liu.seSearch for publications in DiVA
Endre søk
Begrens søket
1234567 1 - 50 of 884
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Aksnes, Dag
    et al.
    NIFU STEP.
    Sandström, Ulf
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Tema Kultur och samhälle.
    National citation indicators, their methodological foundation and political interpretation2006Inngår i: International Conference on Science Technology Indicators,2006, Leuven: Catholic Univ , 2006Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 2.
    Altintzoglou, Euripides
    et al.
    University of Wolverhampton.
    Fredriksson, Martin
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Tema Kultur och samhälle – Tema Q. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Revolt and Revolution: The Protester in the 21st Century2015Inngår i: Revolt and Revolution: The Protester in the 21st Century / [ed] Martin Fredriksson & Euripides Altintzoglou, Oxford: Inter-Disciplinary Press, 2015, s. vii-ixKapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 3.
    Altintzoglou, Euripides
    et al.
    University of Wolverhampton.
    Fredriksson, MartinLinköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Tema Kultur och samhälle – Tema Q. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Revolt and Revolution: The Protester in the 21st Century2016Collection/Antologi (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In the wake of the Arab Spring, Time Magazine named ‘The Protester’, 2011s Person of the Year. Revolts, social unrest and demands for systemic change continue to spread from the anti-austerity street marches in Europe and the progressive ‘No Borders’ global movement, to protests against neoconservative and xenophobic populist movements. Histories are currently being (re)written and he immanence and promise of large scale political revolutions is as present today as ever on our planet.

    As the goals and aspirations of protesters across the world become more heterogeneous and less programmatic, it becomes increasingly hard to say what ‘the protester’ wants and where ‘the revolution’ will take us. This book embraces the ambiguity and heterogeneity of contemporary protest movements, pointing to how the potentials of revolutionary acts reside behind seemingly irrelevant, disorganized outbursts of apparently aimless acts. Giving meaning to the sign carried by a protester of the Occupy Wall Street demonstration: ‘We’re here; we’re unclear; get used to it’.

  • 4.
    Alzén, Annika
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Aronsson, PeterLinköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Tema Kultur och samhälle – Tema Q. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Demokratiskt kulturarv?: Nationella institutioner, universella värden, lokala praktiker2006Collection/Antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Frågan om ett demokratiskt kulturarv brukar knytas till 1974 års statligakulturpolitik med sin ambition att sprida kultur till allt bredare grupper. Ivår egen tid lever detta vidare samtidigt som vägarna öppnats för både enmer krävande och aktivistiska demokratisyn och en mindre entydigt negativsyn på kommersiella kulturyttringar. Element som har med representationav allt fler grupper och deras aktiva deltagande i kulturarvsprocesser förs insom både ett rättvisekrav, som en förhoppning om ett mer dynamiskt samhällslivoch som ett försök att fördjupa och förnya den demokratiska politiskakulturen.

    Begreppet kulturarv var på 1970-talet inget gångbart begrepp. Det är förstkring 1990, med de stora omvälvningarna både inom och utom landet somdetta begrepp hamnar i kulturpolitikens mitt i ett försök att orientera ochmobilisera i en svårmanövrerad samtid.

    Ska traditionen styra framtiden? Ska medborgarna bestämma över det förflutna?Ska medborgarnas erfarenhet forma kulturarvet? Vems kulturarvoch vilken gemenskap ska odlas med offentliga medel och vad kan lämnasåt privata intressen eller föreningar, rent av med fördel? Vad blir experternasroll?

    Med stöd av Vetenskapsrådets satsning på Demokratiforskning möjliggjordesen konferens hösten 2004 och denna antologi som försöker ta ett stortgrepp kring frågorna om i vilka meningar man mer precist kan tala om ettdemokratiskt kulturarv.

  • 5.
    Andersson, Jenny
    et al.
    Center for European Studies of Sciences po, Paris, France.
    Rindzeviciute, EgleLinköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Tema Kultur och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Center for European Studies of Sciences po, Paris, France.
    The Struggle for the Long-Term in Transnational Science and Politics: Forging the Future2015Collection/Antologi (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This book reconsiders the power of the idea of the future. Bringing together perspectives from cultural history, environmental history, political history and the history of science, it investigates how the future became a specific field of action in liberal democratic, state socialist and post-colonial regimes after the Second World War. It highlights the emergence of new forms of predictive scientific expertise in this period, and shows how such forms of expertise interacted with political systems of the Cold War world order, as the future became the prism for dealing with post-industrialisation, technoscientific progress, changing social values, Cold War tensions and an emerging Third World. A forgotten problem of cultural history, the future re-emerges in this volume as a fundamentally contested field in which forms of control and central forms of resistance met, as different actors set out to colonise and control and others to liberate. The individual studies of this book show how the West European, African, Romanian and Czechoslovak "long term" was constructed through forms of expertise, computer simulations and models, and they reveal how such constructions both opened up new realities but also imposed limits on possible futures.

  • 6.
    Andersson, Joakim
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Tema Kultur och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Skilda världar: Samtida föreställningar om kulturarvsplatser2008Doktoravhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Kulturarvsplatser kan betraktas på olika sätt av olika människor. Samtidigt finns kol-lektiva föreställningar om hur en kulturarvsplats bör förstås. Mellan dessa utgångs-punkter sker förhandlingar om kulturarvsplatsens betydelse och värde. Syftet med studien är att förstå hur en plats, institutionellt utpekad som kulturarv, används och iscensätts genom mångsidiga och korsande praktiker, både via media och på plats.

    Två fall undersöks som har olika inriktningar men båda inom svensk kulturmiljö-vård: kulturreservatet komministerbostället Råshult i sydvästra Kronoberg i Småland som är botanikern Carl von Linnés födelseplats och den publika uppdragsarkeologiska verksamheten i Slättbygdsprojektet i västra Östergötland. Frågorna berör vilka arenor medieringen sker, dess tematik/innehåll, iscensättningen av kulturarvet samt hur besö-karna uppfattar sitt besök av platsen och de strategiska aktörernas visioner för platsen. Metodiskt följs en tänkt besökares väg till kulturarvsplatsen och faktiska besökare vid platsen.

    Både i slättbygdens undersökningsrum och vid Linnés Råshult synliggörs den kollektiva föreställningarna som huvudsakligen en vetenskaplig studieplats och en skattkammare för särskilt värdefulla ting. Besökarna lyfter dock fram de sociala aspekterna av besöket. Besökarens tolkning existerar och konkurrerar med andra bilder av platserna. Det saknas dock arenor som synliggör och sätter dessa i förbindelse med de strategiska aktörerna, trots mycket offentligt tal om demokratisering av kulturarvs-processerna under senare år. Olika materials bilder har på så sätt lagts jämte varandra för att synliggöra dynamik, förhandling, konkurrens och bristande dialog kring en plats.

  • 7.
    Andersson, Joakim
    et al.
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Tema Kultur och samhälle.
    Petersson, Bodil
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Tema Kultur och samhälle.
    Aronsson, Peter
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Tema Kultur och samhälle.
    Uppdragsarkeologins publika sida. Slättbygdsprojektet2005Bok (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    De arkeologiska utgrävningarna är den historiska forskningsinstitution som är starkast reglerat i lag, tilloch med fastare än historieämnets plats i skolundervisningen. Om en exploatör vill utnyttja mark där fornminne finns är det ett ovillkorat krav att platsen ska grävas ut och resultaten dokumenteras.

    I tider avexpansion för bebyggelse och infrastruktur utvecklas därför institutionerna kring de arkeologiskautgrävningarna.Riksantikvarieämbetet, Avdelningen för arkeologiska undersökningar, UV Öst, har tillsammans medÖstergötlands länsmuseum bedrivit ett uppdragsarkeologiskt projekt kallat Slättbygdsprojektet under åren2000-2005. Som en del av projektet ingår uppdraget att förmedla resultaten av undersökningarna tillallmänheten i olika former. En av ambitionerna är att i Agenda kulturarvs anda bedriva förmedling somfaller under begreppen demokratisering, delaktighet, tillgänglighet och dialog.

    Det är dennakunskapsförmedlings ramar, förutsättningar, historik, utförande och innehåll som kontextualiseras ochstuderas i den föreliggande rapporten.UV etablerades i Linköping under sent 60-tal och arbetade med stadens utbyggnad samt E4:ansdragning genom länet. Nya grävmetoder gjorde att fynd och samhällsprocesser (boplatser) under markytan upptäcktes. Detta förändrade både kunskapsbild och grävpraktik. Under slutet av 80-taletintensifieras verksamheten och ett eget lokalkontor för UV etablerades. Samtidigt har man menat attutrymmet för bearbetning, analys och synteser har varit för litet. Man kan ändå konstatera att antaletskrifter och andra informationsinsatser varit omfattande. Trots de ur vetenskaplig synvinkel, godtyckligaincitamenten till grävningar som exploateringarna utgör, har man sökt ge en sammanfattande bild avforskningsläget och prioritera de mest intressanta vetenskapliga problemen som en vetenskaplig ram för dokumentationen.

    Till det kommer en höjd ambitionsnivå för de publika insatserna, förmedlingen.Ambitionsnivån kring dokumentationerna har alltså under 1990-talet ökat både åt det publika och detvetenskapliga hållet.På 2000-talet är det dels utgrävningarna i Norrköping, dels längs järnvägssträckningen Mjölby-Motalasom står för de stora insatserna. Västra Östergötland är en av de mer fyndrika regionerna i länet ochSlättbygdsprojektet presenterar uppläggningen för detta. I jämförelse med den Vetenskapligaverksamhetsplanen från 2000 trycker man än mer på förmedlingen av kunskapen längs en lång rad olikainsatser.

  • 8.
    Andersson, Ragnar
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Tema Kultur och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier. Linköpings universitet, REMESO - Institutet för forskning om Migration, Etnicitet och Samhälle.
    Inclusion of immigrants -- effects of diffent kinds of partnerships2008Inngår i: Partnership: As a Stragegy for Social Innovation and Sustainable Change / [ed] Lennart Svensson, Barbro Nilsson, Stockholm: Santérus Academic Press , 2008, 1, s. 159-172Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Is partnership as an organisational principle a way to overcome the limitations of project-organisation and its focus on short-term outcomes? Or is the interest in partnership organisations only an expression of a trend or a fashion in the growing market for organisational development in complex situations? In this book 14 scholars get new data and make careful analysis of the partnership organisation both in theory and in practice. They analyse the effectiveness of the partnership organisation in implementing changes and innovation with long-term effects rather than short-term results. The ambition is to address practical dilemmas and problems in the partnership organisation by using different theoretical perspectives - theories about organisational learning, strategies for change, power and empowerment, gender analysis, governance and participation etc. The research presented is valuable in order to achieve deeper understanding of the pros and cons with the partnership organisation. When can it be useful? What kind of problems can be addressed? Which conditions are necessary if the partnership model is to be used? Editors are Lennart Svensson, professor of sociology at the University of Linkoping, Sweden and Barbro Nilsson, Ph.D. and lecturer of pedagogic at the Institution of Behaviour Science learning at the University of Linkoping. Also contributing are Ken Caplan, Leda Stott, Erik Lindhult, Ingela Malqvist, Marianne Parmsund, Ann-Christine Larsson, Maria Bogren, Sofia Wistus, Ragnar Andersson, Hanna Westberg, Anette Scoppetta and Gun Hedlund.

  • 9.
    Andersson, Ragnar
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Tema Kultur och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Mainstreaming av integration: Om översättning av policy och nätverksstyrning med förhinder inom den regionala utvecklingspolitiken, 1998 – 20072011Doktoravhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Det här är en fallstudie av hur integrationspolitiska mål översätts tvärsektoriellt inom den regionala utvecklingspolitiken: i en rad olika sammanhang på nationell, regional och kommunal nivå. I studien beskrivs och analyseras hur idén om integration genom mainstreaming översätts till den regionala utvecklingspolitiken, för att fortsätta med en fördjupad analys av det regionala tillväxtpartnerskapet i Östergötland samt olika lokala kommunala tillväxtpartnerskap. Avslutningsvis jämförs resultaten från Östergötland med utvecklingen i landets övriga 20 regionala tillväxtpartnerskap.

    I avhandlingen visas att det fanns höga ambitioner om att genomföra en mainstreaming, bland annat med hjälp av nätverksstyrning. Så skedde också i olika målsättningstexter och beslut. Men när dessa målsättningar och beslut skulle omvandlas till aktiviteter, fullföljdes inte mainstreamingen. Man avstod helt från att göra något inriktat mot invandrare eller så genomfördes olika former av säråtgärder för invandrare. Avhandlingen visar dock på stora skillnader mellan olika aktörer och sammanhang. I vissa fall var man nära på att uppfylla kraven på en mainstreaming, i andra valde man att inte försöka. I avhandlingen visas också att hinder för genomförandet varit föreställningar om invandrare och invandrarfrågor som ej bidragande i ekonomiska tillväxtsammanhang, brist på styrningskompetens och resurser samt ett bristande kunnande om hur man skulle mainstreama integration.

  • 10.
    Aronsson, Peter
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Tema Kultur och samhälle.
    1905: unionsupplösning att glömma eller att stoltsera med?2005Inngår i: Goda grannar eller morska motståndare?: Sverige och Norge från 1814 till idag / [ed] Torbjörn Nilsson & Øystein Sørensen, Stockholm: Carlsson , 2005, 1, s. 216-248Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Unionen melan Sverige och Norge uppstod 1814, trots norska protester. Napoleonkrigen hadee då ritat om Europas karta, också Nordens. För hun dra år sedan upplöstes unionen, trots protester från svenskt håll. Sed an dess har relationerna varit goda, även om spänningar mellan 'brödra folken' uppstod under andra världskriget.I boken behandlar svenska och norska forskare förhållandet mellan länderna de senaste tvåhundra åre n. Hur har samarbetet fungerat på ekonomins, idrottens och politikens områden? Och hur har kungahusen kommit överens? Hur gick det för svens karna som utvandrade till Norge under 1800-talet? Och varför var renbe tet en stridsfråga 1905? Boken tar även upp militära frågor samt förbi ndelserna mellan länderna då Norge var ockuperat av nazityskland 1940- 1945. Till slut diskuteras om unionen och dess upplösning var något vi svenskar borde glömma eller vara stolta över.

  • 11.
    Aronsson, Peter
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Tema Kultur och samhälle.
    2009 kan bli ett spännande år2008Inngår i: SmålandspostenArtikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 12.
    Aronsson, Peter
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Tema Kultur och samhälle.
    Att minnas Carl von Linné2006Inngår i: Linné. En småländsk resa / [ed] Larsson, Lars-Olof, Stockholm: Prisma , 2006, 1, s. 268-307Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Så har ni aldrig sett Linné förut! Vetenskapsmannen, blomsterkungen - nu kommer smålänningen! Till det stora jubileumsåret 2007 ger Prisma ut Linné: En småländsk resa, där vi får möta en tidigare okänd sida av vår mest berömde svensk. De vittra ledamöterna i Smålands akademi tecknar ett lika insiktsfullt som lekfullt porträtt av vår store vetenskapsman, en bit vid sidan av de stora allfarvägarna. "Detta är en bok om ett antal smålänningars Linné", skriver Anders Wejryd, nybliven ärkebiskop, i sin inledning. "Ser de samme Linné? Nej, verkligen inte. De har var och en sin bild av Carl Linnæus eller Carl von Linné. Men för dem alla gäller att den som ser på Linné ur ett småländskt perspektiv ser en del av honom som annars inte skulle ha lyfts fram eller ansetts viktig nog. Boken innehåller fyra delar. Den första delen, "Kring hembygden och skolan", sätter med fantasi och fakta in Linné i det som var viktiga delar av hans uppväxtmiljö, hans Stenbrohult, hans Växjö, hans Småland. Den andra delen, "Småländska resor", ger upplevelser av vad en dåtida besökare, även Linné själv, kunde möta och vad en nutida besökare med linneanska intressen kan träffa på och beröras av. I den tredje delen, "Linnélärjungar", internationaliseras Linné genom två av hans lärjungar och bekräftar förbindelsen mellan Småland och Uppsala på den ena sidan och Sydafrika, Japan och Nordamerika på den andra. Den avslutande fjärde delen, "Linné-minnet", ger bland mycket annat perspektiv på hans litterära stil och ställer frågan vad alla dessa jublieum och minnesdagar egentligen syftar till." Boken har kommit till på initiativ av Smålands akademi. Samtliga författare har anknytning till Småland men har vitt skilda intresseområden och specialiteter

  • 13.
    Aronsson, Peter
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Tema Kultur och samhälle.
    Att minnas våld2004Inngår i: Våldets gränser / [ed] Peter Aronsson, Lund: Historiska media , 2004, s. 237-266Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 14.
    Aronsson, Peter
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Tema Kultur och samhälle.
    Att tänka territoriet. Nation och region samt kultur, natur och politik i skilda universitetsdiscipliner2005Inngår i: Regionalisme,2005, Stavanger: Haugaland Akademi , 2005, s. 85-100Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 15.
    Aronsson, Peter
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Tema Kultur och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Blända: ansvar och mod2011Inngår i: Småländska förebilder & föregångare / [ed] Gustafsson, Magnus; Nettervik, Ingrid, Växjö: Artea förlag , 2011, s. 89-101Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Förebilder finns på skilda nivåer, i skilda miljöer och i skilda tider och är ofta helt vanliga människor. Den person som för en individ framstår som en förebild har inte med nödvändighet någon betydelse för en annan människa. Ibland delas idealen av många, ibland är de helt personliga.Alla de i Småländska förebilder & föregångare beskrivna personerna har anknytning till Småland. Alla har de påverkat sin eftervärld, antingen genom sina handlingar, som föregångare, eller genom att vara inspiratörer, som förebilder. Urvalet vill i sig visa hur vi kan uppmärksamma den kraft som finns i historien och hos de människor som före oss slitit med frågor som är varaktigt giltiga.De medverkande ledamöterna i Smålands Akademi har gjort ett personligt urval och ofta utifrån möten i livet skrivit om "sin" smålänning. Objektet kan vara ens egen far som för Margareta Strömstedt eller en rad tanter som för Birgit Carlstén. Det är inte ens säkert att alla har existerat i verkligheten. De har dock samtliga satt sina tydliga spår och på olika vis haft inflytande på sitt landskap och dess invånare.Läs och fundera över vilka dina småländska förebilder är och vilka du ännu inte har upptäckt.

  • 16.
    Aronsson, Peter
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Tema Kultur och samhälle.
    Bortom den stora berättelsen2006Inngår i: Arkeologi och mångkultur: rapport från Svenskt arkeologmöte 2006 / [ed] Mats Burström och Rönnby, Johan, Stockholm: Södertörns högskola , 2006, s. 23-33Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Vilka utmaningar står arkeologin inför i det mångkulturella samhället? Håller vår syn på det förflutna på att förändras? Eller är det snarare så att det förflutna kan få oss att se på dagens samhälle med nya ögon? Och vad händer om vi blickar framåt? Måste vi ha gemensamma minnen för att känna samhörighet med varandra? Dessa och andra frågor diskuteras här av arkeologer, etnologer, historiker och kulturdebattörer.

  • 17.
    Aronsson, Peter
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Tema Kultur och samhälle.
    Bruk och missbruk av historien?2005Inngår i: Historisk Tidskrift för Finland, ISSN 0046-7596, E-ISSN 2343-2888, Vol. 90, nr 1Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 18.
    Aronsson, Peter
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Tema Kultur och samhälle – Tema Q. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Comparing National Museums: Methodological Reflections2008Inngår i: NaMu IV: Comparing: National Museums,Territories, Nation-Building and Change / [ed] Peter Aronsson; Andreas Nyblom, Linköping, Sweden: Linköping University Electronic Press, 2008, s. 5-20Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The article sets out to define the need for comparing national museums as complex cultural processes. To do this questions are developed that concern the workings of institutions as arenas for cultural policy and identity politics in relation to central fields of knowledge. Methodological considerations for designing a comparative project are presented; and finally four fields of comparative endeavours related to different sets of state-making processes are presented:

    An all-encompassing European comparison (including colonial endeavours) on the path taken by various nations to establish the place of national museums and the role they play in the creation of community.

    An in-depth study of how the national display in a selection of countries creates visions of cultural community. How do they deal with differences and belongings on a super-national level and how do they relate to regional differences?

    From a citizens’ perspective the intentions of cultural policy or institutional ambitions might be of little importance. This part will simulate visitor experience of national narratives in a comparative selection of capitals from project one; in order to develop an understanding of how citizen experience relates to the more structural findings in the other sub-projects and hence map in what directions citizenship and community are moving through contemporary displays of national community.

    The place of national museums in changing knowledge regimes.

  • 19.
    Aronsson, Peter
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Tema Kultur och samhälle.
    Danska museer i upplevelseekonomin2008Inngår i: Nordisk kulturpolitisk tidskrift, ISSN 1403-3216, E-ISSN 2000-8325, Vol. 11, nr 2, s. 185-190Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 20.
    Aronsson, Peter
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Tema Kultur och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    De historiska platsernas betydelse2009Inngår i: Platser för en bättre värld: Auschwitz, Ruhr och röda stugor, Lund: Nordic Academic Press , 2009, 1, s. 149-184Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Människor har sedan antiken närt förhoppningar om att det ska gå att lära av det förflutna, att en bättre människa och framtid ska kunna byggas på historiska lärdomar. De platser som påminner och konkret visar på den förflutna verkligheten skapar en länk mellan dåtid och nu, och bjuder till handlande för en ljusare framtid.I Platser för en bättre värld visar fyra forskare på hur denna kraft i förbindelsen mellan materiellt, platsanknutet kulturarv och historiska berättelser lever starkt idag. Stater, regioner och skolor hyser förhoppningar av skilda slag. Skolbarn i hela västvärlden reser till Auschwitz för att lära sig att ondskan inte fårupprepas - men lär de sig mer om vuxenblivandets villkor? Hembygdsföreningarna blickar nostalgiskt bakåt mot en enklare och mer genuin dåtid, men slåss också för "småfolkets" och glesbygdens värden för framtiden. Allt större delar av industrisamhället förvandlas i rask takt till ruiner, men kanske kan det omvandlas till stolthet och en resurs för en ny framtid? Detta och många fler perspektiv på värdeskapande historiebruk finns med i denna bok.Projektledaren Peter Aronsson är professor i kulturarv och historiebruk vid Tema Q vid Linköpings universitet. Övriga medverkande är Anna Eskilsson, Linköpings universitet, Kyrre Kverndokk, Universitetet i Oslo, och Cecilia Trenter, Växjö universitet.

  • 21.
    Aronsson, Peter
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Tema Kultur och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    De svaga ordens styrka2010Inngår i: Småländska ord & läten / [ed] Hjortvid, Elisabeth & Kühne, Brigitte, Växjö: Artéa , 2010Kapittel i bok, del av antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 22.
    Aronsson, Peter
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Tema Kultur och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    De svenska historikernas herdaminne2011Inngår i: Historisk Tidskrift (S), ISSN 0345-469X, ISSN 0345-469X, Vol. 131, nr 2, s. 266-272Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 23.
    Aronsson, Peter
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Tema Kultur och samhälle – Tema Q. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Demokratiskt kulturarv: nationella institutioner, universella värden, lokala praktiker2006Inngår i: Demokratiskt kulturarv?: Nationella institutioner, universella värden, lokala praktiker / [ed] Annika Alzén och Peter Aronsson, Norrköping: Tema Kultur och samhälle, Campus Norrköping, Linköpings universitet , 2006, s. 1-17Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Frågan om ett demokratiskt kulturarv brukar knytas till 1974 års statliga kulturpolitik med sin ambition att sprida kultur till allt bredare grupper. I vår egen tid lever detta vidare samtidigt som vägarna öppnats för både en mer krävande och aktivistiska demokratisyn och en mindre entydigt negativ syn på kommersiella kulturyttringar. Element som har med representation av allt fler grupper och deras aktiva deltagande i kulturarvsprocesser förs in som både ett rättvisekrav, som en förhoppning om ett mer dynamiskt samhällsliv och som ett försök att fördjupa och förnya den demokratiska politiska kulturen.

    Begreppet kulturarv var på 1970-talet inget gångbart begrepp. Det är först kring 1990, med de stora omvälvningarna både inom och utom landet som detta begrepp hamnar i kulturpolitikens mitt i ett försök att orientera och mobilisera i en svårmanövrerad samtid.

    Ska traditionen styra framtiden? Ska medborgarna bestämma över det förflutna? Ska medborgarnas erfarenhet forma kulturarvet? Vems kulturarv och vilken gemenskap ska odlas med offentliga medel och vad kan lämnas åt privata intressen eller föreningar, rent av med fördel? Vad blir experternas roll?

    Med stöd av Vetenskapsrådets satsning på Demokratiforskning möjliggjordes en konferens hösten 2004 och denna antologi som försöker ta ett stort grepp kring frågorna om i vilka meningar man mer precist kan tala om ett demokratiskt kulturarv.

  • 24.
    Aronsson, Peter
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Tema Kultur och samhälle.
    Den osedda filmen - kulturarv och visualiseringsprocesser2004Inngår i: Det förflutna som film och vice versa. / [ed] Aronsson, Peter, Lund: Studentlitteratur , 2004, s. 59-96Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 25.
    Aronsson, Peter
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Tema Kultur och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Europeiska nationalmuseer som förhandlingsarenor2011Inngår i: Samling og museum: Kapitler av museenes historie, praksis og ideologi / [ed] Bjarne Rogan, Arne Bugge Amundsen, Oslo: Novus forlag , 2011, s. 341-358Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
    Abstract [no]

    Boka ser på ulike museale fenomener ut i fra ulike faglige ståsteder. Det er en bok om museer og om museologi, som kan bidra til en større bevissthet rundt museets samfunnsrolle og museenes plass i vitenskap og kulturliv. Har register.

  • 26.
    Aronsson, Peter
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Tema Kultur och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling.
    Explaining National Museums: Exploring comparative approaches to the study of national museums2010Inngår i: National Museums: Studies from around the World / [ed] Peter Aronsson, Arne Bugge Amundsen, Simon Knell, London: Routledge , 2010Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    National Museums" is a major thematic collection of new research papers from around the world. The book is an interrogation of the origins, purpose, organisation, politics, narratives, philosophies, of national museums. It combines new research from both leading and new researchers in the fields of history, museum studies, cultural studies, sociology, history of art, media studies, science and technology studies, and anthropology. Comprising a major comparative analysis of national museums, "National Museums" examines the past, present and the future of the national museum. This volume goes beyond individual histories of national museums and examines the phenomenon on a global scale. For the first time the concept of the national museum is scrutinised in the round.

  • 27.
    Aronsson, Peter
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Tema Kultur och samhälle – Tema Q. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Foreword: A European Project2011Inngår i: Building National Museums in Europe 1750–2010: . Conference proceedings from EuNaMus, European National Museums: Identity Politics, the Uses of the Past and the European Citizen, Bologna 28-30 April 2011 / [ed] Peter Aronsson & Gabriella Elgenius, Linköping University Electronic Press , 2011, s. 1-4Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 28.
    Aronsson, Peter
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Tema Kultur och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Förord2011Inngår i: Stenminnen: de småländska stenmurarna - ett kulturarv / [ed] Åsa Nyhlén, Ida Andersen, Växjö: Grodans förlag , 2011Kapittel i bok, del av antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 29.
    Aronsson, Peter
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Tema Kultur och samhälle.
    Gammal och ny regionalism2005Inngår i: Regionalisme,2005, Stavanger: Haugland Akademi , 2005Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 30.
    Aronsson, Peter
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Tema Kultur och samhälle.
    Hembygdsrörelsens frågor2007Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 31.
    Aronsson, Peter
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Tema Kultur och samhälle.
    High Chaparral och friluftsmuseernas historiebruk2007Inngår i: Fornvårdaren, ISSN 0347-5131, Vol. 29, s. 23-37Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 32.
    Aronsson, Peter
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Tema Kultur och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Historia2011 (oppl. 1)Bok (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Historia är såklart det som hänt i förfluten tid. Men vilka händelser blir en del av vår historia – och vem bestämmer det? I den här boken poängteras att historisk kunskap och politisk vilja samspelar för att avgöra vad som är värdefullt att bevara till eftervärlden och vad som är av ondo och därmed bör förändras.

  • 33.
    Aronsson, Peter
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Tema Kultur och samhälle – Tema Q.
    Historia och platskonstruktion - historikernas roll på den globala kulturmarknaden2008Inngår i: Sted, tilhørighet og historisk forskning lokalhistoriens form og funksjon i det 21. århundre, Oslo: Norsk lokalhistorisk institutt , 2008, 1, s. 73-88Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 34.
    Aronsson, Peter
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Tema Kultur och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Historia som förebild: Den gode, den onde och den fule2009Inngår i: Platser för en bättre värld: Auschwitz, Ruhr och röda stugor, Lund: Nordic Academic Press , 2009, 1, s. 9-44Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Människor har sedan antiken närt förhoppningar om att det ska gå att lära av det förflutna, att en bättre människa och framtid ska kunna byggas på historiska lärdomar. De platser som påminner och konkret visar på den förflutna verkligheten skapar en länk mellan dåtid och nu, och bjuder till handlande för en ljusare framtid.I Platser för en bättre värld visar fyra forskare på hur denna kraft i förbindelsen mellan materiellt, platsanknutet kulturarv och historiska berättelser lever starkt idag. Stater, regioner och skolor hyser förhoppningar av skilda slag. Skolbarn i hela västvärlden reser till Auschwitz för att lära sig att ondskan inte fårupprepas - men lär de sig mer om vuxenblivandets villkor? Hembygdsföreningarna blickar nostalgiskt bakåt mot en enklare och mer genuin dåtid, men slåss också för "småfolkets" och glesbygdens värden för framtiden. Allt större delar av industrisamhället förvandlas i rask takt till ruiner, men kanske kan det omvandlas till stolthet och en resurs för en ny framtid? Detta och många fler perspektiv på värdeskapande historiebruk finns med i denna bok.Projektledaren Peter Aronsson är professor i kulturarv och historiebruk vid Tema Q vid Linköpings universitet. Övriga medverkande är Anna Eskilsson, Linköpings universitet, Kyrre Kverndokk, Universitetet i Oslo, och Cecilia Trenter, Växjö universitet.

  • 35.
    Aronsson, Peter
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Tema Kultur och samhälle.
    Historiebruk - att använda det förflutna2005 (oppl. 1)Bok (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Hur används det förflutna för att skapa kunskap? Vilken historia kan museerna berätta? Hur påverkar filmer som Utvandrarna och Schindlers list landskapsuppfattning och historiesyn? Varför reser man monument? Hur fungerar en självbiografi? Frågorna rör hur det förflutna gestaltas till historia i olika delar av historiekulturen - på institutioner eller under politiska, kommersiella och existentiella villkor. Det är inte de medvetna falsarierna eller uppenbara missbruken av historia som avslöjas i denna bok, utan de mångfasetterade situationer och sammanhang som gör det förflutna meningsbärande. Boken inleds med en teoretisk genomgång av begrepp och sammanhang. Konkreta exempel på samtida iakttagelser avser att inspirera läsaren till en ny syn på hur historia används. Boken vänder sig till universitetsstuderande och andra som har glädje av att kunna se och förstå det historiekulturella fältet.

  • 36.
    Aronsson, Peter
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Tema Kultur och samhälle.
    Historiebruk och kulturarv2005Inngår i: Kulturarvens gränser. Komparativa perspektiv / [ed] Aronsson, Peter, Göteborg: Arkipelag , 2005, 1, s. 21-38Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    En kvalitativ studie av hur kulturarvet förändras, hur det uppfattas och hur det ingriper i synen på oss själva. Mycket rik på reflexioner om hur vår tillvaro formas, och ändras, genom kulturarvet. Antologin har 12 nordiska författare och en från Österrike. Alla lika intressanta. När du har läst boken kan du mycket mer om människan som kulturvarelse. Boken är förlagsny..

  • 37.
    Aronsson, Peter
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Tema Kultur och samhälle. Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling.
    Historiebrukens ekologi2010Inngår i: Astrid Lindgrens världar i Vimmerby: En studie om kulturarv och samhällsutveckling / [ed] Leif Jonsson, Lund: Nordic Academic Press , 2010, 1, s. 105-120Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Vad kan hända i ett samhälle där det finns en blomstrande upplevelseindustri kopplad till ett kulturarv? Det är den fråga som författarna till Astrid Lindgrens världar i Vimmerby belyser ur en rad perspektiv. Vimmerby är fokus för deras fallstudie och de skildrar utvecklingen av lokalsamhället och den framväxande besöksnäringen kring Astrid Lindgren och hennes författarskap.Handlingskraften i Vimmerby har mestadels kommit från entreprenörer som ofta inte haft enbart snävt ekonomiska motiv utan också samhällsnyttiga ambitioner. Samtidigt är den ett uttryck för ett samhällsengagemang som har djupa rötter i staden.Kulturarvet i Vimmerby är en unik tillgång för bygden och ger kreativa möten mellan kommersiella och samhällsnyttiga intressen. I Astrid Lindgrens världar i Vimmerby diskuterar en flervetenskaplig forskargrupp bland annat kommunens agerande, lokaltidningens roll och inte minst innevånarnas erfarenheter. Gruppen hämtar lärdomar ur sina givande inblickar i Vimmerbys utveckling genom åren.

  • 38.
    Aronsson, Peter
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Tema Kultur och samhälle.
    Historiebrukens källor. perspektiv och material2007Inngår i: Nordiska Arkivdagarna i Uppsala 2006,2006, Uppsala: Arkivvetenskapliga studier , 2007Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 39.
    Aronsson, Peter
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Tema Kultur och samhälle.
    Historien, historikerna, Vilhelm Moberg och andra entreprenörer i kampen om det förflutna2008Inngår i: Resor i tiden - konferensrapport från De svenska historiedagarna i Växjö 2007. Aktuellt om historia, 2008:2,2007, Bromma: Historielärarnas förening , 2008, s. 37-46Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 40.
    Aronsson, Peter
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Tema Kultur och samhälle.
    Historiens närvaro2004Bok (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 41.
    Aronsson, Peter
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Tema Kultur och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Historisk kunskap –: ett begrepp under förändring2012Inngår i: Historiedidaktik i Norden 9.: Del 2: historisk kunskap / [ed] K. G Hammarlund, Malmö, 2012, s. 7-14Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 42.
    Aronsson, Peter
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Tema Kultur och samhälle.
    Huvudämnet Historievetenskap och lärande: historiebruket i den nya lärarutbildningen vid Malmö högskola2004Bok (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Vad formar huvudämnet historievetenskap och lärande? Utifrån denna huvudfråga granskar Peter Aronsson, professor i kulturarv och historiebruk vid Linköpings universitet, specifikt historieämnet vid den nya lärarutbildningen på Malmö högskola. Hur ser visionerna, förhoppningarna och hotbilderna ut för det nya huvudämnet historia? Hur ser ämnets innehåll ut vad gäller stoff, teman och arbetssätt? Vilken historiesyn förmedlas och kommuniceras? Vilken syn på skolarbetet och historiekunskapens roll i skolan presenteras? Hur ser bruket av det förflutna i skolan och lärarutbildningen ut? Hur uppfattar lärarstudenterna huvudämnet historia? Det är några frågor Peter Aronsson lyfter fram. Vill du veta hur han resonerat, vad han kommit fram till och hur han ser på ett fortsatt kvalitetsarbete kan du läsa denna rapport

  • 43.
    Aronsson, Peter
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Tema Kultur och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Identity politics and uses of the past with European national museums2011Inngår i: Nordisk Museologi, ISSN 1103-8152, nr 1, s. 117-124Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The article presents a research project on identity politics in Europe. European National Museums: Identity politics, the uses of the past and the European citizen (EuNaMus, www.eunamus.eu) explores the creation and power of the heritage created and presented by European national museums. National museums are defined and explored as processes of institutionalized negotiations where material collections and displays make claims and are recognized as articulating and representing national values and realities. Questions asked in the project are why, by whom, when, with what material, with what result and future possibilities are these museums shaped.

  • 44.
    Aronsson, Peter
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Tema Kultur och samhälle – Tema Q. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Kulturarv och historiebruk2012Inngår i: Problemorienterad kulturvetenskaplig forskning vid Tema Q 2002-2012: Tema Q jubileumssymposium 19-20 januari 2012 / [ed] Svante Beckman, Linköping: Linköping University Electronic Press, 2012, s. 34-50Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 45.
    Aronsson, Peter
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Tema Kultur och samhälle.
    Kulturarvets berättelser - industriarvets mening2005Inngår i: Otydligt, otympligt, otaligt.: Det industriella kulturarvets utmaningar / [ed] Annika Alzén / Birgitta Burell, Stockholm: Carlsson , 2005, s. 17-43Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Här behandlas och diskuteras de speciella problem som utmärker det industriella kulturarvet, idag en integrerad del av det kulturella kulturarvet. Forskare skriver om kulturarvets berättelser och industriarvets mening; vilka värderingar det är som styr inventeringar; värderingsdiskussion i teori och praktik; hur olika arbetslivsmuseer använder historien i arbetet etc.

  • 46.
    Aronsson, Peter
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Tema Kultur och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Making National Museums: · A comparative approach to a major player in identity politics2008Inngår i: Museums and universal heritage: History in the area of conflict between interpretation and manipulation / [ed] Marie-Paule Jungblut and Rosmarie Beier-de Haan, Luxembourg: ICMAH , 2008, 1, s. 200-Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This volume contains the collected proceedings of the 2007 meeting of the International Committee for Museums of Archaeology and History, at which participants set out to examine the role of history and archaeology museums in society and in the contemporary global context. The meeting focused on the following four issues: 1. The role of museums as active participants in social and cultural processes. 2. Where do museums stand in the area of conflict between homogenization of memory and its many voices? 3. In what form can and should museum curators collaborate in the revision of established historical interpretations? 4. Museums in the 21st century: not only a mirror of society, but a 'diagnostic site'?

  • 47.
    Aronsson, Peter
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Tema Kultur och samhälle – Tema Q. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Making National Museums: Comparing Institutional Arrangements, Narrative Scope and Cultural Integration2007Inngår i: NaMu, making national museums program, setting the frames / [ed] Peter Aronson and Magdalena Hillström, Linköping: Linköping University Electronic Press , 2007, s. 5-12Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The purpose of NaMu is to develop the tools, concepts and organisational resources necessary for investigating and comparing the major public structure of National Museums, as created historically and responding to contemporary challenges of globalisation, European integration, and new media. What are the forces and values of traditional national display in dealing with challenges to national, cultural and political discourse? This will be achieved by a series of conferences providing a venue for younger scholars and eminent researcher to gather and develop the multi-disciplinary competence necessary to understand and compare the dynamics of national museums in a framework of a broadly understood historical culture and identity politics. The opening address present the aim and intellectual challenges of the entire program and outline the question of definitions and performance made by national museums and the possibilities of the comparative and multi-disciplinary scope.

  • 48.
    Aronsson, Peter
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Tema Kultur och samhälle.
    Making National Museums (NaMu) - ett internationellt program för jämförande studier rörande nationalmuseernas framväxt och funktion2007Inngår i: Nordisk Museologi, ISSN 1103-8152, nr 1, s. 82-86Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 49.
    Aronsson, Peter
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Tema Kultur och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Medeltiden i montern2011Inngår i: Ett nordiskt rum: Historiska och framtida gemenskaper från Baltikum till Barents hav. RJ:s årsbok / [ed] Jenny Björkman, Björn Fjæstad & Jonas Harvard, Stockholm: Makadam , 2011, s. 60-83Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Norden fem självständiga länder i Europas nordvästra hörn. Det är det hårda Norden. Men det finns också ett mjukt Norden, som är en ideologisk och medial konstruktion, inte sällan med kommersiella förtecken. Det handlar om jämlikhet, tillit, kort distans till makten, inklusivitet, flexibilitet, kärlek till naturen, luthersk arbetsetik samt sparsmakad och ljus estetik. Vi häruppe är inte så lite övertygade om de egna lösningarnas universella förträfflighet.Men varför är de tre baltiska länderna inte med i gemenskapen? Har det med den svenska stormaktstiden att göra, med arvet efter Sovjettiden eller med något annat? I regionernas Europa kan det också finnas plats för ett fördjupat nordiskt samarbete kanske rentav en politisk union? Det finns argument både för och emot.En ännu svårare fråga är vad som är nordiskt. Handlar det om historia, nutidskultur eller samhällsekonomi? Vad har vi gemensamt som skiljer oss från omvärlden? Kanske mer än vi tror. Eller möjligen tvärtom.Riksbankens Jubileumsfonds årsbok 2011/2012, Ett nordiskt rum, vrider och vänder på Norden. Årsboken utsträcker det nordiska i sydöstlig riktning, men undersöker också den exotiska periferin norr om norr. Med stora övergripande penseldrag, både historiskt och i nutid, och med nedslag i belysande detaljer målas ett nordiskt rum upp som är på en gång välbekant och helt nytt.

  • 50.
    Aronsson, Peter
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Tema Kultur och samhälle.
    Monument i historiekulturer: föränderlig mening i klassisk ram2005Inngår i: Tidsskrift for kulturforskning, ISSN 1502-7473, E-ISSN 2387-6727, Vol. 4, nr 1-2Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
1234567 1 - 50 of 884
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf