liu.seSök publikationer i DiVA
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 20 av 20
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Bäckman, Karin
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Carlsson, Per
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Ekerstad, Niklas
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Lindroth, Katrin
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Förstudie om de mest sjuka äldre i riktlinjer för vård och omsorg2011Övrigt (Övrigt vetenskapligt)
  • 2.
    Ekerstad, Niklas
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Etiskt tillstånd bör ges för forskning på svårt sjuka äldre2011Ingår i: Läkartidningen, ISSN 0023-7205, E-ISSN 1652-7518, Vol. 108, nr 42, s. 2072-2073Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 3.
    Ekerstad, Niklas
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Hjärt-kärlsjuklighet hos sköra äldre2010Ingår i: Multisjuklighet och multimedicinering hos äldre: Läkardagarna i Örebro 20-21 april 2010 / [ed] Gunnar Akner, Stockholm: Hjärt-kärlsjuklighet hos sköra äldre , 2010, s. 25-30Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 4.
    Ekerstad, Niklas
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Medicinsk teknologiutvärdering. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Micro Level Priority Setting for Elderly Patients with Acute Cardiovascular Disease and Complex Needs: Practice What We Preach or Preach What We Practice?2011Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Demographic trends and other factors are expected to continue widening the gap between health care demands and available resources, especially in elder services. This growing imbalance signals a need for priority setting in health care. The literature has previously described problems in constructing useable means of priority setting, particularly when evidence is sparse, when patient groups are not satisfactorily defined, when interpretation of the term patient need is unclear, and when uncertainty prevails on how to weigh different ethical values. The chosen study object illustrates these problems. Moreover, the Swedish Government recently stated that care for elderly persons with complex health care needs remains underfunded. The general aim of this thesis is: to study micro-level priority setting for elderly heart patients with complex needs, as illustrated by those with non-ST-elevation myocardial infarction (NSTEMI); to relate the findings to evidence-based priority setting, e.g. guidelines for heart disease; and to analyse how complex needs could be appropriately categorised from a perspective of evidence-based priority setting.

    Paper I presents a register study that uses data from the Patient Register to describe inpatient care utilization, costs, and characteristics of elderly patients with multiple diseases. Paper II presents a confidential survey study from a random sample of 400 Swedish cardiologists. Paper III presents a prospective, clinical, observational multicentre-study of elderly patients with myocardial infarction (NSTEMI). Paper IV presents a questionnaire study from a purposeful, stratified sample of Swedish cardiologists.

    The results from Paper I show that elderly patients with multiple diseases have extensive and complex needs, frequently manifesting chronic and intermittently acute disease and consuming health care at various levels. A large majority have manifested cardiovascular disease. Results from Paper II indicate that although 81% of cardiologists reported extensive use of national guidelines in their clinical decision-making generally, the individual clinician’s personal clinical experience and the patient’s views were used to a greater extent than national guidelines, when making decisions about elderly multiple-diseased patients. Many elderly heart disease patients with complex needs manifest severe, acute or chronic, comorbid conditions that constitute exclusion criteria in evidence-generating studies, thereby limiting the generalisability of evidence and applicability of guidelines for these patients. This was indicated in papers I-IV. Paper III reports that frailty is a strong independent risk factor for adverse, short-term, clinical outcomes, e.g. one-month mortality for elderly NSTEMI patients. Particularly frail patients with a high comorbidity burden manifested a markedly increased risk.

    In the future, prospective clinical studies and registries with few exclusion criteria should be conducted. Consensus-based judgments based on a framework for priority setting as regards elderly patients with complex needs may offer an alternative, estimating the benefitrisk ratio of an intervention and the time-frame of expected benefits in relation to expected life-time. Such a framework, which is tentatively outlined in this thesis, should take into account comorbidity, frailty, and disease-specific risk.

    Delarbeten
    1. Characteristics of multiple-diseased elderly in Swedish hospital care and clinical guidelines: Do they make evidence-based priority setting a "mission impossible"?
    Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Characteristics of multiple-diseased elderly in Swedish hospital care and clinical guidelines: Do they make evidence-based priority setting a "mission impossible"?
    2008 (Engelska)Ingår i: International Journal of Ageing and Later Life, ISSN 1652-8670, Vol. 3, nr 2, s. 71-95Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
    Abstract [en]

    In Sweden, an expected growing gap between available resources and greater potential for medical treatment has brought evidence-based guidelines and priority setting into focus. There are problems, however, in areas where the evidence base is weak and underlying ethical values are controversial. Based on a specified definition of multiple-diseased elderly patients, the aims of this study are: (i) to describe and quantify inpatient care utilisation and patient characteristics, particularly regarding cardiovascular disease and co-morbidity; and (ii) to question the applicability of evidence-based guidelines for these patients with regard to the reported characteristics (i.e. age and co-morbidity), and to suggest some possible strategies in order to tackle the described problem and the probable presence of ageism. We used data from three sources: (a) a literature review, (b) a register study, based on a unique population-based register of inpatient care in Sweden, and (c) a national cost per patient database. The results show that elderly patients with multiple co-morbidities constitute a large and growing population in Swedish inpatient hospital care. They have multiple and complex needs and a large majority have a cardiovascular disease. There is a relationship between reported characteristics, i.e. age and co-morbidity, and limited applicability of evidence-based guidelines, and this can cause an under-use as well as an over-use of medical interventions. As future clinical studies will be rare due to methodological and financial factors, we consider it necessary to condense existing practical-clinical experiences of individual experts into consensus-based guidelines concerning elderly with multi-morbidity. In such priority setting, it will be important to consider co-morbidity and differens degrees of frailty.

    Ort, förlag, år, upplaga, sidor
    Linköping: Linköping University Electronic Press, 2008
    Nyckelord
    priority setting, evidence-based guidelines, elderly, co-morbidity, cardiovascular disease, ageism
    Nationell ämneskategori
    Medicin och hälsovetenskap
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:liu:diva-56241 (URN)10.3384/ijal.1652-8670.083271 (DOI)
    Tillgänglig från: 2010-05-04 Skapad: 2010-05-04 Senast uppdaterad: 2011-05-11Bibliografiskt granskad
    2. Elderly people with multi-morbidity and acute coronary syndrome: Doctors' views on decision-making
    Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Elderly people with multi-morbidity and acute coronary syndrome: Doctors' views on decision-making
    2010 (Engelska)Ingår i: Scandinavian Journal of Public Health, ISSN 1403-4948, E-ISSN 1651-1905, Vol. 38, nr 3, s. 325-331Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
    Abstract [en]

    Background: In most Western countries the growing gap between available resources and greater potential for medical treatment has brought evidence-based guidelines into focus. However, problems exist in areas where the evidence base is weak, e.g. elderly patients with heart disease and multiple co-morbidities. Objective: Our aim is to evaluate the views of Swedish cardiologists on decision-making for elderly people with multiple co-morbidities and acute coronary syndrome without ST-elevation (NSTE ACS), and to generate some hypotheses for testing. Methods: A confidential questionnaire study was conducted to assess the views of cardiologists/internists (n = 370). The response rate was 69%. Responses were analyzed with frequencies and descriptive statistics. When appropriate, differences in proportions were assessed by a chi-square test. A content analysis was used to process the answers to the open-ended questions. Results: 81% of the respondents reported extensive use of national quidelines for care of heart disease in their clinical decision-making. However, when making decisions for multiple-diseased elderly patients, the individual physician's own clinical experience and the patient's views of treatment choice were used to an evidently greater extent than national guidelines. Approximately 50% estimated that they treated multiple-diseased elderly patients with NSTE ACS every day. Preferred measures for improving decision-making were: (a) carrying out treatment studies including elderly patients with multiple co-morbidities, and (b) preparing specific national guidelines for multiple-diseased elderly patients. Conclusions: In the future, national guidelines for heart disease should be adapted in order to be applicable for elderly patients with multiple co-morbidities.

    Nyckelord
    Acute coronary syndrome, co-morbidity, decision-making, elderly, guidelines
    Nationell ämneskategori
    Medicin och hälsovetenskap
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:liu:diva-56309 (URN)10.1177/1403494809354359 (DOI)000277168800014 ()
    Anmärkning
    The final, definitive version of this paper has been published in: Scandinavian Journal of Public Health, (38), 3, 325-331, 2010. Niklas Ekerstad, Rurik Löfmark and Per Carlsson, Elderly people with multi-morbidity and acute coronary syndrome: Doctors' views on decision-making http://dx.doi.org/10.1177/1403494809354359 by SAGE Publications Ltd, All rights reserved. http://www.uk.sagepub.com/ Tillgänglig från: 2010-05-07 Skapad: 2010-05-07 Senast uppdaterad: 2017-12-12Bibliografiskt granskad
    3. Frailty as a Predictor of Short-Term Outcomes for Elderly Patients with non-ST-Elevation Myocardial Infarction (NSTEMI)
    Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Frailty as a Predictor of Short-Term Outcomes for Elderly Patients with non-ST-Elevation Myocardial Infarction (NSTEMI)
    Visa övriga...
    (Engelska)Manuskript (preprint) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Background – For the large and growing population of elderly patients with cardiovascular disease it is important to identify clinically relevant measures of biological age and their contribution to risk. Frailty is an emerging concept in medicine denoting increased vulnerability and decreased physiologic reserves. We analyzed how the variable frailty predicts short-term outcomes for elderly NSTEMI patients.

    Methods and Results – Patients, aged 75 years or older, with diagnosed NSTEMI were included at three centers, and clinical data including judgement of frailty were collected prospectively. Frailty was defined according to the Canadian Study of Health and Aging (CSHA) Clinical Frailty Scale (CFS). Of 307 patients, 150 (48.5%) were considered frail. Frail patients were slightly older and presented with a greater burden of comorbidity. By multiple logistic regression, frailty was found to be a strong independent risk factor for inhospital mortality, one-month mortality (OR 3.8, 95% CI 1.3 to 10.8) and the primary composite outcome (OR 2.2, 95% CI 1.3 to 3.7). Particularly frail patients with a high comorbidity burden manifested a markedly increased risk for the primary composite outcome. By multiple linear regression, frailty was identified as a strong independent predictor for prolonged hospital care (frail 13.4 bed days, non-frail 7.5 bed days; P<0.0001).

    Conclusions - Frailty is a strong independent predictor of in-hospital mortality, one-month mortality, prolonged hospital care and the primary composite outcome. The combined use of frailty and comorbidity may constitute an ultimate risk prediction concept regarding cardiovascular patients with complex needs.

    Nyckelord
    Elderly, frailty, NSTEMI, co-morbidity, outcomes
    Nationell ämneskategori
    Medicin och hälsovetenskap
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:liu:diva-67638 (URN)
    Tillgänglig från: 2011-04-20 Skapad: 2011-04-20 Senast uppdaterad: 2013-09-11Bibliografiskt granskad
    4. A Tentative Consensus-Based Model for Priority Setting : An Example from Elderly Patients with Myocardial Infarction and Multi-morbidity
    Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>A Tentative Consensus-Based Model for Priority Setting : An Example from Elderly Patients with Myocardial Infarction and Multi-morbidity
    2011 (Engelska)Ingår i: Scandinavian Journal of Public Health, ISSN 1403-4948, E-ISSN 1651-1905, Vol. 39, nr 4, s. 345-353Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
    Abstract [en]

    Background: In most Western countries the growing gap between available resources and greater potential for medical treatment has brought evidence-based guidelines into focus. However, such guidelines are difficult to use when the evidence base is weak. Priority setting for frail elderly patients with heart disease illustrates this problem. We have outlined a tentative model for priority setting regarding frail elderly heart patients. The model takes cardiovascular risk, frailty, and comorbidity into account. Objective: Our aim is to validate the model’s components. We want to evaluate the inter-rater reliability of the study experts’ rankings regarding each of the model’s categories. Methods: A confidential questionnaire study consisting of 15 authentic and validated cases was conducted to assess the views of purposefully selected cardiology experts (n = 58). They were asked to rank the cases regarding the need for coronary angiography using their individual clinical experience. The response rate was 71%. Responses were analysed with frequencies and descriptive statistics. The inter-rater reliability regarding the experts’ rankings of the cases was estimated via an intra-class correlation test (ICC). Results: The cardiologists considered the clinical cases to be realistic. The intra-class correlation (two-way random, consistency, average measure) was 0.978 (95% CI 0.958–0.991), which denotes a very good inter-rater reliability on the group level. The model’s components were considered relevant regarding complex cases of non-ST elevation myocardial infarction. Comorbidity was considered to be the most relevant component, frailty the second most relevant, followed by cardiovascular risk.

    Conclusions: A framework taking comorbidity, frailty, and cardiovascular risk into account could constitute a foundation for consensus-based guidelines for frail elderly heart patients. From a priority setting perspective, it is reasonable to believe that the framework is applicable to other groups of elderly patients with acute disease and complex needs.

    Ort, förlag, år, upplaga, sidor
    Sage, 2011
    Nationell ämneskategori
    Medicin och hälsovetenskap
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:liu:diva-67637 (URN)10.1177/1403494811405092 (DOI)000290757500002 ()
    Tillgänglig från: 2011-04-20 Skapad: 2011-04-20 Senast uppdaterad: 2017-12-11Bibliografiskt granskad
  • 5.
    Ekerstad, Niklas
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi.
    Ny etisk plattform för sjukvården - exit Hippokrates?2007Ingår i: Läkartidningen, ISSN 0023-7205, E-ISSN 1652-7518, Vol. 104, nr 41Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 6.
    Ekerstad, Niklas
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi.
    Priority Setting for Elderly with Multimorbidity in Acute Cardiovascular Care: What are the Views of Swedish Cardiologists? (oral presentation)2008Ingår i: 7th International Conference on Priorities in Health Care,2008, 2008Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

        

  • 7.
    Ekerstad, Niklas
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Department of Cardiology, NU (NÄL-Uddevalla) Hospital Group, Trollhättan, Sweden.
    Bylin, Kristoffer
    Department of Acute and Internal Medicine, NU (NÄL-Uddevalla) Hospital Group, Trollhättan, Sweden.
    Karlson, Björn W.
    Department of Acute and Internal Medicine, NU (NÄL-Uddevalla) Hospital Group, Trollhättan; Department of Molecular and Clinical Medicine, Institute of Medicine, Sahlgrenska Academy, University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    Early rehospitalizations of frail elderly patients - the role of medications: a clinical, prospective, observational trial2017Ingår i: Drug, Healthcare and Patient Safety, ISSN 1179-1365, E-ISSN 1179-1365, Vol. 9, s. 77-88Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Early readmissions of frail elderly patients after an episode of hospital care are common and constitute a crucial patient safety outcome. Our purpose was to study the impact of medications on such early rehospitalizations.

  • 8.
    Ekerstad, Niklas
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Carlsson, Per
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Consensus-based priority setting for frail elderly NSTEMI (Non ST Elevation Myocardial Infarction) patients2010Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Introduction: Evidence based medicine is difficult to practice when the evidence base is weak. Priority setting for frail elderly patients with heart disease illustrates this problem. We have constructed a tentative model for priority setting for frail elderly patients. Our aim is to evaluate its potential to predict experts’ priority setting. Methods: The tentative model, taking into account cardiovascular risk, frailty and co-morbidity, was based on a literature review, a register study and a questionnaire study. In a pilot study six experienced cardiologists were confronted with 15 validated authentic NSTEMI cases, all of them with different patterns of co-morbidity and frailty. We evaluated the convergence between the rankings of the individual cardiologists and also whether these rankings were in accordance with the suggested model rankings. In the ongoing main study participating cardiologists were recommended by experts. The convergence is measured via an intra-class correlation test. Results: Respondents in the pilot study considered the cases to be clear and relevant. The convergence was evident, both between the cardiologists´ rankings and regarding the model’s suggested rankings compared to the cardiologists’ rankings. The model components were considered relevant and important. The current main study evaluates the same issues on a larger scale. The results will soon be reported. Conclusions: In order to enhance the usability of guidelines in cardiology, they ought to be adapted to frail elderly patients. Our tentative model constitutes a first step in a process towards experts’ consensus-based priority setting when the evidence base is weak.

  • 9.
    Ekerstad, Niklas
    et al.
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi.
    Carlsson, Per
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi.
    Edberg, Annika
    Landstinget i Östergötland.
    Prioritering av multisjuka äldre inom kardiologi: en medicinsk, etisk och hälsoekonomisk utmaning2008Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I Sverige har ett förväntat ökande gap mellan tillgängliga resurser och ökade behandlingsmöjligheter satt fokus på evidensbaserad prioritering. Problem har emellertid konstaterats inom områden med svag evidensgrund och oklar eller kontroversiell värdegrund. Vårt mål har varit att definiera, beskriva och kvantifiera ett typfall, som illustrerar denna problematik, nämligen populationen multisjuka äldre patienter i svensk slutenvård, särskilt de med hjärtkärlsjukdom, samt att diskutera implikationerna för prioriteringsarbete.

    Är det t ex möjligt att utarbeta konsensusbaserade riktlinjer, grundade på befintlig evidens- och värdegrund? Vi vill underbygga denna strategi för multisjuka äldre patienter med kardiovaskulär sjukdom genom att:

    • definiera, beskriva och kvantifiera de multisjuka äldre patienterna i svensk sjukvård, i synnerhet de med hjärtkärlsjukdom

    • uppskatta slutenvårdskostnaden för de multisjuka äldre patienterna

    • på populationsnivå skapa förutsättningar för kategorisering och prioritering av multisjuka äldre med kardiovaskulär sjukdom, företrädesvis på basen av kliniskt relevant komorbiditet

    Detta studeras med hjälp av en litteraturöversikt och en sammanställning av registerdata från Patientregistret för sluten vård och KPP-databasen (Kostnad Per Patient). Dessa källor har använts för att beskriva patientkaraktäristika, särskilt komorbiditet, samt vårdkonsumtion. De multisjuka äldres slutenvårdskonsumtion har uppskattats grovt.

    Resultatet visar att det inte finns någon allmänt vedertagen definition av multisjuka äldre. Socialstyrelsens definition framstår, ur epidemiologisk synvinkel, som den lämpligaste. Den lyder:"Personer 75 år eller äldre som under de senaste 12 månaderna har varit inneliggande tre eller flera gånger inom slutenvården och med tre eller flera diagnoser i tre eller flera skilda diagnosgrupper enligt klassifikationssystemet ICD 10."

    Bland alla människor i Sverige som är 75 år och äldre utgör de multisjuka äldre ungefär 7 procent. Av alla sjukhusvårdade patienter 75 år och äldre utgör de multisjuka äldre 25 procent men de konsumerar 47 procent av sjukhusdagarna i detta åldersintervall. Andelen multisjuka äldre växer på sjukhusen och sannolikt i samhället. Kostnaden för slutenvård av multisjuka äldre uppgår idag till 11.5 miljarder kronor per år.

     

    De multisjuka äldres slutenvårdskonsumtion betingar därmed 19 procent av de totala svenska slutenvårdskostnaderna. De vårdas inom olika specialiteter, men den klart dominerande specialiteten är internmedicin, inom vilken 81 procent av de multisjuka har vårdats. 71 procent av slutenvården av de multisjuka äldre sker på små och medelstora sjukhus.

    De multisjuka äldre, som vårdas på sjukhus, är i genomsnitt 83 år gamla samt har stora, multipla och komplexa vårdbehov. I de äldsta åldersstrata dominerar kvinnor numerärt. Hjärtkärlsjukdomar dominerar och många vårdtillfällen orsakas av akutisering av kronisk hjärtkärlsjukdom. Till de vanligaste, prioriteringsmässigt relevanta, komorbida tillstånden vid slutenvårdskrävande hjärtkärlsjukdom hos multisjuka äldre hör: tumörsjukdomar, tillstånd efter stroke, njursvikt, demens/betydande kognitiv rubbning, kroniskt obstruktiv lungsjukdom och kronisk värk. Några patientfall från kliniken relateras för att ge konkretion åt framställningen.

    För att kunna kategorisera de multisjuka äldre och för att kunna rangordna de aktuella prioriteringskategorierna krävs ytterligare kunskap om populationens komorbiditet. Med tanke på patientgruppens komplexa behov krävs emellertid en kompletterande behovsinriktad (snarare än enbart diagnosinriktad) klassifikation. Vidare skulle en prognostisk markör, kopplad till patientens totala sjukdomsbild, vara av värde vid prioritering.

  • 10.
    Ekerstad, Niklas
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Edberg, Annika
    Socialstyrelsen.
    Carlsson, Per
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Characteristics of multiple-diseased elderly in Swedish hospital care and clinical guidelines: Do they make evidence-based priority setting a "mission impossible"?2008Ingår i: International Journal of Ageing and Later Life, ISSN 1652-8670, Vol. 3, nr 2, s. 71-95Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In Sweden, an expected growing gap between available resources and greater potential for medical treatment has brought evidence-based guidelines and priority setting into focus. There are problems, however, in areas where the evidence base is weak and underlying ethical values are controversial. Based on a specified definition of multiple-diseased elderly patients, the aims of this study are: (i) to describe and quantify inpatient care utilisation and patient characteristics, particularly regarding cardiovascular disease and co-morbidity; and (ii) to question the applicability of evidence-based guidelines for these patients with regard to the reported characteristics (i.e. age and co-morbidity), and to suggest some possible strategies in order to tackle the described problem and the probable presence of ageism. We used data from three sources: (a) a literature review, (b) a register study, based on a unique population-based register of inpatient care in Sweden, and (c) a national cost per patient database. The results show that elderly patients with multiple co-morbidities constitute a large and growing population in Swedish inpatient hospital care. They have multiple and complex needs and a large majority have a cardiovascular disease. There is a relationship between reported characteristics, i.e. age and co-morbidity, and limited applicability of evidence-based guidelines, and this can cause an under-use as well as an over-use of medical interventions. As future clinical studies will be rare due to methodological and financial factors, we consider it necessary to condense existing practical-clinical experiences of individual experts into consensus-based guidelines concerning elderly with multi-morbidity. In such priority setting, it will be important to consider co-morbidity and differens degrees of frailty.

  • 11.
    Ekerstad, Niklas
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. NU NAL Uddevalla Hospital Grp, Sweden.
    Karlson, Björn W.
    University of Gothenburg, Sweden.
    Dahlin Ivanoff, Synneve
    University of Gothenburg, Sweden.
    Landahl, Sten
    University of Gothenburg, Sweden.
    Andersson, David
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Nationalekonomi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Heintz, Emelie
    Karolinska Institute, Sweden.
    Husberg, Magnus
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Alwin, Jenny
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Is the acute care of frail elderly patients in a comprehensive geriatric assessment unit superior to conventional acute medical care?2017Ingår i: Clinical Interventions in Aging, ISSN 1176-9092, E-ISSN 1178-1998, Vol. 12Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Objective: The aim of this study was to investigate whether the acute care of frail elderly patients in a comprehensive geriatric assessment (CGA) unit is superior to the care in a conventional acute medical care unit. Design: This is a clinical, prospective, randomized, controlled, one-center intervention study. Setting: This study was conducted in a large county hospital in western Sweden. Participants: The study included 408 frail elderly patients, aged amp;gt;= 75 years, in need of acute in-hospital treatment. The patients were allocated to the intervention group (n=206) or control group (n=202). Mean age of the patients was 85.7 years, and 56% were female. Intervention: This organizational form of care is characterized by a structured, systematic interdisciplinary CGA-based care at an acute elderly care unit. Measurements: The primary outcome was the change in health-related quality of life (HRQoL) 3 months after discharge from hospital, measured by the Health Utilities Index-3 (HUI-3). Secondary outcomes were all-cause mortality, rehospitalizations, and hospital care costs. Results: After adjustment by regression analysis, patients in the intervention group were less likely to present with decline in HRQoL after 3 months for the following dimensions: vision (odds ratio [OR] = 0.33, 95% confidence interval [CI] = 0.14-0.79), ambulation (OR =0.19, 95% CI = 0.1-0.37), dexterity (OR =0.38, 95% CI =0.19-0.75), emotion (OR =0.43, 95% CI =0.22-0.84), cognition (OR =0.076, 95% CI =0.033-0.18) and pain (OR =0.28, 95% CI =0.15-0.50). Treatment in a CGA unit was independently associated with lower 3-month mortality adjusted by Cox regression analysis (hazard ratio [HR] = 0.55, 95% CI = 0.32-0.96), and the two groups did not differ significantly in terms of hospital care costs (Pamp;gt;0.05). Conclusion: Patients in an acute CGA unit were less likely to present with decline in HRQoL after 3 months, and the care in a CGA unit was also independently associated with lower mortality, at no higher cost.

  • 12.
    Ekerstad, Niklas
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Department of Cardiology, NU (NÄL-Uddevalla) Hospital Group, Trollhättan-Uddevalla-Vänersborg, Sweden.
    Karlsson, Björn
    Department of Molecular and Clinical Medicine, Institute of Medicine, Sahlgrenska Academy, University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    Andersson, David
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Nationalekonomi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Husberg, Magnus
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Carlsson, Per
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Heintz, Emelie
    Department of Learning, Informatics, Management and Ethics (LIME), QRC Research Unit, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden.
    Alwin, Jenny
    Department of Molecular and Clinical Medicine, Institute of Medicine, Sahlgrenska Academy, University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    Short-term Resource Utilization and Cost-Effectiveness of Comprehensive Geriatric Assessment in Acute Hospital Care for Severely Frail Elderly Patients2018Ingår i: Journal of the American Medical Directors Association, ISSN 1525-8610, E-ISSN 1538-9375, Vol. 19, nr 10, s. 871-878.e2Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Objective

    The objective of this study was to estimate the 3-month within-trial cost-effectiveness of comprehensive geriatric assessment (CGA) in acute medical care for frail elderly patients compared to usual medical care, by estimating health-related quality of life and costs from a societal perspective.

    Design

    Clinical, prospective, controlled, 1-center intervention trial with 2 parallel groups.

    Intervention

    Structured, systematic interdisciplinary CGA-based care in an acute elderly care unit. If the patient fulfilled the inclusion criteria, and there was a bed available at the CGA unit, the patient was included in the intervention group. If no bed was available at the CGA unit, the patient was included in the control group and admitted to a conventional acute medical care unit.

    Setting and Participants

    A large county hospital in western Sweden. The trial included 408 frail elderly patients, 75 years or older, in need of acute in-hospital treatment. The patients were allocated to the intervention group (n = 206) or control group (n = 202). Mean age of the patients was 85.7 years, and 56% were female.

    Measures

    The primary outcome was the adjusted incremental cost-effectiveness ratio associated with the intervention compared to the control at the 3-month follow-up.

    Results

    We undertook cost-effectiveness analysis, adjusted by regression analyses, including hospital, primary, and municipal care costs and effects. The difference in the mean adjusted quality-adjusted life years gained between groups at 3 months was 0.0252 [95% confidence interval (CI): 0.0082-0.0422]. The incremental cost, that is, the difference between the groups, was −3226 US dollars (95% CI: −6167 to −285).

    Conclusion

    The results indicate that the care in a CGA unit for acutely ill frail elderly patients is likely to be cost-effective compared to conventional care after 3 months.

  • 13.
    Ekerstad, Niklas
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Löfmark, Rurik
    Stockholm Centre for Healthcare Ethics, LIME, Karolinska Institutet, Stockholm.
    Andersson, David
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Carlsson, Per
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    A Tentative Consensus-Based Model for Priority Setting : An Example from Elderly Patients with Myocardial Infarction and Multi-morbidity2011Ingår i: Scandinavian Journal of Public Health, ISSN 1403-4948, E-ISSN 1651-1905, Vol. 39, nr 4, s. 345-353Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: In most Western countries the growing gap between available resources and greater potential for medical treatment has brought evidence-based guidelines into focus. However, such guidelines are difficult to use when the evidence base is weak. Priority setting for frail elderly patients with heart disease illustrates this problem. We have outlined a tentative model for priority setting regarding frail elderly heart patients. The model takes cardiovascular risk, frailty, and comorbidity into account. Objective: Our aim is to validate the model’s components. We want to evaluate the inter-rater reliability of the study experts’ rankings regarding each of the model’s categories. Methods: A confidential questionnaire study consisting of 15 authentic and validated cases was conducted to assess the views of purposefully selected cardiology experts (n = 58). They were asked to rank the cases regarding the need for coronary angiography using their individual clinical experience. The response rate was 71%. Responses were analysed with frequencies and descriptive statistics. The inter-rater reliability regarding the experts’ rankings of the cases was estimated via an intra-class correlation test (ICC). Results: The cardiologists considered the clinical cases to be realistic. The intra-class correlation (two-way random, consistency, average measure) was 0.978 (95% CI 0.958–0.991), which denotes a very good inter-rater reliability on the group level. The model’s components were considered relevant regarding complex cases of non-ST elevation myocardial infarction. Comorbidity was considered to be the most relevant component, frailty the second most relevant, followed by cardiovascular risk.

    Conclusions: A framework taking comorbidity, frailty, and cardiovascular risk into account could constitute a foundation for consensus-based guidelines for frail elderly heart patients. From a priority setting perspective, it is reasonable to believe that the framework is applicable to other groups of elderly patients with acute disease and complex needs.

  • 14.
    Ekerstad, Niklas
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Löfmark, Rurik
    Department of Medical Ethics, Karolinska Institutet.
    Carlsson, Per
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Elderly people with multi-morbidity and acute coronary syndrome: Doctors' views on decision-making2010Ingår i: Scandinavian Journal of Public Health, ISSN 1403-4948, E-ISSN 1651-1905, Vol. 38, nr 3, s. 325-331Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: In most Western countries the growing gap between available resources and greater potential for medical treatment has brought evidence-based guidelines into focus. However, problems exist in areas where the evidence base is weak, e.g. elderly patients with heart disease and multiple co-morbidities. Objective: Our aim is to evaluate the views of Swedish cardiologists on decision-making for elderly people with multiple co-morbidities and acute coronary syndrome without ST-elevation (NSTE ACS), and to generate some hypotheses for testing. Methods: A confidential questionnaire study was conducted to assess the views of cardiologists/internists (n = 370). The response rate was 69%. Responses were analyzed with frequencies and descriptive statistics. When appropriate, differences in proportions were assessed by a chi-square test. A content analysis was used to process the answers to the open-ended questions. Results: 81% of the respondents reported extensive use of national quidelines for care of heart disease in their clinical decision-making. However, when making decisions for multiple-diseased elderly patients, the individual physician's own clinical experience and the patient's views of treatment choice were used to an evidently greater extent than national guidelines. Approximately 50% estimated that they treated multiple-diseased elderly patients with NSTE ACS every day. Preferred measures for improving decision-making were: (a) carrying out treatment studies including elderly patients with multiple co-morbidities, and (b) preparing specific national guidelines for multiple-diseased elderly patients. Conclusions: In the future, national guidelines for heart disease should be adapted in order to be applicable for elderly patients with multiple co-morbidities.

  • 15.
    Ekerstad, Niklas
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Swahn, Eva
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för kardiovaskulär medicin. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Östergötlands Läns Landsting, Hjärt- och Medicincentrum, Kardiologiska kliniken US.
    Janzon, Magnus
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för kardiovaskulär medicin. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Östergötlands Läns Landsting, Hjärt- och Medicincentrum, Kardiologiska kliniken US.
    Alfredsson, Joakim
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för kardiovaskulär medicin. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Östergötlands Läns Landsting, Hjärt- och Medicincentrum, Kardiologiska kliniken US.
    Löfmark, Rurik
    Stockholm Centre for Healthcare Ethics, LIME, Karolinska Institutet, Sweden .
    Lindenberger, Marcus
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för kardiovaskulär medicin. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Östergötlands Läns Landsting, Hjärt- och Medicincentrum, Kardiologiska kliniken US. Ryhov County Hospital, Jönköping, Sweden .
    Andersson, David
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Nationalekonomi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Carlsson, Per
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Frailty is independently associated with 1-year mortality for elderly patients with non-ST-segment elevation myocardial infarction2014Ingår i: European Journal of Preventive Cardiology, ISSN 2047-4873, E-ISSN 2047-4881, Vol. 21, nr 10, s. 1216-1224Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: For the large population of elderly patients with cardiovascular disease, it is crucial to identify clinically relevant measures of biological age and their contribution to risk. Frailty is denoting decreased physiological reserves and increased vulnerability. We analysed the manner in which the variable frailty is associated with 1-year outcomes for elderly non-ST-segment elevation myocardial infarction (NSTEMI) patients. METHODS AND RESULTS: Patients aged 75 years or older, with diagnosed NSTEMI were included at three centres, and clinical data including judgment of frailty were collected prospectively. Frailty was defined according to the Canadian Study of Health and Aging Clinical Frailty Scale. Of 307 patients, 149 (48.5%) were considered frail. By Cox regression analyses, frailty was found to be independently associated with 1-year mortality after adjusting for cardiovascular risk and comorbid conditions (hazard ratio 4.3, 95% CI 2.4-7.8). The time to the first event was significantly shorter for frail patients than for nonfrail (34 days, 95% CI 10-58, p = 0.005). CONCLUSIONS: Frailty is strongly and independently associated with 1-year mortality. The combined use of frailty and comorbidity may constitute an important risk prediction concept in regard to cardiovascular patients with complex needs.

  • 16.
    Ekerstad, Niklas
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Swahn, Eva
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Kardiologi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Östergötlands Läns Landsting, Hjärt- och Medicincentrum, Kardiologiska kliniken US.
    Janzon, Magnus
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Kardiologi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Östergötlands Läns Landsting, Hjärt- och Medicincentrum, Kardiologiska kliniken US.
    Alfredsson, Joakim
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Kardiologi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Östergötlands Läns Landsting, Hjärt- och Medicincentrum, Kardiologiska kliniken US.
    Löfmark, Rurik
    Stockholm Centre for Healthcare Ethics, LIME, Karolinska Institutet, Stockholm.
    Lindenberger, Marcus
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Fysiologi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Carlsson, Per
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Frailty as a Predictor of Short-Term Outcomes for Elderly Patients with non-ST-Elevation Myocardial Infarction (NSTEMI)Manuskript (preprint) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Background – For the large and growing population of elderly patients with cardiovascular disease it is important to identify clinically relevant measures of biological age and their contribution to risk. Frailty is an emerging concept in medicine denoting increased vulnerability and decreased physiologic reserves. We analyzed how the variable frailty predicts short-term outcomes for elderly NSTEMI patients.

    Methods and Results – Patients, aged 75 years or older, with diagnosed NSTEMI were included at three centers, and clinical data including judgement of frailty were collected prospectively. Frailty was defined according to the Canadian Study of Health and Aging (CSHA) Clinical Frailty Scale (CFS). Of 307 patients, 150 (48.5%) were considered frail. Frail patients were slightly older and presented with a greater burden of comorbidity. By multiple logistic regression, frailty was found to be a strong independent risk factor for inhospital mortality, one-month mortality (OR 3.8, 95% CI 1.3 to 10.8) and the primary composite outcome (OR 2.2, 95% CI 1.3 to 3.7). Particularly frail patients with a high comorbidity burden manifested a markedly increased risk for the primary composite outcome. By multiple linear regression, frailty was identified as a strong independent predictor for prolonged hospital care (frail 13.4 bed days, non-frail 7.5 bed days; P<0.0001).

    Conclusions - Frailty is a strong independent predictor of in-hospital mortality, one-month mortality, prolonged hospital care and the primary composite outcome. The combined use of frailty and comorbidity may constitute an ultimate risk prediction concept regarding cardiovascular patients with complex needs.

  • 17.
    Ekerstad, Niklas
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Swahn, Eva
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för kardiovaskulär medicin. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Östergötlands Läns Landsting, Hjärt- och Medicincentrum, Kardiologiska kliniken US.
    Janzon, Magnus
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för kardiovaskulär medicin. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Östergötlands Läns Landsting, Hjärt- och Medicincentrum, Kardiologiska kliniken US.
    Alfredsson, Joakim
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för kardiovaskulär medicin. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Östergötlands Läns Landsting, Hjärt- och Medicincentrum, Kardiologiska kliniken US.
    Löfmark, Rurik
    LIME, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden.
    Lindenberger, Marcus
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för kardiovaskulär medicin. Östergötlands Läns Landsting, Hjärt- och Medicincentrum, Kardiologiska kliniken US.
    Carlsson, Per
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Frailty is independently associated with short-term outcomes for elderly patients with non-st-segment elevation myocardial infarction2012Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 18.
    Ekerstad, Niklas
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Swahn, Eva
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Kardiologi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Östergötlands Läns Landsting, Hjärt- och Medicincentrum, Kardiologiska kliniken US.
    Janzon, Magnus
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Kardiologi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Östergötlands Läns Landsting, Hjärt- och Medicincentrum, Kardiologiska kliniken US.
    Alfredsson, Joakim
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Kardiologi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Östergötlands Läns Landsting, Hjärt- och Medicincentrum, Kardiologiska kliniken US.
    Löfmark, Rurik
    Department of Medical Ethics, LIME, Karolinska Institutet.
    Lindenberger, Marcus
    Department of Medicine, Ryhov County Hospital Jönköping.
    Carlsson, Per
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Frailty Is Independently Associated With Short-Term Outcomes for Elderly Patients With Non-ST-Segment Elevation Myocardial Infarction2011Ingår i: Circulation, ISSN 0009-7322, E-ISSN 1524-4539, Vol. 124, nr 22, s. 2397-2404Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: For the large and growing population of elderly patients with cardiovascular disease, it is important to identify clinically relevant measures of biological age and their contribution to risk. Frailty is an emerging concept in medicine denoting increased vulnerability and decreased physiological reserves. We analyzed the manner in which the variable frailty predicts short-term outcomes for elderly non-ST-segment elevation myocardial infarction patients.

    Methods and results: Patients aged ≥ 75 years, with diagnosed non-ST-segment elevation myocardial infarction were included at 3 centers, and clinical data including judgment of frailty were collected prospectively. Frailty was defined according to the Canadian Study of Health and Aging Clinical Frailty Scale. The impact of the comorbid conditions on risk was quantified by the coronary artery disease-specific index. Of 307 patients, 149 (48.5%) were considered frail. By multiple logistic regression, frailty was found to be strongly and independently associated with risk for the primary composite outcome (death from any cause, myocardial reinfarction, revascularization due to ischemia, hospitalization for any cause, major bleeding, stroke/transient ischemic attack, and need for dialysis up to 1 month after inclusion) (odds ratio, 2.2; 95% confidence interval, 1.3-3.7) in-hospital mortality (odds ratio, 4.6; 95% confidence interval, 1.3-16.8), and 1-month mortality (odds ratio, 4.7; 95% confidence interval, 1.7-13.0).

    Conclusions: Frailty is strongly and independently associated with in-hospital mortality, 1-month mortality, prolonged hospital care, and the primary composite outcome. The combined use of frailty and comorbidity may constitute an ultimate risk prediciton concept in regard to cardiovascular patients with complex needs.

  • 19.
    Sandman, Lars
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Broqvist, Mari
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Gustavsson, Erik
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälsa och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Arvidsson, Eva
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Ekerstad, Niklas
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Carlsson, Per
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Vård som inte kan anstå: Tolkning i relation till den etiska plattformen och nationella modellen för öppna prioriteringar2014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Metod

    Uppdraget från Socialstyrelsen består av tre sammanhängande delar. I den första delen presenteras olika tolkningar av begreppet vård som inte kan anstå utifrån en analys av hur begreppet används i den aktuella propositionen och lagtexten. Dessa tolkningar specificeras i ett antal kriterier. I den andra delen analyseras dessa tolkningar utifrån den etiska plattformen. Den tredje delen syftar till att analysera hur begreppet vård som inte kan anstå förhåller sig till den nationella modellen för öppna prioriteringar inom hälso- och sjukvård och diskutera om denna kan användas för att ge stöd vid prioritering och ransonering. Den teoretiska analysen kompletteras med några exempel på praktiskabeslutssituationer avseende vård av papperslösa hämtade från kliniskt verksamma personer.

    Analys

    I rapporten har vi formulerat ett antal kriterier som tillämpningen av  begreppet vård som inte kan anstå behöver uppfylla i enlighet med lag 2012/13:407. Dessa kriterier är:

    Vårdbehovskriteriet: Personen har ett vårdbehov – d.v.s. det finns en diskrepans mellan önskvärt och aktuellt tillstånd som kan påverkas med en vårdåtgärd.

    Begränsningskriteriet: Vårdgivaren får begränsa vården till vård som inte kan anstå för personer som inte är folkbokförda i Sverige och är fyllda 18 år. En sådan begränsning bör baseras på överväganden kring:

    • Svårighetsgraden hos tillståndet (aktuell ohälsa, risk för framtida ohälsa eller särskilda behov utifrån tidigare övergrepp och trauma).
    • Effekten av åtgärden om den ges i nuläget jämfört med om den fördröjs.
    • Kostnadseffektiviteten hos åtgärden om den ges i nuläget jämfört med om den fördröjs.

    Begränsade ansvarskriteriet: När begreppet vård som inte kan anstå tillämpas bör vårdgivaren utgå från att personen förväntas vara en begränsad tid i Sverige men behöver inte väga in vad som kommer att hända med personens möjlighet att få vård efter att hen inte längre befinner sig i Sverige.

    Alternativt:

    Utökade ansvarskriteriet: När begreppet vård som inte kan anstå tillämpas bör vårdgivaren utgå från att personen förväntas vara en begränsad tid i Sverige men bör samtidigt väga in vad som kommer att hända med personens möjlighet att få vård efter att hen inte längre befinner sig i Sverige.

    Slutsatser

    Utifrån vårdbehovskriteriet drar vi slutsatsen att papperslösa personer som söker vård bör bedömas på ett adekvat sätt vid varje sådant tillfälle för att vårdgivaren ska kunna ta ställning till om det föreligger ett vårdbehov.

    Vi drar slutsatsen att begränsningskriteriet strider mot människovärdesprincipen när det gäller begränsning av vård utifrån kronologisk ålder och folkbokföring. Vi drar även slutsatsen att den ransonering av vård som impliceras av begränsningskriteriet inte förefaller baseras på en resursbegränsning, utan på att papperslösa inte har samma rätt till hälso- och sjukvård som den folkbokförda befolkningen.

    Vi drar slutsatsen att i valet mellan det begränsade och utökade ansvarskriteriet så är det utökade ansvarskriteriet att föredra. Detta utifrån hänsyn till den etiska plattformen eftersom detta utökade kriterium i större utsträckning tillåter hänsyn till relevanta aspekter som svårighetsgrad, effekt av åtgärd och kostnadseffektivitet på ett sätt som är i linje med hur den folkbokförda befolkningen behandlas. Samtidigt drar vi slutsatsen att ansvarskriteriets tidsbegränsning är svår att förhålla sig till eftersom det i många fall är ytterst osäkert hur länge en person kan befinna sig i Sverige utan nödvändiga tillstånd.

    Vi drar slutsatsen att de faktorer som lyfts fram för att avgöra hur vård som inte kan anstå ska avgränsas är i sak desamma som förekommer i den nationella modellen för öppna prioriteringar – d.v.s. svårighetsgraden hos tillståndet (aktuellt och potentiellt), effekten av åtgärden (och hur den utvecklas över tid) samt kostnadseffektivitet. Samtidigt pekar vi på att det finns ett antal motsägelser i avgränsningen av begreppet och i lagen som helhet som strider mot den etiska plattformen och den nationella modellen. Detta rör även de fall när specifika diagnos- eller åtgärdsområden lyfts fram explicit oberoende av hänvisningar till svårighetsgrad, effekt av åtgärd eller kostnadseffektivitet.

    Vi drar slutsatsen att även om det är möjligt att peka på några generella kombinationer av svårighetsgrad, effekt av åtgärd och kostnadseffektivitet som kan avgränsa vård som inte kan anstå – så är dessa kombinationer mycket svåra att tillämpa på individnivå. Detta eftersom det är svårt att göra individuella risk och effektbedömningar. När det gäller den folkbokförda befolkningen så är ett normalt förfarande vid bedömning av risk eller effekt att man antingen sätter in behandling för säkerhets skull, eller avvaktar och då har möjlighet som patient att återkomma om tillståndet förvärras eller kan bli föremål för återbesök på vårdgivaren initiativ. Om vårdgivaren bedömer att vården i det fallet kan anstå så finns alltså oftast möjlighet till ny bedömning på patientens eller vårdgivarens initiativ. Eftersom det i fallet med papperslösa personer är mer osäkert om han eller hon kan återkomma för en ny bedömning så kan det förefalla rimligt att oftare sätta in behandling för säkerhets skull i det fallet. Samtidigt måste detta balanseras mot de risker behandlingen kan vara förknippad med och möjligheten att följa upp dessa risker där personen kommer att befinna sig.

  • 20.
    Sandman, Lars
    et al.
    Högskolan i Borås.
    Ekerstad, Niklas
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Lindroth, Kartrin
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Triage som prioriteringsinstrument på akutmottagning: en etisk analys av RETTS2012Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    På landets akutmottagningar används systemet med triage för att kunna sortera patienterna till olika vårdnivåer. Triage innebär det första steget iomhändertagandet av skadade och sjuka i situationer när inte alla  patienter kan tas omhand omedelbart utan en prioritering måste göras samtidigt patientsäkerheten måste tillgodoses. Det vanligaste triagesystemet på svenska akutmottagningar kallas Rapid Emergency Triage and Treatment System (RETTS1). RETTS består av en kombination av bedömning av sökorsak och bedömning av olika vitalparametrar, d v s livsviktiga fysiologiska funktioner. Den sammantagna bedömningen av sökorsak och vitalparametrar leder fram till fem olika prioriteringsgrader som vart och ett står för olika omhändertaganden. Det ger vägledning var på akuten patienten bör omhändertas, hur snabbt patienten bör träffa en läkare och vilken övervakningsnivå som krävs.

    Studiens syfte var att studera hur personal på svenska akutmottagningar beskrev sin upplevelse av triagesystemet ur ett etiskt perspektiv och göra en etisk analys av triagesystemet. De intervjuade beskrev att trots att det inte är garanterat att bedömningar alltid genomförs på ett likvärdigt sätt (vilket kan leda till undereller övertriagering) så innebär införandet av triagesystemet ändå en sorts garanti att riksdagens riktlinjer för prioriteringar efterlevs – att de patienter som har de största behoven får förtur till vård. Att alla patienter blir bedömda efter samma parametrar upplevs som en trygghet hos personalen och gör det lättare att kommunicera mellan olika funktioner på akutmottagningen. Men trots det standardiserade omhändertagandet är systemet inte utan brister, alla patientfall passar inte in i metoden. Multisjuka äldre, personer med psykiska problem eller med missbruksproblem uppfattas på olika sätt som svåra att bedöma och sortera ”rätt” så att de senare ska hamna rätt i vårdkedjan.

    Den etiska analysen visade att själva triagesystemet överensstämde med den etiska plattformens betoning på att det större behovet ska ha förtur till vård, men tar inte hänsyn till effekterna av de åtgärder som patienten kan bli föremål för (eftersom den bedömningen kommer senare i processen). Att tillämpningen av triagemetoden kan drabba vissa grupper negativt är dock problematiskt ur människovärdesprincipens synvinkel. Ur etisk synvinkel är det sammanfattningsvis viktigt att vara medveten om en metods begränsningar och inte lita alltför mycket på att metoden passar lika bra för alla fall. Studien visar på behovet av en fördjupad etisk analys av triage på akutmottagning som även studerar den faktiska tillämpningen och fortsatta processen.

1 - 20 av 20
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf