liu.seSearch for publications in DiVA
Endre søk
Begrens søket
1 - 4 of 4
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Olausson, Albin
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Statsvetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Svensson, Petra
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier – CKS. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Nya förvaltningsideal: Entreprenörer och byråkrater i samhällsbyggnadsprocessen2019Inngår i: Ett nytt kontrakt för samhällsbyggande / [ed] Josefina Syssner, Linnefors: Linnefors förlag , 2019, s. 37-57Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Byråkrati är utan tvivel det organisationsideal som haft störst inverkan på hur västvärldens stater byggt upp sin moderna offentliga förvaltning. I svenska kommuner är den byråkratiska logiken så djupt rotad att den ofta tas för självklar, även om dess oönskade avarter i form av tröghet och pappersarbete länge varit föremål för hård kritik. Samtidigt växer nya och delvis annorlunda förvaltningsideal fram. Dessa nya förvaltningsideal verkar höra samman med nya former av policyutmaningar som svenska kommuner står inför. I detta kapitel diskuteras hur traditionella byråkrater i kommunal förvaltning har fått sällskap av tjänstepersoner som agerar mer som samhällsentreprenörer. Med begreppet samhällsentreprenör avses här en kommunal tjänsteperson som använder sig av entreprenöriella metoder och förhållningssätt i syfte att driva samhällsbyggnadsprocesser. I kapitlet diskuteras hur nya organisationsförhållanden (förvaltningsreformer) och förändrade policyförhållanden (nya policyutmaningar) har bidragit till att skapa en institutionaliserad efterfrågan på mer entreprenöriella tjänstepersoner inom lokal samhällsbyggnad.

  • 2.
    Olausson, Albin
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Statsvetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Svensson, Petra
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier – CKS. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Understanding Political Entrepreneurship in Local Government Administration: a Contextual Framework2019Inngår i: Lex Localis, ISSN 1581-5374, E-ISSN 1855-363X, Vol. 17, nr 3, s. 643-658Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    It has been argued that political entrepreneurship is playing an increased role for public organizations and play a vital role in local government organizations. Political entrepreneurship has previously been studied from the motivations and actions of the individual entrepreneur. We argue that in order to understand why political entrepreneurship occurs in local public administration, these aspects are not enough. Instead, we need to consider entrepreneurship as situated, and analyse contextual conditions which form institutional demands for political entrepreneurship. A tentative framework is presented, which distinguish conditions coming from reformed organizational setting and conditions coming from new policy challenges. Finally, we conclude that the character of the conditions and thus the institutional demands directs political entrepreneurship towards either value-generative or collaborative entrepreneurship.

  • 3.
    Svensson, Petra
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier – CKS. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Larsson, Sebastian
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier – CKS. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Kunskapsstyrning i besöksnäringen: Regionala samordnares perspektiv på kunskap i destinationsutveckling2018Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Denna studie syftar till att klargöra vilka kunskapsaktörer som uppfattas som viktiga för den svenska besöksnäringen, hur kunskapsperspektiv samordnas, vilka kunskapsnätverk som finns i regionerna och hur man i dessa arbetar med kunskapsstyrning. Genom att studera detta får vi en grund för att dra slutsatser kring olika former av kunskapsstyrning inom besöksnäringen.

    Rapporten är skriven inom forskningsprojektet ”Kunskapsstyrning i besöksnäringen”. Projektet finansieras av Tillväxtverket, och syftar till att undersöka hur kommuner och regioner kan stödja, påverka och främja kunskapsutveckling inom besöksnäringen. Projektet grundar sig i Tillväxtverkets insatser under perioden 2016-2019, Hållbar produktutveckling (HPU), som syftar till att skapa det som man kallar fler ”exportmogna” turistdestinationer. I denna insats ingår sju regionala aktörer: Region Blekinge, Region Dalarna, Regionförbundet Uppsala län, Region Östergötland, Smålands Turism AB, Tourism in Skåne AB och Västarvet. Rapportens huvudsakliga empiriska material är intervjuer med de regionala projektledarna, som kompletterats med intervjuer med besöksnäringsföretagare.

    Studien utgår från litteratur om kunskapsstyrning och kunskapsutveckling kombinerat med litteratur om samverkan, tvärsektoriell styrning och nätverk.

    Vi analyserar intervjumaterialet utifrån tre frågor:

    1. Vilken form av kunskap står i fokus?
    2. Vilka aktörer blir föremål för kunskapsstyrning och hur interagerar dessa aktörers kunskap?
    3. Vilka nätverksformer för kunskapsflöden kan urskiljas?

    Tre primära former av organisering för kunskapsstyrning kan skönjas i analysen. Den första kännetecknas av organiskt och ganska informellt utbyte av kunskaper mellan aktörer, utan specifikt angiven riktning på kunskapsstyrningen. Den andra kännetecknas av strategiskt arbete med inriktning mot att få olika aktörer att ta sig an destinationsperspektivet. Detta innebär en mer formellt angiven riktning på kunskapsstyrningen. Den tredje kännetecknas av en uppdelning av olika slags perspektiv och kunskaper mellan aktörer, där de regionala aktörerna intar ett destinationsperspektiv och strategiskt stöttar besöksnäringsföretag i sin utveckling utifrån detta perspektiv, samtidigt som dessa fokuserar på sina specifika kunskapsområden. Samtliga former för kunskapsstyrning har potentiella för- och nackdelar för kunskapsutvecklingen inom besöksnäringen.

  • 4.
    Svensson, Petra
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier – CKS. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Syssner, Josefina
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier – CKS. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Den platsskapande strategen: ett aktörsperspektiv på hur turistiska platser blir till2019Inngår i: Turismen och resandets utmaningar / [ed] Sandra Wall-Reinius och Susanna Heldt Cassel, Svenska Sällskapet för Antropologi och Geografi , 2019, s. 31-52Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Detta kapitel diskuterar hur platser har olika organisatoriska och idémässiga förutsättningar för att arbeta med destinationsutveckling, och att det har betydelse för hur de strateger som arbetar med frågan tar sig an sitt platsskapande, destinationsstrategiska uppdrag. Detta tillsammans skapar variation både i vad som är möjligt och vad som anses som önskvärt i det destinationsutvecklande arbetet. I kapitlet diskuteras fyra idealtypiska förhållningssätt för hur destinationsstrategiskt arbete kan gå till när det länkas till platsens tidigare historia: hur det kan se ut när regionen präglas av värden som pragmatisk problemlösning, hur det kan se ut när regionen präglas av andra frågor än turism, hur det kan se ut när regionen är engagerad men inte har så mycket erfarenhet av turism, och hur det kan se ut när regionen har stor erfarenhet och tradition av att arbeta med turism. 

1 - 4 of 4
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf