liu.seSök publikationer i DiVA
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234 1 - 50 av 164
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1. Andersson, A
    et al.
    Ekberg, Kerstin
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Rikscentrum arbetslivsinriktad rehabilitering IHS.
    Enthoven, Paul
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Sjukgymnastik.
    Kjellman, Görel
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Sjukgymnastik. Östergötlands Läns Landsting, Närsjukvården i västra Östergötland, Forsknings- och utvecklingsenheten för Närsjukvården i Östergötland.
    Ockander, Marlene
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle.
    Skargren, Elisabeth
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Sjukgymnastik.
    Åkerlind, Ingemar
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Allmänmedicin. Östergötlands Läns Landsting, Närsjukvården i västra Östergötland, Forsknings- och utvecklingsenheten för Närsjukvården i Östergötland.
    Öberg, Birgitta
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Sjukgymnastik. Östergötlands Läns Landsting, Folkhälsovetenskapligt centrum, Folkhälsovetenskapligt centrum.
    Vad är en god arbetslivsinriktad rehabilitering? Slutsatser baserade på en litteratursammanställning2003Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 2.
    Arneson, Hanna
    et al.
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Rikscentrum arbetslivsinriktad rehabilitering IHS.
    Ekberg, Kerstin
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Rikscentrum arbetslivsinriktad rehabilitering IHS.
    Empowerment processes in workplace health promotion - implementation of a problem based intervention.2005Ingår i: Best practice for better health, 6th IUHPE European Conference on the Effectiveness and Quality of Health Promotion,2005, 2005Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 3.
    Arneson, Hanna
    et al.
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Rikscentrum arbetslivsinriktad rehabilitering IHS.
    Ekberg, Kerstin
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Rikscentrum arbetslivsinriktad rehabilitering IHS.
    Empowerment processes in workplace health promotion - implementation of an intervention based on learning.2005Ingår i: Second ICOH Internatinal Conference on Psychosocial factors at Work.,2005, 2005Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 4.
    Arneson, Hanna
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Rikscentrum arbetslivsinriktad rehabilitering IHS. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Ekberg, Kerstin
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Rikscentrum arbetslivsinriktad rehabilitering IHS. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Evaluation of empowerment processes in a workplace health promotion intervention based on learning in Sweden2005Ingår i: Health Promotion International, ISSN 0957-4824, E-ISSN 1460-2245, Vol. 20, nr 4, s. 351-359Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of this study was to evaluate a theory-based method for workplace health promotion (WHP) with regard to possible facilitation of empowerment processes. The intervention tool was the pedagogic method known as problem-based learning (PBL). The aim of the intervention was to promote empowerment and health among the employees. The intervention was implemented in three organizations within the public sector in Sweden, in a bottom-up approach. All employees, including management, in each organization, were offered the opportunity to participate (n = 113) and 87% (n = 97) participated. The intervention was implemented in 13 groups of six to eight participants who met once a week over a period of 4 months. The predetermined overall goal of the intervention was to promote employee health within the organizational setting. A facilitator in each group and a group-specific mutual agreement guided the intervention, as did the problem solving process. The participants set goals and developed strategies to reach their goals between the meetings. Thirty informants were interviewed in seven focus groups after the intervention about the intervention method and the process, following a semi-structured theme guide. The phenomenographic analysis resulted in six descriptive categories: reflection, awareness and insight, self-direction and self-management, group coherence, social support and actions. The results correspond to established theories of components of empowerment processes. The method initiated processes of change at organizational, workplace and individual levels as the participants examined their work situation, determined problems and initiated solutions. Social support and group coherence were expressed as essential in order to transform challenging strategies into action and goal realization. The findings indicate that systematic improvements of social support and group coherence among employees ought to be facilitated by the organization as a health-promoting arena. PBL appears to be a profitable and powerful instrument with the potential to enable empowerment.

  • 5.
    Arneson, Hanna
    et al.
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Rikscentrum arbetslivsinriktad rehabilitering IHS.
    Ekberg, Kerstin
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Rikscentrum arbetslivsinriktad rehabilitering IHS. Östergötlands Läns Landsting, Folkhälsovetenskapligt centrum, Folkhälsovetenskapligt centrum.
    Health Promotion Priorities by Employees in the Swedich Public Sector2002Ingår i: Humans in a Complex Environment,2002, 2002, s. 43-49Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 6.
    Arneson, Hanna
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Rikscentrum arbetslivsinriktad rehabilitering IHS. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Ekberg, Kerstin
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Rikscentrum arbetslivsinriktad rehabilitering IHS. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Measuring empowerment in working life: a review2006Ingår i: Work: A journal of Prevention, Assesment and rehabilitation, ISSN 1051-9815, E-ISSN 1875-9270, Vol. 26, nr 1, s. 37-46Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study identifies and describes questionnaires that measure empowerment in working life. Theoretical bases and empirical examination of the questionnaires are also reported. Nine questionnaires emerged from a database search including AMED, CINAHL, ERIC, MEDLINE and PSYCINFO. The main target groups were employees in general. Most authors share the same theoretical basis. Most of the questionnaires focus on intra- individual issues, while a smaller number deal with the interaction between individual and organization. Control and competence are frequently used dimensions. Cronbach's alpha for complete questionnaires ranged between 0.62 and 0.96. No comparisons with outcome of health were reported. Spreitzer's questionnaire [54] has undergone the most comprehensive investigation. Research is required to achieve better understanding of the interplay between conditions at work and empowerment and health.

  • 7.
    Arneson, Hanna
    et al.
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Rikscentrum arbetslivsinriktad rehabilitering IHS.
    Ekberg, Kerstin
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Rikscentrum arbetslivsinriktad rehabilitering IHS.
    Psychological empowerment and self-rated health in a sample of Swedish employees.2005Ingår i: Second ICOH International Conference on Psychosocial factors at Work.,2005, 2005Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 8.
    Arneson, Hanna
    et al.
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Rikscentrum arbetslivsinriktad rehabilitering IHS.
    Ekberg, Kerstin
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Rikscentrum arbetslivsinriktad rehabilitering IHS.
    Teori och metod för participativ problembaserad interventionsmetod i hälsofrämjande arbetsliv.2004Ingår i: Folkhälsostämman,2004, 2004Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 9.
    Arneson, Hanna
    et al.
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Rikscentrum arbetslivsinriktad rehabilitering IHS.
    Ekberg, Kerstin
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Rikscentrum arbetslivsinriktad rehabilitering IHS.
    Vidmakthållande av hälsofrämjande processer på arbetsplatser - exemplet problembaserad intervention.2004Ingår i: Folkhälsostämman,2004, 2004Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 10.
    Arneson, Hanna
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Rikscentrum arbetslivsinriktad rehabilitering IHS. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Liljegren, Mats
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Rikscentrum arbetslivsinriktad rehabilitering IHS. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Nordlund, Anders
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Rikscentrum arbetslivsinriktad rehabilitering IHS. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Ekberg, Kerstin
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Rikscentrum arbetslivsinriktad rehabilitering IHS. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Psychiological empowerment at the workplace and self-rated health and burnout: a 2-yeah longitudinal analysis in a sample of Swedish employeesManuskript (preprint) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    PURPOSE: To explore the gender-specific longitudinal association between psychological empowerment at the workplace and self-rated health and burnout in a working population.

    MATERIAL AND METHOD: The participants were employees working in the public service sector in central Sweden. The baseline survey was carried out in 2001 and the follow-up in 2003. The questionnaire was answered by 715 respondents at both points in time (overall response rate 67%). Measures used were Psychological Empowerment Instrument by Spreitzer, the SF-36, the EQ-5D, and the Copenhagen Burnout Inventory. Gender specific differences in average score for self-rated health and burnout at follow-up were assessed using multiple linear regression adjusted for age, education, study cohort and self-rated health and burnout at baseline. An analysis on interactional effects due to gender was also performed.

    RESULTS: For women, increasing levels of psychological empowerment at work at baseline are associated with less bodily pain, better physical role function and mental health in the multivariate analysis at follow-up two years later. For men, increased psychological empowerment at baseline is significantly associated with better self-rated health as measured by the EQ-5D VAS at follow-up in the multivariatc analysis. Higher levels of psychological empowerment at baseline show a statistically significant association with a lower degree of burnout at follow-up in the univariate analysis for men and women. However, the associations diminished after adjustments in the multivariate analyses. No significant gender x empowerment interaction appeared.

    CONCLUSION: Psychological empowerment in working life was associated with somatic and mental aspects of SRH two years later for women. Men seem to be less affected by psychological empowerment, yet an association with the EQ-5D V AS appeared. Psychological empowerment did not predict burnout two years later for either men or women.

  • 11.
    Arneson, Hanna
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Rikscentrum arbetslivsinriktad rehabilitering IHS. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Liljegren, Mats
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Rikscentrum arbetslivsinriktad rehabilitering IHS. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Nordlund, Anders
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Rikscentrum arbetslivsinriktad rehabilitering IHS. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Ekberg, Kerstin
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Rikscentrum arbetslivsinriktad rehabilitering IHS. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Psychological empowerment and self-rated health and burnout in a sample of Swedish employeesManuskript (preprint) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    PURPOSE: To explore the gender-specific association between psychological empowerment and self-rated health and burnout in a working population.

    MATERIAL AND METHOD: A cross-sectional survey was carried out among 1,243 employees (response rate 81% (n=1007), 65 % females). Psychological empowerment was measured by the Spreitzer questionnaire, developed for a working life context. The questionnaire includes the subscales: meaning, competence, self-determination and impact. Self-rated health was evaluated with EQ-5D and SF-36 and the Copenhagen Burnout Inventory was used to measure burnout.

    RESULTS: Men reported a greater degree of empowerment than women in terms of self-determination and impact. Significant associations (p<0.05) were found between psychological empowerment and self-rated health and burnout. Men and women with higher levels of empowerment reported significantly better health compared to those with lower levels of empowerment. In multivitriate analyses, all four subscales of empowerment were associated with burnout among both men and women. The most pronounced association with self-rated health was seen for the subscale impact. These associations were particularly strong among women.

    CONCLUSION: Psychological empowerment in working life is associated with self-rated health and burnout. Interventions aiming to promote health at work or aiming to prevent burnout may therefore benefit if they comprise empowerment in terms of impact, self-determination, meaning and competence. Also, workplace health promotion that includes empowerment processes should be gender conscious.

  • 12.
    Arneson, Hanna
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Rikscentrum arbetslivsinriktad rehabilitering IHS. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Liljegren, Mats
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Rikscentrum arbetslivsinriktad rehabilitering IHS. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Nordlund, Anders
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Rikscentrum arbetslivsinriktad rehabilitering IHS. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Ekberg, Kerstin
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Rikscentrum arbetslivsinriktad rehabilitering IHS. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Psychological empowerment, social support at the workplace and self-rated health and burnout: a 2-year longitudinal analysis in a sample of Swedish employeesManuskript (preprint) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    PURPOSE: To explore the gender-specific longitudinal association between a combination of psychological empowerment and social support at the workplace and self-rated health and burnout in a working population.

    MATERIAL AND METHOD: The participants were employees working in the public service sector in central Sweden. The baseline survey in two cohorts was carried out in 2001 and the follow-up in 2003. The questionnaire was answered by 715 respondents at both points in time (overall response rate 67%). Measures used were the Psychological Empowerment Instrument by Spreitzer, the social support dimension in the Demand-Control-Support Questionnaire, the SF-36, the EQ-5D, and the Copenhagen Burnout Inventory. Based on empirical medians, psychological empowerment and social support at baseline were combined into four categories. Mlltivariate comparisons adjusted for age, education, study cohort and SRH and burnout at baseline were performed using multiple linear regression analysis. The genderxempowerment and social support interaction effect was assessed in the multiple linear regression analysis. All analyses were performed for men and women separately.

    RESULTS: For women, a combination of high psychological empowerment and high social support at the workplace, in comparison with a combination of low psychological empowerment and low social support, is strongly associated with better SRH (bodily pain, general health, vitality, social functioning, emotional role, mental health, the EQ-5D VAS, and EQ-5D index) and lower levels of work-related burnout at the 2-year follow-up after adjusting for demographics and baseline SRH and burnout. For men, there are univariate associations with burnout and some associations with SRH. After adjustments for demographics and baseline SRH and burnout, psychological empowerment and social support is associated with SRH as measured by the EQ-5D VAS for men. The gender x empowerment and social support interaction analyses confirm gender differences regarding bodily pain, social function, and work-related burnout.

    CONCLUSION: A combination of psychological empowerment and social support in working life strongly affects SRH and work-related burnout two years later for women, but only in part for men.

  • 13.
    Barajas, Josefin
    et al.
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Rikscentrum arbetslivsinriktad rehabilitering IHS.
    Ekberg, Kerstin
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Rikscentrum arbetslivsinriktad rehabilitering IHS.
    Dilemmas in work place health promotion - the role of the leadership.2005Ingår i: Second ICOH International Conference on Psychosocial factors at Work.,2005, 2005Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 14.
    Barajas, Josefin
    et al.
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Rikscentrum arbetslivsinriktad rehabilitering IHS.
    Ekberg, Kerstin
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Rikscentrum arbetslivsinriktad rehabilitering IHS.
    Interventionsprojektet Hälsa på akutkliniken - Arbetsprocessen.2004Ingår i: Folkhälsostämman,2004, 2004Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 15.
    Barajas, Josefin
    et al.
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Rikscentrum arbetslivsinriktad rehabilitering IHS.
    Ekberg, Kerstin
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Rikscentrum arbetslivsinriktad rehabilitering IHS.
    Workplace health promotion - Intervention Process.2005Ingår i: Best Practice for Better Health, 6th IUPHE European Conference on the Effectiveness and Quality on Health Promotion,2005, 2005Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 16.
    Barajas, Josefin
    et al.
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Rikscentrum arbetslivsinriktad rehabilitering IHS.
    Ekberg, Kerstin
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Rikscentrum arbetslivsinriktad rehabilitering IHS.
    Workplace health promotion - Intervention Process.2005Ingår i: Second ICOH International Conference on Psychosocial factors at Work.,2005, 2005Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 17.
    Barajas, Josefin
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Rikscentrum arbetslivsinriktad rehabilitering IHS. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Gustavsson, Maria
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap, Avdelningen för pedagogik inom arbetsliv och utbildning, PiAU. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Ekberg, Kerstin
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Rikscentrum arbetslivsinriktad rehabilitering IHS. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Hälsofrämjande arbetsplats: att skapa möjligheter för lärande och hälsa2006Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Under hösten 2002-hösten 2003 genomfördes ett interventionsprojekt vid akutkliniken, Universitetssjukhuset i Linköping. Projektet syftade till att utveckla förutsättningarna och kompetensen inom organisationen att hantera frågor som främjar hälsa.

    Alla medarbetare på kliniken har träffats i arbetsgrupper och under handledning arbetat enligt problembaserat lärande med frågor som berör hälsa i arbetet. Grupperna dokumenterade sitt arbete i s.k. loggböcker, samt i rapporteringar från två heldagar då alla medarbetare samlades. Ett strategiskt urval av medarbetarna har intervjuats vid interventionens början, samt efter avslutad interventionstid. Personalen har även följts med landstingets personalenkät och sjukfrånvarostatistik.

    Interventionsprojektet har lett fram till en mängd förbättringsförslag och genomförda åtgärder på alla nivåer i organisationen, såsom t.ex. ökad medicinsk-teknisk kompetens, förbättrat socialt klimat, ökad regelbundenhet i personalutvecklingssamtal, ökade förutsättningar för patientflödet i verksamheten och utveckling av strategier för att hantera långtidssjukskrivna. PB-gruppernas rangordning av prioriterade områden för hälsofrämjande utvecklingsarbete var ledarskap, organisation, kompetens, information och kommunikation, samt vårdkvalitet.

    Interventionen har bidragit till ett ökat erfarenhetsutbyte mellan personalen, vilket har inneburit både ett individuellt och ett kollektivt lärande. Personalen har också under interventionsprojektet ökat sin kompetens att hantera verksamhetsförändringar.

    Medarbetarna har utvecklat synen på hälsa, och vad som påverkar den arbetsrelaterade hälsan. Interventionsprojektet har belyst vikten av reflektion under arbetstid, samt betydelsen av delaktighet under förändringsprocesser.

    Resultaten visar på tre framträdande faktorer av betydelse för genomförandet och utfallet av interventionsprojektet. För det första har ledningen en väsentlig roll i utvecklingen av hälsofrämjande processer på arbetsplatsen. Ledningen behöver stötta och legitimera  utvecklingsarbetet. Ett sådant hälsofrämjande ledarskap ställer krav på kompetens hos ledningen. Ledare behöver därför extra stöd och utvidgad kompetens i hälsofrämjande utvecklingsarbete.

    För det andra är det viktigt att organisera för lärande och kollektiv reflektion. Det kräver en medveten strategi. Det problembaserade arbetssättet under interventionsprojektet har fungerat som ett forum där medarbetarna kontinuerligt har fått utrymme att tänka i nya banor. Resultatet av en sådan organisering för lärande har givit utslag i verksamheten i form av olika åtgärder och förändringar.

    För det tredje har de problembaserade grupperna fungerat som en buffert i organisationen, där medarbetarna har lärt en handlings- och förändringsberedskap. De har ökat sin kompetens i att hantera inre och  yttre krav på förändring, liksom att påverka sin egen organisation i riktning mot en hälsofrämjande arbetsplats.

  • 18.
    Barajas, Josefin
    et al.
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Rikscentrum arbetslivsinriktad rehabilitering IHS.
    Nordlund, Anders
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Rikscentrum arbetslivsinriktad rehabilitering IHS.
    Ekberg, Kerstin
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Rikscentrum arbetslivsinriktad rehabilitering IHS.
    Employee-Perceived Leadership Behaviour and Effort-Reward Imbalance & Overcomittment2006Ingår i: 28th International Congress on Occupational Health,2006, 2006, s. 105-105Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

      

  • 19.
    Barajas, Josefin
    et al.
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Rikscentrum arbetslivsinriktad rehabilitering IHS.
    Nordqvist, Cecilia
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Rikscentrum arbetslivsinriktad rehabilitering IHS.
    Ekberg, Kerstin
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Rikscentrum arbetslivsinriktad rehabilitering IHS. Östergötlands Läns Landsting, Folkhälsovetenskapligt centrum, Folkhälsovetenskapligt centrum.
    Intervention Elucidate Intra Organisational Hindrance to Employee Development2002Ingår i: Humans in a Complex Environment,2002, 2002, s. 67-70Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 20.
    Bejerot, Eva
    et al.
    Stockholms universitet, Sweden.
    Gustavsson, Maria
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, HELIX Vinn Excellence Centre. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Arbete och arbetsliv. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi.
    Forsberg Kankkunen, Tina
    Stockholms universitet, Sweden.
    Hasselbladh, Hans
    Örebro universitet, Sweden.
    Ekberg, Kerstin
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för samhällsmedicin. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Akutmottagningarnas konstanta kaos: styrning, det oförutsedda och motstånd2015Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 21.
    Bejerot, Eva
    et al.
    Örebro University, Sweden.
    Gustavsson, Maria
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Arbete och arbetsliv. Linköpings universitet, HELIX Competence Centre. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi.
    Hasselbladh, Hans
    Örebro University, Sweden.
    Forsberg Kankkunen, Tina
    Stockholm University, Sweden.
    Ekberg, Kerstin
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för samhällsmedicin. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Occupational Control on Drift—National and Local Intervention in Clinical Work at Emergency Departments2017Ingår i: Professions & Professionalism, ISSN 1893-1049, E-ISSN 1893-1049, Vol. 7, nr 2, s. 1-15Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In Swedish emergency departments, various initiatives have been introduced in order to reduce long waiting times for patients: lean methods, targets for waiting times related to revenues, interprofessional teams, and different forms of triage systems. This study focuses on the physicians’ views on dilemmas related to these interventions. The study is based on the interviews with 14 physicians in four emergency departments. The interviews have been analysed thematically and presented in the form of brief narratives. The study follows changes from clinical practice to the national policy level. The changes appear to be ineffective or counterproductive—waiting times are rather getting longer, but the measures have a number of other effects. Decisions are taken at a central level and are carried out by means of rules, incentives, and projects and end in the medical profession being displaced from the central position they have held in the working processes of health care.

  • 22.
    Bengtsson Malmeblad, Lena
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Arbetslivsinriktad rehabilitering. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Edvardsson Stiwne, Elinor
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Centrum för undervisning och lärande (CUL). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Ekberg, Kerstin
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Arbetslivsinriktad rehabilitering. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Avstämningsmötet. En utredningsmetod?2007Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Avstämningsmötet är en metod inom Försäkringskassan som syftar till att ge bättre beslutsunderlag för deras bedömningar av sjukskrivnas arbetsförmåga och rehabiliteringsbehov. Målet är att förkorta sjukskrivningstider och snabbare få människor tillbaka i arbete.

    I och med den kraftigt ökade sjukfrånvaron i slutet av 1990-talet uppmärksammades att Försäkringskassans tillämpning av sjukförsäkringens regelverk varierar mellan olika delar av landet och även mellan olika lokalkontor. Som en konsekvens påbörjades ett omfattande arbete med att professionalisera handläggningen genom att utveckla gemensamma metoder och arbetssätt. År 2005 gjordes en skärpning av lagstiftningen genom att starkare reglera de tidsgränser inom vilka ett avstämningsmöte skall hållas och man etablerade produktionsmål inom Försäkringskassan i termer av antal avstämningsmöten inom 90 dagar i sjukskrivningen.

    I denna studie har 11 handläggare inom Försäkringskassan intervjuats om sin syn på avstämningsmötet som utredningsmetod och på vilket sätt den påverkar den sjukskrivnes återgång i arbete. Studien fokuserar på det första avstämningsmötet i sjukskrivningen, sex av dessa genomfördes före 90-dagars gränsen och fem genomfördes senare i sjukskrivningsprocessen.

    Analyserna av intervjuerna resulterade i fem huvudområden som berör upplevelser av produktionskraven, förberedelser respektive genomförande av avstämningsmötet, läkarens roll vid avstämningsmötet samt mötets betydelse för återgång i arbete.

    Handläggarna upplever en konflikt mellan kravet på att hålla produktionsmålet på avstämningsmöte inom 90 dagar och sin professionella bedömning av när ett avstämningsmöte passar in i rehabiliteringsprocessen. Ur handläggarnas perspektiv har det skett en värderingsförskjutning från en helhetssyn på rehabiliteringsprocessen med individen i centrum, till mer kortsiktiga produktionsmål som fragmenterar processen. Produktionskraven leder också till att vissa sjukskrivningsärenden som bedöms vara lämpade för ett avstämningsmöte måste prioriteras bort då de passerat tidsgränsen, medan man genomför andra möten, där både handläggaren och läkaren anser att det kommer för tidigt i rehabiliteringsprocessen. Avstämningsmötena riskerar att bli formaliserade och rutindrivna aktiviteter, snarare än allsidiga bedömningar.

    Den formaliserade agendan vid avstämningsmötet tycks kunna leda till att deltagarna upplever en osäkerhet om mötets syfte, eller tolkar syftet annorlunda än handläggaren. Handläggaren uppfattar sig tappa kontrollen över mötet.

    Av tidsskäl gör man ofta avkall på att kalla läkaren till mötet, trots att mötet syftar till att diskutera arbetsförmåga och sjukskrivningens omfattning. Såväl strukturen, den reglering som styr avstämningsmötet, som handläggarnas egna erfarenheter av hur kontakter med läkare fungerar, bidrar till att handläggarna utvecklar olika strategier för att undvika att bli beroende av läkarnas fysiska deltagande i mötet.

    Det medicinska underlaget är centralt i bedömningen av individens arbetsförmåga, den ofta förekommande frånvaron av läkare, liksom den stora variationen i hur de fördjupade Sassam-utredningarna genomförs, skapar därför dilemman, som dock även kan innebära en handlingsfrihet för handläggaren i prioriteringar av ärenden.

    Rapporten visar sammanfattningsvis handläggares dilemman i sin roll att översätta politiska beslut och mål till vardagens praktik. Resultaten visar också deras möjligheter att prioritera och hantera dessa dilemman inom ramen för en ökad administrativ kontroll.

  • 23.
    Bernfort, Lars
    et al.
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi.
    Persson, Jan
    Linköpings universitet, Tekniska högskolan. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi.
    Ekberg, Kerstin
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Rikscentrum arbetslivsinriktad rehabilitering IHS.
    Öberg, Birgitta
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Sjukgymnastik. Östergötlands Läns Landsting, Folkhälsovetenskapligt centrum, Folkhälsovetenskapligt centrum.
    Nordlund, Anders
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Rikscentrum arbetslivsinriktad rehabilitering IHS.
    Economic evaluation in a cluster randomized controlled study of work place intervention in south-east Sweden2006Ingår i: International workshop Economic Evaluations of Occupational Health Interventions,2006, 2006Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 24.
    Bernhard, Dörte
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Arbetslivsinriktad rehabilitering. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Ekberg, Kerstin
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Arbetslivsinriktad rehabilitering. Linköpings universitet, HELIX Vinn Excellence Centre. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Rehabilitation professionals’ practice in Sweden and in Germany.: Poster presentation2011Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 25.
    Bülow, Pia
    et al.
    Avdelningen för beteendevetenskap och socialt arbete, Hälsohögskolan i Jönköping.
    Ekberg, Kerstin
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Arbetslivsinriktad rehabilitering. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Avstämningsmötet som mötesplats och metod för återgång i arbete - ur ett kommunikativt perspektiv2009Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Rapporten redovisar resultatet av en studie av avstämningsmöten som ett effektivt redskap i den en­skildes rehabilitering. Nio avstämningsmöten spelades in på ljud­band­spelare och följdes genom del­tag­ande observation. Varje möte har följts upp med intervjuer med samtliga mötes­deltagare. Studerade möten och efterföljande intervjuer har analyserats med frågeställningar uti­från avstämnings­mötets kommunikativa processer och deltagarnas upplevelse av mötet och dess betydelse.

    Analysen visar att de försäkrade har en relativt stor andel av det totala talutrymmet räknat i procent av det antalet ord som yttras under ett möte. Samtidigt visar efterintervjuerna att hälften av de försäkrade upplevde sig stå utanför händelsernas centrum under mötet. Detta uppfattades istället mest som en sak mellan andra deltagande parter såsom mellan Försäkrings­kassan och arbetsgivaren eller mellan Försäkringskassan och sjukvården. Det tycktes kräva ett relativt stort mått av initiativ från den försäkrade själv för ta aktiv del av mötet.

    Analysen av interaktionen vid inspelade avstämningsmöten visar att en stor del av mötena ut­veck­lade sig som en slags förhandling där olika ”myndighetsröster” utgick från ”sitt” perspektiv i arbetet med att rehabilitera den försäkrade tillbaka till arbete. Under förhandlingen i mer okomplicerade fall tenderade handläggarna från Försäkringskassan snabbt acceptera de hinder för att förkorta rehabiliteringsprocessen som arbetsgivaren, stödd av den försäkrade, presenterade. I mer komplicerade fall tycks sjukvården utgöra den främsta gränspostering som legitimerar vid vilken tidpunkt och i vilken ut­sträck­­ning arbetsåtergång är möjlig. I diskussioner omkring individens arbetsförmåga domi­nerade aspekter som fysisk arbetso­för­måga hos individen tillsammans med fysiska hinder på arbets­platsen. Andra aspekter av arbets­för­måga så som motivation, social förmåga, kompetens etc. diskuterades i ringa utsträckning om alls.

    Trots intentionen att avstämningsmöten ska bygga på samverkan mellan olika parter involv­erade i individens sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess tycks det finnas en väsentlig poten­tial för för­bättring av samordningen mellan framför allt Försäkringskassan och sjukvården, men även mellan Försäkringskassan och arbetsförmedlingen. En annan möj­­lig­het till för­bättring som framträder är hur resultatet av SASSAM-kartläggningen prak­tiskt kommer till användning under mötet för att öppna för en diskussion omkring resurser snarare än hinder och om arbetsförmåga ur ett flerdimensionellt perspektiv. Generellt saknades diskussioner om den försäkrades arbetsförmåga i relation till arbeten på arbetsmarknaden i stort.

    Utifrån studiens resultat finns fog för fortsatt diskussion om avstämningsmötet ska vara den själv­klara metoden i alla sjukfall som överstiger en viss tidsgräns eller om det behövs en differentiering av såväl mötets upplägg och syfte som vilka som kommer ifråga för ett sådant möte. Mer varierande och målgruppsanpassade möten med en tydlig målsättning om samverkan och samarbete mellan medverkande parter skulle sannolikt öka mötets effektivitet och menings­fullhet. Färre avstämningsmöten skulle ge utrymme för större satsning på möten omkring försäkrade med svårare problematik. Det skulle vidare öka möjligheten för handläggare att specialisera sig också utifrån den problematik som gäller för olika grupper av försäkrade.

  • 26.
    Ekberg, Kerstin
    Östergötlands Läns Landsting, FHVC - Folkhälsovetenskapligt centrum, Yrkes-miljömedicin. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    An epidemiologic approach to disorders in the neck and shoulders1994Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Complaints about pain in the locomotor system represent a commonly occuning health problem among working people all over the world. In this context, a series of studies were employed to determine if work organization and psychosocial conditions at work, in addition to physical work load, contribute to the development of disorders in the neck and shoulders. The potentially health-promoting effect of early and active rehabilitation of those already suffering from disorders in the neck and shoulders was also evaluated.

    A first psychophysiological study showed that various stress conditions during monotonous work had limited effects on muscle tension. The interindividual variability in muscle reactions to stress was large, but the results indicate that some individuals may react with a sustained, low-level muscle activity that is associated with pain.

    A cross-sectional study of a sample of a normal working population and a case-control study of patients with disorders in the neck and shoulders revealed a set of work-related core determinants, which appear to be essential component causes for the development of symptoms and signs. Prevalence ratios (PR) were calculated for determinants of early symptoms in the cross-sectional study, and odds ratios (OR) were estimated in the case-control study for determinants of disorders of the neck and shoulders. Repetitive movements demanding precision (PR 1.2 and OR 7.5, respectively), high work pace (PR 1.2 and OR 3.5, respectively), low quality work content (low decision latitude and lqw skill discretion; PR 1.3 and OR 2.6, respectively), and uncertainty about how to perform and-manage the tasks (work-role ambiguity; PR 1.2 and OR 16.5, respectively) were associated with both development of early symptoms, and disorders in the neck and shoulders. The results also show that being a woman (PR 1.3 and OR 11.4, respectively) and I or an immigrant (PR 1.3 and OR 4.9, respectively) imposes a higher risk for developing signs and symptoms in the neck and shoulders, possibly due to selective job-assignment.

    A controlled, two-year follow-up of cohorts of subjects with early and active rehabilitation versus traditional, less active treatment of neck~shoulder disorders respectively, did not support the hypothesis that active rehabilitation, as compared to traditional treatment methods, promotedbetter health, unless work conditions were changed. People who remained on the same job after rehabilitation, independent of type of treatment, had a less positive prognosis (relative risk 3.6) than those who had a changed work situation.

    Further analysis of which factors retained people in long-term sick-leave suggested that work conditions are more important than personality and other individual characteristics in determining the amount of time that will elapse before individuals will resume work after a sickleave. There was no gender-difference in this respect.

  • 27.
    Ekberg, Kerstin
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Arbetslivsinriktad rehabilitering. Linköpings universitet, HELIX Vinn Excellence Centre. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Arbetsförmåga och anställningsbarhet i teori och praktik2011Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 88, nr 5, s. 399-407Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Bedömning av arbetsförmåga och anställningsbarhet är centrala uppgifter för välfärdsaktörerna då en person blir sjukskriven. Bedömningarna har betydelse för den enskildes fortsatta förutsättningar att bibehålla en plats i arbetslivet. I artikeln diskuteras vilka svårigheter som uppstår i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen i samband med bedömningar av arbetsförmåga och anställningsbarhet inom ramen för de regelverk som gäller.

  • 28.
    Ekberg, Kerstin
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Rikscentrum arbetslivsinriktad rehabilitering IHS.
    Arbetslivsinriktad rehabilitering2004Ingår i: Arbetsliv och hälsa 2004 / [ed] Rolf Å Gustafsson och Ingvar Lundberg, Stockholm: Liber Idéförlag , 2004, 1, s. 365-380Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Den här antologin presenterar aktuell forskning kring hälsa och ohälsa inom svenskt arbetsliv under de senaste åren.Läs merBoken, som till stor del skrivits av forskare på Arbetslivsinstitutet, ger en bred analys av arbetslivets villkor och dess utvecklingsmöjligheter. Några exempel på områden som tas upp är sjukskrivningar, förtidspensioneringar, inflytande på arbetsplatsen och nedskärningar inom skola, vård och omsorg

  • 29.
    Ekberg, Kerstin
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Arbetslivsinriktad rehabilitering. Linköpings universitet, HELIX Vinn Excellence Centre. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Arbetslivsinriktad rehabilitering2010Ingår i: Arbets- och Miljömedicin - en lärobok om hälsa och miljö / [ed] Christer Edling, Gunnar Nordberg, Maria Albin, Monica Nordberg, Lund: Studentlitteratur , 2010, 3, s. 117-130Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Arbets- och miljömedicin

    – en lärobok om hälsa och miljö

    Läroboken i arbets- och miljömedicin tar upp dagsaktuella frågor och ger förslag på hantering av arbets- och miljömedicinska ärenden.

    Detta är den svenska lärobok som försöker samla hela det stora kunskapsområdet inom arbets- och miljömedicin. Med hänsyn till dynamiken inom området har i denna 3:e upplaga skett en uppdatering, förnyelse och komplettering. Den har fem nyskrivna kapitel: Arbets- och miljörelaterade hudsjukdomar – särskilt kontakteksem och prevention, Belastningsrelaterade sjukdomar, Ersättning vid arbetsskada, Företagshälsovård samt Luftföroreningar, global klimatpåverkan och hälsa. Liksom tidigare ges epidemiologi och toxikologi ett stort utrymme då dessa redskap utgör grunden för riskbedömning och riskkommunikation. Handläggning av arbets- och miljömedicinska larm presenteras som ett exempel på riskkommunikation. I särskilda kapitel behandlas psykosociala frågor och arbetsorganisation, hjärt-kärlsjukdomar samt arbetslivsinriktad rehabilitering. Kemiska hälsorisker är fortfarande aktuella och fordrar ofta miljöövervakning i form av biologiska exponeringsmarkörer och markörer för biologisk effekt, ex. genetiska förändringar. Miljöns påverkan på foster, reproduktion och cancer beskrivs, liksom miljörelaterade luftvägssjukdomar. Traditionella områden som buller, vibrationer, bekämpningsmedel, livsmedel och matförgiftning behandlas också. Översiktligt diskuteras aktuella arbets- och miljömedicinska frågor som klorering och hälsa, perfluorerade ämnen, nanomaterial och effekter av arbetslöshet. Ett särskilt kapitel ägnas åt etiska frågor inom arbets- och miljömedicin.

  • 30.
    Ekberg, Kerstin
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och miljö.
    Arbetslivsinriktad rehabilitering - synsätt och utvecklingsbehov.2000Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 77, s. 388-397Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 31.
    Ekberg, Kerstin
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Arbetslivsinriktad rehabilitering. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Faser i arbetslivsinriktad rehabilitering2009Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 86, nr 3, s. 210-219Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Arbetslivsinriktad rehabiltering används som begrepp för många olika typer av utredningar och åtgärder som underförstått eller uttalat syftar till att främja återgång i arbete för sjukskrivna. Det är emellertid fruktbart att differentiera mellan olika faser i processen för att tydliggöra bilden avseende vilka aktörer och vilka åtgärder som är lämpliga. Sjukskrivnings- och rehabilteringsprocessen kan indelas i fyra faser från att bli sjukskriven till att vara tillbaka i en aktiv arbetssituation. Med utgångspunkt från dessa faser diskuteras i vilken grad det finns evidens för åtgärder inom respektive fas.

  • 32.
    Ekberg, Kerstin
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för samhällsmedicin. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Hälsofrämjande och lärande arbetsplats: finns organisatoriska förutsättningar?2014Ingår i: Lärande i arbetslivet: möjligheter och utmaningar : en vänbok till Per-Erik Ellström / [ed] Henrik Kock, Linköping: Linköpings universitet , 2014, s. 37-51Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    i detta kapitel diskuteras vilken betydelse arbetets organisering och arbetsvillkoren har för de anställdas möjligheter att bibehålla och utveckla sin hälsa. Förutsättningarna för en hälsofrämjande arbetsplats är sammanflätade med förutsättningar för ett utvecklingsinriktat lärande på arbetsplatsen. Arbetslivet genomgår omstrukturering och organisatoriska förändringar med syfte att öka effektiviteten. En fråga är under vilka förutsättningar organisatoriska förändringar bidrar till hälsa och utvecklingsinriktat lärande på arbetsplatsen och vilka förutsättningar som hämmar en utvecklingsinriktad och hälsosam arbetsplats.

  • 33.
    Ekberg, Kerstin
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Arbetslivsinriktad rehabilitering.
    Kommentar till Budgetpropositionen 2007/08: 1. Regeringens rehab-satsning kan betyda att sjukskrivna blir uppsagda.2007Ingår i: Läkartidningen, ISSN 0023-7205, E-ISSN 1652-7518, Vol. 104, nr 40, s. 2852-2853Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [en]

    Regeringens ambition att sätta in tidig rehabilitering vid sjukskrivning är lovvärd och stöds av forskning. Men en risk med de nya förslagen är att många sjukskrivna blir uppsagda redan efter sex månaders sjukskrivning, då arbetsförmågan ska testas mot hela arbetsmarknaden. Det skriver Kerstin Ekberg, professor i arbetslivsinriktad rehabilitering, i en kommentar till regeringens budgetproposition.    

  • 34.
    Ekberg, Kerstin
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Rikscentrum arbetslivsinriktad rehabilitering IHS. Östergötlands Läns Landsting, Folkhälsovetenskapligt centrum, Folkhälsovetenskapligt centrum.
    Rehabiliation and Health Promotion at the Work Place2002Ingår i: Humans in a Complex Environment,2002, 2002, s. 209-214Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 35.
    Ekberg, Kerstin
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Rikscentrum arbetslivsinriktad rehabilitering IHS.
    Sjukskriven - Arbetsplatsens betydelse för rehabilitering och hälsa2002Ingår i: Svensk rehabilitering, ISSN 1403-4468, Vol. 3Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 36.
    Ekberg, Kerstin
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Rikscentrum arbetslivsinriktad rehabilitering IHS.
    Vem hinner tänka på hälsa?2006Ingår i: Tid för utveckling? / [ed] Kerstin Ekberg, Lund: Studentlitteratur , 2006, 1, s. 133-160Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

      Tid, tidsanvändning och tidsbrist i arbetet är i fokus i debatten om de krav som det nya arbetslivet ställer. Vilka konsekvenser får sättet att organisera och rationalisera arbete för lärande, hälsa, jämställdhet och arbetsförhållanden? Forskare från fyra discipliner granskar och jämför skeenden i fyra offentliga organisationer som genomför organisationsförändringar. Boken vänder sig till alla, såväl studerande som yrkesverksamma, som hanterar arbetslivs-, organisations- och ledarskapsfrågor

  • 37.
    Ekberg, Kerstin
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Arbetslivsinriktad rehabilitering. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Workplace health: influences and interventions2007Ingår i: Strategies for health: An anthology / [ed] Per Nilsen, Linköping: Linköping University Electronic Press , 2007, s. 46-58Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Adults spend about 40% of their waking hours at work. The workplace is an important setting both in affecting people’s health and as an environment in which to promote health. Health in working life is not a technical, value-free process, but rather one influenced by the ideologies, beliefs and values of key actors, such as officials, workers and unions, employers, corporations and managers, experts and others (Levenstein & Woodings, 1997). Indeed, one of the defining characteristics of the workplace setting is that it brings together a variety of groups and individuals who have different agendas and priorities with regard to work and health (Naidoo & Wills, 2000). Hence, the relationship between work and health may be viewed in different ways by different actors; a conflict of interest may arise between the actors with regard to what comes first, health or productivity.

    This text begins with a look at key concepts, theories and models to explain the relationship between health and work. This is followed by a discussion of important empirical findings and research concerning strategies to improve workplace health.

  • 38.
    Ekberg, Kerstin
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för samhällsmedicin. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Bernfort, Lars
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Karlsson, Nadine
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för samhällsmedicin. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Linderoth, Catharina
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för samhällsmedicin. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Persson, Jan
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Arbetsgivares kostnader, åtgärder och anpassningar för sjuknärvarande och sjukfrånvarande medarbetare: samband med återgång i arbete och produktion2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Studien syftade till att undersöka vilka åtgärder arbetsgivare gör för sjukskrivna medarbetare och vilka kostnader arbetsgivare och samhället har i samband med sjuknärvaro och sjukfrånvaro.

    Totalt 3000 sjukskrivna personer i AFA Försäkrings register med diagnoserna psykiska besvär eller besvär i rörelseorganen fick ett informationsbrev och förfrågan om samtycke till att forskarna skulle få skicka en enkät till deras arbetsledare; 393 sjukskrivna gav samtycke. En  webbenkät skickades till dessa arbetsledare. Totalt 198 arbetsledare (50 %) till sjukskrivna personer besvarade enkäten.

    Resultaten visar att arbetsgivare genomför en rad olika åtgärder och anpassningar när en medarbetare blir sjukskriven. Analyserna visade att dessa åtgärder och anpassningar i viss mån beror på vem den sjukskrivne medarbetaren är. Åtgärder och anpassningar var vanligare för sjukskrivna med psykiska diagnoser, för högutbildade och för sjukskrivna i högkvalificerade yrken. Kvinnor fick i högre grad anpassningar och åtgärder såsom ändrade arbetsuppgifter och psykosocialt stöd jämfört med män.

    Demografiska faktorer visade sig ha mindre betydelse för om den sjukskrivne återgick i arbete eller ej. Multipla logistiska regressionsanalyser visade att åtgärder och anpassningar på arbetsplatsen hade signifikanta samband med en ökad chans för återgång i arbete. Resultaten visade också att för sjukskrivna medarbetare vars arbetsledare hade tagit många kontakter med andra aktörer, som HR-avdelningen, företagshälsan och/eller Försäkringskassan var sannolikheten lägre att den sjukskrivne medarbetaren återgick i arbete. Arbetsledare tog fler kontakter, om den sjukskrivne medarbetaren hade en psykisk diagnos.

    Sjuknärvaro och produktionsförlust före, under och efter sjukskrivningen skattades av arbetsledarna. Sammanlagt beräknades produktionsförlusterna till cirka SEK 100 000 per sjukskrivningsfall. Härutöver lägger arbetsgivare tid på att ta kontakter, genomföra åtgärder och anpassningar och organisera om arbetet. Arbetsledare hade mycket oklar eller saknade helt uppfattning om vad tid, åtgärder och anpassningar kostar, varför detta inte har kunnat analyseras närmare. De beräknade genomsnittliga kostnaderna till följd av produktivitetsförluster är således en underskattning av de faktiska kostnaderna för arbetsgivare.

    Studien visar att arbetsledares kunskap om vad sjuknärvaro och sjukfrånvaro kostar för verksamheten och för samhället är begränsad. En ökad kostnadsmedvetenhet skulle kunna stimulera till att större resurser läggs på att implementera policys för hälsofrämjande åtgärder och att utbilda arbetsledare i att hantera frågor om hälsa och arbetsförmåga på arbetsplatsen.

  • 39.
    Ekberg, Kerstin
    et al.
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Rikscentrum arbetslivsinriktad rehabilitering IHS.
    Eklund, JörgenLinköpings universitet, Tekniska högskolan. Linköpings universitet, Institutionen för konstruktions- och produktionsteknik, Industriell arbetsvetenskap.Ellström, Per-ErikLinköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Arbete och arbetsliv. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Avdelningen för pedagogik inom arbetsliv och utbildning (PiAU).Johansson, StinaUmeå universitet.
    Tid för utveckling?2006Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Tid, tidsanvändning och tidsbrist i arbetet är i fokus i debatten om de krav som det nya arbetslivet ställer. Vilka konsekvenser får sättet att organisera och rationalisera arbete för lärande, hälsa, jämställdhet och arbetsförhållanden? Forskare från fyra discipliner granskar och jämför skeenden i fyra offentliga organisationer som genomför organisationsförändringar. Boken vänder sig till alla, såväl studerande som yrkesverksamma, som hanterar arbetslivs-, organisations- och ledarskapsfrågor

  • 40.
    Ekberg, Kerstin
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för samhällsmedicin. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Eklund, Mona
    Lunds universitet.
    Hensing, Gunnel
    Göteborgs universitet.
    Kunskapsbaserade åtgärder för att främja arbetsförmåga och återgång i arbete2015Ingår i: Återgång i arbete: processer, bedömningar, åtgärder / [ed] Kerstin Ekberg, Mona Eklund, Gunnel Hensing, Lund: Studentlitteratur AB, 2015, 1, s. 219-233Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 41.
    Ekberg, Kerstin
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för samhällsmedicin. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Eklund, Mona
    Lunds universitet.
    Hensing, Gunnel
    Göteborgs universitet.
    Perspektiv på arbetsförmåga2015Ingår i: Återgång i arbete: processer, bedömningar, åtgärder / [ed] Kerstin Ekberg, Mona Eklund, Gunnel Mensing, Lund: Studentlitteratur AB, 2015, 1, s. 19-31Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 42.
    Ekberg, Kerstin
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för samhällsmedicin. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Eklund, MonaInstitutionen för hälsovetenskaper, Arbetsterapi och aktivitetsvetenskap, Lunds universitet.Hensing, GunnelInstitutionen för medicin, Avd för samhällsmedicin och folkhälsa, Sahlgrenska akademien, Göteborgs universitet.
    Återgång i arbete: processer, bedömningar, åtgärder2015Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Förmågan och möjligheten att arbeta är viktig både för den enskilda 
individen och för samhället. När en person helt eller delvis förlorar sin arbetsförmåga på grund av ohälsa ska olika aktörer i välfärds­samhället möjliggöra återgång i arbete. Sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen blir i en del fall komplex beroende på variationer i aktörernas perspektiv på arbetsförmåga, de bedömningsmetoder som används och vilka regelverk som är tillämpbara. Kunskapsbaserade åtgärder för att främja återgång i arbete involverar i allmänhet arbetsplatsen som en central 
aktör och arena för åtgärder, medan praktiken ofta är annorlunda. 
Boken belyser förut­sättningar för att implementera kunskapsbaserade utredningar och åtgärder i det svenska samhället, liksom komplexiteten 
i dessa processer.

    Boken vänder sig till personer som arbetar med bedömning av arbetsförmåga och med åtgärder för att främja återgång i arbete. Målgrupper är studerande och professionella som i sin yrkesutövning inom till exempel primärvården, företagshälsovården eller inom privata rehabiliterings­enheter arbetar med sjukskrivningsprocesser och arbetslivsinriktad rehabilitering. Boken riktar sig också till arbetsgivare och arbetsledare som har ansvar för sjukskrivna medarbetares återgång i arbete.

  • 43.
    Ekberg, Kerstin
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för samhällsmedicin. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Erlandsson, Lena-Karin
    Lunds universitet, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Lättare psykisk ohälsa2015Ingår i: Återgång i arbete: processer, bedömningar, åtgärder / [ed] Kerstin Ekberg, Mona Eklund, Gunnel Hensing, Lund: Studentlitteratur AB, 2015, 1, s. 111-128Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 44.
    Ekberg, Kerstin
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för samhällsmedicin. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Linköpings universitet, HELIX Vinn Excellence Centre.
    Gustavsson, Maria
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, HELIX Vinn Excellence Centre.
    Fagerlind Ståhl, Anna-Carin
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för samhällsmedicin. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Linköpings universitet, HELIX Vinn Excellence Centre.
    Conditions for presenteeism and production in changing organizations2015Ingår i: Sustainable development in organizations: studies on innovative practices / [ed] Mattias Elg, Per-Erik Ellström, Magnus Klofsten, Malin Tillmar, Cheltenham: Edward Elgar Publishing, 2015, s. 42-56Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 45.
    Ekberg, Kerstin
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Arbetslivsinriktad rehabilitering. Linköpings universitet, HELIX Vinn Excellence Centre. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Gustavsson, Maria
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Avdelningen för pedagogik inom arbetsliv och utbildning (PiAU). Linköpings universitet, HELIX Vinn Excellence Centre. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Lundqvist, Daniel
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Arbetslivsinriktad rehabilitering. Linköpings universitet, HELIX Vinn Excellence Centre. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Reineholm, Cathrine
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Arbetslivsinriktad rehabilitering. Linköpings universitet, HELIX Vinn Excellence Centre. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Fagerlind, Anna-Carin
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Arbetslivsinriktad rehabilitering. Linköpings universitet, HELIX Vinn Excellence Centre. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Karlsson, Nadine
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Arbetslivsinriktad rehabilitering. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Socialmedicin och folkhälsovetenskap.
    Eklund, Jörgen
    Avdelningen för ergonomi, Skolan för teknik och hälsa, Kungliga Tekniska Högskolan.
    Leading and organising for health and productivity.2012Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 46.
    Ekberg, Kerstin
    et al.
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Rikscentrum arbetslivsinriktad rehabilitering IHS.
    Heide, Anders
    Petersson, Bo
    Förutsättningar för en effektiv selekteringsprocess i utredningsarbetet på försäkringskassorna2002Ingår i: Fakta & debatt, ISSN 1650-5816, nr 1Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 47.
    Ekberg, Kerstin
    et al.
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Rikscentrum arbetslivsinriktad rehabilitering IHS.
    Nordlund, Anders
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Rikscentrum arbetslivsinriktad rehabilitering IHS.
    Organisational Development under Stressful Working Conditions2006Ingår i: 28th International Congress on Occupational Health,2006, 2006, s. 153-153Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

       

  • 48.
    Ekberg, Kerstin
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för samhällsmedicin. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Pransky, Glenn S.
    Liberty Mutual Research Institute for Safety, Hopkinton, MA, USA; University of Massachusetts Medical School, Worcester, MA, USA .
    Besen, Elyssa
    Liberty Mutual Research Institute for Safety, Hopkinton, MA, USA.
    Fassier, Jean-Baptise
    Claude Bernard University Lyon, France.
    Feuerstein, Michael
    Claude Bernard University Lyon 1, Lyon, France.
    Munir, Fehmidah
    School of Sport, Exercise and Health Sciences, Loughborough University, Loughborough, UK.
    Blanck, Peter
    Burton Blatt Institute, Syracuse University, Syracuse, NY, USA.
    New Business Structures Creating Organizational Opportunities and Challenges for Work Disability Prevention.2016Ingår i: Journal of occupational rehabilitation, ISSN 1053-0487, E-ISSN 1573-3688, Vol. 26, nr 4, s. 480-489Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Purpose Flexible work arrangements are growing in order to develop resource-efficient production and because of advanced technologies, new societal values, changing demographics, and globalization. The article aims to illustrate the emerging challenges and opportunities for work disability prevention efforts among workers in alternate work arrangements. Methods The authors participated in a year-long collaboration that ultimately led to an invited 3-day conference, "Improving Research of Employer Practices to Prevent Disability," held October 14-16, 2015, in Hopkinton, Massachusetts, USA. The collaboration included a topical review of the literature, group conference calls to identify key areas and challenges, drafting of initial documents, review of industry publications, and a conference presentation that included feedback from peer researchers and a roundtable discussion with experts having direct employer experience. Results Both worker and employer perspectives were considered, and four common alternate work arrangements were identified: (a) temporary and contingent employment; (b) small workplaces; (c) virtual work/telework; and (d) lone workers. There was sparse available research of return-to-work (RTW) and workplace disability management strategies with regard to alternate work patterns. Limited research findings and a review of the grey literature suggested that regulations and guidelines concerning disabled workers are often ambiguous, leading to unsatisfactory protection. At the workplace level, there was a lack of research evidence on how flexible work arrangements could be handled or leveraged to support RTW and prevent disability. Potential negative consequences of this lack of organizational guidance and information are higher costs for employers and insurers and feelings of job insecurity, lack of social support and integration, or work intensification for disabled workers. Conclusions Future studies of RTW and workplace disability prevention strategies should be designed to reflect the multiple work patterns that currently exist across many working populations, and in particular, flexible work arrangements should be explored in more detail as a possible mechanism for preventing disability. Labor laws and policies need to be developed to fit flexible work arrangements.

  • 49.
    Ekberg, Kerstin
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Arbetslivsinriktad rehabilitering. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Sebrant, Ulla
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Avdelningen för pedagogik inom arbetsliv och utbildning (PiAU). Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Återgång i arbetet: Rehabiliteringsprocessen i teori och praktik2007Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Inom ramen för Vinnovas Dynamosatsning (Dynamiska arbetsmarknader och organisationer) genomfördes forsknings- och utvecklingsprojketet Drivkrafter för ökad rörlighet, hälsa och kompentensförsörjning i samarbete med två arbetsgivar-/företagsringar i Östergötland. Projektet syftade till att utveckla och understödja rörlighet som ett medel för att förbättra hälsa och lärande i arbetslivet.

    Under 2005/2006 utfördes ett särskilt delprojekt om samverkansfrågor i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen tillsammans med en grupp aktörer som alla är involverade i, eller berörs av rehabiliteringsprocessen för långtidssjukskrivna i Östergötlands län. Syftet för arbetsgruppen var att synliggöra hinder och möjligheter för samverkan mellan aktörerna och att finna former för en effektiv samverkan där även ringens resurser kan utnyttjas.

    Arbetsgruppen har sammanträtt ett antal gånger och successivt kartlagt hur strukturerna för sjuksrkivnings- och rehabiliteringsprocessen ser ut idag och hur processen skulle kunna utvecklas i praktiken. Detta arbete presenteras i föreliggande rapport. Arbetsgruppen presenterar också ett gemensamt förslag för hur ett förbättrat flöde med tydligare ansvarsroller borde utformas.

    Kärnpunkterna i arbetsgruppens förslag till samverkansformer är att

    • Arbetsgivaren, med stöd av företagshälsovården, har tillsammans med den sjukskrivne huvudansvaret från första sjukskrivningsdag för att driva en process som syftar till återgång i arbete.
    • Åtgärder bör komma igång mycket tidigt i sjukskrivningen.
    • Arbetsgivaren bör i högre grad utnyttja företagshälsovårdens kompetens och arbetsgivarringens resureser i processen för återgång i arbete.
    • Hälso- och sjukvården respektive Försäkringskassan skall i högre grad vara stödjande resurser i rehabiliteringsprocessen, och i mindre grad huvudaktörer som riskerar att stoppa upp flödet.
    • Aretsförmedlingen som resurs bör utnyttjas mer och tidigare i processen än vad som vanligen är fallet idag.
  • 50.
    Ekberg, Kerstin
    et al.
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Rikscentrum arbetslivsinriktad rehabilitering IHS.
    Strindlund, Lena
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Rikscentrum arbetslivsinriktad rehabilitering IHS.
    Nordlund, Anders
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Rikscentrum arbetslivsinriktad rehabilitering IHS.
    Effort-Reward Imbalance and Overcomittment among Sick-listed Health Care Workers with Mental Adjustment Problems2006Ingår i: 28th International Congress on Occupational Health,2006, 2006, s. 56-56Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
1234 1 - 50 av 164
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf