liu.seSearch for publications in DiVA
Endre søk
Begrens søket
123 101 - 145 of 145
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 101.
    Nelson, Marie C
    et al.
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Enheten för historia.
    Drangert, Jan-Olof
    Tema Vatten Linköpings universitet.
    Nilsson, Hans
    ISAK/Historia Linköpings universitet.
    Why did they become pipe-bound cities?2002Inngår i: Public Works Management & Policy, ISSN 1087-724X, E-ISSN 1552-7549, Vol. 6, nr 3, s. 172-185Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 102.
    Nelson, Marie C
    et al.
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Enheten för historia.
    Förhammar, StaffanLinköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Enheten för historia.
    Funktionshinder i ett historiskt perspektiv2004Collection/Antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Handikapphistoria kan se ut och har också sett ut på flera sätt. Ett av syftena med föreliggande bok är att peka ut några annorlunda angreppssätt på handikapphistorien, ett annat är att redovisa de varierande ramar som bestämt både experters och gemene mans tänkande kring avvikelseproblematiken under de senaste århundradena. Författarna betonar vikten av att inte se handikapphistoria som ett forskningsfält som kan och bör studeras för sig. För att fullt ut förstå innebörden av de funktionshindrades villkor är det tvärtom önskvärt att se handikapphistorien som en del av en bredare historisk utveckling. De funktionshindrades villkor under de senaste seklerna bör därför ses i ljuset av dels framväxten av den moderna medicinen och pedagogiken, dels det svenska samhällets industrialisering, urbanisering, demokratisering och sekularisering.Utöver olika tematiska framställningar om funktionshindrades historiska villkor innehåller boken också en översikt över svensk handikapphistorisk forskning insatt i ett internationellt sammanhang och en grundläggande metod- och materialpresentation.Bokserien "Handikapp och samhälle" syftar till att tematiskt presentera aktuella socialvetenskapliga perspektiv på funktionshinder och handikapp för såväl universitets- och högskolestuderande som andra intresserade.Redaktörer för serien är Ove Mallander och Magnus Tideman, universitetslektorer vid Högskolan i Malmö respektive Högskolan i Halmstad.Mer information om våra bokserier och övriga böcker inom ämnesområdet finns på webbplatsen Handikapp och funktionshinder.

  • 103.
    Nelson, Marie C.
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Enheten för historia. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Förhammar, Staffan
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Enheten för historia. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Providing Care for Urban and Rural Children with Non-pulmonary Tuberculosis in Sweden, about 1900-19302008Inngår i: presented at IX International Conference on Urban History, Lyon, Frankrike, August 2008, 2008Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This paper deals with the treatment of children with non-pulmonary tuberculosis and lifts the patient  perspective, giving a profile of the patients, including their social and geographc origins.

  • 104.
    Nelson, Marie C.
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Enheten för historia. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Förhammar, Staffan
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Enheten för historia. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Swedish Seaside Sanatoria in the Beginning of the Twentieth Century2009Inngår i: Journal of the History of Childhood and Youth, ISSN 1939-6724, Vol. 2, nr 2, s. 249-266Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This article discusses the founding of Sweden's coastal sanatoria for the treatment of non-pulmonary tuberculosis among children. This survey sketches the origins, finansing, the political and scientific debates, as well as giving a broad profile of patients. The results are placed within the context of the development of soail policy within the early twentieth century.

  • 105.
    Nelson, Marie C.
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Enheten för historia. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Förhammar, Staffan
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Enheten för historia. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Synen på funktionshinder och funktionshindrade under 1900-talet: En forskningsöversikt2009Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Denna rapport är en översikt över den historisk forskning som har gjorts under 1900-talet inom ramen för fältet "funktionshinder". Den skall fungera som vägledning för att dels få en överblick över området, dels söka fördjupade kunskaper.

  • 106.
    Nelson, Marie C
    et al.
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Enheten för historia.
    Jütte, RobertRobert Bosch Stiftung, Stuttgart.Eklöf, MotziTema Hälsa Linklöpings universitet.
    Historical Aspects of Unconventional Medicine: Approaches, Concepts, Case Studies2001Collection/Antologi (Annet vitenskapelig)
  • 107.
    Nelson, Marie C
    et al.
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Enheten för historia.
    Nilsson, Hans
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för lokalhistoria.
    The Perennial Pig Problem: Pigs in theory and practice in 19th century towns and cities2007Inngår i: Urban Europe in Comparative Perspective,2006, Stockholm: Institute of Urban History, Stockholm University , 2007Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This article explores the role of pigs in Swedish urban history and discusses the economic, social and cultural aspects of pigs in the urban environment. The sanitary aspects have traditionally been brought to the fore. This study, however, analyzes these creatures in the in the light of other roles that they have had in Swedish culture.

  • 108.
    Nelson, Marie C
    et al.
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Enheten för historia.
    Rogers, John
    Department of History Uppsala University.
    Cleaning up the cities: The first comprehensive public health law in Sweden1994Inngår i: Scandinavian Journal of History, ISSN 0346-8755, E-ISSN 1502-7716, Vol. 19, nr 1, s. 17-39Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 109.
    Nelson, Marie C
    et al.
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Enheten för historia.
    Rogers, John
    Historiska institution Uppsala universitet.
    The epidemiologic transition revisited, or what happenes if we look beneath the surface?1997Inngår i: Health transition review, ISSN 1036-4005, Vol. 7, nr 2, s. 235-255Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 110.
    Nelson, Marie C
    et al.
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Enheten för historia.
    Rogers, John
    Department of History Uppsala University.
    The Right to Die? Anti-vaccination Activity and the 1874 Smallpox Epidemic in Stockholm1992Inngår i: Social history of medicine, ISSN 0951-631X, Vol. 5, nr 3, s. 369-388Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 111.
    Nelson, Marie C
    et al.
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Enheten för historia.
    Svanberg, Ingvar
    Uppsala University.
    Coffee in Sweden: A Question of Morality, Health and Economy1993Inngår i: Food and Foodways, ISSN 0740-9710, E-ISSN 1542-3484, Vol. 5, nr 3, s. 239-254Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 112.
    Petersson, Erik
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Enheten för historia. Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Tema Kultur och samhälle – Tema Q. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Den skoningslöse: en biografi över Karl IX2008Bok (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    För första gången beskrivs Karl IX:s liv i ett omfattande och heltäckande verk. Fram tonar bilden av en driven maktmänniska, som inte skydde några medel för att nå sina mål. Karls väg till tronen är en skräckinjagande berättelse kantad av avrättningar, bland annat det beryktade blodbadet i Linköping. Han visade ingen barmhärtighet med sina fiender, men framstår samtidigt som den omtänksamma familjefadern som bekymrade sig om sina barns väl och ve. När Karl föddes var Sverige ett fattigt land i Europas utkant, när han dog stod Sverige på gränsen till att bli en stormakt.

    Kung Karl IX levde mellan 1550 och 1611 i brytningstiden mellan medeltiden och det som brukar kallas nya tiden. Han var en skoningslös maktmänniska som inte skydde några medel för att nå sina mål.

    Sannolikheten för att han skulle bli kung föreföll under hans ungdom minimal, men genom en målmedveten kamp mot Erik XIV, Johan III, Sigismund, adeln och prästerskapet, kom Karl att till slut att nå tronen. Hans väg till rikets topp är en fascinerande och skräckinjagande demonstration av en okuvlig vilja.

    Under fyrtiotre år var Karl hertig över en stor del av Mellansverige, han blev riksföreståndare och slutligen kung. På sina olika positioner hade han stort inflytande över vilka beslut som togs och han omorganiserade många verksamheter efter utländska förebilder.

    Författaren vill i Den skoningslöse också fånga människan Karl IX. Vilka mål hade han, vad drev honom, hur var han som familjefar, vilka var hans drömmar och hans oro? Riksdagsprotokoll, brev, kalendrar och ögonvittnesskildringar ger oss en spännande bild av denne grymme och framsynte man som levde på gränsen till en ny tid

  • 113.
    Petersson, Erik
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Enheten för historia. Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Tema Kultur och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Maktspelerskan: drottning Kristinas revolt2011Bok (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Drottning Kristina är en av de mest fascinerande och undflyende monarkerna i den svenska historien. Hon har dock inte i lika hög grad som andra regenter betraktats som politisk varelse, istället har bilden av henne formats av att hon var kvinna på ett utpräglat manligt ämbete.

    I Maktspelerskan ger Erik Petersson en ny bild av drottning Kristina. Han visar att hon hade en stark politisk medvetenhet. Istället för att bli det lydiga redskap som Axel Oxenstierna och hans rådskollegor hade tänkt sig, var hon en viljestark regent som inte gick i någons ledband. Hon vägrade underteckna regeringsformen när hon blev myndig, vilket gav henne så gott som oinskränkt makt. Och hon tog strid med bördsadel och dess inflytande. Det var bara början på den revolt som fullbordades med att hon avsade sig kronan.

  • 114.
    Petersson, Erik
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Enheten för historia. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Michael H. Lindgren, Christopher Polhems testamente: berättelsen om ingenjören,entreprenören och pedagogen som ville förändra Sverige (Stockholm:Innovationshistoria Förlag och Nielsen & Norén Förlag 2011). 301 s.2012Inngår i: Historisk Tidskrift (S), ISSN 0345-469X, Vol. 3, s. 720-721Artikkel, omtale (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Fil. dr Michael H. Lindgren, disputerad vid Tema Teknik och Social förändring i Linköping och numera verksam vid Tekniska muséet, har länge intresserat sig för Christopher Polhem. När Lindgren ger sig i kast med hela Polhems liv riktar han framför allt sökarljuset mot dennes verksamhet som tekniker och entreprenör. Vi får följa Polhem från det han föds, enligt hans egna anteckningar den 18 december 1661 i Visby, fram till hans sista dagar på Södermalm sommaren 1751.

  • 115.
    Petersson, Erik
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Enheten för historia. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Slutstrid på distans: biskop Brask i exil2013Inngår i: Hans Brask: biskop mellan påvemakt och kungamakt / [ed] Christina Blomqvist, Ann-Charlotte Feldt, Per-Erik Lindgren, Gunnar Nordanskog, Skellefteå: Artos & Norma bokförlag, 2013, 1, s. 256-271Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Linköpings stift har bidragit med många namnkunniga personer till kyrkohistorien. En av dem, Hans Brask, var den siste katolske biskopen i Linköpings stift som fick sin utnämning bekräftad av påven. Han tillträdde som biskop 1513 och under 2013 firas ett 500-årsjubileum med ett stort antal arrangemang i Linköpings stift. 1500-talet var en brytningstid mellan katolskt och protestantiskt, mellan ky

  • 116.
    Petersson, Erik
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Enheten för historia. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Stormaktstidens lemlästade soldater: livet efter kriget2013Inngår i: Usla, elända och arma: samhällets utsatta under 700 år / [ed] Sofia Holmlund och Annika Sandén, Stockholm: Natur och kultur, 2013, 1, s. 95-118Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 117.
    Petersson, Erik
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Enheten för historia. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Wounded Veterans and the State: The precursor of the veteran’s home in Sweden (1560–1650)2014Inngår i: Scandinavian Journal of History, ISSN 0346-8755, E-ISSN 1502-7716, Vol. 39, nr 2, s. 185-197Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The aim of this article is to explain the prehistory of the veteran’s home in Sweden. In the 16th century the Swedish army was reorganized and conscripted soldiers became an important part of the army. The conscripted soldiers were peasants, and in 1620 King Gustavus Adolphus reorganized the army so that the peasantry became the major source of soldiers to the army. The system was quite different from others in Europe, most countries having armies based on mercenaries. In 1622, the king started a fund for wounded soldiers and launched a plan for a veteran’s home in the old monastery buildings in Vadstena, which was opened in the years around 1640. The fund and the plans for the veteran’s home can thus be said to have come from the fact that the Swedish king raised his army from the peasants, and this in turn meant that he had a stronger responsibility for them than other kings in Europe. The wounded soldiers therefore became a category of the poor that society thought were qualified for help in 17th-century Sweden.

  • 118.
    Petersson, Erik
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Enheten för historia. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Tema Kultur och samhälle.
    Sandén, Annika
    Historiska institutionen, Stockholms universitet, Stockholm, Sverige.
    En svag och vacklande man?: Petrus Benedicti omvändelse i ett omvälvande 1590-tal2012Inngår i: Auktoritet i förvandling: Omförhandling av fromhet, lojalitet och makt i reformationens Sverige / [ed] Eva-Marie Letzter, Uppsala: Historiska institutionen, Uppsala universitet , 2012, s. 91-112Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Vad är det egentligen som händer när reglerna för människors samvaro förändras? Hur påverkas samhället när gamla traditioner och maktförhållanden rubbas och nya upprättas i deras ställe? Detta är frågor som denna bok ställer med utgångspunkt i den svenska reformationen. Författarna till bokens fem artiklar utgår inte bara från synen på reformationen som en brytningstid. De argumenterar även för att vi bör betrakta reformationen som en period av pågående förhandling mellan nyare och äldre tankegods. Särskilt uppmärksammas hur aktörer på olika nivåer försökte påverka och hantera utvecklingen. Några artiklar diskuterar förändringarna i kyrkobruket och de konsekvenser som dessa förändringar fick för den folkliga fromhetskulturen. Andra behandlar den nya betoningen av ”Guds ord” och dess följder för relationen mellan fursten och hans undersåtar, samt kyrkoherdarnas försök att försvara sin personliga auktoritet i en tid av förändring.

    Auktoritet i förvandling är en bok som utforskar hur gamla auktoriteter, andliga som världsliga, genomgick en iögonfallande förvandling under den svenska reformationen – en förvandling vars konsekvenser är synliga än i våra dagar. Ändå var processen som ledde fram till den luthersk-evangeliska statskyrkan både lång och skakig, och utgången långtifrån given.

  • 119.
    Petersson, Erik
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Enheten för historia. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Sandén, Annika
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Enheten för historia. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Historiska institutionen, Stockholms universitet.
    Mot undergången: ärkebiskop Angermannus i apokalypsens tid2012Bok (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Det såg inte bra ut för människorna. Europa tycktes vid 1500-talets slut verkligen ha nåtts av det fruktade tillstånd som skriften talade om - det djupast tänkbara förfallet, det sista skälvande skedet i människornas historia och hela jordens existens, där den yttersta dagens hårda dom nu slutligen stod för dörren.

    Tyvärr var allting människornas fel. Det hejdlösa syndandet hade vredgat Gud. Och nu kom straffet. Än var det krig och pest, än de bittraste strider, än var det jordbävningar, svält och flodvågor.

    I Sverige fanns två personer som önskade ta itu med eländet. Riksföreståndaren hertig Karl gav ärkebiskopen Abraham Angermannus en fullmakt att visitera riket för att i socken för socken rannsaka, döma och bestraffa de syndfulla. Angermannus skred så till verket med ett av de mest oförskräckta uppfostrings- och utrensnings­projekten i vårt lands historia. I ett rasande tempo genom hela det södra Sverige lät han profosserna svinga sina risviskor över de dömdas ryggar tills blodet rann på marken.

    Angermannus räfst var kulmen på en lång tids politiska strider i Sverige. Den blev nu startskottet för en uppgörelse - som skulle ta en ände med förskräckelse.

  • 120.
    Qvarsell, Roger
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Tema Kultur och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Sandén, Annika
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Enheten för historia. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Allmänna arvsfonden och ett samhälle i förändring2011Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Den här skriften har kommit till på uppdrag från Arvsfondsdelegationen. Är 2008 gav vi ut en första liten skrift om Allmänna Arvsfondens historia, Arvspolitik och sociala frågor, som behandlade de första decennierna av verksamheten och då med anledning av att man firade fondens 80-åriga tillvaro. Den nu aktuella skriften har en inriktning mot tiden från 1950-talet och fram till början av 2000-talet. Det primära syftet med studien är att placera in Allmänna arvsfondens verksamhet i den komplexa organisatoriska, sociala och socialpolitiska utvecklingen under 1900-talet.

    Vi vill gärna passa på tillfället att tacka Arvsfondsdelegationen för ett stimulerande uppdrag och Allmänna arvsfondens personal, särskilt Annica Thomas, för allt stöd. Inte minst vill vi tacka för det tålamod man visat inför det faktum att en komplicerad arkivsituation och vår egen arbetsbelastning medfört en inte obetydlig försening av arbetet.

    Kapitel 8 och 9 har författats av Annika Sandén medan Roger Qvarsell ansvarat för övriga kapitel i denna skrift.

  • 121.
    Rigné, Eva Marie
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Wihlborg, Elin
    Linköpings universitet, Ekonomiska institutionen. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Jonsson, Leif
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Bäck, Kalle
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Enheten för historia. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Andersson, Sten
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Enheten för historia. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Kunskapandets och den lokala politikens utmaningar: En idéskrift till ett forskningsprogram2007Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Rapporten presenterar en plattform för kommunrelaterad forskning och utveckling (FoU) utifrån ett kunskapssociologiskt perspektiv på en ny roll för kommuner som "kunskapande aktörer", vid sidan av den traditionella rollen som förvaltare/implementerare av FoU-arbete bedrivet nationellt. Den diskuterar olika styrningsperspektiv och föreställningar om kunskapsproduktion och -användning, och föreslår tre grundläggande inriktningar för kommande kommunforskning vid CKS.

  • 122.
    Ringsgård, Annie
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Enheten för historia. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Omlandets betydelse: En studie om (rå-)varu- och tjänsteflödet mellan bruk och omland i Åtvidaberg under åren 1850-18732012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Ett bruk, eller en stad/kommun/län, har ett omland som utgör det närliggande området. Omlandsbildningen styrs under 1850-talet och fram till de moderna industriernas framväxt under 1900-talet av (rå-)varor, tjänster, kommunikativa aspekter och arbetskraft. Utifrån dagens perspektiv är faktorer såsom arbetsmöjligheter avgörande, pendlingsavstånd dvs. en kommunikativ aspekt och företagens behov av arbetskraft. Bruken under 1800-talet kan tolkas fungera som en stat i staten. Det existerar en symbios mellan bruk och dess närliggande omland. Under denna tid börjar resurser i det närliggande området användas mer intensivt. Bruken blir mer eller mindre beroende av vad omlandet producerar för varor och tjänster. På detta sätt skapas ett samspel mellan bruk och omland där produkterna lägger grunden för omlandsbildningens utformning. Genom relationen bruk och omland involveras bönder och torpare m.fl utöver bruksarbetarna. Uppkomsten av bruksverksamheten skapar nya möjligheter för böndernas försörjning och marken kan utnyttjas ännu mer. Innan denna industriella förändring har bönderna endast försörjt sig på åkermarkens resurser och gårdens utmark ses mer som ett hinder och användes till uppodlingsreserv eller betesmark. Den mark som inte nyttjas till jordbruk kan genom bruksverksamhetens intresse få ett nytt användningsområde. Detta utnyttjande och tillvaratagande leder till nya försörjningsmöjligheter och överlevnad för de hårt arbetande bönderna. Det samspel som uppstår kan tolkas vara mer eller mindre ömsesidigt utifrån att lönerna ofta ges i form av naturaförmåner. Bruksherren äger en stor del av mark, bebyggelse och är en avgörande faktor i drivandet av ortens bruk.

    Vad som betraktas som omland kan ses utifrån flera perspektiv, såsom malmomland, skogomland och arbetskraftsomland etc. Geografiskt sett kan omlandsbildningen således se annorlunda ut beroende på flertalet faktorer. Denna undersökning fokuseras kring att studera omlandets roll närmare samt försöka lyfta dess förändrade karaktär under den historiska utvecklingen med betoning på 1850-talet. Fokus är lagt på relationen mellan bruk och omland där en hypotes ligger som grund, att omlandets karaktär är mer betydelsefull  och mer utnyttjad än utifrån dagens situation. Därefter har studien koncentrerats till vilka varor som omsatts mellan bruket och dess omland samt om karaktärsdrag såsom arbetskraft, varor och tjänster och kommunikationer illustrerar omlandets inverkan på samhället.

    Denna undersökning berör Åtvidabergs bruksbygd under 1850-talet till och med 1870-talet. Denna ort karaktäriseras som ett brukssamhälle som geografiskt sett ligger i södra Östergötland där kopparbrytningen är i fokus.

    För att klargöra detta omlandsbegrepp och formulera uppsatsens syfte tydligare har jag valt att framföra den tidigare forskningen i kommande avsnitt.

  • 123.
    Rogers, John
    et al.
    Historiska Institutionen Uppsala universitet.
    Nelson, Marie C
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Enheten för historia.
    Lapps, Finns, Gypsies, Jews and Idiots: Modernity and the Use of Historical Categories in Sweden2003Inngår i: Annales de Démographie Historique, ISSN 0066-2062, E-ISSN 1776-2774, nr 1, s. 61-79Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This article explores categories used in Swedish population statistics to gain insight into how the choice of these categories became a part of social developments and how "modernity" has helped shape statistical data collection. While the earliest statistics were mainly concerned with demographic variables, the early interest in those not belonging to the state church later developed into an interest in singling out groups such as the Saami, Finns, gypsies, Jews and the mentally deficient. The arguments used in defining these categories and determining who should be included reveal motivations ranging from economics to race. The shifts in argumentation and use of terminology over time suggest the scope of the impact of the modern project. These categories formed an integral part of the means used to reach the goals of what was defined as modern society.

  • 124.
    Sandén, Annika
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Enheten för historia. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Abraham Angermannus och de helgade medlen2010Inngår i: Dygder och laster: Förmoderna perspektiv på tillvaron / [ed] Marie Lindstedt Cronberg & Chatarina Stenqvist, Lund, Sverige: Nordic Academic Press, 2010, 1, s. 95-114Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Dygd och last har varit centrala begrepp i det västerländska tänkandet ända sen Aristoteles och antiken,och de röner idag ett nyväckt intresse. Dygden har ständigt återkommit som inslag i individens utveckling och i samhällets önskan att fostra goda, rättrådiga medborare.I Dygder och laster belyser författarna begreppens innebörder från förmodern tid och framåt. De beskriver rötterna till de sju dödssynderna och fördjupar sig i ämnen som tystnaden i klostren, hur de teologiska dygderna om att dominera, och hur dygdetänkandet legitimerade ståndssamhället. Dygdeläran sipprade ned genom samhällsskikten och skilda ideal såsom förnöjsamhet, blyghet, tålamod och patriotism kom att betonas underolika epoker.Den tvärvetenskapliga författargruppen i Dygder och laster bidrar med nya perspektiv till detta pånyttfödda forskningsområde. Tankar om dygder bör artikuleras, granskas och diskuteras, och här undersöker forskarna hur olika aspekter påverkat sin samtid.

  • 125.
    Sandén, Annika
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Enheten för historia.
    En sedelärande historia från Kisa. Domkapitlet i östgötskt 1600-tal.2008Inngår i: Förmoderna livshållningar. Dygder, värden och kunskapsvägar från antiken till upplysningen / [ed] Marie Lindstedt Cronberg & Catharina Stenqvist, Lund: Nordic Academic Press , 2008, 1, s. 307-327Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

      Vad är meningen med livet? Människan har i alla tider försökt finna en meningsfull plats i vardagen. Drivkrafter som vänskap, kärlek och heder; filosofier som stoicism och dygder som tålamod, klokhet eller sexuell ärbarhet kan vara stöttepelare i livets irrgångar.I Förmoderna livshållningar beskriver historiker, idéhistoriker och religionsfilosofer hur den moderna människan orienterat sig i tillvaron och tänkt kring livets mening. Författarna belyser tankar om livet hos människor i förmodern tid, och hur de tog sig uttryck i existensiella, moraliska, etiska och politiska sammanhang.Förmoderna livshållningar uppvisar en spännande blandning av föränderlighet och konstans i människans livshållningar. Somligt är välbekant och tillmäts fortfarande relevans, annat har omstöpts eller helt fallit i glömska. I alla tider har exempelvis kärlek och vänskap uppfattats som något väsentligt, även om betydelsen har ändrat karaktär över tiden

  • 126.
    Sandén, Annika
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Enheten för historia. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Gunnar Nordanskog, Föreställd hedendom: tidigmedeltida skandinaviska kyrkportar i forskning och historia, Lund: Nordic Academic Press, 2006. 414 s.2008Inngår i: Historisk Tidskrift (S), ISSN 0345-469X, Vol. 2, nr 128, s. 258-260Artikkel, omtale (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

        n/a

  • 127.
    Sandén, Annika
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Enheten för historia.
    Handlingsnormer och rättskipning i det tidigmoderna Vadstena1997Inngår i: Socialhistoria i Linköping, ISSN 1402-9898, Vol. 1Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

      

  • 128.
    Sandén, Annika
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Enheten för historia.
    Kyrkan, kvinnorna och hierarkiernas dynamik2006Inngår i: Historisk Tidskrift (S), ISSN 0345-469X, Vol. 4, s. 643-660Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 129.
    Sandén, Annika
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Enheten för historia.
    Och den 3 mars avhöggs han vid galgen och där begrovs2008Inngår i: Döden som straff. Glömda gravar på galgbacken / [ed] Fendin, Titti, Linköping: Östergötlands länsmuseum , 2008, 1, s. 104-151Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    "Han darrade, var nära att svimma, men fick hjälp att komma på plats. Stupstocken var lätt urholkad för att halsen skulle ha något att vila på. Bödelsdrängen förde undan Olofs hår så att nacken blottades. Folkhopen ropade högre än någonsin, så höjdes yxan och allt blev tyst."Synen biträdande länsantikvarie Carin Claréus mötte skulle hon sent glömma. I backsluttningen, bland dumphögar och djupa hjulspår. låg mängder av skelettdelar - lårben, fingerben, skallfragment, käkar, bäckenben och ryggkotor... Vissa var brutna i bitar, andra sönderkörda, krossade till smulor.En arkeolog, en osteolog och en historiker samarbetar för att avslöja de autentiska spåren efter avrättningar genomförda för mer än 500 år sedan. Sökandet leder in i en historisk värld präglad av gemenskap och utanförskap - en värld där människor kunde straffas med den nesliga döden på galgbacken.Boken har sin grund i arkeologiska undersökningar på Kvarnbacken i Vadstena, den mest omfattande utgrävningen av en avrättningsplats i Sverige.

  • 130.
    Sandén, Annika
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Enheten för historia.
    Ogifta mödrar och andra kringströvare - geografiska rörelsemönster i historisk belysning2008Inngår i: Resande, planering, makt, Lund: Arkiv förlag , 2008, s. 41-56Kapittel i bok, del av antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

      

  • 131.
    Sandén, Annika
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Enheten för historia.
    Recension av Mikkel Venborg Pedersen, I sømnens famn2010Inngår i: Historisk Tidskrift (S), ISSN 0345-469X, Vol. 4, s. 807-809Artikkel, omtale (Annet vitenskapelig)
  • 132.
    Sandén, Annika
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Enheten för historia.
    Se människan. Demografi, rätt och hälsa - Seeing people2008Collection/Antologi (Annet vitenskapelig)
  • 133.
    Sandén, Annika
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Enheten för historia. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Stadsgemenskapens resurser och villkor: Samhällssyn och välfärdsstrategier i Linköping 1600-16202005Doktoravhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This dissertation studies early seventeenth century local government, both the secular and religious, in order to investigate that period’s concepts of ”the good society”, and the strategies that were used to achieve and retain this ideal. The goal of the investigation is to give a broader understanding of early modern society at the local level. Order and balance appear to have been the overriding goal for the local institutions in Linköping. Justice and well-being were not a question of individual rights, but rather were found in corporative associations in which differences together created a hierarchical harmony and order. People who stood outside these were threatened by marginalization. For those who were “on the inside” resources were available. In the town were found material resources such as wells and gristmills, the community of the parish and the rådsturätt. Local authorities do not express any concept of development or a utopia of change. It did not seek to redistribute material resources or systematize support for specific vulnerable groups. A fundamental welfare strategy was to fit people into households within which they could support themselves. In the same way the religious punishments, can be seen as an important welfare strategy. To recreate order was also a way of appeasing God. If God liked what he saw, then perhaps he would rest his hand over the congregation. In summary it can thus be said that the local government tried to formulate the conditions for welfare by creating the premises for two important spheres—the home and the parish.

  • 134.
    Sandén, Annika
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Enheten för historia. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Torun Zachrisson & Margareta Kempff Östlind (red.), Ceremoniella rum. Bebyggelsehistorisk tidskrift 52, 2006. 96 s2008Inngår i: Historisk Tidskrift (S), ISSN 0345-469X, Vol. 1, nr 128, s. 103-105Artikkel, omtale (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    n/a

  • 135.
    Sandén, Annika
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Enheten för historia.
    Vardaglig lunk, handgripligheter och stolta planer i Linköping 16582008Inngår i: När sundet blev gräns. Till minne av Roskildefreden 1658, Stockholm: Statens arkiv , 2008, s. 132-152Kapittel i bok, del av antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 136.
    Sandén, Annika
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Enheten för historia.
    Welfare and Social Capital in Linköping, 1600-16202008Inngår i: Hygiea Internationalis, ISSN 1403-8668, E-ISSN 1404-4013, Vol. 7, nr 1, s. 49-67Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This article deals with early seventeenth century local government, both the secular and religious, in order to present the concepts of ”the good society”, and the strategies that were used to achieve and retain this ideal. Most people were excluded from the ranks of decision-makers and had little or no possibility to influence the decisions that were made concerning their interests, such as the unwed mothers, hired hands and female servants. Still, those in society with a presumed low social capital also clearly valued the rituals of the town council and the church, and used the formal institutions to improve their conditions. The conclusion can thus be drawn that there was great confidence in the formal institutions and that they were used by more than those who belonged to the upper social strata. The local Swedish government of the town Linköping provided public resources which were beneficial to common people. This article illustrates how this functioned in practice.

  • 137.
    Sandén, Annika
    et al.
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Enheten för historia.
    Christoffersson, Karin
    Nilsson, Hans
    Förvaltning och rättskipning i det tidiga 1600-talets Linköping2003Inngår i: Vår stad Linköping Årsbok 2003, Linköping: Garamond , 2003, s. 25-32Kapittel i bok, del av antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

       

  • 138.
    Sandén, Annika
    et al.
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Enheten för historia.
    Qvarsell, Roger
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Tema Kultur och samhälle – Tema Q. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Arvspolitik och sociala frågor: Allmänna Arvsfonden och ett samhälle i förändring2008Bok (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Syftet med den här aktuella skriften är att ge en första redovisning av ett pågående arbete om Allmänna arvsfondens verksamhet från dess tillkomst 1928 till 2008. Vi har valt att i en förhoppningsvis lättillgänglig form berätta om en del av den allmänna historiska bakgrunden tillfondens tillkomst, något om verksamhetens inriktning samt ge ett par mycket konkreta exempel på ärenden som kan belysa de levnads- och samhällsförhållanden som man hade att förhålla sig till. Tyngdpunkten ligger på den första hälften av fondens åttioåriga verksamhet, medan den senare utvecklingen behandlas i en kommande studie. Av utrymmesskäl är redovisningen av det material som använts begränsad i denna första skrift från arbetet.  Detaljerade hänvisningar till arkivmaterial, tidningsartiklar och offentligt tryck kommer i en kommande mer utförlig rapport.

  • 139.
    Sandén, Annika
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Enheten för historia. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Östlund, Joachim
    Historiska institutionen, Lunds universitet.
    Medkänslans makt och gränser: Nya linjer i känslornas historia2010Inngår i: Historisk Tidskrift (S), ISSN 0345-469X, Vol. 130, nr 4, s. 593-613Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Den här artikeln belyser hur långa linjer kan bedrivas också kring känslor som omsorg och medkänsla. Därigenom önskar vi nyansera en traditionell berättelse om västerlandets historia, som i hög grad förklarat historien som en förnuftslig och handgriplig triumf över tidigare dominerande känslor som ångest och rädsla. En sådan förklaringsmodell baseras på teorier om känslor som inte längre har stöd i beteende- och naturvetenskaper. Genom att behandla medkänsla bland människor inte enbart som ett kulturellt värde, utan som ett kognitivt och neurologiskt, vill vi belysa hur gemenskaper, som familj, by, socken, landskap, stat initieras och vidmakthålls. Begreppet medkänsla fungerar här som ett analytiskt verktyg, men också som ett empiriskt begrepp. Tre nivåer av begreppet lyfts fram: först betraktas det som en kognitiv känsla, sedan som ett artikulerat samhälleligt ideal, dygd eller värde, och slutligen i dess institutionaliserade form. Resonemangen utgår ifrån nutida känsloforskning, som lyfter fram de fysiologiska dimensionerna av vår konstitution. Vi intresserar oss också för det dilemma som ständigt tycks uppstå mellan intentionerna att möta människors behov, å ena sidan, och resultaten eller konsekvenserna av dem, å den andra. Konsekvenser av diskvalificering är inte sällan uteslutning, något vi människor tycks frukta mer än något annat. Denna artikel behandlar medkänslan som en väsentlig grundval för hur samhällen uppstår och utformas. Människans trygghetsskapande och omsorgsarbete har därmed djupa historiska rötter. Artikeln önskar sålunda utmana en traditionell historieskrivning som i alltför hög betonat en mänsklighetens moraliska och empatiska utveckling.

  • 140.
    Scholten, Christina
    et al.
    Malmö University, Sweden .
    Friberg, Tora
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Tema Kultur och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Sandén, Annika
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Enheten för historia. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Re-Reading Time-Geography from a Gender Perspective: Examples from Gendered mobility2012Inngår i: Tijdschrift voor economische en sociale geografie, ISSN 0040-747X, E-ISSN 1467-9663, Vol. 103, nr 5, s. 584-600Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This paper is based on qualitative research on commuting and womens everyday lives. In the project Re-reading time-geography from a feminist perspective, labour force mobility is an important way of analysing womens time-space use and identifying the constraints experienced when organising everyday life. We claim that time-geography provides a useful set of analytical tools that successfully collaborate with social science theory such as gender studies. Time-geography has been questioned by feminists as well as others. However, we argue that time-geography could provide gender studies with a close, empathic and micro-levelled interventional approach that makes obstacles and constraints due to spatio-temporal conditions visible and thereby changeable. In this paper we use results from previous research to prove that time-geography is an approach with several sets of useful concepts that describe and analyse womens everyday struggles and possibilities in an era in which mobility and transport have become undisputed factors of everyday life. In order to do this, time-geography needs to be read from a gendered standpoint. Although we are still in the formative stages of this re-reading of original texts and the formation of additional sets of concepts, the indications are that this work is worth pursuing and expanding.

  • 141.
    Thyberg, Mikael
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Rehabiliteringsmedicin. Linköpings universitet, Institutet för handikappvetenskap (IHV). Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Handikappvetenskap. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Östergötlands Läns Landsting, Sinnescentrum, Smärt och rehabiliteringscentrum.
    Nelson, Marie Clark
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Enheten för historia. Linköpings universitet, Institutet för handikappvetenskap (IHV). Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Handikappvetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Thyberg, Ingrid
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Rehabiliteringsmedicin. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    A definition of disability emphasizing the interaction between individual and social aspects that existed among Scandinavian precursors of rehabilitation medicine as early as 19122010Inngår i: Journal of Rehabilitation Medicine, ISSN 1650-1977, E-ISSN 1651-2081, Vol. 42, nr 2, s. 182-183Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This article suggests that definitions of disability exphasizing individuals and social context existed much earlier than is most often claimed

  • 142.
    Walch, Gerald
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Enheten för historia.
    Karl XIV Johan-staty i Norrköping: En studie om dynamiken som skapades kring och genom invigningen av denna staty under tidsperioden från 1844 till 18462007Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    1800-talet betraktas som statyresandets epok då särskilt under andra hälften av 1800-talet tusentals monument uppfördes runt om i Europa. Statyprojekt och invigningar är tillfällen då olika krafter mobiliseras för att markera vad som är värdefullt i det förflutna men också i framtiden. Den 20 oktober 1846 invigdes statyn av Karl XIV Johan i Norrköping. Syftet med den här uppsatsen var att undersöka vilken dynamik som skapades kring och genom Karl Johans statyinvigning under perioden 1844-1846. Det vill säga från statyprojektets initiativtagande till invigningen, samt tiden efter fram till december 1846. För att få ett så brett perspektiv som möjligt granskades dels Norrköpingsbornas involverande och deras tankar om Karl XIV Johan och statyn och dels kritikernas synpunkter om kungen, statyn och staden Norrköping.

    Uppsatsens teoretiska utgångspunkt är att en studie av ett monument inte kan avskiljas till en undersökning av bara monumentet vilket i sig inte är det minnesvärda, utan mer en hänvisning till en historia. Till följd därav måste undersökningen inkludera det som inträffade före, under och efter invigningen. Det undersökta källmaterialet består av brev, handlingar, tidningsartiklar och historisk litteratur.

    Undersökningen kom till slutsatsen att avsikten med att resa en staty till Karl XIV Johans ära, inte bara var för att visa sin tacksamhet, utan syftet var även att försöka övertyga kungens efterträdare, Oskar I, att fortsätta sin fars politik som gynnade staden Norrköping, särskilt tullpolitiken.

  • 143.
    Waller, Jennie
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Enheten för historia. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Historia är bäst på bio: Lärares syn på spelfilm som pedagogiskt redskap2012Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    This essay investigates how teacher sees and uses mainstream movies as a teaching method. The main question approached is: How does teachers use feature films as a teaching method? Which movies are used and how does their working methods surrounding the movies look like? The purpose of the essay is to make the reader reflect over what influence mainstream media has over the historic knowledge of the students and how teachers use that for educational purposes. The business around historical film has grown over the years and is now a million dollar industry. The conclusion is that teachers mostly use feature films to provoke emotional reactions from the students. The teachers are aware of the insufficiencies in historical movies but sometimes use that for their advantage. The biggest concern is not the historical viewpoint movies tend to have, it’s the technical problems and how the movies tend to take a long time to process. The movies are long and they have to give student time to discuss and talk about the film after the movie ends.

     

    The essay is built on six teacher’s viewpoint on historical films and teaching and also theory’s about what influence these films has on student’s historical memory. It also investigates what the Swedish teaching plans says in the matter of using popular culture in an educational purpose. 

  • 144.
    Wallström, Maria
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Enheten för historia.
    Kvinnligt, manligt, mänskligt - men inte självklart: En studie om Fogelstadgruppen och deras arbete2008Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [en]

    ”Politiken är ett spel, avskuret från det verkliga livet! Det är för att omskapa politikensinnehåll och metoder som kvinnorna bör engagera sig. Vitsen med den kvinnligarösträtten, dyrt vunnen 1921, är inte att förmera antalet röstsedlar, utan att ändra politikens riktning och för detta måste kvinnorna skolas i medborgarskap”

    Orden är Elisabeth Tamms i ett radioprogram från 1940 och hon kom attleva hela sitt liv efter dessa ord. Trots att Elisabet Tamm aldrig trodde påpartiväsendet lät hon sig ändå väljas till både kommun och riksdag. Hon ären av de kvinnor som utmanade manssamhället på 1920-talet. Hon gjordedet med stor entusiasm, skärpa och intelligens tillsammans med en gruppav andra färgstarka personligheter: Elin Wägner, Kerstin Hesselgren, AdaNilsson, Honorine Hermelin, m.fl. Tillsammans bildade de den inre kretsenav Fogelstadgruppen. Det var också dessa kvinnor som stod bakomtidskriften Tidevarvet.

    Mellan åren 1923 till 1936 gavs Tidevarvet ut, och var en radikalveckotidning. Fogelstadgruppen arbetade för att integrera kvinnorna isamhällsdebatten. På vilka sätt utmanade Fogelstadgruppen dåtidensgenusdiskurs och rådande normer och ideal? Vilka metoder använde de föratt öka sitt politiska inflytande i samhällsdebatten? Det ska uppsatsenförsöka besvara.

  • 145.
    Wickman, Martin
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Enheten för historia.
    Varför likadant överallt?: En studie av de ideal, visioner och idéer som påverkade utformandet av miljonprogramsområdet Ryd2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I Sverige finns det en fysisk likhet som karakteriserar de större, medelstora och även i viss mån de mindre städerna. I dessa städer, med varierande omfattning och utsträckning, finns bostadsområden som på många sätt i sin utformning påminner om varandra. Något som har en huvudsaklig anledning i att dessa bostadsområden är sprungna ur det välkända politiska bostadsbyggnadsprogrammet, benämnt som miljonprogrammet, ifrån vilket nästan en fjärdedel av dagens bostadsbestånd har sitt ursprung. Studiens utgångspunkt är därmed att försöka se hur mycket ett enskilt utvalt exempel ifrån detta miljonprogrammets genomförande, stadsdelen Ryd i Linköping, egentligen kan sägs påverkades och styrdes av de ideal, visioner och idéer som kan sägas var utmärkande för de nationella statliga (SOU) utredningarna på området.

    Studien avgränsar sig till flerfamiljshus, som var den mest utpräglade bebyggelsen under miljonprogrammet. Den valda metoden i bearbetandet av uppsatsen källmaterial, SOU-publikationer och lokala nämnd- och fullmäktigeprotokoll, är gjorde utifrån en kvalitativ ansats. Studien kommer även att ha en tillämpning av det teoretiska diskursbegreppet som en form av teoretiskt analysverktyg för att fånga tidstypiska ideal och strömmingar i källmaterialet. Bakgrundsdelen och forskningsläge beskriver i uppsatsen begrepp och denna tids olika ideal som präglar planerandet av bostadsområden och bostäder, då främst av begreppen funktionalism och grannskap. Bakgrundsdelen innehåller även en redogörelse för miljonprogrammet och olika perspektiv på dess allmänna historik och tillkomst. Forskningsläget består av två studier av Sophia Lövgren och Lina Lago som har likartade ansatser att urskilja på vilka sätt ett bostadsområde eventuellt kan påverkas och styras av ideal, visioner och idéer från olika nationella nivåer.

    Studiens resultat pekar på att de nationella SOU-publikationerna på området i väldigt stor utsträckning påverkade och styrde de lokala myndigheterna i den övergripande utformningen av bostadsområdet Ryd. Genom dess uttalade ideal, visioner och idéer påverkades i hög grad planeringsprocessen och utformningen av bostadsområdet samt utformningen av bostäderna. SOU-publikationernas påverkan på Ryd kan tydligast ses igenom den rationella planerings- och byggprocessen samt genom områdets storskalighet och dess upprepande utformning. Det går även att spåra i dess tydliga funktionella prägel gällande olika former av service för de boende, som skola, vård och barnomsorg och även gällande dess tydliga utformade av planering och utbud av olika näringsverksamheter.

    Det är bara beträffande några mindre aspekter som studien visar att utformningen frångår SOU-publikationernas ideal. Detta är gällande att området har en något lägre och inte så tät bebyggelse än idealet, att det gjordes vissa avkall på en funktionell trafiklösning genom en kapad matargata samt att tillgången till lokaler för föreningar och annan typ av bildande verksamhet nästintill inte fanns med i den planerade utformningen. Dessa SOU-publikationer kan enligt resultatet tydligt ses som det regelsystem som legitimerade vissa kunskaper och var styrande och hade befogenheten att uttala sig om vad som var felaktigt respektive rätt, i det som man kan kalla diskursen gällande bostadsbyggande för miljonprogrammet

123 101 - 145 of 145
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf