liu.seSearch for publications in DiVA
Endre søk
Begrens søket
1234 1 - 50 of 191
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Adolfsson, Elin
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Logopedi.
    Persson, Hanna
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Logopedi.
    Prosodiska aspekter av nonordsproduktion hos barn med cochleaimplantat och barn med språkstörning2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Prosodi kan sammanfattas som talets rytmiska, dynamiska och melodiska aspekter. Utan prosodi skulle talet förefalla monotont och kommunikationen kunna kompliceras. Syftet med föreliggande studie var att undersöka prosodiska aspekter av nonordsproduktion hos barn med cochleaimplantat och barn med språkstörning. Tidigare studier av prosodi hos nämnda grupper har inte i detalj beskrivit vilka typer av fel som förekommer varför detta var intressant att undersöka.

    Föreliggande studie baseras på redan insamlat material av nonordsrepetition av sammanlagt 41 barn vilka deltagit i tidigare studier. Av dessa var 27 stycken barn med språkstörning i åldrarna 4:6-7:6 år och fjorton var barn med CI i åldrarna 3:0-13:4. Det inspelade materialet transkriberades och felanalyserades gruppvis och medelvärden för grupperna räknades ut.

    Barnen med CI uppvisade större prosodiska problem vid nonordsrepetition än barnen med språkstörning. Såväl barnen med språkstörning som barnen med CI uppvisade svårigheter med stavelseproduktion, betoningsplacering, ordaccent och vokalkvantitet. Dock gjorde barnen med CI generellt större antal fel samt fler olika typer av fel jämfört med barnen med språkstörning. Alla barnen med CI gjorde någon typ av prosodiskt fel medan 11 av 27 de barnen med språkstörning producerade korrekt prosodi på samtliga nonord. Barn som hade en högre ålder vid implantation uppvisade större prosodiska svårigheter än barn som implanterats vid en lägre ålder

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 2.
    Adolfsson, Elin
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Logopedi.
    Persson, Hanna
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Logopedi.
    Äldreriktat tal på boenden för äldre: Förekomst och karaktäristik2011Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Äldreriktat tal avser kommunikationsanpassningar gentemot äldre liknande de som görs till små barn. Anpassningarna sker inom flera språkliga domäner och är en del av äldres kommunikativa miljö. Ämnet är relativt outforskat och få eller inga studier har gjorts i Sverige. Föreliggande studies syfte var att undersöka eventuell förekomst av äldreriktat tal, samt beskriva dess karakteristika då personal på olika typer av boenden för äldre samtalar med en äldre.

    Deltagare är fem personer som arbetar på olika former av boenden för äldre. Samtal mellan personal och äldre samt samtal mellan personal och en kollega spelades in och grovtranskriberades. Inspelningarna klipptes till filer utifrån varje analys syfte. Arbetet antog en datadriven ansats och data studerades utifrån tidigare forskning kring äldreriktat och barnriktat tal.

    I föreliggande studie påvisades att deltagande personal på boende för äldre, i varierande grad, anpassade sin kommunikation inom flera språkliga domäner. Anpassningarna förekom huvudsakligen inom den prosodiska domänen men förekom i viss utsträckning även inom den grammatiska. Anpassningar inom den pragmatiska domänen påvisades till viss del medan anpassningar inom den semantiska domänen ej förekom. Tendenser till talanpassningar förekom hos majoriteten av deltagarna. Följande tillägg av delaspekter till äldreriktat tal föreslås; upprepat användande av namn, mindre samtidigt tal och färre tvekfenomen.

    Fulltekst (pdf)
    Äldreriktat tal på boenden för äldre
  • 3.
    Ajanovic, Dina
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Logopedi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Korjenic, Dalida
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Logopedi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Utarbetning av språkpillerböcker skrivna på bosniska/kroatiska/serbiska för barn med BKS som modersmål: En kontrastiv grammatisk analys2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Projektet ”Språkpiller” har utformats genom ett samarbete mellan logopeder och biblioteken i Östergötland. Projektet syftar till att stimulera språket hos barn med språkstörning och fungerar i första hand som ett komplement till logopedisk behandling (Linköpings kommun, 2012).

    Föreliggande studie syftar till att undersöka om bilderböcker skrivna på bosniska/kroatiska/serbiska (BKS) tränar samma grammatiska struktur som motsvarande bilderböcker på svenska gör. Syftet är även att granska huruvida böckerna i föreliggande studie går att rekommendera som träningsmaterial för barn med språkliga svårigheter.

    En kontrastiv analys mellan BKS och svenska har genomförts av totalt tre bilderböcker. Böckerna i studien innehåller skillnader mellan BKS och svenska inom de flesta grammatiska kategorier och stämmer väl överrens med vad som beskrivits i litteraturen. Det föreliggande materialet antas därför kunna användas som träningsmaterial till vissa grammatiska strukturer.

    Fulltekst (pdf)
    Utarbetning av språkpillerböcker skrivna på bosniska/kroatiska/serbiska för barn med BKS som modersmål - En kontrastiv grammatisk analys
  • 4.
    Alkass Yousef, Sabina
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Logopedi.
    Bergström, Hanna
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Logopedi.
    Ordförråd på modersmål hos barn i förskoleklass i Sverige: en jämförelse mellan tvåspråkiga och enspråkiga barn2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I samhället kommer vi ofta i kontakt med tvåspråkighet, så även på logopedmottagningar runt om i landet. Det kan vara svårt att genomföra språkbedömningar på barn med flera modersmål eller annat modersmål än svenska. Syftet med uppsatsen var att översätta benämningstestet "Ordracet" till arabiska och sedan använda det för att testa aktivt ordförråd. Passivt ordförråd testades med Peabody Picture Vocabulary Test III. Fonologiskt och semantiskt ordflöde testades med ordflödestestet FAS. Frågeställningarna var: Hur skiljer sig de två ordförråden hos simultant tvåspråkiga barn från ordförrådet hos enspråkiga barn? Hur skiljer sig det svenska ordförrådet från det arabiska ordförrådet inom gruppen tvåspråkiga barn? Hur ser sambandet mellan fonologiskt och semantiskt ordflöde och ordförråd ut? De tvåspråkiga barnen hade lägre resultat på arabiska än vad de enspråkiga barnen hade på svenska, både vad gäller förståelse och produktion. På svenska presterade de tvåspråkiga barnen praktiskt taget lika högt som de enspråkiga, de var alltså bättre på svenska än på arabiska. Det fanns en stor skillnad mellan grupperna på delen fonologi svenska, där de tvåspråkiga barnen fick signifikant högre resultat än de enspråkiga barnen.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 5.
    Andersson, Kajsa
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Logopedi.
    Englund, Stina
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Logopedi.
    Pragmatisk förmåga hos barn med cochleaimplantat2010Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [en]

    A cochlear implant (CI) is a hearing device that makes it possible for individuals who are deaf or has a severe hearing impairment to receive auditory information and develop spoken language. The pragmatic ability may be affected. In short, pragmatics may be described as the study of language use in social contexts. Pragmatic ability can be seen as the result of the individual‟s behavior as well as the underlying causes.

    The aim of the present study was to describe the pragmatic ability in children with CI. An approach inspired by Conversation Analysis (CA) was used in order to highlight the various phenomena that occurred in the interaction.

    Seven children with CI participated in the study, five girls and two boys. Each conversation consisted of either a child with CI interacting with a peer, or a child with CI interacting with a parent or a teacher. A total of 14 conversations were analyzed and phenomena relevant to the study were examined. To gather further information regarding the children‟s communicative behavior, Children’s Communication Checklist was filled in by parents and teachers.

    The children who participated in the study constitute a heterogeneous group and there was no clear pattern when it comes to hearing-impairment and pragmatic ability. The result showed that children with CI used both specific and non-specific requests for clarification. It seems as if intelligibility on the sentence level may reflect how efficient the interaction turns out, as the children with high intelligibility were the ones who managed to solve misunderstandings the best in the conversations. Furthermore, the result demonstrated that the adult participants used a higher rate of specific requests for clarification in contrast to children with CI.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 6.
    Andersson, Kristina
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Logopedi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Prembäck, Maja
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Logopedi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Utformning och utprovning av ett fonologiskt baserat stavningstest2013Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [en]

    The literature on spelling and spelling development suggests there is a strong relationship between spelling and phonology (Bruck & Treiman, 1990; Caravolas, Hulme & Snowling, 2001; Craig, 2006; Gindri, Keske-Soares & Mota, 2007). Spelling, however, is considerably less researched than reading (Caravolas, Humle & Snowling, 2001). Spelling difficulties are known to be more persistent in people with reading and writing disabilities, even when their reading has become acceptable (Høien & Lundberg, 1999) but more research is needed in this area. Assessment and detailed knowledge of the difficulties is of great importance in order to provide the appropriate help for children with reading and writing disabilities (Frisk, 2010; Magnusson, Nauclér, & Reuterskiöld, 2008). The purpose of the present study was to develop and try out a phonologically based spelling test for children, with focus on medial phonemes. The study contained 150 pupils in grade 1 and 2 as well as pupils in remedial teaching due to reading and spelling difficulties in the same grades. In addition to spelling, all pupils were tested for reading ability, phonological awareness, nonverbal intelligence and auditory discrimination. Misspellings were analysed with three quantitative and one qualitative classification methods. Results showed that the spelling test based on analyse of medial phonemes captured misspellings to the same extent as the other quantitative classification method.  Pupils in grade 2 received significant higher results in the spelling test than pupils in grade 1. The group of typically developed pupils had significantly better results than the pupils with reading and writing disabilities. Results also showed that real words were significantly easier to spell than non-words. Moreover, significant correlations between spelling and reading ability, and spelling and phonological awareness, were found. The strong correlation between spelling ability and phonological awareness, and the fact that children with reading and writing disabilities performed poorly on spelling of non-words, lead to the conclusion that spelling and phonology are closely related, which is supported by the literature (Bruck & Treiman, 1990; Caravolas, Hulme & Snowling, 2001; Craig, 2006; Gindri, Keske-Soares & Mota, 2007).

    Fulltekst (pdf)
    Utformning och utprovning av ett fonologiskt baserat stavningstest
  • 7.
    Andersson, Kristina
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa. Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Logopedi.
    Svensson, Erika
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa. Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Logopedi.
    Resultat av oralmotorisk och fonologisk testning: En jämförelsestudie mellan taldelen i NOT-S och kortversionen av Stora fonemtestet2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Tal är det akustiska resultatet av rörelser i talapparaten med avsikt att förmedla ett språkligt budskap (Kent, 2000). Oralmotorisk funktion är en grundläggande förutsättning för talkommunikation (Sjögreen & Lohmander, 2008). Om tal- eller oralmotoriska problem uppstår kan en tal- eller oralmotorisk diagnos ställs utifrån en utredning över dessa funktioner (McAllister, 2008). Nordiskt Orofacialt Test – Screening (NOT-S) är ett screeningmaterial som testar den oro-faciala funktionen (Bakke, Bergendal, McAllister, Sjögreen & Åsten, 2007). Materialet består av en intervju- och en undersökningsdel som är uppdelade i sex domäner vardera. En av domänerna i undersökningsdelen är tal och består av tre uppgifter A. Talar inte, B. Räkna högt till tio och C. Säg ”pataka pataka pataka”. Syftet med föreliggande studie är att undersöka om den information som erhålls i prövning med taldelen i NOT-S överensstämmer med den information som en bedömning med ett fonologiskt test ger. I studien analyserades inspelningar av 61 ljudfiler där barn i åldern 6:0-8:0 år testas med taldelen i NOT-S och kortversionen av Stora fonemtestet. Resultatet av fonemtestet transkriberades fonetiskt och utifrån dessa beräknades Percentage of Phonemes Correct. Ett gränsvärde sattes upp för att avgöra vilka som befann sig inom normalvariationen. Dessa resultat jämfördes sedan med barnens resultat på taldelen i NOT-S. Det visade sig att åtta (13,1 %) barn hamnade under gränsvärdet för normalvariation på fonemtestet vilket står i kontrast till 22 (36 %) barn som bedömdes som avvikande på NOT-S taldel enligt de fastställda kriterierna för testet. De båda delarna i NOT-S taldel fångade tillsammans upp 100 % av de som identifierades som avvikande i fonemtestet. Därutöver fångade NOT-S upp 23 % (14 barn) som inte bedömdes som avvikande i fonemtestet. Vid beräkning av taldelen i NOT-S utan den diadochokinetiska uppgiften fångades 62,5 % upp av dem som identifierades av fonemtestet. Alla de barn som fick felfria resultat på fonemtestet fick även det på NOT-S taldel. Utifrån dessa resultat bedöms NOT-S taldel och kortversionen av Stora fonemtestet inte fullt ut ge samma information om barns talavvikelser. 

    Fulltekst (pdf)
    Resultat av oralmotorisk och fonologisk testning En jämförelsestudie mellan taldelen i NOT-S och kortversionen av Stora fonemtestet
  • 8.
    Andersson, Lisa
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Logopedi.
    Ringbert, Sofia
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Logopedi.
    Pragmatisk förmåga hos barn med hörselnedsättning: En samtalsanalytisk studie om begäran om förtydligande2010Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [en]

    Different abilities are of importance to pragmatics, there among hearing. Hearing impairment can affect language development and also pragmatic ability. The aim of the present paper was to study the pragmatic ability in terms of request for clarification in children with Hearing Impairment (HI) in conversation with children with no known hearing impairment, henceforth normally hearing (NH). The present study also describes requests for clarification sequentially in detail, and also highlights points where there may be observable differences between children with and without hearing impairment. Eight conversational pairs consisting of one child with HI and one NH child were studied. Children’s Communication Checklist (CCC) was filled out by the parents and teachers of the children with HI in order to complement the description of the pragmatic ability in children with HI. Conversation Analysis was used in order to make the study of interaction as open-minded as possible. The conversation extracts were grouped according to task or non-task oriented interaction based on the activities that occurred.

    The results of the present study showed that the children with HI and NH both used non-specific and specific requests for clarification, and that these types of requests were used in both task and non-task oriented interaction. Children with HI used the non-specific request "sorry?" to greater extent in the extracts than children with NH did. In general, no differences in occurrence of specific requests were seen between children with HI and children with NH. As regards to what happened before and after requests for clarifications, no distinct differences could be established between children with HI and children with NH. In conclusion, it is not certain if and how a hearing impairment have affected the pragmatic ability, although tendencies in the conversation extracts indicated that hearing impairment sometimes affected the interaction.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 9.
    Andersson, Madeleine
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Logopedi.
    Carlsson, Ann
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Logopedi.
    Utveckling av kognitiva färdigheter och läsförmåga hos barn med mild och måttlig hörselnedsättning i ett ettårsperspektiv2009Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [en]

    The capacity to process and to remember information is a basic condition for language ability and for coming reading ability. Reading ability is strongly connected to phonological awareness, receptive vocabulary knowledge and working memory capacity. In what way hearing impairment in children affects development of cognitive skills and later on reading ability is an area that has attracted minor attention for research.

    The aim with this study was to investigate changes in cognitive skills and reading ability in children with mild or moderate hearing impairment after one year of progress and furthermore if any connections between any increases of the abilities were to be found. Comparisons were made with results from age adequate normal hearing children. Moreover prosodic ability on word-level was tested this year. Eleven Swedish children aged 7:6-10:10 years participated in this study. To illustrate progress of the abilities mentioned the SIPS computer test battery and furthermore some manually given tests for reading and prosodic abilities were used.

    The results show a developmental trend for the children with hearing impairment on tests of working memory and reading comprehension. The least degree of development was found in the area of phonological skills. The children with hearing impairment showed in general the same capacity as normal hearing children on tests for the different abilities. In the area of working memory the children with hearing impairment had significant lower results on half of the tests than age adequate normal hearing children. Several strong connections were present for children with hearing impairment this year than last year, in-between cognitive skills and reading ability. Correlation appeared between age for insertion of hearing aid and test for decoding ability. Results on tests for prosodic ability reached ceiling effect.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 10.
    Andersson, Maria
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Logopedi.
    Buhr, Ulrika
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Logopedi.
    Normering av test av intraoral stereognosi och tvåpunktsdiskrimination: Hos barn i åldrarna 5;6 - 7;0 år2009Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [en]

    The oral sensory ability in children can be assessed through test of intraoral stereognosis and two-point discrimination. Currently, these two tests are not frequently used in clinical settings, and normative data are not always available. The aim of this study was to establish normative data for these two tests in children aged 5;6 to 7;0 years. Further, intention was to compare the results with respect to age and gender. In total 103 children participated, 49 boys and 54 girls. The participants were divided into three age-groups. The results regarding intraoral stereognosis showed significant differences between genders, where boys performed poorer than girls. Differences between two of the three age-groups could also be established. The results show that an improvement can be expected in children six years and older.

    Regarding two-point discrimination 73 of the 103 children performed perfectly. The remaining children’s scores were also consistently high. No differences between gender and age were found.

    There was no correlation between the test results of intraoral stereognosis and two-point discrimination. Therefore it would be necessary to perform both these tests in assessment, since they probably examine two separate aspects of the oral sensory ability.

     

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 11.
    Andersson, Marie
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Logopedi.
    Nordin, Elin
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Logopedi.
    Normering av Nordiskt Orofacialt Test- Screening (NOT-S) för barn 6:0- 8:0 år.2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Andning, sväljning, tuggning, mimik och artikulation är delar av orofacial funktion (Bakke, Bergendal, McAllister, Sjogreen, & Asten, 2007). Oralmotoriken är viktig för talproduktion och födointag (Lundeborg Hammarström, 2010). Nordiskt Orofacialt Test- Screening (NOT-S) är ett screeningtest som används för att bedöma avvikande orofacial funktion (Bakke et al., 2007). Syftet med studien är att undersöka hur barn med typisk utveckling mellan 6:0- 8:0 år presterar på NOT-S, samt om det föreligger någon ålder- eller könsskillnad i utförandet av uppgifterna. I studien deltog 80 barn och deras föräldrar. Barnen var uppdelade i två åldersgrupper, varav 30 stycken sexåringar och 50 stycken sjuåringar. Testningen genomfördes i skolmiljö och föräldraintervjuer gjordes via telefon. Resultatet visade att barn i åldrarna 6:0- 8:0 år fick en totalpoäng på 1,44 ± 1,16 på NOT-S. Sexåringarna i studien fick en totalpoäng på 1,63 ± 1,16 och sjuåringarna fick en totalpoäng på 1,32 ± 1,15. Det fanns inga signifikanta ålders- eller könskillnader förutom på intervjudelen där en könskillnad mellan sjuåringar uppmättes. De sjuåriga pojkarna hade mer orofaciala problem än flickorna på intervjudelen. Resultaten kan användas som normvärden vid klinisk användning av NOT-S på studerade åldersgrupper.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 12.
    Andersson, Marie
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Logopedi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Nordin, Elin
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Logopedi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Voice Onset Time among Children with Phonological Impairment.2012Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [en]

    Speech production requires cooperation between cognitive, linguistic and motor processes. It also requires spatial and temporal control of muscles, as well as simultaneous and coordinated activity of respiration, phonation and articulation (Cheng, Murdoch, Goozée & Scott, 2007; Yorkston, Beukelman, Strand & Bell, 1999; Raphael, Borden & Harris, 2011). Voice Onset Time (VOT) reflects the timing between phonation and articulation (Hoit-Dalgaard, Murry & Kopp, 1983). VOT is the most reliable acoustic cue for distinguishing between voiceless or voiced plosives (Auzou et al. 2000). Studies of English-speaking children with phonological impairment have shown atypical VOT-patterns (Bond & Wilson, 1980). The aim of the present study was to investigate Voice Onset Time (VOT) among Swedish children with phonological impairment and to examine if their VOT-values differ from typically developed Swedish children. Participants were 38 children aged 4;2−11;6 distributed over eight age- groups and five developmental stages of phonology. Audio recordings of minimal pairs were made at preschools, schools or at speech pathology clinics. The results indicated that children with phonological impairment produced VOT with deviant values and with a great variability. A marked acoustic difference between voiceless and voiced stop consonants was present, but not in all cases. Since the VOT-values were distributed over the group of children with phonological impairment, no developmental trend toward adult-like values that could be related to increasing age was found for either the acquisition of producing VOT or the acquisition of producing voicing lead. No differences in VOT were seen between the children in different phonological developmental stages or ages. No correlation between the degree of deviance of VOT and the proportion of Procent Phonemes Correct (PPC), age or phonological processes were found. From the results the conclusion can be drawn that children with phonological impairment have deviant VOT-values that could be caused by lack of phonological knowledge, but in particular since the variability did not decrease with increased age, have difficulties with motor execution. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 13.
    Andrasi, Regina
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Logopedi.
    Norén, Kristin
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Logopedi.
    Perceptuell och akustisk bedömning av röstfunktion hos barn med tonsillhypertrofi: Effekter av kirurgi2010Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [en]

    In Sweden over 10.000 patients annually, mostly children, undergo tonsillar surgery. The most common surgical method is total removal of the tonsil, tonsillectomy (TE). During the last decade partial tonsil resection, tonsillotomy (TT), has been reintroduced and is associated with lower primary morbidity and less postoperative pain. The aim of the present study was to evaluate if and to what extent 4-5 year old children’s voice function are affected by tonsillar hypertrophy compared to controls and to study the effects of the two surgical techniques on vocal function. Sixty-seven children with tonsillar hypertrophy, where randomized either to TE or TT. A voice material consisting of words with only sonorants and three sustained vowels was recorded preoperatively and six months postoperatively. Eighty-two preschool children formed two control groups. The material was evaluated perceptually by three voice specialized speech and language pathologist and analyzed acoustically. Before surgery the children with tonsillar hypertrophy are rated to have higher prevalence of hoarseness, hyponasality and ‘compressed/throaty voice’ compared with the controls. The acoustic analysis show that the children with tonsillar hypertrophy have higher prevalence of perturbation (jitter (%), shimmer (%) and NHR) compared to the controls. Postoperatively there are no significant difference between the children with tonsillar hypertrophy and the control group perceptually. The acoustic analysis of the children with tonsillar hypertrophy still show more perturbation compared to the control group. The children operated with TE are rated to have less prevalence of roughness and hyponasality after surgery. The children in the TT-group have less prevalence of roughness, hyponasality and ‘compressed/throaty voice’. The acoustic analysis show no significant difference between the two postoperative groups.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 14.
    Arvidsson Schloenzig, Nina
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Logopedi.
    Örneholm, Isabelle
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Logopedi.
    Att säga det med ord eller bild: En kvalitativ jämförande studie mellan talad kommunikation och kommunikation stöttad av samtalsmatta för personer med Multipel Skleros2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    MS, multipel skleros, är en neurologisk sjukdom som kan leda till kommunikationsrelaterade problem. Personer med MS kan därför tänkas vara i behov av olika former av kommunikationshjälpmedel. Samtalsmatta är ett visuellt och bildbaserat kommunikationshjälpmedel som avser att underlätta för personer att visa åsikter och göra val. Syftet med denna studie är att utreda samtalsmattans effekt på kommunikation med personer med MS. Frågeställningarna rör huruvida samtalseffektiviteten påverkas av samtalsmattan, vilka för- och nackdelar samtalsmattan kan ha jämfört med verbal kommunikation och hur deltagarna uppfattar användandet av samtalsmattan. För att utreda detta har en kvalitativ metod använts. Två personer med MS har deltagit i två samtal, ett med samtalsmatta och ett med endast verbal kommunikation. Samtalen har sedan utvärderats via bedömningsinstrumentet Effectiveness Framework of Functional Communication (EFFC) för att ge ett mått på samtalseffektivitet. Deltagarna har även genomgått en återkopplande intervju där de har fått beskriva sin upplevelse av de olika kommunikationsformerna. Resultatet för studien visade på högre samtalseffektivitet i de talade samtalen, vilket även var den kommunikationsform som deltagarna prefererade. I vidare analys framkom dock fördelar med samtalsmattan gällande att de samtalen blev mer strukturerade och centrerade till det aktuella samtalsämnet. I diskussionen berörs fördelar och nackdelar med strukturerade samtal. Struktur kan underlätta genom att ge en ram för samtalet, men kan samtidigt kännas begränsande för individen. Uppfattningen av samtal kan även påverkas av tidigare samtalsvanor och de förväntningar som samtalspartnern har på samtalet. Författarna drar slutsatsen att de som ämnar använda samtalsmatta kan nyttja de fördelar som en ökad struktur medför, men måste samtidigt vara medvetna om individens förväntningar och behov.

    Fulltekst (pdf)
    Att säga det med ord eller bild: En kvalitativ jämförande studie mellan talad kommunikation och kommunikation stöttad av samtalsmatta för personer med Multipel Skleros
  • 15.
    Asaid, Dina
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Logopedi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Erenmalm, Sofia
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Logopedi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Logopeders bedömarreliabilitet vid perceptuell röstanalys av utvalda röstexempel: en början till ett referensröstmaterial2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Vid användning av audio-perceptuell röstanalys för framtagning av referensröster är begreppet reliabilitet av central betydelse. Syftet med denna uppsats var att undersöka reliabiliteten mellan erfarna röstlogopeders perceptuella röstanalys av ett antal utvalda röstexempel. Förhoppningen var att utifrån detta kunna sammanställa en början till ett referensröstmaterial bestående av manliga och kvinnliga referensröster representativa för olika parametrar i SVEA-protokollet. De specifika frågeställningarna var: Hur samstämmiga i perceptuell röstanalys är bedömarna kring de valda röstexemplens olika parametrar? Är någon eller några av de parametrar som bedömarna är överens om extra framträdande i någon röst så att denna röst kan användas som referensröst? Utifrån en databas med 65 röstinspelningar valdes 15 röstexempel ut av författarna att skattas av sju erfarna logopeder med SVEA-protokollet. En andra bedömningsomgång genomfördes med tre röstexempel slumpvis utvalda från de 15 röstexemplen i den första bedömningsomgången. Statistiska analyser av logopedernas inter- och intrabedömarreliabilitet gjordes både på alla röstexempel och på samtliga kvalitetsparametrar. Bedömarnas skattningar uppvisade mycket stor spridning i flera röstexempel, vilket inverkade på korrelationernas utfall och kan vid en första anblick ge ett missvisande resultat. En djupare analys av bedömarnas skattningar av enskilda röstparametrar visade på betydligt högre samstämmighet. Utifrån detta resultat tog författarna fram tre potentiella referensröster. Flera av de övriga 12 röstexemplen hade relativt hög interbedömarreliabilitet men då skattningsvärdena var så pass låga för dessa röster valdes de inte ut som referensröster. Trots låga skattningsvärden skulle dessa röstexempel kunna användas som referensröster för att exemplifiera lägre grader av avvikelser. Slutsatsen är att det finns skillnader i hur bedömarna skattat röstexemplen i denna studie och reliabiliteten mellan bedömarna skiftar. Författarna drar även slutsatsen att det är motiverat att fortsätta leta och analysera röstexempel för att få en heltäckande uppsättning referensröster. Metodvalet i denna studie anses vara en framkomlig väg för att fortsätta forma detta referensröstmaterial.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 16.
    Asaid, Dina
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Logopedi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Erenmalm, Sofia
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Logopedi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Narrativ förmåga vid afasi: analys av strategier vid gemensamt berättande2013Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [en]

    Aphasia is a linguistic impairment which affects communication and may have an impact on a person’s narrative ability. The purpose of the present study was to analyse the narrative ability in aphasia by narrative interviews with people with aphasia and their partners. The interviews were scrutinised for strategies used in joint narration involving couples where one of the spouses has aphasia. The definition of strategies was methods to cope with communicative difficulties often due to aphasia. Strategies were also studied in an assessment of independent narration. The specific questions were: Which strategies do couples, consisting of one person with aphasia and their partner, use in joint narration? Which strategies does the person with aphasia use in independent narration? Are there any differences in the use of strategies in joint narration compared to independent narration? Five couples were recruited from conversational groups for people with aphasia in the south of Sweden. The couples were asked questions which were meant to encourage joint narration and the interviews were filmed. In addition to the interview, the narrative ability of the individuals with aphasia was assessed with the Swedish aphasia test A-ning. The interviews and the assessments were transcribed according to principles from conversation analysis. The result showed a variation regarding type of strategies occurring in the couples’ narrations and the frequency of these strategies. In joint narration, repetition was the strategy most commonly used by individuals with aphasia, followed by self-initiated self-repair, word search and gestures. The partners also used repetition to a high extent as well as appendor production. The conclusion of this study is that the narrative ability of the persons with aphasia in independent narration to some extent corresponded with their ability in joint narration. However, there were great differences between how the individuals with aphasia and their partners used strategies to cope with difficulties in joint narration.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 17.
    Backlund, Caroline
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Logopedi.
    Crona, Maja
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Logopedi.
    Motoriska begränsningars påverkan på prestationen vid arbetsminnesspanntestning: En undersökning genom nonordsrepetition hos personer med en normalfungerande motorik2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Arbetsminnet består av flera komponenter, där den fonologiska loopens akustiska och artikulatoriska system samverkar då auditiv information tas emot och bearbetas. Testning av loopens funktion kan ske genom undersökning av arbetsminnesspannet vid nonordsrepetition. Förmågan att repetera nonord kan berätta något om både barns och vuxnas språkliga utveckling och förmåga. Motoriska begränsningar kan hindra hand- och artikulationsförmågan. Hypoteserna är att: Begränsningarna borde påverka prestationen vid arbetsminnesspanntestning, i form av en längre tidsåtgång vid återgivning av en nonordssekvens på grund av den handmotoriska begränsningen, samt hindrandet av det artikulatoriska undersystemet till den fonologiska loopen genom den finmotoriska begränsningen. Eftersom skillnader i minnesförmågor mellan könen inte tidigare redovisats i liknande sammanhang borde inga skillnader förekomma. Syftet med studien var undersöka hur motoriska begränsningar påverkar prestationen vid arbetsminnesspanntest i form av nonordsrepetition. För att kunna besvara det huvudsakliga syfte formulerades några frågeställningar: Hur påverkar motoriska begränsningar den högst uppnådda svårighetsnivån? Hur påverkar motoriska begränsningar prestationen på arbetsminnesspanntest, mätt i tidsåtgången det tar att korrekt återge en nonordssekvens? Hur skiljer sig den högst uppnådda svårighetsnivån mellan könen vid olika motoriska begränsningar? För att besvara våra frågeställningar utformade vi fyra arbetsminnesspanntest som vardera innehöll 12 nonordssekvenser och en kommunikationskarta. Varje test utfördes på 32 studenter som samtliga utsattes för fyra olika betingelser, en betingelse per arbetsminnesspanntest. För att belysa de motoriska begränsningarnas påverkan på prestationen användes SPSS vid uträkningen av insamlade statistiska data. Ett statistiskt signifikant resultat visade en prestationsförsämring vid den finmotoriska artikulatoriska betingelsen i jämförelse med kontrollbetingelsen samt mellan den handmotoriska + finmotoriska artikulatoriska betingelsen i jämförelse med kontrollbetingelsen. Tidsåtgången för att korrekt återge en nonordssekvens skilde sig signifikant mellan de fyra betingelserna. Ett signifikant resultat påvisades vid parvis jämförelse mellan den finmotoriska artikulatoriska och den handmotoriska + finmotoriska artikulatoriska betingelsen.  Vid jämförelsen av arbetsminnesspannet mellan könen nådde männen genomgående ungefär en halv svårighetsnivå högre än kvinnorna.

    Fulltekst (pdf)
    Fulltext 01
  • 18.
    Backlund, Caroline
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Logopedi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Wallner, Maria
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Logopedi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Stamningsbehandling enligt Lidcombeprogrammet: En långtidsuppföljning av svensktalande förskolebarn2012Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [en]

    The aim of this paper is to study the long-term effects of stuttering treatment according to the Lidcombe Program in Sweden and to answer questions whether underlying factors may have affected the treatment results. Participants were seven children, one girl and six boys aged 7:10-14:2, who all completed Stage 1 of the program approximately 2-7 years ago.The children were video recorded during a conversation with one of the authors and while reading aloud. Before the recording, their parents estimated the level of stuttering according to a Severity Range (SR) Scale. The evaluations were used as reference for determining whether the recordings were representative for the children´s current speech fluency. Proportions of stuttered syllables (%SS) were calculated from the video recorded material and compared with the proportions of stuttered syllables (%SS) at the time when the first stage of the program was initiated.The results showed that the Lidcombe Program had a significant (z=-2.37, p=0.02) long term effect on stuttering treatment for the participants in this study. The effect size was calculated to 1.05, which indicates a large effect. No correlation between underlying factors and treatment results could be established at group level. However, the results showed differences among the participants and underlying factors as age at stuttering onset and age when treatment was introduced may have affected the treatment results.This is one of the very first long term follow-ups on Swedish preschool children that have been treated according to the Lidcombe Program and the authors hope to see further research.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 19.
    Bakke, Merete
    et al.
    Köpenhamns Universitet.
    Bergendal, Birgitta
    Jönköping.
    McAllister, Anita
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Logopedi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin.
    Sjogreen, L.
    Göteborg University.
    Asten, P.
    Lovisenberg Diakonale Hospital.
    Development and evaluation of a comprehensive screening for orofacial dysfunction.2007Inngår i: Swedish Dental Journal, ISSN 0347-9994, Vol. 31, nr 2, s. 75-84Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The aim was to develop a comprehensive screening instrument for evaluation of orofacial dysfunction that was easy to perform for different health professionals without special equipment. The Nordic Orofacial Test - Screening (NOT-S), consisting of a structured interview and clinical examination, was developed with a picture manual illustrating the different tasks in the examination. It was first tested in a Swedish version, and later translated to other Nordic languages, and to English.

             The interview reflected six domains, (I) Sensory function, (II) Breathing, (III) Habits, (IV) Chewing and swallowing, (V) Drooling, and (VI) Dryness of the mouth, and the examination included six domains representing (1) The face at rest, and tasks regarding (2) Nose breathing, (3) Facial expression, (4) Masticatory muscle and jaw function, (5) Oral motor function, and (6) Speech. One or more “yes” for impairment in a domain resulted in one point (maximum NOT-S score 12 points).

             The mean NOT-S score (±SD) in 120 patients (3-86 yr), referred to five centers for specialized dental care or speech and language pathology in Sweden, Norway and Denmark, was 4.1±2.6, and 0.4±0.6 in 60 control subjects (3-78 yr). The screening was easy to administer and the time spent 5-13 min. The scores from the clinic-referred sample differed significantly from the controls, and the sensitivity of the screening was 0.96 and specificity 0.63. Repeated evaluations of videotapes of 20 patients by 3 examiners, speech-language pathologists and dentists, with at least two-week intervals, showed inter- and intraexaminer agreement on the points given in the domains at respectively 83% and 92-95% which increased after recalibration to 85% and 95-99%. Kappa values for interexaminer agreement on the NOT-S scores were 0.42-0.44 (i.e. fair), and the method error was 5.3%. To conclude, NOT-S gave a reliable and valid screening for orofacial dysfunction.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 20.
    Barrner, Emma
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Logopedi.
    Evers, Hanna
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Logopedi.
    Kommunikation hos respiratorvårdade patienter: Upplevelser hos patient och vårdpersonal samt analys av samtal med och utan röstgenerator2010Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [en]

    

    Studies have shown that patients receiving mechanical ventilation in an intensive care unit (ICU), who are entirely dependent on the nursing staff, often experience frustration due to a temporary loss of the voice source. Limited communication is an important factor contributing to patient discomfort. Nursing staff also report communication as frustrating and difficult.

    The aim of the present study is to introduce a neck-type electrolarynx as a communication aid in an ICU, to study the nursing staff experiences of communication with tracheotomized patients receiving mechanical ventilation, and to examine the patient´s experiences regarding communicative abilities. Communication between a ventilator treated, tracheotomized patient and members of the nursing staff was recorded and analyzed according to principles of Conversation Analysis (CA).

    The results show that several members of the nursing staff experience difficulties communicating with tracheotomized patients receiving mechanical ventilation. A majority believe that the conditions for communication could be improved. The results of CA also indicate that an electrolarynx may be an effective and appropriate communication aid for ventilator treated, tracheostomized patients. Further research is needed to broaden the knowledge of the electrolarynx as a communication aid for these patients.

    Keywords: communication, mechanical ventilation, electrolarynx, patient experience, nursing staff experience, Conversation Analysis (CA).

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 21.
    Beckman, Elsa
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Logopedi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Jönsson, Maria
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Logopedi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Gesters påverkan på talflytet2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Oflyt i tal är något som förekommer hos alla talande människor och likadant är det med gester. Det är dock inte självklart hur de är relaterar till varandra. Det finns få studier inom området och ännu färre med svensktalande försökspersoner. Denna studies syfte är att se hur gester påverkar talflytet hos personer med svenska som modersmål och om det finns någon skillnad rörande detta mellan olika kontexter.

    Studien genomfördes med åtta försökspersoner i åldrarna 20–30 år som har svenska som modersmål. Alla försökspersoner fick individuellt svara på fyra frågor varav två med spatialt innehåll och två med abstrakt innehåll. Under första halvan av testningen fick försökspersonerna använda gester och resterande tid fick de sitta på sina händer för att inte kunna använda gester.

    Resultatet visade att ikoniska gester användes oftare vid spatialt innehåll och metaforiska gester användes mer frekvent vid abstrakt innehåll, vilket var en signifikant skillnad. Ytterligare en signifikant skillnad noterades mellan spatialt och abstrakt innehåll vid mätning av tallängd. Detta oberoende av fri respektive begränsad användning av gester.

    De få studier som gjorts på området ger ingen tydlig bild av hur tal och gester är relaterade till varandra. Denna studie understryker komplexiteten inom området tal och gester.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 22.
    Bengtsson, Ida
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Logopedi.
    Utvärdering utav effekten av obturatbehandling vid restspalt/fistel hos barn med total läpp-, käk- och gomspalt2008Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [en]

    On children born with a complete cleft lip and palate (CLP) the repair of the alveolar ridge doesn´t take place before the children are about ten years old. This results in that they have a residual cleft in the alveolar ridge during their early childhood. This residual cleft, and the oronasal fistulas that may appear after the repair of the hard palate, can result in a negative influence on the speech of the children. Thereby it may be necessary with cover for examplewith a palatal plate or an obturator. At the Department of Orthodontics, at Linköping University Hospital, Sweden, some of the children with CLP undergo treatment with sustained palatal fistula obturation in order to cover fistulas or residual clefts. The aim of this study was to evaluate which effect this treatment has on the speech of the children. Outcome measures used were speech and caregivers opinion of the treatment. Potential relevant background factors as fistula size and timing of the treatment were investigated. This study included medical records, recordings of the speech of the children and dental study models of the maxilla from eleven children which had received treatment with sustained palatal fistula obturation. The parents of the children answered a parental report. In the perceptual evaluations of the speech recordings the results indicated that the articulation was improved after treatment in 81.8 % of the children and that the most common types of articulation errors before and after the orthodontic treatment were weak pressure consonants and retraction of dental plosives. It also appeared to be a connection between the age at which the children first had their obturator and how the speech was influenced. Regarding the parents ten of a total of eleven parents reported an improvement of their children´s speech- and/or eating ability and all of the parents would choose to let their children undergo the treatment again if they had the opportunity to choose. Conclusions drawn from this study is that treatment with sustained palatal fistula obturation is an applicable method for children with fistulas/residual clefts since most treated children´s speech benefitted from it.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 23.
    Bengtsson, Louise
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Logopedi.
    Sjölund, Pia
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Logopedi.
    Fonologi och rättskrivning hos flerspråkiga barn i årskurs två2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    För att kunna läsa och skriva behöver barn både kunna diskriminera mellan olika fonem och sätta ihop dessa till en helhet i enlighet med målspråkets regler. Då olika språk har olika språktypologier var det ena syftet att jämföra hur fonologisk produktion och skrivning av svenska språket kunde skilja sig hos barn i årskurs två med arabiska och somaliska som modersmål med en svensk kontrollgrupp som hade svenska som modersmål. Det andra syftet var att undersöka samband kunde finnas mellan fonologi och rättskrivning. Ett expressivt fonologiskt test samt ett rättskrivningstest bestående av nonsensord användes. Resultatet visade att de flerspråkiga grupperna skilde sig från den svenska gruppen beträffande rättskrivning. Jämförelsen mellan resultatet av det expressiva fonologiska testet och resultatet av rättskrivningstestet visade inget samband. Däremot indikerade typen av rättskrivningsfel att de skulle kunna ha fonologiska orsaker.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 24.
    Bengtsson, Louise
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Logopedi.
    Sjölund, Pia
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Logopedi.
    Logopedisk afasiintervention: -en studie av journalanteckningar ur ett historiskt perspektiv2011Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [en]

    A historical study of intervention for aphasia may provide information on how speech and language pathologists work with people with aphasia. Aphasia is seen as an umbrella term for symptoms of language disorders caused by aquired brain injury. The overall aim of the present study was to describe and analyze the development of intervention for aphasia during the periods 1990-1999 and 2000-2010.

    The study was conducted by analysis of 83 medical records from two hospitals in Sweden during a period of 20 years. These decades were compared to each other and yo current litteraturein search for differences and trends in aphasia intervention.

    The Results of the present study revealed that intervention mainly focused on recovering the linguistic ability in both the 1990s and 2000s. Intervention and literature focusing on communication seem to increase during the 2000s. In the 2000s, speech and language pathologists begin to report on working with cognitive abilities. The results of the present study cannot be generalized but may give an insight in aphasia intervention from a historical perspective in Sweden.

     

    Fulltekst (pdf)
    Logopedisk afasiintervention: -en studie av journalanteckningar ur ett historiskt perspektiv
  • 25.
    Bergendal, Birgitta
    et al.
    Institute Postgrad Dent Educ, Natl Oral Disabil Centre, SE-55111 Jonkoping, Sweden Umea University, Fac Med, Department Odontol, Umea, Sweden .
    McAllister, Anita
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Logopedi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Östergötlands Läns Landsting, Rekonstruktionscentrum, Öronkliniken US.
    Stecksen-Blicks, Christina
    Umea University, Fac Med, Department Odontol, Umea, Sweden .
    Orofacial dysfunction in ectodermal dysplasias measured using the Nordic Orofacial Test-Screening protocol2009Inngår i: ACTA ODONTOLOGICA SCANDINAVICA, ISSN 0001-6357, Vol. 67, nr 6, s. 377-381Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Objective. To screen orofacial function in people with various ectodermal dysplasia (ED) syndromes and compare with a healthy reference sample. Material and methods. The ED group comprised 46 individuals (30 M and 16 F; mean age 14.5 years, range 3-55). Thirty-two had hypohidrotic ED, while 14 had other ED syndromes. The reference sample comprised 52 healthy individuals (22 M and 30 F; mean age 24.9 years, range 3-55). Orofacial function was screened using the Nordic Orofacial Test-Screening (NOT-S) protocol containing 12 orofacial function domains (maximum score 12 points). Results. The total NOT-S score was higher in the ED group than in the healthy group (mean 3.5 vs. 0.4; pandlt;0.001). The dysfunctions most frequently recorded in the subjects with ED occurred in the domains chewing and swallowing (82.6%), dryness of the mouth (45.7%), and speech (43.5%). Those with other ED syndromes scored non-significantly higher than those with hypohidrotic ED (mean 4.6 vs. 3.0; pandgt;0.05). Conclusions. Individuals with ED scored higher than a healthy reference sample in all NOT-S domains, especially in the chewing and swallowing, dryness of the mouth, and speech domains. Orofacial function areas and treatment and training outcomes need to be more closely evaluated and monitored.

  • 26.
    Berglund, Josefin
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Logopedi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Hasselquist, Kaisa
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Logopedi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Fonologi hos svenska 5- och 6-åringar med typisk språkutveckling: Referensmaterial till det fonologiska testmaterialet LINUS2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [en]

    A new phonological test, LINUS, for Swedish-speaking children between the ages of three and seven, has been developed at the speech and language pathology department at Linköping University. The aim of the present study was to create a reference manual for the long version of the new test. The participants in the present study were children between the ages of five to seven in a medium-sized municipality in the Northern part of Kalmar County, Sweden. In total, 124 native Swedish-speaking children (58 girls and 66 boys) with typical language development participated. The children were divided into two age groups, 5;0-5;11;31 and 6;0-6;11;31 years. The collected data was analysed with respect to acquisition of phonemes and word structure processes. Percentage of correctly produced words (PWC), consonants (PCC) and vowels (PVC) were calculated.All phonemes, except /s/, were established in both age groups. The phoneme /s/ was found to be either substituted or distorted. Among the 5-year old children /s/ was established for 84%, substitutions of /s/ were found in 7% and distortions were found in 23%. Among the 6-year old children /s/ was established for 88%. Substitutions of /s/ were found in 3% and distortions in 16% of the 6-year old children. The phoneme /r/ proved to be a borderline case for acquisition in the younger age group (91%). The most common word structure process in both groups was assimilation. A significant difference between the two age groups was found for assimilation (p=0,022), with lower occurrence in the older group. Two-consonant clusters (CC) and three-consonant clusters (CCC) were not frequently reduced, although it was found that CC-clusters were reduced more frequently than CCC-clusters. Both the age groups had high percentages of correctly produced words, consonants and vowels. The analysis revealed the following results: PWC for 5-years olds was 93% and 6-years olds 97%. PCC for 5-year olds was 98% and for 6-year olds 99%. PVC for both age groups was 100%. An age difference was shown for PWC, but not for the other measures. No gender differences were found.

    Fulltekst (pdf)
    Fonologi hos svenska 5- och 6-åringar med typisk språkutveckling Referensmaterial till det fonologiska testmaterialet LINUS
  • 27.
    Bergman, Elin
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Logopedi.
    Levander, Sofie
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Logopedi.
    Återanvändning som kommunikativ resurs: En samtalsanalytisk studie av kommunikation med PECS hos en pojke med diagnosen autism2008Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [en]

    Communicative recycling, to repeat utterances uttered by oneself or others, is a common phenomenon in all societies and languages. The talk of persons with autism often features recycling. The aim of this study was to identify different forms of recycling in communication involving a boy with autism and to describe its functions. Communication between the boy with autism, who used Picture Exchange Communication System (PECS) to communicate, and his parents and teachers was videotaped. The conversations took place in familiar settings, in the boy’s home and at his pre-school. The theoretical approach in the present study was Conversation Analysis (CA). The results provide further support for other studies in that recycling is an important interactional resource for children with limited linguistic capacities. The boy recycled the conversational frames taught in PECS and accommodated these to fit the context. The use of frames also enabled him to communicate with sentences. The transcribed examples exhibited diect as well as delayed recycling of other persons utterances made by the boy. The communicative recycling found in this study fulfilled all parts of the five-folded definition of functions presented by Tannen (1987): facilitating production and comprehension, creating a sense of connection, being a communicative resource enabling interaction and creating coherence as interpersonal involvement. The communicative recycling enabled the boy and his conversational partners to share communicative conventions. The use of recycling in conversations by people with autism may be a step towards a more generative use of language.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 28.
    Berntsson, Sandra
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Logopedi.
    Svemer, Karin
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Logopedi.
    Tidig respektive sen rörbehandling av otosalpingit hos barn med gomspalt: Förekomst av postoperativa rörotiter och språkavvikelse2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Efter insättning av ventilationsrör genom trumhinnan, som behandling av otosalpingit (vätska i mellanörat), är komplikationer i form av rörotiter vanliga. Huruvida de förekommer oftare vid rörsättning före 1 års ålder, jämfört med efter, är omdebatterat. Otosalpingit är vanligt hos barn med gomspalt och kan påverka språkutvecklingen. Genom rörsättning före 1 års ålder kan detta förebyggas. Dock finns skilda åsikter om sambandet mellan otosalpingit och påverkan på språkutvecklingen.

    Syfte: Att undersöka om det föreligger någon skillnad mellan rörsättning före och efter 1 års ålder hos barn med gomspalt beträffande:

    -          förekomst av postoperativa rörotiter

    -          någon form av språklig avvikelse vid 3 års ålder

    Metod: Journalstudier av 132 barn, varav 128 ingick i frågeställningen om postoperativa rörotiter och 107 i frågeställningen om språkavvikelse.

    Resultat: Ingen signifikant skillnad i förekomst av postoperativa rörotiter mellan barn som fått rör före respektive efter 1 års ålder kunde påvisas; ej heller gällande språkavvikelse vid 3 år.

    Slutsats: Rörsättning före respektive efter 1 års ålder tycks inte påverka förekomst av postoperativa rörotiter, eller förekomst av språkavvikelse vid 3 års ålder.

    Nyckelord: Läpp-, käk-, gomspalt, otosalpingit, rörbehandling, ventilationsrör, tidig och sen rörsättning, postoperativa rörotiter, språkavvikelse.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 29.
    Bjuggren, Maja
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Logopedi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Carlsson, Jenny
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Logopedi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Nordenberger, Linda
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Logopedi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Läs- och skrivinlärning via dator hos elever i årskurs 12011Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Den formella läs- och skrivundervisningen i Sverige inleds i årskurs 1. Hur läs- och skrivundervisning bedrivs kan skilja sig åt mellan olika klasser. Trageton (2005) har utvecklat en läs- och skrivinlärningsmetod där inlärningen sker via dator.

    Syftet med föreliggande studie var att undersöka och utvärdera hur ett antal läs-, skriv- och språkförmågor påverkas av Tragetons läs- och skrivinlärningsmetod via dator jämfört med traditionell läs- och skrivinlärning.

    I studien deltog totalt 26 elever i årskurs 1 på en skola i Östergötland. Datorklassen utgjordes av 13 elever i en klass med läs- och skrivinlärning via dator. Kontrollgruppen utgjordes av 13 elever i en klass med traditionellt läs- och skrivinlärningssätt. Grupperna testades med ett flertal läs-, skriv- och språktest på hösten och våren.

    Resultaten visade att datorklassen hade fler antal deltagare som kvalificerade sig för testning av läsning på samtliga nivåer. Resultaten på skrivtest visade att kontrollgruppen hade bättre läsbarhet av handstil medan datorklassen var bättre på skriftligt berättande på dator.

    Resultaten indikerar att båda inlärningssätten har effekt på läs- och skrivinlärningen hos elever i årskurs 1 och att vart och ett av inlärningssätten stärker olika förmågor inom läsning och skrivning.

    Fulltekst (pdf)
    Bjuggren, M., Carlsson, J. & Nordenberger, L. (2011). Läs- och skrivinlärning via dator hos elever i årskurs 1
  • 30.
    Bjuggren, Maja
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Logopedi.
    Hadvall, Emmy
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Logopedi.
    Nordenberger, Linda
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Logopedi.
    Perception och produktion av intonation och rytm hos barn med flerspråkig bakgrund: Testning med ITAP2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Prosodi varierar mellan olika språk och innefattar det talade språkets rytm, melodi och dynamik. Flerspråkighet blir allt vanligare i det svenska samhället, vilket gör det viktigt att studera flerspråkighet ur ett logopediskt perspektiv. ITAP är ett icke-språkligt prosodiskt test som prövar perceptions- och produktionsförmåga av intonation och rytm. Testet har hittills testats på en grupp enspråkiga svensktalande barn med typisk språkutveckling.

    Syftet med föreliggande studie var att testa produktion och perception av intonation och rytm hos flerspråkiga barn, med hjälp av ITAP, samt att jämföra resultaten med en enspråkig svensktalande grupp.

    I studien deltog totalt tio barn. Fem barn med svenska och somaliska som språk, samt fem barn med svenska och arabiska som språk. Deltagarna var mellan 4;7 och 9;1 år gamla.

    Resultaten visar att det inte finns några signifikanta skillnader i den totala prestationen mellan den arabiska och den somaliska språkgruppen. Det framkom inte heller några signifikanta skillnader mellan de båda flerspråkiga grupperna jämfört med den svenska kontrollgruppen. Signifikanta skillnader framkom vid jämförelse av perception och produktion inom de båda flerspråkiga grupperna.

    Studien ger ökad kunskap om prosodisk förmåga hos flerspråkiga barn i Sverige, samt om ITAP:s kliniska användbarhet.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 31.
    Björhn, Sofia
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin. Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Logopedi.
    Nordh, Matilda
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin. Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Logopedi.
    "Har han blå eller röda ögon?": En studie om referentiell kommunikation och ordförråd hos personer med utvecklingsstörning2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 15 poäng / 22,5 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Ett flertal studier har undersökt användandet av olika typer av efterfrågan om förtydligande i en referentiell kommunikationsuppgift. Bland annat har skillnader i kommunikationsstrategier mellan barn med cochleaimplantat och normalhörande barn påvisats. Syftet med föreliggande studie var att undersöka huruvida kommunikationsstrategier skiljer sig åt i en referentiell kommunikationsuppgift hos barn med lindrig till måttligutvecklingsstörning och en mentalt åldersmatchad kontrollgrupp. Vidare syfte var att undersöka hur barn med lindrig till måttlig utvecklingsstörning reagerar vid kommunikationssammanbrott, när personen inte har tillgång till en specifik referent. Studien har också undersökt vokabulär hos de båda grupperna och om detta har någon betydelse för vilka kommunikationsstrategier de väljer. I studien ingick två grupper. Den ena gruppen bestod av personer med utvecklingsstörning som har en kronologisk medelålder på 14:9 år, och kontrollgruppen bestod av barn utan utvecklingsstörning med en kronologisk medelålder på 7:8 år. Båda grupperna hade en mental medelålder på 8:6 år. Barnets kommunikativa strategier skattades av logopedstudenter i en referentiell kommunikationsuppgift och ordförrådsdelen i WISC-IV användes för att kunna jämföra ordförråd. Då idén till föreliggande studie föddes ur Ibertsson et al. studie från 2009 Deaf teenagers with cochlear implants in conversation with hearing peers har samma typer av efterfrågan om förtydligande använts som utgångspunkt i analys. Resultaten visade att personer med utvecklingsstörning kan skilja sig i användandet av olika typer av efterfrågningar från en mentalt åldersmatchad grupp. Vissa typer av efterfrågningar korrelerade signifikant med varandra i högre grad inom kontrollgruppen än inom målgruppen. Prestation på ordförrådstestet skiljde sig inte signifikant mellan grupperna. I jämförelse mellan medelpoäng på ordförrådstestet och typ av reaktion, som visar ordförrådets betydelse för hur personerna reagerar på den utbytta referenten, återfanns ett signifikant resultat i målgruppen.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 32.
    Björkheden, Tove
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Logopedi.
    Gudmundsson, Elin
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Logopedi.
    Nordlund, Charlotta
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Logopedi.
    Kännedom om och handhavande av Vocal Cord Dysfunction: bland logopeder och läkare i Sverige2009Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [en]

    Vocal Cord Dysfunction (VCD) is characterized by paradoxical vocal cord movement during inspiration or expiration, and generally affects adolescents and predominantly women. Previous studies have shown a large inconsistency concerning terminology, definitions, etiology, assessment, differential diagnosis, co-morbidity and treatment. The purpose of this study was to map knowledge on and management of VCD in Sweden. The study was conducted as a written survey addressed to speech-language pathologists and physicians, and attained an answer percentage of 79 percent. The results showed that several professions were involved in the management of these patients, but no clear pattern of referral could be observed. The majority of the respondents considered intense physical exertion and psychological stress as triggering factors for VCD. Despite this, referral to a psychologist or psychiatrist seldom occurred. Asthma was the most frequent diagnosis regarding co-morbidity, and also the most frequent misdiagnosis. Respiratory exercises, relaxation and information about the diagnosis generally form the basis of VCD treatment. Physicians rated their knowledge on VCD greater compared to the speech-language pathologists. Several of the respondents stated that an increase in knowledge and awareness among nursing staff had contributed to an increase of patients with suspected or confirmed VCD. This study showed that there was no consensus regarding assessment, co-morbidity, misdiagnosis and treatment of VCD among speech-language pathologists and physicians in Sweden.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 33.
    Björklund, Susanna
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Logopedi.
    Karlsson, Jenny
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Logopedi.
    Vårdnadshavare till barn med CI: Upplevelser av förväntningar, förändringar samt livskvalitet efter barns CI-operation2008Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Cochleaimplantat (CI) har använts i cirka 25 år för att återskapa hörsel hos barn och vuxna med medfödd eller förvärvad hörselskada/dövhet. Det finns fortfarande ett stort behov av kunskap om barn med CI och deras anhöriga. Syftet med studien var att undersöka upplevelser av förväntningar, förändringar samt livskvalitet hos vårdnadshavare till barn med CI sedan barnets CI-operation. Studien riktade sig till vårdnadshavare som hade barn med CI och var knutna till föräldraföreningen Barnplantorna vilket var 245 familjer. Antal inkomna enkäter var 153 stycken varav tre uteslöts. Undersökningsmaterialet utgjordes av en enkät vilken konstruerades avförfattarna. Studiens upplägg var både kvalitativ och kvantitativ. Resultaten visade att många domäner/aspekter inom livskvalitet förbättrades efter barnets operation. Vårdnadshavarna upplevde sig i genomsnitt gladare, tryggare, mindre oroliga, kände mindre sorg och isolering från sin omgivning, kunde delta i fler aktiviteter samt upplevde en förbättrad kommunikation. Bakgrundsfaktorer som påverkade livskvaliteten var främst kommunikationsform men även till viss del antal CI, ålder vid upptäckt av hörselskada samt ålder vid första CI. Majoriteten vårdnadshavare upplevde att deras förväntningar inför CI-operationen infriats. Slutsatser som drogs var att livskvaliteten hade förbättrats inom flera områden efter barnets CI-operation.Kommunikationsform var den faktor som hade störst betydelse för vårdnadshavarna på så vis att de vårdnadshavare vars barn kommunicerade med tal upplevde fler positiva aspekter av livskvalitet. Vårdnadshavarnas förväntningar på CI hade till stor del infriats och överträffats. CI innebar för en majoritet av vårdnadshavarna positiva förändringar inom områden som tillexempel kommunikation och socialt liv.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 34.
    Björndahl, Sofie
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Logopedi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Johansson, Emelie
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Logopedi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Avkodning gällande ordläsning på svenska och engelska hos svenska typiska läsare och elever med lässvårigheter i årskurs 42013Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Olika språk har olika ortografiskt djup och svenska språket anses som ett mer ortografiskt ytligt (regelbundet) språk än engelska språket som anses vara mer ortografiskt djupt (oregelbundet). I Sverige studerar elever det främmande språket engelska från lågstadiet. Flertalet forskare menar att det kan finnas tvärspråkliga överföringar mellan en förmåga i modersmålet och samma förmåga i det främmande språket. Föreliggande studie syftade till att undersöka avkodning (ordläsning) på svenska och engelska hos elever med lässvårigheter och typiska läsare i årskurs fyra. I studien inkluderades 48 elever uppdelat på två grupper; 19 elever med lässvårigheter och 29 typiska läsare. Samtliga elever hade svenska som modersmål och eleverna med lässvårigheter hade specialundervisning för sina lässvårigheter. Eleverna genomförde sex avkodningstest, två av avkodningstesten var på engelska och hade en svensk motsvarighet. Eleverna fick även genomföra ett test för fonologisk medvetenhet samt fylla i en enkät om läsning. Resultaten visade att eleverna med lässvårigheter presterade signifikant sämre på samtliga test än de typiska läsarna. Enkäten om läsning visade en skillnad mellan hur grupperna skattat sig och eleverna med lässvårigheter hade även en viss insikt i sina svårigheter. Elever med lässvårigheter som hade avkodningssvårigheter på svensk ordläsning visade sig även ha avkodningssvårigheter på engelsk ordläsning och de elever som presterade bra på svensk avkodning presterade också bra på engelsk avkodning. Sammantaget tyder detta på att det finns vissa tvärspråkliga överföringar.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 35.
    Björndahl, Sofie
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Logopedi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Johansson, Emelie
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Logopedi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Röstbehandling: Utvärdering av två typer av röstbehandling genom två självskattningsinstrument2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Inom svensk logopedi används idag olika former av röstbehandling och en av dessa är resonansrörsmetoden, som är en relativt outforskad behandlingsmetod. Föreliggande studie syftar till att utifrån patienternas självskattning utvärdera två typer av röstbehandling; traditionell svensk röstbehandling och resonansrörsmetoden.

    Patienterna som ingick i studien var diagnostiserade med en funktionell eller funktionellt organisk röststörning och var över 18 år. Innan behandlingen påbörjades slumpades patienterna till endera behandlingsmetod, eller till en grupp som randomiserades efter åtta veckors väntetid. Totala antalet patienter var 19; elva i gruppen som har fått traditionell röstbehandling och åtta i gruppen som har genomgått resonansrörsmetoden. Nio av de 19 patienterna, har även genomgått ett uppföljningsbesök fyra månader efter avslutad behandling. Endast tre patienter ingick i den sent randomiserade gruppen. Utvärderingen av behandlingarna har skett genom användning av självskattningsinstrumenten RHI (Rösthandikappindex) och Swe-VAPP (Swedish Voice Activity and Participation Profile) som patienterna fyllt i före påbörjad behandling och efter avslutad behandling, samt vid uppföljningsbesöket (fyra månader efter avslutad behandling). Den sent randomiserade gruppen fyllde även i de båda självskattningsinstrumenten åtta veckor innan påbörjad behandling.

    Hela gruppen patienter förbättrades signifikant gällande totalpoäng på RHI och Swe-VAPP, samt uppdelat på de två behandlingsmetoderna. Det framkom vissa skillnader mellan patienternas självskattningar inom subkategorierna på de båda instrumenten, dock påvisar resultaten att ingen av behandlingarna hade bättre effekt än den andra. Patienterna i de båda behandlingsgrupperna upplevde en signifikant förbättring efter behandling, samt att förbättringen kvarstod fyra månader efter avslutad behandling, vilket indikerade på att behandlingarna gett effekt över tid.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 36.
    Björnestrand, Sophia
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Logopedi.
    Kindstrand, Caroline
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Logopedi.
    Kommunikativa resurser vid afasi: -En samtalsanalytisk studie av återkoppling, repetition och prosodi2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I föreliggande studie undersöktes interaktionen mellan en person med afasi och hennes närstående. Syftet var att identifiera möjliga resurser som används av personen med afasi för att optimera delaktigheten i samtal, dels som aktiv lyssnare men också i situationer där missförstånd uppstår, samt se hur prosodi används som resurs i interaktionen. Datamaterialet som studerades var en två timmar lång videoinspelning i hemmet hos personen med afasi, där samtal med hennes man samt väninna förekom. Materialet analyserades enligt Conversation Analysis för att identifiera mönster i samtalen. Tre olika mönster identifierades och analyserades; återkopplingar för att visa aktivt lyssnarskap, och repetitioner som en begäran om bekräftelse av förståelse, samt begäran om förtydligande då något är otydligt eller felaktigt i föregående yttrande. Resultaten visade på kommunikativa resurser hos personen med afasi gällande att vara en aktiv lyssnare som stödjer talaren genom återkopplingssignaler, samt som en aktiv deltagare i samtalet genom att initiera reparationer för att samkonstruera förståelse.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 37.
    Björnestrand, Sophia
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Logopedi.
    Kindstrand, Caroline
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Logopedi.
    Samtalsanalys som intervention med en ungdom som använder bliss2011Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [en]

     Conversation Analysis (CA) is a tool to facilitate analysis of everyday conversations. A small number of studies have used CA as an intervention for people with aphasia and have seen positive effects as an outcome of the intervention. The authors of the present study have not found any other studies where CA was used as an intervention in other target groups. The purpose of this study was to investigate if CA may be used in intervention with an adolescent who uses Bliss. The main participants in the present study, which the intervention was based upon, were a sixteen year old girl who communicates through Bliss, and her assistant. The participants were filmed in everyday situations. The video recordings were transcribed and primarily analysed according to CA principles by the authors. The authors of the present study observed both well functioning and not so well functioning communication patterns. The three interventions were based on video recordings, transcriptions and analyses. During the interventions, the authors of the study discussed patterns in communication with the participants. The participants were then given information about selected transcriptions, video recordings and analyses that the authors considered contained interesting patterns. Focus of each intervention was on turn-taking, repair, topic and non-verbal communication. The results of the intervention showed that certain communication patterns that the authors had previously regarded to be less functioning had subsequently improved in certain aspects. Comparisons made before and after the intervention showed that the girl had been given more emancipation to decide topic of conversation and take own initiative in the communication after the intervention. The results also showed that CA can be used to find new Bliss symbols that could be used in addition to the Swedish Bliss standard chart. In regard to turn-taking, repairs and non-verbal communication, similar patterns were observed prior to and after the intervention was carried out. 

    Fulltekst (pdf)
    Samtalsanalys som intervention med en ungdom som använder bliss
  • 38.
    Blumenthal, Cecilia
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Logopedi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Jacobsson, Elin
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Logopedi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Fonologi hos svenska förskolebarn med typisk utveckling2013Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [en]

    The present study aims to investigate the phonological development of typically developing monolingual Swedish speaking children aged three to four years. The result could be used in the standardization of a new phonological test material for clinical speech and language pathology assessments. One-hundred and thirty four children aged three and four years (73 girls and 61 boys) were assessed with the new material. The children were tested in kindergartens in three communities in southeastern Sweden. Their assessments were audio recorded, transcribed phonetically and analyzed with Percentage Phonemes Correct (PPC) and Percentage of Words Correct (PWC). An analysis of speech error patterns of substitutions of phonemes, reduction of consonant clusters and word structural deviations was conducted. The data recorded from the children were divided and analyzed in four semi-annual intervals and two annual intervals.

    The result shows a clear developmental trend with children in the older age group having a higher PPC and PWC than the younger children. Significant differences were found between the groups in annual intervals. Significant differences could only be demonstrated between the youngest age group and the other groups at semi-annual intervals. No significant gender differences were observed. Most of the errors of individual phonemes and consonant clusters among children in all age groups were distortions rather than substitutions, but the younger children simplified consonant clusters more often.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 39.
    Bylund, Hanna
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Logopedi.
    Eriksson, Sofie
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Logopedi.
    Översättning och validering av pVHI: för barn 6 till 10 år2010Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [en]

    Studies indicate that between 6-9% of all children has some type of voice problems. Voice problems in children may have different etiology and can affect all ages. In Sweden, there is a lack of a standardized questionnaire addressed to children with voice problems and their legal guardians. The purpose of this study was to translate and validate the Pediatric Voice Handicap Index (pVHI) in Swedish children aged 6 to 10 years. The study was carried out through an internet-based assessment form for children referred to speech and language pathologist/ phoniatrican due to voice disorders in Sweden and a matched control group of children without voice problems. The experimental group consisted of 13 children with voice problems and the control group of 29 children. The questionnaire was filled out by the guardian in cooperation with the child. It contained 23 claims separated into three domains: functional, physical and emotional. The results of each child’s assessment were the total pVHI, with a maximum of 92 points. A comparison between results presented in the original pVHI showed great similarities regarding mean values within the three domains the total pVHI and the experimental group’s estimation of over- all voice problems on a VAS- scale. The internal validity of the translation was high with a Cronbach´s alpha at .95- .96 within the different domains. Significant differences were found between the experimental group and the control group in each domain. There was also a significant difference between the experimental group and the control group regarding total pVHI. The results indicate that the translation of pVHI is easy to fill out and close to the original. Also, it discriminates between children with and without voice disorders indicating good sensitivity and specificity, which is central in a broader use.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 40.
    Carlsson, Jenni
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Logopedi.
    Åström, Sofia
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Logopedi.
    Kognitiv och språklig utveckling hos barn med cochleaimplantat i ett longitudinellt perspektiv2009Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Cochleaimplantat (CI) är ett tekniskt hjälpmedel som ges till personer med dövhet eller grav hörselnedsättning. Ett CI kan hos barn ge en möjlighet till ökad utveckling av kognitiva och språkliga förmågor. Syftet med föreliggande studie var att undersöka utvecklingen av kognitiva och språkliga förmågor hos barn med CI. Studien är en del av en longitudinell studie som tidigare genomförts 2007 och 2008. Deltagarna var sju barn med CI mellan 8;8 och 14;5 år. Jämförelser gjordes mellan prestationerna hos barnen med CI 2007, 2008 och 2009 samt mellan prestationerna hos barn med CI och normalhörande barn. Resultatet visade att barnen med CI hade en positiv utveckling av prestationerna i test av visuospatialt och komplext arbetsminne samt läsningens avkodningsdel. Samma tydliga positiva utveckling sågs inte av fonologiska representationer, fonologiskt arbetsminne, receptivt ordförråd samt läsförståelse. Den utplanande utvecklingen av fonologiska representationer kan vara en anledning till avsaknaden av positiv utveckling av fonologiskt arbetsminne och receptivt ordförråd.  Trots brister i fonologisk bearbetning kan barn med CI ha en positiv utveckling av läsning när det gäller avkodning. Samma tydliga positiva utveckling sågs inte av läsförståelse vilket kan bero på högre krav på arbetsminne och receptivt ordförråd. En grundlig utredning av varje barn bör göras för att upptäcka individuella styrkor och svagheter.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 41.
    Carlsson, Jenny
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Logopedi.
    Gerdin, Martina
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Logopedi.
    Påverkas sväljförmågan hos äldre efter utbildning om sväljsvårigheter till omvårdnadspersonal?: En Single Subject- studie av två personer på ett äldreboende2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bland den äldre befolkningen är det relativt vanligt med någon form av sväljsvårigheter, dysfagi. Tidigare studier har visat att mellan 30 och 70 procent av boende inom äldreomsorgen har sväljbesvär. I dagsläget har de flesta äldreboenden i Östergötland inte tillgång till logoped. I föreliggande studie användes metoden Single Subject Experimental Design med upplägget ABB. Flera måltidsobservationer utfördes på de två deltagarna. I dessa observationer studerades tecken på s såsom hostningar, rosslingar, upprepade sväljningar och trögutlöst sväljreflex. Pulsoximeter användes för att öka säkerheten i mätningarna. I interventionsfaserna hölls två föreläsningar om dysfagi för personalen på det berörda äldreboendet. Syftet var att undersöka huruvida dessa föreläsningar förbättrade deltagarnas sväljförmåga. Dysfagi fanns hos båda deltagarna, dock med olika slags symtom. Personalen på boendet konsistensanpassade viss mat som primärt sväljfrämjande åtgärd redan innan studiens början. När detta utfördes hade det en positiv effekt hos båda deltagarna i form av färre tecken på dysfagi vid måltidsobservationerna. Vid föreläsningarna var deltagarantalet lågt, vilket kan ha bidragit till att ingen markant förändring hos deltagarna kunde observeras. Det kan konstateras att ett interventionsupplägg i form av två föreläsningar inte är tillräckligt för att göra skillnad när det gäller dysfagi. Tydligt är dock att behovet av kunskap om dysfagi på äldreboenden är stort.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 42.
    Case, Cornelia
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Logopedi.
    Forsberg, Gunilla
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Logopedi.
    Uppman, Annemo
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Logopedi.
    Ordfrekvens och ordformer: Analys av samtal mellan barn i åldersgrupperna 5-8 år respektive 9-12 år2009Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Språket är i ständig förändring vilket innebär att språkligt material med tiden föråldras och blir inaktuellt. Vid talaudiometrisk testning av barn är det viktigt att testmaterialet innefattar ord som är välkända för barn eftersom förståelsen för materialet kan inverka på mätresultatet. Det talaudiometriska test som idag används för barn bygger på ordmaterial som ursprungligen insamlats under 1930-talet. Föreliggande studie är en del av ett större projekt och inleder arbetet med att utarbeta ett nytt talaudiometriskt material för barn.

    Syftet med föreliggande studie var att beräkna och jämföra ordfrekvens och antal ordformer utifrån inspelade samtal mellan de deltagande barnen i åldersgrupperna 5-8 år (Grupp 1) respektive 9-12 år (Grupp 2). Totalt 79 barn mellan 5 och 12 år deltog i studien. Inspelningar av barns samtal med varandra gjordes på förskolor och fritidshem i Linköpings tätort och cirka 300 minuter inspelat material analyserades. Barnens yttranden transkriberades ortografiskt och de ord som användes i samtalen grupperades för att därefter delas in i sex olika kategorier. Frekvensberäkning av ord per åldersgrupp utfördes och de båda åldersgruppernas totala volym av ordformer räknades ut.

    Resultaten visade att ordfrekvensen var högre i Grupp 2 än i Grupp 1. I Grupp 2 förekom också ett större antal ordformer än i Grupp 1. Hos båda åldersgrupperna var Substantiv den mest använda kategorin avseende antal ordformer, dock var det stor skillnad mellan Grupp 1 och Grupp 2 gällande vilka ordformer som användes.

    Resultaten diskuteras utifrån de åldersrelaterade skillnaderna mellan grupperna, olika sätt att beräkna ordfrekvens samt i relation till förändringar i svenska språket över tid.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 43.
    Classon, Gustaf
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Logopedi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Åberg, Daniel
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Logopedi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Afasi och luktförmåga2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Att perceptuellt uppfatta och identifera lukter påverkas av en rad olika kortikala system och kognitva förmågor. Syftet med föreliggande studie var att undersöka huruvida personer med afasi har en luktförmåga som skiljer sig från normalpopulationen och ifall en afasiproblematik påverkar de faktorer som normalt involverar luktförmågan.

             I studien medverkade tio försökspersoner, sex män och fyra kvinnor. Personerna hade varierande grad och typ av afasi och var mellan 42 och 76 år. Deltagarna delades in i åldersgrupper där två personer klassades som yngre och åtta som äldre. Samtliga testdeltagare genomförde två olika lukttest: Odor Threshold Test (OTT), och Swedish Odor Identification Test (SOIT). Testdeltagarnas journaler granskades även för information om skadehistoria samt livsvanor.

              Resultaten visade att 60% av deltagarna hade en nedsatt luktförmåga och att det fanns större resultatskillnader i SOIT än OTT då kön och förekomst/avsaknad av epilepsi testades mot varandra. Inga resultat kunde dock styrkas med statistisk signifikans jämfört med en normalpopulation eller inom gruppen.

    Fulltekst (pdf)
    Afasi och luktförmåga
  • 44.
    Cronberg, Marie
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Logopedi.
    Westman Näs, Gun
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Logopedi.
    Perceptuell bedömning av tal före och efter svalglambåplastik hos patienter med velofarynxinsufficiens2008Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [en]

    Velopharyngeal insufficiency may affect resonance, articulation and thus how speech is perceived by other listeners. Velopharyngeal insufficiency is frequently found in the cleft palate population due to structural abnormalities of the palate. The pharyngeal flap is the most commonly used operation designed to improve velopharyngeal function. The aim of the present study was to compare speech before and after pharyngeal flap surgery by perceptual evaluation regarding nasality, articulation and deviant speech. The study includes preoperative and postoperative speech samples of 28 patients who underwent pharyngeal flap surgery at the University Hospital in Linköping between 2002 and 2007. The speech samples were phonetically transcribed and analysed regarding nasality and articulation by the authors. For comparison of results, naïve listeners and graduate students of speech-language pathology rated speech deviances. Speech was evaluated as less hyper nasal and with less maladaptive patterns of articulation after surgery. Articulation with maladaptive patterns related to velopharyngeal insufficiency, especially weak articulation, decreased more than other misarticulations. Naïve listeners as well as speech language pathology students rated speech as being less deviant postoperatively. Naïve listeners rated speech as being more improved in comparison with speech language pathology students. The results indicate that pharyngeal flap surgery leads to less deviant speech as well as reduced hypernasality and misarticulation, which support other studies. Furthermore, the results indicate that speech pathology training may influence the perception of deviant speech. When assessing the outcome of speech enhancing surgery in future studies, the authors recommend adding the opinion of naïve listeners.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 45.
    Dernroth, Elena
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Logopedi.
    Röst, tvåspråkighet och röstproblem: Subjektiv upplevelse samt akustisk och perceptuell bedömning2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Tvåspråkighet kan innebära ändring av röstbeteendet vid växling av språk vilket kan bidra till en ovan röstanvändning och orsaka röstproblem. Studiens syfte är att undersöka hur tvåspråkiga personer upplever sina röster när de talar dels sitt modersmål, dels sitt andraspråk, samt om det finns skillnader som kan identifieras perceptuellt och/eller akustiskt vid växling av språk. I studien undersöks även ifall tvåspråkighet kan vara en bidragande faktor till röstproblem. Fem kvinnor med ryska som modersmål och med svenska som andraspråk, som dessutom lärde sig svenska i vuxen ålder, undersöktes med hjälp av intervjuer, percep tuell  röstbedömning och akustisk analys. Intervjudelen med ”Grounded Theory” som analysmetod belyste deltagarnas upplevelser vid byte av språk. Deltagarnas röstegenskaper analyserades på svenska och ryska vid läsning och spontantal genom perceptuell röstbedömning. SVEA-protokollet användes som analysunderlag vid skattningar gjorda av tre röstlogopeder. Akustisk analys med Praat undersökte medel-F0 och den genomsnittliga tonhöjdsvariationen vid läsning på ryska och svenska. Resultaten i intervjudelen visade att de flesta deltagare upplever att rösten ändras vid byte av språk och att röststyrka är den röstegenskap som ändras mest. Samtalssituation och deltagarnas röstmedvetenhet var viktiga faktorer som påverkade deras upplevelser om den egna röster vid språkbyte. Perceptuell röstbedömning visade att samtliga deltagare ändrar några röstparametrar vid språkväxling, men dock inte genomgående och inte samma parametrar. Akustisk analys visade att samtliga deltagare har skillnader i medel-F0 och genomsnittlig tonhöjdsvariation på svenska och ryska och att skillnaderna är olika stora. Slutsatsen man kan dra är att i den aktuella studien finns det en del tendenser till ändring av röstbeteende vid byte av språk. Logopeder kan behöva vara mer medvetna om att tvåspråkighet kan bidra till ändring av röstbeteende och kan vara en riskfaktor för röstproblem.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 46.
    Dernroth, Elena
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Logopedi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Aldenholt, Annzofie
    En samtalsanalytisk studie av kommunikativa strategier och professionell interaktion mellan logoped-patient med afasi och arbetsterapeutpatient med afasi2012Independent thesis Basic level (university diploma), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [en]

    In the present study, the institutional discourse in health care was examined, focusing onspeech therapists and occupational therapists in interaction with a common patient withaphasia. The purpose of the present study was to identify common communication strategiesused in the professional conversation between a speech therapist and a patient and between anoccupational therapist and the same patient. Specific research questions were: Whatcommunicative strategies are used in interaction between a speech therapist and a patient withaphasia and between the occupational therapist and the same patient? Are theredifferences/similarities between how speech therapists and occupational therapists interactwith patients with aphasia?Six people in total, two patients in interaction with a speech therapist and an occupationaltherapist respectively, were recorded during treatment sessions of each profession. Generaland specific aspects of the institutional interaction were then analysed according to principlesof conversation analysis.Similarities in the use of closed questions as a strategy to increase the effectiveness ininteraction could be seen between the two different professions studied. The use ofevaluations in interaction was also relatively similar between the two occupations.Some differences were identified in the ways that each profession used repetitious behavior,co-constructions and non-verbal communication. In terms of use of communication aids tosupport the patient's understanding, clear differences between the professions were observed.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 47.
    Domeij, Erica
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Logopedi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Eriksson, Malin
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Logopedi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Buller ur barns perspektiv: en kartläggning av hur barn upplever ljud- och kommunikationsmiljö på förskola2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Studier har visat att höga bullernivåer kan vara skadliga för såväl röst, hörsel och språkliginlärning som andra kognitiva förmågor. Höga ljudnivåer kan bidra till ett hyperfunktionelltröstbeteende som kan ge kroniska besvär. Barns röstorgan kan vara särskilt sårbara då de ännuinte är fullt utvecklade. På många förskolor är bullernivån hög och ogynnsam för både barn ochpersonal och därmed utgör de båda en riskgrupp för att utveckla röstbesvär och hörselskador.Föreliggande studie består av ljudnivåmätningar av två förskolors lokaler samtfokusgruppsintervjuer av 16 femåriga barn. Syftet var att kartlägga hur barnen upplever bulleroch kommunikation på förskola samt relatera det till uppmätta ljudnivåer. Studien ingår i ettstörre nordiskt projekt.Resultatet visar att barnen förefaller ha viss kunskap om bullrets påverkan på hörseln men intealls på rösten. Barnens utsagor speglar att de har viss kunskap om att buller försvårarkommunikation och att de föredrar lägre ljudnivåer. Barnen uttrycker även egna erfarenheter avatt det ibland är svårt att kommunicera på förskolorna. Resultatet av bullermätningarna indikerarockså detta. Utifrån föreliggande studies intervjuer framkommer följande tre teman och sexunderkategorier; egna upplevelser (kroppsliga, emotionella), miljöfaktorer (rumsliga, buller)samt strategier (röst, hörsel). Bullervärden mättes i samtliga rum både med och utan barn ochpersonal närvarande. Ljudnivåer förekom från 60 till 93 dB(A) med barn och personal i rummen.Bullernivåerna låg ofta över 70 dB(A) och det högsta uppmätta värdet var 93 dB(A) i lekrummetvid en gemensam fri lek.

    Fulltekst (pdf)
    Buller ur barns perspektiv -en kartläggning av hur barn upplever ljud- och kommunikationsmiljö på förskola
  • 48.
    Ekelund, Lovisa
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Logopedi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Erhardsdotter, Johanna
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Logopedi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Kommunikation vid demenssjukdom: En studie av samtalsstrategier och positionering i samtal mellan personer med demenssjukdom och vårdpersonal.2013Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [en]

    Dementia may cause impairment of linguistic abilities, affecting both production and comprehension, which in turn affects communication (Mahendra & Hopper, 2012: Perkins, Whithworth & Lesser, 1998). The aim of the present study was to investigate and describe the communication strategies in everyday conversations between people with dementia and their interlocutors, and to describe the identified interaction phenomena based on a participatory perspective.

    The study was conducted at a home for people with dementia. Three people with known dementia and two health professionals participated in the study. Everyday interactions were filmed, and then transcribed and analyzed according conversation analytic principles. The transcribed data was also analyzed with ideas from positioning theory.

    The present study highlights the presence of trouble sources in communication between the person with dementia and carers and how these are handled by the participants in terms of strategies, competence and positioning. The study shows that all participants use communicative strategies when trouble sources occurs, but also that trouble sources in the conversation sometimes are ignored. How trouble sources are handled affects how participants acknowledge themselves and each other competence and how they position themselves and each other in the conversation. The study also demonstrates that Conversation Analysis can be an important tool to map strenghts and break downs in communication between people with dementia and key interlocutors. That knowledge could then form the basis for designing individual adaptations and strategies to facilitate communication. 

    Fulltekst (pdf)
    Kommunikation vid demenssjukdom: En studie av samtalsstrategier och positionering i samtal mellan personer med demenssjukdom och vårdpersonal.
  • 49.
    Elfverson, Cajsa
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Logopedi.
    Eriksson, Johanna
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Logopedi.
    Arbetsminnesstrategier i förhållande till ordförråd hos barn med utvecklingsstörning.2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna studie genomfördes i syfte att undersöka ett eventuellt samband mellan ordförråd och strategianvändning på arbetsminnesuppgifter hos barn med utvecklingsstörning. Barn med utvecklingsstörning antas ha svårare för att minnas visuellt presenterad information med hjälp av en fonologisk strategi, innebärande upprepning av ord subvokalt i arbetsminnet (Milgram, 1973). Henry (2002) menar att barn med utvecklingsstörning har en nedsättning vad gäller förmågan att subvokalt upprepa ord i arbetsminnet. Detta kan relateras till en studie av Gathercole och Baddeley (1989) som visar att fonologiskt arbetsminne är viktigt vid förvärvandet av nya ord. Baserat på detta formades vår hypotes om att ett större ordförråd skulle ha ett samband med användande av en fonologisk minnesstrategi.  

         I studien deltog 32 barn med mentala åldrar mellan 5:9–10:9 år. Barnen i gruppen med utvecklingsstörning bestod av 16 barn. Den andra gruppen utgjordes av barn med typisk utveckling, matchade mot barnen med utvecklingsstörning genom icke-verbal ålder. De två grupperna delades i sin tur in i tre åldersgrupper vardera för att dessa skulle kunna jämföras med varandra.  Varje barns ordförråd fastställdes för att jämföra detta med minnesstrategier. Ett speciellt utformat dataprogram hjälpte oss kartlägga gruppernas strategianvändning. De yngre åldersgrupperna i gruppen med utvecklingsstörning visade sig ha ett samband mellan en visuell strategi och ordförrådets storlek.  Det visade sig att kontrollgruppen i signifikant större utsträckning använde sig av en mogen fonologisk strategi i jämförelse med gruppen med utvecklingsstörning. Sammanfattningsvis tycks det finnas samband mellan strategianvändning och ordförrådets storlek.

    Fulltekst (pdf)
    Arbetsminnesstrategier och ordförråd
  • 50.
    Elfverson, Cajsa
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Logopedi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Hilton Sand, Susanna
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Logopedi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Loskog, Anna
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Logopedi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Relationen mellan kommunikativa behov i vardagen hos barn med språkstörning och mål med logopedisk intervention2012Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Samtalsanalys har tidigare använts som ett komplement till traditionellt använda standardiserade tester för att undersöka mer funktionella aspekter av kommunikation (Wells & Local, 1992; Yont, Hewitt & Miccio, 2002; Samuelsson 2009). Syftet med föreliggande studie är att utifrån sytematiska analyser av vardagliga samtal och logopedisk intervention utforska relationen mellan kommunikativa behov i vardagen och mål med intervention för barn med språkstörning.

    Tre barn med språkstörning filmades i vardagliga samtal hemma och på förskolan samt vid ett behandlingsbesök hos logopeden. Materialet transkriberades och analyserades enligt samtalsanalytiska principer. Intervjuer och retrospektioner genomfördes med föräldrar, förskolepersonal samt behandlande logoped för att ytterligare belysa barnens kommunikativa situation.

    I föreliggande studie framkommer att de kommunikativa behov barnen har relaterar till de mål som sätts upp i logopedisk behandling. På grund av deras fonologiska svårigheter påverkas barnens kommunikation då det ofta uppstår problemkällor, deras yttranden ignoreras och deras talutrymme inskränks. Reparationsstrategier används av både vuxna och barn för att reda ut de situationer där missförstånd uppstår. Dessa strategier kan, med hjälp av retrospektioner, uppmärksammas och diskuteras i logopedisk intervention i syfte att undvika framtida situationer där barnens svårförståeliga yttranden inte reds ut. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
1234 1 - 50 of 191
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf