liu.seSök publikationer i DiVA
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 15 av 15
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Andersson, Per
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Nylander, Erik
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Bernhard, Dörte
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Rahm, Lina
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Folkhögskolor, funktionsnedsättningar och specialpedagogik2015Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Detta paper presenterar kvantitativa resultat från en kartläggning av folkhögskolans deltagargrupper över tid 1997-2013 vad gäller deltagare som kategoriserats i olika funktionshinderområden, och från en enkät till landets folkhögskolor kring hur de arbetar med och ser på lärmiljön i relation till olika funktionsnedsättningar hos deltagarna.

  • 2.
    Fejes, Andreas
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Olson, Maria
    Stockholm University, Skövde University, Dalarna University.
    Rahm, Lina
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Dahlstedt, Magnus
    Linköpings universitet, REMESO - Institutet för forskning om Migration, Etnicitet och Samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Sandberg, Fredrik
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Individualisering genom det kollektiva i svensk folkhögskola2015Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 3.
    Nylander, Erik
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Bernhard, Dörte
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Rahm, Lina
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Andersson, Per
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    oLika TillSAMmanS: En kartläggning av folkhögskolors lärmiljöer för deltagare med funktionsnedsättningar2015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I Sverige finns det sedan en lång tid tillbaka flera utbildningsinstitutioner utanför det formella skolväsendet vilka erbjuder utbildningsmöjligheter för ungdomar och vuxna. En central plats i detta utbildningslandskap har Sveriges 150 folkhögskolor. Den här rapporten handlar om folkhögskolornas arbete med deltagare med funktions--‐ nedsättningar eller, mer precist, om de lärmiljöer i vilka folkhögskolornas pedagogiska arbete sker och hur dessa är utformade och anpassade för deltagare med funktions--‐ nedsättningar. Frågor om skolors lärmiljöer kan anses vara särskilt relevanta för deltagare med funktionsnedsättningar. En vanlig distinktion inom detta forskningsfält gör gällande att en funktionsnedsättning blir ett funktionshinder först i mötet med en hindrande omgivning.

    I rapporten visar vi att folkhögskolorna har fått en alltmer framträdande specialpedagogisk funktion i det svenska utbildningssystemet. Exempelvis har andelen deltagare med funktionsnedsättningar på de allmänna kurserna gått från att utgöra var femte deltagare 1997, till var tredje 2013. Ökningen i andel deltagare som kategoriseras som funktionsnedsatta är således väldigt kraftig på senare år. Bland dessa personer är grupperna med neuropsykiatriska diagnoser (särskilt ADHD), med svår psykisk ohälsa och med grava läs- och skrivsvårigheter de största till antalet. Men även deltagare med medicinska, fysiska och kliniska funktionsnedsättningar visar sig särskilt benägna att söka sig till, och använda sig av, folkhögskolornas utbildningsalternativ. Denna ökning av andelen deltagare med funktionsnedsättning verkar också återspegla sig i hur lärarna på folkhögskolorna upplever sitt arbete och sina kompetensbehov. En nyligen genomförd enkätstudie visar att utveckling av kompetensen för att upptäcka och stödja deltagare i behov av särskilt stöd är det som folkhögskollärarna efterfrågar i störst utsträckning – ett kompetensbehov som torde ha uppstått ur de nya villkor som förändringar av deltagargrupperna innebär.

    Dessa utvecklingstendenser är samtidigt svåra att frikoppla från andra samhällsförändringar, såsom det stora antal elever som lämnar gymnasieskolan med ofullständiga betyg varje år eller ett ökat bruk av neuropsykiatriska diagnoser. Mot bakgrund av den livfulla debatt som på senare tid har förts om den svenska gymnasieskolans kris och de många elever som slås ut från denna skolform, är det förvånande att vi inte vet mer om de utbildningsinstitutioner som ”tar vid” och hur de arbetar med grupper som står relativt långt ifrån arbetsmarknaden.

    Mot bakgrund av dessa förändringar menar vi att det är särskilt motiverat att ta ett samlat grepp om frågan hur folkhögskolorna arbetar och anpassar sina verksamheter till deltagare med funktionsnedsättningar. I denna kartläggning tar vi hjälp av officiell statistik för att visa hur antalet och andelen deltagare med funktionsnedsättningar förändrats i skolformen över tid, men frågar även folkhögskolornas representanter hur de anser att folkhögskolornas lärmiljöer är tillgängliggjorda och anpassade för deltagare med olika funktionsnedsättningar. Innan vi ger oss i kast med dessa frågeställningar ska vi säga någonting om vårt övergripande syfte och bakgrunden till rapporten.

    Rapporten är strukturerad enligt följande: först introduceras folkhögskolorna som skolform genom att deras politiska syften, finansiering samt kursverksamhet beskrivs. Därefter kommer ett avsnitt som redogör för studiens metod och design. Resultatavsnittet inleds med övergripande kartbilder över antalet deltagare på folkhögskolorna indelade efter breda funktionshinderområden. Därefter följer en analys över de motiv och påverkansfaktorer som folkhögskolornas lärare och verksamhetsledare tillerkänner betydelse i enkätsvaren. Sedan kommer en mer detaljerad analys över skolmiljöernas utformning med avseende på (i) multiprofessionalitet, (ii) pedagogiska strategier samt (iii) tekniskt och fysiskt stöd. Till sist diskuterar vi vad folkhögskoleföreträdarna själva framhåller som framgångsfaktorer respektive utvecklingsområden i skolornas arbete med att anpassa och tillgängliggöra deras lärmiljöer för deltagare med funktionsnedsättningar. På basis av dessa svar resonerar vi om det arbete som görs inom ramen för folkhögskolorna redan idag och om vad som eventuellt kan behöva förbättras.

  • 4.
    Rahm, Lina
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Digitizing Sweden: discourses on computerization and citizenship2016Ingår i: Politics of Education and Education Policy StudiesCitizenship education, democracy and the market, 2016Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 5.
    Rahm, Lina
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Dystopia for the Unprepared, Utopia for the Prepared: Why zombies are no promise of monsters2014Ingår i: ImmediacyArtikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 6.
    Rahm, Lina
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    From fear of ‘Computer Force’ to ‘Digital Inclusion’2015Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Popular education is often described as particularly suitable for various projects related to digital inclusion. For example, the popular education guiding principle: "free and voluntary” has been described as an important prerequisite for effectively digitizing Sweden. From this we can be (mis)led to understand that the mission of public education to promote the digital citizen is a new quest (or at least beginning in the early 2000s). However, popular education has played a central role in the digitization of citizens for over 40 years now. This genealogy aims to shed light on the role of popular education in the history of digitalization.

  • 7.
    Rahm, Lina
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Mot kyliga apparater tar man inte till knytnävarna: En historia om arbetarrörelsen och datorn2015Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 8.
    Rahm, Lina
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Preparing for the future: Governance by educational films2017Ingår i: Worker's Education, 2017Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 9.
    Rahm, Lina
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Who Will Survive?: On Bodies and Boundaries after the Apocalypse2013Ingår i: Gender Forum, ISSN 1613-1878, Vol. 45Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Preppers and Survivalists are commonly described as people who believe in abrupt, imposing and near-in-time disasters and who are actively and practically preparing to survive this imminent apocalypse. This paper examines how the body, and the closely connected analytical categories of gender and sexuality, are used to define survivalism. In other words, how does corporeality structure survivalism – who gets to be a survivalist and who does not? In an attempt to answer these questions the paper turns to a theoretical framework that combines the notion of trans-corporeality with the performance of gender, sexuality and embodiment in virtual digital space. To bring focus the paper specifically concentrates on a recent online discussion about “if, how, and to what extent one, as a survivalist, should or would help a woman with small children alone in a forest with no survival equipment after TEOTWAWKI (The End Of The World As We Know It)” (Swedish Survivalist Forum, 2013). This particular discussion is relevant since it, as we shall see, puts analytical categories, such as gender and sexuality up front, pointing to their retained importance as objects of study. The results show a desire to protect the body from change – change that often emanates from other bodies. As such, the desire to remain bodily untouched or unaffected emerges as a foundation for survivalism

  • 10.
    Rahm, Lina
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Fejes, Andreas
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    A genealogy of the digital citizen in Swedish popular education2015Ingår i: Citizenship in the Making – Adult and Popular Education as Bunkers of failures, computers and recognition, 2015Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 11.
    Rahm, Lina
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Fejes, Andreas
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Digital media and citizenship in adult education2014Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This paper is based on an on-going case study, drawing on interviews with adult students. The research question is: what narratives of citizenship are actualized in the everyday practices of adult students and how is citizenship enacted (or prevented from being enacted)? More specifically, this paper addresses the importance of interactive media in narratives of citizenship in the everyday practises of adult students. The study builds on 37 interviews with students enrolled at Folk high schools in Sweden. The students have, based on their own definition of the terms, been asked to participate in interviews about (and photo-document) their notions of citizenship and citizenship activities. The results of interest to this paper are statements about what we may refer to as ubiquitous computing (i.e. ever-present media technologies). It would seem that an important basis for students’ notions of citizenship is the practice of ‘living in media’. That is, students’ narratives continuously return to the entanglement of the Internet (and other new media) and notions of citizenship.

  • 12.
    Rahm, Lina
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Fejes, Andreas
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Ubiquitous computing, digital failure and citizenship learning in Swedish popular education2015Ingår i: Citizenship Teaching and Learning, ISSN 1751-1917, E-ISSN 1751-1925, Vol. 10, nr 2, s. 127-141Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    How do adult students enact citizenship, and what discursive and material conditions make certain enactments more or less possible? This article draws on 37 interviews with adult students at Swedish Folk High Schools and focuses on the everyday material-discursive enactments of interactive media in adult students’ statements about citizenship. Drawing on a post-constructional perspective, the analysis illustrates how students’ statements about citizenship are made possible by ever-present media technologies and the associated practices of ‘living in media’. Students’ statements continuously reiterate how notions of citizenship are entangled with the Internet (and other new media). However, while new media are deeply embedded in the everyday lives of citizens and enables important citizenship enactments, they are also a source of discomfort, giving rise to ambiguous statements. These double-edged statements refer on the one hand to negative implications on physical health, distraction from important tasks and an over-reliance on the Internet as an everyday need, and on the other hand to improved access to information, convivial communities and empowered citizenship.

  • 13.
    Rahm, Lina
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Skågeby, Jörgen
    Stockholm University, Sweden.
    Making change: produsing hybrid learning products2014Ingår i: Hybrid Pedagogy: a digital journal of learning, teaching, and technology, ISSN 2332-2098Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [en]

    Too often, we demand from our students written proof of learning in the form of academic text. This is perhaps especially true within the humanities and the social sciences. We have, however, previously argued for the importance of installing an agency for change in students. For us, this agency seems unlikely to come only from producing a text that will at worst only be read by an examiner and at best also by a few classmates. This feeling of agency and efficacy (the capacity to produce an effect) rather comes with produsing hybrid learning products belonging to new/other genres than the ’pure’ critically reflecting text (or hardcore exams). We do not oppose critical reflection as being a foundation stone of any education, but as Laurillard, we argue that further inspiration could be taken from engineering, architecture, computer science and medicine in encouraging more of a ”design thinking” in (digital) humanities students. On a more general scale this is an approach that would combine critical reflection and experiential learning, and imbue students with an agency to make change and, quite literally, push things forward.

  • 14.
    Skågeby, Jörgen
    et al.
    Stockholm University, Sweden.
    Rahm, Lina
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Positive Resistance and the Queering of Digital Media Theory: On Course Dis/contents and Classroom Spaces2013Ingår i: Media Fields Journal, ISSN 2159-7553, Vol. 7Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This essay considers the entangled nature of classroom spaces and mediated course content. The authors rework an example course on digital media theory by applying three queer tactics in order to make room for diversity. These tactics are disidentification, crisis and failure. Their application provided the original course content with a number of resonating queer themes, including temporality, virality, anarchives, glitch, heterodoxy, and agency for change. The final theme (agency for change) is expanded upon by resignifying resistance as something positive to be developed in the classroom space. Positive resistance includes an acknowledgement of oppression in both theory and practice as well as an appeal to values such as fairness, social justice and ethical accountability in critical analyses of media. The essay also introduces some unconventional genres of writing that can support the queering of digital media theory, namely: anti-thesis; media-archaeology; interaction criticism; media failure; and manifesto.

  • 15.
    Wessbo, Simon
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, Avdelningen för språk och litteratur. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Rahm, Lina
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Forsell, Johan
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Martín-Bylund, Anna
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Vestergren, Sara
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Psykologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Editorial: Open issue2017Ingår i: Confero: Essays on Education, Philosophy and Politics, ISSN 2001-4562, Vol. 5, nr 1, s. 5-10Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This open issue of Confero presents four essays that all relate to questions of education and power. Laila Nielsen and Ralph Leighton compare how conditions of citizenship regarding ethnicity, gender, and social class are understood, based on interviews with teachers and students in upper secondary schools in England and Sweden. The second essay is written by Rasoul Nejadmehr who gives a thorough account of the "scientific education" as the dominant educational paradigm of the present. Through a historical analysis, Nejadmehr shows how this paradigm is deeply embedded with racial, colonial, and Eurocentric biases. The third essay by Marcus Samuelsson analyzes offical and unofficial inspections of the classroom that takes place when authorities conduct audits, but also when pupils post videos on social media. In the fourth essay of this issue, Tomas Wedin discusses changes in the Swedish school during the period of 1946-2000. 

1 - 15 av 15
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf