecklingsprocesser detta genererar samt hur fackliga aktiviteter och processer samspelar med hur styrelseledamöternas deltagande och den fackliga praktiken förändras. Att det saknas facklig erfarenhet och kunskap på arbetsplatsen har betydelse för den nya styrelsens förutsättningar för lärande. Studien visar att styrelseledamöternas definition av situationen är avgörande för inriktningen på styrelsearbetet. I studien identifieras tre kvalitativt olika perioder av fackligt arbete och lärande: revolutionen, nybygget och reträtten. Styrelsens kontakter med fackföreningsrörelsen utanför den lokala arbetsplatsen har en avgörande betydelse - särskilt hur ledamöterna använder fackföreningsrörelsens samlade erfarenheter, kunskaper och resurser som källa till lärande. Hur styrelsearbetet fördelas inom styrelsen och tillsammans med andra inom fackförbundet (fackliga kollegor, ombudsmän, medlemmar) visar sig också ha betydelse för det lärande som uppstår inom och utanför den lokala styrelsen. Studien visar att det finns omfattande krav på den lokala styrelsens förmåga att hantera det lokala fackliga arbetet och att självständigt hantera de krav på lärande som det innebär. Utifrån de omständigheter som studien synliggör hävdas att detta är ett överkrav på lokala fackliga styrelser i den mening att man inte på egen hand förmår skapa den kunskap som ger makt att hantera alla viktiga frågor som samtidens arbetsliv ger upphov till. I studien framförs att det krävs förändringar inom fackföreningsrörelsen för att ändra villkor och förutsättningar för lokalt fackligt arbete, lärande och kunskapsutveckling. Makt, kunskap och lärande hänger ihop.

  • 16.
    Skågeby, Jörgen
    Linköpings universitet, Institutionen för datavetenskap, MDALAB - Human Computer Interfaces. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Gifting Technologies: Ethnographic Studies of End-users and Social Media Sharing2008Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This thesis explores what dimensions that can be used to describe and compare the sociotechnical practice of content contribution in online sharing networks. Data was collected through online ethnographical methods, focusing on end-users in three large media sharing networks. The method includes forum message elicitation, online interviews, and application use and observation. Gift-giving was used as an applied theoretical framework and the data was analyzed by theory-informed thematic analysis. The results of the analysis recount four interrelated themes: what kind of content is given; to whom is it given; how is it given; and why is it given? The five papers in this thesis covers the four themes accordingly: Paper I presents the research area and proposes some initial gifting dimensions that are developed over the following papers. Paper II proposes a model for identifying conflicts of interest that arise for end-users when considering different types of potential receivers. Paper III presents five analytical dimensions for representing how online content is given. The dimensions are: direction (private-public); identification (anonymous-identified); initiative (active-passive); incentive (voluntary-enforced); and limitation (open-restricted). Paper IV investigates photosharing practices and reveals how social metadata, attached to media objects, are included in sharing practices. The final paper further explores how end-users draw on social metadata to communicate bonding intentions when gifting media content. A general methodological contribution is the utilization of sociotechnical conflicts as units of analysis. These conflicts prove helpful in predicting, postulating and researching end-user innovation and conflict coordination. It is suggested that the conflicts also provide potent ways for interaction design and systems development to take end-user concerns and intentions on board.

    Delarbeten
    1. Gifting Technologies
    Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Gifting Technologies
    2004 (Engelska)Ingår i: First Monday, ISSN 1396-0466, E-ISSN 1396-0466, Vol. 9, nr 12Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
    Abstract [en]

    File–sharing has become very popular in recent years, but for many this has become synonymous with file–getting. However, there is strong evidence to suggest that people have strong giving (or gifting) needs. This evidence suggests an opportunity for the development of gifting technologies — and it also suggests an important research question and challenge: what needs and concerns do gifters have and what technologies can be developed to help them? In this paper, we discuss the existing literature on gifting, report on an initial study of gifting in an online sharing community, and suggest some ways the study results can inform future research into gifting desires — as well as the design of specific gifting technologies.

    Ort, förlag, år, upplaga, sidor
    First Monday, 2004
    Nyckelord
    Gifts, P2P, File-Sharing, Open Source
    Nationell ämneskategori
    Teknik och teknologier
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:liu:diva-13301 (URN)10.5210/fm.v0i0.1457 (DOI)
    Tillgänglig från: 2008-05-21 Skapad: 2008-05-21 Senast uppdaterad: 2017-12-13Bibliografiskt granskad
    2. File-Sharing Relationships: conflicts of interest in online gift-giving
    Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>File-Sharing Relationships: conflicts of interest in online gift-giving
    2005 (Engelska)Ingår i: Proceedings of the 2nd International Conference on Communities and Technologies, 2005, s. 111-127Konferensbidrag, Publicerat paper (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This paper suggests a relationship model for describing, analyzing and foreseeing conflicts of interest in file-sharing networks. The model includes levels of relationship ranging from the individual (ego), to the small group of close peers (micro), to a larger network of acquaintances (meso) to the anonymous larger network (macro). It is argued that an important focal point for analysis of cooperation and conflict is situated in the relations between these levels. Three examples of conflicts from a studied file-sharing network are presented. Finally, the relationship model is discussed in terms of applicability to other domains, recreational as well as professional.

    Nationell ämneskategori
    Teknik och teknologier
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:liu:diva-13302 (URN)10.1007/1-4020-3591-8_7 (DOI)978-1-4020-3590-6 (Print) 978-1-4020-3591-3 (Online) (ISBN)
    Tillgänglig från: 2008-05-21 Skapad: 2008-05-21 Senast uppdaterad: 2010-01-13
    3. Analytical Dimensions for Online Gift-giving: ‘other oriented’ contributions in virtual communities
    Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Analytical Dimensions for Online Gift-giving: ‘other oriented’ contributions in virtual communities
    2007 (Engelska)Ingår i: International Journal of Web-based Communities, ISSN 1477-8394, Vol. 3, nr 1, s. 55-68Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
    Abstract [en]

    This paper presents five analytical dimensions regarding online gift giving. The dimensions were derived through a six-month ethnographic study of two co-evolving online communities (one web-based and one application-based). The dimensions are: initiative (active/passive), direction (public/private), incentive (enforced/voluntary), identification (anonymous/recognised) and limitation (open/restrictive). Gifting is a central human activity in many communities, both offline and online. Also, it is, in many ways, a convivial and collaborative activity with a rich history of functioning as a social membrane, which could be at the very core of community management. However, research on the relational and structural embeddedness of gifting in technology-mediated contexts is in its infancy. Consequently, it is suggested that the presented gifting dimensions will support the comparison of similar technologies with dissimilar social effects; that they can aid in using social practices to simplify, or improve, a technical implementation; and that they provide a clearer picture of the requirements of gifting technologies and the social objectives and needs of gifting individuals.

    Nationell ämneskategori
    Datavetenskap (datalogi)
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:liu:diva-13303 (URN)10.1504/IJWBC.2007.013774 (DOI)
    Tillgänglig från: 2008-05-21 Skapad: 2008-05-21 Senast uppdaterad: 2018-01-13
    4. Semi-Public End-user Content Contributions: a case-study of concerns and intentions in online photo-sharing
    Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Semi-Public End-user Content Contributions: a case-study of concerns and intentions in online photo-sharing
    2008 (Engelska)Ingår i: International journal of human-computer studies, ISSN 1071-5819, E-ISSN 1095-9300, Vol. 66, nr 4, s. 287-300Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
    Abstract [en]

    As social networks and rich media sharing are increasingly converging, end-user concerns regarding to whom, how and why to direct a certain digital content emerge. Between the pure private contribution and the pure public contribution exists a large research and design space of semi-public content and relationships. The theoretical framework of gift-giving correlates to semi-public contributions in that it envelopes social relationships, concerns for others and reciprocity, and was consequently adopted in order to reveal and classify qualitative semi-public end-user concerns with content contribution. The data collection was performed through online ethnographic methods in a large photo-sharing network. The main data-collection method used was forum message elicitation, combined with referential methods such as interviews and application observation and usage. The analysis of data resulted in descriptions concerning end-user intentions to address dynamic recipient groupings, the intentions to control the level of publicness of both digital content and its related social metadata (tags, contacts, comments and links to other networks) and the conclusion that users often refrained from providing material unless they felt able to control its direction.

    Ort, förlag, år, upplaga, sidor
    Elsevier, 2008
    Nyckelord
    Rich social networks; Multimedia content; Online ethnography; Flickr; Gift-giving; Social metadata
    Nationell ämneskategori
    Teknik och teknologier
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:liu:diva-13304 (URN)10.1016/j.ijhcs.2007.10.010 (DOI)
    Anmärkning

    The previous status of this article was Manuscript and the working title was Non-Public Gifting on the Internet: a case-study of end-user concerns in photo-sharing.

    Tillgänglig från: 2008-05-21 Skapad: 2008-05-21 Senast uppdaterad: 2017-12-13Bibliografiskt granskad
    5. Exploring Qualitative Sharing Practices of Social Metadata: Expanding the Attention Economy
    Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Exploring Qualitative Sharing Practices of Social Metadata: Expanding the Attention Economy
    2009 (Engelska)Ingår i: INFORMATION SOCIETY, ISSN 0197-2243 , Vol. 25, nr 1, s. 60-72Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
    Abstract [en]

    Social metadata are receiving interest from many domains, mainly as a way to aggregate various patterns in social networks. Few scholars have, however, taken the perspective of end users and examined how they utilize social metadata to enrich interpersonal communication. The results of a study of end-user practices of social metadata usage are presented in this article. Data were gathered from a variety of online forums by collecting and analyzing user discussions relating to social metadata supporting features in Facebook. Three hundred and fifteen relevant comments on social metadata usage were extracted. The analysis revealed the use of experimental profiles, clashes between work-and non-work-related social metadata usage and differences in users social investment, causing social dilemmas. The study also resulted in developments of theory relating to social metadata and relationship maintenance. In conclusion, social metadata expand a pure attention economy, conveying a much wider qualitative range of social information.

    Nyckelord
    facebook, gift-giving, online ethnography, social metadata
    Nationell ämneskategori
    Samhällsvetenskap
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:liu:diva-16516 (URN)10.1080/01972240802587588 (DOI)
    Tillgänglig från: 2009-01-30 Skapad: 2009-01-30 Senast uppdaterad: 2009-03-25
  • 17.
    Adeniji, Anna
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Genus. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Inte den typ som gifter sig?: Feministiska samtal om äktenskapsmotstånd2008Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Den här avhandlingen undersöker frågan om äktenskapsmotstånd i dagens svenska samhälle, media och kultur. Boken belyser olika sätt att uttrycka äktenskapsmotstånd och vad det betyder att formulera feministisk kritik av normerande familjevärderingar.

    Undersökningen baseras på etnografi och kritisk kulturanalys och granskar synen på äktenskap, relationer och familj som ett kulturellt imaginärt fält. Det empiriska materialet består av intervjuer med kvinnor som inte har velat gifta sig, liksom ett brett material från tv, webbsidor, dagstidningar, skvallerpress och bloggar.

    I avhandlingen genomförs och presenteras en feministisk metodologisk process, grundat i akademiskt kreativt och självreflexivt skrivande. Detta innebär att skrivprocessen, textformatet, liksom minnesarbete, olika intervjutekniker och andra kreativa analytiska praktiker är en del av det metodologiska ramverket.

    De teoretiska perspektiven som ligger till grund för denna studie består av flera feministiska strömningar: radikalfeminism, queerfeminism, liberealfeminism, anarkafeminism och ett socialt rättviseperspektiv. De belyser, på olika sätt, intersektioner mellan äktenskap, genus, sexualitet, nationalitet, klass och makt. En gemensam utgångspunkt är att identitetskategorier, möjligheter att agera liksom vår plats i världen är konstruerade av maktrelationer och normativa föreställningar om genus. Dessa perspektiv tillhandahåller analytiska verktyg för att diskutera och dekonstruera kulturella föreställningar om äktenskap och äktenskapsmotstånd.

  • 18.
    Wickström, Anette
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Hälsa och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Kärlek i virusets tid: att hantera relationer och hälsa i Zululand2008Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Huvudsyftet med avhandlingen är att förstå hur människor tänker om och hanterar kärlek, sexualitet och hälsa i sina vardagliga liv på landsbygden i nordöstra KwaZulu Natal i Sydafrika. Målet är att förstå vad kärlek innebär för dem, men också hur större samhälleliga processer påverkar erfarenheter av kärlek, hälsa och relationer.

    Studien baserar sig på sex månaders etnografiska fältstudier bland framförallt åtta familjer. Data samlades in genom deltagande observationer och öppna intervjuer. Vid sidan om familjerna intervjuades tio örtdoktorer. Materialet består av 60 bandade intervjuer och cirka 340 sidor fältanteckningar.

    Analysen visar att man talar mer om kärlek i termer av respektfulla handlingar och en social ordning än om kärlek som en känsla. Kärleken är visserligen känslofull, men talet om respektfulla handlingar som kännetecknet på kärlek visar att invånarna ser sig som djupt beroende av varandra. Individen definieras av en väv av relationer där även förfäderna, både levande och döda, ingår. Kärlek mellan två individer hänger därför intimt samman med släkten och relationer i närsamhället, vilket skapar tillhörighet men också utsatthet. Kärleksmediciner tillverkade av örter utgör en möjlig väg att stärka ett förhållande eller att vinna någons kärlek. Berättelser om kärleksmediciner visar emellertid vad människor drabbas av och vad som anses vara ett omoraliskt agerande, vilket ger förklaring och lindring i svåra situationer men också lyfter fram att strukturella omständigheter under vilka människor lever behöver förändras.

    Kolonisation, apartheid och under senare år demokratisering har inneburit radikala förändringar för kärleks- och familjerelationer. Män, och fler och fler kvinnor, försörjer sig som migrantarbetare, vilket har lett till en uppsplittring av familjen mellan stad och landsbygd och skapat nya slags försörjningsnätverk. Förändringarna har lett till svårigheter med att visa kärlek i handling och till efterfrågan på nya sorters handlingar som bevis på kärlek.

    Arbetslöshet och sjukdomar utgör dock det allvarligaste hotet mot kärleken. I brist på effektiva åtgärder mot aids åberopar människor en tydligare moralisk ordning och försöker finna alternativa vägar att skydda sig. För att lyfta fram både det individuella och det gemensamma ansvaret för sexuella relationer och för att stärka flickors position har invånarna skapat en ritual för att kontrollera flickors oskuld, som en preventiv snarare än en diagnostisk åtgärd. En välkänd historisk ritual som lyfter fram oskuldens och kollektivets betydelse används i en modern strategi för att försöka hejda spridningen av aids och göra kärleken möjlig.

    Studien lyfter fram hur både inomstatliga och västerländska projekt som syftar till att förbättra zulufolkets situation grundar sig i perspektiv och föreställningar som är främmande för dem, och ibland krockar med deras sätt att uppfatta kärlek, relationer och sexualitet. Invånarna ser ömsom nya möjligheter, ömsom försöker de bevara sin tidigare moraliska ordning, men framförallt transformerar de sin specifika förståelse av hur samlevnad fungerar till dagens behov och villkor.

  • 19.
    Johansson, Kristina
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Broad Entrance - Vague Exit: The trajectory of Political Science students through higher education into working life2007Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Syftet med avhandlingen är att beskriva studenter inom statsvetenskap och deras resa genom akademin ut i arbetslivet. Genom att undersöka studenternas reflektioner och tankar kring sin studiesituation och hur de ser på sitt kommande arbete genom att an-vända en undersökningsdesign som består av en tvärsnittsstudie och en longitudinell studie. Med utgångspunkt i syftet har ett antal forskningsfrågor formulerats; Hur upp-fattas utbildningen av studenter i början och slutet av sina studier? Vilka diskurser kring kunskap och kompetens återfinns i studieprogrammen? Vilka diskurser kring kunskap och kompetens återfinns i arbetslivet? Hur upplever studenter i statsveten-skap vid två europeiska universitet övergången mellan akademi och arbetsliv? Hur upp-lever studenter i statsvetenskap och studenter från två professionsutbildningar över-gången mellan akademi och arbetsliv? De empiriska studierna rapporteras i fyra upp-satser. Etnografi, fenomenografi och diskursanalys är de metoder som använts vid ana-lyserna av empiriska data.

    Många studenter väljer att läsa statsvetenskap på grund av ett allmän- bildningsin-tresse, de uttrycker också drömmen om att få arbeta i maktens korridorer eller bli kän-da som experter i media. I slutet av sin utbildning infinner sig snarare en bild av en framtida roll som utredare. Eftersom studier i statsvetenskap har en rationell karaktär med fokus på generiska färdigheter är detta inte särskilt förvånande. En grupp studen-ter som följdes under sina första fem veckor i en seminarieserie fick dubbla signaler rörande sin roll vid seminarier. Relationen mellan utbildning och arbete beskrivs som i första hand rationell och generisk, dvs de har förvärvat allmänna färdigheter som är dem till stor hjälp i arbetet. När de som nya på arbetsmarknaden talar om sin identitet, framgår att de beskriver sig som klämda från två håll i sin roll som förmedlare mellan allmänheten och makthavarna. Förvånansvärt få anser att de har någon reell makt när det gäller beslutsfattande.

    Nyckelord: Högre utbildning, arbetsliv, lärande, identitet, nationella jämförelser, inter-nationella jämförelser, nybörjare, erfarna studenter, professionella noviser.

    Delarbeten
    1. Learning to play the seminar game: Some students’ initial encounter with a basic working form in higher education
    Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Learning to play the seminar game: Some students’ initial encounter with a basic working form in higher education
    2005 (Engelska)Ingår i: Teaching in Higher Education, ISSN 1356-2517, E-ISSN 1470-1294, Vol. 10, nr 1, s. 29-41Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
    Abstract [en]

    This paper investigates students' initial encounters with the seminar as a working form in higher education. The main interest was to explore how the communication pattern, the aim of the seminar and meaning were negotiated. The results originate from an ethnographic field study where we followed a group of students in a Masters program in Social Science during their first five weeks. Data were analyzed from a socio-cultural perspective and the concepts of participation and reification. We found that there was an implicit negotiation of the communication pattern, what to discuss and the function of the seminar. In these processes, the students and teacher participated in the negotiation of meaning. Different objects were created through a reification process, around which the negotiation of meaning took place.

    Nyckelord
    Higher education, Seminar, Socio-cultural theory
    Nationell ämneskategori
    Samhällsvetenskap
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:liu:diva-12550 (URN)10.1080/1356251052000305516 (DOI)
    Anmärkning
    Original publication: Andreas Fejes, Kristina Johansson and Madeleine Abrandt Dahlgren, Learning to play the seminar game: Some students’ initial encounter with a basic working form in higher education, 2005, Teaching in Higher Education, (10), 1, 29-41. Copyright © Taylor & Francis Group, an informa business Tillgänglig från: 2008-09-15 Skapad: 2008-09-15 Senast uppdaterad: 2017-12-14
    2. The two Faces of Political Science Studies: Junior and Senior students' thoughts about their education and their future profession
    Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>The two Faces of Political Science Studies: Junior and Senior students' thoughts about their education and their future profession
    Visa övriga...
    2008 (Engelska)Ingår i: Higher Education, ISSN 0018-1560, E-ISSN 1573-174X, Vol. 55, nr 6, s. 623-636Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
    Abstract [en]

    The article reports on an empirical small scaled interview study among junior and senior students in the political science programme in a Swedish University. The aim is to describe how students at various stages of their studies conceive of their education as well as their future professional life. Questions about their identity as students have also been posed. The results indicate that a programme with a major emphasis on political science appears to have two different faces as experienced by the students. The first half of the programme is experienced as traditional liberal arts studies, i.e., the students enrol in a ‘personal bildung project’ and conceive of political scientists as a kind of watchdog for democracy. Students in the latter part of their studies report an emerging identity as investigators and civil servants and an appreciation of the parts of the studies that enhance their generic skills.

    Nyckelord
    Higher education, Political science studies, Identity, Expectations, Working life
    Nationell ämneskategori
    Samhällsvetenskap
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:liu:diva-14572 (URN)10.1007/s10734-007-9079-z (DOI)
    Tillgänglig från: 2007-07-03 Skapad: 2007-07-03 Senast uppdaterad: 2017-12-13
    3. From senior student to novice worker: Learning trajectories in political science, psychology and mechanical engineering
    Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>From senior student to novice worker: Learning trajectories in political science, psychology and mechanical engineering
    Visa övriga...
    2006 (Engelska)Ingår i: Studies in Higher Education, ISSN 0307-5079, Vol. 31, nr 5, s. 569-586Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
    Abstract [en]

    This longitudinal study focuses on the transition from higher education to working life. Research has hitherto described the transition in rather general terms, and there is still only limited knowledge about how graduates construe themselves as professionals, or how they experience the transition to the sociocultural contexts of working life. In this study, the transition is viewed as a trajectory between different communities of practice. Three different Master's programmes at Linkping University are focused on and compared: political science, psychology and mechanical engineering. The specific aims are to: (i) identify aspects of identity and knowledge formation as reported by informants, both as senior students and later as novice workers with 18 months of work experience; (ii) identify features of discourses of knowledge and competence operating in the programmes and working life; and (iii) to relate the results to differences in the way the programmes are designed. The results indicate that the psychology programme prepares for working life in a rational way, that is, the generic skills and substantive knowledge acquired seem to correspond to the demands of professional work. The other programmes stand out as preparing for working life either by providing generic skills that need to be transformed in professional work, or by containing elements that mainly play a ritual role rather than corresponding to the demands of working life.

    Nationell ämneskategori
    Samhällsvetenskap
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:liu:diva-14573 (URN)10.1080/03075070600923400 (DOI)
    Tillgänglig från: 2007-07-03 Skapad: 2007-07-03 Senast uppdaterad: 2013-09-03
    4. Learning for an unknown context: A comparative case study on some Swedish and Polish Political science students' experiences of the transition from university to working life
    Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Learning for an unknown context: A comparative case study on some Swedish and Polish Political science students' experiences of the transition from university to working life
    2008 (Engelska)Ingår i: Compare: A journal of comparative education, ISSN 0305-7925, Vol. 38, nr 2, s. 219-231Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
    Abstract [en]

    This comparative small-scale (Swedish and Polish sample) longitudinal qualitative study investigates political science students' conceptions of their studies, their future profession and their workplace learning. The students (10 in Sweden and 11 in Poland) were interviewed twice, first when they were at the end of their studies and a second time when they had worked for approximately one year. The questions asked were designed to try to understand the transition from higher education to work life. The results indicate that they bring with them a set of academic generic skills from their education when they enter working life. Furthermore, the students in the two countries have very different perceptions of the subject Political Science, and the expectations they have regarding their studies and future working life also differ considerably.

    Nyckelord
    Work environment, Work skills, Higher education, Discourse analysis, Communication Research, School environment, Generic skills, Transition from higher education to working life, Workplace learning
    Nationell ämneskategori
    Samhällsvetenskap
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:liu:diva-14574 (URN)10.1080/03057920701582764 (DOI)
    Tillgänglig från: 2007-07-03 Skapad: 2007-07-03
  • 20.
    Hellberg, Kristina
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Avdelningen för pedagogik i utbildning och skola (PiUS). Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Elever på ett anpassat individuellt gymnasieprogram: skolvardag och vändpunkter2007Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    The purpose of the study is to describe and research students roate into the programme, and what it means to students to follow a special secondary school course. The students attended a small specail needs teaching group based on the neuropsychiatric diagnosis of Asperger´s syndrome, which had been made during their years at school. In this connetction, the study will also clarify and analyse the interface between the organisation of a secondary school and the special needs students, from the players´persepctive where the student´attendance at school forms the basis of their education.

    The students already had a negative image of themselves as pupils before starting their secondary scool education and the learning environment in which they participated in secondary school. Attandance becomes another turning point in the students´statements about their time at school. The experience of being at school has changed.

    From their perspective- "an inner perspective"- both the courses they had taking, and the school environment, is emphasised as something positive. The fact that affiliation to the programme is positive is an ongoing feature in students´statements. Identification with friends of similar age, who have comparable experinces, above all in relation to school, is emphasised by most students as something positive. Studnets´feeling of communityis based on the knowledge that the reason why they are on programme is because they have had different problems in relation to school. For students, the environment is a type of identity- creating forum, where students with the same problems can undertake their education. The diagnosis plays a central part in how students perceive themselves in relation to school and the obstacles they face.

  • 21.
    Andersson, Janicke
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Samhälle, mångfald, Identitet (SMI). Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Konsten att leva längre: Föreställningar om livets förändring i handböcker 1700-19302007Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Ibland luras vi att tro att ålderdomen är ett nytt fenomen och att det är först nu i vår samtid som individer har möjlighet att uppnå hög ålder och bli riktigt gamla. Visst var det inte lika vanligt att människor blev riktigt gamla förr i tiden men åldringar fanns även då. Likaledes som att människan blivit gammal även i historisk tid så har hon sökt efter möjligheter att hindra åldrandet och förlänga livet. Människans vilja att skjuta upp den oundvikliga döden ytterligare några år medelst motion, dieter eller diverse livsförlängande kurer eller kanske bara ett gudfruktigt leverne är intresset i den här avhandlingen. Ett intresse som i mångt och mycket handlar om människans vilja att utmana ålderdomen och döden. Syftet är att analysera föreställningar om normativitet och kunskap och makt i förhållande till livsförloppet och åldrandet. Materialet består av handböcker i hur man förlänger livet publicerade 1700-1930.

    Det visar sig att mycket är sig förvånansvärt likt. Råden om måttlighet och naturlig diet som framfördes på sjuttonhundratalet gäller än idag. Dessutom är området omgärdat av en mängd myter och vanföreställningar. Naturligtvis finns det en hel del som har förändrats också. Bland annat har den tekniska utvecklingen gjort att helt nya möjligheter uppstått på området. Dessutom har kyrkan förlorat sin position som kunskapsförmedlare, en roll som övertagits av vetenskapssamhället.

    Avhandlingen visar att historiskt har diskussionen om livets förlängning förts utifrån föreställningarna om en av Gud eller naturen förbestämd livslängd. Budskapet var att det inte i första hand var en fråga om att förlänga livet utan snarare att låta bli att förkorta det. I dag förs inte längre diskussionen om livslängd utifrån givna gränser. I dag handlar diskussionen om möjligheter. Om det finns en sannolikhet att vi kan förlänga livet borde vi då inte försöka? Hur långt är det möjligt att sträcka livet? Vad är sannolikheten att vi kan leva 150 år eller 250 år eller kanske till och med i evighet?

  • 22.
    Lindholm, Maria
    Linköpings universitet, Institutionen för språk och kultur. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    La Commission européenne et ses pratiques communicatives: Étude des dimensions linguistiques et des enjeux politiques des communiqués de presse2007Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I den här avhandlingen studeras Europeiska kommissionens kommunikativa praktiker i ljuset av de pressmeddelanden som dagligen distribueras till världens största presskår i Bryssel, men också via internet till andra journalister och allmänheten.

    Övergripande syften med avhandlingen är att beskriva textproduktionen i denna en av världens största textproducenter och att lyfta fram den, hittills förvånansvärt osynliga, språkliga dimensionen av kommissionens kommunikation.

    Avhandlingen tar avstamp i ett dialogiskt perspektiv på kommunikation, där kommunikation förstås som en dynamisk process i vilken människor (sam)agerar i ett givet sammanhang. Avgörande blir således att se pressmeddelandena som en del av den produktions- och distributionskontext de ingår i, både på lokal nivå och på en mer övergripande institutionell nivå.

    Empiriskt bygger avhandlingen på fältstudier vid Europeiska kommissionen och textanalyser av pressmeddelanden från kommissionen och från franska och svenska departement. Pressmeddelandena studeras både som process och produkt: formuleringsprocesser å ena sidan och textmönster och tempusbruk å den andra. Som ett exempel detaljstuderas produktionen av två pressmeddelanden mot bakgrund av skribenternas förklaringar och motiveringar till sina ändringar. Med sin unika inblick i hur ett pressmeddelande blir till steg för steg och av olika aktörer utgör denna del ett viktigt bidrag till forskningen om pressmeddelanden, som först på senare år blivit mer processinriktad.

    De olika delstudierna ger alla vid handen att kommissionen, enkelt uttryckt, måste arbeta mer för att underbygga sin argumentation och för att göra sina initiativ mer begripliga, legitima och motiverade. Detta kan i stor utsträckning tillskrivas den mer komplicerade kommunikationssituationen som gäller för kommissionen i förhållande till de nationella departement som är jämförelsematerial i studien.

  • 23.
    Avrahami, Dina
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier. Linköpings universitet, REMESO - Institutet för forskning om Migration, Etnicitet och Samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Vi dansar inte på bordet: Lesbiska invandrarkvinnor i Sverige: stigmatisering & stolthet2007Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna forskning genomfördes under åren 2000–2004. Forskningssammanhanget är både Lesbiska studier och IMER forskning. I avhandlingen studeras livserfarenheter som 21 lesbiska informanter från 15 olika länder, alla invandrare i Sverige, berättar om. Utgångspunkten för forskningen är sexualitet och migration. De övergripande forskningsfrågorna är: Genom vilka processer blir kvinnor medvetna om sin sexuella dragning till kvinnor? Hur ”lär” de sig att leva lesbiskt, samt inom vilket socialt sammanhang sker dessa processer? Forskningsfrågorna belyses genom de livserfarenheter som de 21 lesbiska informanterna berättar om. Analysen görs genom fokusering på det samband och den växelverkan som fi nns mellan lesbiskhet och migration i datamaterialet.

    Studien är etnografi sk och kvalitativ. Den narrativa metoden används för inhämtning av det empiriska materialet, vilket består av utskrivna intervjuer och anteckningar från deltagande observation. Analysen görs med hjälp av teorier om sociala relationer, heteronormativitet, stigmatisering, aktörskap och migration. Studien visar att informanternas erfarenheter av stigmatisering och marginalisering liknar varandra oavsett i vilket samhälle de växt upp. Marginaliseringen av lesbiska kvinnor hänger till stor del samman med en samhällsstruktur som förtrycker kvinnlig sexualitet. Det är genom komma-ut-processen som den lesbiska kvinnan ”lär” sig att ”vara” lesbisk. Stigmatisering är det sociala sammanhang i vilket den lesbiska kvinnan blir medveten om sin sexuella orientering. Genom sitt aktörskap ändrar den lesbiska kvinnan sin sociala position i marginalen och växer som ett självständigt och stolt lesbiskt subjekt. Detta leder henne till att söka sig till andra homosexuella (kvinnor och män). Känslan av grupptillhörighet baserad på likartade livserfarenheter, som har sin grund i samhällets attityd till deras lesbiskhet är centralt för informanternas liv och avgörande för bygget av ett lesbiskt samhälle, oavsett etnisk och nationell bakgrund. Det lesbiska samhället (och gaysamhället) är internationellt.

  • 24.
    Adrian, Stine
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Genus.
    Nye skabelsesberetninger om æg, sæd og embryoner: Et etnografisk studie af skabelser på sædbanker og fertilitetsklinikker2006Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Avhandlingen handlar om användandet av assisterad befruktning i Danmark och Sverige. Teknologierna är intressanta eftersom de skapar möjligheter för barn att födas som annars inte skulle ha blivit till. De utmanar också normerande föreställningar om sexualitet, etnicitet, normalitet, ålder, kön och släktskap. Genom att undersöka vad som sker i mötet mellan normer, patienter, personal, teknologi och könsceller på fertilitetskliniker och spermabanker, skapar avhandlingen insikt i de skapelse- och förändringsprocesser som äger rum. Analysen visar hur beslutsfattare, personal och patienter förhåller sig till teknologierna. Den genomgående princip som används för att sätta etiska gränser utgörs av försök att imitera naturen. Denna princip omförhandlas och förändras dock ständigt. Omförhandlingar kan äga rum i möten med teknologin eller genom kroppars sätt att reagera på. De äger också rum då naturaliseringsprincipen skapar absurda situationer, t.ex. sådana i vilka patienter och deras kommande barn stigmatiseras och marginaliseras. Med utgångspunkt i den empiriska analysen bidrar avhandlingen dessutom till en teoretisk förståelse av hur materialiseringsprocesser (skapelseprocesser) äger rum i mötet mellan diskurser och materiell agens. Avhandlingen är skriven med utgångspunkt i feministiska och teknovetenskapliga studier och kan läsas som ett bidrag till feministisk ny materialtetsteori och metod.

  • 25.
    Kruse, Corinna
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    The Making of Valid Data: People and Machines in Genetic Research Practice2006Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Avhandlingen undersöker ett centralt steg inom vetenskapliga praktiker: hur laboratorieprov översätts till data som anses giltiga och användbara av forskargemenskapen. Baserat på ett multilokalt fältarbete bestående av observationer och intervjuer i laboratorier för genetisk forskning, visas i avhandlingen hur laboratoriepersonalens yrkesskicklighet, samt normer och ideal om vetenskaplig forskning, formade deras praktiker av att producera giltiga data. Eftersom maskiner var väsentliga i forskningen undersöker avhandlingen också de former av agens som människor och maskiner ansågs bidra med till produktionen av giltiga data; giltighet tolkades som reproducerbarhet av forskarna.

    Med hjälp av representationsbegreppet och Latours begrepp om inskriptioner och immutable mobiles analyserar avhandlingen arbetet med att förvandla laboratorieprov till giltiga data som en tvåstegsprocess. Proven omvandlades först till rådata som sedan tolkades till data. Personalens huvudsakliga ansträngningar fokuserade i det första steget på att uppnå säkra resultat genom att bekämpa osäkerhet i material och metoder. I det andra steget var det viktigaste att eliminera subjektivitet och att göra objektiva tolkningar av rådatan.

    Laboratoriepersonalens yrkesskicklighet och användning av maskiner var viktiga verktyg för att eliminiera osäkerhet och subjektivitet. Säkra och objektiva resultat, dvs giltiga data, förväntades uppnås med hjälp av maskiner. Med användning av bl a Barad’s begrepp agential realism analyserar avhandlingen de olika förståelser av människor och maskiner som formade forskarnas praktiker och möjliggjorde skapandet av giltiga data.

  • 26.
    Alm, Björn
    Socialantropologiska institutionen, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Stockholms universitet.
    The un/selfish leader: Changing notions in a Tamil Nadu village2006Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    'The un/selfish' leader explores notions of selfishness, as they were perceived by people in the village of Ekkaraiyur, Tamil Nadu, India, at a time they associated with thorough changes in their lives.

    Discussing locally held notions about agrarian change, seen as causing the erosion of earlier village loyalties and leading to the emergence of a new type of leaders, the study focus on the censure of the alleged corruption of these leaders. Expressed in a rich repertoire of stories about the ideals of leadership and about the excellence of the past and foreign societies, the censure was routinely voiced in public debates and in everyday conversations.

    Set against a background an increasing role of the state for the people in Ekkaraiyur, the censure of leaders implied a critique of the contemporary society they were taken to represent. Moreover, the study argues that the critique was grounded in evaluations of individualism and selfishness in human nature.

    The study is based on fieldwork carried out in Ekkaraiyur between 1988 and 1990

  • 27.
    Sanne, Johan M.
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Creating Safety in Air Traffic Control1999Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Is flying safe? Indeed it is -- statistics tell us that it is far more dangerous to drive a car or take the train. But flight safety does not just happen. Instead, as it is argued in this book, it is created by a well-developed air traffic control system that continues to be highly effective -- despite increasing volumes of traffic. How is this high level of safety achieved and sustained? Air traffic controllers are responsible for guiding the aircraft and organizing a safe and efficient traffic flow. Their work is highly structured, providing rules and resources helping them to organize traffic. To achieve the necessary cooperation with flight crews and other controllers necessary for a safe flow, controllers use a number of strategies. Among other things, controllers must visualize traffic and develop redundant procedures to prevent -- or deal with -- potential problems. In this work, controllers must rely on both cognitive abilities and social integrative skills. The study is based on extensive observations, videotapes and interviews of air traffic controllers and flight crews. It focuses on daily teamwork in air traffic control as well as organizational features such as rules and resources that structure the work. The double focus on both organizational structure and the dynamics of interaction among controllers makes the book pioneering in its field.

1 - 27 av 27
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf