liu.seSök publikationer i DiVA
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 3 av 3
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1. Beställ onlineKöp publikationen >>
    Åkerman, Anna-Karin E.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Psykologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Relationally focused specialized foster care: Relational experiences and changes in mental health and adaptive functioning2023Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Familjehemsplacering är en förhållandevis vanlig åtgärd när föräldrar inte kan tillgodose sina barns behov. Specialiserad, mycket förstärkt, familjehemsvård används ibland i de fall då problemen är mer allvarliga och komplexa. Det behövs mer kunskap om effekterna av sådana insatser.

    Syftet med denna avhandling har varit att utforska förändringsbanor förknippade med mycket förstärkt familjehemsvård i en relationsinriktad och mentaliseringsbaserad behandlingsmodell, och att utveckla förståelsen för familjehemsplacerade barns och deras familjehemföräldrars upplevelser av sin relation i en behandlingsfamilj.

    Barn och unga i åldrarna mellan 5 till 20 år som fått behandling inom en mycket förstärkt familjehemsmodell, Treatment By Foster care (TBF), deltog i denna studie. Longitudinella data som samlats in i en naturalistisk miljö analyserades kvantitativt. I studierna 1 och 2 varierade antalet deltagare vid baseline för olika instrument mellan 76 – 105. Achenbach System of Empirically Based Assessment (ASEBA) användes för att mäta hur psykiatriska symtom förändras ur de familjehemsplacerade barnens, familjehemsföräldrarnas och lärarnas perspektiv. Adaptive Behaviour Assessment System – second edition (ABAS-II) användes för att mäta adaptiva färdigheter ur familjehemsföräldrarnas perspektiv. Barnen och ungdomarna skattade sina emotionella och sociala problem med Beck Youth Inventories of Emotional and Social Impairment (BYI). Data om upplevelser av relationen mellan familjehemsplacerade barn och familjehemsföräldrar samlades in genom upprepade individuella korta intervjuer/tal med både barn och deras familjehemsföräldrar enligt Five Minute Speech Sample (FMSS) (n = 14). Intervjuer/tal analyserades med tematisk analys (TA).

    Resultaten visade att barnens och familjehemsföräldrarnas skattningar skilde sig åt. Analyserna visade en signifikant minskning av psykiatriska symtom, känslomässiga och sociala problem enligt barnens och ungdomarnas självskattningar. Enligt familjehemsföräldrar och lärare minskade inte de psykiatriska symtomen. Skattningar vid baseline av adaptiva färdigheter visade att de skattade adaptiva färdigheter betydligt lägre än för jämnåriga från den svenska icke-kliniska normgruppen. Adaptiva färdigheter förbättrades men inte tillräckligt för att närma sig eller komma ikapp jämnåriga.

    Analysen av intervjuerna/talen genererade tre huvudteman innehållande sju underteman. Huvudteman var: Ingen 'riktig' familj, En samskapad relation och Tid. Deltagarna relaterade till en norm för vad en 'riktig' familj är och verkade förutsätta att den biologiska familjen är den 'riktiga' familjen. En samskapad relation relaterade som ett svar eller en lösning till Ingen 'riktig' familj. Utmaningarna i familjehemskonstellationen kunde övervinnas genom en ömsesidig ambition att bygga en relation och genom att man tycker om varandra. Tid framstod som ett återkommande tema och både som en möjlighet och ett hot mot relationen. Trots att ingen intervjufråga gällde relationens varaktighet beskrev deltagarna sin relation utifrån hur länge de känt varandra.

    Sammanfattningsvis förbättrades barnens och ungdomarnas psykiska hälsa och deras sociala problem minskade enligt deras självskattningar. Det är troligt att TBF-modellen bidrog till deras förbättrade psykologiska välbefinnande, även om orsakssamband inte kunde fastställas utan någon jämförelsegrupp. Modellen verkade inte bidra till att familjehemsföräldrarna upplevde att barnen förbättrades vad gäller psykiskt välbefinnande eller adaptiva färdigheter.

    Utifrån resultaten av denna avhandling kan det vara verkningsfullt att placera barn och ungdomar i mycket förstärkt familjehemsvård med en relations- och mentaliseringsbaserad inriktning, men resultaten är inte entydiga. Praxis och policier bör ta större hänsyn till tidsaspekten vid familjehemsplaceringar och arbeta för att öka tydlighet och trygghet, och därigenom möjliggöra en stabilare uppväxt för några av samhällets mest utsatta barn. Detta kan också få familjehemsföräldrar att vilja fortsätta sitt uppdrag.

    Fler studier behövs för att få kunskap om hur insatser och behandling i familjehemsvård bör tillämpas. Framtida studier behöver också fokusera på att skapa kunskap om vilka aspekter av behandlingen som är avgörande.

    Delarbeten
    1. Effects of Mentalization-based Interventions on Mental Health of Youths in Foster Care
    Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Effects of Mentalization-based Interventions on Mental Health of Youths in Foster Care
    2022 (Engelska)Ingår i: Child Care in Practice, ISSN 1357-5279, E-ISSN 1476-489X, Vol. 28, nr 4, s. 536-549Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
    Abstract [en]

    Knowledge about the development of mental health in young people in foster care is limited. This naturalistic study examined the effects of a relational and mentalization-focused treatment in foster families in Sweden on the placed young peoples mental health. The Achenbach System of Empirically Based Assessment (ASEBA) was used to measure change in psychiatric symptoms. Self-ratings showed significant improvements and medium to strong effects after 24 months in both boys and girls. No significant changes were found in the foster parents ratings or in the school staffs ratings. Foster parents ratings suggested that girls behavioral problems decreased, but not the boys. Based on these findings, we want to emphasize the importance of evaluating treatment effects using self-ratings by the young people in addition to parents and parent substitutes ratings.

    Ort, förlag, år, upplaga, sidor
    Taylor & Francis Ltd, 2022
    Nyckelord
    Foster care; treatment model; mentalizing; attachment; ASEBA; outcome
    Nationell ämneskategori
    Socialt arbete
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:liu:diva-188578 (URN)10.1080/13575279.2020.1812531 (DOI)000851361600001 ()
    Tillgänglig från: 2022-09-19 Skapad: 2022-09-19 Senast uppdaterad: 2023-09-13
    2. What changes during specialized foster care? A study on adaptive functioning and emotional and social problems
    Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>What changes during specialized foster care? A study on adaptive functioning and emotional and social problems
    2023 (Engelska)Ingår i: Child & Family Social Work, ISSN 1356-7500, E-ISSN 1365-2206, Vol. 28, nr 2, s. 405-416Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
    Abstract [en]

    Various models of specialized foster care have been developed, but research on them is limited. This longitudinal, exploratory study analysed data on adaptive functioning, emotional and social problems and self-concept in a specialized foster care service in Sweden. The focus of the study was on the development of the children and young people in placement. The Adaptive Behaviour Assessment System (ABAS-II) was used to measure adaptive functioning, and the Beck Youth Inventories of Emotional and Social Impairment (BYI) was used to measure self-rated emotional and social problems and self-concept. Self-ratings showed significant improvements in disruptive behaviour, anger, anxiety and depression. Adaptive functioning as rated by foster parents improved but not enough to catch up with the non-clinical norm group. The average adaptive functioning among the participants at baseline was considerably below the Swedish norm group. Similar to the results of a previous study of the same treatment model, children and young people rated improvement while their foster parents did not do so to the same extent. Possible explanations for this are discussed in the paper. The study is limited by the lack of a control group and by data attrition.

    Ort, förlag, år, upplaga, sidor
    John Wiley & Sons, 2023
    Nyckelord
    adaptive functioning; emotional problems; outcome; self-concept; social problems; specialized Foster Care
    Nationell ämneskategori
    Socialt arbete
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:liu:diva-188765 (URN)10.1111/cfs.12972 (DOI)000855610400001 ()2-s2.0-85138299342 (Scopus ID)
    Tillgänglig från: 2022-09-26 Skapad: 2022-09-26 Senast uppdaterad: 2024-01-10
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (png)
    presentationsbild
  • 2.
    Åkerman, Anna
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Psykologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Holmqvist, Rolf
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Psykologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Falkenström, Fredrik
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Psykologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Department of Psychology, Linnaeus University, Växjö.
    What changes during specialized foster care? A study on adaptive functioning and emotional and social problems2023Ingår i: Child & Family Social Work, ISSN 1356-7500, E-ISSN 1365-2206, Vol. 28, nr 2, s. 405-416Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Various models of specialized foster care have been developed, but research on them is limited. This longitudinal, exploratory study analysed data on adaptive functioning, emotional and social problems and self-concept in a specialized foster care service in Sweden. The focus of the study was on the development of the children and young people in placement. The Adaptive Behaviour Assessment System (ABAS-II) was used to measure adaptive functioning, and the Beck Youth Inventories of Emotional and Social Impairment (BYI) was used to measure self-rated emotional and social problems and self-concept. Self-ratings showed significant improvements in disruptive behaviour, anger, anxiety and depression. Adaptive functioning as rated by foster parents improved but not enough to catch up with the non-clinical norm group. The average adaptive functioning among the participants at baseline was considerably below the Swedish norm group. Similar to the results of a previous study of the same treatment model, children and young people rated improvement while their foster parents did not do so to the same extent. Possible explanations for this are discussed in the paper. The study is limited by the lack of a control group and by data attrition.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 3.
    Åkerman, Anna
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Psykologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Holmqvist, Rolf
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Psykologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Frostell, Anneli
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Psykologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Falkenström, Fredrik
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Psykologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Effects of Mentalization-based Interventions on Mental Health of Youths in Foster Care2022Ingår i: Child Care in Practice, ISSN 1357-5279, E-ISSN 1476-489X, Vol. 28, nr 4, s. 536-549Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Knowledge about the development of mental health in young people in foster care is limited. This naturalistic study examined the effects of a relational and mentalization-focused treatment in foster families in Sweden on the placed young peoples mental health. The Achenbach System of Empirically Based Assessment (ASEBA) was used to measure change in psychiatric symptoms. Self-ratings showed significant improvements and medium to strong effects after 24 months in both boys and girls. No significant changes were found in the foster parents ratings or in the school staffs ratings. Foster parents ratings suggested that girls behavioral problems decreased, but not the boys. Based on these findings, we want to emphasize the importance of evaluating treatment effects using self-ratings by the young people in addition to parents and parent substitutes ratings.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
1 - 3 av 3
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf