liu.seSök publikationer i DiVA
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 4 av 4
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Eneland, David Eneland
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema vatten i natur och samhälle, Tematisk naturvetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Laborativt arbete i grundskolans senare år: En fenomenografisk studie om lärares uppfattningar om syftena i naturorienterande ämnen.2012Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är undersöka lärares uppfattningar om syftena med laborativt arbete i naturvetenskap. Frågeställningar som besvaras i arbetet är hur yrkesverksamma NO-lärare uppfattar syftena med laborativt arbete och hur lärarna uppfattar att deras elever blir involverade i laborationens syfte. Metoden som användes var av fenomenografisk karaktär där fyra lärare intervjuades. Resultatet som framkom visar bland annat att lärares uppfattningar om syftena är att ”labbvana” och koppling mellan teori är viktiga syften för laborativt arbete. Vidare framkom även en avsaknad av ”undersökande arbetssätt” som annars bör vara en central del av laborativt arbete. Enligt lärarnas uppfattningar så var det genom tydlighet från lärare som fick eleverna involverade i lärarnas syfte. I Diskussionen problematiseras resultatet och vad det kan innebära för kommande studier.

  • 2.
    Jidesjö, Anders
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema vatten i natur och samhälle, Tematisk naturvetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    En problematisering av ungdomars intresse för naturvetenskap och teknik i skola och samhälle: Innehåll, medierna och utbildningens funktion2012Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Naturvetenskap och teknik har påverkat samhällsutvecklingen och blivit viktiga delar av kulturen. För att förstå och kunna delta i den demokratiska utvecklingen behöver alla individer en grundläggande utbildning där naturvetenskapligt och tekniskt innehåll ingår i ett allmänbildande syfte. Tidigare forskning har visat att många barn och ungdomar har svårt att förstå varför de ska lära sig dessa kunskapsområden och många har snarast negativa attityder till att lära sig innehållet i skolan. Resultaten har diskuterats utifrån att elever är ointresserade och har negativa attityder. Skillnader i detta mellan flickor och pojkar har kunnat påvisas under hela 1900-talet.

    Nyare forskning argumenterar för att frågorna diskuteras felaktigt och att begreppsutvecklingen för att hantera utmaningarna varit svag. Det finns mycket som pekar på att naturvetenskap och teknik framförallt undervisas utifrån syftet att förbereda för vidare studier. En grundläggande utbildning behöver kunna förbereda några få för fortsatt utbildning utan att det sker på bekostnad av att allmänbilda alla. Innehållsaspekter i sådana ställningstaganden har varit ovanliga och i takt med att samhället utvecklats har i princip samma innehåll undervisats i den obligatoriska skolan. Utbildningen hamnar i otakt med samhällsutvecklingen. Övergripande och breda begrepp har använts för att diskutera dessa frågor. Mest kännetecknande är begrepp som ”naturvetenskap”, ”skolämnen”, ”elever”, ”intresse” och ”attityder”. Nyare forskning har påvisat att frågorna handlar mer om innehåll än om enskilda ämnen och är involverade i individers erfarenheter utanför skolan. Frågorna har också att göra med samhällsutveckling och byggs upp av mekanismer kopplade till modernitet, där mediernas utveckling utgör ett betydande inslag.

    I denna avhandling undersöks dessa frågor. Arbetet har genomförts i ett svenskt deltagande i ett världsomspännande forskningsprojekt som heter ”the Relevance of Science Edcuation (ROSE)”. ROSE uppmärksammar ett elevperspektiv på naturvetenskapligt och tekniskt innehåll inom affektiva dimensioner. I förhållande till det internationella deltagandet är de svenska empiriska undersökningar, som ingår i denna avhandling utökade med ett lärarperspektiv, frågor om ålderns betydelse samt ett medieteoretiskt perspektiv.

    Resultaten visar att barn och ungdomar har intresse för naturvetenskap och teknik. Intresse finns för olika innehållsområden och varierar på grund av ålder och kön. Breda begrepp som ”naturvetenskap” eller ”skolämnen”, ”intresse” eller ”elever” fungerar dåligt och träffar fel. Elever är olika och har intresse för specifika innehållsområden. Vidare visar resultaten att stora delar av det som lärare i naturvetenskap och teknik säger att de undervisar om inte är i linje med vad eleverna vill lära sig mer om. Lärares urval av innehåll och mötet med elever visas vara ett viktigt föremål för vidare studier. Elevernas intresse visas vara mer i linje med mediernas sätt att hantera innehållet. Ytterligare resultat visar att erfarenheter utanför skolan är kopplade till intresse för olika innehållsområden och påverkar val av utbildning till gymnasieskolan.

    Resultaten är inordnade i ett övergripande syfte där en medieteoretisk ansats används för en kritisk framställning av vad samhällsutveckling innebär för hur naturvetenskap och teknik involveras i mekanismer där innehållet medierats. Medierad erfarenhet och receptionens återförankring är identifierade som viktiga mekanismer för hur individer förhåller sig till ett givet innehåll och som bidrar till att skapa nya förutsättningar för utbildning i naturvetenskap och teknik.

    Resultaten är diskuterade i relation till samhällsutveckling och olika förskjutningar av utbildningens funktion samt vilka olika roller naturvetenskap och teknik haft i denna utveckling. Den medieteoretiska ansatsen visar hur frågor om barns och ungdomars intresse för naturvetenskap och teknik blir involverade i mekanismer, som har att göra med populärvetenskapens utveckling, som medför en allt högre grad av medierad erfarenhet. Hela denna utveckling förändrar individers möjligheter att relatera till ett givet innehåll och skapar nya villkor för utbildningens möjligheter och begränsningar. Avhandlingens framställning ger en kritisk redogörelse för dessa förhållanden där naturvetenskap i skolan förstås som en funktion av naturvetenskap i samhället. Denna framställning vänder delvis på delar av tidigare diskussioner om barns och ungdomars ointresse för naturvetenskap och teknik. En individs utryckta ointresse tolkas istället som att det skett ett misstag i bemötandet.

    Delarbeten
    1. Science for all or science for some: What Swedish students want to learn about in secondary science and technology and their opinions on science lessons
    Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Science for all or science for some: What Swedish students want to learn about in secondary science and technology and their opinions on science lessons
    2009 (Engelska)Ingår i: NorDiNa: Nordic Studies in Science Education, ISSN 1504-4556, E-ISSN 1894-1257, Vol. 5, nr 2, s. 213-229Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
    Abstract [en]

    This article presents Swedish results from ‘the Relevance of Science Education’ (ROSE) study, which is a large world wide comparative research project based at the University of Oslo. The Swedish sample consisted of 751 students, most of whom were 15 years old, from 29 schools and data were collected in spring 2003. Student opinions about science lessons are presented in relation to enrolment intentions for upper secondary school together with what they want to learn about in science and technology. The findings indicate that secondary science instruction seems to address only a minority of the students, those that have chosen science or technology in their further education. At the same time, all students have interest in science and technology and many seem most interested in some important issues in societal development. The results are discussed from the perspective of learners and contribute to the debate about establishing a scientific literacy approach in compulsory education.

    Nationell ämneskategori
    Didaktik
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:liu:diva-51544 (URN)
    Tillgänglig från: 2009-11-05 Skapad: 2009-11-05 Senast uppdaterad: 2017-12-12Bibliografiskt granskad
    2. Science in society or science in school: Swedish secondary school science teachers' beliefs about science and science lessons in comparison with what their students want to learn
    Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Science in society or science in school: Swedish secondary school science teachers' beliefs about science and science lessons in comparison with what their students want to learn
    2009 (Engelska)Ingår i: NorDiNa: Nordic Studies in Science Education, ISSN 1504-4556, E-ISSN 1894-1257, Vol. 5, nr 1, s. 18-34Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
    Abstract [en]

    This article presents comparisons concerned with secondary school science teachers’ and their students’ beliefs about science and technology and also what science content secondary science teachers teach and what their students want to learn. Student data are part of the Relevance of Science Education (ROSE) study and the teacher data are part of an extensive study carried out only in Sweden. The results indicate that both secondary science teachers and their students are optimistic about science and technology as essential parts of societal development. When content from these knowledge fields is considered for instruction, significant disparities exist between what teachers teach and what their students want to learn. Additional results concerning the secondary science teachers’ beliefs, ‘out-of-school experiences’, ‘Science Technology and Society’ (STS) approaches and ‘inquiry-based instruction’ are pointed out as important for the development of science instruction in secondary schools. The results are discussed in the contexts of students’ voices and teachers’ beliefs.

    Nationell ämneskategori
    Didaktik
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:liu:diva-18303 (URN)
    Tillgänglig från: 2009-05-17 Skapad: 2009-05-17 Senast uppdaterad: 2017-12-13Bibliografiskt granskad
    3. Different content orientations in science and technology among primary and secondary boys and girls in Sweden: Implications for the transition from primary to secondary school?
    Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Different content orientations in science and technology among primary and secondary boys and girls in Sweden: Implications for the transition from primary to secondary school?
    2008 (Engelska)Ingår i: NorDiNa: Nordic Studies in Science Education, ISSN 1504-4556, E-ISSN 1894-1257, Vol. 4, nr 2, s. 192-208Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
    Abstract [en]

    This paper presents Swedish results from the Relevance of Science Education (ROSE) study, which is part of a large world-wide comparative research study based at the University of Oslo. The national sample was collected in spring 2003 and originates from 751 students from 29 schools, most of whom were 15 years old. In an additional study data from primary students were collected in spring 2005, with a smaller sample of 112. Significant differences in content orientation between the primary and secondary boys and girls were found and are discussed in the context of young people’s interest in science and technology and the public function of those knowledge fields as a part of education. Earlier studies suggest the benefit of more applicative contexts as the children move through compulsory school. This statement is challenged to some degree in this paper and a stronger need to understand how the transition from primary to secondary level and specific contents are related is discussed. This is due to indications that students’ content orientations are partially dependant on age and there are significant differences due to gender to consider. A deeper examination of those elements can assist in the understanding of the relevance of science from the learners’ perspectives.

    Nationell ämneskategori
    Didaktik
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:liu:diva-43624 (URN)74445 (Lokalt ID)74445 (Arkivnummer)74445 (OAI)
    Tillgänglig från: 2009-10-10 Skapad: 2009-10-10 Senast uppdaterad: 2017-12-13
    4. Students’ interest in science and technology as a function of science in society: Mediated experience and the public understanding of science
    Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Students’ interest in science and technology as a function of science in society: Mediated experience and the public understanding of science
    (Engelska)Manuskript (preprint) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Young people’s interest in science and technology has long been an object for research. Cultural aspects and informal learning have been identified as important factors to be considered. In this study comparative content analysis is used to compare what secondary students want to learn about in science and technology with the topics covered in international popular science television. Important similarities are identified. The results are discussed from the perspective of media theory in terms of modernity affecting young people’s experience as a result of the popularization of science by communication media. The role of public understanding of science is identified and the importance of difference between science in society and science in school is elaborated on. The work has implications for future research, for interpretation and categorization of the results of such research, and for understanding student’s encounters with school science.

    Nyckelord
    Students’ interest, science, media
    Nationell ämneskategori
    Annan naturvetenskap
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:liu:diva-78786 (URN)
    Tillgänglig från: 2012-06-20 Skapad: 2012-06-20 Senast uppdaterad: 2012-06-21Bibliografiskt granskad
    5. Student experience and interest in science: Connections and implication for further education
    Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Student experience and interest in science: Connections and implication for further education
    2016 (Engelska)Ingår i: NorDiNa: Nordic Studies in Science Education, ISSN 1504-4556, E-ISSN 1894-1257, Vol. 12, nr 1, s. 36-55Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
    Abstract [en]

    Students’ problems with learning science in school have been documented for a long time. Differences in student interest in and attitudes towards science due to gender and age are well documented. Fewer studies have focused on the details at a content level. This paper presents a statistical analysis of student interest in specific content areas and combines this with student experience of science and science-related activities outside school. The result shows that interest and experience are significantly linked and influence student choices for upper secondary education. The results are presented on both a detailed content and experience level, and are discussed in relation to the purpose of compulsory science education and in relation to experiences outside school. The study is an important addition to the discussion about establishing a science education curriculum that can both prepare students for future science studies and meet the need for a public understanding of science.

    Ort, förlag, år, upplaga, sidor
    Oslo: Universitetet i Oslo, 2016
    Nyckelord
    Students’ interest, experience, science, PCA, cluster analysis
    Nationell ämneskategori
    Annan naturvetenskap
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:liu:diva-78787 (URN)
    Tillgänglig från: 2012-06-20 Skapad: 2012-06-20 Senast uppdaterad: 2017-12-07Bibliografiskt granskad
  • 3.
    Jidesjö, Anders
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema vatten i natur och samhälle, Tematisk naturvetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Students’ interest in science and technology as a function of science in society: Mediated experience and the public understanding of scienceManuskript (preprint) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Young people’s interest in science and technology has long been an object for research. Cultural aspects and informal learning have been identified as important factors to be considered. In this study comparative content analysis is used to compare what secondary students want to learn about in science and technology with the topics covered in international popular science television. Important similarities are identified. The results are discussed from the perspective of media theory in terms of modernity affecting young people’s experience as a result of the popularization of science by communication media. The role of public understanding of science is identified and the importance of difference between science in society and science in school is elaborated on. The work has implications for future research, for interpretation and categorization of the results of such research, and for understanding student’s encounters with school science.

  • 4.
    Jidesjö, Anders
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema vatten i natur och samhälle, Tematisk naturvetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Danielsson, Åsa
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema vatten i natur och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Student experience and interest in science: Connections and implication for further education2016Ingår i: NorDiNa: Nordic Studies in Science Education, ISSN 1504-4556, E-ISSN 1894-1257, Vol. 12, nr 1, s. 36-55Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Students’ problems with learning science in school have been documented for a long time. Differences in student interest in and attitudes towards science due to gender and age are well documented. Fewer studies have focused on the details at a content level. This paper presents a statistical analysis of student interest in specific content areas and combines this with student experience of science and science-related activities outside school. The result shows that interest and experience are significantly linked and influence student choices for upper secondary education. The results are presented on both a detailed content and experience level, and are discussed in relation to the purpose of compulsory science education and in relation to experiences outside school. The study is an important addition to the discussion about establishing a science education curriculum that can both prepare students for future science studies and meet the need for a public understanding of science.

1 - 4 av 4
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf