liu.seSök publikationer i DiVA
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 37 av 37
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Alizadeh, Venus
    et al.
    Karolinska Institute.
    Hylander, Ingrid
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Kocturk, Tahire
    Karolinska Institute.
    Tornkvist, Lena
    Karolinska Institutet.
    Counselling young immigrant women worried about problems related to the protection of family honour- from the perspective of midwives and counsellors at youth health clinics2010Ingår i: SCANDINAVIAN JOURNAL OF CARING SCIENCES, ISSN 0283-9318, Vol. 24, nr 1, s. 32-40Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: Annually, thousands of women are exposed to violence and murder by male relatives in the name of family honour. In Sweden young women with immigrant backgrounds consult primary healthcare services for problems related to the protection of family honour (PFH). However, there is little knowledge about how to manage this specific type of family violence in the primary healthcare systems of industrialized countries. Aim: To generate a theoretical model to promote knowledge about how youth clinic (YC) personnel in Swedish primary care perceive and manage problems related to the PFH. Methods: Seven midwives and five counsellors at four YCs in Stockholm suburbs participated in four group interviews. Data were analysed according to the grounded theory method. Results: The YC staffs main concern is to avoid making the young womens situation worse with their constant anxiety about having breeched the honour rules. Three consecutive steps have been discerned in the worry analysis process to help the girls struggling with problems related to PFH: (i) creation of a refuge where their secret can be safely disclosed, (ii) risk assessment consisting of assessing the degree of the young womens anxiety, the risk of disclosure of the secret and the risk of repercussions if the secret is disclosed and (iii) worry-reducing measures, which may take the form of four different strategies: empowerment, keeping the secret, mediation and secondary prevention. Conclusion: Youth clinics have a key role in preventing repercussions caused by problems related to PFH. The study provides a theoretical model that can be used as a tool in preventive work with young women anxious about honour-related family violence. The findings were presented to a group of midwives and counsellors for validation.

  • 2.
    Alizadeh, Venus
    et al.
    Karolinska Institute.
    Tornkvist, Lena
    Karolinska Institute.
    Hylander, Ingrid
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Counselling teenage girls on problems related to the protection of family honour from the perspective of school nurses and counsellors2011Ingår i: Health & Social Care in the Community, ISSN 0966-0410, E-ISSN 1365-2524, Vol. 19, nr 5, s. 476-484Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    pproximately 1500 young immigrant women living in Sweden sought help from various public organisations during 2004 due to problems related to Protection of Family Honour (PFH). Often they seek help from school nurses and counsellors. Information on how the school nurses and counsellors manage this complex PFH phenomenon is limited in Sweden. The aim was to generate a theoretical model that illuminates the experiences of school counsellors and school nurses counselling teenage girls, who worry about problems related to protection of family honour. Data were collected through individual interviews of the school welfare staff. The study subjects included welfare staff from six upper-secondary schools consisting of four nurses and six counsellors. Grounded theory methods were used to generate new knowledge as this is a new field of research. The staffs main goal was to provide the best support and help for the teenage girls. In addition, they wanted to be true to their professional ethics and values. However, this was difficult and created professional dilemmas because some teenage girls prevented them from doing what they thought was needed to support the teenage girls and protect them from violence. As a result, staff sometimes felt hampered, unable to help or able to help only in ways hidden from the teenage girls families.

  • 3.
    Blomstedt, Y.
    et al.
    Center for Family and Community Medicine, MigraMed, Karolinska Institute, Huddinge, Sweden, Center for Family and Community Medicine, MigraMed, Karolinska Institute, Alfred Nobels allé 12, SE-141 83 Huddinge, Sweden.
    Hylander, Ingrid
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande.
    Sundquist, J.
    Center for Family and Community Medicine, MigraMed, Karolinska Institute, Huddinge, Sweden.
    Self-reported integration as a proxy for acculturation: A qualitative study2007Ingår i: Nursing Research, ISSN 0029-6562, E-ISSN 1538-9847, Vol. 56, nr 1, s. 63-69Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: It is essential to account for acculturation in any research conducted in multicultural populations. Both unidimensional and bidimensional approaches are used to measure the extent of acculturation, however, neither one of them is optimal. OBJECTIVE: To explore the immigrants' rating of the extent of their acculturation (self-reported integration) in contrast to an external (researchers') measurement. METHODS: Fifteen in-depth interviews with strategically sampled Russian-speaking men and women aged 25-70 years, with varying marital and employment status and living permanently in Stockholm, Sweden, were analyzed using a content analysis technique. The results were validated by means of a series of additional mini-interviews by telephone. RESULTS: The immigrants' self-reported integration corresponded with the researchers' bidimensional measurement of the extent of acculturation of these immigrants. Self-reported integration accounted for the mastering of the formal criteria of integration, resolving of grief concerning the homeland, and fulfilling the internal criteria of integration. DISCUSSION: Self-reported integration may be used as a proxy for acculturation but its application should be tested primarily in other settings and in a quantitative analysis. © 2007 Lippincott Williams & Wilkins, Inc.

  • 4. Brodin, M.
    et al.
    Hylander, Ingrid
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap.
    Att bli sig själv. Daniel Sterns teori i förskolans vardag1998Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 5. Brodin, M.
    et al.
    Hylander, Ingrid
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap.
    Själv-känsla : att förstå sig själv och andra2002 (uppl. 1)Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Den här boken, som har sin grund i affektteori och självpsykologi, handlar om hur barn utvecklar, uttrycker och kommunicerar sina känslor. Barn visar tidigt medkänsla med andra och utvecklar också en egen förmåga att bli sams efter konflikter - men inte alltid på ett sätt som vuxna förväntar sig. För barn är känslorna i fokus. Det är det vardagliga känslomässiga samspelet med omgivningen som är grunden till barns utveckling av självkänsla, social kompetens och empati.

  • 6.
    Granström, Kjell
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Avdelningen för pedagogik i utbildning och skola (PiUS). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Hau, Stephan (Medarbetare/bidragsgivare)
    Psykologiska institutionen, Stockholms universitet.
    Hylander, Ingrid (Medarbetare/bidragsgivare)
    Institutionen för Neurobiologi, Vårdvetenskap och Samhälle (NVS), H1, Sektionen för allmänmedicin, Karolinska institutet.
    Näslund, Johan (Medarbetare/bidragsgivare)
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Psykologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Rosander, Michael (Medarbetare/bidragsgivare)
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Psykologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Demonstrationer och sporthändelser: En bok om poliser, demonstranter, idrottssupportrar, kravaller och folkfest2016Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    När många människor samlas på ett ställe finns en risk att det uppstår konflikter som urartar i våld, även om syftet med samlingen är fredligt. I boken beskrivs vad som kan hända i samband med demonstrationer, gatufester och idrottsevenemang. Bokens första syfte är att ge en överblick över aktuell forskning om masshändelser och kravaller. Ett annat syfte är att ge konkreta exempel på masshändelser som urartat och sådana som avlöpt fredligt, samt att förklara varför kravaller uppstår. Det tredje syftet är att ge konkreta beskrivningar av hur polis, myndigheter och arrangörer kan agera för att undvika kravaller. Ökad kunskap om den dynamik som kan utvecklas i samband med masshändelser kan bidra till att öka medvetenheten om den egna gruppens betydelse för händelseutvecklingen och bemötande av andra grupper. Detta är kunskap med relevans också för en mängd vardagliga situationer som kan uppstå på t.ex. arbetsplatser eller i skolklasser.

    Boken riktar sig till poliser, polisaspiranter, idrottsföreningar och arrangörer av demonstrationer, men också till lokala myndigheter och politiker. Boken kan med fördel användas i undervisning och forskning inom det beteendevetenskapliga området.

  • 7.
    Granström, Kjell
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Guvå, Gunilla
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Hylander, Ingrid
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Rosander, Michael
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Avdelningen för klinisk och socialpsykologi (CS).
    Reclaim the streets: En analys av strategiska händelser i samband med olovliga gatumanifestationer2005Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

     

    Rapporten beskriver två olovliga manifestationer som utspelade sig samma dag i Linköping och Stockholm. Dessa händelser observerades och beskrivs i rapporten  – från förarbetet till avslutning  – i form  av ett antal berättelser (narrativer). Syftet med denna studie var att undersöka vad som kan hända i interaktionen  mellan  polisen  och aktivister  vid aktioner  genomförda  utan polisens tillstånd. Utöver observationer har även data samlats in genom olika former   av  kontakt   med  polis   och  aktivister.   Även   om  storleken   på manifestationerna skilde sig åt var det gemensamma att båda var anordnade i en "Reclaim the streets"-anda.

    Analysen baseras på erfarenheter från Göteborgsdemonstrationerna 2001, där mekanismer   som   kan   leda   till  "krig"   och   till  "fred"   lyftes   fram. Erfarenheterna från Linköping och Stockholm  är båda bra exempel  på och illustration  av  att  "fredsskapande"  är  möjligt i  samband  med  olovliga manifestationer  i stil  med de Reclaim  the street aktiviteter  som beskrivits i denna rapport.

  • 8.
    Granström, Kjell
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Guvå, Gunilla
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Hylander, Ingrid
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Rosander, Michael
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Riots and Disturbances: How riots start and how order is secured2009Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 9.
    Granström, Kjell
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Guvå, Gunilla
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Hylander, Ingrid
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Rosander, Michael
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Avdelningen för klinisk och socialpsykologi (CS). Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Salemmanifestationerna 2004: Ett samspel med flera geografiska och ideologiska fokus2005Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

     

    Denna studie handlar om de olika demonstrationer eller manifestationer som skedde i samband med den nationalistiska  s.k. Salemmanifestationen.  Till skillnad  från  tidigare  rapporter,  där  krigs-  och  fredsskapande processer studerades mellan demonstranter och polisen (Granström, 2002; Granström, Guvå, Hylander & Rosander, 2005), är denna av lite annan art då det handlar om politiska  grupper  med klart  motsatta åsikter  och intressen,  där polisen agerar som tredje part för att skilja grupperna åt. Data samlades in genom observation av 5 olika händelser under en och samma dag – både med fokus på demonstranter  och på polisen.  Utöver  detta  har  även intervjuer  med demonstranter och polisen genomförts. Det övergripande syftet med studien var att skapa kunskap om de processer som uppstår när polis möter anta- gonistiska demonstrantgrupper som framför sina budskap offentligt.

    Resultatet visar att när grupper som har antagonistiska budskap demon- strerar  kan  fred  upprätthållas  om  samtliga  grupper  har  en intention  att genomföra fredliga  manifestationer,  grupperna hålls åtskilda  i tid och rum samt  om  polis  och  demonstranter  förhåller  sig  fredsskapande gentemot varandra  och upprätthåller  en dialog.  Vidare,  att det inte  räcker med en enstaka provokation, en kaotisk situation, en stereotyp kategorisering för att det ska uppstå konfrontation mellan grupper utan det är just kombinationen av mellan  alla  tre krigsskapande  processer som är avgörande. Om krigs- skapande handlingar möts av icke-handlingar kan det även ha en påtagligt fredsskapande funktion.  Det betyder att krigsskapande  handlingar  från en grupp inte behöver "neutraliseras" med aktivt fredsskapande handlingar från den andra gruppen. Ett passivt eller avvaktande förhållningssätt kan leda till att  krigsrisken   rinner   ut  i sanden.  Detta  gäller   för  såväl  poliser   som demonstranter. Slutligen, när en grupp beter sig som om den hade tilltro till en annan grupp  kommer den andra gruppens medlemmar  att förstärkas i sin kollektiva tilltro till den första gruppen.

  • 10.
    Granström, Kjell
    et al.
    Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap, Avdelningen för pedagogik i utbildning och skola, PiUS.
    Guvå, Gunilla
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap.
    Hylander, Ingrid
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap.
    Rosander, Michael
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Avdelningen för klinisk och socialpsykologi (CS). Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Emilsson, K.
    Lind, M.
    The Gothenburg Riots - Identity formation and attitude changes through participation in peaceful demonstrations and violent tumult2003Ingår i: The group as a paradox : proceedings from a conference on group and social psychology, Stockholm university, May 2002, GRASP 2002 / [ed] Svante Hovmark, Stockholm: Stockholm University , 2003, s. -147Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 11.
    Guvå, Gunilla
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Hylander, Ingrid
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    A grounded theory approach to foreign market expansion in newly emerging markets: two Finnish companies in the Visegrád countries2004Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 12.
    Guvå, Gunilla
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap.
    Hylander, Ingrid
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap.
    Förändrad tilltro till demokratiska spelregler2002Ingår i: Göteborgskravallerna: identitetsskapande och attitydförändringar genom deltagande i fredliga demonstrationer och våldsamma upplopp / [ed] Kjell Granström, Stockholm: Styrelsen för Psykologiskt försvar , 2002, s. -99Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I denna studie, som består av tre delar, beskrivs och analyseras hur den typ av våldsamma sammanstötningar som ägde rum under EU-toppmötet i Göteborg i juni 2001 påverkar polisers och demonstranters syn på sig själva och på varandra, på samhället och på tilltron till möjligheterna att upprätthålla demokratiska fri- och rättigheter. Dessutom granskas nyhetsrapporteringen i några dagstidningar och de budskap som förmedlades till allmänheten under de aktuella dagarna.

  • 13.
    Guvå, Gunilla
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Hylander, Ingrid
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Grundad teori ett teorigenererande forskningsperspektiv2003 (uppl. 1)Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Boken vänder sig till framför allt till psykologistuderande från C-nivå och uppåt liksom till studerande på motsvarande nivå i pedagogik och vid vård- och socialhögskolor. Likaså är den av intresse för yrkesverksamma som arbetar med utvärdering och forskning

  • 14.
    Guvå, Gunilla
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Hylander, Ingrid
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Karolinska institutet.
    Samspelet mellan poliser och demonstranter2010Ingår i: Demonstrationer och sporthändelser: en bok om poliser, demonstranter, idrottssupportrar, kravaller och folkfest / [ed] Kjell Granström, Lund: Studentlitteratur AB, 2010, 1, s. 63-83Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 15.
    Hylander, Ingrid
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Analysis of conceptual change in Consultee-Centered Consultation2004Ingår i: Analysis of conceptual change in Consultee-Centered Consultation / [ed] Nadine M. Lambert, Ingrid Hylander, Jonathan H. Sandoval, Mahwah: NJ. Erlbaum , 2004, s. 45-61Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This volume describes the history, development, and contemporary practice of Consultee-Centered Consultation in human service organizations. Consultee-Centered Consultation is a non-hierarchical, non-prescriptive helping role relationship between a resource (consultant) and a person or group (consultee) who seeks professional help with a work problem involving a third party (client). The several examples provided in this volume from child-care programs, schools, social welfare and hospital settings show how the consultant and the consultee mutually choose and reframe knowledge about well-being, development, interpersonal, and organizational effectiveness appropriate to the consultee's work setting to achieve the goals of the consultation process. The desired outcome of consultee-centered consultation is the joint development of a new way of conceptualizing the work problem so that the repertoire of the consultee is expanded and the professional relationship between the consultee and the client is restored or improved.

  • 16.
    Hylander, Ingrid
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Elevhälsans professioner: egna och andras föreställningar2011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Den här rapporten ingår i Elevhälsoprojektet "Kunskapsintegration och professionellt lärande. Mångprofessionellt samarbete och förhandling av innebörder inom skolans elevhälsoarbete". Syftet med projektet är att få ökad kunskap om hur samverkan och lärande kring komplexa elevärenden gestaltas i mångprofessionella team i skolan. Den här rapporten fokuserar på frågan om vilka föreställningar som de olika professionerna som ingår i elevhälsan har om sitt eget och andras uppdrag i elevhälsan.

  • 17.
    Hylander, Ingrid
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Fokusgrupper som kvalitativ datainsamlingsmetod1998Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Fokusgrupper  kan  betraktas som  en  kvalitativ data  insamlingsmetod  som ligger  någonstans  mitt  emellan  ostrukturerade  intervjuer  och  deltagande observationer, (Morgan, 1997). Under många år har fokusgrupper emellertid associerats med marknadsundersökningar och betraktats som ett snabbt och billigt sätt att erhålla maximal information om kundbeteende. Metoden har sitt ursprung i sociologisk och massmedial forskning från 40-talet. Därefter kan den sägas ha gjort en närmast halv sekel lång utflykt till marknaden, för att i mitten på 80-talet återvända i den socialvetenskapliga forskningens hägn.

    Robert Merton lanserade på 40-talet begreppet fokuserad intervju (Merton, Fiske  &  Kendall,  1956;  1990)  när  han  tillsammans  med  Paul  Lazarsfeld bedrev    masskommunikationsforskning    i    Boston.    Metodens    nyvunna popularitet avspeglas i det faktum attT he Focused Interview som utgavs 1956 kom i nytryck 1990.

    Syftet med Fokusgrupper inom beteendevetenskaplig forskning är att samla in kvalitativa  data.  Metoden  används  bl.a.  när  man  vill  studera  attityder, värderingar   och   komplexa   fenomen   som   uppstår   i   social   interaktion. Fokusgruppsintervjun   kan   användas   som   enda   insamlingsmetod,   men vanligare  är  att  den  kompletterar  andra  insamlingsmetoder,  i  exempelvis inledningsskedet i en studie av ett okänt område.

     

    Den fokuserade intervjun karakteriseras av att de personer som intervjuas har en gemensam upplevelse. De har t.ex. lyssnat på ett gemensamt program, sett  en  film  eller  läst  en  pamflett.  Forskaren  gör  en  innehålls-  eller situationsanalys av materialet som leder till vissa hypoteser. Utifrån dessa konstrueras  en  intervju  guide  (Merton et  al.,  1990).  Syftet  med  den fokuserade intervjun är att intervjupersonerna ska stimuleras till så många konkreta, specifika och personliga svar som möjligt som samtidigt avspeglar såväl kognitiva som affektiva och värderingsmässiga aspekter. Intervjuaren är icke-styrande i Carl Rogers efterföljd. Den fokuserade intervjun är inte särskilt anpassad till grupper men metoden användes även som gruppmetodik, vilket framgår  i  ett  av  kapitlen  i  nytrycket  av The  Focused  Interview.  Enligt ursprunget består en grupp av 10-12 personer, med liknande bakgrund, för att garantera en öppen dialog. Framförallt anser Merton att likhet i utbildning är viktigt för att alla ska våga uttrycka sig.

  • 18.
    Hylander, Ingrid
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Handledning och konsultation: jämförelse mellan två professionella psykologiska processer1995Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

     

    Syftet med den här uppsatsen är att jämföra handledning och konsultation som psykologiska processer, och att diskutera om det går att göra en distinktion mellan de två processerna som är användbar och meningsfull. Med användbar menar jag en   i   praktiken   entydig   distinktion.   Med   meningsfull  menar   jag   att   med distinktionen följer betydelsefulla konsekvenser för respektive process.

    Min egen utgångspunkt är Gerald Caplans Mentalhälsokonsultation, som den har utvecklats inom Human Service Consultation i USA (Caplan,1970; Mannino & Shore,1985; Gallessich,1982) och dess tillämpning och vidareutveckling i Sverige (Carlberg, Guvå & Teurnell,1980; Guvå,1990; 1993; Brodin, Hylander & Pilz- Maliks,1990)  Där  inget  annat  anges  kommer  jag  att  utgå  från  G.  Caplans avgränsning och definition av konsultation:

    a process of interaction between two professional persons- the consultant, who is a specialist, and the consultee, who inwokes the consultants help in regard to a current work- problem, with which he is having some difficulty, and which he has decided is within the other´s area of specialized competence.(Caplan 1970 s 19)

    The supervisor is usually a senior member of the same professional speciality as the supervisee, whereas a consultant is usually of a different specialty from the consultee.(Caplan 1970 s 22)

    För  att  kunna  göra  en  jämförelse  vill  jag  emellertid  först  undersöka  hur allmängiltig Caplans definition och indelning av konsultation är. Jag kommer här att  hänvisa till tidigare gjorda litteratursökningar och genomgångar. (Hylander 1989 a och b)

    När det gäller handledning utgår jag inte på samma sätt från en bestämd definition eller   modell,   utan   mitt   syfte   är   att   utifrån   olika   definitioner   hitta   en indelningsgrund, för att kunna kategorisera olika typer av handledning. Genom detta tillvägagångssätt vill jag  ringa in  i  vilka samanhang de  två  processerna sammanblandas och är svåra att åtskilja.

    Därefter kommer jag att diskutera några kriterier, som utgör en konsekvens av definitionen av konsultation, för att undersöka om dessa är särskiljande när det gäller strukturella olikheter mellan de två processerna handledning och konsulta- tion,  och  om  de   får  betydelse  för   konsultandens  respektive  handledarens förhållningssätt.

  • 19.
    Hylander, Ingrid
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Identifying change in consultee-centered consultation2004Ingår i: Consultee-centered consultation: Improving the Quality of Professional Services in schools and community organizations / [ed] Nadine M. Lambert, Ingrid Hylander, Jonathan H. Sandoval, Mahwah: NJ. Erlbaum , 2004, s. 373-389Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This volume describes the history, development, and contemporary practice of Consultee-Centered Consultation in human service organizations. Consultee-Centered Consultation is a non-hierarchical, non-prescriptive helping role relationship between a resource (consultant) and a person or group (consultee) who seeks professional help with a work problem involving a third party (client). The several examples provided in this volume from child-care programs, schools, social welfare and hospital settings show how the consultant and the consultee mutually choose and reframe knowledge about well-being, development, interpersonal, and organizational effectiveness appropriate to the consultee's work setting to achieve the goals of the consultation process. The desired outcome of consultee-centered consultation is the joint development of a new way of conceptualizing the work problem so that the repertoire of the consultee is expanded and the professional relationship between the consultee and the client is restored or improved.

  • 20.
    Hylander, Ingrid
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap.
    Identifying change in the consultation process. Turnings and turning points. Explorations in process in practice1999Ingår i: 2nd International Seminar on Consultee-Centered Consultation,1999, 1999Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 21.
    Hylander, Ingrid
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande.
    Massrörelser,massaktioner och social identitet.2004Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

     

    Den  teoretiska   utvecklingen   inom  socialpsykologin   när  det  gäller massrörelser  och aktioner  som leder  till våldsamheter d.v.s. kravaller, kan sägas börja med Le Bons (1960/1895) idé om en kollektiv gruppsjäl groupmind.  Le  Bon  menade att  denna  utvecklades  som  en  generell övergripande  organisationsform  i en folkmassa.  Idén om en kollektiv gruppsjäl  har  dock  kritiserats  hårt  medan hans övriga  teser om  att individer  regredierar  och  förlorar  sin  identitet  i en  folkmassa,  har vidareutvecklats  av psykologer och socialpsykologer som fokuserat på den individuella identiteten, t.e.x. Adorno, Ericsson, Allport, Zimbardo och Freud. Uppkomsten av och deltagande i sociala rörelser förklarades av dessa i termer av t.ex. auktoritär personlighet, alienation, deprivation och olösta  oidipalkonflikter  istället  för  som legitima  engagemang för oppositionella intressen. P.g.a. den betoning av individuella motiv och brister   som  blev   förhärskande   under   1950-1970-talet, stötte   den individualinriktade  tolkningsramen  på  hård  kritik.  Det  uppstod  en naturlig    motreaktion     där    psykologiska    och    socialpsykologiska förklaringsgrunder  kom  i skymundan  till förmån  för  politiska  och sociologiska teorier som Resource  mobilisation  theory och political  process theory  (McAdam,  1982). Såväl  psykologiska  som  socialpsykologiska teorier kom därigenom att negligeras under en lång period. De politiska teorierna  utgick från idén  om den rationella  människan  d.v.s. att alla människor,  givet  samma förutsättningar  kommer  att  reagera på  ett likartat och förnuftigt sätt.

    Till skillnad  från  tidigare,  började man  också fr.o.m.  70-talet att studera sociala rörelsers positiva innebörder (Stryker, Owens & White, 2000). En bidragande  orsak till detta  kan  ha varit att  många av de forskare som tog sig an att studera sociala rörelser vid denna tid själva var en del av dessa rörelser.

    När    organisatoriska    och   politiska    variabler    fokuserades   och förklaringar  på  personlighets  eller  individuell  identitetsnivå  uteslöts medförde  detta  att  många frågor  inte  kunde  belysas.  Alla  analyser utmynnade  i förklaringar på kollektiv  nivå (Stryker,  Owens &  White, 2000). Man   kan  säga  att  det  togs  ett  kliv  från   den  personliga identitetsnivån till den kollektiva identitetsnivån och därigenom uteslöt man  förklaringar  på  interaktionistisk  nivå  (mellan  individer,  mellan individ och grupp samt mellan små grupper). Frågor som då hamnade i skymundan  var t.ex. varför  vissa  individer  går med i sociala  rörelser andra inte och varför vissa individer deltar i våldsamheter andra inte.

  • 22.
    Hylander, Ingrid
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Samverkan: professionellas föreställningar på elevhälsoarenan2011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

     

    Den nya skollagen slår fast att det ska finnas elevhälsa för elever i förskola, grundskola och gymnasium som omfattar medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsa kan ha tre olika huvudbetydelser, det kan stå för elevers hälsa, eller utgöra en beteckning för de personer som arbetar med elevhälsa på en skola eller betyda den verksamhet som dessa personer utför. I denna rapport syftar elevhälsa på en verksamhet inklusive de personer som utför denna verksamhet. Den här rapporten handlar om professionellas föreställningar om samverkan inom denna elevhälsa i grundskolan. De föreställningar som kommer att behandlas är gemensamma för varje yrkesgrupp inom elevhälsan. Man kan alltid hävda att det finns mer som skiljer individer i en grupp än som förenar, men i den här rapporten har vi särskilt fokuserat det som förenar och det som beskrivs är därför prototypiska uppfattningar och kollektiva föreställningar. Kollektiva föreställningar är gemensamma uppfattningar, värderingar och symboler (Moscovici, 1988; Wagner et al. 1999) som kan tas för sanna av dem som innefattas i kollektivet  som i den här rapporten utgörs av elevhälsans olika yrkesgrupper.

    Målet har varit att beskriva sådana föreställningar som varit återkommande eller delats av många. Som alltid kan det då hända att enskilda yrkesutövare inte helt känner igen sig i den samlade beskrivning som är resultatet av de gemensamma föreställningarna inom varje yrkeskategori. För variationens skull och för att visa på olika uppfattningar inom samma yrkeskategori har också enskilda yrkesutövares uttalanden beskrivits men då inte presenterats som en gemensam föreställning.

  • 23.
    Hylander, Ingrid
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Toward a Grounded Theory of the Conceptual Change Process in Consultee-Centered Consultation.2003Ingår i: Journal of educational and psychological consultation, ISSN 1047-4412, E-ISSN 1532-768X, Vol. 14, nr 3-4, s. 263-280Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article argues that a grounded-theory research methodology is a useful and fruitful tool to explore important questions in consultation and to generate new conceptualizations and theory (Glaser & Strauss, 1967). The grounded-theory approach is described and illustrated with examples from Hylander's research on consultee-centered consultation as practiced in Sweden. The result is a substantive theory about change processes. The theoretical research approach presented in this article makes it possible to further explore processes of consultation that have not been previously examined.

  • 24.
    Hylander, Ingrid
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Turning processes: the change of representations in consultee-centered case consultation2000Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This thesis explores sudden changes in consultee-centered case consultation. Grounded theory has been used as research method and the description and interpretation of the method is an integrated part of the thesis. Data have been collected from focus group interviews with consultants, inventories, taped consultation sessions and interviews with consultants and consultees. Consultees are teachers in Swedish child care, pre-school and school settings who tum to psychological consultants, for problems with children.

    Three types of sudden changes were originally identified - tumings, tuming points and shifts. The first part of the study explores the tuming of the consultee's representation of her interaction to the client. Five kinds of tumings are described and related to the way the consultee has approached or moved away from the client. The second part of the study explores the interaction between the consultee and the consultant and describes how the process oscillates back and forth between three interaction modes - discharge-confirrn, display-concem and discover-challenge. It was discovered that, although consultants and consultees readily talk about tuming points, these are difficult to identify and should rather be described as tuming processes. The third part of the study explores how the consultation process starts to move again through sudden shifts after having been stuck. Sudden shifts are qualitative changes characterized by increased or decreased affective arousal.

    The result of this study is a conceptualization of tuming processes in consultee-centered case consultation. Consultation is seen as a process oscillating between approaching and moving away from the originally presented problem rather than as a specific set of stages. When the process is not moving it will become stuck. The consultant's interaction varies between the interaction modes from being non-directive following the consultee to being directive and in charge of the process, however never prescriptive. Not only the consultee's presentation and representation of the interaction to the client change but also the consultant 's presentation and representation.

  • 25.
    Hylander, Ingrid
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande.
    Turnings in the representation of a problem2000Ingår i: International Journal of Psychology, ISSN 0020-7594, E-ISSN 1464-066X, Vol. 35, nr 3-4, s. 135-135Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 26.
    Hylander, Ingrid
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Utvärdering av familjestödjande åtgärder: Delutvärdering av projektet "Barns och ungdomars bästa"2005Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 27.
    Hylander, Ingrid
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Ahlstrand, Elisabeth
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Föreställningar om elevhälsans ledning och organisering2013Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

     

    This report is part of the research project Integration of knowledge and professional learning. Multi-professional collaboration and negotiation of meaning in relation to student health. The aim of the project was to extend knowledge about school based student health teams’ partnership, collaboration and interprofessional learning. This report focuses on professionals’ representations of how student health services are organized and managed. Four models of student health organization and management were delineated.

    These models differ in several aspects of importance for the meaning and "gestalt" of student health services. The professional groups typically preferred one or the other of these organizational models and differed in their interpretation of their advantages and disadvantages. One important difference was if they preferred a local school-based organization or a central organization.

  • 28.
    Hylander, Ingrid
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Granström, Kjell
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Police use of active and passive mitigation strategies at crowd events2011Ingår i: Preventing crowd violence / [ed] T.D. Madensen & J. Knutsson, Lynne Rienner Publishers , 2011, s. 220-Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    From jubilant sports fans celebrating a victory to angry political protestors, crowds create volatile situations that can all too often result in violence or property destruction. Preventing Crowd Violence offers a lucid examination of crowd behavior and of law enforcement tactics designed to deescalate tensions and promote cooperative interactions.

  • 29.
    Hylander, Ingrid
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Guvå, Gunilla
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    A model for consultation with day care and pre-schools2004Ingår i: Consultee-centered consultation: Improving the Quality of Professional Services in schools and community organizations / [ed] Nadine M. Lambert, Ingrid Hylander, Jonathan H. Sandoval, Mahwah: NJ. Erlbaum , 2004, s. -405Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This volume describes the history, development, and contemporary practice of Consultee-Centered Consultation in human service organizations. Consultee-Centered Consultation is a non-hierarchical, non-prescriptive helping role relationship between a resource (consultant) and a person or group (consultee) who seeks professional help with a work problem involving a third party (client). The several examples provided in this volume from child-care programs, schools, social welfare and hospital settings show how the consultant and the consultee mutually choose and reframe knowledge about well-being, development, interpersonal, and organizational effectiveness appropriate to the consultee's work setting to achieve the goals of the consultation process. The desired outcome of consultee-centered consultation is the joint development of a new way of conceptualizing the work problem so that the repertoire of the consultee is expanded and the professional relationship between the consultee and the client is restored or improved.

  • 30.
    Hylander, Ingrid
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Guvå, Gunilla
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Grundad teori: ett teorigenererande forskningsperspektiv2005Ingår i: Metoder i paedagogisk og psykologisk forskning / [ed] Gunilla Guvå, Ingrid Hylander, Roskilde: Roskilde university press , 2005, 1, s. -111Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Boken vänder sig till framför allt till psykologistuderande från C-nivå och uppåt liksom till studerande på motsvarande nivå i pedagogik och vid vård- och socialhögskolor. Likaså är den av intresse för yrkesverksamma som arbetar med utvärdering och forskning.

  • 31.
    Hylander, Ingrid
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Karolinska institutet.
    Guvå, Gunilla
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Hur kravaller uppstår och ordning upprätthålls: AM-modellen2010Ingår i: Demonstrationer och sporthändelser: en bok om poliser, demonstranter, idrottssupportrar, kravaller och folkfest / [ed] Kjell Granström, Lund: Studentlitteratur AB, 2010, 1, s. 41-62Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 32.
    Hylander, Ingrid
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Guvå, Gunilla
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Rosander, Michael
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Avdelningen för klinisk och socialpsykologi (CS).
    Hotbilder och kollektiv tilltro. Om konsekvenserna av krigs- och fredsskapande intentioner i mötet mellan stora grupper2006Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 33.
    Hylander, Ingrid
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap.
    Rosander, Michael
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Avdelningen för klinisk och socialpsykologi (CS). Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Forskning om grupper och sociala system2005Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 34.
    Hylander, Ingrid
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Rosander, Michael
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Avdelningen för klinisk och socialpsykologi (CS).
    War and peace. Processes of riots and demonstrations2006Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 35. Lambert, N.
    et al.
    Hylander, Ingrid
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Sandoval, J.
    Consultee-centered consultation: Improving the Quality of Professional Services in schools and community organizations2004Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This volume describes the history, development, and contemporary practice of Consultee-Centered Consultation in human service organizations. Consultee-Centered Consultation is a non-hierarchical, non-prescriptive helping role relationship between a resource (consultant) and a person or group (consultee) who seeks professional help with a work problem involving a third party (client). The several examples provided in this volume from child-care programs, schools, social welfare and hospital settings show how the consultant and the consultee mutually choose and reframe knowledge about well-being, development, interpersonal, and organizational effectiveness appropriate to the consultee's work setting to achieve the goals of the consultation process. The desired outcome of consultee-centered consultation is the joint development of a new way of conceptualizing the work problem so that the repertoire of the consultee is expanded and the professional relationship between the consultee and the client is restored or improved.

  • 36.
    Rigné, Eva Marie
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Hellberg, Kristina
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Avdelningen för pedagogik i utbildning och skola (PiUS). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Gustavsson Holmström, Marie
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Avdelningen för pedagogik inom arbetsliv och utbildning (PiAU). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Hylander, Ingrid
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Monahov, Maria
    Linköpings universitet, Institutionen för tema. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Utvärdering av projektet "Barns och ungdomars bästa"2006Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Inledningsvis vill utvärderarna framhålla att utvärderingen inte innebär kritik av enskilda personer eller projektdeltagares arbete, eller ambitioner. Många av de kritiska punkter som sammanfattas nedan är också återkommande iakttagelser gjorda i flera andra projekt i olika kommuner som engagerat CKS för utvärderingsinsatser av helt andra verksamheter. De återfinns också i flera utvärderingar gjorda av nationella utvecklingsprojekt. Utvärderingen av projektet ”Barns och ungdomars bästa” med fokus på de processer som utvecklats under projekttiden pekar på följande:

    Generellt finns det hos deltagarna i projektet en upplevelse av att det varit positivt och utvecklande att medverka, och inneburit ett stort utbyte i olika avseenden. Detta är inget oväntat, med tanke på att kriterierna för medverkan varit eget intresse och vilja att deltaga. Resultaten av projektarbetet kan således utifrån individernas upplevelser sammanfattas som givande. Å andra sidan finns också en osäkerhet om projektets räckvidd utanför dem som varit engagerade, vilket också flera deltagare själva utpekat som en svag punkt. Få projektdeltagare anser sig ha haft en upplevelse av att vara delar av en helhet, eller gemensamt ha arbetat mot övergripande mål. Den vanliga motsättningen mellan avgränsat projektarbete och kontinuerligt utvecklingsarbete förefaller alltså inte ha lösts, annat än inom ett fåtal delprojekt, och har också påverkats av omorganisationer under projektets avslutningsfas i de berörda verksamheterna.

    Projektorganisationen som byggts upp har haft svagheter. En sådan är att mycket arbete som borde föregått själva igångsättandet av projektet lagts inom detta, vilket framför allt påverkade initialfasen negativt. Ytterligare en består i att få medverkande förefaller haft kompetens eller fått stöd för att arbeta i projektform. En tredje är att är att den inte gett utrymme för jämställda positioner för olika medverkande i projektet. Projektorganisationen har genom sitt stora beroende av en enda persons arbete blivit onödigt sårbar, och har under projekttiden också i andra avseenden, framför allt administrativa, visat sig svårhanterlig. Mot bakgrund av detta, liksom av erfarenheterna från flera stora nationella projekt, kan det ifrågasättas om projektorganisationen är den lämpligaste arbetsformen för denna typ av utvecklingsarbete.

    Innehållet i projektet har fått en stark inriktning på intervention på individuell nivå, speciellt i form av olika typer av utbildningsinsatser. De projekt som förekommit inriktade på organisatorisk förändring gäller framför allt familjestödjande arbete i form av att försöka bygga upp familjecentraler, och i viss mån former för utåtriktat ungdomsarbete.

    Det har också blivit ett projekt som huvudsakligen kommit att präglas av de kommunala tjänstemän som arbetat inom dess ramar, och i liten utsträckning av kommuninvånare/medborgare.

    I projektet har också funnits olika uppfattningar om och definitioner av centrala inslag i projektarbetet, som exempelvis förebyggande arbete och samverkan, vilket i sin tur påverkat det konkreta arbetet. Utvärderarna menar att det hade varit till fördel för projektet om dessa hade bearbetats mer gemensamt av olika aktörer inom projektet i förarbete till projektet liksom i återkommande senare arbete under projekttiden, bl.a. för att på ett tydligare sätt kunna relatera dessa till mål både för de nationella uppdrag verksamheterna arbetar med och mål som formulerats för projektet.

    Delstudien av projektet ”Områdesanknutna socialarbetare” pekar på att socialsekreterarna kom in sent i projektet, och inte fick den formella position de med tanke på sitt uppdrag borde haft. De fick utöver sitt inledningsvis formulerade uppdrag också ett till, och har med skiftande framgång kunnat arbeta med två parallella uppdrag. Det visade sig under projekttiden också att det fanns mycket olika tolkningar av vad områdenas behov av socialsekreterare innebar, vilket ledde till svårigheter i arbetet. Utformningen av detta delprojekt styrdes heller inte av behovsanalys, utan hur stora resurser projektet ansåg sig kunna avsätta för arbetet. Med tanke på områdenas varierande karaktär hade en behovsanalys varit värdefull. Samtidigt kan vissa inslag i socialsekreterarnas arbete med fördel organiseras och genomföras centralt i stället för lokalt i områdena. För mer utförliga resonemang, hänvisas till delrapporten ”Områdesanknutna socialsekreterare” av Marie Gustavsson Holmström.

    Analysen av projektet i media pekar på hur projektet lyckats etablera en bild av sig som framgångsrikt, i stort sett helt baserad på utsagor från aktiva inom projektet. Huvudintrycket av innehållet i de artiklar som analyserats pekar på att detta innebär att en normativ och samtidigt starkt problemcentrerad framställning meddelas kring målgrupperna för projektet och de områden där verksamheten varit igång. Utifrånperspektivet som projektmedarbetare står för när de tillskriver områdena och invånarna en mängd brister och problem (ofta som individuella särdrag snarare än följden av strukturella omständigheter) balanseras inte av förmedling av inifrånperspektiv. Det finns en uppenbar risk att denna onyanserade bild får effekter i termer av en negativ stigmatisering. För mer utförliga resonemang hänvisas till delrapporten ”Projektet i pressen” av Maria-Monahov.

    Studien av det familjestödjande arbetet i form av uppbyggnadsarbete av familjecentraler, och föräldrautbildning enligt COPE-metoden, fokuserar innebörderna som givits detta arbete av olika aktörer engagerade i processen. Även här pekas på att olika aktörer definierar förebyggande arbete och samverkan på olika sätt och därmed också föreställer sig familjecentralerna som mötesplatser med olika utformning och inriktning på sin verksamhet. Avvägningen mellan det arbete som skall utföras inom familjecentralens ramar och annat arbete inom ens övriga verksamhet är inte klargjord. De tilltänkta brukarna av familjecentralerna har också olika förväntningar som inte på ett självklart sätt överensstämmer med personalens föreställningar om sin målgrupp. Bl.a. finns många negativa associationer hos föräldrarna kring begreppet ”familjecentral”. Vad föräldrarna ser, och värderar högt, är den öppna förskolans verksamhet. Föräldrautbildning enligt COPE-metoden problematiseras gällande dess tillämpbarhet på den målgrupp projektet har och aspekter av kontroll och styrning relaterade till målen för svensk förskola–skola; barn–föräldrarelationer, med mera. Den arena COPE-metoden erbjuder för föräldrautbildning är anpassad för, och når en typ av föräldrar som sannolikt inte är de som har störst behov av insatsen. För mer utförliga resonemang, se delrapporten ” Utvärdering av familjestödjande arbete” av Ingrid Hylander.

    Följande punkter föreslår utvärderarna kan vara särskilt viktiga att överväga inför framtida utvecklingsarbete:

    • Är organisering av arbetet i projektform det lämpligaste i förhållande till de mål man vill uppnå?
    • Om beslutet fattas att organisera utvecklingsarbete som projekt är det viktigt att utforma projektprocessen så att utrymme finns för en förberedelsefas. Innehållet i denna kan med fördel inriktas på ett systematiskt kunskapssökande i olika former, för att rikta in utvecklingsarbetet på adekvata områden och tillvarata tidigare kunskap och erfarenhet inom berörda utvecklingsområden. I föreliggande projekt har arbetets inriktning i hög grad blivit styrt av berörd personals uppfattningar och upplevelser av vad som är angeläget utvecklingsarbete.
    • I projektprocessen bör på ett tidigt stadium konkretiseringar göras av vad samtliga inblandade aktörer lägger i begrepp som är styrande för projektets innehåll och kontinuerligt bearbetas i förhållande till andra relevanta målformuleringar.
    • Personer som engageras i projektarbete bör ha eller ges tillfälle att inhämta, kunskap och kompetens i projektarbetets speciella karaktär. Det är vidare angeläget att bygga en projektorganisation med stabilitet både vad avser personers engagemang i tid, och deras inbördes ansvarsområden.
    • Projekt som arbetar med mål inriktade på någon typ av mobilisering av medborgare/allmänhet kan på ett mer systematiskt sätt än vad som blivit fallet inom föreliggande projekt använda sig av självorganiserade grupper/ickeprofessionella aktörer för utvecklingsarbete.
  • 37.
    Rosander, Michael
    et al.
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Avdelningen för klinisk och socialpsykologi (CS).
    Hylander, Ingrid
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Från Göteborg till Dortmund – studier av masshändelser.2007Ingår i: Det enkla är det sköna – en vänbok till Kjell Granström / [ed] Einarsson, Charlotta, Linköping: Skapande vetande , 2007, s. 234-252Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
1 - 37 av 37
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf