liu.seSök publikationer i DiVA
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 31 av 31
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Ben Amor, Mehdi
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Företagsekonomi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Laboratory of ECSTRA, Economic Department, HEC of Carthage, Carthage University, Carthage, Tunisia.
    Lindahl, Mattias
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Industriell miljöteknik. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Frankelius, Per
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Företagsekonomi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Hafedh, Ben Abdennebi
    Laboratory of ECSTRA, Economic Department, HEC of Carthage, Carthage University, Carthage, Tunisia.
    Revisiting Industrial Organization: Product Service Systems Insight2018Ingår i: Journal of Cleaner Production, ISSN 0959-6526, E-ISSN 1879-1786, Vol. 96, s. 1459-1477Artikel, forskningsöversikt (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This literature review puts forward a comparison between the traditional seller, usually represented by classic Industrial Organization (IO) models, and system providers, which are illustrated by Product Service System (PSS) models. A multidisciplinary systematic literature review, that compares PSS and IO models, is conducted, and ends up in to define PSS as a technology. It highlights the differences and similarities between classic IO and classic PSS and evaluate the weakness and strengths of different models. In total, 148 articles from different disciplines have been investigated, and a different understanding of PSS is provided. A new IO framework, that considers classic sellers and PSSs providers, is established to preserve PSS specificities and stress the role of policy maker and competition for PSSs expansion.

  • 2.
    Bienkowska, Dzamila
    et al.
    Linköpings universitet, HELIX Vinn Excellence Centre. Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Projekt, innovationer och entreprenörskap. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Norrman, Charlotte
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Projekt, innovationer och entreprenörskap. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Frankelius, Per
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Företagsekonomi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Adaptation of the CDIO-framework in Management Courses for Engineering Students - a Micro-level Approach2016Ingår i: Proceedings of the 12th International CDIO Conference, Turku, Finland, June 12-16 2016 / [ed] Jerker Björkqvist, Kristina Edström, Ronald J. Hugo, Juha Kontio, Janne Roslöf, Rick Sellens & Seppo Virtanen, 2016, s. 366-375Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The CDIO-Framework is developed in order to enable engineering students to engineer (Crawley et al 2014) and is relatively straightforward when applied on courses and projects that have a high degree of practical, hands-on engineering elements, such as e.g. developing software or a physical product/prototype. However, in many engineering programs a large part of the courses concern managerial aspects such as project management, leadership, marketing, innovation and entrepreneurship, especially in later years of a program. We are well aware of the fact that the CDIO-framework is developed to work on program-level, however, applied on management courses, commonly only the Conceive and Design can be obtained. Furthermore, these courses are not always structured in such a way that they immediately builds on each other. This dilemma has caused us to adapt CDIO to circumstances of the courses that we give and to reflect upon how more of the CDIO spirit can be transferred to our own modules and activities on course level. The aim of this paper is therefore to develop ways for application on a micro-level where the CDIO spirit can be implemented in management courses at engineering programs. In the paper we give three different practical cases where the CDIO-framework have been applied. The cases show that CDIO works both on micro-level, e.g. in two hour exercises and within the frame of individual courses. For management courses, and especially courses in entrepreneurship and marketing, the framework need to apply a more extrovert focus, i.e. on verification of customer needs and benefits, rather than on technological solutions. 

  • 3.
    Frankelius, Per
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Företagsekonomi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Aktiviteter och delresultat i projektet Grönovation Steg I2014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Den här rapporten ger en översikt över vad som gjorts och uppnåtts i projektet Grönovation under 2013 och fram till mars 2014.

    Rapporten innehåller ingen bakgrundsbeskrivning om projektet Grönovation.

    Det finns i andra dokument och kommer bli en del av kommande publikationer. Fokus här är att beskriva vilka aktiviteter som genomförts. Målet var att sammanfatta varje aktivitet snarare än att ge ”en hel uppsats” om varje. Vi kommer hänvisa till fördjupad dokumentation i de fall sådan är framtagen eller är på väg att tas fram. De olika aktiviteterna är presenterade i kronologisk ordning. Men i praktiken är flera av dem processer som löper över tiden. Några aktiviteter är fallstudier. Andra är påbörjade ”skarpa projekt”. Ytterligare några är av annan karaktär (t.ex. litteraturbaserade historiska studier). Vissa av fallstudierna speglar innovationer (eller tänkta innovationer). Andra speglar arenor som syftar till (eller de facto bidrar till) stimulans av innovativa processer. Den exakta kategoriseringen av aktiviteterna får göras senare i processen.

    Vi vill understryka att rapporten bara är delresultat. Analyser, fördjupade studier och mycket annat ligger framför oss. Men rapporten ger ändå en översikt och något att bygga vidare på. Vi är också medvetna om att rapporten kräver att läsaden är initierade i olika specialområden. Alla vet kanske inte vad en ”TopDown” är eller GPS switch är. I kommande publikationer med förmodat bredare läsekrets ska facktermer förklaras mer än vad vi gjort i detta utkast.

  • 4.
    Frankelius, Per
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Företagsekonomi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Back to the root causes of war: food shortages2019Ingår i: The Lancet, ISSN 0140-6736, E-ISSN 1474-547X, Vol. 393, nr 10175, s. 981-982Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    n/a

  • 5.
    Frankelius, Per
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Företagsekonomi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Brilliant combinations of art and nature: Learning points from the world of opera and classical Music2013Ingår i: The value of arts and culture for regional development: a Scandinavian perspective / [ed] Lars Lindkvist and Lisbeth Lindeborg, London: Routledge, 2013, 1, s. 232-251Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 6.
    Frankelius, Per
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Företagsekonomi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Harv för harvning av en ridbana, och arrangemang för sådan harv2012Patent (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 7.
    Frankelius, Per
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Företagsekonomi.
    Harv för harvning av en ridbana, och arrangemang för sådan harv2010Patent (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 8.
    Frankelius, Per
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Företagsekonomi.
    Harv för harvning av en ridbana, och arrangemang för sådan harv2010Patent (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 9.
    Frankelius, Per
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Företagsekonomi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Innovation in the Arts: Lessons from the Creation of Dalhalla2017Ingår i: International Journal of Music Business Research, ISSN 2227-5789, Vol. 6, nr 2, s. 6-40Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Innovation is crucial for progress in many parts of society including the arts. A lot of innovation theories have also emerged in the literature, however most of them focus on business firms and technology. Moreover, the term, innovation, is not always defined. This article attempts to deepen the understanding of innovation, both at a general and specific level, although its focus is arenas for classical music. Three research questions were formulated: 1) What was the original meaning of the innovation concept? 2) What shape can innovation have in the area of opera and classical music arenas? 3) Which barriers as well as stimulating factors affect innovation processes in the context of novel arena creations?

     

    The theoretical basis is a selected spectrum of innovation theories derived from an analysis of the international innovation literature. The first perspective is the diffusion theory, originated by Gabriel Tarde and followed up by Hirsh Zvi Griliches, Bryce Ryan, Neal Gross and Everett Rogers. The second perspective, termed the Great-Man theory, is represented by Friedrich Nietzsche, Donald A. Schon, Robert A. Burgelman and Diana L. Day.The third perspective is called collective determinism, and put forward by sociologists such as William F. Ogburn and Seabury Colum Gilfillan. The fourth perspective is represented by Joseph Schumpeter. Focus here is innovation in economic development. The fifth perspective is about innovation processes and formulated by authors such as Kenneth Arrow, Arnold Cooper, Gordon Foxall, Andrew van de Ven, Robert G. Cooper, Steven C. Wheelwright and Kim B. Clark. The sixth perspective consists of evolutionary theories and is represented by not least Richard Nelson and Sidney Winter. The final perspective is the open innovation and key players here are Eric von Hippel, Henry Chesbrough, and Clayton M. Christensen.

     

    Besides these innovation perspectives an etymological study of innovation is included, and this theoretical platform – the theories and the etymology – is then encountered with a case study on how Margareta Dellefors created Dalhalla in Sweden, an opera and classical music arena. Because of the combination of nature and art, Dalhalla gained world fame. The case study opens Schumpeter's black box "creative destruction" and it deepens the understanding of barriers and stimulating factors. The analysis ends up in a definition of innovation and a new model of innovation, called the innovation cube. This model positions phenomena that are “candidates of innovations” by means of the three dimensions originality, impact and time. 

  • 10.
    Frankelius, Per
    Örebro University, Sweden.
    Innovation processes: experience drawn from the creation of Dalhalla2011Ingår i: Art Entrepreneurship / [ed] Ivo Zander and Mikael Scherdin, Cheltenham, UK: Edward Elgar Publishing, 2011, 1, s. 98-141Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 11.
    Frankelius, Per
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Företagsekonomi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Innovationen som tog skruv2015Ingår i: Läkartidningen, ISSN 0023-7205, E-ISSN 1652-7518, Vol. 112, nr 20–21, s. 985-987Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Läkaren och professorn emeritus Per-Ingvar Brånemark avled 20 december 2014. Han etablerade området osseointegration, strukturell förbindelse mellan levande ben och ytan av ett artificiellt material, som i dag utnyttjas för allt från höftleder och fästelement för silikonproteser till hörapparater. 2011 fick Brånemark priset European Inventor Award i kategorin Lifetime achievement av det europeiska patentverket. Men processen från uppfinning till berömmelse var tidvis turbulent – både i medicinskt och ekonomiskt perspektiv.

  • 12.
    Frankelius, Per
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Företagsekonomi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Innovationsbegreppet och innovationsindikatorer: En analys med tonvikt på statistikens validitet. En rapport skriven på uppdrag av Statistiska Centralbyrån, SCB2015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Innovationsperspektivet är ett av flera perspektiv på utveckling. Man ska ha i minnet att perspektivet inte är självklart. Snarare konkurrerar det med en rad andra och vanliga perspektiv på samhällets utveckling. Det är emellertid angeläget att såväl den svenska statsmakten – inte minst näringsdepartementet – som myndigheter och andra policy- eller strukturpåverkande aktörer fortsätter att analysera samhälleliga utvecklingsfrågor i ett innovationsperspektiv. Exempelvis visar statistiken att innovationsorientering i företag korrelerar med exportframgångar. Företags liksom samhällets utmaningar kan inte mötas bara genom förbättringar av existerande produkter, processer eller metoder. Inte heller räcker det att tänka i termer av fördelning av resurser, om syftet är att utveckla ett starkt och hållbart samhälle.

    Statistiken om innovation i form av Community Innovation Survey (CIS), som bygger på EU-gemensamma riktlinjer, har utvecklats under de senaste årtiondena och på flera punkter har framsteg skett. Det gäller t.ex. att man idag har en vidare syn på vad som kan vara föremål för innovation (t.ex. organisatoriska och marknadsföringsrelaterade innovationer) och att man explicit mäter insteg i bemärkelsen frågan om företaget har implementerat något nytt i praktiken eller lanserat nya varor och tjänster på marknaden.

    Men det finns fortfarande brister i statistiken som påverkar dess validitet. Det mest allvarliga är låga originalitetskrav. Det är exempelvis inget krav på att ett företag själv ska ha åstadkommit exempelvis en ny innovativ produkt för att företaget ska definieras som innovativt. Utifrån en historisk studie av begreppet innovation förefaller detta tveksamt. En annan nackdel med statistiken är att man idag inte i så hög grad belyser marknadsföringens roll som ett medel för att möjliggöra eller stimulera insteg av nyheter på marknader. Visserligen finns en ja-eller-nej-fråga i enkäten gällande om företagen bedrivit någon ”marknadsintroduktion av innovationer” men det går inte att utläsa särskilt mycket ur svaren på en sådan generell fråga. Marknadsföring betraktas snarare främst som en form av innovation, och om det ställs frågor. Men marknadsföring – även icke innovativ sådan – är sannolikt instrumentell för att stimulera insteg av innovativa nyheter.

    Då nuvarande innovationsstatistik som sagt är framtagen kollektivt iEuropa (främst EU) är det inte lätt att från svenskt håll påverka  statistiken. Men med tanke på den djupa kunskap om innovation och innovationsbegreppet som finns i Sverige (genom inte minst SCB) finns hopp om att Sverige i viss mån kan påverka EU och andra för att på sikt förbättra statistiken.

    Även om behov finns att förändra statistiken finns samtidigt behov av att jämföra statistik mellan olika år. Innan man gör förändringar bör man därför tänka efter två gånger. En medelväg är att tydligare särskilja olika komponenter i statistiken som tas fram enligt den befintliga metoden. Den uppdelning som Hans-Olof Hagén vid SCB gjort i förnyare,  marknadsutvecklare, vardagsutvecklare och icke innovativa företag är härvid välkommen.

    För att komma vidare i analysen av innovationer och innovativa processer föreslås i denna rapport en modell bestående av tre dimensioner; originalitet, instegsgrad och tid. Idén är att fenomen som är föremål för analys från ett innovationsperspektiv med fördel bör analyseras utifrån alla dessa tre dimensioner. Men mer forskning behövs för att exempelvis problematisera ”implementering” och ”insteg”.

  • 13.
    Frankelius, Per
    Örebro universitet.
    Konsten att väva samman kultur, natur och ekonomi2010Ingår i: Kulturens kraft för regional utveckling / [ed] Lisbeth Lindeborg and Lars Lindkvist, Stockholm: SNS förlag, 2010, 1, s. 300-328Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 14.
    Frankelius, Per
    Örebro University, Swedish Business School and Dahmén Institute, Örebro, Sweden.
    Questioning two myths in innovation literature2009Ingår i: Journal of High Technology Management Research, ISSN 1047-8310, E-ISSN 1879-1638, Vol. 20, nr 1, s. 40-51Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Which knowledge is most important in the completion of innovative processes? In which contexts does such knowledge develop? The combination of an in-depth case study, theory and reasoning formed the platform from which conclusions could be drawn. One conclusion is that the strategic knowledge necessary for innovation not only concerns technology. It is rather about business intelligence, funding, marketing and other non-technical areas. Moreover, the production and development of frontline knowledge and research is not the sole province of universities. In many areas, companies are far ahead of universities. Both conclusions differ from the assumptions in mainstream innovation literature.

  • 15.
    Frankelius, Per
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Företagsekonomi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Satelliter och flyg lyfter jordbruket till nya höjder2013Ingår i: Flyg idag: Flygets Årsbok 2013 / [ed] Michael Sanz, Thorsten Fridlizius, Stockholm: Flygboken.se , 2013, 1, s. 94-103Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Inför vårbruket 2013 lanserade Väderstad-Verken såmaskiner som kommer ihåg var varje bill sått och som stänger av sektion för sektion allteftersom de kör in över en kil av redan sådd gröda. Precisionen är på centimeternivå. I september visades ännu en nyhet: ett system baserat på iPad i patentsökt robust hållare med anpassade kontrollknappar, berättar Crister Stark. Jordbrukssektorn är mitt inne i en högteknologisk revolution som har flera kopplingar till både rymd- och flygteknologi. 

    Den ekologiska lantbrukarens dröm, redskap som automatiskt luckrar exakt mellan två plantor, är redan verklighet. I dag kan man också placera gödning precis och bara där det behövs. Obemannade flygplan och helikoptrar övervakar, och gör insatser på, varje liten del av åkern. Här följer några huvuddrag i precisionsjordbrukets utveckling.

  • 16.
    Frankelius, Per
    Örebro University, Sweden.
    Searching for innovation excellence2010Ingår i: InnovationManagement, nr 29 JanuaryArtikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    We all seem to want more innovation these days. But do we really know what we are searching for? Do we understand the true meaning of innovation? Or are we stuck in a paradigm that doesn’t fit the original meaning of the term?

  • 17.
    Frankelius, Per
    Örebro University, Sweden.
    The cave model of innovation2009Ingår i: InnovationManagement, Vol. 1, nr 29 NovemberArtikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    It is time to rethink the main drivers of innovation. The key activities for successful innovation are not just company research and participating in innovation systems. One activity that is just as important is skilful information search directed towards opportunities in the world outside the organizaton or innovation system. To understand this line of thinking, we introduce the cave model of innovation.

  • 18.
    Frankelius, Per
    Handelshögskolan, Örebro universitet.
    Örebroregionen igår och idag: idé och debatt2010 (uppl. 1)Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 19.
    Frankelius, Per
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Företagsekonomi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Guyader, Hugo
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Företagsekonomi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Ottosson, Mikael
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Företagsekonomi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Aichagui, Victor
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Företagsekonomi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Witell, Lars
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Företagsekonomi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Green Service Innovation: The role of resource integration and service provision2014Ingår i: Proceedings of the 2014 AMA SERVSIG International Service Research Conference: Services Marketing in the New Economic and Social Landscape / [ed] Tsiotsou R.H. & Hajidimitriou Y., 2014, Vol. "Building Sustainability in Services", artikel-id 208Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Purpose: The importance of green services is increasing. The purpose of the research project is to develop a better understanding of the concept “green services” and its relationship to “service innovation”. The research questions are: What factors can define the green services concept? What are the distinctive characteristics of different types of green services?

    Methodology: A multiple case study approach is used. The cases represent companies having introduced green service innovations. Based on interviews with the innovators and customers different categories of green services are indentified and described. The empirical findings are then analyzed in the light of a literature review.

    Findings: By combining empirical observations and theory the authors develop a framework for green service innovations. This framework describes how innovation can be attained through emphasizing changes in resource integration (reuse waste, reduce impact on nature and improve nature) and service provision (direct service or indirect service). In this frame six categories of green services are defined: redistribution of resources, changing customer behavior, improving conditions for nature, upcycling, replacement of technology and products to improve nature.

    Originality/value: The majority of existing research on green service has had focus on the service companies and the change of technology in providing services. The authors here rather emphasize the customer roles, and stresses that these roles need to change to fulfill green service innovation. Moreover, the perspective here is that green services have the ability to not only mitigate negative impact on the environment but also increase the quality of nature. The term “greenovation” is proposed to emphase this.

  • 20.
    Frankelius, Per
    et al.
    Örebro University, Sweden.
    Krause, Kirsten
    inno Scandinavia AB.
    Emergence of the Clean Technologies Sector in Sweden2011Ingår i: Emergence of the Clean Technologies Sector in the Baltic Sea Region / [ed] Kaija Valdmaa and Tarmo Kalvet, Tallinn: Tallinn University of Technology , 2011, 1, s. 45-157Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 21.
    Frankelius, Per
    et al.
    Örebro universitet.
    Mats, Utbult
    Arbetslivsjournalisterna, Stockholm.
    Den innovativa kommunen: lärdomar från åtta kommuner och relevant forskning2009 (uppl. 1)Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 22.
    Frankelius, Per
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Företagsekonomi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Norrman, Charlotte
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Projekt, innovationer och entreprenörskap. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Uppfinningars betydelse för Sverige: hur kan den svenska innovationskraften utvecklas och tas tillvara bättre?2013Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Den här rapporten handlar om frågor som är komplexa och svåra. Vare sig vi eller någon annan kan göra den ultimata analysen eller få fram de ultimata lösningarna. Därför ska den här rapporten betraktas främst som ett bidrag till en diskussion som i sin tur kan leda oss mot bästa möjliga analys och handlingsförslag. Vi välkomnar alltså dig, ärade läsare, att delta i den dialogen.

  • 23.
    Frankelius, Per
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Företagsekonomi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Norrman, Charlotte
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Projekt, innovationer och entreprenörskap. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Johansen, Knut
    Scientific Engineering QED, Linköping, Sweden.
    Agricultural Innovation and the Role of Institutions: Lessons from the Game of Drones2017Ingår i: Journal of Agricultural and Environmental Ethics, ISSN 1187-7863, E-ISSN 1573-322X, s. 1-27Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In 2015, observers argued that the fourth agricultural revolution had been initiated. This article focuses on one part of this high-tech revolution: the origin, development, applications, and user value of unmanned aerial systems (UAS). Institutional changes connected to the UAS innovation are analyzed, based on a Swedish case study. The methods included autoethnography. The theoretical frame was composed by four perspectives: innovation, institutions, sustainability, and ethics. UAS can help farmers cut costs and produce higher quantity with better quality, and also has environmental benefits. However, this promising innovation was exposed to institutional forces and suddenly became subordinated the Act of Camera Surveillance. This study illuminates how legislative institutions can inhibit responsible innovation. The study shows that different ethical perspectives can collide with each other.

  • 24.
    Frankelius, Per
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Företagsekonomi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Norrman, Charlotte
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Projekt, innovationer och entreprenörskap. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Parment, Anders
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Företagsekonomi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Marknadsföring: vetenskap och praktik2015 (uppl. 1)Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Marknadsföring har alltid spelat en stor roll i samhället. Men spelplanen har förändrats och i dag har marknadsföring fått en delvis ny innebörd. Det har tillkommit nya dimensioner, såsom ekologisk och social hållbarhet, som företag måste förhålla sig till. Den här boken innehåller inte bara grund­stenarna i ämnet, utan även nya teorier och handfasta verktyg. Resonemangen förklaras och fördjupas genomgående med exempel och praktikfall. Boken genomsyras av kritisk analys. Författarna poängterar att marknadsföring framför allt handlar om att fördjupa förståelsen för kunder, användare och annat som påverkar marknaden. Vilket problem har kunden egentligen, det vill säga vilken nytta borde företaget skapa? Hur ser konkurrenternas lösningar ut? Vilka faktorer påverkar kundens preferenser och köpkraft? Genom att svara på sådana frågor kan man framgångsrikt välja väg för hur produktkonceptet bör designas och hur företaget ska kommunicera och interagera med sin omvärld.

  • 25.
    Frankelius, Per
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Företagsekonomi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Sjaunja, Eva-Lotta Paivio
    Sveriges Lantbruksuniv, Sweden.
    Isacson, Maths
    Uppsala Univ, Sweden.
    And the tractor was introduced in Swedish agriculture2018Ingår i: Historisk Tidskrift (S), ISSN 0345-469X, Vol. 138, nr 2, s. 327-333Artikel, recension (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Svensk titel: Så introducerades traktorn i det svenska lantbruket

  • 26.
    Guyader, Hugo
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Företagsekonomi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Mikael, Ottosson
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Företagsekonomi.
    Frankelius, Per
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Företagsekonomi.
    Witell, Lars
    Karlstad University.
    A Typology for Green Service: Resource Integration and Actors Involvement.2017Ingår i: Proceedings of the QUIS15 International Research Symposium on Service Excellence in Management, 12-15 June 2017, University of Porto, Portugal., 2017, s. 47-56Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper presents a typology for green service. It is based on two dimensions: a resource integration dimension to differentiate between different efforts aiming to reduce, reuse, redistribute, recycle or renew resources (for instance natural or operant resources); and a dimension representing whether other ecosystem actors are actively or passively involvement in the green service. The ten types of green service provide an analytical tool for service marketing managers and scholars discussing how to improve or develop green service.

  • 27.
    Guyader, Hugo
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Företagsekonomi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Ottosson, Mikael
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Företagsekonomi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Frankelius, Per
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Företagsekonomi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Witell, Lars
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Företagsekonomi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Karlstads Universitet, Karlstad, Sweden.
    Identifying the resource integration processes of green service2019Ingår i: Journal of Service Management, ISSN 1757-5818, E-ISSN 1757-5826Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Purpose

    The purpose of this paper is to improve the understanding of green service. In particular, the focus is on identifying homopathic and heteropathic resource integration processes that preserve or increase the resourceness of the natural ecosystem.

    Design/methodology/approach

    Through an extensive multiple case study involving ten service providers from diverse sectors based on a substantial number of interviews, detailed accounts of green service are provided.

    Findings

    Six resource integration processes were identified: reducing, recirculating, recycling, redistributing, reframing and renewing. While four of these processes are based on homopathic resource integration, both reframing and renewing are based on heteropathic resource integration. While homopathic processes historically constitute a green service by mitigating the impact of consumption on the environment, heteropathic resource integration increases the resourceness of the natural ecosystem through emergent processes and the (re)creation of natural resources.

    Research limitations/implications

    The present study breaks away from the paradigm that “green service” is about reducing the negative environmental impact of existing services, toward providing a green service that expands biological diversity and other natural resources.

    Originality/value

    Transformative service research on environmental sustainability is still in its infancy. The present study contributes through conceptualizing green service, redefining existing resource integration processes (reducing, recirculating, recycling) and identifying new resource integration processes (redistributing, reframing, renewing).

  • 28.
    Norrman, Charlotte
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Projekt, innovationer och entreprenörskap. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Bienkowska, Dzamila
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Projekt, innovationer och entreprenörskap. Linköpings universitet, Tekniska högskolan. Linköpings universitet, HELIX Vinn Excellence Centre.
    Moberg, Magnus
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Industriell ekonomi. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Frankelius, Per
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Företagsekonomi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Innovative methods for entrepreneurship and leadership teaching in CDIO-based engineering education2014Ingår i: Proceedings of the 10th International CDIO Conference, Barcelona: Universitat Politècnica de Catalunya , 2014Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper focuses on mixed methods for teaching and learning; with special emphasis on individualized learning and engagement of students for reaching better results and relevance in CDIO (Conceiving, Designing, Implementing and Operating)-based engineering education. Four types of learning activities are discussed in the paper; “flipped classroom”, “experiential learning exercises”, “sharp live cases” and “theory-based practical exercises”. The empirical material consists of the authors’ own teaching experience. Based on a literature review and our own experience, we propose a model of components crucial to take into account when learning activities are designed and practiced. These components are stakeholders, pedagogics, technology and context.

  • 29.
    Ottosson, Mikael
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Företagsekonomi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Frankelius, Per
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Företagsekonomi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Är begreppet hållbar marknadsföring hållbart?2013Ingår i: Paper till FEKIS-konferensen ”Företagsekonomi för en hållbar värld”, Ekonomihögskolan, Lunds universitet, 23–24 oktober 2013. Session: ”Hållbar marknadsföring och konsumtion”, 2013, s. 1-6Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 30.
    Svensson, Ulf
    et al.
    Norrköping, Sweden.
    Frankelius, Per
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Företagsekonomi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Svenssons svindlande affärer: Snilleblixten som räddade Kolmården2017 (uppl. 1)Bok (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Det finns många historier om innovation och entreprenörskap som fashierar forskare, studenter, företagare och den intresserade allmänheten. Historien om Steve Jobs Apple eller Richard Bransons Virgin är exempel. Men varför hoppa över ån efter vatten? Vi har i Sverige ett exempel på makalöst entreprenörskap och det är skapandet av Kolmårdens djurpark. I flera år – den första intervjun skedde 24 oktober 2001 – har Per Frankelius vid Linköpings universtiet försökt gå på djupet med djurparkens historia och nu äntligen, efter nyåret, kommer boken. Historien om djurparken inkluderar delikat dramatik som exempelvis blixtsnabb finansiering av ett delfinarium före ett politiskt byggstopp, att ta lån på 60 miljoner för ett vildmarkshotell utan att ha någon form av säkerhet att erbjuda, äventyr i Alperna för att realiera ett linbaneprojekt, lansering av högteknologisk mjölkgård bara för att visa folk hur en lantgård funkar, få isbjörnar på halsen utan att ännu ha någon isbjörnsanläggning osv. Vad alla möjligen inte känner till är varför allt detta gjordes. Motivet hade egentligen inte mycket med vilda djur att göra. Nej, motivet var att skapa ekonomisk utveckling i en bygd som var på fallrepet. Kolmårdens kommun var under 1960-talet en av Sveriges svagaste. Utflyttningen var stor, företag försvann, inga flyttade dit och framtidstron var borta. Mitt i allt detta fick Ulf Svensson sin snilleblixt: Varför inte bygga ett fritidsområde med djurpark? Drömmen gick i uppfyllelse. Lokalsamhället fick nytt liv. Parken blev också ett mönsterexempel för djurparker i andra länder – och detta efter bara sju år. Hur kunde en sådan storslagen vision som Kolmården realiseras. Hur gick det till att finansiera det projektet? Och vilka drivkrafter låg bakom det hela egentligen? Man kan se fallet Kolmården som ett mösterexempel på destinationsutveckling, som ett exempel på kreativt entrepenörskap, som ett företag inom de gröna näringarna, som ett typexempel på samhällsentreprenörskap och på många andra sätt. Men kanske är Kolmården allra mest intressant som ett exempel på innovativ process. Skapandet av Kolmårdens djurpark är en av de mest mirakulösa innovationsprocesserna vi skådat i Sverige i modern tid, och det finns mycket att lära av det exemplet. I den nya boken ”Svenssons svindlande affärer – Snilleblixten som räddade Kolmården” beskrivs hur det gick till när Ulf Svensson, i princip utan några resurser, lyckades realisera sin stora vision. En del entreprenörer har ärvt eller på annat sätt fått ett grundkapital serverat. Andra tvingas genomföra sina visioner utan grundkapital. När man värderar prestationer kan det finnas skäl att ”kalibrera analysen” mot detta faktum. Historien började sommaren 1961 då Svensson arrangerade ett scoutläger i Kolmården. En natt satt han och filosoferade med den lokala prästen Moje Palmgren över frågan om hur Kolmården skulle kunna överleva. Kolmården, som då hade 2 622 innevånare, var en kommun i förfall. Femtio till åttio personer – de flesta ungdomar – flyttade årligen därifrån. Småföretagen hade stora problem. Samtidigt hade kommunen behov av nya investeringar i t.ex. vatten och avlopp, vägar och gatubelysning. Den största arbetsgivaren var marmorbruket men alla insåg att dess framtid var osäker. Så här reflekterade Svenson i en återblick: – Hela idén var ju att rädda Kolmården från en undergång. Kommunens befolkning minskade, främst genom att ungdomar flyttade därifrån. Jobb fanns för dem att få i t.ex. Norrköping och Linköping, men inte i Kolmården. Det var ett markant kvinnoöverskott och den industri som fanns kvar hade svårt att hitta rätt arbetskraft. Det låg i luften att t.ex. stenindustrin snart skulle lägga ner. Svensson och Palmgren konstaterade samma natt att något måste göras med detsamma. Redan nästa dag inbjöd de kommunfullmäktigeordföranden, tillika rektorn, Erik Andersson till ett möte. Under mötet framfördes en rad olika idéer för att rädda kommunen. De båda menade att det var hög tid att kommunen anställde någon person för att på allvar ta tag i frågan. Efter att ha rådfrågat kommunnämnden ringde Erik Andersson efter några månader till Ulf Svensson och frågade om han själv möjligen var intresserad av att ta uppdraget. Det slutade alltså med att han anställdes som Sveriges första kommunalkonsulent. Uppgiften var att hindra avfolkningen och rädda bygden. De flesta såg nog hans tjänst som en PR-tjänst. Och till en början arbetade han mycket med mässaktiviteter och broschyrer. Han fixade också så att några nya småföretag flyttade in i kommunen. Men den riktigt stora och oväntade idén framförde han i maj 1962: Idén om ett fritidsområde med djurpark. Lanseringen av idén var noggrann förberedd, bland annat hade han analyserat terrängen tillsammans med en arkitekt. Dessutom byggde idén på att ta in utomstående entreprenörer för att bygga och driva djurparken mot betalning i intäkterna. Kommunen skulle därför inte behöva investera några större belopp i projektet. Den lilla skaran i kommunnämnden var mer än hoppfulla och Ulf Svensson fick fria tyglar. Beslut togs den 10 december 1962 om att bygga en djurpark i Kolmården. Finansieringen var dock ett digert – bara själva djurparksområdet skulle kosta 100 miljoner att bygga. Och till råga på allt började resan med ett stort bakslag. Teamet försökte nämligen få ett lån av staten till kommunen på två miljoner för att komma igång. Finansministern Gunnar Sträng var artig men sa blankt nej och tillade: – Du aldrig skaffa pengar för att genomföra detta stora projekt. Tre års hårt arbete förflöt som främst handlade om sinnrik marknadsföring. Men för att vinna tid startades parkbygget på chans innan finansieringen var löst. Det första spadtaget togs sommaren 1964. Genom en rad snillrika diskussioner och förhandlingar, ibland under sena nattimmar på hotell, lyckades Svensson få företag av olika slag med på vagnen. Genombrottet kom när han lyckades få en restaurangkedja som partner. Det föregick av enormt arbete. Svensson kommenterade: – Jag tror jag hade kontakt med samtliga restaurangkedjor i Sverige. Jag sov sällan mer än 4 timmar de två åren före starten. Den 27 maj 1965 var det då dags att inviga Kolmårdens djurpark. Det blev succé. Bilkön var 11 kilometer lång. Tidningarna uppgav att 40 000 personer kom till invigningen. Och pengar strömmade in. Kassaskåpet var för litet redan första dagen. Man brukar säga att ”the rest is history”. Men i denna ”history” finns ännu mer intressant dramatik. Bara för att nämna en episod, med Svenssons ord: – Jag mins en gång när jag hade en journalist på besök. Vi satt inne på stäppen och mot oss kom en noshörning. Jag sa att om jag bara skrek så skulle hon vända, och det gjorde hon. Men oj vad rädd reporten var. Svensson tillade också: – Vi hade dock en tam tiger som vi kunde gå med i koppel i parken. När t.ex. Tage Elander och Per Eckerberg kom på besök en dag tog vi ut tigen och gick en promenad. Tigern fick som brukligt en glass i glasskiosken. Vad var då det storslagna med Kolmårdens djurparkskoncept? Det kan sammanfattas i följande punkter:

    • Placeringen av parken i naturen snarare än inne i en stad • Storleken på hagar och stallar

    • Idén att blanda olika djurslag i samma hage (stäppen)

    • Den minimala användningen av burar

    • Design av djurlokaler där t.ex. naturligt berg var en del av aphuset (apariet) Vad gäller stäppen var antalet djurarter så många som ett tjugotal, allt från antoloper och giraffer till noshörningar och elefanter. Svensson minns: – Det var en upplevelse att se utsläppena. Djuren skapade en tydlig hierarki. Först kom antiloperna, sedan zebrorna osv. Det var rena paraden. I början av 1970-talet hade en serie årliga konferenser för djurparksdirektörer och djurparksveterinärer blivit en tradition. 1972 förlades den första av dessa internationella konferenser i Sverige och på Kolmården. Under studeibesöket blev djurparkscheferna och veterinärerna, som kom från 126 länder, mäkta imponerade. Nätverket enades om att alla djurparker som skulle byggas eller byggas om i framtiden skulle utgå från Kolmården som ett mönsterexempel. Kolmårdens djurpark blev också internationellt känd bland ”vanligt folk”. Exempelvis skrev tidningen Reader’s Digest (Det Bästa) en artikel under rubriken ”The Wild Idea That Saved a Town”. Den spreds i 31 miljoner exemplar. En röd tråd i processen som ledde fram till Kolmårdens djurpark var Ulf Svenssons förmåga att göra kreativa överenskommelser med olika aktörer på ett sätt att båda partner blev ”vinnare”. Marknadsföringen var kanske den största hemligheten bakom framgången. Svensson verifierar den bilden: – Hela idén var att marknadsföringen alltid skulle prioriteras. Marknadsföring var det viktigaste. Jag sa till dom att vi var fjortonde dag skulle gå ut med ett nytt pressmeddelande samt ett foto på något djur. 76 procent av dessa togs in. På den tiden fanns ca 260 tidningar i Sverige. I ett av fallen tog 96% av alla medier in pressreleasen och det var då vi inför en lucia hade satt en luciakrona på en delfin och visade en annan bild på en chimpans som åkte skidor. Djurparken blev också en motor för forskning och annan kunskapsutveckling. Exempelvis inleddes ett utbyte med Rostock djurpark som innebar att två djurskötare där skulle beredas möjlighet att praktisera två år på Kolmården och vice versa. Detta skapade ett stort flöde av kunskaper mellan parkerna. Ulf Svensson tog också, tillsammans med skoldirektören i Norrköping, initiativet till en gymnasial djurskötarutbildning. Denna treåriga gymnasieutbildning blev unik i sitt slag och hade i genomsnitt 350 sökande, vilket var mycket för en så nischad utbildning. Inte minst genom zoologen Mats Amundin och veterinär Bengt Röken skrevs en rad vetenskapliga publikationer baserat på parken. Än idag är parken en plattform för spännande forskning. Under 2017 inleddes exempelvis experiment för att genom artificiell intelligens försöka tolka delfinernas komplexa språk. Ett annat projekt är att genom tester i Kolmården utveckla metoder för att parkvakter i afrikanska naturreservat ska kunna hålla bättre koll på noshörningar (och stävja tjuvskytte). Ett intressant projekt var ”lantgården”. Ulf Svensson hade idén att bygga upp en lantgård eller egentligen två lantgårdar. Han sa: – Dom skrattade åt mig när jag kom med idén, men då sa jag att fråga en ung stockholmare var mjölken kommer ifrågn och svariet blir tetrapaken. Det fanns ett stort behov av att lära folk var mjölken kom ifrån och hur en gård fungerar. Det medförde att Svensson lyfte telefonluren och slog en signal till Alfa Laval som nappade direkt. Visionen gick i uppfyllelse och de skapade dels en gammal bondgård, en torpladugård med ett par hästar, några getter och en kossa, dels en hypermodern gård med den allra senaste tekniken. Svensson tillade: – Där fanns automatisk utgödsling och automatisk mjölkning. Den var modernast i Sverige. Gården blev en demonstationsanläggning för Alfa Laval och användes som utbildningsgård. Ulf Svenssons entreprenörkraft gav livet åter till den lilla orten, människorna fick framtidshopp. Det var också den ursprungliga meningen med alltihop. Redan från första året skapade djurparken arbetstillfällen för 100 årsanställda och därutöver 350 på sommaren. Djurparken förde också med sig stärkt infrastruktur för Kolmårdsborna. Exempelvis ordnades vatten och avlopp som de boende kring parken kunde koppla på. Allt intressant som görs idag i Kolmårdens djurpark, eller med hjälp av Kolmårdens djurpark, hade aldrig kunnat göras om inte djurparken skapades och utvecklades från allra första början. I ett innovationsperspektiv är just skapandet av nya verksamheter så oerhört intressant. Boken är skriven av Ulf Svensson tillsammans med Per Frankelius vid Linköpings universitet. Boken är avgränsad till att skildra Svenssons perspektiv på det komplexa och händelserika äventyret, men avslutas med en modell av 12 framgångsfaktorer samt en modell av innovation.

  • 31.
    Frankelius, Per (Redaktör)
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Företagsekonomi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Why did you buy that tractor?: A study of buyer behaviour2016Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Den här rapporten sammanfattar ett experiment som kan benämnas “innovativ organisering” av en kunskapsutvecklings- och kunskapsspridningsprocess. Experimentet genomfördes januari-mars 2016 vid Linköpings universitet. Idén var att knyta samman studenter med ett forskningsprojekt och med praktiker från näringslivet, med stöd av en aktivitetsarena i form av Vreta Kluster.

    Studenterna genomförde projektet inom ramen för kursen Marketing and Consumer Behaviour. De kom från flera länder, t.ex. Australien, Frankrike, Spanien, USA, Tyskland, Schweiz, Storbritannien, Kina, Peru, Taiwan och Sverige.

    Projektet inleddes med en instruktion om att göra fallstudier av traktorköpare. Ett antal frågor sattes upp i denna instruktion. Arbetet som sedan följde och skedde i team om ca 5 personer ledde till ett resultat som presenterades vid en konferens på Vreta Kluster den 22 februari 2016 med ca 100 deltagare. Det intressanta här var inte minst blandningen av personer från näringslivet.

    Rapporten innehåller teorier och modeller om kundbeteende, men det centrala är fallstudier av lantbrukare. Vid en genomgång av de fallstudier som gjorts inom ramen för detta projekt framgår både det som skiljer och förenar olika lantbrukare i deras sätt att tänka kring traktorköp. Här följer några slutsatser.

1 - 31 av 31
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf