liu.seSök publikationer i DiVA
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
12345 1 - 50 av 241
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Ahlstrand, Inger
    et al.
    Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, HHJ, Avd. för rehabilitering.
    Björk, Mathilda
    Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, HHJ, Avd. för rehabilitering.
    Thyberg, Ingrid
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Reumatologi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Börsbo, Björn
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Rehabiliteringsmedicin. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Falkmer, Torbjörn
    Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, HHJ, Avd. för rehabilitering.
    Smärta och dagliga aktiviteter vid Reumatoid artrit ur ett patientperspektiv2011Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Smärta vid Reumatoid artrit (RA) ärett välkänt symtom som orsakar lidande ochaktivitetsbegränsning. Traditionellt mäts smärtainom reumatologin som smärtintensitet på enVisuell Analog Skala (VAS). Kunskapen kring hurpatienter med RA upplever smärta och dess konsekvenser är begränsad. Patientens egenbeskrivning behövs som underlag för behandlingsplanering och för att utveckla nya metoderför att beskriva problematiken.Syfte: Syftet med studien är att beskriva smärtavid RA ur ett patientperspektiv med fokus på hursmärtan påverkar dagliga aktiviteter.Metod: Patienter med diagnostiserad RA i syd-östra Sverige identifierades via Svenska Reumatologiregistret. Urvalet baserades på minst 5 årssjukdomsduration och minst 40 mm smärtintensitet på VAS vid de två senaste besöken på reumatologklinik. Sammanlagt 33 patienter, 7 män och26 kvinnor, deltog i sju fokusgrupper. Gruppernaformades utifrån kön och ålder. Intervjuguideninnehöll frågor som: Hur beskriver patienter medRA sin smärta? Vad påverkar smärtan? Vilkakonsekvenser har smärtan för aktivitetsutförande,aktivitetsbalans och undvikande av aktivitet? Enkvalitativ innehållsanalys görs.Resultat/förväntat resultat: Analyser hittills visar patienternas frustration över att inteklara det man vill eller behöver göra, beroendeav andra, minskade möjligheter till delaktigheti sociala sammanhang. Och närståendes betydelse. Analyserna visar att smärtan är relaterad till Göteborg6-8 april 201134trötthet, stress och sinnesstämning och att arbeteeller andra aktiviteter medverkar till att glömmabort smärtan och uppehålla förmåga. Analysenslutförs under hösten.Konklusion: Denna studie förväntas genererany angelägen kunskap om och förståelse försmärta.

  • 2.
    Alenljung, Maria
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Larsson Ranada, Åsa
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen för arbetsterapi. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Liedberg, Gunilla
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen för arbetsterapi. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Struggling with everyday life after mild stroke with cognitive impairments - The experiences of working age women2019Ingår i: British Journal of Occupational Therapy, ISSN 0308-0226, E-ISSN 1477-6006, Vol. 82, nr 4, s. 227-234Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Introduction The aim of this study was to explore how women of working age who have had a mild stroke resulting in cognitive impairment experience and manage their everyday lives. Method Data were collected using semi-structured interviews. The participants consisted of 10 women of working age who had sustained cognitive impairment after a mild stroke. The interviews were analysed using qualitative content analysis. Results Three main categories appeared: The everyday is affected by the symptoms, Living strategies, and The social environment effects and changes. Participants feel insecure about their abilities and capabilities, experience anxiety and fear in relation to work, and find it hard to live up to demands and expectations. They are required to plan their daily activities in a new way and to prioritise chores that benefit the family, rather than follow their own interests and social activities. In order to cope with everyday life, they need to allocate chores to other family members. Conclusions The constant impact of fatigue and cognitive impairments affects everyday life. The women said that they had to learn to continuously manage their limitations through their experience of everyday life, something that can be facilitated with occupational therapy.

  • 3.
    Alfredsson Ågren, Kristin
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen för arbetsterapi. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Hemmingsson, Helena
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen för arbetsterapi. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Kjellberg, Anette
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen för arbetsterapi. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Access to and Use of the Internet among Adolscents and Young Adults with Intellectual Disabilities in Everyday Settings.2018Ingår i: Journal of Intellectual & Developmental Disability, ISSN 1366-8250, E-ISSN 1469-9532Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: The aim is to explore and describe access to the internet and how it is used among adolescents and young adults with mild and moderate intellectual disabilities in their everyday settings. Method: Data were collected through observations of and interviews with 15 participants with intellectual disabilities, aged 13-25, on access and use of the internet in school or work and at home or in their free time. A qualitative content analysis was used. Results: Main findings were categorised into: Access to the internet in different settings, Challenges when using the internet and Strategies to handle the digital environment and take part in internet activities.Conclusions: This study revealed that participants had access to internet connections and to a high number of internet-enabled devices. Participants use the internet through strategies when doing internet activities, for example using pictures and reducing the number of internet-enabled devices used in their everyday settings.

  • 4.
    Alfredsson Ågren, Kristin
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen för arbetsterapi. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Hemmingsson, Helena
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen för arbetsterapi. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Kjellberg, Anette
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen för arbetsterapi. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Internet use among adolescents with intellectual disabilities at home and school2016Ingår i: Abstract book: International Conference on Cerebral Palsy and other Childhood-onset Disabilities Stockholm 1–4 June 2016, 2016Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Background: Today everyday life depends on having access to, understand and use internet inorder to participate and take part in societal resources. This understanding can be complex forpersons with intellectual disabilities (ID) due to their cognitive impairments. It is even statedthat internet-use can be yet another part of daily life activities they are excluded from. Internet-use is claimed to involve risks, but also benefits for persons with ID, but there is a shortage inempirical studies with the target group ́s own opinion regarding this. Broader knowledge isacquired of internet-use in everyday life for adolescents with ID, as a precondition toparticipation. 

    Aim: This study aims to explore and describe internet-use and doing internet activities at homeand at school among adolescents with mild and moderate intellectual disabilities. Method: The study has a qualitative inductive design using observations and interviews in thetwo settings; at home and at school. Participants are six adolescents with mild and moderate ID,from special schools in the middle-region of Sweden, between the ages 13-20, that use internetto some extent. Data was collected at 2 occasions/participant for about 2hours/participant/setting. The analysis was done using a qualitative content analysis.

    Result: Preliminary results show that adolescents with mild and moderate ID use internet both athome and in school, to a greater extent than was expected, but the doings of internet-activitiesvaries in the different settings. Both facilitating and hindering aspects are described by theparticipants. Pictures on the internet seem to be of support when using and navigating theinternet.

    Conclusion: Deeper knowledge regarding internet-use from the target groups own perspectivehas been gained. The results can be used in the different occupational settings and in furtherresearch to survey internet use and participation in internet-activities

  • 5.
    Alfredsson Ågren, Kristin
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Hälsa, Aktivitet, Vård (HAV). Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Holstein, Jane
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Hälsa, Aktivitet, Vård (HAV). Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    How can an entrepreneurial mind-set be encouraged among occupational therapy students? An example from Linköping University, Sweden.2014Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Introduction

    The structures of social and health care are changing, and public health related problems in Western Europe are increasing, such as an increased elderly population, obesity and mental health problems in young people. In order to meet the need of the clients in occupational therapy practice we have to look into new ways to approach the changing times. A way to support the students’ preparedness for action in the field is to encourage the use of an entrepreneurial mindset through different learning methods. An entrepreneurial mindset is defined as “a way to see the possibilities and make something out of them”.

    Objectives

    To describe learning methods to raise awareness and promote an entrepreneurialmind-set among OT students and teachers.Description/ReportThe learning methods for the students varies from working with a specific design problem in groups, discussing literature about entrepreneurship in seminars and get supervision from Innovation office. To enhance the teachers awareness about entrepreneurial mind-set workshops about how to find new non-traditional fieldwork placements in a creative way was conducted.

    Results/Discussion

    Our experiences of how the entrepreneurial mind-set can be encouraged are that entrepreneurship can be looked upon in different ways and should be seen close to the reality that one work in. Follow-up from workshops with teachersas well evaluations from the students about the entrepreneurial mind set will be presented. Primary results show that students feel more prepared for a new and creative way of thinking and that teachers have more entrepreneurial mind-set than they think in the beginning.

    Conclusion

    An increased entrepreneurial mindset can be learned/trained and used as a way of dealing with the future challengesin the health care sector for occupational therapists.

  • 6.
    Alfredsson Ågren, Kristin
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Hälsa, Aktivitet, Vård (HAV). Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Holstein, Jane
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Hälsa, Aktivitet, Vård (HAV). Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Hur kan ett entreprenöriellt förhållningssätt främjas hos studenter på arbetsterapeutprogrammet?2015Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Strukturerna för den offentliga sektorn och hälso- och sjukvården förändras ständigt, och folkhälsorelaterade problem ökar. Exempel på detta är en ökad andel äldre i befolkningen, eller fetma och psykisk ohälsa hos unga människor. För att möta dessa förändringar och behoven hos klienter i arbetsterapeutisk verksamhet måste nya förhållningssätt användas. Ett sätt att under utbildningen utveckla studenters handlingsberedskap inför framtida insatser kan vara att medvetandegöra och främja ett entreprenöriellt förhållningssättgenom olika lärmoment. Entreprenöriellt förhållningssätt definieras som"ett sätt att se möjligheterna och göra något av dem".

    Syfte: Syftet är att beskriva och utvärdera lärmoment för att främja entreprenöriellt förhållningssätt hos studenter på Arbetsterapeutprogrammet.

    Metod: Två huvudsakliga lärmoment användes för studenterna, och uppföljande utvärderingar genomfördes via enkät med öppna och slutna frågor. Utöver detta anordnades workshop för lärare, som följdes av utvärdering.

    Resultat/preliminärt resultat: Lärmomenten för studenter innebar att arbeta i projektform i gruppmed ett aktivitetsproblem för en specifik målgrupp utifrån Design för alla under handledning. Uppföljande seminarium utifrån specifik litteratur genomfördes. Studenternas utvärdering visar vikten av att ha lärmoment om design och entreprenörskap i utbildningen. Många studenteruppgav att de kunde använda denna kunskap i arbetsterapeutisk verksamhet. Workshop genomfördes med lärare där begrepp inom entreprenörskap diskuterades och kreativa sätt att utveckla lärmoment för studenter inom detta lyftes. I utvärderingen uppgav merparten av lärarna entreprenöriellt förhållningssätt som viktigt inom utbildningen.

    Slutsats: Vikten av lärares förståelse för entreprenöriellt förhållningssätt identifierades. Entreprenöriellt förhållningssätt kan främjas genom att kombinera fler lärmoment för studenter. Genom detta kan studenter utveckla handlingsberedskap gällande utmaningar i ett föränderligt samhälle.

  • 7.
    Alfredsson Ågren, Kristin
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Hälsa, Aktivitet, Vård (HAV). Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Kjellberg, Anette
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Hälsa, Aktivitet, Vård (HAV). Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Medvetna relationer skapar bra interventioner2012Ingår i: Arbetsterapeuten, ISSN 0345-0988, nr 3, s. 32-33Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    IRM är utvecklad av professor Renée Taylor, som är doktor i klinisk psykologi och professor i arbetsterapi vid University of Illinois i Chicago. Modellen beskrivs i hennes bok från 2008 The Intentional Relationship – Occupational Therapy and Use of Self. Syftet med modellen är att erbjuda en specifik begreppsapparat för ett medvetet användande av sig själv som arbetsterapeut och den behandlar händelser som förekommer i relationer mellan personer i en interventionsprocess. Dessa händelser påverkar såväl aktivitetsengagemang som utfall av intervention.

  • 8.
    Alfredsson Ågren, Kristin
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen för arbetsterapi. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Kjellberg, Anette
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen för arbetsterapi. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Hemmingsson, Helena
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen för arbetsterapi. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    A comparartive study on internet usage in adolescents with intellectual disabilities and a reference group in Sweden.2019Ingår i: Journal of Intellectual Disability Research, JIDR: Future4All; Comparative Policy and Practice, John Wiley & Sons, 2019, Vol. 63, s. 710-726, artikel-id 7Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 9.
    Alfredsson Ågren, Kristin
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen för arbetsterapi. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Kjellberg, Anette
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen för arbetsterapi. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Hemmingsson, Helena
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen för arbetsterapi. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Internet use among adolescents with intellectual disabilities in Sweden2018Ingår i: 18th International WFOT18 Congress on Occupational Therapy Connected in Diversity, Positioned for Impact, Cape Town, South Africa, 21-25 May 2018, 2018Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Introduction: Internet is an integral part of everyday life today. In Sweden 98% of adolescents are reported using internet. However, adolescents with intellectual disabilities are often excluded in national surveys, since questions are not adapted for the target group. Statistics remain therefore limited regarding internet-use among adolescents with intellectual disabilities. Objectives: To investigate and describe internet-use among adolescents with intellectual disabilities through an adapted version of a nationwide survey in Sweden. Method: A cross-sectional study was conducted using an adapted version of a survey from the Swedish Media Council on media-use among adolescents. Cognitive adaptations were included and it was accessible through the web and in paper. The sample was drawn from three municipalities using a total-selection of pupils in secondary- and upper secondary special schools. 265 surveys were sent out and the response rate was approximately 32%. Data was analyzed through descriptive statistics. Results: The result gives demographic data on the participants and descriptive statistics on the access to devices for internet-connection. Further, data are provided on activities done in leisure time and whether internet is used or not, together with perceptions of doings on internet from the participants. Conclusion: Stepwise adaptations of the survey with different levels of cognitive support enabled the participation of adolescents with intellectual disabilities and the result gives increased knowledge of internet-use among adolescents with intellectual disabilities. Finally, future comparative analysis are possible due to the national survey being used implying the voices of adolescents with intellectual disabilities being heard.

  • 10.
    Alm, Tina
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för nervsystem och rörelseorgan.
    Franzén, Daniel
    Linköpings universitet, Institutionen för nervsystem och rörelseorgan.
    Arbetssökandes upplevelser av utredningsperioden på Arbetsförmedlingen Rehabilitering2005Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [en]

    Work has a great influence on most of individuals in society. It influences both identity as well as the structure of the day. Unemployed people are often affected in a negative way through economic and psychological problems. In order to help people with reduced work capacity back to the labour market and decrease unemployment, the Labour Market Board works with vocational rehabilitation. The aim of this study is to investigate experiences of vocational rehabilitation within the Labour Market Board among unemployed people. A qualitative method was used by which interviews were made with 11 unemployed persons who participated in an investigation as a part of vocational rehabilitation within the Labour Market Board. The result shows both positive and negative experiences of the investigation period. The identified experiences were sorted into code groups: Support, Insight, Confidence in the investigation and result, Belief in the future, Motivation, and Participation. Both the actions of the personnel and the presence of the group members influenced the experiences. The support given by the personnel and how it is experienced is of great importance for the future of the unemployed. When the investigation was pursued during a short period of time, there was a lack of confidence in the investigation and result. A suggestions for future studies is to design a questionnaire that can be used in a larger study including a large number of individuals who are participating in vocational rehabilitation within the Labour Market Board.

  • 11.
    Almborg, Ann-Helen
    et al.
    National Board of Health and Welfare, Stockholm, Sweden / Jönköping University, Jönköping Academy, Sweden.
    Haglund, Lena
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen för arbetsterapi. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    KVÅ och ICHI med fokus på arbetsterapi2019Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Bakgrund/Syfte*

    Inom WHO pågår ett utvecklingsarbete av en ny klassifikation av åtgärder ”International Classification of Health Interventions” (ICHI), som kompletterar ICF och ICD. WHO har pågående tester av ICHI. Socialstyrelsen och nordiska klassifikationscentret har genomfört ett antal tester bland annat omfattande arbetsterapiåtgärder inom psykiatrin. Åtgärder dokumenteras med Klassifikation av vårdåtgärder (KVÅ) inom hälso- och sjukvård i Sverige.

    Syfte var att mappa ett antal KVÅ-åtgärder som tillämpas inom psykiatrisk arbetsterapi till ICHI.

    Metod/Tillvägagångssätt*

    En lista med åtgärder inom psykiatri, som används av arbetsterapeuter från sex olika sjukhus i Sverige mappades till ICHI 2018. Mappningsregler för ICHI användes där grad av samstämmighet värderas. Även kardinalitet dvs. hur många ICHI-interventioner användes för att beskriva KVÅ-åtgärden. Resultatet bearbetades med deskriptiv statistik.

    Resultat/Preliminärt resultat*

    Totalt mappades 136 KVÅ-åtgärder (27 undersökande, 98 behandlande och 11 administrativa). Kardinaliteten mellan KVÅ och ICHI varierade från 1:0 till 1:28. Nio procent av KVÅ-åtgärderna kunde inte mappas till ICHI (1:0). I 37 procent var förhållandet 1:1, dvs en KVÅ-åtgärd mappades till en ICHI-intervention. I 34 procent var förhållandet 1:2 eller 1:3 och i 17 procent mellan 1:4-1:9. Fyra KVÅ-åtgärder hade förhållandet 1:14, 1:25 och 1:28. Grad av samstämmighet mellan KVÅ-åtgärd och ICHI-intervention visade att 14 procent överensstämde exakt. 67 procent av KVÅ-åtgärderna var bredare dvs. mindre specifika än ICHI-interventionerna och 18 procent av KVÅ-åtgärderna var mer specifika än ICHI-intervention.

    Slutsats/Praktisk tillämpning*

    ICHI har fler specifika interventioner för att dokumentera arbetsterapeuters åtgärder inom psykiatrisk verksamhet än KVÅ. Att börja tillämpa ICHI inom svenska psykiatrisk arbetsterapiverksamhet skulle öka kvalitén på dokumentationen.

  • 12.
    Almborg, Ann-Helen
    et al.
    Jönköpings Högskola, Socialstyrelsen.
    Haglund, Lena
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen för arbetsterapi. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Mapping Swedish mental health interventions to ICHI: occupational therapy perspective2018Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 13.
    Anaby, Dana
    et al.
    School of Physical and Occupational Therapy, McGill University, Montreal, Canada.
    Vrotsou, Katerina
    Linköpings universitet, Institutionen för teknik och naturvetenskap, Medie- och Informationsteknik. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Kroksmark, Ulla
    Sahlgrenska Academy, Institute of Neuroscience and Physiology, University of Gothenburg, Göteburg, Sweden.
    Ellegård, Kajsa
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Changes in participation patterns of youth with physical disabilities following the Pathways and Resources for Engagement and Participation intervention: A time-geography approach2019Ingår i: Scandinavian Journal of Occupational Therapy, ISSN 1103-8128, E-ISSN 1651-2014Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: The PREP (Pathways and Resources for Engagement and Participation), an innovative 12-week occupational therapy intervention that focuses on changing the environment, was found effective in improving the participation of youth in specific chosen community-based activities.

    Objective: To complement existing evidence, this study explored changes in overall participation patterns of youth with physical disabilities following the PREP intervention.

    Methods: Guided by time-geography approach, 13 youth aged 12–17 completed a 24-hr diary using the Aday app during one typical weekday and another day during the weekend, pre- and post-intervention. Data of 50 diaries were plotted and analyzed using the VISUALTimePAcTS program.

    Results: Following the PREP, youth were engaged in less digital media and more in study-related activities. Number of occurrences and time spent doing activities with friends were greater post-intervention, whereas time spent doing activities at home was quite similar, particularly during the weekdays. During the weekends, however, youth spent slightly less time at home.

    Conclusions and significance: Findings provide preliminary support for the effectiveness of the PREP, extending beyond the accomplishment of specific targeted activities towards a change in the overall daily patterns of youth. Such knowledge can redirect occupational therapists’ attention to environment-focused interventions involving real-life experiences.

  • 14.
    Andersson, Lena B.
    et al.
    Östergötlands Läns Landsting, Närsjukvården i centrala Östergötland, Rehabgruppen NSC.
    Marcusson, Jan
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Avdelningen för neurovetenskap. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Östergötlands Läns Landsting, Närsjukvården i centrala Östergötland, Geriatriska kliniken.
    Wressle, Ewa
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Avdelningen för neurovetenskap. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Östergötlands Läns Landsting, Närsjukvården i centrala Östergötland, Geriatriska kliniken.
    Health-related quality of life and activities of daily living in 85-year-olds in sweden2014Ingår i: Health and Social Care in the Community, ISSN 0966-0410, Vol. 22, nr 4, s. 368-374Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Few studies have examined health-related quality of life (HRQoL) with respect to daily living and health factors for relatively healthy elderly individuals. To this end, this study examines 85-year-olds’ reported HRQoL in relation to social support, perceived health, chronic diseases, health care use and instrumental activities of daily living. Data were collected from 360 participants (55% response rate) between March 2007 and March 2008 using a postal questionnaire and a home visit interview.  HRQoL was assessed using the EQ-5D-3L. For the items in the EQ-5D-3L, more problems were related to lower HRQoL. Restricted mobility and occurrence of pain/discomfort was common.  Lower HRQoL was associated with increased risk for depression, increased use of medication, increased number of chronic diseases, and more problems with instrumental activities of daily living (IADL). Health care use and health care costs was correlated to lower HRQoL.  HRQoL is of importance to health care providers and must be considered together with IADL in the elderly population when planning interventions. These should take into account the specific needs and resources of the older individuals.

  • 15.
    Andreassen, Maria
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen för arbetsterapi. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Boman, I-L
    Department of Rehabilitation Medicine, Danderyd University Hospital, Karolinska Institutet Stockholm, Sweden; Department of Clinical Sciences, Danderyd University Hospital, Karolinska Institutet Stockholm, Sweden.
    Danielsson, Henrik
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Handikappvetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutet för handikappvetenskap (IHV).
    Hemmingsson, Helena
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen för arbetsterapi. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Digital Support for Persons with Cognitive Impairment2017Ingår i: Harnessing the Power of Technology to Improve Lives / [ed] Cudd P.,de Witte L., IOS Press, 2017, Vol. 242, s. 5-8Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Cognitive impairment may cause difficulties in planning and initiating daily activities, as well as remembering to do what is scheduled. This study investigates the effectiveness of an interactive web-based mobile reminder calendar that sends text messages to the users mobile phone as support in everyday life, for persons with cognitive impairment due to neurological injury/diagnoses. The study has a randomised controlled trail design with data collection at baseline and at follow-up sessions after two and four months. Data collection started in August 2016 and continues until December 2017. The interactive web-based mobile reminder calendar may give the needed support to remind the person and thus increase the ability to perform activities and to be independence in everyday life. Preliminary results will be presented regarding what effect the interactive web-based mobile reminder calendar have for the participants performance of everyday life activities as well as perceived quality of life.

  • 16.
    Andreassen, Maria
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen för arbetsterapi. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Öhman, Annika
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen för arbetsterapi. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Larsson Ranada, Åsa
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen för arbetsterapi. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Assessing occupational performance in special housing in Sweden2018Ingår i: Scandinavian Journal of Occupational Therapy, ISSN 1103-8128, E-ISSN 1651-2014, Vol. 25, nr 6, s. 428-435Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: Assessing occupational performance is commonly done by occupational therapists[OT] working in special housing in municipal elder care. Assessments should be relevant and evidence-based. Even so, we know little about how assessment of occupational performance is conducted in special housing.

    Aim: The aim of this study was to identify OTs’ use and perceptions of different methods to assess occupational performance for elderly clients living in special housing.  

    Method: An email questionnaire was sent to OTs working in special housing in Sweden. Data was analyzed using descriptive and parametric statistics.

    Results: The findings, based on data from 660 respondents, showed that OTs regularly assessed occupational performance but did not use standardized assessment instruments or structured methods to any great extent. In general, OTs reported that they were not pleased with their ability to assess their clients; however, OTs with higher education and with responsibility for fewer clients were more pleased with their assessments and stated that they had more knowledge about assessment methods. Conclusion: To support OTs in using structured assessments of occupational performance in everyday practice, organization as well as structures in the work environment and educational development need to be taken into consideration.

  • 17.
    Barns, Angela
    et al.
    Curtin University, Perth, Western Australia, Australia.
    Svanholm, Frida
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa.
    Kjellberg, Anette
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen för arbetsterapi. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Thyberg, Ingrid
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Avdelningen för neuro- och inflammationsvetenskap. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Östergötlands Läns Landsting, Hjärt- och Medicincentrum, Reumatologiska kliniken i Östergötland.
    Falkmer, Torbjörn
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för samhällsmedicin. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Östergötlands Läns Landsting, Sinnescentrum, Smärt och rehabiliteringscentrum. Curtin University, Perth, Western Australia, Australia.
    Living in the present: Women's everyday experiences of living with rheumatoid arthritis2015Ingår i: SAGE Open, ISSN 2158-2440, E-ISSN 2158-2440, Vol. 5, nr 4, s. 1-13Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article presents the findings from a qualitative research project exploring eight women’s experiences of living with rheumatoid arthritis (RA). Through semistructured interviews, the women provided insights into the physical, emotional, and social impacts of RA and the “work” involved in negotiating its influence in the everyday life. In narrating their experiences of adapting to RA, the women express a common desire for “normalcy,” to return to a time and space before the disruption of RA. The women’s accounts also emphasized the interrelatedness between bodily experience and constructions of self, highlighting the corporeal nature of RA and the constant shaping and reshaping of personal meanings and values.

  • 18.
    Berg, Jessica
    Swedish National Road and Transport Research Institute (VTI), Linköping, Sweden.
    Mobility changes during the first years of retirement2016Ingår i: Quality in Ageing and Older Adults, ISSN 1471-7794, Vol. 17, nr 2, s. 131-140Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Purpose – Mobility is an important aspect of well-being, activity and participation. Retiring from paid work is a transition in later life when people need to adjust to a new daily structure and fill the day with activities other than work. Life-course transitions influence demands for mobility and choice of travel mode as people adapt to new circumstances and learning processes. The purpose of this paper is to explore how mobility strategies develop during the first years of retirement.

    Design/methodology/approach – A qualitative analysis based on initial interviews with a total of 27 retired people during their first year of retirement and again, about three years later.

    Findings – Important changes during the first years of retirement included illness or a decline in physical health. Mobility had become a means of achieving certain goals after an illness, such as learning to walk, being able to drive or enjoying the time that was left. While some enjoyed not having commitments, others experienced difficulties in filling the day. The results indicate four dimensions of mobility: means of carrying out activities which are needed and desired; resources for creating activities; a leisure activity in itself; and subordinate to staying at home.

    Originality/value – Gives a deeper understanding of the mobility challenges people ultimately face in later life, and how these are managed, which is important for transport planning and public health policy aimed at improving mobility, activity participation and well-being in later life.

  • 19.
    Beukes, Eldre W.
    et al.
    Anglia Ruskin Univ, England; Lamar Univ, TX 77710 USA.
    Manchaiah, Vinaya
    Lamar Univ, TX 77710 USA; Manipal Univ, India; Audiol India, India.
    Davies, Alice S. A.
    Swansea Univ, Wales; Princess Wales Hosp, Wales.
    Allen, Peter M.
    Anglia Ruskin Univ, England; Anglia Ruskin Univ, England.
    Baguley, David M.
    Nottingham Biomed Res Ctr, England; Univ Nottingham, England; Nottingham Univ Hosp, England.
    Andersson, Gerhard
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Psykologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Karolinska Inst, Sweden.
    Participants experiences of an Internet-based cognitive behavioural therapy intervention for tinnitus2018Ingår i: International Journal of Audiology, ISSN 1499-2027, E-ISSN 1708-8186, Vol. 57, nr 12, s. 947-954Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Objective: This study aimed to explore participants experiences after undertaking an Internet-based cognitive behavioural therapy intervention (ICBT) for tinnitus. Design: Semi-structured telephone interviews were conducted 6-8 months after participants undertook the ICBT intervention. Qualitative thematic analysis was used to interpret the interview data. Study sample: A purposeful sampling strategy was used to identify a diverse range of participants. Semi-structured interviews were carried out with 15 participants. The mean age was 58.5 years, 7 men and 8 women participated. Results: The analysis generated the following main themes: (1) expectations and motivation for doing the intervention, (2) experiences of the intervention, (3) intervention engagement and (4) intervention effects. Most participants expectations were hopeful that the intervention would lessen the impact of their tinnitus. Aspects of the intervention that were beneficial, as well as difficult, were identified together with the impact they had on engagement. Intervention effects were evident on both tinnitus and activities of daily life. Conclusions: The benefits described by participants indicate the potential of ICBT as an alternate form of intervention delivery. The difficulties that hampered engagement need to be addressed to enhance the application and to optimise the clinical acceptability of ICBT for tinnitus.

  • 20.
    Bjurström, Anna
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen för arbetsterapi. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Kindmark, Sofie
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen för arbetsterapi. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Levnadsvanor och delaktighet bland patienter i den rättspsykiatriska slutenvården: En kvalitativ studie utifrån ett professionellt perspektiv2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Ohälsosamma levnadsvanor är ett problem bland patienter som vårdas inom den rättspsykiatriska slutenvården. Patienter med psykisk ohälsa har en sårbarhet och löper större risk att drabbas av livsstilsrelaterade sjukdomar och för tidig död. Syftet är att beskriva hur personalen inom rättspsykiatrisk slutenvård upplever patienternas förutsättningar till att skapa hälsofrämjande levnadsvanor. Studien omfattar kvalitativ studiedesign där åtta personer som arbetar inom rättspsykiatrisk slutenvård intervjuades. I resultatet framkommer det att begränsningen av valet och möjligheten att engagera sig i aktiviteter inverkar negativt på en persons hälsa. Patienterna på kliniken har olika förutsättningar till delaktighet i aktivitet. Resultatet visar att patienternas tidigare vanemönster har inverkan på vilka levnadsvanor patienten har inom slutenvården. Personer med psykisk ohälsa stöter på många hinder i att skapa hälsofrämjande levnadsvanor då de beskrivs ha bristande insikt över vilka konsekvenser deras handlade får i relation till deras hälsa Patientgruppen framställs som rädda för livet utanför den rättspsykiatriska slutenvården och beskrivs trygga i det hospitaliserade klimatet. Detta resulterar i att många vill och blir kvar. Arbetsterapeutens kunskap kring vanor och roller är betydande vid förändring av patienternas levnadsvanor och arbetsterapeutiska insatser kan riktas mot att främja återgång i samhällslivet. Omfattningen forskning inom ämnet är bristande och det behövs mer kunskap om hur rättspsykiatriska kliniker kan arbeta för att främja hälsa och välmående för målgruppen.

  • 21.
    Björk, Mathilda
    et al.
    Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Region Östergötland, Hjärt- och Medicincentrum, Reumatologiska kliniken i Östergötland. Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen för arbetsterapi.
    Thyberg, Mikael
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för samhällsmedicin. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Östergötlands Läns Landsting, Sinnescentrum, Smärt och rehabiliteringscentrum.
    Valtersson, Eva
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa. Östergötlands Läns Landsting, Närsjukvården i centrala Östergötland, Rörelse och Hälsa. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Katz, Patricia
    University of California, San Francisco, USA.
    Validation and internal consistency of the Swedish version of the Valued Life Activities scale.2016Ingår i: Clinical Rehabilitation, ISSN 0269-2155, E-ISSN 1477-0873, Vol. 30, nr 12, s. 1211-1219Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    OBJECTIVE: The objective was to create a linguistically and culturally validated Swedish version of the Valued Life Activities scale. The aim was also to describe its content and concurrent validity and its internal consistency in persons with rheumatoid arthritis.

    METHODS: The Valued Life Activities scale was translated to Swedish and culturally adapted. In order to describe the content validity, both the Swedish and original Valued Life Activities scale were linked to the International Classification of Functioning, Disability and Health. The concurrent validity and internal consistency were evaluated in 737 patients with rheumatoid arthritis. To establish concurrent validity, the scale was correlated to disease activity, activity limitations, and life satisfaction. Internal consistency was assessed with Cronbach's alpha.

    RESULTS: The equivalence of meaning between the Swedish and the original Valued Life Activities scale was ensured by harmonization review. Content validity was high when linked to the International Classification of Functioning, Disability and Health. Concurrent validity showed a strong correlation with the activity limitations (r = 0.87), moderate with life satisfaction (r = -0.61), and weak with disease activity (r = 0.38). Internal consistency was excellent (Cronbach's alpha = 0.97).

    CONCLUSIONS: The Swedish Valued Life Activities scale has been tested in a large and well-characterized sample and found to be a linguistically valid and culturally adapted self-reported measure of participation. Content validity of the Valued Life Activities scale was excellent, concurrent validity strong, and the internal consistency excellent. Since both individual preferences and International Classification of Functioning, Disability and Health concepts of disability are taken into account, the Swedish Valued Life Activities scale appears to be a promising new scale addressing important aspects of participation.

  • 22.
    Blomster, Mirjam
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för nervsystem och rörelseorgan.
    Wikström, Martina
    Linköpings universitet, Institutionen för nervsystem och rörelseorgan.
    Vilka aktiviteter iranska kvinnor fyller sin vardag med - En dimension av delaktighet2005Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Invandrar kvinnor lider av större ohälsa än svenskar och invandrar män. Delaktighet i meningsfulla aktiviteter är viktigt för att utveckla och bibehålla fysisk hälsa, mental hälsa och livstillfredsställelse. Vidare är delaktighet och inflytande i samhället en grundläggande förutsättning för hälsa. Många arbetsterapeuter har pga. okunskap, svårigheter i bemötandet av patienter med annan kulturell bakgrund. Vidare är flera bedömningsinstrument som arbetsterapeuter använder sig av inte anpassade till olika kulturer. Syftet med studien är att undersöka hur kvinnor från Iran är delaktiga i det svenska samhället. Det som mer specifikt undersöktes var vad de iranska kvinnorna fyllde sin vardag med och om de är tillfredställa med det de gör. Författarna använde sig av aktivitetsdagböcker vid insamlingen av data. Vid namngivandet av aktiviteterna inspirerades författarna av ICF:s begreppsapparat. Resultatet visade att majoriteten av kvinnorna var tillfredsställda med sin vardag. De aktiviteter som oftast utfördes av kvinnorna var ”äta och dricka” och ”hemliv”. De aktiviteter som utfördes minst antal gånger under dagen var, ”tillämpa kunskap” och ”motion”. De flesta aktiviteter utförde kvinnorna ensamma eller tillsammans med släkt eller familjemedlem. Aktiviteterna ”rekreation/fritidsaktiviteter utanför hemmet” och ”arbete och sysselsättning” var de aktiviteter som utfördes procentuellt sett oftast tillsammans med vän eller annan person som inte är släkt eller familjemedlem.

  • 23.
    Bolic Baric, Vedrana
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Hälsa, Aktivitet, Vård (HAV). Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Support in school and the occupational transition process: Adolescents and young adults with neuropsychiatric disabilities2016Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The overall aim of this thesis was to describe and explore the experiences of support in school of adolescents and young adults with neuropsychiatric disabilities. Furthermore, the aim was to explore support that influences the occupational transition to upper secondary school, further education and work. The two first studies investigated computer use in educational activities and during leisure activities by adolescents with attention deficit hyperactivity disorder (ADHD). Study II also aimed to explore how traditional leisure activities and Internet activities interrelate among adolescents with ADHD. In Studies I and II data was collected using a questionnaire focusing on information and communication technology (ICT) use in school and leisure. Adolescents with ADHD (n = 102) aged 12-18 years were compared with adolescents with physical disabilities (Study I) and adolescents from the general population (Studies I and II). In Study III the aim was to describe the experiences of support at school among young adults with AS and ADHD, and to explore what support they, in retrospect, described as influencing learning. Study IV aimed to describe the occupational transition process to upper secondary school, further education and/or work and to explore what support influenced the process from the perspectives of young adults with AS or ADHD. Studies III (n=13) and IV (n=15) used qualitative semi-structured interviews with young adults with AS or ADHD, aged 18-30 years and were analysed using hermeneutics according to Gadamer.

    The findings of Study I showed that students with ADHD reported significantly less frequent use of computers for almost all educational activities compared with students with physical disabilities and students from the general population. They reported low satisfaction with computer use in school and a desire to use computers more often and for more activities in school compared with students with physical disabilities. Study II showed that Internet activities among adolescents with ADHD during leisure, tended to focus on online games. Furthermore, analysis demonstrated that Internet activities were broadening leisure activities among adolescents with ADHD, rather than being a substitute for traditional leisure activities. Study III found that young adults with AS or ADHD experienced difficulties at school that included academic, social, and emotional aspects, all of which influenced learning. Support addressing difficulties with academic performance was described as insufficient and only occasionally provided in school. In conclusion, support for learning among students with AS or ADHD needs to combine academic and psychosicial support. The findings of Study IV identified three different pathways following compulsory school. Support influencing the occupational transition process included: occupational transition preparation in compulsory school, practical work experience in a safe environment, and support beyond the workplace. Support from community-based day centres was described both as an important step towards work in the regular labour market, as well as being too far away from the regular labour market.

    In conclusion, this thesis revealed that support in school among students with AS or ADHD needs to combine academic and psychosocial support. Despite being regarded as facilitating learning, individuals with ADHD or AS reported limited computer and Internet use in school. Based on the results it is suggested that Internet activities may provide adolescents with neuropsychiatric disabilities with new opportunities for social interaction and educational activities. On the basis of the results it is suggested that the occupational transition process should be viewed as a longitudinal one, starting in compulsory school and continuing on until young adults obtain and are able to remain in work or further education. This thesis revealed that extended transition planning, inter-service collaboration and support from communitybased day centres were aspects of the environment that influenced the occupational transition process.

    Delarbeten
    1. Computer use in educational activities by students with ADHD
    Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Computer use in educational activities by students with ADHD
    Visa övriga...
    2013 (Engelska)Ingår i: Scandinavian Journal of Occupational Therapy, ISSN 1103-8128, E-ISSN 1651-2014, Vol. 20, nr 5, s. 357-364Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
    Abstract [en]

    Aim: The aim of this study was to investigate computer use in educational activities by students with attention deficit hyperactivity disorder (ADHD) in comparison with that of students with physical disabilities and students from the general population.

    Methods: The design of the study was cross-sectional with group comparison. Students with ADHD (n = 102) were pair-matched in terms of age and sex with students with physical disabilities and students from the general population (n = 940) were used as a reference group.

    Results: The study showed that less than half of the students with ADHD had access to a computer in the classroom. Students with ADHD reported significantly less frequent use of computers for almost all educational activities compared with students with physical disabilities and students from the general population. Students with ADHD reported low satisfaction with computer use in school. In addition, students with ADHD reported a desire to use computers more often and for more activities in school compared with students with physical disabilities.

    Conclusions: These results indicate that occupational therapists should place more emphasize on how to enable students with ADHD to use computers in educational activities in school.

    Ort, förlag, år, upplaga, sidor
    Informa Healthcare, 2013
    Nyckelord
    Information and communication technology (ICT), computer access, school-based practice, physical disabilities
    Nationell ämneskategori
    Arbetsterapi
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:liu:diva-86782 (URN)10.3109/11038128.2012.758777 (DOI)000323943600006 ()
    Tillgänglig från: 2013-01-04 Skapad: 2013-01-04 Senast uppdaterad: 2017-12-06Bibliografiskt granskad
    2. Internet Activities During Leisure: A Comparison Between Adolescents With ADHD and Adolescents From the General Population
    Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Internet Activities During Leisure: A Comparison Between Adolescents With ADHD and Adolescents From the General Population
    2018 (Engelska)Ingår i: Journal of Attention Disorders, ISSN 1087-0547, E-ISSN 1557-1246, Vol. 22, nr 12, s. 1131-1139Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
    Abstract [en]

    Objective: Adolescents’ leisure activities are increasingly focusing on Internet activities, and today, these coexist with traditional leisure activities such as sport and meeting friends. The purpose of the present study was to investigate leisure activities, particularly Internet activities, among boys and girls with ADHD, and compare these with boys and girls from the general population. The objective was also to explore how traditional leisure activities and Internet activities interrelate among adolescents with ADHD. 

    Method: Adolescents with ADHD (n = 102) were compared with adolescents from the general population on leisure activities and Internet use. 

    Results: Leisure activities among adolescents with ADHD tended to focus on Internet activities, particularly online games. Internet activities were broadening leisure activities among adolescents with ADHD, rather than being a substitute for traditional leisure activities. 

    Conclusion: Internet activities may provide adolescents with ADHD accessible means of social interaction.

    Ort, förlag, år, upplaga, sidor
    Sage Publications, 2018
    Nyckelord
    adolescent ADHD, computer games, principal components analysis, peer relationships
    Nationell ämneskategori
    Folkhälsovetenskap, global hälsa, socialmedicin och epidemiologi Tvärvetenskapliga studier inom samhällsvetenskap
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:liu:diva-123871 (URN)10.1177/1087054715613436 (DOI)000444488700005 ()26610742 (PubMedID)
    Tillgänglig från: 2016-01-12 Skapad: 2016-01-12 Senast uppdaterad: 2018-09-27Bibliografiskt granskad
    3. Support for learning- goes beyond academic support: voices of students with Asperger’s disorder and ADHD
    Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Support for learning- goes beyond academic support: voices of students with Asperger’s disorder and ADHD
    2016 (Engelska)Ingår i: Autism, ISSN 1362-3613, E-ISSN 1461-7005, Vol. 20, nr 2, s. 183-195Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
    Abstract [en]

    The purpose of this study was to describe and explore the experiences of support at school among young adults with Asperger’s disorder (AS) and attention-deficit/hyperactivity disorder (ADHD), and also to examine what support they, in retrospect, described as influencing learning. Purposive sampling was used to enroll participants. Data were collected through semi-structured interviews with thirteen young adults aged between 20-29 years. A qualitative analysis, based on interpreting people’s experiences was conducted by grouping and searching for patterns in data. The findings indicate that the participants experienced difficulties at school that included academic, social and emotional conditions, all of which could influence learning. Support for learning included small groups, individualized teaching methods, teachers who cared, and practical and emotional support. These clusters together confirm the overall understanding that support for learning aligns academic and psychosocial support. In conclusion, academic support combined with psychosocial support at school seems to be crucial for learning among students with AS and ADHD.

    Ort, förlag, år, upplaga, sidor
    Sage Publications, 2016
    Nyckelord
    Autism Spectrum Disorders, ADHD/ADD, psychosocial support, education, educational provision, services, qualitative research, special needs students
    Nationell ämneskategori
    Annan hälsovetenskap
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:liu:diva-115117 (URN)10.1177/1362361315574582 (DOI)000372880100007 ()
    Tillgänglig från: 2015-03-10 Skapad: 2015-03-09 Senast uppdaterad: 2017-04-21Bibliografiskt granskad
    4. The Occupational Transition Process to Upper Secondary School, Further Education and/or Work in Sweden: As Described by Young Adults with Asperger Syndrome and Attention Deficit Hyperactivity Disorder
    Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>The Occupational Transition Process to Upper Secondary School, Further Education and/or Work in Sweden: As Described by Young Adults with Asperger Syndrome and Attention Deficit Hyperactivity Disorder
    2017 (Engelska)Ingår i: Journal of autism and developmental disorders, ISSN 0162-3257, E-ISSN 1573-3432, Vol. 47, nr 3, s. 667-679Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
    Abstract [en]

    The aim of the study was to describe the occupational transition process to upper secondary school, further education and/or work, and to discover what support influences the process from the perspectives of young adults with Asperger’s disorder (AS) or attention deficit/hyperactivity disorder (ADHD). This qualitative study comprised semi-structured interviews with 15 young adults with AS or ADHD, eight men and seven women (aged 20 to 29 years). Most of the participants were attending community-based day centres at local businesses. Analysis identified three different occupational transition pathways following compulsory school. Support influencing the occupational transition process included: occupational transition preparation in compulsory school, practical work experience in a safe environment, and support beyond the workplace. The overall understanding shows that the occupational transition process was a longitudinal one starting as early as in middle school, and continuing until the young adults with AS and ADHD obtained and were able to remain in employment or further education. Support from community-based day centres was described both as an important step towards finding employment in the regular labour market in which participants could develop practical work experience, and as being too far away from the regular labour market.

    Ort, förlag, år, upplaga, sidor
    Springer, 2017
    Nyckelord
    Attention deficit hyperactivity disorder/attention deficit disorder, autism spectrum disorders, employment, education, qualitative research, services
    Nationell ämneskategori
    Annan hälsovetenskap Neurovetenskaper
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:liu:diva-123872 (URN)10.1007/s10803-016-2986-z (DOI)000396815400014 ()
    Tillgänglig från: 2016-01-12 Skapad: 2016-01-12 Senast uppdaterad: 2018-01-15Bibliografiskt granskad
  • 24.
    Bolic Baric, Vedrana
    et al.
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen för arbetsterapi.
    Lidström, Helene
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Hälsa, Aktivitet, Vård (HAV). Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Thelin, Nils
    Östergötlands Läns Landsting.
    Kjellberg, Anette
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen för arbetsterapi.
    Hemmingsson, Helena
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen för arbetsterapi.
    Computer use in educational activities by students with ADHD2014Ingår i: 16th International Congress of the World Federation of Occupational Therapists: Sharing Traditions, Creating Futures, 2014Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Introduction: One type of support in school that holds promise for students with attention deficit hyperactivity disorder (ADHD) is the use of information and communication technology (ICT) such as computers and Internet. Computer use in educational activities may be one promising tool to support academic performance of students with ADHD experiencing difficulties in school. However, students with ADHD may be overlooked regarding available support compared with students with physical disabilities.Objectives: The aim of this study was to investigate computer use in educational activities by students with attention deficit hyperactivity disorder (ADHD) in comparison with that of students with physical disabilities and students from the general population.Methods: The design of the study was cross-sectional with group comparison. Students with a primary diagnosis of ADHD and related disorders were recruited from habilitation centres (HCs). Students with ADHD (n=102) were pairmatched in terms of age and sex with students with physical disabilities and students from the general population (n = 940) were used as a reference group.Results: Students with ADHD reported significantly less frequent use of computers for almost all educational activities compared with students with physical disabilities and students from the general population. Students with ADHD reported low satisfaction with computer use in school. In addition, students with ADHD reported a desire to use computers more often and for more activities in school compared with students with physical disabilities. Conclusion: From an equality perspective, it is essential to enable students with ADHD to use computers in educational activities. Contribution to the practice/evidence base of occupational therapy: Focusing on promoting computer use in educational activities in school for students with physical disabilities as well as students with ADHD is an emerging field in occupational therapy.

  • 25.
    Bolic Baric, Vedrana
    et al.
    Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen för arbetsterapi.
    Tegelström, Valerie
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Hälsa, Aktivitet, Vård (HAV). Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Ekblad, Erik
    Region Östergötland, Närsjukvården i östra Östergötland, Rehab öst.
    Hemmingsson, Helena
    Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen för arbetsterapi.
    Usability of RemindMe – An Interactive Web-Based Mobile Reminder Calendar:: A Professional's Perspective2015Ingår i: Studies in Health Technology and Informatics / [ed] Cecilia Sik-Lányi, Evert-Jan Hoogerwerf, Klaus Miesenberger, Peter Cudd, IOS Press, 2015, 217, Vol. 217, s. 1083s. 247-254Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Aim: The aim of the study was to examine the usability of an interactive web-based mobile reminder calendar (RemindMe) developed for supporting individuals in organizing, planning and executing activities in everyday life, from the perspectives of professionals.

    Methods and material: Eleven professionals working in community services evaluated the usability of RemindMe in their clinical practice. Data were collected using semi-structured interviews and analysed with inductive qualitative analysis.

    Results: The professionals perceived that RemindMe was useful, easy to use, and intuitive. There was a need among professionals for a web-based reminder calendar that requires the active acknowledgement of reminders. RemindMe's feedback system offering self-monitored information based on the user's interaction with the system supported the professionals in discussions, evaluation, and follow-up based on the needs of the persons with cognitive impairments.

    Conclusion: The results indicate that RemindMe may be potentially useful to professionals who provide support to individuals with cognitive impairments. However, further research is needed to evaluate experience of using RemindMe from the perspective of individuals with cognitive impairments.

  • 26.
    Bolic, Vedrana
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Hälsa, Aktivitet, Vård (HAV). Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Haglund, Lena
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Hälsa, Aktivitet, Vård (HAV). Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Kjellberg, Anette
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Hälsa, Aktivitet, Vård (HAV). Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Utilization of an ICF-based assessment from occupational therapists' perspectives2012Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 27.
    Bolic, Vedrana
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Hälsa, Aktivitet, Vård (HAV). Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Hellberg, Kristina
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Kjellberg, Anette
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Hälsa, Aktivitet, Vård (HAV). Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Hemmingsson, Helena
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Hälsa, Aktivitet, Vård (HAV). Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Stöd för lärande – mer än bara pedagogiskt stöd: Elever med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning2013Ingår i: AT-forum 2013: Nationell konferens i arbetsterapi, 2013Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Stöd i skolan och övergång till vidare studier och arbetsliv-personer med neuropsykiatriska diagnoser

    Bakgrund

    Att lämna grundskolan innebär för många unga vuxna en övergång till vuxenlivet med antingen vidare studier eller arbetsliv i sikte. Det innebär nya utmaningar som de flesta unga vuxna klarar av medan personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar riskerar att komma tillkorta i och med de krav som samhället ställer. Hur stödet har sett ut i grundskolan kan påverka ungdomarnas övergång till vidare studier och arbetsliv. Studier har visat att personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är en eftersatt grupp då det gäller anpassningar i skolan.

    Syfte

    Syftet med studien är att undersöka unga vuxnas med Asperger diagnos och ADHD erfarenheter av stödåtgärder i skolan samt vad individerna retrospektivt värderar som betydelsefullt för övergången till vidare studier och arbetsliv.

    Tillvägagångssätt och analys

    I studien har ett ändamålsenligt urval användas utifrån följande kriterier; personerna ska ha en neuropsykiatrisk diagnos som Asperger syndrom och Attention-Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) baserad på DSM-IV och/eller ICD-10 (American Psychiatric Association, 2000; World Health Organisation, 1993), vara i åldrarna 18-30 år samt vilja och förmåga att kommunicera sina erfarenheter av tidigare skoltid och övergången till vidare studier. Intervjuer har genomförts med 13 unga vuxna i åldrarna 20 till 29 år. Intervjuerna har analyserats kvalitativt.

    Resultat/förväntat resultat

    Analysen av intervjuerna påbörjades i augusti 2012. Preliminära resultat visar att den sociala och fysiska miljön samt pedagogiskt stöd är betydelsefullt för övergången till vidare studier och arbetsliv. Analysen pågår och vid tidpunkt för konferensen kommer resultat gällande erfarenheter av stödåtgärder i skolan samt vad individerna värderar som betydelsefullt för övergången till vidare studier eller arbetsliv att presenteras.

    Slutsats

    I samband med AT-forum 2013 kommer slutsatser från analysen att presenteras.

  • 28.
    Bolic, Vedrana
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Hälsa, Aktivitet, Vård (HAV).
    Hellberg, Kristina
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik.
    Kjellberg, Anette
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Hälsa, Aktivitet, Vård (HAV).
    Hemmingsson, Helena
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Hälsa, Aktivitet, Vård (HAV).
    Stöd i skolan och övergång till vidare studier och arbetsliv-personer med neuropsykiatriska diagnoser2013Ingår i: Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, At-forum, Stockholm 24-25 April, 2013, 2013Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Att lämna grundskolan innebär för många unga vuxna en övergång till vuxenlivet med antingen vidare studier eller arbetsliv i sikte. Det innebär nya utmaningar som de flesta unga vuxna klarar av medan personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar riskerar att komma tillkorta i och med de krav som samhället ställer. Hur stödet har sett ut i grundskolan kan påverka ungdomarnas övergång till vidare studier och arbetsliv. Studier har visat att personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är en eftersatt grupp då det gäller anpassningar i skolan.

    Syfte

    Syftet med studien är att undersöka unga vuxnas med Asperger diagnos och ADHD erfarenheter av stödåtgärder i skolan samt vad individerna retrospektivt värderar som betydelsefullt för övergången till vidare studier och arbetsliv.

    Tillvägagångssätt och analys

    I studien har ett ändamålsenligt urval användas utifrån följande kriterier; personerna ska ha en neuropsykiatrisk diagnos som Asperger syndrom och Attention-Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) baserad på DSM-IV och/eller ICD-10 (American Psychiatric Association, 2000; World Health Organisation, 1993), vara i åldrarna 18-30 år samt vilja och förmåga att kommunicera sina erfarenheter av tidigare skoltid och övergången till vidare studier. Intervjuer har genomförts med 13 unga vuxna i åldrarna 20 till 29 år. Intervjuerna har analyserats kvalitativt.

    Resultat/förväntat resultat

    Analysen av intervjuerna påbörjades i augusti 2012. Preliminära resultat visar att den sociala och fysiska miljön samt pedagogiskt stöd är betydelsefullt för övergången till vidare studier och arbetsliv. Analysen pågår och vid tidpunkt för konferensen kommer resultat gällande erfarenheter av stödåtgärder i skolan samt vad individerna värderar som betydelsefullt för övergången till vidare studier eller arbetsliv att presenteras.

    Slutsats

    I samband med AT-forum 2013 kommer slutsatser från analysen att presenteras.

  • 29.
    Bolic, Vedrana
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Hälsa, Aktivitet, Vård (HAV). Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Hellberg, Kristina
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Kjellberg, Anette
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Hälsa, Aktivitet, Vård (HAV). Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Hemmingsson, Helena
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Hälsa, Aktivitet, Vård (HAV). Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Support in school and the transition to further education and/or work – young adults with Asperger’s Disorder and ADHD2014Ingår i: 16th International Congress of the World Federation of Occupational: Sharing Traditions, Creating Futures, 2014Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Support in school and the transition to further education and/or work – young adults with Asperger’s Disorder and ADHD

    Introduction

    Individuals with Asperger’s Disorder and attention deficit hyperactivity disorder (ADHD) may need support in order to participate and progress toward graduating from school; a starting point for pursuing institutes of further education, work and participation in community life.

    Objectives

    The aim of this study was to describe and explore young adults’ with Asperger’s Disorder syndrome and ADHD experience of support in school and what they, in retrospect describe as influencing learning.

    Methods

    Semi-structured interviews were conducted with a purposive sample comprising 13 young adults between the age of 20 to 29 years, diagnosed with Asperger’s Disorder and attention-Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) based on DSM-IV and / or ICD-10 that have completed compulsory school.  A qualitative data analysis was used. 

    Results

    Results show that the students in the present study stated that they did not receive adequate support during their school time in relation to their perceived difficulties with academic performance. Different aspects of support including academic accommodations, social support and emotional support are described as important for learning and participation in school.  Despite being evident in the students’ stories the support was perceived as inappropriate in relation to their individual needs and the students advocate for support affecting the students’ wellbeing.

    Conclusion

    The experience of support in school described by students with presented Asperger’s Disorder and ADHD are complex and require understanding of multiple aspects important for learning and participation.  

    Contribution to the practice/evidence base of occupational therapy

    Based on the students’ perspectives this study showed that different forms of support in school are important for learning and participation.  Therefore, occupational therapy services are essential for developing and implementing interventions in school. In addition, a collaborative approach between educators, parents and students is crucial for supporting students with Asperger’s Disorder and ADHD in school.

     

     

  • 30.
    Bolic, Vedrana
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Hälsa, Aktivitet, Vård (HAV). Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Lidström, Helene
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Hälsa, Aktivitet, Vård (HAV). Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Thelin, Nils
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Kjellberg, Anette
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Hälsa, Aktivitet, Vård (HAV). Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Hemmingsson, Helena
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Hälsa, Aktivitet, Vård (HAV). Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Computer use in educational activities by students with ADHD2013Ingår i: Scandinavian Journal of Occupational Therapy, ISSN 1103-8128, E-ISSN 1651-2014, Vol. 20, nr 5, s. 357-364Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Aim: The aim of this study was to investigate computer use in educational activities by students with attention deficit hyperactivity disorder (ADHD) in comparison with that of students with physical disabilities and students from the general population.

    Methods: The design of the study was cross-sectional with group comparison. Students with ADHD (n = 102) were pair-matched in terms of age and sex with students with physical disabilities and students from the general population (n = 940) were used as a reference group.

    Results: The study showed that less than half of the students with ADHD had access to a computer in the classroom. Students with ADHD reported significantly less frequent use of computers for almost all educational activities compared with students with physical disabilities and students from the general population. Students with ADHD reported low satisfaction with computer use in school. In addition, students with ADHD reported a desire to use computers more often and for more activities in school compared with students with physical disabilities.

    Conclusions: These results indicate that occupational therapists should place more emphasize on how to enable students with ADHD to use computers in educational activities in school.

  • 31.
    Bolic, Vedrana
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Hälsa, Aktivitet, Vård (HAV). Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Lidström, Helene
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Hälsa, Aktivitet, Vård (HAV). Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Thelin, Nils
    Östergötlands Läns Landsting.
    Kjellberg, Anette
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Hälsa, Aktivitet, Vård (HAV).
    Hemmingsson, Helena
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Hälsa, Aktivitet, Vård (HAV). Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Computer use in school - a comparison between students with neuropsychiatric disabilities and motor disabilities2012Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 32.
    Bolic, Vedrana
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Hälsa, Aktivitet, Vård (HAV). Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Lidström, Helene
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Hälsa, Aktivitet, Vård (HAV). Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Thelin, Nils
    Östergötlands Läns Landsting.
    Kjellberg, Anette
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Hälsa, Aktivitet, Vård (HAV).
    Hemmingsson, Helena
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Hälsa, Aktivitet, Vård (HAV). Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Datoranvändning i skolan – en jämförelse mellan barn och ungdomar med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och barn och ungdomar med rörelsehinder2012Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 33.
    Boman, Inga-Lill
    et al.
    Danderyds Hospital, Stockholm.
    Bartfai, A
    Danderyds Hospital, Stockholm.
    Borell, L
    Karolinska Institute, Huddinge.
    Tham, K
    Karolinska Institute, Huddinge.
    Hemmingsson, Helena
    Karolinska Institute, Huddinge.
    Support in everyday activities by a home-based electronic memory aid for persons with memory impairments2010Ingår i: Disability and Rehabilitation: Assistive Technology, ISSN 1748-3107, Vol. 5, nr 5, s. 339-350Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    PURPOSE: The purposes of this study was to examine the possibilities of a home-based electronic memory aid with sensors for persons with memory impairments, as support to carry out everyday activities in their own home environments.

    METHOD: The method involved a single-subject study with a multiple baseline AB design. Five participants identified three activities each that they usually forget to carry out. An electronic memory aid with individually spoken reminders was installed in the participant's home. There were automatic computer registrations of completed activities during the study phase of 12 weeks. Assessments of functioning and quality of life (QoL) were conducted before and after the intervention and at follow-up after 2 months.

    RESULTS: Four participants improved in completing most of the self-chosen activities when the electronic memory aid was used. Performance and satisfaction with performance and QoL improved, but there was no memory function improvement. There were technical problems with the aid, which had a negative effect for users.

    CONCLUSIONS: Electronic memory aids have a large potential for supporting persons with cognitive impairments. It is important to conduct follow-up afterwards, because the use of an aid and the need of support change over time and put high demands on technical reliability of the electronic memory aid.

  • 34.
    Boman, Inga-Lill
    et al.
    Danderyd Hospital.
    Lindberg Stenvall, Charlotte
    Danderyd Hospital.
    Hemmingsson, Helena
    Karolinska Institute.
    Bartfai, Aniko
    Danderyd Hospital.
    A training apartment with a set of electronic memory aids for patients with cognitive problems2010Ingår i: Scandinavian Journal of Occupational Therapy, ISSN 1103-8128, E-ISSN 1651-2014, Vol. 17, nr 2, s. 140-148Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aims were to investigate whether patients with memory difficulties after acquired brain injury (ABI) are able to learn how to use a set of electronic memory aids integrated in a training apartment, and to use the same setting for identifying activities that these patients tend to forget among a predefined set of activities. This identification is done by using a computer system to register activities that are not performed, which the system is designed to act upon with reminders or alarms. During a stay of five days in the training apartment, 14 patients received training from an experienced occupational therapist to learn how to use the electronic memory aids. Significant improvements were found at group level in learning how to use the electronic memory aids. Computer registrations showed that the refrigerator and the stove were most challenging to remember. The total number of alarms and reminders as indication/measure of memory difficulties did not correlate with the Rivermead Behavioral Memory Test scores in the individuals. These findings indicate the importance of a stay in a training apartment to examine whether or not patients have difficulties in everyday activities and to try out electronic memory aids that might support these difficulties before they are discharged from the rehabilitation clinic.

  • 35.
    Bonsaksen, Tore
    et al.
    Oslo and Akershus University College of Applied Sciences, Norway.
    Meidert, Ursula
    Zurich University of Applied Sciences, Switzerland.
    Schuman, Deana
    Kvarsnes, Hildegunn
    Haglund, Lena
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Hälsa, Aktivitet, Vård (HAV). Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Prior, Susan
    Forsyth, Kirsty
    Yamada, Takashi
    Scott, Patricia
    Does the Role Checklist Measure Occupational Participation?2015Ingår i: The Open Journal of Occupational Therapy, ISSN 2168-6408, Vol. 3, nr 3, artikel-id 7-1-2015Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: Among the Model of Human Occupation (MOHO) assessments, the Role Checklist is one of the most established. In spite of its widespread use, no studies have examined role examples and their association with the three embedded levels of doing, as established in the MOHO theory.

    Method: A cross-sectional survey of 293 respondents from the US, the UK, Japan, Switzerland, Sweden, and Norway produced 7,182 role examples. The respondents completed Part I of the Role Checklist and provided examples of each internalized role they performed. Responses were classified as occupational skill, occupational performance, or occupational participation.

    Results: Thirty-three percent of the examples were classified as examples of occupational participation, whereas 65% were classified as examples of occupational performance. Four roles linked mostly with occupational participation, another four roles linked mostly with occupational performance, and the two remaining roles were mixed between occupational participation and occupational performance.

    Discussion: The Role Checklist assesses a person’s involvement in internalized roles at the level of both occupational participation and occupational performance. There are differences among countries with regard to how roles are perceived and exemplified, and different roles relate differently to the occupational performance and occupational participation levels of doing. There are related implications for occupational therapists

  • 36.
    Borgestig, Maria
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen för arbetsterapi. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Hemmingsson, Helena
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen för arbetsterapi. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    The Benefits of Gaze-Based Assistive Technology in Daily Activities for Children with Disabilities2017Ingår i: Harnessing the Power of Technology to Improve Lives / [ed] Cudd P.,de Witte L., IOS Press, 2017, Vol. 242, s. 1082-1088Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article reports research findings on how gaze-based assistive technology contributed to performance of daily activities for a group of children with severe physical impairments and without speech.

  • 37.
    Borgestig, Maria
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen för arbetsterapi. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Folke Bernadotte Regional Habilitation Centre and Department of Women´s and Children´s Health, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Rytterström, Patrik
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen för omvårdnad. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Hemmingsson, Helena
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen för arbetsterapi. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Gaze-based assistive technology used in daily life by children with severe physical impairments: parents’ experiences2017Ingår i: Developmental Neurorehabilitation, ISSN 1751-8423, E-ISSN 1751-8431, Vol. 20, nr 5, s. 301-308Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study aims to describe and explore parents’ experiences when their children with severe physical impairments receive gaze-based assistive technology (gaze-based AT) for use in daily life. Semi-structured interviews were conducted twice, with one year in between, with parents of eight children with cerebral palsy that used gaze-based AT in their daily activities. To understand the parents’ experiences, hermeneutical interpretations were used during data analysis. The results demonstrate that for parents, children’s gaze-based AT usage meant that children demonstrated agency, provided them with opportunities to show  personality and competencies, and gave children possibilities to develop. Overall, children’s gaze-based AT provides hope to parents for a better future for their children with severe physical impairments; a future in which the children can develop and gain influence in life. In conclusion, gaze-based AT provides children with new opportunities to perform activities and take initiatives to communicate, giving parents hope about the children’s future.

  • 38.
    Borgestig, Maria
    et al.
    Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen för arbetsterapi. Folke Bernadotte Regional Habilitation Centre and Department of Women´s and Children´s Health, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Sandqvist, Jan
    Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen för arbetsterapi.
    Ahlsten, Gunnar
    Folke Bernadotte Regional Habilitation Centre and Department of Women´s and Children´s Health, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Falkmer, Torbjorn
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för samhällsmedicin. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Region Östergötland, Sinnescentrum, Smärt och rehabiliteringscentrum. School of Occupational Therapy & Social Work, Curtin University, Perth, WA, Australia; School of Occupational Therapy, La Trobe University, Melbourne, Victoria, Australia.
    Hemmingsson, Helena
    Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen för arbetsterapi.
    Gaze-based assistive technology in daily activities in children with severe physical impairments: an intervention study2017Ingår i: Developmental Neurorehabilitation, ISSN 1751-8423, E-ISSN 1751-8431, Vol. 20, nr 3, s. 129-141Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Objective: To establish the impact of a gaze-based assistive technology (AT) intervention on activity repertoire, autonomous use, and goal attainment in children with severe physical impairments, and to examine parents’ satisfaction with the gaze-based AT and with services related to the gaze-based AT intervention.

    Methods: Non-experimental multiple case study with before, after, and follow-up design. Ten children with severe physical impairments without speaking ability (aged 1–15 years) participated in gaze-based AT intervention for 9–10 months, during which period the gaze-based AT was implemented in daily activities.

    Results: Repertoire of computer activities increased for seven children. All children had sustained usage of gaze-based AT in daily activities at follow-up, all had attained goals, and parents’ satisfaction with the AT and with services was high.

    Discussion: The gaze-based AT intervention was effective in guiding parents and teachers to continue supporting the children to perform activities with the AT after the intervention program.

  • 39.
    Brink, Sanna
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier.
    Wedin, Sebastian
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier.
    Fritidsaktiviteter för äldre på särskilt boende, faktorer vid val av aktiviteter: En intervjustudie2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den ökande andelen äldre i Sverige kommer ställa allt mer krav på samhället och äldreomsorgen. Äldre kan undvika förluster av funktionsförmåga genom att fortsätta att vara aktiv. Fysisk aktivitet, social gemenskap samt en känsla av meningsfullhet är viktiga faktorer för äldres hälsa och välbefinnande. Syftet med denna studie är att beskriva vilka fritidsaktiviteter som erbjuds på särskilda boenden inom äldreomsorgen och vad som påverkar beslutsprocessen vid val av aktiviteter. En kvalitativ intervjustudie genomfördes med tio deltagare. Alla inkluderade deltagare arbetade på särskilt boende och ansvarade för val av aktiviteter samt att aktiviteterna genomfördes. Resultatet visade att det erbjöds många olika aktiviteter till exempel musik, dans och promenader. Det förekom olika typer av stöd i arbetet för deltagarna men även hinder. Brukarna på deltagarnas boenden hade möjlighet att påverka vilka aktiviteter som erbjuds. Det framgick också att vissa deltagare anpassar aktiviteterna efter brukarnas aktivitetsförmåga. Deltagarna har ett behov av stöd på boendet men även utanför den egna verksamheten. Arbetsterapeuter med sin kompetens skulle kunna uppfylla en del av det behovet. 

  • 40.
    Byström, Fanny
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Hälsa, Aktivitet, Vård (HAV). Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Isaksson, Elise
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Hälsa, Aktivitet, Vård (HAV). Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Kåhlin, Ida
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Participation in Daily Activities - perceptions of older people with intellectual disabilities2012Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 41.
    Bäck Öberg, Robert
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen för arbetsterapi.
    Eriksson, Elin
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen för arbetsterapi.
    Arbetsterapeutiska interventioner för ungdomar och vuxna med autismspektrumtillstånd: En litteraturstudie2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Autismspektrumtillstånd utmärker sig främst genom bristande verbal- och ickeverbal kommunikation, nedsatt social ömsesidighet och en oförmåga att skapa samt bibehålla relationer. Detta innebär en aktivitetsproblematik inom; ADL, fritid, skola och arbete.

    Syfte: Att undersöka vilka arbetsterapeutiska interventioner som finns för ungdomar och vuxna personer med autismspektrumtillstånd.

    Metod: En systematisk litteraturstudie utfördes med sammanlagt 23 artiklar som inkluderades. Databassökningen utfördes i de fyra databaserna; PubMed, AMED, CINAHL och Scopus.

    Resultat: Det framkom fyra teman; 1) skapa förutsättningar för aktiviteter, 2) träna sociala färdigheter, med två underteman; 2.1) träna sociala färdigheter med datorprogram, 2.2) träna sociala färdigheter med rollspel, 3.) träna motoriska färdigheter och träna i aktivitet samt 4) handledning.

    Konklusion: Det framkom att sociala färdigheter är fokus för arbetsterapeutisk intervention. Även att teknikstöd och rollspel var vanligt förekommande för unga vuxna och vuxna med AST.

  • 42.
    Bäckman, Lisa
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Karlsson, Malin
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Arbetsterapeutiska åtgärder som främjar delaktighet i dagliga aktiviteter hos personer med demenssjukdom2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Andelen äldre i samhället har ökat och därmed har även förekomsten av demenssjukdomar tilltagit. Aktivitet är av stor betydelse för personer med demenssjukdom, dock påverkar sjukdomen ofta individens aktivitetsförmåga och det kan bli svårt att utföra dagliga aktiviteter. Syftet med studien var därför att kartlägga och beskriva arbetsterapeutiska åtgärder som främjar delaktighet i dagliga aktiviteter hos personer med demenssjukdom. En litteraturstudie genomfördes, och datainsamlingen skedde både genom en systematisk sökning i databaser och genom sekundär sökning. Sammanlagt inkluderades 14 vetenskapliga artiklar i studien. En latent innehållsanalys genomfördes, och meningsbärande enheter i samtliga artiklar identifierades. Mönster i den insamlade datan kunde därmed urskiljas och analyseras. Resultatet presenterar förbättrande och kompenserade arbetsterapeutiska interventioner genom anpassning av aktivitet och miljö, samt kognitiv träning. Individanpassning av aktivitet efter intresse och funktion, anpassning av den fysiska miljön, samt handledning av vårdpersonal och anhöriga, ledde till ökad självständighet och delaktighet i dagliga aktiviteter. Resultatet har påvisat att arbetsterapeutiska åtgärder har goda möjligheter att öka upplevelsen av delaktighet i dagliga aktiviteters hos personer med en demenssjukdom.

  • 43.
    Callerborn, Anna
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för nervsystem och rörelseorgan.
    Holstein, Jane
    Linköpings universitet, Institutionen för nervsystem och rörelseorgan.
    Arbetsterapeuters pedagogiska förhållningssätt i gruppverksamhet - en kvalitativ studie2005Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Arbetsterapeuten använder sig av meningsfulla aktiviteter för att främja hälsa och åstadkomma funktionella framsteg. Den yrkesprofessionella rollen är att stödja och möjliggöra för klienter att etablera en förändring. Att använda gruppen som ett verktyg kan vara ett sätt att göra detta. Kunskap behövs om hur lärandet fungerar och vilka undervisningsmetoder som främjar inlärning så att det är individanpassat efter varje persons sätt att lära. Syftet med denna studie var att undersöka vilka pedagogiska förhållningssätt arbetsterapeuter beskriver att de använder i gruppverksamhet. Intervjuer genomfördes med tio arbetsterapeuter från södra Sverige. Vid analysarbetet, som utfördes efter kvalitativ metod, framkom tre olika förhållningssätt till lärande från de intervjuade. Det ledarcentrerade förhållningssättet innebar att arbetsterapeuten var auktoritär och styrde gruppen genom att ge instruktioner. I det klientcentrerade förhållningssättet lät arbetsterapeuten klienterna pröva först och kom sedan med feedback. Vid det gruppcentrerade förhållningssättet hade arbetsterapeuten en flexibel roll och lät gruppen arbeta självständigt. Arbetsterapeuterna i studien använder något eller en kombination av dessa tre förhållningssätt. Tydliga spår från de olika pedagogerna har framkommit inom förhållningssätten. Författarna anser att behovet av att kartlägga användning av pedagogik är av stor vikt då det är en grundläggande förmåga för att kunna nå klienter med information på bästa sätt.

  • 44.
    Carlman, Lena-Carin
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier.
    Lindgren, Kerstin
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Hälsa, Aktivitet, Vård (HAV). Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Redo för arbete: En studie kring arbetsförmåga hos personer efter förberedande arbetsträning2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    In recent decades, mental illness has increased in Sweden, and in parallel to this there has been an increase in unemployment. This implies that it is harder for people who have been away from employment for long periods due to ill health to return to work. The purpose of this study was to examine the work situation of people with mental illness who had undergone prevocational training, and to identify psychosocial factors relevant to their current work ability. The aim was also to describe how those who had undergone prevocational training perceived that it had affected their work ability. The study involved 19 participants who were interviewed and assessed with the Worker Role Interview, and an open question was asked about how they perceived that the prevocational training had affected their current work ability. The interview revealed that three of the participants were on sick leave, one was seeking a job, and 15 were working or studying. The results showed that the participants generally had support to acquire, return to, or continue employment concerning the psychosocial factors identified with the WRI. The WRI items showing the strongest support concerned the participants’ understanding of their abilities and limitations, their belief in their ability to work, and their understanding of what the working role involved. All participants perceived that the prevocational training had had a significant impact on their ability to return to work.

  • 45.
    Deshpande, Shilpa
    et al.
    Model of Human Occupation Clearinghouse, University of Illinois at Chicago, USA.
    Kielhofner, Gary
    University of Illinois at Chicago, USA.
    Henriksson, Chris
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Haglund, Lena
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Hälsa, Aktivitet, Vård (HAV). Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Olson, Linda
    Rusch University, Chicago, USA.
    Forsyth, Kirsty
    Chicago.
    A user's manual for the Occupational Circumstances Assessment Interview and Rating Scale2002Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The OCAIRS provides a structure for gathering, analyzing, and reporting data on the extent and nature of an individual's occupational participation. It can be used with a wide range of clients, and would be appropriate for any adolescent or adult client who has the cognitive and emotional ability to participate in an interview. The OCAIRS provides a structured and theoretically based means of developing interview skills in evaluation and treatment.

  • 46.
    Dolva, Anne-Stine
    et al.
    Lillehammer University College.
    Hemmingsson, Helena
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Gustavsson, Anders
    Stockholm University.
    Borell, Lena
    Karolinska Institute, Stockholm.
    Children with Down syndrome in mainstream schools: peer interaction in activities2010Ingår i: European Journal of Special Needs Education, ISSN 0885-6257, E-ISSN 1469-591X, Vol. 25, nr 3, s. 283-294Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The objective of this qualitative study was to explore peer interaction in the context of school activities in mainstream classes that included pupils with Down syndrome together with their peers without disabilities in order to identify enabling conditions. Six children with Down syndrome, each of whom was the only one with Down syndrome in a regular class, were observed and interviewed. Two main patterns of interaction were identified; equal and unequal interaction. Enabling conditions were found to be related to the pupils' shared understanding of the activities and the task demands in relation to the performance range of the participating pupils. When interaction was challenged by limited understanding of the activity or by too high task demands in relation to performance range, the findings revealed how peers applied diverse enabling strategies to include the pupil with Down syndrome. The results of this study highlight how activities form the basis for interaction and constitute an understudied and very important dimension for peer interaction. By looking more closely at this dimension, we can discover a fruitful approach with which to enable interaction between pupils with and without disability.

  • 47.
    Egilson, Snaefridur
    et al.
    University of Akureyri, Akureyri, Iceland.
    Hemmingsson, Helena
    Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden.
    School participation of pupils with physical and psychosocial limitations:  a comparison2009Ingår i: British Journal of Occupational Therapy, ISSN 0308-0226, E-ISSN 1477-6006, Vol. 72, nr 4, s. 144-152Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Several features in the school environment affect pupils with disabilities, serving as either supports or barriers to their school participation. The purpose of this study was to investigate and look for differences in the pupil-environment fit of students with physical and psychosocial limitations, using the School Setting Interview (SSI). The SSI is a client-centred instrument, which focuses on school activities where adjustments need to be made to accommodate pupils with disabilities and to enable their participation. Descriptive statistics and Mann-Whitney U tests were employed to compare the fit of the two groups and their school environment.

     The results reveal that, in order to participate actively, both groups of pupils required adjustments to many school settings. Pupils with physical limitations frequently need adjustments, but their needs were met by the schools to a more satisfactory extent than were the needs of pupils with psychosocial limitations.

     The findings support the usability of the SSI for pupils with various types of limitations. They also stress the importance of eliciting the perspectives of the pupils themselves in order to facilitate the planning and implementation of client-centred occupational therapy interventions in school.

  • 48.
    Ehrenfors, R
    et al.
    Division of Occupational Therapy, Department of Neurobiology, Care Sciences and Society, Karolinska Institute, Stockholm, Sweden.
    Borell, L
    Division of Occupational Therapy, Department of Neurobiology, Care Sciences and Society, Karolinska Institute, Stockholm, Sweden.
    Hemmingsson, Helena
    Division of Occupational Therapy, Department of Neurobiology, Care Sciences and Society, Karolinska Institute, Stockholm, Sweden.
    Assessments used in school-aged children with acquired brain injury - Linking to the international classification of functioning, disability and health2009Ingår i: Disability and Rehabilitation, ISSN 0963-8288, E-ISSN 1464-5165, Vol. 31, nr 17, s. 1392-1401Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    PURPOSE: The aim was to examine widely used assessments within the rehabilitation of school-aged children with acquired brain injury (ABI) with the International Classification of Functioning, Disability and Health (ICF) as a framework.

    METHOD: A survey identified the assessments most widely used in the rehabilitation of school-aged children with ABI in Sweden. The aims of these assessments were linked to the ICF according to previously published linking rules for clinical assessments.

    RESULTS: Thirty out of 43 widely used assessments were linked to body functions. The remaining assessments were linked to activities and participation, with no assessments being linked to environmental factors. Many categories within activities and participation were missing, whereas some categories within body functions were covered by numerous assessments.

    CONCLUSIONS: The widely used assessments within paediatric brain injury rehabilitation do not cover essential aspects of functioning and disability. Specifically, assessments focussing on many crucial categories of activities and participation, and all categories within environmental factors were missing. A better understanding of school-aged children's health and disability might be achieved by using the ICF to identify a set of assessments, illuminating body functions, activities and participation and environmental factors.

  • 49.
    Ekberg, Kerstin
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för samhällsmedicin. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Eklund, MonaInstitutionen för hälsovetenskaper, Arbetsterapi och aktivitetsvetenskap, Lunds universitet.Hensing, GunnelInstitutionen för medicin, Avd för samhällsmedicin och folkhälsa, Sahlgrenska akademien, Göteborgs universitet.
    Återgång i arbete: processer, bedömningar, åtgärder2015Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Förmågan och möjligheten att arbeta är viktig både för den enskilda 
individen och för samhället. När en person helt eller delvis förlorar sin arbetsförmåga på grund av ohälsa ska olika aktörer i välfärds­samhället möjliggöra återgång i arbete. Sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen blir i en del fall komplex beroende på variationer i aktörernas perspektiv på arbetsförmåga, de bedömningsmetoder som används och vilka regelverk som är tillämpbara. Kunskapsbaserade åtgärder för att främja återgång i arbete involverar i allmänhet arbetsplatsen som en central 
aktör och arena för åtgärder, medan praktiken ofta är annorlunda. 
Boken belyser förut­sättningar för att implementera kunskapsbaserade utredningar och åtgärder i det svenska samhället, liksom komplexiteten 
i dessa processer.

    Boken vänder sig till personer som arbetar med bedömning av arbetsförmåga och med åtgärder för att främja återgång i arbete. Målgrupper är studerande och professionella som i sin yrkesutövning inom till exempel primärvården, företagshälsovården eller inom privata rehabiliterings­enheter arbetar med sjukskrivningsprocesser och arbetslivsinriktad rehabilitering. Boken riktar sig också till arbetsgivare och arbetsledare som har ansvar för sjukskrivna medarbetares återgång i arbete.

  • 50.
    Ekbladh, Elin
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Hälsa, Aktivitet, Vård (HAV). Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    "Return to Work - the Predictive Validity of the Assessment Instrument Worker Role Interview"2010Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    "Return to Work - the Predictive Validity of the Assessment Instrument Worker Role Interview"

     

    Introduction: Long-term sick-listing entails great costs for the society and suffering for the individual. As rehabilitation could decrease these costs, valid and reliable methods are then required for assessing work ability and identifying individual rehabilitation needs. There is a need to develop and investigate the validity of work-related assessments tools and in particular assessments concerned with psychosocial aspects in relation to return to work.

    Objectives: The aims of this study were to investigate if and how the Worker Role Interview (WRI) can predict return to work and how the predictive validity of the WRI for return to work changes over a period of two years.

    Methods: WRI is an assessment tool designed to identify psychosocial and environmental factors which influence a person’s ability to return to work. Fifty three long-term sick-listed people constituted the study group. Differences in WRI ratings and the ability of WRI to correctly predict whether these people would fall into the working or non-working groups at 6, 12 and 24 month follow-ups were tested by Mann–Whitney test and logistic regression respectively

    Results: The item ‘Expectation of job success’ which concerns the person’s belief in their abilities in relation to return to work emerged as an important predictive factor for return to work in all statistical analyses. Eight of 16 items in WRI were rated differently between the working or non-working groups at one or more of the three follow-ups. The regression models based on the WRI ratings had an overall correct prediction rate ranging from 81% to 96% between the follow-ups.

    Conclusion and contribution to practice and evidence base of occupational therapy: The WRI assessment contains items which predict return to work. This implies that the WRI is a useful tool for occupational therapist working with vocational rehabilitation for identifying individual rehabilitation needs for people who are sick-listed.

12345 1 - 50 av 241
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf