liu.seSearch for publications in DiVA
Change search
Refine search result
1234567 101 - 150 of 474
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 101.
    Eckard, Nathalie
    Linköping University, Department of Medical and Health Sciences, Division of Health Care Analysis. Linköping University, Faculty of Medicine and Health Sciences.
    The matter of economic evaluations in health policy decision-making: The case of the Swedish national guidelines for heart diseases2015Doctoral thesis, comprehensive summary (Other academic)
    Abstract [en]

    Economic evaluations are used to inform decision makers about the efficient allocation of scarce healthcare resources and are generated with the direct intent to support decisions in healthcare. Producing guidelines is a complex process and the inclusion of health-economic aspects in the formulation of the Swedish national guidelines as a basis for the written recommendations (priority gradings), distinguishes them from their European counterparts. Despite the increased use of cost-effectiveness data in decision-making, little is known about the actual use of such data. This thesis covers issues concerning how economic evaluations matter in health policy decision-making. The thesis includes four papers based on the Swedish national guidelines for heart diseases, one of the most prominent examples in Sweden of following the notion of evidence-based policy (EBP), in order to inform explicit priority setting.

    Both Papers I and II followed a qualitative case study design, based on the same data set. Paper I explored how a specific working group, the Priority Setting Group (PSG), handled the various forms of evidence and values when producing the national guidelines. Two themes were identified in reaching collective agreement in priority gradings; group facilitation activities and avoiding deadlock in the discussion. The work process involved disagreement and negotiation as part of that task. Paper I contributes to the theoretical and practical debate on EBP. Paper II focused on the use of cost-effectiveness data as decision support in the PSG work process. The paper addressed availability of cost-effectiveness data, evidence understanding, interpretation difficulties, and the reliance on evidence. Three themes were identified. The paper contributes to knowledge on how cost-effectiveness evidence was used in actual decision-making. The use of cost-effectiveness evidence was one of many tools employed to avoid deadlock in discussion and to reach a priority grading, when the overall evidence base was weak, in times of uncertainty and on the introduction of new expensive medical technologies.

    Quantitative research methods were used for both Papers III and IV. Paper III explored how the PSG was presented with cost-effectiveness evidence as decision support and as a basis for their priority gradings. Cost-effectiveness ratios (ICERs) were provided, based on a  systematic literature review, as well as how the results may be conveyed and communicated, for the treatment of heart diseases using a cost-effectiveness ranking or league and providing valid information within a limited space, aiding decision makers on the allocation of healthcare resources. The thesis also includes decision support in the form of cost-effectiveness analysis on catheter ablation treatment. Paper IV provides an example of presenting evidence in the form of a decision-analytic model. The modelling approach provides an analytic framework for decision-making, specifically under conditions of uncertainty as in the introduction of new medical technology. Catheter ablation was associated with reduced cost and an incremental gain in quality adjusted life years (QALYs), and was considered a cost-effective treatment strategy compared to the medical treatment strategy in a lifetime perspective.

    List of papers
    1. Reaching agreement in uncertain circumstances: the practice of evidence-based policy in the case of the Swedish National Guidelines for heart diseases
    Open this publication in new window or tab >>Reaching agreement in uncertain circumstances: the practice of evidence-based policy in the case of the Swedish National Guidelines for heart diseases
    2017 (English)In: Evidence and Policy: A Journal of Research, Debate and Practice, ISSN 1744-2648, no 4, p. 687-707Article in journal (Refereed) Published
    Abstract [en]

    This paper explores the practice of evidence-based policy in a Swedish healthcare context. The study focused on how policymakers in the specific working group, the Priority-Setting Group (PSG), handled the various forms of evidence and values and their competing rationalities, when producing the Swedish National Guidelines for heart diseases that are based on both clinical and economic evidence and are established to support explicit priority-setting in healthcare. The study contributes to the theoretical and practical debate on evidence-based policy (EBP) by illustrating how the practical tensions of coming to agreement were managed, to a large extent, through deliberation and by creativity.

    Place, publisher, year, edition, pages
    Informa Healthcare, 2017
    Keywords
    cost-effectiveness; evidence-based policy; healthcare; national guidelines; priority setting; sense-making
    National Category
    Health Care Service and Management, Health Policy and Services and Health Economy Other Health Sciences
    Identifiers
    urn:nbn:se:liu:diva-121280 (URN)10.1332/174426416X14788795557982 (DOI)000417405400007 ()
    Available from: 2015-09-11 Created: 2015-09-11 Last updated: 2017-12-29Bibliographically approved
    2. Use of cost-effectiveness data in priority setting decisions: experiences from the national guidelines for heart diseases in Sweden
    Open this publication in new window or tab >>Use of cost-effectiveness data in priority setting decisions: experiences from the national guidelines for heart diseases in Sweden
    2014 (English)In: International Journal of Health Policy and Management, ISSN 2322-5939, E-ISSN 2322-5939, Vol. 3, no 6, p. 323-332Article in journal (Refereed) Published
    Abstract [en]

    BACKGROUND: The inclusion of cost-effectiveness data, as a basis for priority setting rankings, is a distinguishing feature in the formulation of the Swedish national guidelines. Guidelines are generated with the direct intent to influence health policy and support decisions about the efficient allocation of scarce healthcare resources. Certain medical conditions may be given higher priority rankings i.e. given more resources than others, depending on how serious the medical condition is. This study investigated how a decision-making group, the Priority Setting Group (PSG), used cost-effectiveness data in ranking priority setting decisions in the national guidelines for heart diseases.

    METHODS: A qualitative case study methodology was used to explore the use of such data in ranking priority setting healthcare decisions. The study addressed availability of cost-effectiveness data, evidence understanding, interpretation difficulties, and the reliance on evidence. We were also interested in the explicit use of data in ranking decisions, especially in situations where economic arguments impacted the reasoning behind the decisions.

    RESULTS: This study showed that cost-effectiveness data was an important and integrated part of the decision-making process. Involvement of a health economist and reliance on the data facilitated the use of cost-effectiveness data. Economic arguments were used both as a fine-tuning instrument and a counterweight for dichotomization. Cost-effectiveness data were used when the overall evidence base was weak and the decision-makers had trouble making decisions due to lack of clinical evidence and in times of uncertainty. Cost-effectiveness data were also used for decisions on the introduction of new expensive medical technologies.

    CONCLUSION: Cost-effectiveness data matters in decision-making processes and the results of this study could be applicable to other jurisdictions where health economics is implemented in decision-making. This study contributes to knowledge on how cost-effectiveness data is used in actual decision-making, to ensure that the decisions are offered on equal terms and that patients receive medical care according their needs in order achieve maximum benefit.

    Place, publisher, year, edition, pages
    Kerman University of Medical Sciences, 2014
    Keywords
    Health Policy, Cost-Effectiveness, Policy Decision-Making, Priority Setting, Heart Diseases
    National Category
    Health Sciences
    Identifiers
    urn:nbn:se:liu:diva-112150 (URN)10.15171/ijhpm.2014.105 (DOI)25396208 (PubMedID)
    Available from: 2014-11-17 Created: 2014-11-17 Last updated: 2017-12-05Bibliographically approved
    3. Compilation of cost-effectiveness evidence for different heart conditions and treatment strategies
    Open this publication in new window or tab >>Compilation of cost-effectiveness evidence for different heart conditions and treatment strategies
    2011 (English)In: Scandinavian Cardiovascular Journal, ISSN 1401-7431, E-ISSN 1651-2006, Vol. 45, no 2, p. 72-76Article, review/survey (Refereed) Published
    Abstract [en]

    Objectives. Despite the continuing interest in health economic research, we could find no accessible data set on cost-effectiveness, useful as practical information to decision makers who must allocate scarce resources within the cardiovascular field. The aim of this paper was to present cost-effectiveness ratios, based on a systematic literature search for the treatment of heart diseases. Design. A comprehensive literature search on cost-effectiveness analyses of intervention strategies for the treatment of heart diseases was conducted. We compiled available cost-effectiveness ratios for different heart conditions and treatment strategies, in a cost-effectiveness ranking table. The cost-effectiveness ratios were expressed as a cost per quality adjusted life year (QALY) or life year gained. Results. Cost-effectiveness ratios, ranging from dominant to those costing more than 1,000,000 Euros per QALY gained, and bibliographic references are provided for. The table was categorized according to disease group, making the ranking table readily available. Conclusions. Cost-effectiveness ranking tables provide a means of presenting cost-effectiveness evidence. They provide valid information within a limited space aiding decision makers on the allocation of health care resources. This paper represents an extensive compilation of health economic evidence for the treatment of heart diseases.

    Place, publisher, year, edition, pages
    Informa Healthcare, 2011
    Keywords
    Cost, cost-effectiveness, rankings, heart disease, priority setting, evidence-based medicine
    National Category
    Medical and Health Sciences
    Identifiers
    urn:nbn:se:liu:diva-67153 (URN)10.3109/14017431.2011.557438 (DOI)000288326200002 ()
    Note
    Original Publication: Nathalie Eckard, Magnus Janzon and Lars-Åke Levin, Compilation of cost-effectiveness evidence for different heart conditions and treatment strategies, 2011, Scandinavian Cardiovascular Journal, (45), 2, 72-76. http://dx.doi.org/10.3109/14017431.2011.557438 Copyright: Informa Healthcare http://informahealthcare.com/ Available from: 2011-04-01 Created: 2011-04-01 Last updated: 2017-12-11
    4. Cost-Effectiveness of Catheter Ablation Treatment for Patients with Symptomatic Atrial Fibrillation
    Open this publication in new window or tab >>Cost-Effectiveness of Catheter Ablation Treatment for Patients with Symptomatic Atrial Fibrillation
    2009 (English)In: Journal of Atrial Fibrillation, ISSN 1941-6911, Vol. 1, no 8, p. 461-470Article in journal (Refereed) Published
    Abstract [en]

    Background:  Atrial Fibrillation is the most common cardiac arrhythmia.  It increases the risk of thromboembolic events and many atrial fibrillation patients suffer quality of life impairment due to disturbed heart rhythm.  Pulmonary vein isolation using radiofrequency catheter ablation treatment is aimed at maintaining sinus rhythm ultimately improving quality of life.  Randomized clinical trial have shown that catheter ablation is more effective than antiarrhythmic drugs for the treatment of atrial fibrillation, but its impact on quality of life and cost-effectiveness has not been widely studied.  Aims:  To assess the cost-effectiveness of radiofrequency ablation (RFA) vs. antiarrhythmic drug (AAD) treatment, among symptomatic atrial fibrillation patients not previously responding to AAD.  Methods:  A decision-analytic Markov model was developed to assess costs and health outcomes in terms of quality adjusted life years (QALYs) of RFA and AAD over a lifetime time horizon.  We conducted a literature search and used data from several sources as input variables of the model.  One-year rates of atrial fibrillation with RFA and AAD, respectively, were available from published randomized clinical trials.  Other data sources were published papers and register data.  Results:  The RFA treatment strategy was associated with reduced costs and an incremental gain in QALYs compared to the AAD treatment strategy.  The results were sensitive to whether long-term quality of life improvement is maintained for the RFA treatment strategy and the risk of stroke in the different atrial fibrillation health states.  Conclusion:  This study shows that the short-term improvement in atrial fibrillation associated with RFA is likely to lead to long-term quality of life improvement and lower costs indicating that RFA is cost-effective compared to AAD. 

    Keywords
    Cost, cost-effectiveness, decision-analytic model, ablation, atrial fibrillation, cardiovascular disease
    National Category
    Medical and Health Sciences
    Identifiers
    urn:nbn:se:liu:diva-20923 (URN)10.4022/jafib.v1i8.543 (DOI)
    Available from: 2009-09-25 Created: 2009-09-25 Last updated: 2015-09-11
  • 102.
    Eckard, Nathalie
    et al.
    Linköping University, Department of Medical and Health Sciences, Division of Health Care Analysis. Linköping University, Faculty of Medicine and Health Sciences.
    Nedlund, Ann-Charlotte
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, NISAL - National Institute for the Study of Ageing and Later Life. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, Department of Medical and Health Sciences, Division of Health Care Analysis. Linköping University, Faculty of Medicine and Health Sciences.
    Janzon, Magnus
    Linköping University, Department of Medical and Health Sciences, Division of Cardiovascular Medicine. Linköping University, Faculty of Medicine and Health Sciences. Region Östergötland, Heart and Medicine Center, Department of Cardiology in Linköping.
    Levin, Lars-Åke
    Linköping University, Department of Medical and Health Sciences, Division of Health Care Analysis. Linköping University, Faculty of Medicine and Health Sciences.
    Reaching agreement in uncertain circumstances: the practice of evidence-based policy in the case of the Swedish National Guidelines for heart diseases2017In: Evidence and Policy: A Journal of Research, Debate and Practice, ISSN 1744-2648, no 4, p. 687-707Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This paper explores the practice of evidence-based policy in a Swedish healthcare context. The study focused on how policymakers in the specific working group, the Priority-Setting Group (PSG), handled the various forms of evidence and values and their competing rationalities, when producing the Swedish National Guidelines for heart diseases that are based on both clinical and economic evidence and are established to support explicit priority-setting in healthcare. The study contributes to the theoretical and practical debate on evidence-based policy (EBP) by illustrating how the practical tensions of coming to agreement were managed, to a large extent, through deliberation and by creativity.

  • 103.
    Eckhardt, Martin
    Linköping University, Department of Medical and Health Sciences, Division of Community Medicine. Linköping University, Faculty of Medicine and Health Sciences. Region Östergötland, Local Health Care Services in Central Östergötland, Department of Emergency Medicine.
    The Bumpy Road to Universal Health Coverage: Access to Primary and Emergency Care in Rural Tropical Ecuador2018Doctoral thesis, comprehensive summary (Other academic)
    Abstract [en]

    Background: By the turn of the new millennium 84% of families in rural coastal Ecuador had difficulties to access health services. A health reform some years earlier to improve this situation had not been implemented. In 2001, the non-governmental organization (NGO) Foundation Human Nature together with a rural population established a primary health care center in North-Western Ecuador. A public private partnership with the Ministry of Public Health was formed. Services depended on out-of-pocket payments, restricting the poor’s access to care. In order to increase access to primary and emergency care, Foundation Human Nature planned to establish a community-based health insurance. In the meantime, a major health reform was initiated by a new government in 2008. It aimed at universal health coverage, providing qualitative services for all based on primary health care, while ensuring protection from financial hardship. The aims of this thesis were to appraise the feasibility of community- based health insurance in Ecuador; to study how rural stakeholders perceived the 2008 reform and its effects on rural health services; to explore the local population’s perception of the NGO in service delivery; and to measure the scope and describe the nature of perceived emergencies, the related health care seeking behavior and health expenditure.

    Methods: Quantitative and qualitative methods were applied to tackle the research objectives. Data collection for the health insurance study and the study of perceived emergencies was carried out through cross-sectional household surveys. For each of the studies 210 households were sampled with two-stage cluster sampling. Structured questionnaires were used with on the spot household interviews. Focus group discussions with local stakeholders were performed to explore their perceived effects of the 2008 health reform. The population’s perception of the NGO was also studied through focus group discussions, which were complemented by key-informant interviews with local stakeholders. Inductive qualitative content analysis, focusing on the manifest content was applied.

    Results: 69% of interviewees were willing to join the presented community-based health insurance scheme for 30 US$ per household and year. Attitudes towards the scheme were positive and 92% of interviewees stated they would increase their health service utilization with affiliation. The implementation of the 2008 health reform was perceived as top-down, lacking communication. However, the reform’s effects were mainly perceived as positive with free medical attendance and drugs. Increased service utilization was described as leading to a relative shortage of drugs and appointments. Access problems for remote dwellers were found, who were described of having to seek private care, also in emergencies. The NGO and its services were perceived positively by the population due to health care improvements in the region. The structure of the public private partnership was unclear, leading to dissatisfaction. Community participation was found to be rather weak. Perceived emergencies occurred to at least 90/1,000 inhabitants in the past year. Fever, traumatic injury and abdominal pain were the most frequent chief complaints. The first contacted providers in 57% of all cases were private for-profit providers, including traditional healers. Public health services treated one third of all cases. Health expenditure was found to be high and catastrophic health expenditure occurred in 24% of all cases.

    Conclusions: Prior to the 2008 reform community-based health insurance was found to be feasible in the study region. This financing instrument may have a role in the post-reform system, to cover services that the government does not yet sufficiently provide. The effects of the 2008 reform were mainly perceived positively, but an adjustment of the system is needed to improve the relative lack of drugs and appointments, especially for remote dwellers. Free health services may not be sufficient to reach universal health coverage for patients with perceived emergencies. Changes in public emergency departments and improved financial protection for emergency patients may improve the situation. The NGO’s role was perceived positively by the population. A lack of communication about the public private partnership and relatively weak community participation restricted the NGO’s full potential and should be improved.

    List of papers
    1. Feasibility of community-based health insurance in rural tropical Ecuador
    Open this publication in new window or tab >>Feasibility of community-based health insurance in rural tropical Ecuador
    2011 (English)In: REVISTA PANAMERICANA DE SALUD PUBLICA-PAN AMERICAN JOURNAL OF PUBLIC HEALTH, ISSN 1020-4989, Vol. 29, no 3, p. 177-184Article in journal (Refereed) Published
    Abstract [en]

    Objective. The main objective of this study was to assess peoples willingness to join a community-based health insurance (CHI) model in El Paramo, a rural area in Ecuador, and to determine factors influencing this willingness. A second objective was to identify peoples understanding and attitudes toward the presented CHI model. Methods. A cross-sectional survey was carried out using a structured questionnaire. Of an estimated 829 households, 210 were randomly selected by two-stage cluster sampling. Attitudes toward the scheme were assessed. Information on factors possibly influencing willingness to join was collected and related to the willingness to join. To gain an insight into a respondents possible ability to pay, health care expenditure on the last illness episode was assessed. Feasibility was defined as at least 50% of household heads willing to join the scheme. Results. Willingness to join the CHI model for US$30 per year was 69.3%. With affiliation, 92.2% of interviewees stated that they would visit the local health facility more often. Willingness to join was found to be negatively associated with education. Other variables showed no significant association with willingness to join. The study showed a positive attitude toward the CHI scheme. Substantial health care expenditures on the last illness episode were documented. Conclusions. The investigation concludes that CHI in the study region is feasible. However, enrollments are likely to be lower than the stated willingness to join. Still, a CHI scheme should present an interesting financing alternative in rural areas where services are scarce and difficult to sustain.

    Place, publisher, year, edition, pages
    Organizacion Panamericana de la Salud, 2011
    Keywords
    Health insurance, feasibility studies, primary health care, Ecuador
    National Category
    Medical and Health Sciences
    Identifiers
    urn:nbn:se:liu:diva-68013 (URN)000289364100005 ()
    Available from: 2011-05-06 Created: 2011-05-06 Last updated: 2018-07-26
    2. Collaboration between non-governmental organizations and public services in health - a qualitative case study from rural Ecuador
    Open this publication in new window or tab >>Collaboration between non-governmental organizations and public services in health - a qualitative case study from rural Ecuador
    Show others...
    2016 (English)In: Global Health Action, ISSN 1654-9716, E-ISSN 1654-9880, Vol. 9, article id 32237Article in journal (Refereed) Published
    Abstract [en]

    Background: Non-governmental organizations (NGOs) have a key role in improving health in low-and middle-income countries. Their work needs to be synergistic, complementary to public services, and rooted in community mobilization and collective action. The study explores how an NGO and its health services are perceived by the population that it serves, and how it can contribute to reducing barriers to care. Design: A qualitative exploratory study was conducted in remote Ecuador, characterized by its widespread poverty and lack of official governance. An international NGO collaborated closely with the public services to deliver preventative and curative health services. Data were collected using focus group discussions and semistructured interviews with purposively sampled community members, healthcare personnel, and community health workers based on their links to the health services. Conventional qualitative content analysis was used, focusing on manifest content. Results: Emerging themes relate to the public private partnership (PPP), the NGO and its services, and community participation. The population perceives the NGO positively, linking it to healthcare improvements. Their priority is to get services, irrespective of the providers structure. The presence of an NGO in the operation may contribute to unrealistic expectations of health services, affecting perceptions of the latter negatively. Conclusions: To avoid unrealistic expectations and dissatisfaction, and to increase and sustain the populations trust in the organization, an NGO should operate in a manner that is as integrated as possible within the existing structure. The NGO should work close to the population it serves, with services anchored in the community. PPP parties should develop a common platform with joint messages to the target population on the providers structure, and regarding partners roles and responsibilities. Interaction between the population and the providers on service content and their expectations is key to positive outcomes of PPP operations.

    Place, publisher, year, edition, pages
    CO-ACTION PUBLISHING, 2016
    Keywords
    community participation; healthcare services; perception; primary healthcare; public private partnership
    National Category
    Health Care Service and Management, Health Policy and Services and Health Economy
    Identifiers
    urn:nbn:se:liu:diva-134110 (URN)10.3402/gha.v9.32237 (DOI)000390858600001 ()27852423 (PubMedID)
    Note

    Funding Agencies|Karolinska Institutet; Linkoping University; Ecuador

    Available from: 2017-01-22 Created: 2017-01-22 Last updated: 2018-07-26
  • 104.
    Eckhardt, Martin
    et al.
    Linköping University, Department of Medical and Health Sciences, Division of Community Medicine. Linköping University, Faculty of Medicine and Health Sciences. Region Östergötland, Local Health Care Services in Central Östergötland, Department of Emergency Medicine.
    Santillán, Dimitri
    Universidad Central del Ecuador, Facultad de Ciencias Médicas, Quito, Ecuador.
    Faresjö, Tomas
    Linköping University, Department of Medical and Health Sciences, Division of Community Medicine. Linköping University, Faculty of Medicine and Health Sciences.
    Forsberg, Birger C.
    Karolinska Institute, Department of Public Health Sciences, Stockholm, Sweden.
    Falk, Magnus
    Linköping University, Department of Medical and Health Sciences, Division of Community Medicine. Linköping University, Faculty of Medicine and Health Sciences. Region Östergötland, Primary Care Center, Primary Health Care Center Kärna, Linköping.
    Universal Health Coverage in Rural Ecuador: A Cross-sectional Study of Perceived Emergencies2018In: Western Journal of Emergency Medicine, ISSN 1936-900X, E-ISSN 1936-9018, Vol. 19, no 5, p. 889-900Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Introduction: In many low- and middle-income countries emergency care is provided anywhere in the health system; however, no studies to date have looked at which providers are chosen by patients with perceived emergencies. Ecuador has universal health coverage that includes emergency care. However, earlier research indicates that patients with emergencies tend to seek private care. Our primary research questions were these: What is the scope of perceived emergencies?; What is their nature?; and What is the related healthcare-seeking behavior? Secondary objectives were to study determinants of healthcare-seeking behavior, compare health expenditure with expenditure from the past ordinary illness, and measure the prevalence of catastrophic health expenditure related to perceived emergencies. 

    Methods: We conducted a cross-sectional survey of 210 households in a rural region of northwestern Ecuador. The households were sampled with two-stage cluster sampling and represent an estimated 20% of the households in the region. We used two structured, pretested questionnaires. The first questionnaire collected demographic and economic household data, expenditure data on the past ordinary illness, and presented our definition of perceived emergency. The second recorded the number of emergency events, symptoms, further case description, healthcare-seeking behavior, and health expenditure, which was defined as being catastrophic when it exceeded 40% of a household´s ability to pay.

    Results: The response rate was 85% with a total of 74 reported emergency events during the past year (90/1,000 inhabitants). We further analyzed the most recent event in each household (n=54). Private, for-profit providers, including traditional healers, were chosen by 57.4% (95% confidence interval [CI] [44-71%]). Public providers treated one third of the cases. The mean health expenditure per event was $305.30 United States dollars (USD), compared to $135.80 USD for the past ordinary illnesses. Catastrophic health expenditure was found in 24.4% of households. 

    Conclusion: Our findings suggest that the provision of free health services may not be sufficient to reach universal health coverage for patients with perceived emergencies. Changes in the organization of public emergency departments and improved financial protection for emergency patients may improve the situation.

  • 105.
    Edelstam, Greta
    et al.
    Danderyd Hosp, Sweden; Uppsala Univ Hosp, Sweden; Danderyd Hosp AB, Sweden.
    Makdessi, Lollo
    Region Östergötland.
    Hagmar, Magnus
    Danderyd Hosp, Sweden.
    Moberg, Christian
    Uppsala Univ Hosp, Sweden.
    Olovsson, Matts
    Uppsala Univ Hosp, Sweden.
    Spira, Jack
    InSpira Med AB, Sweden.
    Optimised gynaecological examination with a new pelvic examination chair2019In: Sexual & Reproductive HealthCare, ISSN 1877-5756, E-ISSN 1877-5764, Vol. 19, p. 84-87Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Objective: The present aim was to contribute to improving the traditional pelvic examination chair with vertical leg support and to evaluate patients and examiners experience of a new gyneacological and urological examination chair with heated upholstery. Study design: A new gynaecological and urological examination chair was constructed with laterally adjustable leg support, a foot-plate and the perineum exposed only during the examination procedure. Patients (n = 131) with or without endometriosis were invited to participate in an anonymous questionnaire survey concerning how they experienced a gynaecological examination. Main outcome measures: The patients and the gynaecologists who performed the examinations answered questionnaires evaluating the examination procedure in the traditional and in the new gynaecological and urological examination chair, respectively. The questionnaires asked about comfort, heating, integrity and the experience of pelvic examination with vertical or lateral leg support. The examination times were measured with a stopwatch. Results: The majority of the answers (n = 131) were significantly (p amp;lt; 0.05-0.001) in favour of the new concept with lateral leg support and with increased comfort and integrity. The average examination time was significantly shortened and the patients more relaxed in the new gynaecological and urological examination chair. Conclusion: The traditional gynaecological chair with vertical leg support has remained basically unchanged for many years. The present study showed that the pelvic examination procedure can be significantly optimized with easy patient-friendly adaptations.

  • 106.
    Edin, Ulrike
    et al.
    Linköping University, Department of Medical and Health Sciences, Division of Health Care Analysis. Linköping University, Faculty of Health Sciences.
    Gunnarsdotter, Anette
    Linköping University, Department of Medical and Health Sciences, Division of Health Care Analysis. Linköping University, Faculty of Health Sciences.
    Tegnevik, Tomas
    Linköping University, Department of Medical and Health Sciences, Division of Health Care Analysis. Linköping University, Faculty of Health Sciences.
    Broqvist, Mari
    Linköping University, Department of Medical and Health Sciences, Division of Health Care Analysis. Linköping University, Faculty of Health Sciences.
    Att prioritera i team i tvärprofessionell verksamhet: ett exempel från habiliteringen2011Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I denna rapport beskrivs erfarenheter från två prioriteringsarbeten, ett inom Habilitering i östra länsdelen i Östergötland och ett inom Barn- och ungdomshabiliteringen i Region Skåne. Prioriteringscentrums huvudsakliga intresse för dessa arbeten var att de representerar verksamheter med tvärprofessionella team som genomfört ett prioriteringsarbete med den nationella modellen för öppna prioriteringar som verktyg. Tillämpbarheten av modellen i tvärprofessionella sammanhang har tidigare varit föremål för tveksamheter om huruvida modellen skulle passa för prioriteringar i team.

    De båda verksamheterna har haft olika förutsättningar vilket bidragit till att de genomfört sina arbeten på olika sätt; i Skåne har prioriteringar gjorts i tillfälligt sammansatta tvärprofessionella arbetsgrupper och i Östergötland i de ordinarie teamen. För de tillfälliga arbetsgrupperna har urvalet av deltagare varit viktigt för att säkerställa teamperspektivet och samtidigt vara Skåneövergripande.

    Den nationella modellen för öppna prioriteringar har upplevts fungera väl för att ta fram prioriteringar i teamverksamhet. Det har funnits svårigheter på vägen men dessa har varit av samma typ som finns beskrivna i professionsvis genomförda prioriteringsarbeten eller i arbeten som inte bedrivits i utpräglade teamverksamheter. Vad det gäller kravet på hur ett professionsvis och en tvärprofessionell prioriteringsprocess ska organiseras har det framkommit mer likheter än skillnader i detta projekt.

    Få nackdelar med det tvärprofessionella arbetssättet har framkommit. Möjligen kan det som vinns i tvärprofessionell säkerhet gå förlorat i yrkesspecifik trygghet om ledningen inte säkerställer att det finns gott metodstöd. Flera fördelar har däremot lyfts fram. Skapandet av helhetssyn och samsyn samt mindre revirtänkande är några av dem. Eftersom tvärprofessionella verksamheter ofta grundas på hög grad av samarbete mellan olika professioner, gemensamma målsättningar och samordning av insatser är det en rimlig slutsats att det i sådana verksamheter finns övervägande fördelar med att bedriva prioriteringsarbetet tvärprofessionellt. Ett sådant arbete bör innebära en så heltäckande representation av professioner som möjligt i processen samt att majoriteten av möjliga insatser ingår i den framtagna prioriteringsordningen för olika tillstånd. Varje enskilt prioriteringsobjekt behöver dock inte omfatta en aktiv insats från alla professioner i teamet. Det är den sammantagna helhetsbilden av tillstånd-åtgärdspar och den gemensamma diskussionen som skapar den tvärprofessionella dimensionen.

     

    Projektet kommer att följas upp med en enkätundersökning som genomförts före och efter avslutat prioriteringsarbete i de båda verksamheterna och som fokuserar på i vilken grad kännedom och samsyn om teamets prioriteringar påverkats av de prioriteringsarbeten som genomförts.

  • 107.
    Ehrlich, Carolyn
    et al.
    Menzies Health Institute Queensland, Griffith University, University, Logan Campus, University Drive, Meadowbrook, Queensland, Australia.
    Dannapfel, Petra
    Linköping University, Department of Medical and Health Sciences, Division of Community Medicine. Linköping University, Faculty of Medicine and Health Sciences.
    Shared decision making: People with severe mental illness experiences of involvement in the care of their physical health2017In: Mental Health and Prevention, ISSN 2212-6570, Vol. 5, p. 21-26Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Addressing the poor physical health of people with severe mental illness (SMI) occurs within a complex mix of individual requirements. People with SMI often have demanding health and illness management workloads, which they are required to perform on a daily basis. Most clinical studies lack information on how much people are affected by the side effects they experience and how to manage these problems. Mental health staff often consider that their primary target is to reduce psychotic symptoms rather than health promotion. Therefore, the objective of this qualitative study was to describe the current experience of people with SMI, with the view to exploring ways that they might be involved in managing their physical health. Thirty-two people with lived experience of mental illness within a defined geographic area in Queensland, Australia, participated in semi-structured face-to-face interviews. Data were digitally recorded, transcribed verbatim and analysed using qualitative content analysis. Four key areas in which people with SMI were able to be involved in their health were identified: care continuity within a fragmented care system; medication management; credibility and being mastered; and self-mastery and self-managing health. Shared decision making in mental health care can contribute to equality, control and recovery. Involving people with SMI in shared decision making will contribute positively to their overall health. However, substantial changes are required to shift the health system from a traditional “health professional as expert” approach to one with the patients in the centre. © 2016 Elsevier GmbH

  • 108.
    Ekdahl, Anne W
    et al.
    Region Östergötland, Local Health Care Services in Central Östergötland, Department of Geriatric Medicine in Linköping. Linköping University, Faculty of Medicine and Health Sciences. Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, Division of Health, Activity and Care. Division of Clinical Geriatrics, Department of Neurobiology, Care Sciences and Society (NVS), Karolinska Institutet, Stockholm.
    Wirehn, Ann-Britt
    Linköping University, Department of Medical and Health Sciences, Division of Health Care Analysis. Linköping University, Faculty of Medicine and Health Sciences. Östergötlands Läns Landsting, Local Health Care Services in West Östergötland, Research & Development Unit in Local Health Care.
    Alwin, Jenny
    Linköping University, Department of Medical and Health Sciences, Division of Health Care Analysis. Linköping University, Faculty of Health Sciences.
    Jaarsma, Tiny
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, Division of Health, Activity and Care. Linköping University, Faculty of Medicine and Health Sciences.
    Unosson, Mitra
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, Division of Health, Activity and Care. Linköping University, Faculty of Medicine and Health Sciences.
    Husberg, Magnus
    Linköping University, Department of Medical and Health Sciences, Division of Health Care Analysis. Linköping University, Faculty of Medicine and Health Sciences.
    Eckerblad, Jeanette
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, Division of Health, Activity and Care. Linköping University, Faculty of Medicine and Health Sciences.
    Milberg, Anna
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, Division of Health, Activity and Care. Linköping University, Faculty of Health Sciences. Region Östergötland, Local Health Care Services in East Östergötland, Department of Advanced Home Care in Norrköping. Region Östergötland, Local Health Care Services in East Östergötland, Center of Palliative Care.
    Krevers, Barbro
    Linköping University, Department of Medical and Health Sciences, Division of Health Care Analysis. Linköping University, Faculty of Medicine and Health Sciences.
    Carlsson, Per
    Linköping University, Department of Medical and Health Sciences, Division of Health Care Analysis. Linköping University, Faculty of Medicine and Health Sciences.
    Costs and Effects of an Ambulatory Geriatric Unit (the AGe-FIT Study): A Randomized Controlled Trial2015In: Journal of the American Medical Directors Association, ISSN 1538-9375, Vol. 16, no 6, p. 497-503Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    OBJECTIVES: To examine costs and effects of care based on comprehensive geriatric assessment (CGA) provided by an ambulatory geriatric care unit (AGU) in addition to usual care.

    DESIGN: Assessor-blinded, single-center randomized controlled trial.

    SETTING: AGU in an acute hospital in southeastern Sweden.

    PARTICIPANTS: Community-dwelling individuals aged 75 years or older who had received inpatient hospital care 3 or more times in the past 12 months and had 3 or more concomitant medical diagnoses were eligible for study inclusion and randomized to the intervention group (IG; n = 208) or control group (CG; n = 174). Mean age (SD) was 82.5 (4.9) years.

    INTERVENTION: Participants in the IG received CGA-based care at the AGU in addition to usual care.

    OUTCOME MEASURES: The primary outcome was number of hospitalizations. Secondary outcomes were days in hospital and nursing home, mortality, cost of public health and social care, participant' sense of security in care, and health-related quality of life (HRQoL).

    RESULTS: Baseline characteristics did not differ between groups. The number of hospitalizations did not differ between the IG (2.1) and CG (2.4), but the number of inpatient days was lower in the IG (11.1 vs 15.2; P = .035). The IG showed trends of reduced mortality (hazard ratio 1.51; 95% confidence interval [CI] 0.988-2.310; P = .057) and an increased sense of security in care interaction. No difference in HRQoL was observed. Costs for the IG and CG were 33,371£ (39,947£) and 30,490£ (31,568£; P = .432).

    CONCLUSIONS AND RELEVANCE: This study of CGA-based care was performed in an ambulatory care setting, in contrast to the greater part of studies of the effects of CGA, which have been conducted in hospital settings. This study confirms the superiority of this type of care to elderly people in terms of days in hospital and sense of security in care interaction and that a shift to more accessible care for older people with multimorbidity is possible without increasing costs. This study can aid the planning of future interventions for older people.

    TRIAL REGISTRATION: clinicaltrials.gov identifier: NCT01446757.

  • 109.
    Eldh, Ann Catrine
    Linköping University, Department of Medical and Health Sciences, Division of Nursing Science. Linköping University, Faculty of Medicine and Health Sciences.
    Is it a bird? Is it a plane? Teasing out clinical interventions and implementation interventions2018Conference paper (Refereed)
  • 110.
    Eldh, Ann Catrine
    et al.
    Linköping University, Department of Medical and Health Sciences, Division of Nursing Science. Linköping University, Faculty of Medicine and Health Sciences. Dalarna University, Sweden; Uppsala University, Sweden.
    Almost, Joan
    Queens University, Canada.
    DeCorby-Watson, Kara
    Public Health Ontario, Canada.
    Gifford, Wendy
    University of Ottawa, Canada.
    Harvey, Gill
    University of Adelaide, Australia; University of Manchester, England.
    Hasson, Henna
    Karolinska Institute, Sweden; Stockholm County Council, Sweden.
    Kenny, Deborah
    University of Colorado, CO 80907 USA.
    Moodie, Sheila
    Western University, Canada.
    Wallin, Lars
    Dalarna University, Sweden; Karolinska Institute, Sweden; University of Gothenburg, Sweden.
    Yost, Jennifer
    McMaster University, Canada.
    Clinical interventions, implementation interventions, and the potential greyness in between -a discussion paper2017In: BMC Health Services Research, ISSN 1472-6963, E-ISSN 1472-6963, Vol. 17, article id 16Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Background: There is increasing awareness that regardless of the proven value of clinical interventions, the use of effective strategies to implement such interventions into clinical practice is necessary to ensure that patients receive the benefits. However, there is often confusion between what is the clinical intervention and what is the implementation intervention. This may be caused by a lack of conceptual clarity between intervention and implementation, yet at other times by ambiguity in application. We suggest that both the scientific and the clinical communities would benefit from greater clarity; therefore, in this paper, we address the concepts of intervention and implementation, primarily as in clinical interventions and implementation interventions, and explore the grey area in between. Discussion: To begin, we consider the similarities, differences and potential greyness between clinical interventions and implementation interventions through an overview of concepts. This is illustrated with reference to two examples of clinical interventions and implementation intervention studies, including the potential ambiguity in between. We then discuss strategies to explore the hybridity of clinical-implementation intervention studies, including the role of theories, frameworks, models, and reporting guidelines that can be applied to help clarify the clinical and implementation intervention, respectively. Conclusion: Semantics provide opportunities for improved precision in depicting what is intervention and what is implementation in health care research. Further, attention to study design, the use of theory, and adoption of reporting guidelines can assist in distinguishing between the clinical intervention and the implementation intervention. However, certain aspects may remain unclear in analyses of hybrid studies of clinical and implementation interventions. Recognizing this potential greyness can inform further discourse.

  • 111.
    Eldh, Ann Catrine
    et al.
    Linköping University, Department of Medical and Health Sciences, Division of Nursing Science. Linköping University, Faculty of Medicine and Health Sciences. School of Education, Health and Social Studies, Dalarna University, Falun, Sweden; Department of Public Health and Caring Sciences, Uppsala University, Sweden.
    Olai, Lena
    School of Education, Health and Social Studies, Dalarna University, Falun, Sweden; Department of Public Health and Caring Sciences, Uppsala University, Sweden.
    Jönsson, Birgitta
    School of Education, Health and Social Studies, Dalarna University, Falun, Sweden; The Public Dental Health Service Competence Centre of Northern Norway, Tromsø, Norway.
    Wallin, Laris
    School of Education, Health and Social Studies, Dalarna University, Falun, Sweden; Department of Neurobiology, Care Sciences and Society, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden; University of Gothenburg, Göteborg, Sweden.
    Denti, Leif
    University of Gothenburg, Göteborg, Sweden.
    Elf, Marie
    School of Education, Health and Social Studies, Dalarna University, Falun, Sweden; School of Architecture, Chalmers University of Technology, Göteborg, Sweden.
    Supporting first-line managers in implementing oral care guidelines in nursing homes2018In: Nordic journal of nursing research, ISSN 2057-1585, E-ISSN 2057-1593, Nordic Journal of Nursing Research, Vol. 38, no 2, p. 87-95Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This study investigated first-line managers’ experience of and responses to a concise leadership intervention to facilitate the implementation of oral care clinical practice guidelines (CPGs) in nursing homes. Leadership is known to be an important element in knowledge implementation but little is known as to what supports managers to facilitate the process. By means of a process evaluation with mixed methods, the context and a three-month leadership program was explored, including activities during and in relation to the program, and the effects in terms of oral care CPG implementation plans. While the managers appreciated the intervention and considered improved oral care to be a priority, their implementation plans mainly focused the dissemination of an oral care checklist. The findings suggest that extended implementation interventions engaging both managers and clinical staff are needed, and that a concise intervention does not facilitate first-line managers to adopt behaviors known to facilitate knowledge implementation.

  • 112.
    Engerström, Lars
    Linköping University, Department of Medical and Health Sciences, Division of Drug Research. Linköping University, Faculty of Medicine and Health Sciences.
    The significance of risk adjustment for the assessment of results in intensive care.: An analysis of risk adjustment models used in Swedish intensive care.2018Doctoral thesis, comprehensive summary (Other academic)
    Abstract [en]

    To study the development of mortality in intensive care over time or compare different departments, you need some kind of risk adjustment to make analysis meaningful since patient survival varies with severity of the disease. With the aid of a risk adjustment model, expected mortality can be calculated. The actual mortality rate observed can then be compared to the expected mortality rate, giving a risk-adjusted mortality.

    In-hospital mortality is commonly used when calculating riskadjusted mortality following intensive care, but in-hospital mortality is affected by the duration of care and transfer between units. Time-fixed measurements such as 30-day mortality are less affected by this and are a more objective measure, but the intensive care models that are available are not adapted for this measure. Furthermore, how length of follow-up affects risk adjusted mortality has not been studied. The degree and pattern of loss of physiological data that exists and how this affects performance of the model has not been properly studied. General intensive care models perform poorly for cardiothoracic intensive care where admission is often planned, where cardiovascular physiology is more affected by extra corporeal circulation and where the reasons for admission are usually not the same.

    The model used in Sweden for adult general intensive care patients is the Simplified Acute Physiology Score 3 (SAPS3). SAPS3 recalibrations were made for in-hospital mortality and 30-, 90- and 180-day mortality. Missing data were simulated, and the resulting performance compared to performance in datasets with originally missing data.

    We conclude that SAPS3 works equally well using 30-day mortality as in-hospital mortality.

    The performance with both 90- and 180-day mortality as outcome was also good. It was found that the model was stable when validated in other patients than it was recalibrated with.

    We conclude that the amount of data missing in the SIR has a limited effect on model performance, probably because of active data selection based on the patient's status and reason for admission.

    A model for cardiothoracic intensive care based on variables available on arrival at Swedish cardiothoracic intensive care units was developed and found to perform well.  

    List of papers
    1. In-hospital vs. 30-day mortality in the critically ill - a 2-year Swedish intensive care cohort analysis
    Open this publication in new window or tab >>In-hospital vs. 30-day mortality in the critically ill - a 2-year Swedish intensive care cohort analysis
    Show others...
    2015 (English)In: Acta Anaesthesiologica Scandinavica, ISSN 0001-5172, E-ISSN 1399-6576, Vol. 59, no 7, p. 846-858Article in journal (Refereed) Published
    Abstract [en]

    Background

    Standardised mortality ratio (SMR) is a common quality indicator in critical care and is the ratio between observed mortality and expected mortality.

    Typically, in-hospital mortality is used to derive SMR, but the use of a time-fixed, more objective, end-point has been advocated. This study aimed to determine the relationship between in-hospital mortality and 30-day mortality on a comprehensive Swedish intensive care cohort.

    Methods

    A retrospective study on patients >15 years old, from the Swedish Intensive Care Register (SIR), where intensive care unit (ICU) admissions in 2009–2010 were matched with the corresponding hospital admissions in the Swedish Hospital Discharge Register. Recalibrated SAPS (Simplified Acute Physiology Score) 3 models were developed to predict and compare in-hospital and 30-day mortality. SMR based on in-hospital mortality and on 30-day mortality were compared between ICUs and between groups with different case-mixes, discharge destinations and length of hospital stays.

    Results

    Sixty-five ICUs with 48861 patients, of which 35610 were SAPS 3 scored, were included. Thirty-day mortality (17%) was higher than in-hospital mortality (14%). The SMR based on 30-day mortality and that based on in-hospital mortality differed significantly in 7/53 ICUs, for patients with sepsis, for elective surgery-admissions and in groups categorised according to discharge destination and hospital length of stay.

    Conclusion

    Choice of mortality end-point influences SMR. The extent of the influence depends on hospital-, ICU- and patient cohort characteristics as well as inter-hospital transfer rates, as all these factors influence the difference between SMR based on 30-day mortality and SMR based on in-hospital mortality.

    Place, publisher, year, edition, pages
    Wiley-Blackwell, 2015
    National Category
    Clinical Medicine
    Identifiers
    urn:nbn:se:liu:diva-120439 (URN)10.1111/aas.12554 (DOI)000357969800004 ()26041018 (PubMedID)
    Available from: 2015-08-12 Created: 2015-08-11 Last updated: 2018-09-17Bibliographically approved
    2. Comparing Time-Fixed Mortality Prediction Models and Their Effect on ICU Performance Metrics Using the Simplified Acute Physiology Score 3.
    Open this publication in new window or tab >>Comparing Time-Fixed Mortality Prediction Models and Their Effect on ICU Performance Metrics Using the Simplified Acute Physiology Score 3.
    Show others...
    2016 (English)In: Critical Care Medicine, ISSN 0090-3493, E-ISSN 1530-0293, Vol. 44, no 11Article in journal (Refereed) Published
    Abstract [en]

    OBJECTIVES: To examine ICU performance based on the Simplified Acute Physiology Score 3 using 30-day, 90-day, or 180-day mortality as outcome measures and compare results with 30-day mortality as reference.

    DESIGN: Retrospective cohort study of ICU admissions from 2010 to 2014.

    SETTING: Sixty-three Swedish ICUs that submitted data to the Swedish Intensive Care Registry.

    PATIENTS: The development cohort was first admissions to ICU during 2011-2012 (n = 53,546), and the validation cohort was first admissions to ICU during 2013-2014 (n = 57,729).

    INTERVENTIONS: None.

    MEASUREMENTS AND MAIN RESULTS: Logistic regression was used to develop predictive models based on a first level recalibration of the original Simplified Acute Physiology Score 3 model but with 30-day, 90-day, or 180-day mortality as measures of outcome. Discrimination and calibration were excellent for the development dataset. Validation in the more recent 2013-2014 database showed good discrimination (C-statistic: 0.85, 0.84, and 0.83 for the 30-, 90-, and 180-d models, respectively), and good calibration (standardized mortality ratio: 0.99, 0.99, and 1.00; Hosmer-Lemeshow goodness of fit H-statistic: 66.4, 63.7, and 81.4 for the 30-, 90-, and 180-d models, respectively). There were modest changes in an ICU's standardized mortality ratio grouping (< 1.00, not significant, > 1.00) when follow-up was extended from 30 to 90 days and 180 days, respectively; about 11-13% of all ICUs.

    CONCLUSIONS: The recalibrated Simplified Acute Physiology Score 3 hospital outcome prediction model performed well on long-term outcomes. Evaluation of ICU performance using standardized mortality ratio was only modestly sensitive to the follow-up time. Our results suggest that 30-day mortality may be a good benchmark of ICU performance. However, the duration of follow-up must balance between what is most relevant for patients, most affected by ICU care, least affected by administrative policies and practically feasible for caregivers.

    Place, publisher, year, edition, pages
    Lippincott Williams & Wilkins, 2016
    National Category
    Clinical Medicine
    Identifiers
    urn:nbn:se:liu:diva-133991 (URN)10.1097/CCM.0000000000001877 (DOI)000400824800003 ()27513546 (PubMedID)
    Note

    Funding agencies: Swedish Intensive Care Registry, SIR

    Available from: 2017-01-17 Created: 2017-01-17 Last updated: 2018-09-17
    3. Impact of Missing Physiologic Data on Performance of the Simplified Acute Physiology Score 3 Risk-Prediction Model*
    Open this publication in new window or tab >>Impact of Missing Physiologic Data on Performance of the Simplified Acute Physiology Score 3 Risk-Prediction Model*
    Show others...
    2017 (English)In: Critical Care Medicine, ISSN 0090-3493, E-ISSN 1530-0293, Vol. 45, no 12, p. 2006-2013Article in journal (Refereed) Published
    Abstract [en]

    Objectives: The Simplified Acute Physiology 3 outcome prediction model has a narrow time window for recording physiologic measurements. Our objective was to examine the prevalence and impact of missing physiologic data on the Simplified Acute Physiology 3 models performance. Design: Retrospective analysis of prospectively collected data. Setting: Sixty-three ICUs in the Swedish Intensive Care Registry. Patients: Patients admitted during 2011-2014 (n = 107,310). Interventions: None. Measurements and Main Results: Model performance was analyzed using the area under the receiver operating curve, scaled Briers score, and standardized mortality rate. We used a recalibrated Simplified Acute Physiology 3 model and examined model performance in the original dataset and in a dataset of complete records where missing data were generated (simulated dataset). One or more data were missing in 40.9% of the admissions, more common in survivors and low-risk admissions than in nonsurvivors and high-risk admissions. Discrimination did not decrease with one to two missing variables, but accuracy was highest with no missing data. Calibration was best in the original dataset with a mix of full records and records with some missing values (area under the receiver operating curve was 0.85, scaled Brier 27%, and standardized mortality rate 0.99). With zero, one, and two data missing, the scaled Brier was 31%, 26%, and 21%; area under the receiver operating curve was 0.84, 0.87, and 0.89; and standardized mortality rate was 0.92, 1.05 and 1.10, respectively. Datasets where the missing data were simulated for oxygenation or oxygenation and hydrogen ion concentration together performed worse than datasets with these data originally missing. Conclusions: There is a coupling between missing physiologic data, admission type, low risk, and survival. Increased loss of physiologic data reduced model performance and will deflate mortality risk, resulting in falsely high standardized mortality rates.

    Place, publisher, year, edition, pages
    Lippincott Williams & Wilkins, 2017
    Keywords
    intensive care unit; intensive care unit mortality; health status indicator; risk adjustment; severity of illness
    National Category
    Cardiac and Cardiovascular Systems
    Identifiers
    urn:nbn:se:liu:diva-143619 (URN)10.1097/CCM.0000000000002706 (DOI)000416235200040 ()28906285 (PubMedID)
    Note

    Funding Agencies|Swedish Intensive Care Registry; Department of Cardiothoracic Anaesthesia and Intensive Care, University Hospital, Linkoping, Sweden

    Available from: 2017-12-13 Created: 2017-12-13 Last updated: 2018-09-17Bibliographically approved
  • 113.
    Engstrand, Christina
    Linköping University, Department of Medical and Health Sciences, Division of Physiotherapy. Linköping University, Faculty of Medicine and Health Sciences. Region Östergötland, Anaesthetics, Operations and Specialty Surgery Center, Department of Hand and Plastic Surgery.
    Hand function in patients with Dupuytren’s disease: Assessment, results & patients’ perspectives2016Doctoral thesis, comprehensive summary (Other academic)
    Abstract [en]

    Background: Dupuytren’s Disease (DD) is a soft tissue disorder that leads to finger joint contractures affecting hand function. DD can be treated with surgery or injection and hand therapy to improve finger joint extension and thereby improve hand function. However, this does not cure the disease and recurrence is common. Previous research on DD has shown improvement in finger joint extension and in self-reported disability of the upper extremity after surgery and hand therapy for DD. However, this provides only a limited perspective on hand function, and multiple dimensions of changes in hand function (i.e. physical, psychosocial aspects and including the patients’ views of results) have not been reported as a whole.

    Aim: The overall aim of the thesis was to explore hand function before and after surgery and hand therapy in patients with DD, including assessment, results and patients’ perspectives.

    Methods: The thesis comprises three studies: Study A was a methodological study of interrater reliability in goniometry of the finger joints. Study B was a prospective cohort study with a repeated measures design. Study C was a qualitative interview study, using the model of Patient Evaluation Process and content analysis.

    Results: Interrater reliability was high or very high for goniometer measurement of finger joint range of motion (ROM) in patients with DD when experienced raters follow our standardized guidelines developed for the study. Changes in hand function consisted of improvement of finger joint extension while active finger flexion was significantly impaired during the first year after surgery and hand therapy. No patient reached a normal ROM, but the majority reached a functional ROM. Sensibility remained unaffected. Patients with surgery on multiple fingers had worse scar pliability than patients with surgery on a single finger. Most patients had their expectations met and were pleased or delighted with their hand function at 12 months after surgery and hand therapy. Safety issues of hand function were of greater concern than social issues. Patients reported less disability and improved health-related quality of life after surgery and hand therapy. The three variables “need to take special precautions”, “avoid using the hand in social context”, and health-related quality of life had significant importance for patients’ rating of functional recovery. Together, these variables explained 62% of the variance in functional recovery. Patients’ perspectives of undergoing a surgical intervention process were described through five categories. Previous experiences of care influenced participants’ expectations of results and the care they were about to receive. Previous experiences and expectations were used as references for appraisal of results, which concerned perceived changes in hand function, the care process, competency, and organization. Appraisal of results could also vary in relation to  patient character. Appraisal of results of the intervention process influenced participants’ expectations of future hand function, health and care.

    Conclusions: Surgery and hand therapy for DD improve hand function and patients regain a functional ROM needed for performance of common daily activities. Despite the negative effect on finger flexion present during the first year after surgery, patients’ regards their hand function as recovered six to eight months after surgery and hand therapy. Measuring digital ROM in the finger joints with a goniometer is a reliable assessment method. However, from the patient’s perspective, it is not enough to evaluate results only in terms of digital extension or ROM. From their view, results of treatment concern consequences on daily use of the hand, what happens during the care process in terms of interaction between patient and health care provider, as well as their view of the competence and logistics of the organization providing the care.

    List of papers
    1. Interrater Reliability in Finger Joint Goniometer Measurement in Dupuytrens Disease
    Open this publication in new window or tab >>Interrater Reliability in Finger Joint Goniometer Measurement in Dupuytrens Disease
    2012 (English)In: American Journal of Occupational Therapy, ISSN 0272-9490, E-ISSN 1943-7676, Vol. 66, no 1, p. 98-103Article in journal (Refereed) Published
    Abstract [en]

    We investigated interrater reliability of range of motion (ROM) measurement in the finger joints of people with Dupuytrens disease. Eight raters measured flexion and extension of the three finger joints in one affected finger of each of 13 people with different levels of severity of Dupuytrens disease, giving 104 measures of joints and motions. Reliability measures, represented by intraclass correlation coefficient (ICC), standard error of the mean (SEM), and differences between raters with the highest and lowest mean scores, were calculated. ICCs ranged from .832 to .973 depending on joint and motion. The SEM was andlt;= 3 degrees for all joints and motions. Differences in mean between highest and lowest raters were larger for flexion than for extension; the largest difference was in the distal interphalangeal joint. The results indicate that following these standardized guidelines, the interrater reliability of goniometer measurements is high for digital ROM in people with Dupuytrens disease.

    Place, publisher, year, edition, pages
    American Occupational Therapy Association, 2012
    Keywords
    arthrometry, articular, Dupuytren contracture, finger joint, range of motion, articular, reproducibility of results
    National Category
    Medical and Health Sciences
    Identifiers
    urn:nbn:se:liu:diva-75284 (URN)10.5014/ajot.2012.001925 (DOI)000299362000012 ()
    Available from: 2012-02-27 Created: 2012-02-24 Last updated: 2017-12-07
    2. Hand function and quality of life before and after fasciectomy for Dupuytren contracture
    Open this publication in new window or tab >>Hand function and quality of life before and after fasciectomy for Dupuytren contracture
    2014 (English)In: Journal of Hand Surgery-American Volume, ISSN 0363-5023, E-ISSN 1531-6564, Vol. 39, no 7, p. 1333-1343Article in journal (Refereed) Published
    Abstract [en]

    PURPOSE:

    To describe changes in joint motion, sensibility, and scar pliability and to investigate the patients' expectations, self-reported recovery, and satisfaction with hand function, disability, and quality of life after surgery and hand therapy for Dupuytren disease.

    METHODS:

    This prospective cohort study collected measurements before surgery and 3, 6, and 12 months after surgery and hand therapy. Ninety patients with total active extension deficits of 60° or more from Dupuytren contracture were included. Outcomes measures were range of motion; sensibility; scar pliability; self-reported outcomes on expectations, recovery, and satisfaction with hand function; Disabilities of the Arm, Shoulder, and Hand scores; safety and social issues of hand function; physical activity habits; and quality of life with the Euroqol.

    RESULTS:

    The extension deficit decreased, and there was a transient decrease in active finger flexion during the first year after surgery. Sensibility remained unaffected. Generally, patients with surgery on multiple fingers had worse scar pliability. The majority of the patients had their expectations met, and at 6 months, 32% considered hand function as fully recovered, and 73% were satisfied with their hand function. Fear of hurting the hand and worry about not trusting the hand function were of greatest concern among safety and social issues. The Disability of the Arm, Shoulder, and Hand score and the Euroqol improved over time.

    CONCLUSIONS:

    After surgery and hand therapy, disability decreased independent of single or multiple operated fingers. The total active finger extension improved enough for the patients to reach a functional range of motion despite an impairment of active finger flexion still present 12 months after treatment.

    Place, publisher, year, edition, pages
    Elsevier, 2014
    Keywords
    Dupuytren contracture; surgical treatment; range of motion; satisfaction; occupational therapy
    National Category
    Clinical Medicine Physiotherapy
    Identifiers
    urn:nbn:se:liu:diva-109387 (URN)10.1016/j.jhsa.2014.04.029 (DOI)000338905000014 ()24969497 (PubMedID)
    Available from: 2014-08-15 Created: 2014-08-15 Last updated: 2017-12-05Bibliographically approved
    3. Factors affecting functional recovery after surgery and hand therapy in patients with Dupuytren's disease
    Open this publication in new window or tab >>Factors affecting functional recovery after surgery and hand therapy in patients with Dupuytren's disease
    2015 (English)In: Journal of Hand Therapy, ISSN 0894-1130, E-ISSN 1545-004X, Vol. 28, no 3, p. 255-260Article in journal (Refereed) Published
    Abstract [en]

    Study design: Prospective cohort study. Introduction: The evidence of the relationship between functional recovery and impairment after surgery and hand therapy are inconsistent. Purpose of the study: To explore factors that were most related to functional recovery as measured by DASH in patients with Dupuytrens disease. Methods: Eighty-one patients undergoing surgery and hand therapy were consecutively recruited. Functional recovery was measured by the Disability of the Arm, Shoulder and Hand (DASH) questionnaire. Explanatory variables: range of motion of the finger joints, five questions regarding safety and social issues of hand function, and health-related quality of life (Euroqol). Results: The three variables "need to take special precautions", "avoid using the hand in social context", and health-related quality of life (EQ-5D index) explained 62.1% of the variance in DASH, where the first variable had the greatest relative effect. Discussion: Safety and social issues of hand function and quality of life had an evident association with functional recovery. Level of evidence: IV.

    Place, publisher, year, edition, pages
    Elsevier, 2015
    Keywords
    Dupuytrens contracture; Emotional function; Range of motion; Recovery of function; Quality of life
    National Category
    Clinical Medicine
    Identifiers
    urn:nbn:se:liu:diva-121325 (URN)10.1016/j.jht.2014.11.006 (DOI)000359329100005 ()25998546 (PubMedID)
    Note

    Funding Agencies|Medical Research Council of southeast Sweden [FORSS-72231]; County Council of Ostergotland, Sweden [LIO-77311]

    Available from: 2015-09-14 Created: 2015-09-14 Last updated: 2017-12-04
    4. Patients'€™ perspective on surgical intervention for Dupuytren'€™s disease€: experiences, expectations and appraisal of results
    Open this publication in new window or tab >>Patients'€™ perspective on surgical intervention for Dupuytren'€™s disease€: experiences, expectations and appraisal of results
    2016 (English)In: Disability and Rehabilitation, ISSN 0963-8288, E-ISSN 1464-5165, Vol. 38, no 24-26, p. 2538-2549Article in journal (Refereed) Published
    Abstract [en]

    Purpose To explore patients’ perspectives on surgical intervention for Dupuytren’s disease (DD), focusing on patients’ appraisal of results, involving previous experiences, expectations and patient characters.

    Method The participants were 21 men, mean age 66 years, scheduled for DD surgery. Qualitative interviews were conducted 2–4 weeks before surgery and 6–8 months after surgery. The model of the Patient Evaluation Process was used as theoretical framework. Data were analyzed using problem-driven content analysis.

    Results Five categories are described: previous experiences, expectations before surgery, appraisal of results, expectations of the future and patient character. Previous experiences influenced participants’ expectations, and these were used along with other aspects as references for appraisal of results. Participants’ appraisal of results concerned perceived changes in hand function, care process, competency and organization, and could vary in relation to patient character. The appraisal of results influenced participants’ expectations of future hand function, health and care.

    Conclusions Patients’ appraisal of results involved multidimensional reasoning reflecting on hand function, interaction with staff and organizational matters. Thus, it is not enough to evaluate results after DD surgery only by health outcomes as this provides only a limited perspective. Rather, evaluation of results should also cover process and structure aspects of care.

    Implications for Rehabilitation

    • To improve health care services, it is important to be aware of the role played by patient’s previous experiences, expectations as well as staff and organizational aspects of care.
    • Knowledge about patients’ experience and view of the results from surgery and rehabilitation should be established by assessment of care effects on health as well as structure and process aspects of care.
    • Evaluation of structure and process aspects of care can be done by using questions about if the patient felt listened to, received clear information and explanations, was included in decision-making, and their view of waiting time or continuity of care.
    • Improving health care services means not only providing the best treatment method available but also developing individualized care by ensuring good interaction with the patient, providing accurate information, and working to improve the structure of the care process.
    • Before treatment, health care providers should have a dialogue with the patient and consider previous experiences and expectations in order to ensure the patient has balanced expectations of the outcome.
    Keywords
    Care process; hand function; hand surgery; interviews; outcome
    National Category
    Health Care Service and Management, Health Policy and Services and Health Economy Nursing Physiotherapy
    Identifiers
    urn:nbn:se:liu:diva-125964 (URN)10.3109/09638288.2015.1137981 (DOI)000385478900020 ()26878688 (PubMedID)
    Note

    Funding agencies: County Council of Ostergotland, Sweden

    Available from: 2016-03-10 Created: 2016-03-10 Last updated: 2017-11-30Bibliographically approved
  • 114.
    Engstrand, Christina
    et al.
    Linköping University, Department of Medical and Health Sciences, Division of Physiotherapy. Linköping University, Faculty of Medicine and Health Sciences. Region Östergötland, Anaesthetics, Operations and Specialty Surgery Center, Department of Hand and Plastic Surgery.
    Kvist, Joanna
    Linköping University, Department of Medical and Health Sciences, Division of Physiotherapy. Linköping University, Faculty of Medicine and Health Sciences.
    Krevers, Barbro
    Linköping University, Department of Medical and Health Sciences, Division of Health Care Analysis. Linköping University, Faculty of Medicine and Health Sciences.
    Patients'€™ perspective on surgical intervention for Dupuytren'€™s disease€: experiences, expectations and appraisal of results2016In: Disability and Rehabilitation, ISSN 0963-8288, E-ISSN 1464-5165, Vol. 38, no 24-26, p. 2538-2549Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Purpose To explore patients’ perspectives on surgical intervention for Dupuytren’s disease (DD), focusing on patients’ appraisal of results, involving previous experiences, expectations and patient characters.

    Method The participants were 21 men, mean age 66 years, scheduled for DD surgery. Qualitative interviews were conducted 2–4 weeks before surgery and 6–8 months after surgery. The model of the Patient Evaluation Process was used as theoretical framework. Data were analyzed using problem-driven content analysis.

    Results Five categories are described: previous experiences, expectations before surgery, appraisal of results, expectations of the future and patient character. Previous experiences influenced participants’ expectations, and these were used along with other aspects as references for appraisal of results. Participants’ appraisal of results concerned perceived changes in hand function, care process, competency and organization, and could vary in relation to patient character. The appraisal of results influenced participants’ expectations of future hand function, health and care.

    Conclusions Patients’ appraisal of results involved multidimensional reasoning reflecting on hand function, interaction with staff and organizational matters. Thus, it is not enough to evaluate results after DD surgery only by health outcomes as this provides only a limited perspective. Rather, evaluation of results should also cover process and structure aspects of care.

    Implications for Rehabilitation

    • To improve health care services, it is important to be aware of the role played by patient’s previous experiences, expectations as well as staff and organizational aspects of care.
    • Knowledge about patients’ experience and view of the results from surgery and rehabilitation should be established by assessment of care effects on health as well as structure and process aspects of care.
    • Evaluation of structure and process aspects of care can be done by using questions about if the patient felt listened to, received clear information and explanations, was included in decision-making, and their view of waiting time or continuity of care.
    • Improving health care services means not only providing the best treatment method available but also developing individualized care by ensuring good interaction with the patient, providing accurate information, and working to improve the structure of the care process.
    • Before treatment, health care providers should have a dialogue with the patient and consider previous experiences and expectations in order to ensure the patient has balanced expectations of the outcome.
  • 115.
    Ericsson, Carin
    et al.
    Linköping University, Department of Medical and Health Sciences, Division of Community Medicine. Linköping University, Faculty of Medicine and Health Sciences.
    Skagerström, Janna
    Linköping University, Department of Medical and Health Sciences, Division of Community Medicine. Linköping University, Faculty of Medicine and Health Sciences. Region Östergötland, Regional Board, Research and Development Unit.
    Schildmeijer, Kristina
    Linnaeus Univ, Sweden.
    Arestedt, Kristofer
    Linnaeus Univ, Sweden; Kalmar Cty Council, Sweden.
    Broström, Anders
    Region Östergötland, Anaesthetics, Operations and Specialty Surgery Center, Department of Clinical Neurophysiology. Jonkoping Univ, Sweden.
    Pakpour, Amir
    Jonkoping Univ, Sweden; Qazvin Univ Med Sci, Iran.
    Nilsen, Per
    Linköping University, Department of Medical and Health Sciences, Division of Community Medicine. Linköping University, Faculty of Medicine and Health Sciences.
    Can patients contribute to safer care in meetings with healthcare professionals? A cross-sectional survey of patient perceptions and beliefs2019In: BMJ Quality and Safety, ISSN 2044-5415, E-ISSN 2044-5423, Vol. 28, no 8, p. 657-666Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Objectives To investigate patients perceptions of their meetings with healthcare professionals and the extent to which they believe they can influence patient safety in these meetings. Design Cross-sectional survey of patients using a study-specific questionnaire. Data were analysed using both parametric and non-parametric statistics. Setting The study was conducted in primary and secondary care in three county councils in southeast Sweden by means of a survey questionnaire despatched in January 2017. Participants Survey data were collected from 1445 patients, 333 of whom were complainants (patients who had filed a complaint about being harmed in healthcare) and 1112 regular patients (patients recruited from healthcare units). Main outcome measures Patients perceptions of meetings with physicians and nurses, beliefs concerning patients contributions to safer care and whether the patients had suffered harm in healthcare during the past 10 years. Results Most respondents reported that it was easy to ask physicians and nurses questions (84.9% and 86.6%) and to point out if something felt odd in their care (77.7% and 80.7%). In general, complainants agreed to a higher extent compared with regular patients that patients can contribute to safer care (mean 1.92 and 2.13, pamp;lt;0.001). Almost one-third (31.2%) of the respondents (both complainants and regular patients) reported that they had suffered harm in healthcare during the past 10 years. Conclusions Most respondents believed that healthcare professionals can facilitate patient interaction and increase patient safety by encouraging patients to ask questions and take an active part in their care. Further research will need to identify strategies to support such questioning in routine practice and ensure that it achieves its intended goals.

  • 116.
    Eriksson, Therese
    et al.
    Linköping University, Department of Medical and Health Sciences, Division of Health Care Analysis. Linköping University, Faculty of Health Sciences.
    Tinghög, Gustav
    Linköping University, Department of Medical and Health Sciences, Division of Health Care Analysis. Linköping University, Faculty of Health Sciences. Linköping University, Department of Management and Engineering, Economics. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Societal Cost of Skin Cancer in Sweden in 20112015In: Acta Dermato-Venereologica, ISSN 0001-5555, E-ISSN 1651-2057, Vol. 95, no 3, p. 347-348Article in journal (Other academic)
  • 117.
    Eriksson, Thérèse
    et al.
    Linköping University, Department of Medical and Health Sciences, Division of Health Care Analysis. Linköping University, Faculty of Medicine and Health Sciences.
    Levin, Lars-Åke
    Linköping University, Department of Medical and Health Sciences, Division of Health Care Analysis. Linköping University, Faculty of Medicine and Health Sciences.
    Utvärdering av vårdval ryggkirurgi i Stockholms län2018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Uppdrag och syfte

    Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi vid Linköpings Universitet fick under 2014 i uppdrag av Stockholms Läns Landsting (SLL) att utvärdera vårdval ryggkirurgi (VVR). I VVR används ett värdebaserat ersättningssystem vilket gör att VVR skiljer sig från andra vårdval inom Stockholms län.

    Syftet med denna utvärdering är att 1) utifrån registerdata utvärdera VVR utifrån volym, kostnad samt hälsoutfall med Region Östergötland som kontroll, 2) redogöra för hur anställda inom SLL respektive de privata vårdgivarna har upplevt utformning, implementering, förvaltning av VVR och hur det har påverkat deras arbete samt hur de upplevde beslutsprocessen för införandet.

    Metod

    Att kombinera kvantitativa och kvalitativa metoder kan vara värdefullt vid utvärdering av en komplex intervention med många faktorer att ta hänsyn till. Kvantitativ och kvalitativ metod erbjuder olika sätt att beskriva ett fenomen, vilket innebär att metoderna kan generera olika resultat. Man bör inte utgå ifrån att resultaten ska replikera varandra utan snarare att man ska få en djupare förståelse för fenomenet. I denna utvärdering är utgångspunkten att metoderna kan och bör användas som komplement till varandra.

    Den kvalitativa delen i denna rapport bygger på intervjuer med anställda på Hälso- och sjukvårdsförvaltningen (HSF) vid SLL samt anställda hos de privata vårdgivarna1. Ändamålsenlig urvalsteknik har använts för att välja intervjupersoner och intervjuerna baseras på en explorativ ansats. Den kvantitativa delen baseras på registerdata från fem olika registerhållare, deskriptiva data presenteras och statistiska analysmetoder har använts för att jämföra grupper och utveckling över tid före och efter införandet av VVR. Utvärderingen grundar sig på Donabedians ramverk för utvärdering av kvalitet inom sjukvården (1).

    Resultat baserat på registerdata

    Volym

    Antalet indexoperationer har ökat med 17 procent efter införandet av VVR. Volymökningen kan förklaras med att det operationstak som fanns vid upphandling har tagits bort och att den nya ersättningsnivån kräver en högre produktion. Även tillgängligheten har ökat, dels på grund av det finns fler vårdgivare, dels på grund av utökade öppettider samt fler mer centralt belägna mottagnings- och rehabiliteringslokaler.

    Hälsoutfall

    Under de tre år som har gått sedan införandet av VVR har 1006 fler patienter opererats jämfört med motsvarande period före införandet. Detta motsvarar en vinst på 210 QALYs till följd av VVR. Livskvalitetsvinsten efter operation per patient har inte påverkats av VVR, men justerat för vårdtyngd och socioekonomiska faktorer har den postoperativa livskvaliteteten ökat med 0,04 i EQ-5D-index.

    Kostnader

    SLL:s kostnad för elektiv ryggkirurgi har i genomsnitt ökat med 20 miljoner kronor per år efter införandet av VVR. Den totala kostnaden för elektiv ryggkirurgi har ökat med 16 procent jämfört med motsvarande period före vårdvalet. Kostnadsökningen kan förklaras av volymökningen som uppgick till 17 procent. Kostnaden per operation har minskat med 7 procent. Även kostnaden per vårdepisod2 har minskat med 9 procent.

    Den inkrementella kostnadseffektkvoten för VVR estimerades till drygt 50 000 kronor per vunnet kvalitetsjusterat levnadsår (QALY). Om kostnaden för vård under hela vårdepisoden och indirekta kostnader kopplade till sjukfrånvaro inkluderades i analysen uppgick den inkrementella kostnadseffektkvoten till 230 000 kronor per vunnen QALY.

    Individ- och prestationsersättning

    Baserat på patientens svar på Global Assessment såg den prestationsbaserade ersättningen i genomsnitt ut enligt följande:

    • Helt försvunnen smärta: 3 651 kr
    • Mycket förbättrad smärta: 1 167 kr
    • Något förbättrad smärta: -1 746 kr
    • Oförändrad smärta: -4 453 kr
    • Försämrad smärta: -6 215 kr
    • Hade inte smärta: 529 kr

    Tanken var att prestationsersättningen skulle uppgå till ungefär 10 procent av bas- och garantiersättning, i realiteten blev andelen som högst knappt 7 procent. I de flesta fall uppgick prestationsersättningen till cirka ±2 procent av bas- och garantiersättningen. Den individbaserade justeringen låg i majoriteten av fallen på ca ±2 procent.

    I jämförelse med de kostnader som uppkommer på grund av kostnadsansvaret för postoperativ vård menade vårdpersonal att den värdebaserade ersättningen (baserat på GA) var för låg. De ansåg därför att det inte var värt att följa upp den värdebaserade ersättningen och därmed har incitamenten inte haft önskad effekt då fokus främst ligger på att hålla de postoperativa kostnaderna nere istället för på hur den värdebaserade ersättningen kan maximeras.

    Sjukskrivning

    Andelen sjukskrivna patienter minskar efter införandet av VVR. Antalet sjukskrivningsdagar har ökat, främst på grund av längre sjukskrivning före operation.

    Konsumtion av smärtstillande läkemedel

    Andelen patienter som använder opioidbaserade läkemedel postoperativt har minskat med VVR, även doseringen per patient har minskat. Andelen patienter som använder antiepileptika har preoperativt och i samband med operation ökat, men postoperativt minskat. Andelen patienter som använde antidepressiva postoperativt ökade efter införandet av VVR, likaså doseringen preoperativt och i samband med operation.

    Resultat baserat på intervjuer

    Utformning, implementering och förvaltning

    Hos vårdgivare var beslutet att införa VVR väl förankrat, mycket på grund av att professionen fick komma till tals under utformningen av vårdvalet. Hos Hälso- och sjukvårdsförvaltningen (HSF) hade beslutet inte samma stöd då man tidigare bedömt att elektiv ryggkirurgi inte lämpade sig som vårdval samt att landstingets system inte kunde stödja den typen av ersättningssystem som diskuterades.

    Generellt har kommunikationen upplevts som god mellan vårdgivare och HSF under utformningen av VVR. Personal hos vårdgivare upplevde kommunikationen som särskilt god i jämförelse med hur kommunikationen varit i utformningen av andra vårdval.

    Flera intervjupersoner menade att det saknades stöd för hur man praktiskt skulle arbeta med det nya systemet, vilket kan förklaras av att VVR var nytt även för personalen på HSF. Personal hos vårdgivarna upplevde att det tog för lång tid att få svar på frågor vilket i sin tur ledde till att ärenden samlades på hög och personal kände stress över att antalet olösta ärenden ökade. Vårdvalet upplevdes som personbundet, särskilt under de första åren efter införandet av VVR.

    På HSF fanns en medvetenhet om att de inte riktigt hade resurser till löpande uppföljning och revidering av avtalen med vårdgivare. Det gav upphov till viss frustration över att veta vad som bör förändras utan att ha de resurser som krävs för att genomföra det. För att ekonomiska incitament ska vara långsiktigt effektiva är det viktigt med kontinuerlig uppföljning och justering.

    Arbetsprocesser

    Vårdgivare

    VVR är utformat så att vårdgivarna är fria att utforma sina arbetsprocesser på det sätt som de själva anser är bäst. Den enda begränsningen är ersättningen som landstinget har bestämt baserat på kostnadsdata från en av vårdgivarna. Det tvärprofessionella arbetet var mer påtagligt hos två av de fyra intervjuade vårdgivarna.

    Efter införandet av VVR uppgav vårdpersonal att de blivit mer enhetliga i registreringsförfarandet och mer stringenta i sina bedömningar av operationsindikationer. En negativ sidoeffekt som framkommit är att särskilda ingrepp inte gått att utföra inom vårdvalets ramar. Därför anser vårdgivarna att en justering av tillåtna kombinationer vore lämpligt så att fler diagnoser och ingrepp inkluderas för att undvika att patienter hamnar utanför systemet.

    Vårdgivarna inom VVR har ett postoperativt kostnadsansvar för patienten vilket ger dem anledning att bygga upp ett förtroende hos patienterna för att öka chansen för att patienten kommer tillbaka vid komplikationer samt efterlever läkarens anvisningar. Då patienterna är fria att söka sig till en annan vårdgivare skulle det underlätta för vårdgivarna om de blev informerade när deras patient vårdades på annat håll för att på så vis ge dem en chans att själva åtgärda komplikationen. Det postoperativa kostnadsansvaret har dock upplevts som administrativt krävande då IT-systemet inte är tillräckligt förfinat för att urskilja vård kopplad till VVR från annan vård. Därutöver uppgav intervjupersoner en upplevd avsaknad av struktur och stöd för hur man praktiskt skulle inkludera sjukgymnastik. Samordningen av sjukgymnastik har varit komplicerat för alla vårdgivare och det är svårt att styra patienter som har ett fritt val. Detta ansvar har blivit en central del i vårdgivarnas arbete varför många tycker att större vikt borde

    ha lagts på utformningen av detta ansvar. Det kan därför uppfattas som att inkluderingen av sjukgymnastik var ett för stort steg att ta i samband med införandet av VVR men samtidigt ett steg i rätt riktning som egentligen skulle ha krävt både bättre utformade system och en bättre samverkan med sjukgymnastik som område.

    Hälso- och sjukvårdsförvaltningen (HSF)

    Generellt har HSF inte haft möjlighet att genomföra den kontinuerliga uppföljning och revidering som vårdvalet kräver på grund av relativt små personella resurser. Istället har arbetssättet gällande vårdval generellt kännetecknats av större revideringar med några års mellanrum. Detta arbetssätt påminner i stor utsträckning om det arbetssätt som råder under upphandlingsförfaranden inom SLL. En utav grundidéerna med vårdval går därför till viss del förlorad när avtalsrevideringarna är stora och sker sällan istället för att mindre justeringar görs fortlöpande för att anpassa systemet. Vidare skulle HSF:s arbete gynnas av att få in ökad kompetens som kan hantera och utveckla de typer av informationssystem som är en förutsättning för att upprätthålla ett komplext vårdval som VVR.

    Arbetsbelastning

    Den administrativa bördan upplevs ha ökat för personal både på HSF och hos vårdgivarna. Den största orsaken till den ökade administrativa bördan är det nya ersättningssystemet som krävt mycket manuellt arbete, främst på grund av hanteringen av det postoperativa kostnadsansvaret. För vårdgivare upplevs även den kliniska arbetsbelastningen ha ökat då de genomför fler operationer på grund av den lägre ersättningsnivån, ökad konkurrens och för att det inte finns något operationstak.

    Inställningen till VVR med ett värdebaserat ersättningssystem

    Införandet av VVR upplevs generellt som positivt eftersom det ger vårdgivarna större utrymme för långsiktighet. Det finns dock en oro för att fortsatt effektivisering ska leda till negativa effekter för patienter. Vårdgivare betonade därför vikten av indexuppräkning av ersättningsnivån. Generellt finns en positiv inställning till att ersättningen är kopplad till patientutfall, men med nuvarande utformning och ersättningsnivå ligger inte fokus på att maximera patientutfall utan på att minimera potentiellt undvikbara oönskade händelser (PUOH) och fysioterapi. Det nya ersättningssystemet kopplat till VRR uppfattas som komplext vilket till stor del kan bero på brist på transparens kring hur olika patientfaktorer påverkar ersättningen. Lämpligheten att basera ersättningsnivån på det patientrapporterade utfallsmåttet global assessment (GA) har också ifrågasatts. Dels för att GA baseras på en subjektiv värdering, dels för att en för stor vikt i ersättningen ligger på att patienten ska bli helt smärtfri, vilket inte är vanligt för patientgruppen inom VRR.

    Vilka faktorer upplevs ha störst betydelse för utfallet?

    Det postoperativa kostnadsansvaret menar vårdgivarna är den aspekt i VRR som har haft störst påverkan i det dagliga arbetet. Det har genererat en obruten vårdkedja som bidragit till att man som vårdgivare får en närmare relation till patienten. Med det postoperativa kostnadsansvaret kan vårdgivarna följa patienten hela vägen från bedömning till ettårsuppföljning. Därutöver framhävs också avtalsformen, att bedriva verksamhet enligt Lagen om valfrihetssystem (LOV) underlättar planering av verksamheten på lång sikt och ger utrymme för att arbeta mer mot kvalitet jämfört med avtalsformen under Lagen om offentlig upphandling (LOU). Under intervjuerna framförde många att även om VVR inte givit någon mätbar effekt ännu (2013-2016), så har kopplingen av ersättning till hälsoutfall varit viktig då det upplevts som en fingervisning om var fokus bör ligga på för att uppnå bättre kvalitet.

    Slutsatser

    • Antalet opererade patienter har ökat med 17 procent efter införandet av VVR.
    • Den totala kostnaden har ökat med 16 procent, däremot har medelkostnaden per operation minskat.
    • Vårdvalet har inte haft någon effekt på den individuella livskvalitetsvinsten, men då fler patienter opereras ökar den aggregerade livskvalitetsvinsten.
    • Den minskade genomsnittliga kostnaden per operation indikerar en effektivare vård då livskvalitetsvinsten inte har påverkats negativt.
    • Den prestationsbaserade ersättningens andel av den totala ersättningen behöver bli större för att generera effekt.
    • Individjusteringen upplevs inte vara tillräcklig för att motverka skillnader i ekonomisk risk mellan patienter.
    • Istället för fokus på postoperativ hälsomaximering ligger fokus på postoperativ kostnadsminimering.
    • Vårdvalet har inte haft någon större effekt på patientsammansättningen.
    • Andelen sjukskrivna patienter minskar efter införandet av VVR.
    • Den generella uppfattningen av vårdval ryggkirurgi var positiv bland personal hos de privata vårdgivarna och HSF.
    • Uppfattningen hos vårdpersonal var att det postoperativa kostnadsansvaret hade haft störst effekt på det dagliga arbetet och att det gav vårdgivarna en bättre helhetssyn av patientens behov.
    • Kopplingen av ersättning till patientrapporterat utfallsmått upplevdes också som viktigt, även om den i dagsläget var för låg för att generera effekt.
    • Vårdvalet har medfört en hög administrativ arbetsbörda på grund av det nya beskrivnings- och ersättningssystemet. Idag kvarstår relativt mycket manuellt arbete med den komplexa ersättningsmodellen.
    • Hur forskning och utveckling ska bedrivas och finansieras behöver lösas, särskilt eftersom de offentliga sjukhusen inte är inkluderade i VVR och de privata aktörerna opererar majoriteten av patienterna inom elektiv ryggkirurgi.
    • Resultaten tyder på en omställningsperiod de första åren efter införandet av VVR och därför är det viktigt att följa utvecklingen från år 2016 och framåt för mer långsiktiga effekter av VVR.
  • 118.
    Eriksson, Thérèse
    et al.
    Linköping University, Department of Medical and Health Sciences, Division of Health Care Analysis. Linköping University, Faculty of Health Sciences.
    Roback, Kerstin
    Linköping University, Department of Medical and Health Sciences, Division of Health Care Analysis. Linköping University, Faculty of Health Sciences.
    Lundqvist, Martina
    Linköping University, Department of Medical and Health Sciences, Division of Health Care Analysis. Linköping University, Faculty of Health Sciences.
    Levin, Lars-Åke
    Linköping University, Department of Medical and Health Sciences, Division of Health Care Analysis. Linköping University, Faculty of Health Sciences.
    Carlsson, Per
    Linköping University, Department of Medical and Health Sciences, Division of Health Care Analysis. Linköping University, Faculty of Health Sciences.
    Hälsoekonomisk effektanalys av forskning inom programmet Innovationer för framtidens hälsa2014Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Det övergripande syftet i denna rapport är att undersöka vad de forskningsprojekt som erhållit medel från VINNOVA har resulterat i och om resultaten har omsatts i praktiken inom hälsooch sjukvården eller kommersiellt, men också att beräkna hälsoekonomiska effekter när det är möjligt. När det gäller programmet Innovationer för framtidens hälsa inkluderades de projekt som erhållit medel från VINNOVA mellan åren 2009 och 2013 och som avslutats fram till augusti 2013. Dessa uppgick till 19 stycken och spänner över ett brett spektra av medicinska och hälsorelaterade tillämpningsområden och befinner sig i olika faser i forskningen. Projekten representerar en blandning av tillämpad forskning och forskning på en mer grundläggande nivå.

    Projektens utveckling har analyserats utifrån en innovations- och spridningsprocess, om det finns visade hälsoeffekter och hälsoekonomiska effekter analyseras även dessa. Alla projekt, med undantag från ett, har genererat minst en produkt. Fyra forskningsprojekt har genererat två produkter, därför har totalt 23 produkter klassificerats. Projektens innovationsprocess har analyserats utifrån en innovationstrappa bestående av sju steg. Typvärdet för projektens förflyttning uppgår till ett steg, totalt har nio projekt förflyttat sig ett steg. Det därefter mest frekventa värdet är två steg, totalt åtta projekt har förflyttat sig två steg. Den största förflyttningen var fem steg, från steg ett till steg sex. Utfallet för projektens spridningsprocess gällande hälsoekonomiska effekter beskrivs nedan:

    • Två projekt har resulterat i en etablerad produkt med avläsbara hälsoeffekter. (A)
    • Tre projekt har resulterat i en produkt som befinner sig i en tidig spridningsfas i hälso- och sjukvården. (C)
    • Tio projekt har resulterat i en produkt som hittills endast använts i forskningssyfte eller för forskningsändamål. (D)
    • Sex projekt har resulterat i kunskaper som med stor sannolikhet kan vidareförädlas till en produkt. (E)
    • Två projekt har resulterat i kunskaper som har öppnat upp för vidare/fördjupad forskning. (F)

    Inget av de studerade projekten har klassificerats i kategori B eller G, dvs. forskning som lett till en etablerad produkt men utan hälsoeffekter respektive forskning som inte bidragit till en produkt eller kunskaper som kommer att leda till en produkt. Majoriteten av projekten har resulterat i en produkt som hittills endast använts i forskningssyfte för forskningsändamål eller en färdig produkt avsedd att användas endast för forskningsändamål.

    Hälsoekonomiska analyser genomfördes på grundval av de två projekt som genererat hälsoeffekter. Uppskattningen av hälsoekonomisk effekt bör tolkas med försiktighet då beräkningarna är baserade på antaganden med många osäkerheter.

    • Screeningsinstrumentet WINROP är ett datorprogram som avgör vilka nyfödda barn som ligger i riskzonen för att utveckla ögonsjukdomen prematuritetsretinopati (ROP). En fördel med metoden är att, för barnen, besvärande ögonundersökningar kan undvikas. Baserat på antalet för tidigt födda barn år 2012, skulle även en kostnadsbesparing på cirka 2,6 miljoner kronor per år kunna åstadkommas.
    • Lungtransplantationssystemet Vivoline LS1 används för att utvärdera, rekonditionera och förvara lungor inför en transplantation. Systemet möjliggör att fler lungor kan bli tillgängliga för transplantation. Uträkningar pekar på att Vivoline LS1 skulle kunna generera en samhällsvinst på mellan 9 och 51 miljoner kronor per år. Osäkerheten i beräkningen beror på stora variationer i kostnader för en lungtransplantation vilken kan bero på komplexiteten i processen.

    Vidare gjordes en långtidsuppföljning av sju projekt som bedömdes lovande i en tidigare effektanalys från 2009. Ingen av de inkluderade teknologierna hade avvecklats och de flesta hade genomgått en teknisk och marknadsmässig utveckling. Ett projekt fick vid uppföljningen klass A istället för B.

    Analysen visar att det går att härleda forskningens effekter och att effekterna blir tydligare med tiden. Uppföljningen av de avslutade projekten inom programmet Innovationer för framtidens hälsa visar en viss måluppfyllelse av programmets kortsiktiga mål och det ser lovande ut även för de långsiktiga.

    Slutsatser

    • Sjutton av de nitton projekten i programmet Innovationer för framtidens hälsa har efter kort tid utvecklats positivt utifrån ett innovationsperspektiv.
    • Tio projekt har resulterat i en eller flera produkter som hittills använts i forskningssyfte dvs. produkterna är fortfarande föremål för kliniska prövningar eller är enbart avsedda att användas för forskningsändamål.
    • Två projekt har visat hälsoekonomiska effekter.
    • Finansieringen från VINNOVA upplevdes ha haft stor betydelse för projekten.
    • I långtidsuppföljningen av projekt som tidigare erhållit medel från VINNOVA och NUTEK har projekten utvecklats vidare sedan den tidigare uppföljningen och det finns exempel på hälsoekonomiska effekter.
    • Det är fördelaktigt att beskriva forskningsprojekten utifrån både ett effekt- och innovationsprocessperspektiv.
    • Ett bättre stöd för kommersialisering och implementering efterlyses.
  • 119.
    Eriksson, Thérèse
    et al.
    Linköping University, Department of Medical and Health Sciences, Division of Health Care Analysis. Linköping University, Faculty of Health Sciences.
    Tinghög, Gustav
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Economics. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Samhällskostnader för hudcancer 20112014Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Under senare år har antalet nya fall av hudcancer kraftigt ökat. I Sverige har antalet dödsfall till följd av hudcancer ökat med 38 procent mellan åren 1997 och 2011. Denna utveckling leder inte enbart till ökat mänskligt lidande i samband med sjukdom utan också till en ökad ekonomisk börda för samhället. Det är därför av stor vikt att motverka denna oroande utveckling för att undvika en allt tyngre samhällsbörda till följd av hudcancer.

    Syfte

    I denna rapport presenteras förekomsten av olika hudcancerdiagnoser i Sverige 2011 samt samhällskostnaderna relaterat till dessa diagnoser. Dessutom redovisas en sammanställning av genomförda hälsoekonomiska utvärderingar av preventiva insatser mot hudcancer som finns publicerat internationellt.

    Resultatet från studien utgör även ett viktigt kunskapsunderlag i uppföljningen och vid måluppfyllelsebedömningen av miljökvalitetsmåletSäker strålmiljö.

    Resultat

    De totala kostnaderna för hudcancer i Sverige år 2011 beräknas till 1,58 miljarder kronor. Direkta kostnader (dvs. sjukvårdskostnader) uppgick till 909 miljoner kronor (58 procent), medan indirekta kostnader(dvs. produktionsbortfall) uppgick till 671 miljoner kronor (42 procent). Malignt melanom är den enskilda hudcancerdiagnos som står för de största samhällskostnaderna, 830 miljoner kronor. Det är framförallt kostnaderna kopplade till produktionsbortfall vid dödsfall som bidrar till att malignt melanom är den samhällsekonomiskt mest belastande hudcancerformen. Icke melanom hudcancer står dock för de största sjukvårdskostnaderna, 348 miljoner kronor. Detta beror främst på att dessa cancertyper sammantaget är betydligt vanligare förekommande än malignt melanom. Kostnaderna som presenteras i rapporten visar på en ökning med 331 miljoner kronor jämfört med de kostnader som presenterades år 2005 i en rapport av Tinghög et al på uppdrag av Statens strålskyddsinstitut (SSI).

    Konklusioner

    Den sammantagna slutsatsen baserad på litteraturöversikten av hälsoekonomiska utvärderingar av preventiva metoder mot hudcancer är att det idag saknas studier relevanta för den svenska kontexten där kostnadseffe - tiviteten bedömts. Svårigheten att kunna genomföra randomiserade kontrollerade studier är en bidragande orsak till detta. Framöver bör initiativ för att beräkna kostnadseffektivi eten av preventiva åtgärder efterlysas.

  • 120.
    Erlandsson, Eva
    et al.
    Svensk Försäkring.
    Carlsson, Per
    Linköping University, Department of Medical and Health Sciences, Division of Health Care Analysis. Linköping University, Faculty of Medicine and Health Sciences. Prioriteringscentrum.
    Wallenskog, Annika
    Sveriges Kommuner och Landsting.
    Vården kräver tydligare prioriteringar och nya lösningar2014In: Dagens Samhälle, p. 20 februari-Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Hur mycket sjukvård har vi råd med i framtiden och hur ska vi prioritera för att möta behoven och patienternas krav på kvalitet och tillgänglighet? Forskare och experter från SKL, Prioriteringscentrum och Svensk Försäkring presenterar en rapport som lägger grunden för en diskussion om välfärdsutmaningarna och hur de ska finansieras utifrån principerna om vård på lika villkor och efter behov.

  • 121.
    Ernesäter, Annica
    et al.
    University of Gavle, Faculty of Health and Occupational Studies, Gävle and Uppsala University, Dept of Public Health and Caring Sciences, Sweden.
    Engström, Maria
    University of Gavle, Faculty of Health and Occupational Studies, Gävle and Uppsala University, Dept of Public Health and Caring Sciences, Sweden.
    Winblad, Ulrika
    Uppsala University, Department of Public Health and Caring Sciences, Health Services Research, Sweden.
    Rahmqvist, Mikael
    Linköping University, Department of Medical and Health Sciences, Division of Health Care Analysis. Linköping University, Faculty of Medicine and Health Sciences.
    Holmström, Inger K
    Uppsala University, Department of Public Health and Caring Sciences, Health Services Research and Mälardalen University School of Health, Care and Social Welfare, Sweden.
    Telephone nurses' communication and response to callers' concern-a mixed methods study.2016In: Applied Nursing Research, ISSN 0897-1897, E-ISSN 1532-8201, Vol. 29, p. 116-121Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    AIMS: The aim of this study was to describe telephone nurses' and callers' communication, investigate relationships within the dyad and explore telephone nurses' direct response to callers' expressions of concern

    BACKGROUND: Telephone nurses assessing callers' need of care is a rapidly growing service. Callers with expectations regarding level of care are challenging.

    METHOD: RIAS and content analysis was performed on a criterion sampling of calls (N=25) made by callers who received a recommendation from telephone nurses of a lower level of care than expected.

    RESULTS: Telephone nurses mainly ask close-ended questions, while open-ended questions are sparsely used. Relationships between callers' expressions of Concern and telephone nurses responding with Disapproval were found. Telephone nurses mainly responded to concern with close-ended medical questions while exploration of callers' reason for concern was sparse.

    CONCLUSION: Telephone nurses' reluctance to use open-ended questions and to follow up on callers' understanding might be a threat to concordance, and a potential threat to patient safety.

  • 122.
    Falk, Barbro
    BF Information, Kalmar.
    Wirén, Kristina (Photographer)
    Fotograf Kristina Wirén, Kalmar.
    Nionde nationella prioriterings-konferensen 2017: En summering2017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Engagerat, angeläget och inspirerade. Så kan man sammanfatta den nionde nationella priorite­ringskonferensen som arrangerades i Kalmar den 23-25 oktober. Första dagen var det förmöte med grundkurs i prioriteringskunskap och de två följande dagarna bjöds det på ett fullspäckat program med intressanta sessioner. Omkring 300 personer från hela landet hade tagit sig till konferensanläggningen Kalmarsalen för att uppdatera sig på området, träffa kollegor och utbyta erfarenheter.

    Den nationella prioriteringskonferensen är en mötesplats för personer som arbetar med prioritering inom vård och omsorg på olika sätt och fokuserar på metoder och arbetssätt, organisering av prioriteringsprocesser, rollfördelning mellan aktörer, lämpliga beslutsunderlag etc. Temat för årets konferens var: ”Vårdens prioriteringar – union eller konflikt?”.

    Konferensen äger rum vartannat år och nu var det den nionde gången som arrangemanget gick av stapeln. För värdskapet i år svarade Landstinget i Kalmar län i samarbete med Prioriterings-centrum vid Linköpings universitet. Moderator under konferensen var Christina Kennedy, chefredaktör på Dagens Medicin.

  • 123.
    Falk, Magnus
    et al.
    Linköping University, Department of Medical and Health Sciences, Division of Community Medicine. Linköping University, Faculty of Medicine and Health Sciences. Östergötlands Läns Landsting, Local Health Care Services in West Östergötland, Research & Development Unit in Local Health Care.
    Bradley, Thomas
    Östergötlands Läns Landsting, Centre for Laboratory Medicine, Department of Clinical Pharmacology.
    Edström, Morgan
    Östergötlands Läns Landsting, Center for Diagnostics, Department of Clinical Pharmacology.
    Johansson-Fredin, Solveig
    Östergötlands Läns Landsting, Local Health Care Services in Central Östergötland, Primary Health Care in Central County.
    Tärning, Eva
    Östergötlands Läns Landsting, Centre for Laboratory Medicine, Department of Clinical Pharmacology.
    Carlsson, Per
    Linköping University, Department of Medical and Health Sciences, Division of Health Care Analysis. Linköping University, Faculty of Medicine and Health Sciences.
    Från evidens till praktik: utvärdering av ett nytt arbetssätt för att använda evidens i vårdens förbättringsarbete2014Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Att hälso- och sjukvården ska bedrivas utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet är allmänt vedertaget. Ett snabbt ökande kunskapsflöde innebär dock höga krav på såväl behandlande enheter som på den enskilda läkaren, som i sitt vardagsarbete ska fatta medicinska beslut utifrån bästa möjliga kunskap. Att på ett strukturerat och effektivt sätt underlätta spridningen av, och tillgången till, evidensbaserad kunskap utgör en stor utmaning för hela samhället, inklusive forskarsamhället. För vården är det en utmaning att använda kunskapen.

    Syftet med projektet var att utveckla, pröva och utvärdera en lokalt anpassad modell för implementering av evidensbaserad kunskap i klinisk verksamhet, baserad på ett arbetssätt som tidigare prövats i Kanada (Alberta Ambassador Programme), och som modifierades för att passa de lokala förutsättningarna i Östergötland, där projektet genomfördes. Som kliniskt beslutsproblem att studera valdes förskrivning av läkemedlet pregabalin, som används vid epilepsi, generaliserat ångestsyndrom (GAD) och neuropatisk smärta. Valet grundades på att läkemedlet är dyrt i förhållande till alternativen, på en  ökande förskrivning med stor variationinom länet, samt på rapporter om  förskrivning utanför rekommenderadesjukdomstillstånd. Sammantaget pekade detta på osäkerhet i hur läkemedlet skulle användas och därmed utrymme för förbättring.

    Projektet genomfördes i fyra steg: 1) Framtagning av ett övergripande evidensdokument för pregabalin, 2) Expertgruppsmöten (uppdelade på psykiatri/smärta) där det utifrån evidensdokumentet arbetades fram ett sammanfattande evidensunderlag/expertrekommendation, 3) Dialogmöten på ett antal sjukhuskliniker/vårdcentraler, samt 4) Uppföljning och utvärdering. En webbenkät skickades till deltagarna direkt efter genomförda dialogmöten, samt efter tio veckor. Resultatet visade att deltagarna till övervägande del var nöjda med innehållet i och formerna för dialogen. En majoritet bedömde innehållet som värdefullt för kliniska ställningstaganden, och att det vid tioveckorsuppföljningen fått spridning på den egna enheten. Statistik över receptförskrivningen av pregabalin tio månader före och efter interventionen, visade för länets tre psykiatriska kliniker (vilka före interventionen skilt sig drastiskt åt i fråga om förskrivning per 1000 patienter) en tydlig utjämning i förskrivning mellan klinikerna. För övriga sjukhuskliniker och vårdcentraler gick det däremot inte att se någon tydlig förändring i detta avseende.

    Sammanfattningsvis bedöms den prövade modellen för implementering av evidensbaserad kunskap ha fungerat väl utifrån det praktiska genomförandet och baserat på deltagarnas omdömen, och bör därav kunna prövas även inom andra områden.

  • 124.
    Fasakin, Gbola Jonathan
    Linköping University, Department of Medicine and Health Sciences, Tema Health and Society.
    Vesico-vaginal fistula and psycho-social well-being of Nigerian women2008Independent thesis Advanced level (degree of Magister), 20 points / 30 hpStudent thesis
    Abstract [en]

    The problem of vesico-vagina fistula still remains a ravaging scourge in resource-poor countries of which Nigeria is visibly prominent. A majority of the cases are attributed to prolonged complicated labour due to inaccessibility of adequate and immediate obstetric health care. Complicated labour arises as a result of narrow pelvis bones of victims due to suffering from poor nutrition. While the above factors are noted as the direct cause to the prevalent of VVF, there are other socio-cultural conditions which predispose victims to this disease. Notable among them are the following: poverty; marital age; illiteracy; hazardous traditional practices, such as female circumcision. VVF victims often live an unworthy life. Many of them have been abandoned or divorced by their husbands and become ostracised by families and societies because of their repulsive smell and inability to engage in sexual activity and bear children. VVF victims suffer both physical and social consequences, many of them find it difficult to engage in any economic activity, surviving the hardship is very complicated and pathetic; some victims turn to street begging, while others survive through hawking of “bagged” water and selling firewood.

    Most studies conducted on the problem of Vesico vaginal fistula are done from the medical perspectives, often neglecting the psycho-social consequences faced by the sufferers. This study, however, discusses the socio-cultural and the psychological consequences of the disease. Locally and internationally, attempts are being made to eradicate the problem of VVF, however, if the Nigerian government does not recognise the incidence of VVF as a major public health issue, it will continue to ravage lives of Nigerian women, hence increasing maternal mortality in the country. This study proffers recommendations to help eradicate or alleviate the problem in Nigeria.

  • 125.
    Franc, Karolina
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, Department of Computer and Information Science.
    Patienten som hörnpelare i vårdsystemet- sett ur ett patientcentrerat vårdperspektiv2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 12 credits / 18 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    De senaste decennierna har det inom hälso- och sjukvården tagits en mängd initiativ för att enskilda individer i större utsträckning skall få vara delaktiga i utformningen av sin egen vård. Forskning har funnit att kroniskt sjuka patienter besitter en unik kunskap baserad på erfarenhet av att leva med sin sjukdom. Ett förändrat synsätt inom vården har därför vuxit fram där man i större utsträckning vill involvera patienten i sin vård, ett förhållningssätt som förespråkas inom patientcentrerad vård.

    Syftet med denna studie är bland annat att belysa hur missnöjda patienter ser på sjukvård och ifall deras syn på sjukvården återspeglar ett patientcentrerat förhållningssätt. Likaså ämnas det undersökas ifall en ökad patientmedverkan kan leda till ökad patientsäkerhet. För att uppfylla studiens syfte söktes svar på frågor som vilken typ av stöd och information patienter och anhöriga behöver för att känna sig välinformerade om vad en diagnos innebär och vilka behandlingsalternativ som är möjliga. Data har samlats in genom en webbaserad enkätstudie med 28 respondenter. Både kvantitativa data och kvalitativa data står till grund för datamaterialet.

    Resultaten visar bland annat att det för patienten är ytterst viktigt att få information som är individuellt anpassad. Detta kan innebära att information skall ges både muntligt och skriftligt, gärna med uppföljningssamtal. Lika viktigt är det att vårdpersonal tar sig tid att lyssna på patienten, och ser till vilka preferenser och behov patienten ger uttryck för. För att patienterna skall kunna medverka till en bättre vård är det viktigt för patienten att denne känner sig delaktig i vården och att patienten själv är påläst för att bättre kunna förstå det som sker. Lika viktigt är det här att vårdpersonalen visar att de är lyhörda och tar sig tid att lyssna, och att de därigenom låter patienten få fram den kunskap och erfarenhet som patienten faktiskt har av att leva med sin sjukdom eller skada.

    Denna studie kan ses som ett led i ett kvalitetsarbete med målet att förbättra patientens delaktighet inom vården genom att lyfta fram kunskap om vad patienter själva anser vara betydelsefullt för en bättre vård.

  • 126.
    Franc, Karolina
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Information Systems. Linköping University, The Institute of Technology.
    Vårdanställdas efterlevnad av informationssäkerhetspolicys: faktorer som påverkar efterlevnaden2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Information security has grown into a field of study that has gained increasingly attention within organizations. In the early days focus of the field has primerly been on technical solutions in order to protect information. Only recently information security has come to be seen as a complex area including both technical, organizational and human factors. In order to strive for a high degree of information security within the organization, emphasis has to be placed on developing a functional information security policy. Just as important is that security managers continually educate and create awareness amongst employees with regards to existing threats if information security rules are not respected.

    The main purpose in regards to this study has been to investigate the determinants of employees' compliance with information security policies. A further aim of the study has been to examine how the actual compliance of information security regulations is reflected in two healthcare clinics in the county council of Östergötland. In order to fulfill the purpose of the study, case studies were carried out in the clinics, where both filed studies and interviews with staff members formed the basis for data collection.

    The results show that security awareness and compliance with safety regulations within the surveyed organizations are fairly good, but there are differences in the level of compliance. The results show that employees to some degree overlook safety rules in order to make their work more efficient. The most common security rule that showed non-compliance was where employees occasionally did not logg off or lock the computer as it was left unattended.

    Determinants that showed to have an influence on whether or not employees comply with information security policys are among other factors to what extent the employee belives that the behavior is being monitored, awareness about conseqences from not complying with the security rules, as well as to what extent one belives that the actual threat occurs. Additional determinants that were found to have an influence on the actual behavior with regards to compliance is to what extent the employee considers the regulations to be in conflict with other interests, such as efficiency or convenience. In order to introduce effective policy measures knowledge is needed where policy makers understand what motivates employees to comply with safety rules, as well as the values that underlie their behavior.

  • 127.
    Fredriksson, Mio
    et al.
    Department of Public Health and Caring Sciences, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Halford, Christina
    Department of Public Health and Caring Sciences, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Eldh, Ann Catrine
    Dalarna University, Sweden; Uppsala University, Sweden.
    Dahlström, Tobias
    Department of Public Health and Caring Sciences, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Vengberg, Sofie
    Department of Public Health and Caring Sciences, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Wallin, Lars
    School of Education, Health, and Social Studies, Dalarna University, Falun, Sweden; Division of Nursing, Department of Neurobiology, Care Sciences and Society, Karolinska Institutet, Huddinge, Stockholm, Sweden; Department of Health and Care Sciences, The Sahlgrenska Academy, University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    Winblad, Ulrika
    Department of Public Health and Caring Sciences, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Are data from national quality registries used in quality improvement at Swedish hospital clinics?2017In: International Journal for Quality in Health Care, ISSN 1353-4505, E-ISSN 1464-3677, Vol. 29, no 7, p. 909-915Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Objective

    To investigate the use of data from national quality registries (NQRs) in local quality improvement as well as purported key factors for effective clinical use in Sweden.

    Design

    Comparative descriptive: a web survey of all Swedish hospitals participating in three NQRs with different levels of development (certification level).

    Setting and Participants

    Heads of the clinics and physician(s) at clinics participating in the Swedish Stroke Register (Riksstroke), the Swedish National Registry of Gallstone Surgery and Endoscopic Retrograde Cholangiopancreatography (GallRiks) and the Swedish Lung Cancer Registry (NLCR).

    Main Outcome Measure(s)

    Individual and unit level use of NQRs in local quality improvement, and perceptions on data quality, organizational conditions and user motivation.

    Results

    Riksstroke data were reported as most extensively used at individual and unit levels ( x̅ 17.97 of 24 and x̅ 27.06 of 35). Data quality and usefulness was considered high for the two most developed NQRs ( x̅ 19.86 for Riksstroke and x̅ 19.89 for GallRiks of 25). Organizational conditions were estimated at the same level for Riksstroke and GallRiks ( x̅ 12.90 and x̅ 13.28 of 20) while the least developed registry, the NLCR, had lower estimates ( x̅ 10.32). In Riksstroke, the managers requested registry data more often ( x̅ 15.17 of 20).

    Conclusions

    While there were significant differences between registries in key factors such as management interest, use of NQR data in local quality improvement seems rather prevalent, at least for Riksstroke. The link between the registry’s level of development and factors important for routinization of innovations such as NQRs needs investigation.

  • 128.
    Furberg, Elisabeth
    Linköping University, Department of Medical and Health Sciences, Health Technology Assessment. Linköping University, Faculty of Health Sciences.
    Ansvar för sin hälsa?: Problem och möjligheter med att tillämpa en ansvarsprincip inom hälso- och sjukvården2007Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Att låta individuellt ansvar för sin egen hälsa påverka hälso- och sjukvårdens prioriteringar är ett förslag som är välkänt och ofta diskuterat i prioriteringsdebatten, men också ett förslag som sällan får bifall. Varken i Norge eller i Sverige ansåg prioriteringsutredningarna att en ansvarsprincip vore lämplig i prioriteringssammanhang och hittills har förslaget om en ansvarsprincip inte realiserats.

    En anledning både till frågans fortsatta aktualitet och till utredningarnas tveksamhet är troligtvis dess bredd och komplexitet. En princip som den ovan föreslagna måste förstås i relation till redan existerande moraliska värderingar och uppfattningar, och frågan om en ansvarsprincip berör många olika värderingar och uppfattningar både när det gäller personligt ansvar och vilken roll detta ansvar bör ha inom hälso- och sjukvården. Syftet med föreliggande rapport är att belysa några av de problem (och möjligheter) som idén om en ansvarsprincip ställer oss inför.

    Det finns många olika typer av ansvar men jag menar att det ansvar vi rimligen tillskriver vissa personer för deras (dåliga) hälsotillstånd främst handlar om dessa personers onödigt stora risktagande med sin hälsa. Det vi vänder oss emot både när det gäller extremsportaren, rökaren eller en person som reser utomlands utan att ta de rekommenderade vaccinationerna (för att nämna några exempel) är att de alla tar risker med sin hälsa. Risktagande kan delas upp i direkta risker och kumulativa risker. Handlande som utgör en direkI relation till en ansvarsprincip verkar Shaver och Drowns femte variabel rimligast att förstå som ett ansvar att inte i onödan utnyttja hälso- och sjukvårdens resurser eftersom andra personer kan ha ett större behov av dessa. Detta är kanske också den främsta anledningen att ta en ansvarsprincip i beaktande vid fördelning av resurser.

    t risk är sådant som utgör en risk vid varje tillfälle handlingen utförs. Kumulativ risk är sådant handlande som sammantaget utgör en hälsorisk, men som inte nödvändigtvis är en risk vid det enskilda handlandet.

    Enligt psykologerna Shaver och Drown (Shaver, Drown 1986) tillskriver vi individer ansvar (och klander) efter att ha gjort en bedömning av fem olika variabler. Dessa variabler är orsakande, kännedom om sina handlingars konsekvenser, avsiktlighet, frivillighet och det moraliskt felaktiga i handlingen som man utfört. Trots att orsakande spelar viss roll när vi tillskriver ansvar verkar orsakande (i snäv bemärkelse) varken vara en nödvändig eller tillräcklig förutsättning för tillskrivande av ansvar. Om det ansvar man har för sin hälsa/ohälsa innebär just att man inte bör ta alltför stora risker med sin hälsa verkar orsakssambanden spela en än mindre roll. Detta skulle förklara varför vi till exempel anser att en skadad bergsklättrare till viss del kan vara ansvarig för sin skada trots att han eller hon inte har orsakat den i någon strikt bemärkelse. Däremot är det viktigt för tillskrivande av ansvar att individen faktiskt kände till vilka risker hans eller hennes handlande innebar.

    Medan en bergsklättrare troligtvis känner till de risker han eller hon tar är det kanske inte självklart att en rökare för några decennier sedan kände till de hälsorisker rökning innebär.

    En skillnad mellan kumulativa risker och direkta risker är att man i en bemärkelse kan säga att de senare är avsedda till högre grad. När det gäller ansvar i förhållande till just ohälsa är det tydligt att avsikten med handlingen eller vanan sällan är skada eller sjukdom. När det gäller de direkta riskerna kan man emellertid tänka sig att de möjliga negativa konsekvenserna under normala omständigheter tas i beräknande till högre grad vilket i sin tur kan förstås som en högre grad av avsiktlighet. Det kumulativa risktagandet, å andra sidan, är troligtvis avsiktligt till lägre grad eftersom riskerna här ofta ligger längre fram i tiden och inte har en lika tydlig koppling till beteendet.

    När det gäller frivillighet och avsaknad av tvång verkar det faktum att det ofta är vanor eller beroende som ligger till grund för det kumulativa risktagandet tala för att det finns en viss skillnad i vårt tillskrivande av ansvar även här, men frågan hur stort tvång olika beroenden eller de faktorer som gör att vi grundlägger vissa vanor är svår att besvara. Dessutom kan man tänka sig att även de personer som tar direkta risker påverkas av behov av andra kemiska substanser som t ex adrenalin. Vad som är en ursäktande grad av tvång i förhållande till en ansvarsprincip borde dock inte vara annorlunda än den grad av tvång vi anser frånta en person ansvar i andra sammanhang som till exempel inom rättssystemet.

    Ett av de huvudsakliga problemen med en ansvarsprincip i allmänhet och ansvar för hälsa i termer av risk i synnerhet är att det är svårt att dra en gräns för vilken typ av risker en ansvarsprincip ska tillämpas på. Vi tar alla risker med vår hälsa och frågan är hur man på ett rimligt sätt ska kunna avgöra vilken typ av risker som är för stora. Vid en sådan bedömning löper man stor risk att valet av grupper en ansvarsprincip skulle kunna tillämpas på är redan utsatta grupper eller patientgrupper ur en lägre socioekonomisk samhällsklass. Detta är i synnerhet ett problem om hälsa ses som en av de resurser många av oss anser att samhället bör fördela rättvist. Vidare måste man vara uppmärksam på andra tillämpningsproblem som till exempel vem som ska göra bedömningen av den enskilde individens ansvar för sitt hälsotillstånd och om denna bedömning främst ska göras på vissa typer av patientgrupper eller på individen.

    Om man trots detta problem skulle lägga en ansvarsprincip till den etiska plattformen återstår problemen med ansvarsprincipens relation till de övriga principerna i den etiska plattformen. Här finns emellertid också en möjlighet. En ansvarsprincip och dess påverkan på resursfördelningen inom hälso- och sjukvården skulle kunna begränsas genom just dess relation till exempel människovärdesprincipen eller behovs- eller solidaritetsprincipen. Vidare kan man tänka sig att en ansvarsprincip (tillsammans med andra principer) kunde vara en riktlinje för vad som ska ingå i det offentliga åtagandet.

  • 129.
    Garpenby, Peter
    Linköping University, Department of Department of Health and Society, Center for Medical Technology Assessment. Linköping University, Faculty of Health Sciences.
    Aktivera medborgarna i svåra beslut2002In: Landstingsvärlden, ISSN 0282-4485, no 21, p. 35-36Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 130.
    Garpenby, Peter
    Linköping University, Faculty of Health Sciences.
    Att omsätta psykiatrireformen i handling: en första redovisning från Östergötland1996Report (Other academic)
  • 131.
    Garpenby, Peter
    Linköping University, Faculty of Health Sciences.
    Den medicinska professionen: Tre samhällsvetenskapliga perspektiv1995In: Hälsoekonomiska perspektiv: Tolv forskare om utveckling, styrning och utvärdering av hälso- och sjukvården / [ed] Per Carlsson, Clas Rehnberg, Stockholm: SNS förlag, 1995, 1:1, p. 40-62Chapter in book (Other academic)
  • 132.
    Garpenby, Peter
    Linköping University, Department of Department of Health and Society, Center for Medical Technology Assessment. Linköping University, Faculty of Health Sciences.
    Effekter av nya styrformer på kvalitetsarbetet i sjukvården1996In: Den planerade marknaden: om nya styrformer i hälso- och sjukvården / [ed] Socialstyrelsen, Stockholm: Socialstyrelsen , 1996Chapter in book (Other academic)
  • 133.
    Garpenby, Peter
    Linköping University, Faculty of Health Sciences. Linköping University, Department of Medical and Health Sciences.
    Embarking on transparent priority setting: different strategies in Sweden2010Conference paper (Other academic)
  • 134.
    Garpenby, Peter
    Linköping University, Department of Medical and Health Sciences, Division of Health Care Analysis. Linköping University, Faculty of Medicine and Health Sciences.
    Evidensbaserade policybeslut i hälso- och sjukvård: Redovisning av nio strategier2015Report (Other academic)
    Abstract [en]

    In Sweden, the importance of a "knowledge-based health care" has been emphasized in official documents and agreements between the government and the regional health authorities, at least since the mid- 1990s. Within the concept of evidence-based policy (EBP), however there is a much broader ambition than merely to substantiate the clinical part of health service decision-making with evidence. The intention behind EBP is to increase the influence of “evidence” in both administrative and political decision-making.

    Available review articles indicate that the actual knowledge about how to promote EBP is very limited. The few articles that exist point in the same direction, namely that two areas essential: (a) personal relationships and contacts between producers of research and users of research and (b) measures to make research results clear and accessible so that their use will increase.

    This report presents nine different strategies to enhance EBP: those that focus on the evidence base, the interaction between producers and users of evidence, and increased understanding of the conditions prevailing in collective decision-making. A distinction should be made between approaches that have a limited view of what constitutes evidence – the focus is usually on research evidence - and those strategies that are based on assumptions that EBP is best promoted through a broader view of what constitutes evidence. Strategies that bring together producers and users of evidence, where for example "knowledge broker" is one form, constitutes a more interactive approach.

    A further expanded perspective on EBP is through strategies that focus on the development and use of evidence in relation to complex or "wicked" problems”. Here the decision maker is not only expected to use evidence but to apply a leadership to unconditionally identify evidence, using a multiplicity of actors. A broader view on the evidence base in collective decision-making need not entail that research-generated knowledge is given a limited role. It may instead be interpreted as a reason to advance the understanding of how different forms of knowledge can serve as complementary input in collective decisionmaking in a democratic society.

  • 135.
    Garpenby, Peter
    Linköping University, Faculty of Health Sciences.
    Introduktion av metoder inom psykiatrin i Blekinge, Västmanland och Östergötland: en jämförande studie1994Report (Other academic)
  • 136.
    Garpenby, Peter
    Linköping University, Department of Medical and Health Sciences, Division of Health Care Analysis. Linköping University, Faculty of Medicine and Health Sciences.
    Kunskapsstyrning: Mångtydig styrform som behöver studeras2016In: Perspektiv på utvärdering, prioritering, implementering och hälsoekonomi: En hyllningsskrift till Per Carlsson / [ed] Martin Henriksson, Linköping: Linköping University Electronic Press, 2016, p. 30-37Chapter in book (Other academic)
  • 137.
    Garpenby, Peter
    Linköping University, Department of Medical and Health Sciences, Division of Health Care Analysis. Linköping University, Faculty of Health Sciences.
    Medborgaren i prioriteringsprocessen2001Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Del I: Medborgaren i prioriteringsprocessen – en översikt

    • Uppfattningen att allmänheten (eller befolkningen) bör konsulteras inför beslut som gäller prioritering av resurser i hälso- och sjukvården vinner ökad anslutning i framför allt länder där denna sektor finansieras med offentliga medel som kontrolleras av politiska församlingar. Oberoende av om vården finansieras genom skatter eller försäkringspremier är beslutsfattare i många länder medvetna om riskerna med att reservera ställningstaganden om resursfördelning enbart för en liten krets av ”experter”.
    • Motiven för att involvera allmänheten har både en moralisk och en demokratisk dimension. När beslutsfattare inom hälso- och sjukvården ställs inför frågor som inte låter sig besvaras med enbart ideologiska eller vetenskaplig argument ökar motivet för en folklig förankring. Om medborgarna upplever brist på inflytande i frågor som uppfattats som väsentliga kan förtroendet för en demokratisk ”kontroll” av hälso- och sjukvården undergrävas.
    • Det går att urskilja tre huvudsakliga syften med en utökad konsultation av allmänheten i anslutning till prioriteringsprocessen. I det första fallet är syftet med konsultationen att nå fram till ett konkret resultat som speglar befolkningens värderingar. I det andra fallet att ”rättfärdiga” prioriteringsprocessen, d.v.s. att flertalet medborgare ska uppfatta processen som ”rimlig” och ”rättvis”. I det tredje fallet att få till stånd en demokratisk process som engagerar medborgarna medan det är mindre viktigt att den leder till ett konkret resultat på kort sikt.
    • Det finns några viktiga principiella skillnader mellan de olika metoder som står till buds för att involvera allmänheten. För det första om allmänhetens medverkan sker avskilt från andra parters deltagande (t.ex. politiker, experter m.fl.) eller om man integrerar deltagandet, d.v.s. sammanför allmänheten med andra parter i gemensamma forum. För det andra om man eftersträvar en viss grad av representativitet (för befolkningen i stort) eller om det sker en medveten selektion (t.ex. enbart personer med vissa erfarenheter) eller om medborgarna deltar på eget initiativ oavsett bakgrund (självselektion). För det tredje om möjlighet till diskussion mellan deltagarna erbjuds i den aktuella konsultationen eller om de medverkande lämnar sina synpunkter (ställningstaganden) individuellt. För det fjärde om extern information presenteras för deltagarna som grund för antingen kollektiv diskussion eller individuellt ställningstagande.
    • Praktiska försök i Storbritannien med fördjupat deltagande för allmänheten i prioriteringsprocessen tyder på att deltagarnas attityder i sakfrågor liksom tilltron till den egna förmågan att komma fram till en ståndpunkt kan förändras över tiden. Vissa frågeställningar kräver mer tid för att deltagarna ska kunna ta ställning till olika alternativ (de är helt enkelt inte vana att tolka frågor om t.ex. hälso- och sjukvård i abstrakta termer). Det gäller särskilt i situationer där deltagarna uppmanades att ta ställning till val mellan kliniska metoder. I frågor som gäller övergripande principer för hälso- och sjukvården (t.ex. vad medborgarna förväntar sig av en offentligt finansierad sjukvård) tycks däremot deltagarna ha lättare att uttrycka sin uppfattning.
    • Utmaningen ligger i att hitta rätt kombinationer av metoder vid rätt tillfälle. Det är orimligt att föreställa sig att bara en metod för konsultation av allmänheten skulle vara tillfyllest i alla situationer. För att ta reda på vad som det rätta i olika miljöer måste vi genomföra väl planerade försök som dokumenteras systematiskt från början till slut. Endast under sådana omständigheter kan vi på ett meningsfullt sätt utvärdera försöken och lära oss något för framtiden.

    Del II: Medborgarjuryn vid prioritering – en fördjupning

    • Deltagarna i en medborgarjury representerar sig själva - inte något särskilt intresse eller någon bestämd kunskap eller erfarenhet. De utgör en delmängd av befolkningen som samlas för att gemensamt framlägga sin syn på ett samhällsproblem. I utgångsläget har juryn att besvara en i förväg formulerad fråga, men har möjlighet att inom rimliga gränser avvika från eller utveckla frågeställningen. Viktiga inslag i metoden är utfrågning av ”vittnen” som ska förse juryn med underlag, tid till diskussion mellan deltagarna, och slutligen utformningen av en rekommendation som offentliggörs.
    • Metoden bygger på antagandet att medborgarnas värderingar och preferenser formas genom ”lärande” i form av åsiktsutbyte och offentliga samtal. Målet är att hitta former för demokratiskt deltagande som inte bara uttrycker enskilda individers privata intressen utan uppmuntrar till breda lösningar på väsentliga samhällsproblem.
    • Följande rekommendationer avseende medborgarjuryns arbete lämnas av IPPR, som utvärderat en del av de brittiska försöken:
    1. Frågeställningen ska utgår från ett verkligt ”fall”, inte ett hypotetiskt.
    2. Den ansvariga organisationen (sponsorn) ska vara beredd på och kunna hantera detta ”fall” i beslutsprocessen.
    3. Den ansvariga organisationen ska vara beredd att ta till sig en rekommendation från juryn även om den inte överensstämmer med den egna ståndpunkten.
    4. Den ansvariga organisationen ska vara klar på vad den önskar ha ut av juryprocessen.
    • Medborgarjuryn är en av få tekniker för konsultation av allmänheten som resulterar i ett konkret material som direkt kan vägas in i en politisk beslutsprocess. Den frågeställning som juryn har att behandla är tydliggjord, förutsättningarna för arbetet är klargjort i förväg. Den rekommendation som juryn ska lämna ifrån sig är tänkt att uppfylla förhållandevis stora krav på motivering och klarhet. Därmed är medborgarjuryn i några viktiga avseenden vida överlägsen andra metoder för konsultation av allmänheten.
    • Medborgarjuryn som metod rymmer dock - jämfört med en del andra metoder för konsultation - några uppenbara problem. Den är inte bara tidskrävande och kostsam utan den engagerar direkt ett mycket begränsat antal medborgare, vars representativitet kan ifrågasättas. I det sistnämnda ligger den mest allvarliga svagheten. En annan kritisk punkt gäller processen varigenom juryn kommer fram till sitt ställningstagande. Det är helt klart att arrangören har ett intresse av att juryn formulerar en gemensam ståndpunkt. Det finns en risk att ”avvikare” påverkas inte bara av övriga deltagares argument (vilket är helt i linje med arbetsformen) men också av de underförstådda kraven från arrangören att komma fram till en gemensam uppfattning.
    • Sammanfattningsvis kan sägas att vi saknar en djupgående och systematisk kunskap om hur medborgarjuryn kan användas som metod för att konsultera allmänheten i anslutning till en prioriteringsprocess inom vård och omsorg. De försök som har genomförts har en alltför fragmentarisk karaktär för att uppfylla högt ställda krav på evidens.
  • 138.
    Garpenby, Peter
    Linköping University, Faculty of Health Sciences.
    Ny organisation för psykiatrin i Östergötland: en studie av implementering inom ett landsting1991Report (Other academic)
  • 139.
    Garpenby, Peter
    Linköping University, Department of Department of Health and Society, Center for Medical Technology Assessment. Linköping University, Faculty of Health Sciences.
    Prioriteringsprocessen Del I: Övergripande strategier2003Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna rapport utgör första delen av två rapporter som behandlar olika aspekter av prioriteringsprocessen. Prioriteringsprocessen innefattar ställningstaganden, val, inhämtande av information, tolkning av information, beslut och aktiviteter för att vinna stöd för de olika momenten i en sådan process. Prioritering av kollektiva resurser medför medvetna val mellan alternativ och försiggår på olika nivåer i ett samhälle, med olika typer av aktörer inblandade (politiker, tjänstemän, vårdpersonal, patienter, medborgare). I rapporten behandlas ett antal övergripande ”strategier” för prioritering av hälso- och sjukvård som harhämtats från den internationella litteraturen.

    Strategin ”Att fyndigt hanka sig fram” (eng. muddling through elegantly) tar avstånd från generella regler eller ”formler” för fördelning av resurser till vården, eftersom de tenderar att göra verksamheten statisk. Istället bör personalen i vården åtnjuta en betydande frihet att besluta om resursernas fördelning. Allmänheten har begränsad insyn i prioriteringsprocessen, men ges möjlighet att bedöma resultatet.

    Inom strategin för ”Rationellt beslutsfattande” (eng. rational decision-making) är inhämtandet av information en central aktivitet – vanligtvis den viktigaste. Aktuell information av bästa slag, helst framtagen genom vetenskaplig metod, ska ligga till grund för ställningstaganden – inget annat. Beslutsfattare på olika nivåer förväntas kunna handla rationellt, d.v.s. de ska med ledning av tillgänglig information söka efter den optimala lösningen utan att låta sig påverkas av ovidkommande faktorer.

    Strategin för ”Pluralistisk förhandling” (eng. pluralistic bargaining) menar att prioritering handlar om förmågan att ta fram socialt acceptabla beslut; och att en sådan process måste upprepas gång efter gång. Öppenhet, deltagande av många olika parter i processen, förmågan att ställa olika argument mot varandra och att analysera dessa, och slutligen att få besluten att framstå som ”rimliga”; det är den bästa möjliga lösningen på prioriteringsproblematiken.

    Strategin ”Samhällsdiskussion om värdegrund” (eng. the community approach) utgår från antagandet att påfrestningarna i samhället kommer att växa till gigantiska proportioner om vi söker finansiera alla potentiella medicinska insatser. Risken är att vi på vägen tappar bort väsentliga värden i synen på vad som är ett ”humant samhälle” och ett ”gott liv”. En bred diskussion i samhället bör initieras för att vi ska kunna angripa den ”omöjliga” värdegrund som driver utvecklingen i fel riktning. Allmänheten ska delta i detta ”samtal” varefter politiker och administratörer tar fram ”kategoribaserade riktlinjer” som tillämpas av vårdpersonalen.

    ”Kombinerat beslutsfattande” (eng. the model of health care requirements) är en kombination av inslag från en rationell respektive en pluralistisk strategi. Dels tydliga mål och principer, nyttjandet av god information och dels insikten om att prioriteringar måste ske fortlöpande på olika nivåer och med hänsyn tagen till lekmannasynpunkter (konsultation av patienter och allmänhet).

    ”Nivåanpassat beslutsfattande” (eng. explicit and implicit decision making) utgår från en situation där politiker tvingas vara tydliga i frågor om vad som ska finansieras medan verkställandet av beslut på andra nivåer innebär en ”dold” process för prioritering ( inte ett positivt val, utan som en tvingande omständighet). Den öppenhet som tillämpas på en nivå fungerar som ”skydd” för den dolda process som måste genomföras på andra nivåer.

    Om vi enbart fokuserar på frågan om öppenhet kan det förefalla som om de aktuella strategierna egentligen inte skiljer sig åt nämnvärt, mer än på några punkter. En sådan slutsats är emellertid helt felaktig; betydande skillnader framträder om man mera i detalj skärskådar respektive strategi.

    Genomgången pekar i riktning mot att vi inte har att göra med en prioriteringsprocess utan istället med två processer – en avseende intern legitimitet och en avseende extern legitimitet. Det är först när vi gör denna ”boskillnad” som innehållet i de olika strategierna blir riktigt begripligt.

    Processen för intern legitimitet kännetecknas av förmågan att hitta en kunskapsbas (vetenskaplig) och argument för att bygga prioriteringar på sådan kunskap. Det är den enda vägen som en kunskapsorganisation likt hälso- och sjukvården kan anträda för att säkerställa förtroendet för prioriteringar. ”Kombinationsstrategin” beskriver en rimlig modell för att säkerställa intern legitimitet i en prioriteringsprocess.

    Vad som behandlas av strategin för ”pluralistisk förhandling”, ”samhällsdiskussion om värdegrund” respektive ”att fyndigt hanka sig fram” är en prioriteringsprocess för att förbättra förutsättningarna för extern legitimitet. De visar emellertid på två fundamentalt olika sätt: att i förväg (ex ante) bygga under förtroendet genom vägledande principer respektive en öppen och pluralistisk beslutsprocess eller att i efterskott (ex post) ge utrymme för granskning och korrigering av utfallet.

    Av de granskade strategierna är det två som framstår som mer attraktiva när det gäller ambitionen att i Sverige utveckla en prioriteringsprocess för hälso- och sjukvård. Det är dels ”kombinationsstrategin” för att säkra intern legitimitet och en strategi för ”pluralistisk förhandling” för att öka förutsättningar för extern legitimitet.

  • 140.
    Garpenby, Peter
    Linköping University, Department of Medical and Health Sciences, Health Technology Assessment and Health Economics. Linköping University, Faculty of Health Sciences.
    Prioriteringsprocessen: Del II: Det interna förtroendet2004Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna rapport utgör andra delen av tre som behandlar olika aspekter av prioriteringsprocessen. I denna rapport behandlas en prioriteringsprocess för att säkerställa förtroendet inom hälso- och sjukvårdens organisation, d v s. avser intern legitimitet. I rapporten argumenteras för att olika komponenter behövs som kompletterar varandra (en syntes).

    Vi behöver därför fyra olika ”komponenter” för att bygga en prioriteringsprocess för intern legitimitet.

    Arbetsformer

    De arbetsformer som redovisas i rapporten skiljer sig åt och omfattar inte i samtliga fall en ”komplett” prioriteringsprocess, d v s att de inkluderar beslut om rangordning och åtföljande konsekvenser (ransonering av insatser eller bortval av insatser). Arbetsformerna Programbudgetering-marginalanalys (PBMA) och Medicinskt programarbete behöver inte innehålla beslut om bortval av insatser. Medicinskt programarbete är ingen standardiserad metod utan befinner sig under utveckling i Sverige. Den har inte samma teoretiska förankring som PBMA och den besläktade Makro-marginalanalys (MMA) vilka kan sägas bygga på inslag i ekonomisk teori. Medicinskt programarbete tar vanligtvis sin utgångspunkt i någon form av behovsanalys, medan inslagen av prioritering (rangordning och val) kan variera. Arbetsformen MMA – som bedrivits i form av ett experiment i Kanada - är ett försök att driva processen längre i riktning mot vad vi med svenska termer skulle kalla ”horisontell” prioritering, d v s att välja mellan olika insatser med bibehållande av ett befolkningsansvar. Arbetsformer behöver utvecklas vidare för både ”vertikal” och ”horisontell” prioritering. Gemensamt för dessa bör vara ambitionen att stärka förutsättningarna för intern legitimitet, och därför måste arbetsformerna kunna samspela med övriga komponenter som behandlas i rapporten.

    Beslutsunderlag

    Det finns en risk med att blanda metoder för att ta fram beslutsunderlag, som utgår från motsägelsefulla principer om vad som är önskvärda mål för samhället och för vården. Varje metod kan vara meningsfull i kraft av sin egen logik, men kan vara svår att tillämpa inom en hel samhällssektor, t ex hälso- och sjukvård. Ett sådant exempel kan vara ”Kvalitetsjusterade levnadsår” (QALYs). När metoderna tillämpas selektivt i vissa delar av sjukvården kan de bli ”omöjliga” med avseende på utfall av resursfördelningen.

    Det finns alltid en risk att för mycket kraft ägnas åt att ta fram beslutsunderlag, medan de ansvariga för prioriteringsprocessen inte tar ställning till frågor som: varför behöver vi detta underlag, vad representerar detta underlag och hur ska vi använda detta underlag tillsammans med annan typ av information?

    Värderingsplattform

    Prioriteringsprocessen innehåller en serie ställningstaganden och avvägningar, vilka bör vara konsistenta, och sammantaget leda arbetet i en riktning som de inblandade önskar. Inslag av värderingar är ofrånkomliga, och de inblandade bör tänka igenom konsekvenserna av olika ställningstaganden. I vissa fall har de inblandade i en beslutsprocess svårt att erkänna och explicit visa att värderingar används. En möjlighet kan vara att utveckla en ”normativ checklista” efter de principer som visats i rapporten.

    Förtroendeskapande institutioner

    Detta är en bortglömd komponent, som borde vara en självklarhet i en prioriteringsprocess inom vår typ av hälso- och sjukvårdssystem, där aktörer av olika slag förekommer: politiker, administratörer, forskare, professioner.

    Arbetsformerna inom prioriteringsprocessen kan lägga grunden för förtroendeskapande institutioner, men det är också möjligt att det behövs andra åtgärder. Samtidigt är byggandet av förtroendeskapande institutioner den kanske svåraste komponenten att säkerställa. Den kräver långsiktighet, vilket kan vara svårt att åstadkomma i dagens organisationer som utmärks av krav på förändring och flexibilitet.

    Arbetsformen som sammanhållande komponent

    I rapporten refereras till den ”kombinationsstrategi” som den brittiska hälsoekonomen Joanna Coast lanserat: som är ett försök att kombinera en mer rationell strategi där framtagandet av beslutsunderlag står i centrum, med en strategi som går ut på fortgående förhandlingar mellan parter och kritiskt granskande av underlag (vilken går under namnet pluralistisk förhandling). Jag har genom denna rapport visat att kombinationsstrategin rymmer flera tankar som visar sig hållbara för att skapa internt förtroende för prioritering inom hälso- och sjukvårdens egen organisation (intern legitimitet). Men medan Coast lägger tonvikten på sökandet efter goda beslutsunderlag (vilka också är nödvändiga), bör vi istället rikta blicken mot arbetsformer.

    Det är förmågan bland olika intressenter (politiker, forskare, sjukvårdsadministratörer och vårdprofessioner) att tillsammans hitta stabila arbetsformer för att hantera, tolka och agera utifrån information, som är nyckeln till intern legitimitet.

  • 141.
    Garpenby, Peter
    Linköping University, Faculty of Health Sciences. Linköping University, Department of Medical and Health Sciences, Division of Health Care Analysis.
    Prioriteringsprocessen Del II: Det interna förtroendet2004Report (Other academic)
  • 142.
    Garpenby, Peter
    Linköping University, Department of Department of Health and Society, Center for Medical Technology Assessment. Linköping University, Faculty of Health Sciences.
    Prioriteringsprocessen: exempel på övergripande strategier2003In: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 80, no 5, p. 398-405Article in journal (Other academic)
  • 143.
    Garpenby, Peter
    Linköping University, Department of Medical and Health Sciences, Health Technology Assessment and Health Economics. Linköping University, Faculty of Health Sciences.
    Samtalsdemokrati och prioritering: Utvärdering av ett försök med medborgarråd2002Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Rapporten utgör en beskrivning av - och vad gäller vissa aspekter – en utvärdering av det försök med ett s.k. medborgarråd som genomfördes av Landstinget i Östergötland i mars 2002. En grupp om nio medborgare hade då att begrunda och uttala sig om en prioriteringsfråga i hälso- och sjukvård, med betoning på läkemedel. Förebilden finns att hämta i den internationella modellen för en s.k. medborgarjury (”citizens’ jury”). Tydliga kännetecken är: en begränsad grupp medborgare som representerar sig själva, en i förväg definierad uppgift att lösa, information genom muntlig presentation (genom s.k. vittnen), diskussion mellan deltagarna, och på slutet en gemensam rekommendation.

    Det redovisade försöket måste betraktas som ”avancerat” av flera skäl. För det första, är det ovanligt att en politisk institution med ansvar för hälso- och sjukvård sätter ett så pass konkret fall av prioritering i händerna på en grupp medborgare och ber om ett utlåtande. För det andra, är det ovanligt vid demokratiförsök i svenska kommuner och landsting att arrangören väljer en så pass krävande metod (både för arrangören själv och för deltagarna) som ett ”medborgarråd”. För det tredje, har arrangören i det aktuella fallet lyckats planera och genomföra ett försök som ger viktiga insikter om vad ”öppen prioritering” i den svenska miljön kan innebära.

    • Urvalet av deltagare är en komplicerad process om ambitionen är att medborgarrådet ska spegla befolkning t.ex. vad gäller ålder, utbildning och geografisk hemvist. Det är sannolikt en fördel om man har en något större grupp att rekrytera från än vad arrangören hade i det aktuella fallet.
    • Vilken omsorg arrangören måste lägga ner på rekryteringen av deltagare avgörs slutligen av hur man tänker sig att ”använda” medborgarrådet. Man bör ha klart för sig att allmänhetens bild av arrangemanget kan påverkas av hur ett medborgarråd är sammansatt.
    • Fallet och uppdraget tar tid att utarbeta om man önskar presentera en konkret prioriteringsfråga för deltagarna. Det är viktigt att arrangören tänker igenom hur fallet ska kunna framställas på ett ”rättvisande” sätt. Deltagarna reagerar sannolikt om de upplever att en patientgrupp ”favoriseras” på bekostnad av en annan.
    • Urvalet av ”vittnen” kan påverka resultat och arrangören bör ställa sig frågan om hur sammansättningen av informationen ska utformas för att vara ”balanserad”. Det är möjligt att en externt rekryterad referensgrupp kan vara till hjälp i detta sammanhang.
    • Ordningsföljden för ”vittnen” kan få konsekvenser för hur deltagarna ser på ”fallet” och patienter som berättar om egna erfarenheter kan sannolikt påverka rådets deltagare starkt.
    • Medborgarrådets rekommendation bör vara skriftlig även om den också i slutskedet kan lämnas i muntlig form till en representant för arrangören.
    • Försöket visar att en grupp medborgare är kompetenta att diskutera och bedöma en prioriteringsfråga om de får tid på sig och möjlighet att inhämta information. Man bör dock i det aktuella fallet beakta att urvalet till medborgarrådet resulterade i en överrepresentation av äldre, välutbildade och personer med stort socialt kapital. Vi behöver liknande försök där deltagarna har en annan profil.
    • I ett vidare perspektiv gäller frågan hur ett arrangemang av den typ som medborgarrådet utgör ska kunna passas in i den institutionaliserade formen för representativ demokrati som t.ex. ett landsting utgör. Här återstår en hel del arbete, både för att säkra den interna och den externa legitimiteten.
    • I vilket avseende kan medborgarrådet bidra till att utveckla demokratin? För att råda bot på ”glappet” mellan valda politiker och medborgare räcker det inte med en intensifierad mediabevakning, utan arrangören av ett medborgarråd bör själv kunna erbjuda olika kanaler.
    • En möjlighet kan vara att låta en större allmänhet följa delar av genomförandet via tv. Man kan också tänka sig en offentlig debatt i anslutning till medborgarrådet, där olika intressen bjuds in för att kommentera syftet och valet av fall och dess bakgrund.
    • På sikt kan uppmärksamheten kring ett medborgarråd bidra till att stärka legitimiteten för prioriteringsprocessen. En sådan utveckling skulle vara ett led på vägen mot både öppna prioriteringar och en fördjupad demokrati.
  • 144.
    Garpenby, Peter
    Linköping University, Faculty of Health Sciences.
    Sjukvården i massmedierna1991In: Läkartidningen, ISSN 0023-7205, E-ISSN 1652-7518, Vol. 88, p. 1465-1466Article in journal (Other academic)
  • 145.
    Garpenby, Peter
    Linköping University, Faculty of Health Sciences.
    Sverige och Storbritannien: Intern marknad införs i sjukvården. Läkarkårens självständighet utmanas1992In: Läkartidningen, ISSN 0023-7205, E-ISSN 1652-7518, Vol. 89, no 1-2, p. 14-16Article in journal (Other academic)
  • 146.
    Garpenby, Peter
    Linköping University, Department of Department of Health and Society, Center for Medical Technology Assessment. Linköping University, Faculty of Health Sciences.
    The priority setting process: a macro perspektive2003Report (Other academic)
    Abstract [en]

    This report is the first of a two-part report addressing different aspects of the priority setting process. The priority setting process includes standpoints, choices, information acquisition, information interpretation, decisions, and activities to win support for the various steps in this type of process. Setting priorities for collective resources requires conscious choices between different options, it takes place at different levels in a society, and it involves different types of actors (politicians, administrators, health care personnel, patients, and the public). This report presents several broad strategies from the body of international literature on priority setting in health care.

    The muddling through elegantly strategy dissociates itself from general rules or formulas for allocating resources in health care since these tend to make the process static. Rather, health care personnel should have substantial freedom to make decisions about the distribution of resources. The public has limited insight into the priority setting process, but is given the opportunity to judge the results.

    In the strategy for rational decision making, the acquisition of information is a key activity – usually the most important. Only the best available information, preferably acquired through scientific methods, should serve as a foundation for making decisions. Decision makers at different levels are expected to act rationally, i.e. guided by the available information they seek the optimum solution without allowing themselves to be influenced by extraneous factors.

    The strategy for pluralistic bargaining implies that priority setting involves the ability to make socially acceptable decisions, and that this bargaining process must be repeated again and again. According to this strategy, we reach the best possible solution to the prioritisation problem through transparency, participation of many different parties in the process, the ability to consider and analyse opposing arguments, and finally viewing the decision as being “reasonable”.

    The community approach strategy assumes that strain on society will increase to gigantic proportions if we attempt to finance all potential medical interventions. There is a risk that along the way we will stray from the essential values of what constitutes a “humane society” and a “good life”. A broad discussion should be initiated in the community to deal with the “impossible” value systems that lead in the wrong direction. The public should participate in this discussion, whereupon politicians and administrators need to develop “categorical standards” that are applied by health care personnel.

    The model of health care requirements combines elements of the rational and the pluralistic strategies. It includes the clarification of goals and principles, the utilisation of good information, and the understanding that prioritisation must be a continuous process at different levels that also considers the viewpoints of lay persons (consultation of patients and the public).

    Explicit and implicit decision making refers to the situation where elected officials are forced to explicitly indicate what should be financed while implementation of decisions at other levels involves an implicit process of prioritisation (not so much a conscious choice as a compelling condition). The transparency at one level serves as “protection” for the concealed process that must be carried out at other levels.

    If we focus solely on the transparency issue, the strategies themselves do not appear to differ substantially, except on a few points. However, such a conclusion would be entirely erroneous – substantial differences begin to appear as we carefully scrutinise the various strategies.

    This review suggests that we are not dealing with a single priority setting process, but rather with two processes – one concerning internal legitimacy and another concerning external legitimacy. Only when we make this sharp distinction does the content of the different strategies become truly apparent.

    The process of internal legitimacy is characterised by the ability to identify a knowledge base (scientific) and arguments for establishing priorities based on that knowledge. This is the only way that knowledge-based organisations like health services can begin to gain trust for the priorities. The model of health care requirements describes a reasonable model for establishing internal legitimacy in a priority setting process.

    Pluralistic bargaining, the community approach, and muddling through elegantly are priority setting processes concerned with improving the conditions for external legitimacy. However, they present two fundamentally different perspectives: to prospectively (ex ante) build confidence through guiding principles and a transparent and pluralistic decision making process, or to retrospectively (ex post) provide an opportunity to review and revise the results.

    Of the strategies reviewed, two emerge as being more attractive in regard to developing a priority setting process for health services in Sweden. These are the model of health care requirements to assure internal legitimacy and pluralistic bargaining to enhance the conditions for external legitimacy.

  • 147.
    Garpenby, Peter
    et al.
    Linköping University, Department of Department of Health and Society, Center for Medical Technology Assessment. Linköping University, Faculty of Health Sciences.
    Andersson, Anna
    PrioriteringsCentrum.
    Junker, Sven-Olof
    PrioriteringsCentrum.
    Utvärdering av implementeringen av Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård i fyra landsting och regioner: Rapport 12005Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna rapport beskriver en mycket tidig (initial) fas av implementeringen av Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård (NRH) inom fyra landsting och regioner. Undersökningen är utförd av PrioriteringsCentrum på uppdrag av Socialstyrelsen.

    Syftet är att genom en jämförande fallstudie beskriva förutsättningarna i fyra landsting/regioner för att implementera Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård, och att analysera (förklara) skillnader och likheter bland dessa landsting/regioner i deras reaktion på riktlinjerna. De landsting och regioner som ingår i studien är Landstinget Sörmland, Landstinget Västernorrland, Region Skåne och Västra Götalandsregionen.

    Vi finner på det hela taget en positiv attityd till NRH i verksamheten och en vilja att agera med dokumentet som underlag. Inom verksamheten uppfattas NRH som ett stöd för prioriteringar och på många håll på verksamhetsnivån finns också ett stöd för öppna prioriteringar. Inom verksamheten liksom inom administrationen hittar vi en förhoppning om att NRH ska leda till ett arbete som ger en högre grad av systematisering av och överblick över hälso- och sjukvårdens innehåll. På många håll i verksamheten uppfattas NRH tillsammans med kvalitetsregister som viktiga verktyg för att följa upp och förbättra vården.

    Det är uppenbart att den professionella verksamheten och den politisktadministrativa delen inom de studerade landstingen/regionerna inte befinner i fas med avseende på kunskap om och förståelse för vad NRH innebär för huvudmannen. Vi tycker oss se tecken på att genomförandet av NRH inledningsvis sker i form av ”experimentell implementering.” Aktiviteter i anslutning till implementeringen sker huvudsakligen i den domän som domineras av professioner. Vi ser tecken på detta i främst Landstinget Sörmland och Region Skåne samt Västra Götalandsregionen. Eventuella konflikter får lösas på en låg nivå. I ett senare skede när tydliga alternativ finns och när resursanspråk knyts till väl definierade medel kan man föreställa sig att ansvaret flyttas högre upp i organisationen, och där engagerar politiska beslutsfattare. Vi bedömer dock att tjänstemän och politiker på landstings- och regionnivå förr eller senare tvingas ta ställning till NRH. Först måste dock verksamheten göra sin ”hemläxa” och erbjuda den politiskt-administrativa nivån en tolkning av vad riktlinjerna kan innebära för respektive landsting/region.

    Det är än så länge en öppen fråga om trycket underifrån i organisationen räcker för att aktivera den politiskt-administrativa nivån eller om nationella aktörer av olika slag måste stödja landstingen/regionerna för att detta ska bli möjligt.

  • 148.
    Garpenby, Peter
    et al.
    Linköping University, Faculty of Health Sciences.
    Byrsjö, Johan
    Den medicinska faktadatabasen MARS inom Socialstyrelsen: en utvärdering1998Report (Other academic)
  • 149.
    Garpenby, Peter
    et al.
    Linköping University, Department of Department of Health and Society, Center for Medical Technology Assessment. Linköping University, Faculty of Health Sciences.
    Byrsjö, Johan
    Linköping University, Department of Department of Health and Society, Center for Medical Technology Assessment. Linköping University, Faculty of Health Sciences.
    Hur följer läkare den medicinska utvecklingen?: Traditionella informationsvägar står sig bra - Internet kommer1999In: Läkartidningen, ISSN 0023-7205, E-ISSN 1652-7518, Vol. 96, no 40, p. 4343-4346Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    En snabbt ökande kunskapstillväxt i kombination med nya informationsvägar är en realitet för den moderna medicinska organisationen. Det finns starka incitament att ta fram ny kunskap och att publicera denna, vilket ställer den enskilda läkaren och grupper av läkare inför nya utmaningar.

    I denna artikel redogörs för situationen bland svenska läkare i tre specialiteter – allmänmedicin, oftalmologi och ortopedi – när det gäller preferenser avseende informationskällor, erfarenheter av informationsinhämtning och möjligheten att avsätta tid till att söka och inhämta ny information. Av undersökningen framgår bl a att användandet av Internet för medicinsk informationssökning är vanligare bland sjukhusläkarna än bland allmänläkarna.

  • 150.
    Garpenby, Peter
    et al.
    Linköping University, Department of Medical and Health Sciences, Division of Health Care Analysis. Linköping University, Faculty of Medicine and Health Sciences.
    Bäckman, Karin
    Linköping University, Department of Medical and Health Sciences, Division of Health Care Analysis. Linköping University, Faculty of Medicine and Health Sciences.
    Formal priority setting in health care: the Swedish experience2016In: Journal of Health Organisation & Management, ISSN 1477-7266, E-ISSN 1758-7247, Vol. 30, no 6, p. 891-907Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Purpose - From the late 1980s and onwards health care in Sweden has come under increasing financial pressure, forcing policy makers to consider restrictions. The purpose of this paper is to review experiences and to establish lessons of formal priority setting in four Swedish regional health authorities during the period 2003-2012.

    Design/methodology/approach - This paper draws on a variety of sources, and evidence is organised according to three broad aspects: design and implementation of models and processes, application of evidence and decision analysis tools and decision making and implementation of decisions.

    Findings - The processes accounted for here have resulted in useful experiences concerning technical arrangements as well as political and public strategies. All four sites used a particular model for priority setting that combined top-down- and bottom-up-driven elements. Although the process was authorised from the top it was clearly bottom-up driven and the template followed a professional rationale. New meeting grounds were introduced between politicians and clinical leaders. Overall a limited group of stakeholders were involved. By defusing political conflicts the likelihood that clinical leaders would regard this undertaking as important increased.

    Originality/value - One tendency today is to unburden regional authorities of the hard decisions by introducing arrangements at national level. This study suggests that regional health authorities, in spite of being politically governed organisations, have the potential to execute a formal priority-setting process. Still, to make priority-setting processes more robust to internal as well as external threat remains a challenge.

1234567 101 - 150 of 474
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf