liu.seSök publikationer i DiVA
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 1 - 50 av 331
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Ahlberg, Fredrik
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande.
    Siggelsten, Marcel
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande.
    Arbetsbaserade Formella Utbildningar: En Fallstudie2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna fallstudie är av kvalitativ metod och syftar till att undersöka och öka förståelsen för hur formella arbetsbaserade utbildningar används i praktiken och vilken roll de spelar för utbildningssatsande företag inom detaljhandeln. Studien behandlar både ledare och medarbetares syn på de tillhandahållna utbildningarna.

    Resultaten tyder på att formella arbetsbaserade utbildningar kan fungera som en grund för informellt lärande på arbetsplatsen. Medarbetarna tryckte på vikten av att inkludera diskussionsmoment i utbildningarna för ge de möjlighet att öppna upp sig för alternativa tolkningar. Vidare tyder resultaten på att ökat reflekterande lärande sannolikt leder till att de anställda bättre kan anpassa sina metoder efter olika kontexter. Våra resultat visade även på att motivationen till att gå på utbildningarna minskas i det fall den är repetition. Således bör utbildningarna i högre individanpassas.

  • 2.
    Ali, Sofia
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    "Varför ska de inte välja svensken framför mig?": Invandrarungdomars föreställningar om möjligheter och svårigheter på den svenska arbetsmarknaden.2014Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie bygger på sju invandrarungdomars föreställningar om möjligheter och svårigheter på den svenska arbetsmarknaden. I fokus för studien står särskilt ungdomarnas berättelser om de vägval de gjort, som de står inför och som de skulle vilja göra, när det gäller att etablera sig på arbetsmarknaden. Med hjälp av en semistrukturerad intervjuguide utfördes intervjuer med ungdomarna varpå dessa analyserades och tolkades i enlighet med meningskoncentreringsprincipen. Det teoretiska ramverk som använts för att tolka och analysera ungdomarnas berättelser har legat i led med Pierre Bourdieus habitusbegrepp och praktiskt sinne, kapitalbegreppen samt sekundära karaktäristika. Resultatet visar att det finns ett driv hos ungdomarna att arbeta men att de känner sig motarbetade och förbisedda på arbetsmarknaden. De upplever att deras invandrarskap innebär att de behöver prestera dubbelt så bra i arbete och studier för att en arbetsgivare ska få upp ögonen för dem, för ”varför ska de inte välja svensken framför mig?”. Även bristande kontaktnät innebär ett underläge för invandrarungdomarna jämfört med deras svenska arbetssökande vänner. De förlitar sig inte på att någon förälder eller familjemedlem kommer att kunna hjälpa de få in foten på arbetsmarknaden eftersom de möjligheterna är begränsade. Sammantaget är de överens om att de i rollen som invandrare eller barn till invandrare sitter i en position som innebär att de inte har samma möjligheter som en etniskt svensk har i arbetssammanhang. 

  • 3.
    Almgren, Richard
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten. Green Business AB.
    Näringslivets insatser på miljöområdet: För Naturvårdsverket2015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Uppdraget för denna rapport har varit att beskriva näringslivets insatser på miljöområdet med avseende på vilka miljöfrågor som näringslivet prioriterar, hur företagen organiserar sina insatser och vilka verktyg de använder för att förbättra sin miljöprestanda, hur de ser på några vanliga statliga styrmedel, vilka som är de viktigaste drivkrafterna och hindren till förbättrad miljöprestanda samt att även blicka utanför Sveriges gränser.

    Generationsperspektivet, ungefär 3-års cykler, på miljöfrågorna innebär att det ofta tar lång tid innan ett miljöproblem uppenbarar sig som ett problem. Likaså tar det ofta lång tid att åtgärda upptäckta problem med hänsyn till att de ofta kräver omställningar med nya tekniska lösningar, som inte alltid finns till hands, och som också behöver inför as brett i näringslivet.

    När det gäller den första frågan om vilka de viktigaste miljöfrågorna är för näringslivets del visar denna studie att det främst gäller klimatfrågan och produkternas miljöaspekter i ett värdekedjeperspektiv. Båda frågorna är globala till sin karaktär. De studerade företagen har hög beredskap och har redan påbörjat arbetet att för svensk del bidra till att minska klimatpåverkan. Innebörden av de antagna målen hos de 50 studerade företagen är att företag som verkar i Sverige enligt denna studie ska kunna medverka till att nå den nivå på insatser som IPCC indikerat för år 2050. Det är den tidpunkt som IPCC siktar på i sina senaste utvärderingar. Flera företag har vardera skisserat en trovärdig färdplan för att göra verksamheten koldioxidsnål eller koldioxidneutral till nämnda tidpunkt. Det är känt från andra liknande studier att det f rån näringslivets perspektiv dock också behövs ett politiskt mål av flera skäl, bl a för att regeringar och näringsliv i alla länder ska dra åt samma håll. Det som emellertid är intressant nu är att näringslivet i Sverige enligt denna studie har påbörjat arbetet med att finna lösningar för att nå ett ev kommande politiskt globalt mål. De studerade företagen i Sverige har även i stor utsträckning upprättat egna mål och genomför åtgärder på de områden som de nationella miljökvalitetsmålen täcker, bl a med inriktning på att begränsa förorening av luft- och vattenområden men även på att värna den biologiska mångfalden i jord- och skogsbruk samt att värna och utveckla naturvärden i den bebyggda miljön. Resultaten i form av utsläppsminskningar på de föroreningsanknutna områdena är goda även om det på flera områden återstår insatser att göra. Miljökvaliteten i Sverige på dessa områden påverkas dock främst av verksamhet i länder utanför Sveriges gränser. Den miljöpåverkan som uppstår som följd av den ökade handeln mellan länder är idag svår av kvantifiera på grund brister i lämplig statistik och mätetal. Inriktningen av handeln pekar emellertid på att Sverige exporterar mer varor med goda miljöprestanda, räknat i hela värdekedjan, än importerar varor med dåliga. Utöver nämnda områden har företagen ofta mål för användning av resurser och utveckling av förnybara energikällor.

    När det gäller den andra frågan om företagens egna insatser visar studien att det i rapporten studerade delen av näringslivet i Sverige i betydande omfattning på frivillig väg har infört egna verktyg för att effektivt kunna hantera sina miljöfrågor. Den viktigaste förändringen är att begreppet hållbar utveckling nu har slagit rot. Det medför att miljöfrågorna nu fått en tydligare plats i företagens ledningar i samverkan med andra frågor inom begreppet hållbarhet. De viktiga förebilderna för innebörden av hållbar utveckling är UN Global Compact, OECDs vägledning för multinationella företag och den internationella standarden ISO 26000 om socialt ansvarstagande. Rapporteringen av studerade företagens insatser på hållbarhetsområdet sker i stor utsträckning enligt den modell som utarbetats av GRI (Global Reporting Initiative). Den egna målstyrda verksamheten baseras väsentligen på miljöledningssystem som upprättats med stöd av den internationella miljöledningsstandarden ISO 14001, inom vilken även lagstyrda insatser hanteras internt . Syftet med sådana miljöledningssystem är att bidra med en effektiv metod att hantera miljöfrågorna i ett företag. Den logik som denna standard har byggt upp, m ed målstyrning som viktigaste komponent, lyser igenom i alla företagens hållbarhetsredovisningar. Det är alltså tydligt att ISO 14001 har fått stort genomslag i den praktiska hanteringen av miljöfrågorna. Vidare är det tydligt att företagen idag fäster sto r vikt vid att värna och utveckla den biologiska mångfalden i skogen. Mer än 70 procent av den produktiva skogsmarken i Sverige är certifierad enligt något av de stora förekommande certifieringssystemen (FSC/PEFC). Det innebär omfattande åtaganden för skog sägarna att värna om den biologiska mångfalden och att sätta av marker för naturvårdsändamål.

    När det gäller den tredje frågan om näringslivets förhållningssätt till statliga styrmedel har näringslivet i Sverige generellt sett en positiv syn på det regel verk som reglerar deras verksamhet. Efterlevnaden synes vara god av gällande regler. Den statliga individuella, integrerade tillståndsprövningen anses av berörda företag vara ett bra styrmedel. Det gäller även den europeiska kemikalielagstiftningen REACH. Däremot framgår det tydligt av studien att den nuvarande utformningen av tillståndsprövningen enligt berörda företag efter hand har blivit alldeles för omständlig och tidsmässigt utdragen. Idag tar tillståndsprocessen över tre år i genomsnitt. Det bör tydliggöras att inget företag har yrkat på att sänka miljökraven i sig utan framförallt att få tillståndsprocessen att gå fortare. Studien visar att det finns flera sådana möjligheter utan att varken göra avkall på kraven i direktiv från EU eller hänsyn till miljön. Avgiften på kväveoxider har mer eller mindre förlorat sin roll som styrmedel och fungerar numera mest som subvention av energisektorn på bekostnad av skogsindustrin. Det är framförallt skogsindustrin som framför kritik på denna punkt. Vidare ans er berörda företag att handeln med utsläppsrätter enligt EU ETS bör utvidgas till ett globalt system för att kunna bli verkningsfullt.

    När det gäller den fjärde frågan om drivkrafter och hinder för förbättrad miljöprestanda var lagstiftningen den stora drivkraften under 1970- och 1980-talen. Olika marknadsbaserade krav har numera fått en betydligt större roll än tidigare. Kraften i dessa krav skiftar från bransch till bransch och från miljöfråga till miljöfråga. En notering som stödjer tesen om att marknad en tagit över är det faktum att även de i denna undersökning utvalda företag, som inte i någon påtaglig utsträckning styrs av lagstiftning, också har ambitiösa program och planer. En annan bild av samma utveckling är relationen till kunder och andra intressenter. Det framkommer av företagen i studien att de knappast idag kan verka på marknaden samtidigt som förtroendet för företaget sviktar hos kunder och andra intressenter. En viss reservation kan dock vara befogad. Bakom olika marknadsrelaterade krav står ofta myndighetskrav eller lagstiftning. Det motsatta gäller naturligtvis också, dvs bakom lagstiftningskrav finns ofta ytterst ett krav på marknaden. Vidare är det tydligt från studien att d en värdegrund som idag omfattar de flesta svenskar, att värna om miljön, gäller också för företag. Sverige är ett relativt homogent land med en i stora delar gemensam värdegrund. En betydande del av alla insatser för miljön görs därför på helt frivillig väg av ren omtanke om miljön. Också detta bekräftas av det faktum att även de företag som inte omfattas av statliga krav på tillstånd, anmälan eller andra ”skarpa krav” också vidtar åtgärder för att skydda miljön med liknande inriktning och omfattning som de med sådana krav.

    Genomgången av olika verktyg och styrmedel får konsekvenser för de statliga och kommunala myndigheterna. Olika statliga regelverk är inte längre är det enda svaret på förbättrad miljöprestanda hos näringslivet. Det innebär att miljöpolitiken för regering och myndigheter snarare bör vara att skaffa sig ett rimligt förhållningssätt till de olika initiativen på marknaden med innebörd att staten underlättar för och stödjer företag, snarare än reglerar. Efter genomgången i denna rapport är svaret entydigt nej på frågan om det behövs kompletterande styrmedel. Det saknas i varje fall miljömotiv för det.

    Informationen för att besvara frågorna i denna undersökning har främst hämtats från en grupp av 50 stora företag med verksamhet i Sverige. Därutöver har information inhämtat s från intervjuer (11 företag, varav 6 från gruppen av 50), andra tillgängliga undersökningar och litteratur. De 55 företagen utgör inte ett representativt urval av näringslivet idag. Däremot vet vi från tidigare undersökningar att den värdegrund och de insatser som de stora företagen gör efter hand verkar som inspiration för de mindre företagen. Många av de mindre företagen är också leverantörer till de stora och har krav fr ån kunden att förhålla sig till. Det de stora företagen gör idag förmodas vara giltiga för en större del av näringslivet om några år.

  • 4.
    Andersson, Carlaxel Bo
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier.
    Karlsson, Morgan
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier.
    Leo, Carl Bengt Gunnar
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier.
    Olsson, Sara
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier.
    Svensson, Anna
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier.
    Att dra sitt strå till stacken: En studie om arbetsmarknadens inverkan på individen2006Studentarbete andra termin, 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Arbetslivet och frånvaron av arbete är en stor del av en individs identitetsskapande. Samtidigt pågår stora förändringar på arbetsmarknaden och individen måste vara anpassningsbar, till att vara i en ny situation och omdefiniera sin egen identitet. Den första delen i antologin handlar om hur den flexibla arbetsmarknaden har för inverkan på en individs identitet och livsvillkor. Studien visar att informanterna lever i olika stor grad i denna verklighet ch har en inverkan på dess identitetsskapande. Nästa bidrag belyser hur det sociala samspelet ser ut mellan olika etniska grupper på arbetsmarknaden. Tredje delen handlar om arbetslöshetens konsekvenser för identiteten och dess upplevelser av arbetslöshet. Studien visar på att upplevelserna är varierande och kan både vara positiva och negativa.

    I bidraget kring utmattning framkommer vikten av att se till samhället och inte enbart den medicinska vetenskapen. Studien visar på att tillit, normer och värderingar har betydelse kring en individs identitet och livsvillkor.

    Den sista delen behandlar vad utbildning och arbete har för betydelse för unga mänsidentitetsskapande och vad som kan påverka dem i deras val.

  • 5.
    Andersson, Hans
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Företagsekonomi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Berggren, ChristianLinköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Projekt, innovationer och entreprenörskap. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten. University of Sussex.
    Kunskapsintegration och innovation i en internationaliserande ekonomi: Slutrapport från ett forskningsprogram2015Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Den här skriften presenterar ett urval resultat och texter från forskningsprogrammet ”Kunskapsintegration och innovation i en internationaliserande ekonomi” (Knowledge Integration and Innovation in Transnational Enterprise, KITE) som finansierats av Riksbankens Jubileumsfond i två faser under åren 2007–2015. I programmet har vi analyserat hur företag, speciellt i tekniktunga industrier, påverkas av den allt mer globala konkurrensen om nya produkter och tjänster, hur nya specialiserade kunskaper växer fram och tas tillvara, och hur de kan förenas med existerande kunskapsbas. I denna skrift finns studier på tre olika nivåer: branschnivån, med analyser av innovationsprocesser och kunskapsutmaningar i industriella sektorer; företagsnivån, med skildringar av förändringar i företagens interna organisering av kunskapsbildande processer och undersökningar av nya former för utbyte och samspel mellan företag; samt mikronivån, med undersökningar av samspelet mellan individuella specialister inom företag. Skriften vänder sig både till den intresserade allmänheten och till forskare med annan vetenskaplig bakgrund. Fokus är på internationellt konkurrerande branscher och företag, men analyserna av kunskapens delning och sammanflätning, separation och integration, har bäring också på andra kunskapsintensiva sektorer och verksamheter, från statliga verk till sjukvård.

    En vetenskaplig presentation av programmets forskning under de första fyra åren finns i boken Knowledge Integration and Innovation: Critical Challenges Facing International Technology-Based Firms (redigerad av Berggren, Bergek, Bengtsson, Hobday & Söderlund och utgiven av Oxford University Press 2011). En uppföljande volym, Managing Knowledge Integration Across Boundaries, planeras av samma förlag 2016 (redigerad av Tell, Berggren, Brusoni & Van de Ven). I den medverkar ett antal internationella författare vilket visar kunskapsområdets globala tyngd och intresse. Under programmets drygt åtta år har deltagarna publicerat ett mycket stort antal artiklar, konferensbidrag, bokkapitel och liknande. För dessa hänvisar vi till programmets hemsida www.liu.se/kite.

    Vi har under hela programperioden arbetat intensivt med att diskuteraoch konstruktivt kritisera och utveckla varandras bidrag. Därför har det varit naturligt att denna skrift inbegriper många programdeltagares medverkan. En presentation av samtliga medverkande finns i slutet av denna skrift. Följande KITE-forskare har medverkat i nedan angivna kapitel:

    Hans Andersson (kapitel 4)

    Lars Bengtsson (kapitel 7)

    Marie Bengtsson (kapitel 3)

    Anna Bergek (kapitel 2)

    Christian Berggren (kapitel 1)

    Karin Bredin (kapitel 6)

    Cecilia Enberg (kapitel 5, 7)

    Mattias Johansson (kapitel 4)

    Nicolette Lakemond (kapitel 7)

    Lars Lindkvist (kapitel 3)

    Thomas Magnusson (kapitel 1)

    Camilla Niss (kapitel 6)

    Jonas Söderlund (kapitel 6)

    Fredrik Tell (kapitel 5)

    Vi vill också tacka Jenny Björkman på Riksbankens Jubileumsfond och Makadam förlag för deras engagerade arbete med redigering och produktion av slutresultatet.

  • 6.
    Andersson, Josefin
    Linköpings universitet, REMESO - Institutet för forskning om Migration, Etnicitet och Samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Arbetsmarknadsprojekt som kooperativ: Erfarenheter från fyra ESF-projekt med ett kooperativt arbetssätt2010Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Arbetskooperativ har i Sverige en lång historia bakom sig men har under senare år uppmärksammats under nya former; sociala arbetskooperativ eller sociala företag. Dessa utmärker sig genom att främst skapa arbeten för personer med olika former av arbetshinder. I den här rapporten har personal från fyra ESF-projekt med inriktning mot social arbetskooperation intervjuats. Rapporten ger en bild av hur den kooperativa rörelsen kan kombineras med arbetsmarknadspolitisk projekt­verksamhet – men också av de svårigheter som denna verksamhet kan möta. I studien analyseras bland annat hur inkludering får betydelse i projektverksam­heten i relation till frivillighet och tvång.

     

  • 7.
    Andersson, Ragnar
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Tema Kultur och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier. Linköpings universitet, REMESO - Institutet för forskning om Migration, Etnicitet och Samhälle.
    Inclusion of immigrants -- effects of diffent kinds of partnerships2008Ingår i: Partnership: As a Stragegy for Social Innovation and Sustainable Change / [ed] Lennart Svensson, Barbro Nilsson, Stockholm: Santérus Academic Press , 2008, 1, s. 159-172Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Is partnership as an organisational principle a way to overcome the limitations of project-organisation and its focus on short-term outcomes? Or is the interest in partnership organisations only an expression of a trend or a fashion in the growing market for organisational development in complex situations? In this book 14 scholars get new data and make careful analysis of the partnership organisation both in theory and in practice. They analyse the effectiveness of the partnership organisation in implementing changes and innovation with long-term effects rather than short-term results. The ambition is to address practical dilemmas and problems in the partnership organisation by using different theoretical perspectives - theories about organisational learning, strategies for change, power and empowerment, gender analysis, governance and participation etc. The research presented is valuable in order to achieve deeper understanding of the pros and cons with the partnership organisation. When can it be useful? What kind of problems can be addressed? Which conditions are necessary if the partnership model is to be used? Editors are Lennart Svensson, professor of sociology at the University of Linkoping, Sweden and Barbro Nilsson, Ph.D. and lecturer of pedagogic at the Institution of Behaviour Science learning at the University of Linkoping. Also contributing are Ken Caplan, Leda Stott, Erik Lindhult, Ingela Malqvist, Marianne Parmsund, Ann-Christine Larsson, Maria Bogren, Sofia Wistus, Ragnar Andersson, Hanna Westberg, Anette Scoppetta and Gun Hedlund.

  • 8.
    Appelkvist, Jenny
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Professionsföretagare: I skärningspunkten mellan småföretagande, profession och genus2016Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Den här avhandlingen handlar om kvinnors företagande i en profession stadd i förändring. Flera professioner i Sverige, men också internationellt, präglas av en ökad andel kvinnor men även av de strukturella omvandlingar som under 1900-talet lett från ett industri- till ett tjänstesamhälle. Ett ökat småföretagande är en annan förändring som uppkommit under senare år.

    I föreliggande studie beskrivs och analyseras kvinnors företagande inom en profession utifrån vad som sker i skärningspunkten mellan företagande, profession och genus. Ett tydligt exempel i Sverige på en profession stadd i förändring är veterinärprofessionen som de senaste 50 åren genomgått en rad förändringar. Den teoretiska referensramen består av en kombination av teorier om småföretagande, profession och genus. Det empiriska materialet består av intervjuer med samtliga veterinärer som är företagare och kvinnor i Östergötland. I avhandlingen myntas begreppet professionsföretagare med avsikt att synliggöra samspelet mellan företagande och profession. Studiens resultat visar att professionen i många fall prioriteras framför företagandet. Professionsföretagarna gör genus på skilda sätt i olika dimensioner och på olika nivåer. Det är stabilitet i hur genus görs på generell nivå medan genus på specifik nivå görs på ett sätt som i vissa dimensioner utmanar genussystemet. Även om stabilitet är dominerande visar studien exempel på att professionsföretagande skapar förutsättningar för vissa glipor i genussystemets mönster.

  • 9.
    Avby, Gunilla
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Professional Practice as Processes of Muddling Through: a Study of Learning and Sense Making in Social Work2015Ingår i: Vocations and Learning, ISSN 1874-785X, E-ISSN 1874-7868, Vol. 8, nr 1, s. 95-113Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Using an ethnographic approach, the aim of this study was to explore how social workers learn and make sense of experiences in their daily practices. Five events that took place during an ordinary day of child investigation work are described and serve as the basis for the analysis. The findings imply that investigation work is largely a social rationalization process and that the interaction between different actors in work is a strategy to enhance the level of knowledge and contribute to learning among the professionals. Thus, learning is embedded in daily activities, for example, consulting colleagues, framing problems and building relationships. Furthermore, the findings suggest the possibility of assuming a contextualized view of reasoning, a so-called contextual rationality, which maintains that practitioners need to make judgments in a way that is sensitive to and relevant for their own contextualized settings. Contextual rationality is a reasonable strategy to deal with complex problems in daily practices that cannot be completely analysed or solved. Contextual rationality is thus not about accuracy, rather it engages individuals to find meaning and order in the complexity of modern organizations where norms, values and expectations provide frameworks for explanations. Besides offering an explanation for the basis of practice, the study identifies a variety of learning opportunities in everyday practice that could potentially be used in efforts to organize a more reflective practice to facilitate improved workplace learning.

  • 10.
    Avby, Gunilla
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Nilsen, Per
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för samhällsmedicin. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Ellström, Per-Erik
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Knowledge use and learning in everyday social work practice: A study in child investigation work2017Ingår i: Child & Family Social Work, ISSN 1356-7500, E-ISSN 1365-2206, Vol. 22, s. 51-61Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of this study was to explore knowledge use and learning among social workers in everyday child investigation work. Research was undertaken in two Swedish children’s services departments. The study applied an ethnographic approach. Methods for data collection included interviews, participant observations, reflective dialogues and a documentary analysis of case files. The social workers’ knowledge sources were classified into research-based, practice-based and ordinary knowledge. The findings show that the social workers preferred practice-based knowledge, which was primarily conveyed from colleagues and previous experience, and rarely consulted knowledge from sources found outside the practice setting. Furthermore, the findings suggest that the integration of knowledge was made possible through the social workers' engagement in both a verbal and a more cognitive (tacit) reasoning activity, processes that fostered learning at work. The social workers’ learning was predominantly adaptive as they learned to handle tasks in a fairly routinized way on the basis of rules or procedures. The findings lend support to the notion that the use of different knowledge forms could potentially trigger learning in everyday social work.

  • 11.
    Axelsson, Bodil
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Avslutande sammanfattning och reflektioner: Ideal, livsval och komplexitet2009Ingår i: Rapport från konferensen Arbete, livsval och ideal, Arbetets museum 12-13 november 2009, 2009, s. 43-49Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 12.
    Bajric, Azra
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier.
    Arbetsmarknadens spelregler: arbetslöshet bland utomnordiskt födda individer som bor i Finspångs kommun2008Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats
    Abstract [en]

    Research has shown that immigrants in the Swedish society often, when seeking jobs, don’t get the same opportunities as the rest of the population. This thesis is a qualitative research that examines the problematic situation of unemployment among immigrants in the municipality of Finspång. The purpose of this study is to analyze how civil servants in Finspång apprehend and describe the labor market problems surrounding the immigrant groups that live in the municipality of Finspång. The empirical material is build upon seven qualitative interviews with eight civil servants working in Finspång. The main focus has been to study how power relations that could be generated through structural/institutional discrimination related to ethnic/ cultural and gender based differentiation take place and regulate opportunities on the Swedish labor market.

  • 13.
    Behtoui, Alireza
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, REMESO - Institutet för forskning om migration, etnicitet och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Boréus, Kristina
    Statsvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet.
    Neergaard, Anders
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, REMESO - Institutet för forskning om migration, etnicitet och samhälle.
    Yazdanpanah, Soheyla
    Linköpings universitet.
    Att verka för jämlika arbetsplatser: en studie av jämlikhet och ojämlikhet mellan anställda i äldrevården2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Den här rapporten redovisar resultat från en studie på ett antal äldreboenden i en större svensk kommun. Syftet har varit att undersöka hur jämlikhet mellan olika grupper av anställda – i första hand mellan personer i befattningarna undersköterska och sjukvårdsbiträde – kan gynnas.

    Studien har genomförts av fyra forskare och bekostats av det statliga Vetenskapsrådet. Den är alltså varken beställd eller planerad av kommunen ifråga. Forskarna är helt ansvariga för alla delar av studiens uppläggning, genomförande och resultat.

  • 14.
    Bejerot, Eva
    et al.
    Stockholms universitet, Sweden.
    Gustavsson, Maria
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, HELIX Vinn Excellence Centre. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Arbete och arbetsliv. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi.
    Forsberg Kankkunen, Tina
    Stockholms universitet, Sweden.
    Hasselbladh, Hans
    Örebro universitet, Sweden.
    Ekberg, Kerstin
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för samhällsmedicin. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Akutmottagningarnas konstanta kaos: styrning, det oförutsedda och motstånd2015Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 15.
    Bejerot, Eva
    et al.
    Örebro University, Sweden.
    Gustavsson, Maria
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Arbete och arbetsliv. Linköpings universitet, HELIX Competence Centre. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi.
    Hasselbladh, Hans
    Örebro University, Sweden.
    Forsberg Kankkunen, Tina
    Stockholm University, Sweden.
    Ekberg, Kerstin
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för samhällsmedicin. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Occupational Control on Drift—National and Local Intervention in Clinical Work at Emergency Departments2017Ingår i: Professions & Professionalism, ISSN 1893-1049, E-ISSN 1893-1049, Vol. 7, nr 2, s. 1-15Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In Swedish emergency departments, various initiatives have been introduced in order to reduce long waiting times for patients: lean methods, targets for waiting times related to revenues, interprofessional teams, and different forms of triage systems. This study focuses on the physicians’ views on dilemmas related to these interventions. The study is based on the interviews with 14 physicians in four emergency departments. The interviews have been analysed thematically and presented in the form of brief narratives. The study follows changes from clinical practice to the national policy level. The changes appear to be ineffective or counterproductive—waiting times are rather getting longer, but the measures have a number of other effects. Decisions are taken at a central level and are carried out by means of rules, incentives, and projects and end in the medical profession being displaced from the central position they have held in the working processes of health care.

  • 16.
    Bengtsson, Jenny
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande.
    Donderer, Victoria
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande.
    Medarbetarsamtalets påverkan på motivation2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 17.
    Bengtsson, Kristofer
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Avdelningen för kliniska vetenskaper. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Jonson, Carl-Oscar
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Avdelningen för kliniska vetenskaper. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Region Östergötland, Katastrofmedicinskt centrum.
    Prytz, Erik G.
    Linköpings universitet, Institutionen för datavetenskap, Interaktiva och kognitiva system. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Framtidens skadeplats: intervjuer med landstingens beredskapssamordnare2016Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Syftet med föreliggande studie var att genom intervjuer med beredskapssamordnare från Sveriges landsting försöka skapa en bild av hur uppfattningen var att skadeplatsen såg ut idag och skulle kunna kommat att förändras på sikt. Vidare önskade intervjustudien söka svar på frågor som rörde komplexiteten på skadeplatsen genom att diskutera ledningsförhållanden, samverkan med andra aktörer, alarmerings- och dirigeringsfunktionernas roll i det svenska sjukvårdsystemet samt hur ett möjligt arbete med ett återtagande av förmågan till ett civilt försvar skulle påverka systemet i sin helhet. Överlag har detta syfte uppnåtts genom ett rikt material kring relevanta frågeställningar som belyst ett flertal kritiska aspekter både i dagens situation men även för framtiden.

    Resultatet ger en relativt entydig bild av hur situationen uppfattas på landstingsnivå idag av personalen som behandlar beredskapsfrågorna. Den bild som målas upp fokuserar kanske främst på en upplevd avsaknad av centrala och nationellt övergripande styrningar vilket menligt påverkar förmågan att lyfta ledningsförmågan från regional till nationell nivå vid en större händelse som överstiger den regionala förmågan. Den svenska modellen för att hantera samhällsstörningar av idag är väl anpassad för att hantera händelser inom ramen för det egna länets geografiska område. Befintliga koncept för samverkan och samordning bedöms fungera bra i vardagen, exempelvis vid de vanligaste fallen av skadeplatser: trafik och brand. Detta innebär dock att systemet fungerar väl under förutsättning att händelsen är begränsad i såväl tid och rum som vad avser antalet drabbade. En större händelse eller flera händelser samtidigt på olika platser, särskilt om det finns försvårande faktorer såsom utsläpp av farliga ämnen eller en högre hotbild, skapar försvårande omständigheter som upplevs svårhanterliga idag. I ett framtida scenario upplevs även risken för dessa händelser och terrorattacker att öka. Avhängigheten av IT samt ett samhälle som i allt högre grad förlitar sig på ”just in time”-leveranser gör att sårbarheten har ökat och upplevs fortsätta göra det även i framtiden. Andra viktiga områden som lyfts är nuvarande och befarad framtida brist på kompetent personal samt att utbildnings- och övningsverksamhet inte kan bedrivas i önskvärd utsträckning, delvis på grund av personalbrist och –omsättning.

    Vidare syns den generella uppfattningen vara att det saknas ett tydligt ledarskap på nationell nivå då det sällan, om alls, utkommer några direkta styrningar rörande vad som skall uppnås och i vilken utsträckning. Detta har också påvisats i avsnittet ovan rörande före-, under- och efterperspektivet där det finns en klart övervägande del synpunkter på de två förstnämnda perspektiven. Nationell styrning är alltså något som uppfattas vara efterfrågat och då inte bara avseende ledning under insats utan även i frågor rörande enhetlig utrustning och metodik samt utbildnings- och övningsfrågor. Få respondenter har tagit upp efterperspektivet i någon större utsträckning men då det har förekommit har det framförallt berört erfarenhetshanteringsfrågor och den brist som upplevs finnas inom detta specifika område idag. Erfarenheter från den egna verksamheten, såväl i vardagen som vid insatser vid allvarliga händelser, behöver tas om hand, följas upp och sedan utgöra grund för ett levande utvecklingsarbete.

  • 18.
    Benjaminsson, Evelina
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    En del av sammanhanget: Chefens roll i att introducera nya medarbetare2014Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att beskriva hur chefer introducerar nya medarbetare och hur detta påverkar socialiseringen in i en organisation och arbetsgrupp. Studien är uppdelat i två teoretiska teman; de hårda formella delarna av en introduktion och de mjuka den socialisering som sker. Detta är en kvalitativ studie och resultatet är baserat på sju intervjuer med chefer och de dokument som tillhör introduktionen. Resultatet tyder på att vikten vid en introduktion ligger på arbetsuppgifter, trygghet och sammanhanget av organisationen. Introduktionerna är individualiserade men då personalomsättningen ökar så ökar även vikten av att skapa standardiserade rutiner för introduktioner. 

  • 19.
    Bergström, Karl
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi.
    Boklund, Robert
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande.
    Kommunikation och tillit i virtuella team: En kvalitativ studie om medarbetares och ledares upplevelser av att arbeta inom virtuella team2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med uppsatsen är att bidra med kunskap om virtuella team, genom att undersöka medarbetares och ledares upplevelser av att arbeta inom sådana team.

    Uppsatsens resultat förväntas kunna bidra till en ökad kunskap om virtuella team som verkar inom samma tidszon samt hur tillit och kommunikation förhåller sig inom virtuella team. Uppsatsen innefattar nio semistrukturerade intervjuer som genomförts med både ledare och medarbetare för att besvara frågeställningarna och genom det uppnå syftet.

    Att skapa en stark tillit mellan individerna i ett virtuellt team är det som anses svårast. Resultatet visade dock att virtuella team i dagens arbetsmiljö inte har samma problematik som de tidigare haft. Slutsatsen som drogs var att under premissen att virtuella team arbetar inom samma tidszon så påverkas arbetet inte i någon större utsträckning.

  • 20.
    Bergvall, Frida
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier.
    Norberg, Matilda
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier.
    Relationsbaserat ledarskap och dess handlingsutrymme: En kvalitativ studie om verksamhetsnära chefers handlingsutrymme till ledarskap i Norrköpings kommun2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Vi ämnade med denna studie undersöka hur verksamhetsnära chefer uppfattar sitt handlingsutrymme att utöva ledarskap inom sektorerna vård- och omsorg samt utbildning. Genom en relationsbaserad ledarskapsdefinition har vi utgått från frågeställningarna: Vad påverkar relationen mellan ledare och medarbetare i ledarskapet? Vilka slags relationer formar ledaren för att skapa sig handlingsutrymme till att kunna utöva ledarskap? Efter enskilda intervjuer med verksamhetsnära chefer i Norrköpings kommun har materialet analyserats genom tematisk analys och ett maktperspektiv har applicerats. I ett försök att besvara studiens frågeställningar har vi kommit fram till att våra informanters ledarskapsrelationer påverkas av arbetsbelastning, tillgänglighet, förtroende, engagemang, erfarenhet och prestige när de talar om sitt handlingsutrymme att utöva ledarskap. Beroende på deras personliga yrkesstil i relation till verksamhetens ramar så resulterar ledarskapet i helt olika relationer vilka formas efter ledarens ställningstaganden i de olika frågorna. Med andra ord kan förbestämda ledarskapsstilar vara svåra att anamma då personligheter och situationer ser olika ut vilket istället kräver flexibilitet från ledarens håll och en kontinuerlig bearbetning av relationen.

  • 21.
    Bienkowska, Dzamila
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Projekt, innovationer och entreprenörskap. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten. Linköpings universitet, HELIX Vinn Excellence Centre.
    Etzkowitz, Henry
    Stanford University, USA.
    Klofsten, Magnus
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Projekt, innovationer och entreprenörskap. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten. Linköpings universitet, HELIX Vinn Excellence Centre.
    The permeable university: a study of PhD student mobility and academic entrepreneurship intentions2015Ingår i: Sustainable development in organizations: studies on innovative practices / [ed] Elg, Mattias, Ellström, Per-Erik, Klofsten, Magnus, Tillmar, Malin, Cheltenham: Edward Elgar Publishing, 2015, s. 262-274Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 22.
    Biszczanik, Kamila
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Socialt arbete. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Gallo, Carina
    Lund University, Lund, Sweden.
    Benevolent surveillance: a case study of the conceptualization of risk in multi-agency crime prevention work with youth2015Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This paper presents an analysis of Community Intervention Teams (CIT), a risk-oriented multi-agency crime prevention program in Sweden targeting youth who are at risk of engaging in criminal gang activities. We have analysed policy documents and information material created by the Swedish government, the Swedish National Police Board and the National Board of Health and Welfare in conjunction with the national implementation of the CIT program. The results show the use of a risk assessment manual is perceived as the only legitimate tool for archiving success in work with CIT, both from an individual and societal perspective. This simplifies the criminological field by focusing solely on the individual as the starting point for crime prevention and ignores the impact of structural factors behind crime and crime prevention. The use of the concept of risk constructs the target group as both potentially dangerous criminals and as a group of vulnerable youth, which needs to be saved to a better life. This duality creates what we choose to call benevolent surveillance, namely controlling interventions that are legitimized by rehabilitative ideals.

  • 23.
    Bivall, Ann-Charlotte
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Bennerstedt, Ulrika
    Stockholms universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik.
    Co-evaluated quality in new occupational groups - professional vision in digitalized work2017Ingår i: Book of Abstracts: 3rd International ProPEL Conference 2017, 2017, s. 5-6Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The digitalization of working life has lead to extensively changed conditions for work in both classical and emergent professional groups. In classical professional groups, e.g. within healthcare, impacts of such changes in daily work has attracted attention in various research communities focussing among other on adaptations in ways of working or changed patterns of collaboration. However, as a consequence of the society’s digitalization of work and leisure practices, new occupational settings and professional groups have emerged where it can be argued that new forms of knowledge and competence have evolved and become highly specialized. Among these professional groups a recurrent activity is assessment and evaluations of end-services and products. During assessment activities colleagues orient towards digital tools, designs and activities by negotiating understandings of quality. Yet, the work practices of such emerging occupational groups are unexplored in relation to how work is constituted and how professional knowledge becomes a subject matter among the professionals themselves. In this paper, we address these questions by exploring the conditions for collaborative work between colleagues in the IT support sector and computer game development industry. The aim is to explore how professional knowledge and competence are displayed and negotiated during different forms of assessment activities. Theoretically and methodologically we study naturally occurring activities of working life with a focus on participant interaction and the participants’ ways of orienting towards phenomena relevant for conducting work. In the paper, Goodwin’s (1994) notion of professional vision is central for teasing out the participants’ ways of assessing features relevant for the community of practice and making visible local knowledge and learning in the professional field. The empirical materials consist of video recordings from evaluation practices from a global IT support and from a game award event with participants from the computer game industry. Preliminary findings point to participant driven textual and interactional practices of negotiation. In these negotiations domain specific knowledge is displayed by participants through forward oriented reasoning and by addressing the relation between the particular case and general aspects of that case. The paper illustrates these findings by exploring practices deeply connected to work activities and settings as well as products. In the IT support milieu, collaborative assessment activities separated from the daily handling of support errands found a basis for discussing and developing ways of working. The forward oriented assessment orientation by participants is shown in cases where documented errands in IT-systems are reviewed and reformulated into suggestions of future actions by explicating local knowledge emerged within the organization. The participants in the game evaluation setting rely on hands on and “back-seat gaming” as assessment practices in order to establish shared access to the phenomena being assessed, and via such demonstrations negotiate particular game demos qualities and potentials in the future in relation to established game genres. In both settings, individual cases are used in different ways as textual and interactional resources for highlighting ways of seeing more general characters adhering to specific cultural values and organizational issues for the particular occupational group.

  • 24.
    Björklund, Pernilla
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Martin, Jason
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Should I stay, or should I go?: Om medarbetares benägenhet att stanna kvar på ett logistikföretag2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att beskriva och analysera medarbetares benägenhet att stanna kvar på arbetsplatsen. Studien identifierar vilka betydelsefulla faktorer och aktörer som påverkar medarbetares benägenhet att stanna kvar på arbetsplatsen, samt vilka av dessa som är mest centrala. Vår avsikt är även att göra en jämförelse mellan två personalgrupper i den studerade organisationen. Empirin samlades in via intervjuer med en kompletterande enkät. 

    Resultatet visar att det finns ett flertal betydelsefulla faktorer och aktörer för medarbetares benägenhet att stanna kvar på arbetsplatsen och där uppvisar de två personalgrupperna stora likheter. De mest centrala faktorerna och aktörerna är social gemenskap, anställningstrygghet samt intressanta och utmanande arbetsuppgifter. De största skillnaderna mellan personalgrupperna är upplevda utvecklingsmöjligheter och hur behovet av stöd från chef och ledning uttrycker sig. Resultatet visar även att vissa faktorer och aktörer blir betydelsefulla först när de sätts i relation till andra faktorer eller aktörer.

  • 25.
    Björkman, Dan
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande.
    Zetterström, Erik
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande.
    Attrahera, utveckla och behålla: en studie om kompetensförsörjning inom äldrevården2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 15 poäng / 22,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att bidra med ökad kunskap om kompetensförsörjningsprocessen inom äldrevården. Fokus ligger på delarna som handlar om att attrahera, utveckla och behålla personal. Vår avsikt är att undersöka vilka faktorer som påverkar dessa delar samt om det finns någon skillnad mellan de undersökta enheterna. Empirin samlades in genom en enkät som delades ut till undersköterskor och vårdbiträden på två hemtjänstenheter och ett äldreboende i en medelstor svensk kommun.

    Resultaten visar att en önskan att få arbeta med människor är den främsta anledningen till att söka sig till äldrevården. Vi fann dock att en bra lön inte är någon stor anledning till att söka sig dit. Vidare fann vi att såväl det formella som det informella lärandet är relativt gott inom äldrevården. Bristande karriär- och utvecklingsmöjligheter upplevs dock som en anledning till missnöje, vilket är något som kan ligga till grund för frivillig uppsägning.

  • 26.
    Blomgren, Gabriel
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande.
    Rönnbäck Haitto, Alex
    Teoretiskt förberedd - Praktiskt en novis: En studie om relationen mellan teori och praktik inom HR-området2016Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    This thesis strives to elucidate whether or not there exists a gap between theory and practice within the HR-field in Sweden, by studying what perceived differences might exist between education and praxis. If a gap is found, then the ambition is to try to plot where it is and how it can be overcome. The study itself has been done through interviewing 14 HR-practitioners and finding out about their experience regarding their academic education and what they learned that they feel is relevant in their daily work. The study resulted in that a gap was found and that it can be, at least to a certain extent, overcome by integrating internships and having HR-practitioners come to the institutions of higher learning and share their experiences on how HR is practiced.

  • 27.
    Borg, Elisabeth
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Företagsekonomi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Söderlund, Jonas
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Företagsekonomi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. BI Norwegian Business School, Oslo, Norway.
    Moving in, moving on: liminality practices in project-based work2014Ingår i: Employee relations, ISSN 0142-5455, E-ISSN 1758-7069, Vol. 36, nr 2, s. 182-197Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Purpose – The purpose of this paper is to investigate the practices mobile project workers rely upon to deal with their liminal work situation, i.e. a work situation in which they are “in-between” and do not have a clear long-term belonging to any specific organisation or project.

    Design/methodology/approach – The study employs a qualitative approach and draws upon in-depth interviews with 24 engineers working for one of Scandinavia's leading technical consultancies. The aim of the qualitative data analysis was to identify a set of commonalities and differences in their experiences and ways of dealing with liminality.

    Findings – The data indicate that mobile project workers experience their liminality in two separate dimensions; one which is primarily technical and task related, and one that is predominantly group related and social. These types of liminality are dealt with either actively, to lower or handle the ambiguity in the situation, or passively when the individual waits for the situation to be dealt with by others. Based on these two dimensions and types, the paper identifies and discusses four kinds of liminality practices.

    Research limitations/implications – The paper demonstrates the importance of focusing on individuals in project-based work, and specifically how they deal with work in-between. The paper shows when and how individuals make use of different liminality practices in their work, and calls for further research on the different skill sets and competencies that are needed to deal with liminality.

    Originality/value – By identifying four liminality practices applied in situations signified by the experience of being in-between, this study offers an important contribution to the literature on flexible and mobile work conditions. Thus, the paper contributes to the knowledge of threshold-like employment positions that denotes the everyday work situation for an increasing number of individuals engaged in knowledge-intensive and project-based work.

  • 28.
    Brage, Christina
    Linköpings universitet, Universitetsbiblioteket.
    Centrum för biblioteks- och IT-pedagogik (CeBIT)2018Ingår i: Ett bibliotek i takt med tiden: Linköpings universitetsbibliotek 50 år / [ed] Peter Igelström och Christina Brage, Linköping: Linköpings universitetsbibliotek , 2018, s. 106-112Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    CeBIT startade sin verksamhet den 1 april 2000 som en enhet inom Linköpings universitetsbibliotek (LiUB). Agneta Lantz, Christina Brage och Tommy Carlberg var de som planerade den kommande verksamheten. Agneta kom sedan att bli föreståndare för CeBIT. Under åren som gick växte verksamheten och fick ett positivt gensvar både från studenter och från lärarhåll. Centrets övergripande målsättning var att fungera som ett samlande organ för LiUB:s pedagogiska verksamhet och som en spjutspets för pedagogisk förnyelse och utveckling. Man verkade för att utveckla den egna bibliotekarieprofessionen och förbättra informationskompetensen hos bibliotekets användare. Då kompetensförsörjning troligen är den viktigaste frågan för att säkra kvalitet i en organisation måste det finnas utvecklingsmöjligheter i arbetet för personalen, vilket i högsta grad var ett ledord för CeBIT.

    Under uppbyggnadsfasen lades krafterna framför allt på att utveckla och genomföra poänggivande kurser, dels inom programmet för Informations- och medievetenskap (IMV), dels fristående. I CeBIT fanns en viktig resurs i arbetet med att höja beredskapen för det livslånga lärandet. Arbetet med att höja studenternas informationskompetens innebar en breddad pedagogisk uppgift för universitetsbiblioteket, vilket i sin tur ställde högre krav på bibliotekariernas pedagogiska kompetens. Detta gällde i alla planerade och oplanerade möten med bibliotekets användare i informations- och lånediskar, per telefon och via e-post liksom i den regelrätta undervisningen i informationssökning. CeBIT kom att kombinera två områden av stort intresse för bibliotekarier – pedagogik och informationskompetens.

  • 29.
    Brage, Christina
    Linköpings universitet, Universitetsbiblioteket.
    Mitt liv som Tema-bibliotekarie2018Ingår i: Ett bibliotek i takt med tiden: Linköpings universitetsbibliotek 50 år / [ed] Peter Igelström och Christina Brage, Linköping: Linköpings universitetsbibliotek , 2018, s. 65-72Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I augusti 1984 flyttade jag ned till Temainstitutionen förlagd till den gamla linnefabriken på Platensgatan 26 där tidigare humanistiska biblioteket hade huserat. Innan dess var jag föreståndare för det ekonomiska biblioteket (KA), numera i salig åminnelse, och före det ansvarig för fjärrlån. Vid den tiden var Tema Teknik och social förändring (Tema T) samt Tema Vatten i natur och samhälle (Tema V), Tema Kommunikation (Tema K) och Tema Hälsa (Tema H) redan etablerade, vilka kom att följas av Tema Barn (Tema B). År 1987 gick flytten upp till Campus Valla och där kom ytterligare två teman att etableras: Tema Genus och Tema Mat (Tema M). På senare år har ytterligare två teman tillkommit: Tema Etnicitet med placering i Norrköping samt Tema Kulturarv och kulturproduktion med delad placering i Linköping och Norrköping. Av olika anledningar har Tema H och Tema M upphört.

    Under åren som passerat har jag varit bibliotekarie för nästan samtliga teman i olika omgångar. Som Tema-bibliotekarie har jag haft möjligheten att på nära håll följa forskningens eller rättare sagt forskares vedermödor och glädjeämnen. Tvärvetenskap är och har alltid varit ett centralt begrepp och kännetecken för institutionen ända sedan dess start i början på 80-talet. De ämnesområden som fanns företrädda inom de teman jag jobbat med var allt ifrån ren naturvetenskap till humaniora. Detta innebar naturligtvis att någon ämnesexpert kunde jag inte vara. Mitt sista uppdrag var att fungera som bibliotekarie för Tema Vatten i natur och samhälle, som numer bytt namn till Tema Miljöförändring.

  • 30.
    Bram, Staffan
    Linköpings universitet, Institutionen för datavetenskap. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Everybody's Business?: A Qualitative Assessment of Safety Culture at SSAB EMEA2012Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Many modern-day industries share features of tight coupling and high complexity, making it difficult to describe incidents in terms of direct attribution. This situation has been answered by novel theories on the bonds between people and their environment. Cognitive Systems Engineering (CSE) offers a new way of analysing human activities, acknowledging the impact of complex interaction and unpredictability. Doing so allows for innovative ways of pursuing work safety. In this study, the concept of safety culture has been interpreted from a CSE perspective and applied in a qualitative assessment of current safety work of at SSAB EMEA. A total number of 26 SSAB employees were interviewed, probing attitudes, perceptions and safety system structures at the Oxelösund steel mill, rolling mill and upper organizational layers. Additional data was collected using informers, SSAB documentation and participatory observation. Data was processed using a combination of top-down and bottom-up analytical approaches, creating a qualitative assessment of safety culture from salient themes. Results reveal an advanced state of safety management. However, management’s intentions are inhibited by issues in management presence and communication, management training, worker influence, forms and content of operator training, reporting, feedback, flow of communication and safety-related core assumptions. Revisiting lessons learned within the field of CSE, suggestions are made to possible areas of improvement and future research. These suggestions concern employee involvement in safety work, work identities, forms of training, manager roles and communication.

  • 31.
    Bringemark, Sofia
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Arbete och arbetsliv. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Broeders, Anna
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Arbete och arbetsliv. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    ”VI MÅSTE VARA DÄR FOLK ÄR”: En studie om användningen av sociala medier i en mediekoncern2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna undersökning har varit att titta på hur uppfattningar kring sociala medier ser ut på en mediekoncern i Östergötland samt hur sociala medier används. Vi har även studerat behovet av en policy som kan vägleda användningen av sociala medier och vad denna i så fall bör innehålla. Detta har undersökts genom åtta djupgående intervjuer samt en mindre enkät.Resultatet visar att det råder en positiv syn kring sociala medier men även en viss skepticism. Användningen av sociala medier skiljer sig åt mellan olika verksamhetsområden och organisationskulturen spelar en avgörande roll. Ett dilemma som har framkommit är svårigheten att hantera balansen mellan arbetsliv och privatliv. Att använda sociala medier uppmuntras inte i så stor utsträckning i dagsläget och användningen skulle kunna öka om en det finns en policy. En slutsats vi har kunnat dra är att det finns ett behov av en koncernövergripande policy.

  • 32.
    Brulin, Göran
    et al.
    Linköpings universitet, HELIX Vinn Excellence Centre. Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Projekt, innovationer och entreprenörskap. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Svensson, Lennart
    Linköpings universitet, HELIX Vinn Excellence Centre. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Arbete och arbetsliv. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Johansson, Christer
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Arbete och arbetsliv. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Policy Programmes to promote Entrepreneurship and Innovation:A study of the state of the art, design and impact issues2012Ingår i: Journal of Strategic Innovation and Sustainability, ISSN 1718-2077, Vol. 8, nr 1, s. 36-45Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In the Europe–2020 strategy European Union puts forward three mutually reinforcing priorities smart, sustainable and inclusive growth. The focus of this paper is to investigate what we know about implementing innovation and entrepreneurship policy programmes. How could they be conducted to enhance growth and innovation in a long-term perspective? We address a particular interest to design and impact issues of such programmes. The empirical part of the research project is based on theoretically derived knowledge and illustrative case studies of management of innovation programmes. Secondary data emanating from research reporting, ex post programme evaluation and interviews of programme managers.

  • 33.
    Börjeson, Martin
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Socialt arbete. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Hur bör sociala insatser tillhandahållas?: en studie av Linköpings kommuns arbete med servicetjänster inom socialtjänsten2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna CKS-rapport utgör slutrapporten från projektet ”Servicetjänster inom socialtjänsten” som bedrivits vid Centrum för kommunstrategiska studier, 2014–2016. Projektet har varit ett uppdrag med finansiering från Linköpings kommun. Utifrån studier om Linköpings kommuns organisation för sociala insatser utvecklar Martin Börjeson genom denna rapport en utförlig diskussion om form och innehåll för detta viktiga kommunala verksamhetsområde. Vi hoppas att rapportens syntetiserande resonemang bidrar till en initierad diskussion om sociala insatser och att studiens resultat och slutsatser kan vara ett kunskapsstöd för kommuner som står inför strategiska vägval för detta kommunala ansvar.

    Flera forskare har varit involverade i ”Servicetjänster inom socialtjänsten” och under projekttiden har resultat redovisats genom olika kanaler. Följande skrifter finns att tillgå via CKS eller författarna:

    • Härnbro, Simon & Börjeson, Martin. ”Utveckling av servicetjänster i Linköpings kommun – En bakgrundsbeskrivning”, CKS Arbetsnotat 2014-02-26.
    • Härnbro, Simon & Börjeson, Martin. ”Utveckling av servicetjänster i Linköpings kommun – Beskrivning av verksamheter”, CKS Arbetsnotat 2014-04-15.
    • Härnbro, Simon & Börjeson, Martin. ”Utveckling av servicetjänster i Linköpings kommun – En redogörelse för, och diskussion kring, utvärderingens uppläggning”, CKS Arbetsnotat 2015-03-20.
    • Börjeson, Martin & Härnbro, Simon. ”Servicetjänster utan biståndsbedömning?”, Uppsats presenterad vid Nordiska FORSA och NOUSA symposiet På spaning efter det sociala arbetets kulturer i Malmö 8-10 oktober 2014.
    • Börjeson, Martin & Härnbro, Simon. ”Vad betyder servicetjänster för brukarna och för det sociala arbetet”, i Ekström-Ulvenäs, Elisabeth m.fl. 2015. Socialtjänst utan biståndsbedömning – en rapport om öppna sociala tjänster. Solna: STQM Management.

    Börjeson, Martin. ”Social services without needs assessment?”, Uppsats presenterad vid NOUSA/FORSA conference Decisions, Outcome & Change in Copenhagen 7-9 november 2016.

    Martin Börjeson som är författare till denna CKS-rapport har presenterat resultat från projektet muntligt vid olika tillfällen. Detta har bland annat skett vid följande arrangemang:

    • ”Lättillgänglig socialtjänst främjar hälsa och ger goda livsvillkor för medborgarna i Linköping”, lunchseminarium i Almedalen, 1 juli 2013.
    • ”Socialtjänst utan biståndsbedömning”, seminarium i Stockholm arrangerat av STQM Management, 24 april 2015.
    • ”Hur bör kommunens sociala insatser organiseras och tillhandahållas? En studie av Linköpings kommuns arbete med servicetjänster inom socialtjänsten”, Socionomdagarna i Stockholm 16 november 2016.

    Brita Hermelin

    Vetenskaplig ledare, Centrum för kommunstrategiska studier.

  • 34.
    Carlsson, Cassandra
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Arbete och arbetsliv. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi.
    Faktorer som påverkar IT-konsulters vilja att stanna kvar i deras arbete.2018Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: IT-branschen kännetecknas av en omfattande personalomsättning vilken medför både möjligheter såväl som utmaningar för konsultorganisationen, uppdragsorganisationen, IT-konsulten samt de befintliga medarbetarna.

    Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka och bidra med en ökad förståelse för IT-konsulters arbetsvillkor och deras vilja att stanna i ett arbete där de pendlar mellan konsultorganisationen och uppdragsorganisationen. Metod: Studien har en kvantitativ ansats och baseras på enkäter som har besvarats av 58 IT-konsulter, vilka arbetar både in-house hos den egna konsultorganisationen samt uthyrda till en uppdragsorganisation.

    Resultat: Det fanns ingen större skillnad vad avsåg IT-konsulternas upplevelse hos de båda organisationerna. Upplevelsen av det organisatoriska engagemanget var lite högre, arbetsrollen lite tydligare och ledarskapet lite mer uppmuntrande hos konsultorganisationen. I sin tur upplevdes det sociala stödet vara högre hos uppdragsorganisationen. Ett högt organisatoriskt engagemang gentemot konsultorganisationen samt rätt motivationsfaktorer bidrog till att IT-konsulten ville stanna kvar.

    Slutsats: Konsultorganisationen är i behov av att arbeta strategiskt med det sociala stödet till IT-konsulterna. Vidare fortsatt arbete med ett starkt ledarskap samt rätt motivationsfaktorer.

  • 35.
    Clifford, Adam
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Avdelningen för Kultur, samhälle, mediegestaltning – KSM.
    Jansson, Maria
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Avdelningen för Kultur, samhälle, mediegestaltning – KSM.
    Klusterkraft: Filmbranschen i Norrköping och Linköping, en samarbetsindustri?2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Är Norrköping Sveriges nya Hollywood? Ja, åtminstone finns det definitivt en början till ett kreativt kluster kring film, och förutsättningarna finns också för att det ska växa sig ännu starkare. Ett kluster är ett antal företag inom samma fält som befinner sig inom samma geografiska område och samarbetar med varandra för allas vinst. När det handlar om företagande inom konst och kultur kallas det för kreativa kluster. I ett kluster blir företagen inte bara varandras konkurrenter, utan tvärtom drar alla fördel av de samarbeten och den specialisering som utvecklas. Vi har gjort en studie av Norrköping som hem för ett kreativt kluster kring film och jämfört med Linköping. Detta för att se vilka möjligheter och förutsättningar städerna har till att bilda kreativa kluster. Vi belyser också hur ett kreativt kluster uppstår och utvecklas genom att studera produktionsbolag samt nyckelpersoner inom filmbranschen. Vårt huvudfokus i denna studie är att undersöka vad samarbeten inom filmbranschen har för positiva och negativa effekter utifrån en klusterteori. Utöver det utgår vi från frågeställningarna Hur påverkar platsen möjligheterna till samarbeten? Hur påverkar utbildning möjligheterna inom filmbranschen? Vilka komponenter krävs för att ett kreativt kluster ska uppstå och utvecklas? samt Vilka av dessa komponenter finns i Linköping respektive Norrköping? Vi lyfter även filmbranschens utveckling, vilka resurser som finns tillgängliga för filmskapare i respektive stad, men också etableringsfasen och bakgrunden för olika produktionsbolag i regionen. Studien har utförts genom fyra kvalitativa intervjuer med två produktionsbolag, Fishy Minds och FilmVision samt två nyckelpersoner inom filmbranschen i respektive stad, Johan Karlsson (Chef för Cnema och Film i Öst, Norrköping) och Ann-Sofie Löw (Kultursekreterare, Linköping). Utöver det har vi även utfört en enkätundersökning med elva produktionsbolag i Östergötland. Det vi har kommit fram till är att det i Norrköping finns en början till ett kreativt kluster, och att förutsättningarna finns för att det ska frodas. Det börjar nu satsas på film i Linköping mer än vad som tidigare gjorts, men staden ligger långt efter Norrköping och vi ser i dagsläget ingen tendens till ett kreativt filmkluster.

  • 36.
    Coetzer, Alan
    et al.
    School of Business & Law, Edith Cowan University, Perth, Western Australia.
    Kock, Henrik
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, HELIX Vinn Excellence Centre. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Arbete och arbetsliv.
    Wallo, Andreas
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, HELIX Vinn Excellence Centre. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Arbete och arbetsliv.
    Characteristics of the Small Business as a Site for Informal Learning2016Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 37.
    Coetzer, Alan
    et al.
    Edith Cowan University, Australia.
    Kock, Henrik
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, HELIX Vinn Excellence Centre. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Arbete och arbetsliv.
    Wallo, Andreas
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, HELIX Vinn Excellence Centre. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Arbete och arbetsliv.
    Distinctive Characteristics of Small Businesses as Sites for Informal Learning2017Ingår i: Human Resource Development Review, ISSN 1534-4843, E-ISSN 1552-6712, Vol. 16, nr 2, s. 111-134Artikel, forskningsöversikt (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Few studies have examined workplace factors that influence informal learning in small businesses and in general the studies are not framed by the characteristics of small businesses. To address this weakness in existing literature, we conducted a review of literatures which examine (a) workplace factors that influence informal learning, (b) small-business characteristics, and (c) factors influencing informal learning in small businesses. The several workplace factors that influence learning were categorized as job and relational and organizational characteristics. Each category was examined in relation to characteristics of small businesses. We outline what is known about each category and what we need to learn about them as they relate to informal learning in small businesses. For each category, propositions are generated that should be examined in future research. We also produce a heuristic conceptual framework that can be used to focus and bound future research that tests a different set of propositions.

  • 38.
    Coetzer, Alan
    et al.
    Edith Cowan University, Perth, Australia.
    Wallo, Andreas
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Arbete och arbetsliv. Linköpings universitet, HELIX Competence Centre. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Kock, Henrik
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Arbete och arbetsliv. Linköpings universitet, HELIX Competence Centre. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    The owner-manager’s role as a facilitator of informal learning in small businesses2019Ingår i: Human Resource Development International, ISSN 1367-8868, E-ISSN 1469-8374Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Few studies have examined the owner-manager as a facilitator of learning in small businesses. Furthermore, these studies are typically not framed by distinctive characteristics of small businesses. These limitations of the literature stimulated us to ask: How do the situational opportunities and constraints that emanate from the distinctive characteristics of small businesses affect the small business owner-manager’s role as a facilitator of learning? To address this question, we first conducted a narrative review of existing research on the owner-manager as facilitator of learning in small businesses (10–49 employees). Four themes emerged from our analysis of research findings, including a theme that owner-managers are seldom directly involved in facilitating employees’ learning. Next, we conducted an integrative review of literatures that discuss (a) indirect approaches managers can adopt to facilitate learning; and (b) small business characteristics. We focussed on four high-impact indirect approaches owner-managers can use and examined how employment of each approach might be enabled or constrained by distinctive characteristics of small businesses. The integrative review generated ten research propositions. We also synthesized a conceptual framework that illustrates the main variables to be studied and presumed relationships among them. Based on our analysis of literature, implications for policy and practice are proposed.

  • 39.
    Dahlberg, Ida
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier.
    "...i en macho-stämpel så ingår det väl inte att plugga..": En studie om betydelsen av genus och klass i en arbetsökningsprocess2008Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats
    Abstract [en]

    The aim of this thesis is to study a job-searching process and elements that affects it. The elements I have focused on are gender, class and social network. The study is based on interviews and a survey study with students from the educational program of Social work (Socialomsorgsutbildningen), that graduated 3 years ago. Through the survey I have examined their social-background and their job-searching process. The interviews are the main focus in the study. Several of the informants came from working-class homes, and that could be one of the reasons why the informants chose an educational program that has low academic status. The majority of the students on the education program were female. In the employment process the male informants felt that their gender/sex gave them an advantage entering the labour-market. The social network, especially the informal network, was the most important part of their job-seeking process.

  • 40.
    Dahlstedt, Magnus
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Socialt arbete. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Hertzberg, FredrikInstitutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet.Urban, SusanneLinköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, REMESO - Institutet för forskning om migration, etnicitet och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.Ålund, AleksandraLinköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, REMESO - Institutet för forskning om migration, etnicitet och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Utbildning, arbete, medborgarskap: strategier för social inkludering i den mångetniska staden2016Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Tillgång till utbildning är en förutsättning för jämlika levnadsvillkor och ett fullvärdigt medborgarskap. Men med en allt mer polari¬serad och etniskt skiktad arbetsmarknad är utbildning inte längre en tillräcklig förutsättning för social mobilitet, trots att samhället är mer beroende av kunskap och utbildning än någonsin.I denna bok beskrivs relationen mellan utbildning och möjligheten att uppnå de levnadsvillkor som det sociala medborgarskapet föreskriver. Vilka strategier utvecklar barn till invandrare för att övervinna hinder i samhället och erfarenheter av exkludering och stigmatisering? Framför allt fokuseras övergången mellan skola och arbete: Hur präglas utbildningsval och syn på arbete och karriär av sociala bakgrundsfaktorer som klass, kön och etnisk tillhörighet? Vilken betydelse har boendemiljön och den lokala skolan för valet av skola? Hur inverkar föräldragrupper, föreningar och andra sociala rörelser på övergången mellan skola och arbetsmarknad?

  • 41.
    Dahlstedt, Magnus
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Socialt arbete. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Vesterberg, Viktor
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Socialt arbete. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Portrait of authority: a critical interrogation of the ideology of job and career coaching2019Ingår i: Pedagogy, Culture & Society, ISSN 1468-1366, E-ISSN 1747-5104, Vol. 27, nr 2, s. 199-213Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article focuses on job and career coaching provided by a multinational company, as a means of learning how to become employable. On the basis of a critical discourse analysis informed by Fairclough, we interrogate tips and advice in blog posts written by job and career coaches on the company’s website. The aim of the article is to examine the power relationships between the coaches, the coachees and the employers in these tips and advice. The analytical focus is directed at descriptions of three subject positions – the coach, the coachee, and the employer. We explore the ways in which their relationships to each other are legitimised. The tips and advice shape a particular understanding of the contemporary conditions and challenges on the labour market producing an ideology of job and career coaching, where existing power relationships in working life are legitimised by portraying coaches as neutral authorities and coachees as commodities.

  • 42.
    Dahlstedt, Magnus
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Socialt arbete. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Vesterberg, Viktor
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Socialt arbete. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Tips från coachen: Om jobbcoaching och arbetssökandets ideologi2017Ingår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv, ISSN 1400-9692, Vol. 23, nr 3, s. 62-78Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Jaget som företag och samhället som marknad är del av en samtida ideologi. I fokus för denna artikel står arbetssökandet, som under senare decennier blivit en expansiv bransch, där aktörer tävlar om att bistå de arbetssökande i jakten på jobb. På denna marknad har jobbcoaching intagit en allt mer framskjuten position, med sin egen ideologi. Hur kan denna ideologi förstås, hur kommer den till uttryck och vilka effekter har den?

  • 43.
    Dimitrievski, Ivanche
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Accounting the Future: An Ethnography of the European Spallation Source2019Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The thesis investigates the social processes involved in the practices of futuring. It addresses the question of how social practices contribute to the production and maintenance of robust versions of the future. It asks how best we should study futurity, including expectations, imaginations, promises and visions. Existing research tells us rather little about how ordinary practices render the future as a particular, publicly available and accountable presence or absence. In what ways do people achieve situated performances of certainty about the future? The thesis addresses these questions by drawing upon recent theoretical themes in Science and Technology Studies (STS), notably accountability relations and mundane practices in science and technology. The empirical focus of the thesis is an extended ethnographic study of the European Spallation Source (ESS) – a major neutron-based science research facility currently under construction in Lund, Sweden. The methods used are a combination of participant observation, interviews, documentary analysis, and ethnomethodologically inflected textual analysis. The thesis reports findings in relation to each of four aspects of ESS work: 1) the textual practices rendering the future of the ESS in local newspaper coverage; 2) documentary analysis of a 2014/2015 Call for ESS Instrument Proposals; 3) observations from visits to ESS and participation in staged “future walks” and 4) the mundane laboratory practices of measuring thickness in an ESS Detector Coatings Workshop in Linköping. The results of these empirical analyses are used to argue for the importance of generating and sustaining accountability relations in futuring practices, for understanding how the future is imagined and made to come about. The thesis concludes that looking at practices in this way has political implications – among other things, it allows to see how agency and capability-to-affect the future is distributed, built, eroded and attributed.

  • 44.
    Ekberg, Kerstin
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för samhällsmedicin. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Hälsofrämjande och lärande arbetsplats: finns organisatoriska förutsättningar?2014Ingår i: Lärande i arbetslivet: möjligheter och utmaningar : en vänbok till Per-Erik Ellström / [ed] Henrik Kock, Linköping: Linköpings universitet , 2014, s. 37-51Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    i detta kapitel diskuteras vilken betydelse arbetets organisering och arbetsvillkoren har för de anställdas möjligheter att bibehålla och utveckla sin hälsa. Förutsättningarna för en hälsofrämjande arbetsplats är sammanflätade med förutsättningar för ett utvecklingsinriktat lärande på arbetsplatsen. Arbetslivet genomgår omstrukturering och organisatoriska förändringar med syfte att öka effektiviteten. En fråga är under vilka förutsättningar organisatoriska förändringar bidrar till hälsa och utvecklingsinriktat lärande på arbetsplatsen och vilka förutsättningar som hämmar en utvecklingsinriktad och hälsosam arbetsplats.

  • 45.
    Ekberg, Kerstin
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för samhällsmedicin. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Bernfort, Lars
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Karlsson, Nadine
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för samhällsmedicin. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Linderoth, Catharina
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för samhällsmedicin. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Persson, Jan
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Arbetsgivares kostnader, åtgärder och anpassningar för sjuknärvarande och sjukfrånvarande medarbetare: samband med återgång i arbete och produktion2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Studien syftade till att undersöka vilka åtgärder arbetsgivare gör för sjukskrivna medarbetare och vilka kostnader arbetsgivare och samhället har i samband med sjuknärvaro och sjukfrånvaro.

    Totalt 3000 sjukskrivna personer i AFA Försäkrings register med diagnoserna psykiska besvär eller besvär i rörelseorganen fick ett informationsbrev och förfrågan om samtycke till att forskarna skulle få skicka en enkät till deras arbetsledare; 393 sjukskrivna gav samtycke. En  webbenkät skickades till dessa arbetsledare. Totalt 198 arbetsledare (50 %) till sjukskrivna personer besvarade enkäten.

    Resultaten visar att arbetsgivare genomför en rad olika åtgärder och anpassningar när en medarbetare blir sjukskriven. Analyserna visade att dessa åtgärder och anpassningar i viss mån beror på vem den sjukskrivne medarbetaren är. Åtgärder och anpassningar var vanligare för sjukskrivna med psykiska diagnoser, för högutbildade och för sjukskrivna i högkvalificerade yrken. Kvinnor fick i högre grad anpassningar och åtgärder såsom ändrade arbetsuppgifter och psykosocialt stöd jämfört med män.

    Demografiska faktorer visade sig ha mindre betydelse för om den sjukskrivne återgick i arbete eller ej. Multipla logistiska regressionsanalyser visade att åtgärder och anpassningar på arbetsplatsen hade signifikanta samband med en ökad chans för återgång i arbete. Resultaten visade också att för sjukskrivna medarbetare vars arbetsledare hade tagit många kontakter med andra aktörer, som HR-avdelningen, företagshälsan och/eller Försäkringskassan var sannolikheten lägre att den sjukskrivne medarbetaren återgick i arbete. Arbetsledare tog fler kontakter, om den sjukskrivne medarbetaren hade en psykisk diagnos.

    Sjuknärvaro och produktionsförlust före, under och efter sjukskrivningen skattades av arbetsledarna. Sammanlagt beräknades produktionsförlusterna till cirka SEK 100 000 per sjukskrivningsfall. Härutöver lägger arbetsgivare tid på att ta kontakter, genomföra åtgärder och anpassningar och organisera om arbetet. Arbetsledare hade mycket oklar eller saknade helt uppfattning om vad tid, åtgärder och anpassningar kostar, varför detta inte har kunnat analyseras närmare. De beräknade genomsnittliga kostnaderna till följd av produktivitetsförluster är således en underskattning av de faktiska kostnaderna för arbetsgivare.

    Studien visar att arbetsledares kunskap om vad sjuknärvaro och sjukfrånvaro kostar för verksamheten och för samhället är begränsad. En ökad kostnadsmedvetenhet skulle kunna stimulera till att större resurser läggs på att implementera policys för hälsofrämjande åtgärder och att utbilda arbetsledare i att hantera frågor om hälsa och arbetsförmåga på arbetsplatsen.

  • 46.
    Ekholm, Bodil
    Linköpings universitet, HELIX Vinn Excellence Centre. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Middle managers in elderly care under demands and espectations2012Ingår i: Leadership in Health Services, ISSN 1751-1879, E-ISSN 1751-1887, Vol. 25, nr 3, s. 203-215Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Purpose - The purpose of this project was to study how middle managers look on and shape their work and leadership with regard to the demands and expectations that exists from different participants within the home help service operation. The participants are politicians, officials at central level, nursing staff, persons receiving care and their relatives.

    Design/methodology/approach - The participants are eight managers in eight different home-help service units. The units are spread out in four district with high socioeconomic status and four districts with low. Four managers are at public units and four are at units with private executor. The majority of the managers had worked as leaders between three and eight years. The study is based on individual interviews and observations of the managers and of staff meetings. The data were subjected to content analysis. Two main categories and five subcategories were generated.

    Findings - There were large similarities in how the managers perceived the demands and expectations, but there were differences when it came to how they handled them. Three of the managers experienced that they could handle the demands and expectations through organizing and structuring the operation and prioritizing the assignments, while five of the managers experienced difficulties to handle them and they conveyed that they suffered from stress. The managers that could  handle the demands combine a professional and an organizational perspective in their leadership.

    Originality/value - The knowledge from the study may be of great value in recruiting new managers in elderly care but also in creating programs of competence development for managers.

  • 47.
    Eklund, Jörgen
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Arbetsmiljö och lärande i Lean och kvalitetsutveckling2014Ingår i: Lärande i arbetslivet: möjligheter och utmaningar : en vänbok till Per-Erik Ellström / [ed] Henrik Kock, Linköping: Linköpings universitet , 2014, s. 52-64Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    frågan om vilka konsekvenser lean och kvalitetsutveckling får för arbetsmiljö och lärande är avgörande för de anställdas acceptans av dessa koncept, men också avgörande för konceptens systemeffektivitet. Hur dessa samband ser ut har behandlats i ett flertal artiklar (Landsbergis, 1999; Westgaard och Winkel, 2007; Hasle et al., 2012; Adler and Borys, 1994; Adler and Cole, 1995; Appelbaum, 1996). Inriktningen på förändringarna och den kultur som finns i organisationerna synes spela avgörande roll för utfallet. Samtidigt finns det anledning att mera i detalj studera dessa samband. Det finns också studier som har kopplat ihop arbetsförhållanden och lärande. Utifrån definitioner på vad som karaktäriserar det goda arbetet har lärande och möjligheter att utvecklas lyfts fram som viktiga faktorer (Thorsrud, 1969). Detta kapitel syftar till att beskriva olika konsekvenser som kan uppstå för lärande och arbetsmiljö i samband med att organisationer inför lean eller initierar kvalitetsutveckling i sin verksamhet. Ett andra syfte är att koppla dessa konsekvenser till de förändringsansatser som genomförs.

  • 48.
    Eklund, Jörgen
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Ledning genom styrning och genom delaktighet2016Ingår i: Mot ett förändrat ledarskap?: om chefers arbete och ledarskap i ett organisationsperspektiv / [ed] Per-Erik Ellström, Anna Fogelberg Eriksson, Henrik Kock, Andreas Wallo, Lund: Studentlitteratur AB, 2016, 2, s. 119-130Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 49.
    Ekström, Christina Diala
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Almroth, Jenny
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Kompetensbaserad rekrytering: – Gör det någon nytta i praktiken?2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att studera hur cheferna upplever och arbetar med kompetensbaserad rekrytering samt i vilken utsträckning de upplever att de uppnått förväntat resultat. Vi har analyserat en kompetensbaserad rekryteringsmodell (KBR-modell) utifrån två teoretiska perspektiv på organisationen; det humanistiska och det strukturella, samt studerat spänningen dem emellan rörande det standardiserade rekryteringssystemet. Kvalitativa, semistrukturerade intervjuer har använts vid vår empiriinsamling.

    Slutsatserna visar att cheferna upplever kombinationen KBR-modellen och stödet från HR-konsulterna på ett tillfredsställande sätt eftersom KBR-modellen underlättar rekryteringsarbetet, men att de ändå upplever att de har tillräckligt med handlingsutrymme. Samtliga upplever att de uppnått det önskade resultatet "rätt man på rätt plats" genom en kombination av stöd från HR-konsulten och användning av KBR-modellen. Organisationen kombinerar bra rutiner vid rekryteringen med ett systematiskt verktyg och HR-funktion, samt en kombination av de humanistiska och strukturella perspektiven. Slutligen är det rimligt att anta att främst det strukturella perspektivet speglas i organisationens rekryteringsarbete.

  • 50.
    Elg, Mattias
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Logistik- och kvalitetsutveckling. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten. Linköpings universitet, HELIX Vinn Excellence Centre.
    Mätningarnas roll i chefers styrning och förbättringsarbete2016Ingår i: Mot ett förändrat ledarskap?: om chefers arbete och ledarskap i ett organisationsperspektiv / [ed] Per-Erik Ellström, Anna Fogelberg Eriksson, Henrik Kock, Andreas Wallo, Lund: Studentlitteratur AB, 2016, 2, s. 147-161Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
1234567 1 - 50 av 331
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf