liu.seSök publikationer i DiVA
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 45 av 45
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Fredriksson, Martin
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Tema Kultur och samhälle – Tema Q. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Between Intellectual and Cultural Property: Myths of Authorship and Common Heritage in the Protection of Traditional Cultural Expression2019Ingår i: Cultural Analysis, ISSN 1537-7873, E-ISSN 1537-7873, Vol. 17, nr 1Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Since the 1970s international law has tried to provide protection for traditional knowledge (TK) and traditional cultural expressions (TCEs). Academics, activists and policymakers have discussed how to apply a legal framework based on Western norms of authorship on various forms of creativity that exist in different traditional communities. While aiming to acknowledge indigenous rights, this discourse also reflects assumptions and distinctions regarding differences between indigenous and non-indigenous cultures, relating to concepts of commons as well as individual and collective authorship. Here certain norms of cultural creativity are taken for granted, not only with regards to indigenous cultures but also regarding a Western cultural heritage. This article questions these assumptions by analyzing international legislation regarding the protection of TCEs and comparing them to the articulation of creativity and cultural entitlements in European cultural and legal discourses. It takes a particular paragraph in the Swedish copyright law, regarding the so called “protection of classics”, as a case study to discuss the inconsistencies between individual authorship and collective cultural entitlements within Western copyright law. Eventually it takes a decolonizing perspective on dichotomies between concepts such as: Western/non-Western; modern/traditional; authored/non-authored and intellectual property/cultural property.

  • 2.
    Fredriksson, Martin
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Tema Kultur och samhälle – Tema Q. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Sweden and Beyond: The Pirate Party and Non-Media-Centric Media Politics2019Ingår i: Transnational Media: Concepts and Cases / [ed] Suman Mishra & Rebecca Kern-Stone, Hoboken: Wiley-Blackwell, 2019, s. 191-197Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 3.
    Fredriksson, Martin
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Tema Kultur och samhälle – Tema Q. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    A critical guide to intellectual property2018Ingår i: The International Journal of Cultural Policy, ISSN 1028-6632, E-ISSN 1477-2833, Vol. 24, nr 4, s. 559-561Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    n/a

  • 4.
    Fredriksson, Martin
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Tema Kultur och samhälle – Tema Q. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Authors, Inventors and Entrepreneurs: Intellectual Property and Actors of Extraction2018Ingår i: Open Cultural Studies, ISSN 2451-3474, Vol. 2, nr 1, s. 319-329Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The ideas and ideals of authorship and the discourse on property rights that emerged in parallelsince the 18th century have come to form the bedrock of copyright law. Critical copyright scholars arguethat this construction of authorship and ownership contributes to individualisation and privatisationof artistic works that disregards the collective aspects of creativity. It also embodies a certain kind ofauthorial character—or “author function” as Michel Foucault puts it—imbued with racial and genderedpowers and privileges. While the gendered and racialised biases of intellectual property rights are welldocumented within copyright research, the commodification of ideas and cultural expressions relies onindividualisation of creativity that is significant not only to the cultural economy but also to the 20th-centurynotion of the entrepreneur as the protagonist of capitalism. This article relates the idea of the entrepreneurto the deconstruction of authorship that was initiated by Foucault and Roland Barthes in the late 1960s,and the critique of an author-centred IPR regime developed by law scholars in the 1990s. It asks if and howthe deconstruction of the author as a cultural and ideological persona that underpins the privatisationof immaterial resources can help us understand the construction and function of the entrepreneur inextractive capitalism.

  • 5.
    de Beukelaer, Christiaan
    et al.
    University of Melbourne, Melbourne, Australia.
    Fredriksson, Martin
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Tema Kultur och samhälle – Tema Q. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    The Political Economy of Intellectual Property Rights: the Paradox of Article 27 Exemplified in Ghana2018Ingår i: Review of African Political Economy, ISSN 0305-6244, E-ISSN 1740-1720, Vol. 45, nr 157Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Orthodox copyright scholarship frames piracy in ‘developing’ countries as a detrimental and illegal practice that results from these countries’ lack of economic, social and cultural development. It argues that piracy needs to be discouraged, regulated, and finally overcome for legitimate business to flourish. In this article, the authors challenge this viewpoint and question whether the implementation of international copyright instruments in legislation across Africa really promotes those local economies or if it merely exposes them to neo-colonial exploitation. While the early international treaties on intellectual property rights (IPR) were formulated by European states and implemented in most parts of Africa through colonial laws, more recent legislation has been globally implemented through institutions such as the United Nations or the World Trade Organization, which remain dominated by Western interests. Through a structured overview of the adoption of IPR treaties in African countries, the authors advance a political economy perspective of intellectual property rights as a (neo-)colonial regime.

  • 6.
    Dahlin, Johanna
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Tema Kultur och samhälle – Tema Q. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Fredriksson, Martin
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Tema Kultur och samhälle – Tema Q. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Where does the Mine End2018Ingår i: Rivers of Emotion, Bodies of Ore: 13.09 - 21.12 2018, Kunsthall Trondheim / [ed] Lisa Rosendahl, Oslo: Not Yet Titled Press , 2018, s. 118-128Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 7.
    Arvanitakis, James
    et al.
    Graduate Research School, Western Sydney University, Australia.
    Fredriksson, Martin
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Tema Kultur och samhälle – Tema Q. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Schillings, Sonja
    Justus-Liebig-University Giessen, Germany.
    Bellamy’s Rage and Beer’s Conscience: Pirate Methodologies and the Contemporary University2017Ingår i: Culture Unbound. Journal of Current Cultural Research, ISSN 2000-1525, E-ISSN 2000-1525, Vol. 09, nr 3, s. 260-276Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Over the last decade piracy has emerged as a growing field of research covering a wide range of different phenomena, from fashion counterfeits and media piracy, through to 17th century buccaneers and present-day pirates off the coast of Somalia. In many cases piracy can be a metaphor or an analytical perspective to understand conflicts and social change. This article relates this fascination with piracy as a practice and a metaphor to academia and asks what a pirate methodology of knowledge production could be: how, in other words, researchers and educators can be understood as ‘pirates’ to the corporate university. Drawing on the history of maritime piracy as well as on a discussion on contemporary pirate libraries that disrupt proprietary publishing, the article explores the possibility of a pirate methodology as a way of acting as a researcher and relating to existing norms of knowledge production. The methodology of piratical scholarship involves exploiting the grey zones and loopholes of contemporary academia. It is a tactical intervention that exploits short term opportunities that arise in the machinery of academia to the strategic end of turning a limiting structure into an enabling field of opportunities. We hope that such a concept of pirate methodologies may help us reflect on how sustainable and constructive approaches to knowledge production emerge in the context of a critique of the corporate university. 

  • 8.
    Fredriksson Almqvist, Martin
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Tema Kultur och samhälle – Tema Q. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Biopiracy or bioprospecting: Negotiating the Limits of Propertization2017Ingår i: Property, Place and Piracy / [ed] James Arvanitakis & Martin Fredriksson, Routledge, 2017, s. 174-186Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 9.
    Fredriksson, Martin
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Tema Kultur och samhälle – Tema Q. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Arvanitakis, James
    Western Sydney University, Australia.
    Commons, Piracy and Property: Crisis, Conflict and Resistance2017Ingår i: Property, Place and Piracy / [ed] James Arvanitakis & Martin Fredriksson, Routledge, 2017, s. 23-35Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 10.
    Fredriksson, Martin
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Tema Kultur och samhälle – Tema Q. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Arvanitakis, James
    Western Sydney University, Australia.
    Epilogue: Property, Place and Piracy2017Ingår i: Property, Place and Piracy, Routledge, 2017, s. 231-234Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 11.
    Dahlin, Johanna
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Tema Kultur och samhälle – Tema Q. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Fredriksson, Martin
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Tema Kultur och samhälle – Tema Q. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Extracting the Commons2017Ingår i: Cultural Studies, ISSN 0950-2386, E-ISSN 1466-4348, Vol. 31, nr 2-3, s. 253-276Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article investigates how resources that are perceived as common are turned into property through different interventions of extractivism, and how this provokes counter-activism from groups and actors who see their rights and living conditions threatened by the practices of extraction. The article looks at how extraction is enacted through three distinct practices: prospecting, enclosure and unbundling, studied through three different cases. The cases involve resources that are material and immaterial, renewable as well as non-renewable, ‘natural’ as well as man-made. Prospecting is exemplified by patenting of genetic resources and traditional knowledge, enclosure is exemplified by debates over copyright expansionism and information commons, and unbundling through conflicts over mining and gas extraction. The article draws on fieldwork involving interviews and participant observation with protesters at contested mining sites in Australia and with digital rights activists from across the world who protest against how the expansion of copyright limits public access to culture and information. The article departs from an understanding of ‘commons’ not as an open access resource, but as a resource shared by a group of people, often subjected to particular social norms that regulate how it can be used. Enclosure and extraction are both social processes, dependent on recognising some and downplaying or misrecognising other social relations when it comes to resources and processes of property creation. These processes are always, regardless of the particular resources at stake, cultural in the sense that the uses of the commons are regulated through cultural norms and contracts, but also that they carry profound cultural and social meanings for those who use them. Finally, the commonalities and heterogeneities of these protest movements are analysed as ‘working in common’, where the resistance to extraction in itself represents a process of commoning.

  • 12.
    Fredriksson, Martin
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Tema Kultur och samhälle – Tema Q. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    From biopiracy to bioprospecting: Negotiating the Limits of Propertization2017Ingår i: Property, Place and Piracy / [ed] James Arvanitakis and Martin Fredriksson, Routledge, 2017, s. 174-186Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Since the 1990s the patenting a n d commodification of biological resources and traditional knowledge has become a contested phenomenon. This practice comes in many guises: it can be conducted by universities working in collaboration with local communities, by small commercial research companies or by multinational pharmaceutical corporations. Some call it biopiracy while others prefer the term bioprospecting or biodiscovery. The choice of words is significant as it reflects not only different ways to conduct and distribute the revenues from patenting of biological resources, but also different ways to look at the legitimacy of biopatents as such. This chapter takes the Nagoya Protocol – a UN protocol aiming to prevent biopiracy – as an example to discuss how the negotiations over bio patents also reflect different approaches to commodification of nature and the limits of propertization.

  • 13.
    Fredriksson, Martin
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Tema Kultur och samhälle – Tema Q. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Arvanitakis, James
    Western Sydney University, Australia.
    Introduction: Property, Place and Piracy2017Ingår i: Property, Place and Piracy / [ed] James Arvanitakis & Martin Fredriksson, Routledge, 2017, s. 1-10Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 14.
    Fredriksson, Martin
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Tema Kultur och samhälle – Tema Q. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Mobility, Mediatization and New Methods of Knowledge Production2017Ingår i: Culture Unbound. Journal of Current Cultural Research, ISSN 2000-1525, E-ISSN 2000-1525, Vol. 9, nr 3, s. 222-227Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 15.
    Fredriksson, Martin
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Tema Kultur och samhälle – Tema Q. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    The End of Piracy. Rethinking the History of German Print Piracy in the Early Nineteenth Century2017Ingår i: Samlaren: tidskrift för svensk litteraturvetenskaplig forskning, ISSN 0348-6133, E-ISSN 2002-3871, Vol. 138, s. 142-146Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 16.
    Fredriksson, Martin
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Tema Kultur och samhälle – Tema Q. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Arvanitakis, James
    Western Sydney University, Australia.
    Commons, Piracy and the Crisis of Property2016Ingår i: tripleC (cognition, communication, co-operation): Journal for a Global Sustainable Information Society / Unified Theory of Information Research Group, ISSN 1726-670X, E-ISSN 1726-670X, Vol. 14, nr 1, s. 132-144Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article takes the politicisation of copyright and file sharing as a starting point to discuss the concept of the commons and the construction of property. Empirically, the article draws on a series of interviews with Pirate Party members in Sweden, Australia, Germany, the UK and USA; placed in the theoretical framework of the commons. We argue that piracy, as an act and an ideology, interrogates common understandings of property as something self-evident, natural and uncontestable. Such constructions found liberal market ideology. The article has two broad aims: to outline the different phases of enclosure, from the physical commons, to the institutional and finally the cultural commons; and to discuss the way that piracy highlights the emergent crisis in private property rights, brought to the fore by the global financial crisis and ongoing privatization of public resources. We conclude by questioning what new modes of enclosure are emerging in a digital economy driven by excessive data mining and centralized streaming services.

  • 17.
    Fredriksson, Martin
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Tema Kultur och samhälle – Tema Q. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Piracy and the Politics of Social Media2016Ingår i: Social Sciences, ISSN 2076-0760, Vol. 5, nr 3Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Since the 1990s, the understanding of how and where politics are made has changed radically. Scholars such as Ulrich Beck and Maria Bakardjieva have discussed how political agency is enacted outside of conventional party organizations, and political struggles increasingly focus on single issues. Over the past two decades, this transformation of politics has become common knowledge, not only in academic research but also in the general political discourse. Recently, the proliferation of digital activism and the political use of social media are often understood to enforce these tendencies. This article analyzes the Pirate Party in relation to these theories, relying on almost 30 interviews with active Pirate Party members from different parts of the world. The Pirate Party was initially formed in 2006, focusing on copyright, piracy, and digital privacy. Over the years, it has developed into a more general democracy movement, with an interest in a wider range of issues. This article analyzes how the party’s initial focus on information politics and social media connects to a wider range of political issues and to other social movements, such as Arab Spring protests and Occupy Wall Street. Finally, it discusses how this challenges the understanding of information politics as a single issue agenda.

  • 18.
    Fredriksson, Martin
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Tema Kultur och samhälle – Tema Q. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Pirate Politics between protest movement and the parliament2016Ingår i: Ephemera : Theory and Politics in Organization, ISSN 2052-1499, E-ISSN 1473-2866, Vol. 16, nr 2, s. 99-116Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Since the early days of parliamentary democracy, political movements have tried to cometo terms with the conflict between the struggle for radical political change and the need tobe accepted as a respectable alternative within parliamentary politics. This paper analyzeshow this conflict has played out in the Pirate Party: a political party focusing on issues ofcopyright, surveillance, access to information, and right to privacy in a digital age. Sincethe first Pirate Party was formed in Sweden in 2006, national pirate parties haveemerged across Europe, North America and Australia, and they have occasionally wonrepresentation in different parliaments.This article looks at how the Pirate Party has handled the tensions between radical andreformist fractions, contextualized within contemporary social movement theories. Theconflicts have largely dealt with colliding principles for political organization whereconventional party structures are challenged by new, and assumingly less hierarchic,forms of interaction and decision making inspired by radical, digital protests movements.This study rests on a series of interviews with Pirate Party members in Sweden, the USAand Germany. It analyses the interviews in relation to Ulrich Beck’s and MariaBakardjieva’s theories on subpolitics and subactivism, asking why a movement thatcomes across as the prototype for a decentered, networked, subpolitical movementdecides to organize as a parliamentary political party and what consequences that has hadfor the Pirate Party.

  • 19.
    Dahlén, Marianne
    et al.
    Uppsala University, Sweden.
    Fredriksson, Martin
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Tema Kultur och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Hemmungs Wirtén, Eva
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Tema Kultur och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Editorial Material: Introduction: The Instability of Intellectual Property2015Ingår i: Queen Mary Journal of Intellectual Property, ISSN 2045-9807, Vol. 5, nr 3, s. 243-246Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 20.
    Fredriksson, Martin
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Tema Kultur och samhälle – Tema Q. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Arvanitakis, James
    University of Western Sydney, Australia.
    Piracy, Property and the Crisis of Democracy2015Ingår i: eJournal of eDemocracy & Open Government, ISSN 2075-9517, E-ISSN 2075-9517, Vol. 7, nr 1, s. 135-150Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    A political battle is being waged over the use and control of culture and information. While media companies and copyright organisations argue for stricter intellectual property laws, a growing body of citizens challenge the contemporary IP-regime. This has seen a political mobilisation of piracy. Pirate parties see themselves as a digital civil rights movement, defending the public domain and the citizen’s right to privacy against copyright expansionism and increased surveillance. Since the first pirate party was formed in Sweden in 2006, similar parties have emerged across the world. This article draws on a study of the culture and ideology of copyright resistance, through interviews with pirate party representatives in Europe and North America. It focuses on challenges to democracy, and the distinction between public and private property and spaces, in the wake of the war on terror and the global financial crisis.

  • 21.
    Fredriksson, Martin
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Tema Kultur och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Pirates, Librarian and Open Source Capitalists: New Alliances in the Copyright Wars2015Ingår i: Copyrighting Creativity: Creative Values, Cultural Heritage Institutions and Systems of Intellectual Property / [ed] Helle Porsdam, Farnham: Ashgate, 2015, s. 153-169Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 22.
    Fredriksson, Martin
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Tema Kultur och samhälle – Tema Q. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Fornäs, Johan
    Södertörn University, Stockholm, Sweden.
    Hemmungs Wirtén, Eva
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Tema Kultur och samhälle – Tema Q. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Stead, Naomi
    University of Queensland, Australia.
    Publishing for Public Knowledge2015Ingår i: Culture Unbound. Journal of Current Cultural Research, ISSN 2000-1525, E-ISSN 2000-1525, Vol. 7, s. 558-564Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Academic publishing is a strange business. One might hope and expect that most scholars, regardless of discipline, would see it as one of their major academic du-ties to share their findings, and to interact with their peers and the general popu-lace, via literal public-ation – the making-public of new knowledge. But even with such lofty ideals, the realpolitik of where, when, and how academics publish their scholarly work – based on the contemporary pressures and tensions of funding environments, the quantification and metricisation of scholarly work, and mecha-nisms for recognition and career reward – can lead to some curious and even per-verse effects.

  • 23.
    Altintzoglou, Euripides
    et al.
    University of Wolverhampton.
    Fredriksson, Martin
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Tema Kultur och samhälle – Tema Q. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Revolt and Revolution: The Protester in the 21st Century2015Ingår i: Revolt and Revolution: The Protester in the 21st Century / [ed] Martin Fredriksson & Euripides Altintzoglou, Oxford: Inter-Disciplinary Press, 2015, s. vii-ixKapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 24.
    Fredriksson, Martin
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Tema Kultur och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    The Pirate Party and the Politics of Communication2015Ingår i: International Journal of Communication, ISSN 1932-8036, E-ISSN 1932-8036, Vol. 9, s. 909-924Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article draws on a series of interviews with members of the Pirate Party, a political party focusing on copyright and information politics, in different countries. It discusses the interviewees’ visions of democracy and technology and explains that copyright is seen as not only an obstacle to the free consumption of music and movies but a threat to the freedom of speech, the right to privacy, and a thriving public sphere. The first part of this article briefly sketches how the Pirate Party’s commitment to the democratic potential of new communication technologies can be interpreted as a defense of a digitally expanded lifeworld against the attempts at colonization by market forces and state bureaucracies. The second part problematizes this assumption by discussing the interactions between the Pirate movement and the tech industry in relation to recent theories on the connection between political agency and social media.

  • 25.
    Fredriksson, Martin
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Tema Kultur och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Copyright Culture and Pirate Politics2014Ingår i: Cultural Studies, ISSN 0950-2386, E-ISSN 1466-4348, Vol. 28, nr 5-6, s. 1022-1047Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article approaches the recent debates about copyright and piracy from a cultural and historical perspective, discussing how problems surrounding intellectual property rights (IPR) reflect cultural conflicts that are central to cultural studies. It sets out with a study of how international copyright norms developed in nineteenth-century Europe were implemented in two different national contexts: Sweden and the USA. This historical background shows how copyright has been embedded in the cultural history of Europe and intertwined with the idea of an evolving Western civilization. The examples from the past are thus used to highlight the underlying cultural implications that affect the contemporary discussions. Particular interest is paid to how the historical association between the spread of copyright and the development of civilization affects the understanding of Asian piracy and Western file sharing today, and how a multitude of social movements both in the West and the Third World simultaneously challenge the cultural legitimacy of the current system of IPR. Eventually this is also taken as an example of how law and culture intersect and how the broad, interdisciplinary field of copyright studies that has emerged over the last decade can be seen as an extension of the cultural studies tradition.

  • 26.
    Fredriksson, Martin
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Tema Kultur och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Arvanitakis, James
    University of Western Sydney, Australia.
    On Piracy2014Ingår i: Piracy: Lekages from Modernity / [ed] Martin Fredriksson & James Arvanitakis, Sacramento, CA: Litwin Books , 2014, s. 1-13Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    "Piracy" is a concept that seems everywhere in the contemporary world. From the big screen with the dashing Jack Sparrow, to the dangers off the coast of Somalia; from the claims by the Motion Picture Association of America that piracy funds terrorism, to the political impact of pirate parties in countries like Sweden and Germany. While the spread of piracy provokes responses from the shipping and copyright industries, the reverse is also true: for every new development in capitalist technologies, some sort of "piracy" moment emerges.

    This is maybe most obvious in the current ideologisation of Internet piracy where the rapid spread of so called Pirate Parties is developing into a kind of global political movement. While the pirates of Somalia seem a long way removed from Internet pirates illegally downloading the latest music hit or, it is the assertion of this book that such developments indicate a complex interplay between capital flows and relations, late modernity, property rights and spaces of contestation. That is, piracy seems to emerge at specific nodes in capitalist relations that create both blockages and leaks between different social actors.

  • 27.
    Fredriksson, Martin
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Tema Kultur och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    An Open Source Project for Politics: Visions of Democracy and Citizenship in American Pirate Parties2013Ingår i: The Citizen in the 21st Century / [ed] James Arvanitakis & Ingrid Matthews, Oxford: Inter-Disciplinary Press, 2013, s. 201-213Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    A political battle is being waged over the use and control of culture and information. While media companies and copyright organisations argue for stricter intellectual property laws, a growing body of citizens and netizens challenge the contemporary Intellectual property-regime. Lately this has resulted in what could be described as a political mobilisation of piracy. This is maybe most evident in the formation of pirate parties that see themselves as a digital civil rights movement defending the public domain and the citizen’s right to privacy against copyright expansionism and increased surveillance. Since the first pirate party was formed in Sweden in 2006, similar parties have spread across the world, from USA to Australia.

    This presentation draws on a study of the culture and ideology of copyright resistance which involves a series of interviews with representatives of pirate parties in USA and Canada. The study looks into what ideas, ideals and aspirations motivate active pirate party members in North America and how this relates to traditional values of a modern, democratic society such as freedom of speech, respect for private property and the public access to culture and information. This presentation focuses particularly on the role of democracy and citizenship in pirate politics. It discusses how the pirate ideology envisions the relationship between the citizen and society in a time when digital technology rapidly and radically changes the conditions for political and social agency and participation. Does a movement that relies so much on global networking and sees the principles of swarm intelligence and open source collaboration as the future of democracy also convey a relationship between the citizen and the state? How would, in that case, such a pirate citizen be defined and situated, and how does it relate to old conceptions of citizenship and existing political institutions?

  • 28.
    Bjurström, Erling
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Tema Kultur och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Fredriksson, Martin
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Tema Kultur och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Möller, Per
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Tema Kultur och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Den nya kulturekonomin: Kreativ ekonomi, kulturellt entreprenörskap och platsmarknadsföring i Norrköping2013Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Under de senaste decennierna har ”kulturen” alltmer beskrivits som en outnyttjad resurs för ekonomisk tillväxt och regional utveckling. Detta har också varit knutet till föreställningar om en omvandling av samhällsekonomin i stort och uppkomsten av en ny ekonomi, som har beskrivits som en upplevelse- eller kreativ ekonomi. Både utomlands och i Sverige finns det otaliga exempel på kultursatsningar som antingen kan betraktas som uttryck för eller implementeringar av dessa ekonomier. Överlag är dock deras genomslag oklart, inte minst om man ser till kultursektorn. Så är också fallet i Norrköping, som utgör fokus för den här studien av kulturellt och kreativt inriktade verksamheter och satsningar.

    Till viss del kan detta förklaras av att diskursen (talet, diskussionen eller samtalet) om upplevelse- och den kreativa ekonomin bidrar till att lösa upp etablerade föreställningar om och definitioner av kultur, liksom gränserna mellan olika samhälls- och ekonomiska sektorer. Med fokus på upplevelser och kreativitet överskrider dessa ekonomier gränserna mellan olika kulturella genrer, samhällssektorer, näringsgrenar och branscher. Detta återspeglar sig inte minst i anspråken på att vidga synen på kultursektorn genom att omdefiniera den till en kreativ sektor.

    Samtidigt är det långt ifrån klart vad som kan räknas till de ekonomier, samhällssektorer eller näringsgrenar som avgränsas med upplevelse- eller kreativitetsbegreppet. Denna oklarhet diskuteras i den första delen av boken (kapitel 1-3), där också olika teorier kring, förklaringsmodeller till och avgränsningar av upplevelse- och den kreativa ekonomin granskas. Likaså diskuteras de kulturpolitiska konsekvenserna av dessa ekonomiers intåg i kulturlandskapet, med tonvikt vid den kulturpolitik som förts i Norrköping.

    I den andra delen av boken (kapitel 4-8) ställs diskussionen i den första delen i relation till den kreativa ekonomins genomslag och mottagande i några kultur- och kreativt inriktade verksamheter i Norrköping. Vilket genomslag har denna ekonomi fått i staden? Hur förhåller sig de som verkar här inom en presumtiv kreativ sektor till föreställningarna om en kreativ eller upplevelsebaserad ekonomi? Hur ställer sig dem som själva verkar inom denna kreativa sektor till de föreställningar om ekonomisk tillväxt och regional utveckling som har ackompanjerat den tankemässiga etableringen av den? Ser de sig själva som del av eller företrädare för en sådan sektor? Bekräftar deras egna erfarenheter den bild som ofta målas upp av kultur, konst och kreativitet som nya drivkrafter för  ekonomisk tillväxt och regional utveckling? I bokens andra del tas frågeställningar som dessa som utgångspunkt för att ställa kvantitativa avgränsningar av den kreativa sektorn mot hur den framtonar för dem som är verksamma inom den.

    Denna del bygger på sex fallstudier av Norrköpings presumtiva kreativa ekonomi: Norrköpings symfoniorkester, Norrköpings visualiseringscenter, EWK-museet, Museet för glömska, reklambyrån Anfang och webbdesignfirman Angry Creative. Dessa har dessutom kompletterats med en granskning av och ställts i relation till stadens kulturpolitik. Härigenom har företrädare för etablerade kulturinstitutioner, nya kulturverksamheter, kreativt inriktade företag och den lokala kulturpolitiken fått ge sin syn på förutsättningarna för att bedriva kultur- och kreativt inriktade verksamheter i Norrköping.

    Skillnader ifråga om verksamhetsinriktning, storlek, etablering och finansieringsmöjligheter slog på detta sätt igenom i de synpunkter som redovisas och diskuteras i bokens andra del. Detsamma gäller de synpunkter på villkoren för kulturellt inriktade entreprenörskap som kom fram i studien, inte minst om man ser till de relativt nyetablerade verksamheter som ingick i den: Norrköpings visualiseringscenter, EWK-museet, Museet för glömska och Angry Creative. Likaså varierade kännedomen om, intresset för och synen på den kreativa ekonomin bland representanterna för de olika verksamheterna. Medan vissa gav uttryck åt att känna sig delaktiga i denna ekonomi, markerade andra snarare att de anpassat sig till den i form av ett slags kritisk delaktighet. I ett fall var detta även förenat med en kritisk syn på denna anpassning i sig och ett visst motstånd mot att godta de verklighetsbeskrivningar som ligger till grund för och de kulturpolitiska förväntningar som har knutits till den kreativa ekonomin. Samtidigt stod flera av representanterna för de verksamheter som ingick i studien relativt främmande för talet om en ny kreativ ekonomi och gav uttryck åt en tämligen likgiltig inställning till den.

    Den kritiska delaktigheten och motståndet var mest markant bland de verksamheter som kan räknas till kultursektorns och kulturpolitikens kärnområden, som i detta fall bland annat representerades av nyetablerade musei- och konstverksamheter. Områden som överlag dessutom räknas till ”den kreativa kärnan” i den kreativa ekonomin. Samtidigt återspeglade sig en mer utbredd skepsis gentemot den kreativa ekonomins tendens att vidga synen på kultur och bryta ner gränserna mellan olika kulturella delfält eller genrer, liksom mellan olika samhällssektorer, inklusive dess anspråk på att omvandla kultursektorn till en kreativ sektor. Likaså gav många, inte sällan med hänvisning till egna erfarenheter, uttryck åt en skepsis vad gäller den kommersiella potential som den kreativa ekonomin tillskriver kulturen. Utifrån vad som kom fram i studien tyder inte heller mycket på att den kreativa ekonomin har öppnat nya möjligheter för etablerade kulturinstitutioner eller kulturverksamheter som har haft svårt att få kostnader och intäkter att gå jämnt ut, vilket Norrköpings symfoniorkester, EWK-museet och Museet för glömska utgör exempel på. Å andra sidan är det tydligt att denna ekonomi, såväl tankemässigt som i praktiken, har spelat en betydelsefull roll för satsningar på nya kreativa verksamheter, vilket Norrköpings visualiseringscenter utgör ett mer storskaligt och Angry Creative ett mer småskaligt exempel på.

    Precis som man kan förvänta sig spelar enskilda entreprenörer – eller vad som i en del fall snarare kan betecknas som eldsjälar, eftersom de enligt egen utsago helt är i avsaknad av ekonomiska motiv – en betydelsefull roll för de nysatsningar på kultur- och kreativa verksamheter som ingick i studien. Ingen av dem var dock beredd att, i varje fall inte utan tveksamhet eller reservationer, beteckna sig själv som ”kulturentreprenör”. För dem som uppgav sig sakna ekonomiska motiv var det dock främst själva entreprenörrollen som de hade svårt att identifiera sig med, medan det var prefixet ”kultur” som framstod som problematiskt för dem som redovisade sådana motiv och uttryckligen betraktade sig som entreprenörer.

    Trots att de tveksamma inställningarna till själva beteckningen ”kulturentreprenör” bottnade i olika överväganden gav de på detta sätt uttryck åt en motvilja mot eller obenägenhet att förena vissa synsätt på kultur och ekonomi med varandra. Den roll som föreskrivs för kulturentreprenören, inte minst från politiskt håll, tycks i denna mening fungera som en brytpunkt för överväganden kring kulturens egenvärde och instrumentalisering i förhållande till ekonomiska motiv och drivkrafter. Samma tendens återspeglade sig i synen på kulturbegreppet, där flera av representanterna för de verksamheter som ingick i studien gav uttryck åt en motvilja mot eller oförståelse inför att vidga dess omfång eller omdefiniera gränserna mellan kultur och ekonomi på det sätt som den kreativa ekonomin gått i bräschen för.

    Som bidrag till förståelsen av en pågående förändring av relationen mellan kultur och ekonomi är den kreativa ekonomins status oklar. Som begrepp står den kreativa ekonomin växelvis för att beskriva en sådan förändring, en politiskt och ekonomiskt förankrad strategi för att åstadkomma den och en policy för att implementera den.

  • 29.
    Fornäs, Johan
    et al.
    Södertörn University, Stockholm, Sweden.
    Fredriksson, Martin
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Tema Kultur och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Stead, Naomi
    University of Queensland, Australia.
    Editorial, Culture Unbound, Volume 52013Ingår i: Culture Unbound. Journal of Current Cultural Research, ISSN 2000-1525, E-ISSN 2000-1525, Vol. 5, s. 7-13Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    We are proud to present the fifth volume of Culture Unbound: Journal of Current Cultural Research. This time we have some important news to share. First, the journal’s scholarly success has been financially rewarded, in that Culture Unbound has received two different publishing grants: one from the Swedish Research Council (Vetenskapsrådet) and the other from the Joint Committee for Nordic Research Councils for the Humanities and Social Sciences (NOS-HS). Together these two grants cover most of the costs for Martin Fredriksson’s work as executive editor, which forms the core of our rather minimal costs. The remaining expenses are covered by our three collaborating host institutions at Linköping University: the Advanced Cultural Studies Institute of Sweden (ACSIS), the Department of Culture Studies (Tema Q) and the Swedish Cultural Policy Research Observatory (SweCult).

  • 30.
    Fornäs, Johan
    et al.
    Department of Media and Communication Studies, Södertörn University, Sweden.
    Fredriksson, Martin
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Tema Kultur och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Culturalisation at an Australian–Swedish Crossroads2012Ingår i: Culture Unbound. Journal of Current Cultural Research, ISSN 2000-1525, E-ISSN 2000-1525, Vol. 4, s. 249-255Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 31.
    Fornäs, Johan
    et al.
    Department of Media and Communication Studies, Södertörn University, Sweden.
    Fredriksson, Martin
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Tema Kultur och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Johannisson, Jenny
    Centre for Cultural Policy Research, the Swedish School of Library and Information Science, Borås, Sweden.
    Editorial, Culture Unbound, vol. 42012Ingår i: Culture Unbound. Journal of Current Cultural Research, ISSN 2000-1525, E-ISSN 2000-1525, Vol. 4, s. 5-10Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 32.
    Fredriksson, Martin
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Tema Kultur och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Piracy, Globalisation and the Colonisation of the Commons2012Ingår i: Global Media Journal : Australian Edition, ISSN 1835-2340, E-ISSN 1835-2340, Vol. 6, nr 1Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Over the last decade piracy has become a source of constant debate. While copyright organisations describe piracy as simple theft, others regard it as a legitimate form of cultural consumption in a digital environment. Piracy is, however, not a phenomenon unique to digital media of the 21st century. This article takes the history of copyright and piracy as a starting point for a discussion about piracy as a cultural and political phenomenon that goes beyond the contemporary preoccupation with particular piratical practices such as file sharing. It seeks to show how copyright and piracy are integrated aspects of modern society, equally situated in the urban, social space of the modern city and the global, geopolitical landscape of colonialism in the past and the present. One might call it a study of how piracy is constituted in space over time.

    The article sets out with a short overview of the colonial heritage of copyright, followed by a discussion of the re-contextualisation of copyright within the structures of international trade relations in the 1990s, moving on to discuss how this positioned piracy within a postcolonial order of power. It concludes with a brief discussion of how piracy has become an integrated part of everyday life in contemporary, postcolonial cities and how this development reflects piracy's role in the process of late capitalist globalisation.

  • 33.
    Fredriksson, Martin
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Tema Kultur och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Unsterblich: Om författarens död2012Ingår i: Senmoderna reflexioner: Festskrift till Johan Fornäs / [ed] Erling Bjurström, Martin Fredriksson, Ulf Olsson, Ann Werner, Linköping University Electronic Press, 2012, s. 35-43Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

       Senmoderna reflexioner. Festskrift till Johan Fornäs, är en antologi med tjugotre artiklar tillägnade Johan Fornäs på hans 60-årsdag den 7 mars 2012. Flera av artiklarna utgår från teman i Johan Fornäs böcker, medan andra på olika sätt behandlar ämnen relaterade till hans breda och mångfacetterade intresseområden. Boken är indelad i fyra tematiska delar, som behandlar olika praktiker: teoretiska, mediala, estetiska och litterära. Under rubriken ”teoretiska praktiker” diskuteras olika aspekter av hermeneutik, kulturalisering och kulturellt kapital. Under ”mediala praktiker” återfinns studier av samtida mediefenomen och deras relationer till demokrati och politik. ”Estetiska praktiker” innefattar bidrag som diskuterar kulturella praktikers funktion i den offentliga sfären. I den avslutande delen, ”litterära praktiker”, analyseras utvalda litterära texter och den diskurs som omger dem. Huvuddelen av artiklarna är skrivna på svenska, med undantag av tre engelska bidrag.

  • 34.
    Fredriksson, Martin
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Tema Kultur och samhälle – Tema Q. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Upphovsrätten - Ett civilisationsprojekt i sönderfall?2012Ingår i: Kulturaliseringens samhälle: Problemorienterad kulturvetenskaplig forskning vid Tema Q 2002–2012: Tema Q jubileumssymposium 19-20 januari 2012, Norrköping Sweden / [ed] Svante Beckman, Linköping: Linköping University Electronic Press, 2012, s. 142-145Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 35.
    Fredriksson, Martin
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Tema Kultur och samhälle – Tema Q. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Fornäs, Johan
    Södertörns Högskola.
    Johannisson, Jenny
    Högskolan i Borås.
    Culture Unbound Vol. 3 Editoria2011Ingår i: Culture Unbound. Journal of Current Cultural Research, ISSN 2000-1525, E-ISSN 2000-1525, Vol. 3, s. 5-10Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 36.
    Fornäs, Johan
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Advanced Cultural Studies Institute of Sweden. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Fredriksson, Martin
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Tema Kultur och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Johannisson, Jenny
    Swedish School of Library and Information Science, Borås, Sweden.
    Culture Unbound Vol. 2 Editorial2010Ingår i: Culture Unbound. Journal of Current Cultural Research, ISSN 2000-1525, E-ISSN 2000-1525, Vol. 2, s. 5-8Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 37.
    Fredriksson, Martin
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Tema Kultur och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Piratkopiering hade anhängare redan på 1800-talet2010Ingår i: Tvärsnitt, ISSN 0348-7997, nr 4Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Upphovsrätten har levt ett farligt liv alltsedan mitten av 1800-talet. Utifrån skiftande utgångspunkter och politiska hemvister har kritikerna ifrågasatt om upphovsrätten är förenlig med konstnärlig frihet och hävdat att piratkopiering är en kulturell och ekonomisk rättighet. Socialdemokratiska riksdagsmän har velat avskaffa upphovsrätten eftersom den hindrar kulturens spridning till de breda folklagren. Även förläggare har anfört omsorg om folkbildningen då de hävdat rätten att publicera översättningar utan att ersätta författarna. Den breda uppslutning bakom upphovsrättens principer som fanns år 1960, då dagens upphovsrättslag instiftades, framstår som en historisk parentes.

  • 38.
    Fredriksson, Martin
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Tema Kultur och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Skapandets rätt: ett kulturvetenskapligt perspektiv på den svenska upphovsrättens historia2010Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Skapandets rätt handlar om hur den juridiska synen på upphovsmannen rätt och skapandets villkor har förändrats i förhållande till den kulturella utvecklingen i Sverige under 1800 och 1900-talet. Avhandlingen består av en kronologisk studie av de upphovsrättslagar som antogs 1877, 1919 och 1960, men den behandlar också 1810 års tryckfrihetsförordning och de senaste årens rättsutveckling i korthet. Denna upphovsrättshistoriska exposé placeras in i ett litteratur- och mediehistoriskt sammanhang och lagtexterna underkastas en intertextuell analys där deras relation till några olika kulturella intertexter analyseras.

    Inledningsvis diskuteras hur 1810 års Tryckfrihetsförordning kom att innefatta Sveriges första upphovsrättsbestämmelse. Därefter kontrasteras Sveriges första separata upphovsrättslag från 1877 mot August Strindbergs genombrottsroman Röda rummet, allt i ljuset av Jürgen Habermas teori om den borgerliga offentligheten. 1919 års lagstiftning relateras sedan till Mauritz Stiller filmatiseringar av Selma Lagerlöfs romaner En herrgårdssägen och Gösta Berlings saga. Instiftandet av dagens upphovsrättslag från 1960 analyseras slutligen mot bakgrund av den nya tidens TV-medium som här exemplifieras av Hylands hörna och Skäggen. Avslutningsvis knyts allt samman i en kapitel där historiens lärdomar appliceras på dagens debatt. Här diskuteras hur tre föreställda oppositioner mellan konstnär-publik, privat-offentligt och original-kopia har format upphovsrättens historia och hur de fortfarande färgar samtidens upphovsrättsdiskussioner.

  • 39.
    Fornäs, Johan
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Tema Kultur och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Fredriksson, Martin
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Tema Kultur och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Johannisson, Jenny
    Swedish School of Library and Information Science, Borås, Sweden.
    Culture Unbound Vol. 1 Editorial2009Ingår i: Culture Unbound. Journal of Current Cultural Research, ISSN 2000-1525, E-ISSN 2000-1525, Vol. 1, s. 1-5Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 40.
    Fredriksson, Martin
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Tema Kultur och samhälle – Tema Q. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    ’De patenterade konsterna’: 100 år av upphovsrättskritik2009Ingår i: Kultur~Natur:: Konferens för kulturstudier i Sverige 2009, Norrköping 15-17 juni / [ed] Andreas Nyblom, Linköping: Linköping University Electronic Press, 2009, s. 291-297Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Ända sedan 1700-talet har upphovsrätten motiverats utifrån John Lockes naturrättsliga föreställning om att varje individ har en odiskutabel rätt till frukterna av sitt eget arbete. Att författare, konstnärer och andra upphovsmän därmed har en naturlig äganderätt till sina egna verk är en grundtes som fortfarande präglar synen på upphovsrätten. Under senare år har denna tes mött högljutt motstånd, men det har alltid funnits röster som har ifrågasatt det självskrivna och naturliga i upphovsmannens rätt att begränsa andra människors tillgång på kultur. I detta paper tittar jag närmare på hur sådana motdiskurser har artikulerats i upphovsrättshistorien. Det en text vigd åt avvikare och nejsägare i den svenska riksdagsdebatten om upphovsrätt från mitten av 1800-talet fram till 1960 och den visar bland annat hur upphovsrättsfrågan på olika sätt inordnats i en politisk debatt där kritiken växelvis kommit från liberalt och socialistiskt håll. Avslutningsvis frågar jag mig vilka perspektiv dessa röster kan ge på dagens upphovsrättsdebatt och vad de kan säga om upphovsrättskritikens roll i samtidens politiska landskap.

  • 41.
    Fredriksson, Martin
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Tema Kultur och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Skönheten och odjuret: En kultursociologisk essä om Horace och Stig2009Ingår i: Kulturellt: Reflektioner i Erling Bjurströms anda, Linköping: Linköping University Electronic Press , 2009, s. 78-87Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 42.
    Fornäs, Johan
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Tema Kultur och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Fredriksson, Martin
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Tema Kultur och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Johannisson, Jenny
    Swedish School of Library and Information Science, Borås, Sweden.
    What’s the Use of Cultural  Research? Editorial theme introduction2009Ingår i: Culture Unbound. Journal of Current Cultural Research, ISSN 2000-1525, E-ISSN 2000-1525, Vol. 1, s. 7-14Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 43.
    Fredriksson, Martin
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Tema Kultur och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Författarrättens genombrott, Gunnar Petri (Bokrecension)2008Ingår i: TFL : tidskrift för litteraturvetenskap, ISSN 0282-7913, Vol. 2, s. 98-101Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Recension av Gunnar Petris avhandling Författarrättens genombrott:

    "Författarens rätt till sitt verk har djupa rötter, ständigt omdiskuterade, ständigt utnyttjade för den ena eller andra ståndpunkten i en alltid aktuell debatt. Författarrätten föddes ur censurens fall, och den skapade förutsättningarna för uppkomsten av oberoende författarskap. I dagens cybervärld är den ifrågasatt. Historien om dess genombrott i 1700- och 1800-talets Europa berättas i Författarrättens genombrott, som ger en bred och fascinerande skildring av den idémässiga, ekonomiska och politiska bakgrunden till den moderna författarrollens uppkomst. Det är en dramatisk utveckling alltifrån tryckerikonstens första uppblomstring i Venedig, över Locke och den tidiga parlamentarismens England, franska revolutionen, Metternichs reaktionära Tyskland och till vår egen svenska statsvälvning 180910 och dess följder."

  • 44.
    Fredriksson, Martin
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Tema Kultur och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Några internationella perspektiv på en forskningspolitik i förändring2008Ingår i: Kulturella perspektiv - Svensk etnologisk tidskrift, ISSN 1102-7908, nr 2, s. 24-29Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 45.
    Fredriksson, Martin
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Tema Kultur och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    The Avant-Gardist, the Male Genius and the Proprietor2007Ingår i: Nordlit, ISSN 1503-2086, Vol. 21, s. 275-284Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    As the title suggests, this article will deal not only with the avant-garde and the romantic idea of geniality but also with the much more mundane concept of literary property. Even though the law might seem alien to the lofty ideals of the avant-garde artist, the construction of the creative genius and the birth of copyright will eventually prove to be quite closely connected. But before I move on to the legal part I would like to start with the essentials: with the author, or the artist. The American artist John de Andreas sculpture The Artist and his model from 1980 is probably one of the most revealing pictures of the avant-gardist selfconception ever made. This is a picture of the artist at work, but I will argue it can also be regarded as a legal character. What meets the eye is however very far from the law as we know it. de Andreas sculpture is a self-portrait of the artist at work: a highly naturalistic full-scale portrait of two people. One of them is a naked woman, resting casually on a white socket and looking down on the other who is a fully dressed man. As the title clearly states, the sculpture depicts the classical relation between The Artist and his Model, and it is no coincidence that the artist has a male pronoun and the model a female body. The roles of the artist and his model are traditional stereotypes which we can find in most books on art history - one is an artist and the other is a model; one is a man and the other is a woman; one is dressed and the other one is undressed.

1 - 45 av 45
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf