El presente escrito compara la representación de los indígenas y su cultura en libros escolares en Suecia con sus equivalentes en Colombia. El objetivo es indagar si existen diferencias y similitudes en la reproducción de la comunidad indígena en ambos países. El estudio concluye que aunque los libros escolares de Colombia profundizan en el rendimiento de los hechos, en cuanto a la extensión textual para la descripción y explicación de los hechos, en ambos países es consistente la tendencia a representar a los indígenas como diferentes y considerarlos como inferiores. Específicamente en la forma de explicar su forma de vivir y sus conocimientos, donde encontramos explicaciones de lo que tenían y no tenían, lo que conocían y no conocían: todo hecho desde un punto de vista euro céntrico.

El presente escrito compara la representación de la “esclavitud” de las indígenas en América Latina durante la colonia en libros escolares en Suecia con sus equivalentes en Colombia. El objetivo es indagar si existen diferencias y similitudes en la reproducción del mismo hecho histórico en ambos países. El estudio concluye que aunque los libros escolares de Colombia profundizan (van más a fondo) en el rendimiento de los hechos, en cuanto a la extensión textual para la descripción y explicación de los hechos. No obstante, en ambos países es consistente la tendencia a ocultar la causalidad. Específicamente en lo referente a la disminución de la población indígena debido además al consecuente develamiento del sistema de inmunodeficiencia como consecuencia de las formas de explotación laboral por parte de los colonizadores.

Autenticitet och äkthet är ord som används i vardagliga sammanhang, inte bara som konservatorer, utan av alla. Vad menar vi när vi beskriver något som autentiskt eller äkta? Sättet vi använder orden på för att beskriva möbler lämnar mycket till en subjektiv tolkning baserad på vad personen som använder orden har valt att de ska betyda. Att hitta gemensamma betydelser för orden måste prioriteras eftersom det spelar en så central roll inom både handel och undersökning av möbler.

En filosofisk paradox blir startskottet till en bättre förståelse för termerna.

Resultaten av denna teoretiska analys används sedan som grund i en undersökning av den store möbeldesignern och arkitekten Pierre Jeanneret.

Jag anser att det finns en tydlig skillnad mellan de två orden som är viktig att belysa för hur vi för samtal inom konserveringsyrket.

This study describes experiments and findings of an investigation to evaluate the use of laser cutting as an alternative to traditional sawing techniques in marquetry completion conservation.

Experiments on veneer from 11 different species of wood, covering ring porous, semi-diffuse/-ring porous and diffuse porous woods, were carried out and examined. The optimal cutting metrics with respect to speed, power and frequency for the types of wood were determined. The most important ethical question for a conservator is to be able to preserve as much as original material as possible. The results of this project show that the use of a laser cutting machine is indeed a suitable solution to produce replacement veneer for marquetry works in furniture conservation with respect to quality and time. Especially when it comes to the precision in the shape of the replacement piece, laser cutting is superior to hand sawing. This makes laser cutting an interesting option and reduces the need for expert skills in hand sawing in order to perform very detailed completion work. It also reduces the need of invasive work on the original marquetry to accommodate the replacement piece.

The findings are general for all of the examined types of wood. On the negative side, the laser cutting machine requires a relatively big initial investment, making it difficult to say if it is really a cost-effective method of cutting replacement veneer pieces.

Arbetet handlar om en studie i alternativa fyllnadsmaterial för mindre fanerskador.

Syftet är att tydliggöra och vidga konservatorns palett av alternativa fyllnadsmaterial och skapa riktlinjer för lagning av mindre fanerskador med hjälp av dessa material.

Parallellt med min undersökande del diskuteras även andra frågor såsom vilka värden möbler bär på samt vikten av att skapa ett nätverk med informationsutbyte för vidareutveckling av metoder och material inom möbelkonservering. I arbetet redogör jag för generella skillnader mellan möbelkonservering och möbelrestaurering.

Undersökningen baserar sig på en analys av svar från mitt frågeformulär där svarspersonernas erfarenheter och praktiska undersökningar delvis har legat till grund för urvalet av material jag valt att gå vidare med i mina undersökningar. I dessa undersökningar testade jag olika fyllnadsmaterial på provplattor fanerade med björk och valnöt.

I arbetet redogör jag för traditionella fyllnadsmaterial och i slutsatsen redogör jag för de material som jag anser kan utvecklas till att bli lämpliga komplement till de traditionella fyllnadsmaterialen, till exempel Aquazol 500 och Arbocel.