”Aldrig mer etnografi!” är en kommentar som genom åren ofta mött oss i olika seminarierum och samtal med kollegor. Den frustration som kan anas i detta ”aldrig mer” har handlat om att etnografisk forskning upplevs som svår att genomföra. En del har beskrivit erfarenheter av att vara alltför utelämnad att på egen hand hantera svåra utmaningar och etiska dilemman under de fältstudier de genomfört. Andra menar helt enkelt att det är en metod med alltför många osäkerhetsmoment. Det kan vara osäkerhet avseende tillträdet till fältet, kvaliteten på det empiriska materialet, eller hur materialet i slutänden ska analyseras och skrivas fram. Utifrån våra egna erfarenheter av etnografisk forskning, med fältarbeten i olika sociala och institutionella sammanhang i bagaget, har vi ibland förundrats över denna frustration och osäkerhet. Vi har även förvånats över den ambivalens som tycks omge etnografi i socialt arbete. För på samma gång som vi konstaterat att det finns både tveksamheter och motstånd i relation till etnografisk forskning slås vi även av att många studier i socialt arbete är influerade av etnografisk metod och skrivande, såväl på forskarutbildningsnivå som bland seniora forskare....

Hösten 2008 och våren 2009 gav ISV4 vid Linköpings universitet en uppdragsutbildning som omfattade 7.5 högskolepoäng. Kursen hette Brottsprevention och samhällsarbete. Kursen vände sig till personer som arbetar brottspreventivt hos polisen, åklagarmyndigheten, kommunen, kriminalvården, skattemyndigheten, fastighetsbolagen och frivillig-organisationerna mfl. I Kursen deltog 18 personer och kursansvariga var fil.dr. Kerstin Johansson, lektor vid ISV tillsammans med Christina Söderberg adjunkt vid ISV och drogsamordnare i Norrköpings kommun. Antologin presenterar kursens innehåll och idé. Vidare presenteras kursens hörnstenar vilka var samhällsarbete, prevention och samverkan. I första hand har vi dock samlat kursdeltagarnas slutexaminationer. Det främsta syftet med antologin är att visa ett, som vi tycker och kursvärderingarna visade, gott exempel på det goda mötet mellan yrkesverksamma och s.k. vetenskaplig kunskap och hur vi tillsammans tog några steg mot ett ”bättre preventivt arbete”.

I kapitel 1 beskrivs antologin. I kapitel 2, som bygger på en av kursens föreläsningar, gör Kerstin Johansson en översiktlig beskrivning och problematisering av socialt samhällsarbete i Sverige. I kapitel 3 beskriver Christina Söderberg begreppen prevention och samverkan samt något av den aktuella forskningen kring dessa fält. Under kursen hölls flera föreläsningar på dessa teman och de löpte som en röd tråd under kursens gång. Första examensarbetet presenteras i kapitel 4. Denna grupp valde att kartlägga och analysera det brottsförebyggande arbetet i Linköpings kommun utifrån struktur och mandat samt möjliga förbättringsområden. I kapitel 5 presenteras det brottpreventiva arbetet i Ystad och Staffanstorp utifrån ett samverkansperspektiv. Gruppen har också haft fokus på resurser i arbetet och eventuella effekter. En grupp valde att utifrån framgångsfaktorer som BRÅ tagit fram undersöka Norrköpings brottsförebyggande råd. Gruppen ville se om aktuell forskning och kunskap påverkat rådets arbete och även föreslå förbättringsområden. I kapitel 6 presenteras resultatet. Kapitel 7 utgör ett examensarbete där gruppen valde att granska de överenskommelser om samverkan som ingåtts mellan polismyndigheten i Östergötland och några av Östergötlands kommuner. Överenskommelserna syftar till att minska ungdomskriminaliteten i kommunerna och utgår från de riktlinjer som Rikspolisstyrelsen utfärdade 2007. I kapitel 8 presenteras det sista examensarbetet, där en grupp utifrån aktuell forskning arbetade fram ett förslag till utformning av föräldramöten och då utifrån samverkan mellan skola och andra samhällsaktörer som grundtanke.

I rapporten, som utgår från empiriskt material och dokumentationen från ett FoU-uppdrag försöker jag under huvudrubrikerna:

• Välfärdsstat, medborgare och fostran
• Familjecentraler i Sverige- Familjecentralen i Hageby
• Prevention och fostran

dels redovisa delar av FoU-uppdraget men främst diskutera några frågor och perspektiv som av olika skäl inte finns med i dokumentationen. De perspektiv som jag fann väsentliga att arbeta vidare med och som tas upp är:

• Forskning och kunskap om familjecentraler
• Att starta, driva och upprätthålla förändringsarbete
• Kunskap och evidens
• Prevention, makt, kontroll och styrning

Denna rapport skall inte läsas som en utvärdering. För att få en helhetsbild av Hageby familjcentral bör man läsa dokumentationen och studenternas uppsatser.

Föreliggande rapport har ett fokus mot socialt arbete och därmed kopplas frågorna i mindre utsträckning mot öppna förskolans eller barnavårdscentralens delar i familjecentralen. Föreliggande rapport utgår från en familjecentral men behandlar familjecentraler mer generellt och lyfter fram några aspekter av verksamheten både som fenomen och praktik.

Som fenomen är familjcentraler exempel på ett arbetssätt under förändring inom samhälls- och socialt arbete i riktning mot frivilligverksamheter (öppna verksamheter) och prevention. Som praktik är familjecentraler exempel på en organisatorisk och institutionell (styrnings)praktik där man arbetar preventivt.

Familjecentraler är också exempel på en socialpreventiv verksamhet som fått stor spridning i landet men där man vet lite om dess effekter och effektivitet.Familjecentralen som praktik uppmärksammas i denna rapport dels utifrån begreppet samverkan dels förs ett kritiskt resonemang om hur politiska intentioner och verksamheters goda intentioner omsätts till praktiskt samhälls- och socialt vardagsarbete.

Familjecentralen som organisationsform och institutionell praktik är än så länge ett relativt outforskat område. Idag finns inte heller några fördjupade kunskaper om effekter för brukarna, i jämförelse med den traditionella mödra- och barnhälsovården. Det finns heller ingen fördjupad kunskap om de arbetssätt och metoder som förekommer.

Hösten 2008 och våren 2009 gav ISV4 vid Linköpings universitet en uppdragsutbildning som omfattade 7.5 högskolepoäng. Kursen hette Brottsprevention och samhällsarbete. Kursen vände sig till personer som arbetar brottspreventivt hos polisen, åklagarmyndigheten, kommunen, kriminalvården, skattemyndigheten, fastighetsbolagen och frivillig-organisationerna mfl. I Kursen deltog 18 personer och kursansvariga var fil.dr. Kerstin Johansson, lektor vid ISV tillsammans med Christina Söderberg adjunkt vid ISV och drogsamordnare i Norrköpings kommun. Antologin presenterar kursens innehåll och idé. Vidare presenteras kursens hörnstenar vilka var samhällsarbete, prevention och samverkan. I första hand har vi dock samlat kursdeltagarnas slutexaminationer. Det främsta syftet med antologin är att visa ett, som vi tycker och kursvärderingarna visade, gott exempel på det goda mötet mellan yrkesverksamma och s.k. vetenskaplig kunskap och hur vi tillsammans tog några steg mot ett ”bättre preventivt arbete”.

I kapitel 1 beskrivs antologin. I kapitel 2, som bygger på en av kursens föreläsningar, gör Kerstin Johansson en översiktlig beskrivning och problematisering av socialt samhällsarbete i Sverige. I kapitel 3 beskriver Christina Söderberg begreppen prevention och samverkan samt något av den aktuella forskningen kring dessa fält. Under kursen hölls flera föreläsningar på dessa teman och de löpte som en röd tråd under kursens gång. Första examensarbetet presenteras i kapitel 4. Denna grupp valde att kartlägga och analysera det brottsförebyggande arbetet i Linköpings kommun utifrån struktur och mandat samt möjliga förbättringsområden. I kapitel 5 presenteras det brottpreventiva arbetet i Ystad och Staffanstorp utifrån ett samverkansperspektiv. Gruppen har också haft fokus på resurser i arbetet och eventuella effekter. En grupp valde att utifrån framgångsfaktorer som BRÅ tagit fram undersöka Norrköpings brottsförebyggande råd. Gruppen ville se om aktuell forskning och kunskap påverkat rådets arbete och även föreslå förbättringsområden. I kapitel 6 presenteras resultatet. Kapitel 7 utgör ett examensarbete där gruppen valde att granska de överenskommelser om samverkan som ingåtts mellan polismyndigheten i Östergötland och några av Östergötlands kommuner. Överenskommelserna syftar till att minska ungdomskriminaliteten i kommunerna och utgår från de riktlinjer som Rikspolisstyrelsen utfärdade 2007. I kapitel 8 presenteras det sista examensarbetet, där en grupp utifrån aktuell forskning arbetade fram ett förslag till utformning av föräldramöten och då utifrån samverkan mellan skola och andra samhällsaktörer som grundtanke.

I denna skrift redovisas en utvärderingsstudie som jag genomfört på uppdrag av Utbildningskontoret i Linköpings kommun under 2007-2008. Föremålet för utvärderingen var en ettårig fortbildning, Språk och kommunikation i flerspråkiga förskolegrupper, som genomfördes för förskolans personal i området Ryd. Denna utvärdering avrapporterades till Pedagogiskt Centrum september 2008. Förutom språkliga bearbetningar är föreliggande text identisk med den skriftliga avrapporteringen.

Fortbildningsprojekt är ofta resultat av ett progressivt utvecklingsarbete, med ambition att bearbeta, förbättra eller förändra sociala eller mänskliga problem (Magnusson 1996). Ambitioner som dessa har även präglat fortbildningen Språk och kommunikation i flerspråkiga förskolegrupper, som utvärderas i denna skrift. Syftet med denna fortbildning har varit att genomföra ett utvecklingsarbete med sikte på att tydliggöra och förstärka förskolans språkstimulerande och språkstödjande verksamhet. Fortbildningsprojektet har kantats av såväl entusiasm som engagemang och detta på samtliga nivåer, från projektledning till dem som dagligen är verksamma i förskolan.

Det jag kommer att fästa blicken på i den här utvärderingen är hur ambitionerna för fortbildningssatsningen omsatts i praktiken, mer precist riktar jag uppmärksamheten mot de processer som initierats till följd av den genomförda utbildningen. Hur reflekterar de som deltagit i fortbildningen kring dess kunskapsstoff och hur reflekterar de kring språk, som utgör ett centralt innehåll i fortbildningen? Vilka avtryck ger fortbildningen i förskolans dagliga verksamhet, dels vad det gäller konkreta handlingar, dels tankar och resonemang? Vilka dilemman kan skönjas i relation till den genomförda fortbildningen? Innan jag börjar redogöra för utvärderingens centrala iakttagelser och resultat följer dock en presentation av hur jag strukturerat texten samt några anvisningar för den fortsatta läsningen.

I denna rapport redovisas en utvärderingsstudie som jag genomfört på uppdrag av Utbildningskontoret i Linköpings kommun under 2007-2008. Utvärderingen omfattar ett fortbildningsprojekt, Från invandrartätt till internationellt, för anställda inom grund- och gymnasieskolan. Studien genomfördes i form av en processutvärdering, med syfte att belysa vad fortbildningsprojektet mynnat ut. Resultatet från denna granskning kan läsaren nu ta del av i denna skrift. Frånsett språkliga bearbetningar är rapportens text identisk med den skriftliga avrapportering som gjordes till Pedagogiskt Centrum i april 2009.

Rapporten återger i första hand en kvalitetsbedömning av ett fortbildningsprojekt, men kan också läsas som ett nedslag i skolanställdas tal och föreställningar om ”mångkulturell skola”, ”kulturella skillnader” och ”invandrarelever”. De resonemang som förs fram av utvärderingens deltagare är inte unika, snarare vanligt förekommande och därför lätta att känna igen och associera till. Flera av de iakttagelser som görs i utvärderingsstudien har även visats på och diskuterats i andra studier med fokus på skolan och etniska relationer. Inte minst att välmenande inkluderingsambitioner från skolans sida riskerar att mynna ut i stigmatisering och uteslutning av elever med så kallad invandrarbakgrund. Som utvärderingen talar för är lärares ambitioner i arbetet med elever inte alltid en produkt av reflekterade insikter. Snarare förefaller det vara så att skolans personal har svårigheter med att se hur just skolan är delaktig i att generera och befästa relationer av över- respektive underordning, liksom normalitet och avvikelse. Medvetenheten om hur samhällets maktrelationer ligger inbyggda i (skolans) sociala samspel tycks med andra ord vara bristfällig.

¨Från tidigare forskning vet vi att ojämlika relationer inte enbart upprätthålls via handlingar och tal med avsikt att underordna, marginalisera eller utesluta. Ojämlikhet produceras också utan avsikt, via tillsynes triviala, rutinmässiga och förgivettagna handlingar. I rapporten ges flera exempel på hur orättvisor som vid en första anblick ter sig harmlösa ändå riskerar att producera och vidmakthålla ojämlika relationer. Det är också så vi kan förstå vardagsrasism. För inte heller vardagsrasism handlar om extrema företeelser, utan snarare om alldagliga och nästan familjära handlingar, beteenden och attityder, men som i sina konsekvenser blir rasistiska. Just normaliseringen av mikroorättvisor gör det dock ofta svårt att direkt sätta fingret på såväl ojämlika relationer som vardagsrasism. Inte minst därför är det angeläget att skolans personal skaffar sig kunskap för att kunna identifiera skolvärldens mikroorättvisor.

¨Min förhoppning är att den utvärderingsstudie som presenteras i det följande ska kunna bidra med insikter och verktyg för att synliggöra hur olika maktrelationer produceras och vidmakthålls i det vardagliga skollivet.. Förhoppningen är också att rapportens olika exempel och illustrationer kan inspirera till angelägna diskussioner och reflektioner i skolans förändrings- och utvecklingsarbete.

För att därigenom även medverka till en ökad medvetenhet om vad det gör med elever att bli behängda med (kulturella) skillnader och ses som främmande och avvikande i den svenska skolan. Rapporten vänder sig till dem som arbetar i skolan, till lärarstuderande och till kommunpolitiker och tjänstemän med ansvar för skolan.

A follow-up study explored how graduate occupational therapists valued quality aspects of their undergraduate education on a Problem-Based Learning (PBL) occupational therapy programme. One hundred and fifty of 195 graduates completed a questionnaire. The survey focused on factors such as: specific occupational therapy content combined with practical skills and preparation for future work; problem-solving and critical thinking; ability to communicate and collaborate; personal and professional development; and life-long learning. The respondents rated items after considering them from two aspects: acquired skills and objective importance. The main results show that the respondents rated their skills as above average in the quality aspects of the programme. A discrepancy was evident between the rated acquired skills and the rated importance of key qualities of the curriculum.

Student –centred learning with PBL is evaluated as having value but is rejected.

Denna utvärdering syftar till att belysa Palladiumprojektet ur ett antal olika perspektiv. Målet är att analysera hur Palladiums verksamhet har fungerat i relation till de mål och intentioner som fanns i planeringen av projektet, både från kommunpolitikers håll och från brukarna av verksamheten, det vill säga ungdomarna. Vi har undersökt verksamhetens organisation, hur den fungerat och om det finns brister i verksamheten, samt om huruvida det finns ett fortsatt behov av Palladium i Katrineholms kommun. Utvärderingen grundar sig på dokumenten Idéskiss- kultur- och mediehus för unga i Katrineholms kommun, Palladium no smoking, och Palladium - café och kulturhus för unga, ett antal intervjuer med politiker, en tjänsteman och ungdomar som är involverade i projektets verksamhet samt en observation.

Föreliggande rapport är en slutrapport där vi även summariskt redovisar förstudien. I huvudsak fokuseras de olika studentarbetena samt Kerstin Johanssons och Karin Osvaldssons insatser. Det är viktigt att poängtera att projektledarnas roll i denna rapport närmast kan beskrivas som en redaktörsroll. Studenternas arbeten är inte redovisade i egna kapitel. Vi har i stället valt ett tematiskt upplägg av rapporten då flera områden återkom i studenternas arbeten och vi kunde konstatera att rapporten annars riskerade att bli alldeles för omfattande. Vi har därmed, med studenternas tillåtelse, bearbetat och i vissa fall klippt in avgränsade delar av studentarbetena i texten. Studenternas arbeten finns i sin helhet att hämta ned från en hemsida vid Linköpings universitet http://www.ep.liu.se.