liu.seSök publikationer i DiVA
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 101 - 150 av 4088
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 101.
    Aman, Robert
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Den interkulturella dialogens (o)möjlighet: den koloniala skillnaden och inter-epistemologi2018Ingår i: Interkulturell dialog, teori och praktik / [ed] Rasoul Nejadmehr, Göteborg: NordienT , 2018, s. 95-116Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 102.
    Aman, Robert
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Educating for decolonization: Interculturality in the Andes2013Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The thrust of this essay is to study how interculturality, as a path to decolonization, is being articulated and understood among indigenous alliances in the Andean region of Latin America. Empirically, the analysis is based upon interviews with students and teachers from local academic courses on interculturality in Bolivia, Ecuador and Peru. Although interculturality and intercultural education are common features also in Western educational rhetoric, the imposition to learn from indigenous movements have failed to attract any substantial interest in the West (cf. Deere & Leon 2003; Patrinos 2000). To illustrate this further, Robert Young (2012) argues that indigenous struggles seldom are regarded as a central issue even within postcolonial studies, a disjunction related to the use among indigenous movements of paradigms not easily translated to the Western theories and presuppositions commonly used in this scholarship (Young 2012). Given this picture, there are strong reasons for engaging seriously in a discussion about the proposition for interculturality to break out of the prison-house of colonial vocabulary – modernity, progress, salvation – as it lingers on in official memory; and there are also good reasons to problematize the universalizing claims that have characterized Western philosophy in the implicitly assumed epistemological hierarchies.

    In this paper, I will focus specifically on visions of decolonization in terms of retrieved languages, reinscribed histories, production of knowledge; beginning the essay with an elaboration of the logic of domination as rooted in the modern/colonial world – here referred to as coloniality. Shortly thereafter, with reference points drawn from the work of Walter Mignolo and his notion of delinking, I introduce the theoretical backdrop that guides my analysis. In the major part of the paper, I develop an argument for interculturality to be understood as inter-epistemic based on knowledge produced beyond the discursive order of Western educational systems.

  • 103.
    Aman, Robert
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Education and other modes of thinking in Latin America2015Ingår i: International Journal of Lifelong Education, ISSN 0260-1370, E-ISSN 1464-519X, Vol. 34, nr 01, s. 1-8Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    If the production of knowledge in Latin America has long been subject to imperial designs and disseminated through educational systems, recent interventions —from liberation theology, popular education, participatory action research, alternative communication and critical literacy to postcolonial critique and decolonial options—have sought to shift the geography of reason. The central question to be addressed is how, in times of historical ruptures, political reconstructions and epistemic formations, the production of paradigms rooted in ‘other’ logics, cosmologies and realities may renegotiate and redefine concepts of education, learning and knowledge.

  • 104.
    Aman, Robert
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Avdelningen för studier av vuxenutbildning, folkbildning och högre utbildning (VUFo). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    El indígena ‘latinoamericano’ en la enseñanza: Representación de comunidad indígena en manuales escolares europeos y latinoamericanos2010Ingår i: Estudios pedagógicos, ISSN 0718-0705, Vol. 36, nr 2, s. 41-50Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [es]

    El presente escrito compara la representación de los indígenas y su cultura en libros escolares en Suecia con sus equivalentes en Colombia. El objetivo es indagar si existen diferencias y similitudes en la reproducción de la comunidad indígena en ambos países. El estudio concluye que aunque los libros escolares de Colombia profundizan en el rendimiento de los hechos, en cuanto a la extensión textual para la descripción y explicación de los hechos, en ambos países es consistente la tendencia a representar a los indígenas como diferentes y considerarlos como inferiores. Específicamente en la forma de explicar su forma de vivir y sus conocimientos, donde encontramos explicaciones de lo que tenían y no tenían, lo que conocían y no conocían: todo hecho desde un punto de vista euro céntrico.

  • 105.
    Aman, Robert
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    En la lengua del Otro: la Unión Europea y el diálogointercultural como instrumento de exclusión2012Ingår i: Universitas, ISSN 1390-3837, Vol. 10, nr 17, s. 51-68Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [es]

    El presente artículo se centra en la problematización de reclamación de la Unión Europea, según la cual, el diá- logo intercultural constituye un método para hablar a través de las fronteras culturales, basadas en la empatía mutua y no la dominación. Más precisamente, el objetivo es analizar qué se está construyendo como contrapar- te del diálogo intercultural a través del discurso producido por la Unión Europea. Para responder a la pregunta, los documentos de la política europea sobre el diálogo intercultural se analizan sobre la base de una perspecti- va poscolonial. Como una interpretación, la Unión Europea se apropia de los símbolos históricos y figuras del pensamiento colonial para autorizar y legitimar sus objetivos actuales. En el ámbito de la Unión Europea, los europeos son retratados como una existencia a priori histórica, mientras que los excluidos de este concepto son evocados para demostrar su diferencia en comparación con el europeo. Sin embargo, los resultados muestran que los sujetos no considerados como europeos sirven como marcadores de la actual multiculturalidad del espacio europeo. Por lo tanto, el diálogo intercultural parece consolidar las diferencias entre europeo y Otro -el “nosotros” y el “ellos” en el diálogo– y no, como en línea con su objetivo, acercar a sujetos entre sí.

  • 106.
    Aman, Robert
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Avdelningen för studier av vuxenutbildning, folkbildning och högre utbildning (VUFo). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Esclavitud en América Latina: Visión histórica representada en libros escolares suecos y colombianos2009Ingår i: Teré: Revista de Filosofía y Socio política de la Educación, ISSN 1856-0970, Vol. 5, nr 10, s. 31-39Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [es]

    El presente escrito compara la representación de la “esclavitud” de las indígenas en América Latina durante la colonia en libros escolares en Suecia con sus equivalentes en Colombia. El objetivo es indagar si existen diferencias y similitudes en la reproducción del mismo hecho histórico en ambos países. El estudio concluye que aunque los libros escolares de Colombia profundizan (van más a fondo) en el rendimiento de los hechos, en cuanto a la extensión textual para la descripción y explicación de los hechos. No obstante, en ambos países es consistente la tendencia a ocultar la causalidad. Específicamente en lo referente a la disminución de la población indígena debido además al consecuente develamiento del sistema de inmunodeficiencia como consecuencia de las formas de explotación laboral por parte de los colonizadores.

  • 107.
    Aman, Robert
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Genuine Multiculturalism: The Tragedy and Comedy of Diversity2015Ingår i: Ethnic and Racial Studies, ISSN 0141-9870, E-ISSN 1466-4356, Vol. 38, nr 13, s. 2390-2392Artikel, recension (Refereegranskat)
  • 108.
    Aman, Robert
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Impossible Interculturality?: Education and the Colonial Difference in a Multicultural World2014Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Fokus för denna avhandling är spridningen av begreppet interkulturalitet inom utbildning. Utbildningspolicy, akademisk litteratur och mängden kurser i högre utbildning ägnade åt begreppet vittnar alla om dess betydelse i försöken att förena det kulturellt partikulära med det universella. Med Europas koloniala förflutna i åtanke och dess skapande av hierarkier mellan vad som definieras som kunskap, ämnar denna avhandling undersöka vilka kunskaper som krävs för att bli interkulturell. Syftet är framför allt att besvara frågan vad som händer med interkulturalitet om kulturella skillnader istället förstås som koloniala skillnader. Utifrån ett dekolonialt perspektiv som fokuserar på hur skillnader skapas och upprätthålls utifrån föreställningar om kulturella identiteter, analyseras EU-policy, akademisk litteratur samt intervjuer med studenter som avklarat en kurs i interkulturalitet. Analysen visar på hur interkulturalitet, i dess nuvarande tappning, riskerar fastna i en singulär europeisk utblick på världen upphöjd till universell lag. Snarare än att mildra eller förändra maktrelationer och skapa möjligheter till mellanmänskliga möten, riskerar därför interkulturaliteten att bidra till fortsatt förtryck av den som anses kulturellt annorlunda. En alternativ utgångspunkt står att finna i en annan översättning av interkulturalitet – interculturalidad – hämtad från ursprungsbefolkningarnas kamp för att bli synliggjorda, att dela makten, på den offentliga arenan i Bolivia, Ecuador och Peru. Genom att lyfta fram begreppet interculturalidad, som just har sitt ursprung i singulariteten och bär med sig själva erfarenheten av kolonialism, tillförs en möjlig distansering från interkulturalitet med dess implicita eurocentrism. Avslutningsvis argumenteras för att befrielse från kolonialismens ok kräver att interkulturalitet omkodas som inter-epistemisk.

    Delarbeten
    1. The EU and the Recycling of Colonialism: Formation of Europeans through intercultural dialogue
    Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>The EU and the Recycling of Colonialism: Formation of Europeans through intercultural dialogue
    2012 (Engelska)Ingår i: Educational Philosophy and Theory, ISSN 0013-1857, E-ISSN 1469-5812, Vol. 44, nr 9, s. 1010-1023Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
    Abstract [en]

    The present essay focuses on problematizing the European Union’s claim that interculturaldialogue constitutes an advocated method of talking through cultural boundaries—inside as wellas outside the classroom—based on mutual empathy and non-domination. More precisely, theaim is to analyze who is being constructed as counterparts of the intercultural dialogue throughthe discourse produced by the EU in policies on education, culture and intercultural dialogue.Within the Union, Europeans are portrayed as having an a priori historical existence, whilethe ones excluded from this notion are evoked to demonstrate its difference in comparison to theEuropean one.The results show that subjects not considered as Europeans serve as markers of themulticultural present of the space. Thus, intercultural dialogue seems to consolidate differencesbetween European and Other—the‘We’ and ‘Them’ in the dialogue—rather than, as in line withits purpose, bringing subjects together.

    Ort, förlag, år, upplaga, sidor
    Wiley-Blackwell, 2012
    Nyckelord
    postcolonialism, European Union, EU, intercultural dialogue, intercultural education, multiculturalism, multicultural education
    Nationell ämneskategori
    Utbildningsvetenskap Språk och litteratur Tvärvetenskapliga studier inom samhällsvetenskap
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:liu:diva-76574 (URN)10.1111/j.1469-5812.2011.00839.x (DOI)000310474700009 ()
    Tillgänglig från: 2012-04-11 Skapad: 2012-04-11 Senast uppdaterad: 2019-07-02
    2. In the Name of Interculturality: On Colonial Legacies in Intercultural Education
    Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>In the Name of Interculturality: On Colonial Legacies in Intercultural Education
    2015 (Engelska)Ingår i: British Educational Research Journal, ISSN 0141-1926, E-ISSN 1469-3518, Vol. 41, nr 3, s. 520-534Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
    Abstract [en]

    This paper scrutinises the ways in which students who have completed a university course on interculturality distinguish between sameness and otherness in attempts to integrate, relate to and build a bridge to those deemed culturally different. It makes use of interviews to analyse the factors that shape the interpretation of otherness and difference in the students’ definitions of interculturality, as well as their statements about the relationships between us and them, and descriptions of instances of learning and teaching that have taken place between parties in different parts of the world. Theoretically, the paper is based on a postcolonial framework, highlighting the continuing influence of colonialism and Eurocentric ways of reasoning inside as well as outside the classroom in today’s society. One of the main conclusions of the paper is that in the process of transferring knowledge, there is a risk that the history of modern Europe will be sanctioned as the historical trajectory for the rest of the world to follow, with the accompanying supposition that this can only be made possible by extending a helping hand to the Other.

    Ort, förlag, år, upplaga, sidor
    John Wiley & Sons, 2015
    Nationell ämneskategori
    Utbildningsvetenskap Kulturstudier
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:liu:diva-106243 (URN)10.1002/berj.3153 (DOI)000356625000009 ()
    Anmärkning

    On the day fo the defence date, the status of this article was Manuscript.

    Tillgänglig från: 2014-04-30 Skapad: 2014-04-30 Senast uppdaterad: 2019-07-02Bibliografiskt granskad
    3. Three Texts on Intercultural Education and a Critique of Border Drawing
    Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Three Texts on Intercultural Education and a Critique of Border Drawing
    (Engelska)Manuskript (preprint) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This essay explores the ways in which boundaries of estrangement are produced in the academic literature assigned for courses on interculturality. As the existence of interculturality is dependent on the ascription of content to culture, since the notion, by definition, always involves more than one singular culture, this essay seeks to provide an answer to the question of what this literature implicitly defines in terms of sameness vis-à-vis otherness and thereby chart the conditions for becoming intercultural. This question is especially important because theself in interculturality has to be, in principle, generalizable: it should be such that it signifies a position available for occupation by anybody with proper training in this approach. Starting from the assumption that different experiences, languages and identities, under the name of culture already intersect, and are contaminated by, one another, and are therefore already intercultural before being subjected to study under the auspices of ‘interculturality’ as an educational topic, the essay goes on toproblematize the way in which interculturality tends to construe sameness and difference along national lines and does little to cater for multiple, as opposed to national, or other unified, identities.

    Nationell ämneskategori
    Utbildningsvetenskap Kulturstudier
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:liu:diva-106244 (URN)
    Tillgänglig från: 2014-04-30 Skapad: 2014-04-30 Senast uppdaterad: 2019-07-02Bibliografiskt granskad
    4. Why Interculturalidad is not Interculturality Colonial remains and paradoxes in translation between indigenous social movements and supranational bodies
    Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Why Interculturalidad is not Interculturality Colonial remains and paradoxes in translation between indigenous social movements and supranational bodies
    2015 (Engelska)Ingår i: Cultural Studies, ISSN 0950-2386, E-ISSN 1466-4348, Vol. 29, nr 2, s. 205-228Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
    Abstract [en]

    Interculturality is a notion that has come to dominate the debate on cultural diversity among supranational bodies such as the European Union and UNESCO in recent years. The EU goes so far as to identify interculturality as a key cultural and linguistic characteristic of a union which, it argues, acts as an inspiration to other parts of the world. At the same time, the very notion of interculturality is a core component of indigenous movements in the Andean region of Latin America in their struggles for decolonization. Every bit as contingent as any other concept, it is apparent that several translations of interculturality are simultaneously in play. Through interviews with students and teachers in a course on interculturality run by indigenous alliances, my aim in this essay is to study how the notion is translated in the socio-political context of the Andes. With reference points drawn from the works of Walter Mignolo and the concept of delinking, I will engage in a discussion about the potential for interculturality to break out of the prison-house of colonial vocabulary – modernization, progress, salvation – that lingers on in official memory. Engagement in such an interchange of experiences, memories and significations provides not only recognition of other forms of subjectivity, knowledge systems and visions of the future but also a possible contribution to an understanding of how any attempt to invoke a universal reach for interculturality, as in the case of the EU and UNESCO, risks echoing the imperial order that the notion in another context attempts to overcome. 

    Ort, förlag, år, upplaga, sidor
    Routledge, 2015
    Nyckelord
    interculturality; indigenous movements; delinking; modernity; coloniality; European Union
    Nationell ämneskategori
    Utbildningsvetenskap Kulturstudier
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:liu:diva-105523 (URN)10.1080/09502386.2014.899379 (DOI)000347522000006 ()
    Tillgänglig från: 2014-03-26 Skapad: 2014-03-26 Senast uppdaterad: 2019-07-02
  • 109.
    Aman, Robert
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    In the Name of Interculturality: On Colonial Legacies in Intercultural Education2015Ingår i: British Educational Research Journal, ISSN 0141-1926, E-ISSN 1469-3518, Vol. 41, nr 3, s. 520-534Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper scrutinises the ways in which students who have completed a university course on interculturality distinguish between sameness and otherness in attempts to integrate, relate to and build a bridge to those deemed culturally different. It makes use of interviews to analyse the factors that shape the interpretation of otherness and difference in the students’ definitions of interculturality, as well as their statements about the relationships between us and them, and descriptions of instances of learning and teaching that have taken place between parties in different parts of the world. Theoretically, the paper is based on a postcolonial framework, highlighting the continuing influence of colonialism and Eurocentric ways of reasoning inside as well as outside the classroom in today’s society. One of the main conclusions of the paper is that in the process of transferring knowledge, there is a risk that the history of modern Europe will be sanctioned as the historical trajectory for the rest of the world to follow, with the accompanying supposition that this can only be made possible by extending a helping hand to the Other.

  • 110.
    Aman, Robert
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Avdelningen för studier av vuxenutbildning, folkbildning och högre utbildning (VUFo). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Interculturalism, Geopolitics of Knowledge and the Colonial Difference2011Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 111.
    Aman, Robert
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Interculturality for decolonization: Indigenous alliances in South America, Geopolitics of Knowledge and Subaltern Paradigms2013Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The thrust of this essay is to study how interculturality, as a path to decolonization, is being articulated and understood among indigenous alliances in the Andean region of Latin America. Empirically, the analysis is based upon interviews with students and teachers from local academic courses on interculturality in Bolivia, Ecuador and Peru. Although interculturality and intercultural education are common features also in Western educational rhetoric, the imposition to learn from indigenous movements have failed to attract any substantial interest in the West (cf. Deere & Leon 2003; Patrinos 2000). To illustrate this further, Robert Young (2012) argues that indigenous struggles seldom are regarded as a central issue even within postcolonial studies, a disjunction related to the use among indigenous movements of paradigms not easily translated to the Western theories and presuppositions commonly used in this scholarship (Young 2012). Given this picture, there are strong reasons for engaging seriously in a discussion about the proposition for interculturality to break out of the prison-house of colonial vocabulary – modernity, progress, salvation – as it lingers on in official memory; and there are also good reasons to problematize the universalizing claims that have characterized Western philosophy in the implicitly assumed epistemological hierarchies.

    In this paper, I will focus specifically on visions of decolonization in terms of retrieved languages, reinscribed histories, production of knowledge; beginning the essay with an elaboration of the logic of domination as rooted in the modern/colonial world – here referred to as coloniality. Shortly thereafter, with reference points drawn from the work of Walter Mignolo and his notion of delinking, I introduce the theoretical backdrop that guides my analysis. In the major part of the paper, I develop an argument for interculturality to be understood as inter-epistemic based on knowledge produced beyond the discursive order of Western educational systems.

  • 112.
    Aman, Robert
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Avdelningen för studier av vuxenutbildning, folkbildning och högre utbildning (VUFo). Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Kista folkhögskola - den första muslimska folkhögskolan2011Ingår i: Mångfaldig (folk)bildning för det offentliga samtalet?: Tre minoriteters egna bildningsverksamheter / [ed] Robert Aman, Lisbeth Eriksson, Martin Lundberg, Thomas Winman, Stockholm: Folkbildningsrådet , 2011, s. 49-67Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna rapport är resultatet av ett ettårigt forskningsprojekt som Folkbildningsrådet finansierat. Projektet har genomförts av en grupp forskare vid Linköpings universitet: Lisbeth Eriksson, Martin Lundberg, Thomas Winman och Robert Aman.Forskarna undersöker hur olika religiösa och etniska gruppers skapande av “egna” folkbildande verksamheter kan förstås. I rapporten beskrivs de processer som lett fram till etablerandet av Kista folkhögskola, Agnesbergs folkhögskola, studieförbundet Ibn Rushd samt Samernas utbildningscentrum.

  • 113.
    Aman, Robert
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap, Avdelningen för studier av vuxenutbildning, folkbildning och högre utbildning, VUFo. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    The [Colonial] Power of the Intercultural Dialogue2010Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    During the last few years, the European Union has put an increased focus on culture as a phenomenon both within and outside of the Community. In 2007 the European Commission published its first policy on culture and this document informs that globalization has increased the contact and exposure of other cultures around the world and, consequently, questions about “Europe’s identity and its ability to ensure intercultural, cohesive societies” (CEC 2007: 2) has emerged. Thus, the purpose of the agenda is to use the growing awareness about the EU’s “unique role to play in promoting its cultural richness and diversity, both within Europe and world-wide” (CEC 2007: 3). The acknowledged main instrument is the intercultural dialogue, a term that has become almost a prestige word and its presence in policy document of the European Union has been growing at an exponential rate, according to some scholars (cf. Dewey 2008). An arena where the intercultural dialogue is encouraged is education because these “institutions play an important role in fostering intercultural dialogue, through their education programmes, as actors in broader society and as sites where the intercultural dialogue is put in practice” (CEC 2008: 31).

    My overarching objective of this paper is to map and analyse the discourse of the “intercultural dialogue” as it evolves in EU policies. The reason for doing this is that the importance of the intercultural dialogue when dealing with other countries and regions outside of the Union is emphasised. Within such rhetoric there is an idea that other countries and regions may benefit the European legacy.  This could from a postcolonial perspective be seen as interlinked with a colonial legacy, where something is promoted to someone who has experience of being subjected by the very same product. The reason why this is even a possibility in the first place is due to Colonialism, since without it the “language links” between Europe and the rest of the World would not have existed.

    Thus, in this paper I will develop a postcolonial perspective, drawing on scholars such as Edward W. Said (1978, 1993), Anibal Quijano (2000, 2007) and Stuart Hall (1997), on those ingredients, definitions and meaning that are attached to the intercultural dialogue in EU policy documents. The purpose of the chosen theory is to investigate how ideas of Europe’s colonial past are part of the discourse of the intercultural dialogue. Through this it can be possible to conclude that the world system is asymmetrical structured as centre-periphery, where the others opposed to Europe are marginalised to its outer edges.

     

  • 114.
    Aman, Robert
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande.
    The Cultural Other: The Reproduction of Coloniality2012Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This paper scrutinizes how the discourse on interculturalism unfolds in the rapidly growing discipline on the subject by analyzing how it is produced in a local context – a university course. Interculturalism refers to interaction between cultures and the importance of fostering and guiding such relations, whereby educational courses on interculturalism becomes the primary instance to fulfill the ambition of governing bodies (e.g. EU, UNSECO) by shaping subjects with desired competences to enact in a culturally diverse world. Based on an empirical material comprised of semi-structured interviews with an ensemble of students who successfully have completed one of these courses on interculturalism, the paper develops a critical interrogation of those core ingredients, meanings and definitions which the students attaches to interculturalism. With interculturalism presupposing cultural diversity, I will illustrate the ambivalent nature of executing cultural boundaries and the risk of appropriating coloniality in the quest to rhetorically legitimize interventions in the name of modernization and social development.

  • 115.
    Aman, Robert
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    The Double Bind of Interculturality and the Implications for Education2015Ingår i: Journal of Intercultural Studies, ISSN 0725-6868, E-ISSN 1469-9540, Vol. 36, nr 2, s. 149-165Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper explores the ways in which boundaries of estrangement are produced in the academic literature assigned for courses on interculturality. As the existence of interculturality is dependent on the ascription of content to culture – since the notion, by definition, always involves more than one singular culture – this essay seeks to provide an answer to the question of what this literature, implicitly or otherwise, defines in terms of sameness vis-à-vis otherness, and thereby to chart the conditions for becoming intercultural. This question is especially important because the self in interculturality has to be, in principle, generalizable: it should signify a position available for occupation by anybody with proper training in this approach. Starting from the assumption that different experiences, languages and identities, already intersect and are indeed already intercultural before being subjected to study under the auspices of ‘interculturality’ as an educational topic, the essay goes on to problematize the way in which interculturality tends to construe sameness and difference along national lines and does little to cater for multiple, as opposed to national, or other unified, identities.

  • 116.
    Aman, Robert
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Avdelningen för studier av vuxenutbildning, folkbildning och högre utbildning (VUFo). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    The EU and the Recycling of Colonialism: Formation of Europeans through intercultural dialogue2012Ingår i: Educational Philosophy and Theory, ISSN 0013-1857, E-ISSN 1469-5812, Vol. 44, nr 9, s. 1010-1023Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The present essay focuses on problematizing the European Union’s claim that interculturaldialogue constitutes an advocated method of talking through cultural boundaries—inside as wellas outside the classroom—based on mutual empathy and non-domination. More precisely, theaim is to analyze who is being constructed as counterparts of the intercultural dialogue throughthe discourse produced by the EU in policies on education, culture and intercultural dialogue.Within the Union, Europeans are portrayed as having an a priori historical existence, whilethe ones excluded from this notion are evoked to demonstrate its difference in comparison to theEuropean one.The results show that subjects not considered as Europeans serve as markers of themulticultural present of the space. Thus, intercultural dialogue seems to consolidate differencesbetween European and Other—the‘We’ and ‘Them’ in the dialogue—rather than, as in line withits purpose, bringing subjects together.

  • 117.
    Aman, Robert
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Three Texts on Intercultural Education and a Critique of Border DrawingManuskript (preprint) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This essay explores the ways in which boundaries of estrangement are produced in the academic literature assigned for courses on interculturality. As the existence of interculturality is dependent on the ascription of content to culture, since the notion, by definition, always involves more than one singular culture, this essay seeks to provide an answer to the question of what this literature implicitly defines in terms of sameness vis-à-vis otherness and thereby chart the conditions for becoming intercultural. This question is especially important because theself in interculturality has to be, in principle, generalizable: it should be such that it signifies a position available for occupation by anybody with proper training in this approach. Starting from the assumption that different experiences, languages and identities, under the name of culture already intersect, and are contaminated by, one another, and are therefore already intercultural before being subjected to study under the auspices of ‘interculturality’ as an educational topic, the essay goes on toproblematize the way in which interculturality tends to construe sameness and difference along national lines and does little to cater for multiple, as opposed to national, or other unified, identities.

  • 118.
    Aman, Robert
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Why Interculturalidad is not Interculturality Colonial remains and paradoxes in translation between indigenous social movements and supranational bodies2015Ingår i: Cultural Studies, ISSN 0950-2386, E-ISSN 1466-4348, Vol. 29, nr 2, s. 205-228Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Interculturality is a notion that has come to dominate the debate on cultural diversity among supranational bodies such as the European Union and UNESCO in recent years. The EU goes so far as to identify interculturality as a key cultural and linguistic characteristic of a union which, it argues, acts as an inspiration to other parts of the world. At the same time, the very notion of interculturality is a core component of indigenous movements in the Andean region of Latin America in their struggles for decolonization. Every bit as contingent as any other concept, it is apparent that several translations of interculturality are simultaneously in play. Through interviews with students and teachers in a course on interculturality run by indigenous alliances, my aim in this essay is to study how the notion is translated in the socio-political context of the Andes. With reference points drawn from the works of Walter Mignolo and the concept of delinking, I will engage in a discussion about the potential for interculturality to break out of the prison-house of colonial vocabulary – modernization, progress, salvation – that lingers on in official memory. Engagement in such an interchange of experiences, memories and significations provides not only recognition of other forms of subjectivity, knowledge systems and visions of the future but also a possible contribution to an understanding of how any attempt to invoke a universal reach for interculturality, as in the case of the EU and UNESCO, risks echoing the imperial order that the notion in another context attempts to overcome. 

  • 119.
    Aman, Robert
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Writing Interculturality, Reading Difference: A postcolonial analysis of literature on intercultural education2013Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 120.
    Aman, Robert
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Avdelningen för studier av vuxenutbildning, folkbildning och högre utbildning (VUFo). Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Eriksson, Lisbeth
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Avdelningen för studier av vuxenutbildning, folkbildning och högre utbildning (VUFo). Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Lundberg, Martin
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Avdelningen för studier av vuxenutbildning, folkbildning och högre utbildning (VUFo). Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Winman, Thomas
    Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för socialpedagogik och sociolog, Högskolan i Väst.
    Mångfaldig (folk)bildning för det offentliga samtalet?: Tre minoriteters egna bildningsverksamheter2011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Folkbildningen i Sverige har, i en mening, varit oförändrad under lång tid, men som vi ser det sker nu ett trendbrott. Nya intressenter eller nya aktörer börjar ta andelar av den begränsade statsbidragsberättigade folkbildningen. Vad kommer det att leda till? Många inom folkbildningen talar i dag om att folkbildningen är omodern och vi undrar om nyetablerandet av folkbildningsverksamhet är ett tecken på det eller finns det helt andra utgångspunkter för denna (Eriksson, 2008)?

    Det övergripande syftet med studien är att få en fördjupad förståelse av vad det är som händer. Vi är intresserade av två olika frågeställningar. Den första handlar om varför. Vad finns det för motiv och bevekelsegrunder bakom olika etniska eller religiösa gruppers skapande av ”egna” folkbildande verksamheter? Vad är det som gör att de väljer en segregerad organisatorisk lösning framför en integrerad sådan?

    Den andra frågan rör processen. Vi vill beskriva den process som lett fram till att muslimer, romer och samer agerar på detta sätt. Här är både processen inom grupperna och processen i samhället av intresse. Vi ställer oss frågan om det finns någon relation mellan dessa processer. Finns det företeelser i samhället i stort som kan förklara vad som sker inom folkbildningen och vice versa? Det är också av intresse att se om det finns likheter eller olikheter i de olika gruppernas processer.

    Frågorna kan preciseras på följande sätt:

    1. Hur kan olika religiösa och etniska gruppers skapande av ”egna” folkbildande verksamheter förstås?
    2. Hur kan den process som lett fram till detta beskrivas; dels utifrån vad som skett och sker i samhället, dels utifrån de olika gruppernas perspektiv?

    För att kunna besvara dessa frågor har vi studerat fyra olika fall, fyra empiriska exempel. Som vi nämnt tidigare har vi valt att studera det romska initiativet att starta en egen folkhögskola i Agnesberg utanför Göteborg, det muslimska initiativet i Kista utanför Stockholm att göra detsamma samt det muslimska studieförbundet Ibn Rushd. Vi har dessutom valt att studera samernas situation i detta sammanhang.Muslimerna och romerna har valts med anledning av deras initiativ till egen folkbildande verksamhet, medan samerna valts då deras utveckling skulle kunna tolkas som den motsatta. De har tidigare haft en egen folkhögskola som nu avvecklats. Samerna har status av att vara en nationell minoritet, vilket även romerna har, men inte muslimerna.  Muslimer, romer och samer är dock alla tre exempel på  minoritetsgrupper i det svenska samhället. Detta aktualiserar frågor kring mångkultur, integration/segregation och majoritetssamhällets möte med minoritetsgrupper.

  • 121.
    Aman, Robert
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Avdelningen för studier av vuxenutbildning, folkbildning och högre utbildning (VUFo). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Eriksson, Lisbeth
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap, Avdelningen för studier av vuxenutbildning, folkbildning och högre utbildning, VUFo. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Lundberg, Martin
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap, Avdelningen för studier av vuxenutbildning, folkbildning och högre utbildning, VUFo. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Winman, Tomas
    Högskolan Väst.
    Associations of Ethnical, Cultural and Religious minorities from a Perspective of Social Pedagogic2010Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Historically the majority society in Sweden has categorized minority groups out of different inconsistent characteristics. It can be out ethnical or cultural belonging but sometimes it is out of religious believes and the point of departure for those categories can only be understood out of a historical perspective. Examples of those historically well established patterns of categorizations are Romans and Muslims. In the group of Romans there might be several different religions represented, and in the Muslim group there might be several ethnical belongings represented. The categories, Romans and Muslim, are historically often used to distinct people from a belonging to the majority in Sweden which has an excluding effect as it separates us from them. As an answer to this excluding or marginalizing process, the groups themselves have organised their activities within groups of associations. Those associations have served several purposes depending on the specific group of interest, such as education, culture issues, or building up communities of fellowship. From one perspective those associations can be seen as segregated groups which run the risk to strengthen the marginalization for their participants. But the associations themselves argue that they instead have a crucial role for the integration of marginalized categories of citizens, on both a group and an individual level. In this paper we discuss associations which origin from two minority groups (Muslims and Romanise) with a theoretical frame of social pedagogic. They are built upon different categories, ethnicity and religion, but participants themselves says that the need for their associations origin from experiences of exclusion and marginalization from the majority society as well as needs for social cohesion within the groups. The aim is to develop knowledge and discuss the associations own purposes where the dichotomy between adaptation and mobilisation are of certain interest, and moreover, adaptation or mobilisation, to what? Such a question entails a discussion about the relations between minority groups and the majority society. One core question is – how can this kind of associations be understood from a social pedagogical perspective? Is it a place where the groups can experience community or a place where knowledge, traditions and values can be transferred from one generation to another? Or is it more platforms for mobilization and consciousness awareness about the relation to the majority society, where the relations itself are seen as having a great impact on everyday life? The empirical data derives from interviews with stakeholders from the associations and observations of group activities. Theories about participation and communities form the base for our analyses and understandings about the associations own work with issues like education, fosterage, commitment and mobilisation. We also lean on theories about multi-culturally politics of identity to analyse the associations’ relation and position to the surrounding society. The expectations are that the results will show which meaning the associations have for the minority group’s inclusion and relation to the majority society where the question of us and them is significant.

  • 122.
    Aman, Robert
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Ireland, TimothyFederal University of Paraiba, Brazil.
    Education and Other Modes of Thinking in Latin America2016Samlingsverk (redaktörskap) (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    After long periods of military dictatorships, civil wars, and economic instability, Latin America has changed face, and become the foremost region for counter-hegemonic processes. This book seeks to address contemporary paradigms of education and learning in Latin America. Although the production of knowledge in the region has long been subject to imperial designs and disseminated through educational systems, recent interventions – from liberation theology, popular education, and critical literacy to postcolonial critique and decolonial options – have sought to shift the geography of reason.

    Over the last decades, several Latin American communities have countered this movement by forming some of the most dynamic and organised forms of resistance: from the landless movements in Brazil to the Zapatistas in the Chiapas region of Mexico, from the indigenous social movements in Bolivia to Venezuela’s Chavistas, to mention but a few. The central question to be addressed is how, in times of historical ruptures, political reconstructions, and epistemic formations, the production of paradigms rooted in ‘other’ logics, cosmologies, and realities may renegotiate and redefine concepts of education, learning, and knowledge. Consequently, this book transcends disciplinary, epistemological, and methodological boundaries in education and learning by engagement with ‘other’ paradigms. 

  • 123.
    Aman, Robert
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Ireland, TimothyFederal University of Paraíba, Brazil.
    Educational Alternatives in Latin America: New Modes of Counter-Hegemonic Learning2019Samlingsverk (redaktörskap) (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This book explores diverse contemporary paradigms of educational praxis and learning in Latin America, both formal and non-formal. Each contributor offers a unique perspective on the factors which lead to the production of paradigms rooted in ‘other’ logics, cosmologies, and realities, and how these factors may renegotiate and redefine concepts of education, learning, and knowledge. The various chapters provide a road map for scholars, activists, artists, students, organizations, and social movements to help begin to construct learning spaces that seek to engage with a new more horizontal form of participatory democracy.

  • 124.
    Aman, Robert
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Ireland, Timothy
    Federal University of Paraíba, João Pessoa, Brazil.
    Introduction: Educational Alternatives inLatin America—New Modes ofCounter-Hegemonic Learning2019Ingår i: Educational Alternatives in Latin America: New Modes of Counter-Hegemonic Learning, Cham: Palgrave Macmillan, 2019, s. 1-16Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In autumn 1943, in the midst of a burning world war, the map of South America is literally re-drawn—or better still: one map. Joaquín Torres-García, a Uruguayan artist and theorist, has finalized in his studio what is set to become his most renowned work of art: América invertida .

  • 125.
    Aman, Robert
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Lundberg, Martin
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Muslimska bildningsinitiativ, svenskhet och konturer av motstånd2013Ingår i: Lärandets mångfald: om vuxenpedagogik och folkbildning / [ed] Andreas Fejes, Lund: Studentlitteratur, 2013, 1, s. 139-156Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Sverige har ett unikt system för vuxnas deltagande i arrangerat lärande inom ramen för kommunal vuxenutbildning, folkhögskola och studiecirklar. Dessa verksamheter står under ständig förändring i fråga om vem som deltar, hur de finansieras, vilket uppdrag de har och vilka pedagogiska ideal som råder.

    Lärandets mångfald ger en aktuell bild av olika sammanhang för vuxnas lärande med speciellt fokus på vuxenutbildning och folkbildning. Läs den också för att lära känna den forskning som idag finns om dessa områden. Ämnen är bland annat bokcirklarnas framväxt, framväxten av muslimska studieförbund och folkhögskolor, skönlitteraturens roll inom utbildning, politiska makthavares bildningsvägar, didaktiska perspektiv på undervisning av vuxna och yrkeslärares identiteter.

    Boken vänder sig till studerande vid lärarprogram, studie- och yrkesvägledarprogram, personalvetarprogram, kurser inom pedagogik, samt till yrkesverksamma lärare, folkbildare, studie- och yrkesvägledare, personalvetare och en intresserad allmänhet.

  • 126.
    Amin, Aisha
    Linköpings universitet, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Lärande på elevers villkor: En studie om lärande på omvårdnadsprogrammet, med fokus på medicinsk grundkurs.2005Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Arbetets syfte är att ta reda på om det finns kunskap om lärstilar bland lärare och elever på gymnasiets omvårdnadsprogram. Vidare har arbetet fokuserat på hur undervisningen ser ut i medicinsk grundkurs och hur den kan utvecklas för att anpassas till elevers olika sätt att lära in. Uppsatsen anknyter till tidigare pedagogisk forskning och teori där nyckelorden är lärande, lärstilar och undervisning.Studiens empiri består av en lärstilsanalys som genomförts i två klasser samt intervjuer av vårdlärare och elever, där lärarna har undervisat någon av eleverna i medicinsk grundkurs. Arbetet begränsas till att omfatta Richard Bandlers och John Grinders lärstilar samt de faktorer som enligt Gardner påverkar elevernas inlärning.Studien visar att det finns kunskap om de olika lärstilarna, såväl bland lärare som elever och att undervisningen i medicinsk grundkurs är flexibel. Avslutningsvis hävdar uppsatsen att undervisningen kan utvecklas genom att pedagoger bl.a. i allt större utsträckning tar in elevers olika preferenser för inlärning.

  • 127.
    Amin, Tamer G.
    et al.
    Amer University of Beirut, Lebanon.
    Jeppsson, Fredrik
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Haglund, Jesper
    Uppsala University, Sweden.
    Editorial Material: Conceptual Metaphor and Embodied Cognition in Science Learning: Introduction to special issue2015Ingår i: International Journal of Science Education, ISSN 0950-0693, E-ISSN 1464-5289, Vol. 37, nr 5-6, s. 745-758Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    n/a

  • 128.
    Amin, Tamer
    et al.
    Lebanese American University, Beirut, Lebanon.
    Jeppsson, Fredrik
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Haglund, Jesper
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Strömdahl, Helge
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Arrow of time: Metaphorical construals of entropy and the second law of thermodynamics2012Ingår i: Science Education, ISSN 0036-8326, E-ISSN 1098-237X, ISSN 1098-237X, Vol. 5, nr 96, s. 818-848Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Various features of scientific discourse have been characterized in the science education literature, and challenges students face in appropriating these features have been explored. Using the framework of conceptual metaphor, this paper sought to identify explicit and implicit metaphors in pedagogical texts dealing with the concept of entropy and the second law of thermodynamics, an abstract and challenging domain for learners. Three university-level textbooks were analyzed from a conceptual metaphor perspective, and a range of explicit and implicit metaphors were identified. Explicit metaphors identified include entropy as disorder, thermodynamics processes as movements along a path, and energetic exchange as financial transactions among others. Implicit metaphors include application and elaboration of the generic Location Event Structure metaphor, application of the Object Event Structure metaphor, and others. The similarities and differences between explicit and implicit metaphors found in the textbooks are also described. Two key pedagogical implications are discussed: that the selection of explicit instructional metaphors can be guided by consistency with implicit metaphors; and that the range of implicit metaphors found in pedagogical texts implies that a multiple instructional metaphor strategy is warranted. The depth of the phenomenon of conceptual metaphor and its implications for future research are also discussed

  • 129.
    Aminoff, Christina
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Samtals- och skriftspråksorienterade lärarledda aktiviteter i förskoleklass2017Licentiatavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att bidra med kunskaper om förskoleklassens verksamhet med fokus på lärares och barns handlingar i samtals- och skriftspråksorienterade lärarledda aktiviteter. Centrala frågor i studien handlar om vad som händer i mötet mellan läraren och barnen och vilka förutsättningar för barns samtalande och skriftspråkande som skapas i interaktion mellan läraren och barnen i de lärarledda aktiviteterna.

    Metoden har inspiration av etnografisk ansats. Datamaterial består framför allt av delvis deltagande observationer där fältanteckningar skrivits för att dokumentera dessa. I studien ingår tre förskoleklasser från tre olika skolor. Varje förskoleklass har observerats vid sju tillfällen. Datamaterialet har analyserats med hjälp av tematisk analys, begrepp från tidigare forskning samt utifrån studiens teoretiska utgångspunkt, det sociokulturella perspektivet.

    Av resultat framgår att alla barn till stora delar gör samma övningar under de lärarledda aktiviteterna. Läraren och barnen rör sig i höglästa berättelser på ett såväl intratextuellt som intertextuellt sätt och när de tillsammans arbetar med att skriva så förekommer både ett styrt och ett friare skrivande. Resultat visar även att det förekommer en viss upprepning av ett innehåll som vissa barn har kunskap och erfarenhet av sedan tidigare, exempelvis från förskolan.            

     

  • 130.
    Amir, Alia
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, Avdelningen för språk och kultur. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Self-policing in the English as a Foreign Language classroom2013Ingår i: Novitas-ROYAL, ISSN 1307-4733, E-ISSN 1307-4733, Vol. 7, nr 2, s. 84-105Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The present study explores how classroom participants invoke a monolingual target-language policy in an English as a foreign language (EFL) classroom, specifically focusing on one method of doing language policy through self-initiated language policing sequences, which I have called self-policing. Language policing refers to the mechanism deployed by the teacher and/or the pupils to (re-)establish the normatively prescribed medium of classroom interaction (Amir & Musk, 2013; cf. Bonacina & Gafaranga, 2011). The data comes from sequential analyses of 20 hours of video recordings in grades 8 & 9 of an international compulsory school in Sweden between the years 2007-2010. Drawing on Auer (1984) and Gafaranga’s (1999) organisational code-switching framework, this study sheds light on how teachers and pupils self-initiate a switch to English in their interactions. As will be demonstrated, both teachers and pupils, while orienting to the English-only norm, use a three-step sequence for language policing.

  • 131.
    Amir, Alia
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, Avdelningen för språk och kultur. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Tracing micro-level language-policy in foreign language classrooms: a case study of English as a foreign language (EFL) in Sweden2012Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 132.
    Amir, Alia
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, Avdelningen för språk och kultur. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Musk, Nigel
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, Avdelningen för moderna språk. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Language policing: Micro-level language policy-in-process in the foreign language classroom2013Ingår i: Classroom Discourse, ISSN 1946-3014, E-ISSN 1946-3022, Vol. 4, nr 2, s. 151-167Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article examines what we call micro-level language policy-in-process – that is, how a target-language-only policy emerges in situ in the foreign language classroom. More precisely, we investigate the role of language policing, the mechanism deployed by the teacher and/or pupils to (re-)establish the normatively prescribed target language as the medium of classroom interaction in the English as a foreign language classroom of an international school in Sweden. Using ethnomethodological conversation analysis, we have identified a regular three-step sequence for language policing: (1) a (perceived) breach of the target-language-only rule, (2) an act of language policing and (3) an orientation to the target-language-only rule, usually in the guise of medium switching to the target language. Focusing primarily on teacher-to-pupil policing, where the teacher polices pupils’ (perceived) use of their L1 (Swedish), we identify three different categories of teacher-policing. These categories are based on particular configurations of features deployed in the three steps, such as initiator techniques (e.g.reminders, prompts, warnings and sanctions) and pupils’ responses to being policed (e.g. compliance or contestation).

  • 133.
    Amir, Alia
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, Avdelningen för språk och kultur. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Musk, Nigel
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, Avdelningen för moderna språk. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Pupils Doing Language Policy: Micro-interactional insights from the English as a foreign language classroom2014Ingår i: Apples - Journal of Applied Language Studies, ISSN 1457-9863, Vol. 8, nr 2, s. 93-113Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In this paper, we examine instances of the methods pupils deploy to do language policy in an English as a foreign language classroom in Sweden, where there is a locally practised English-only rule. Although we exemplify some more tacit methods of constructing a monolingual classroom (Slotte-Lüttge 2007), we focus primarily on instances where pupils police other pupils and on occasion even the teacher, when they are perceived not to be upholding the rule. This blatantly explicit method of pupils doing language policy, which we term language policing, generally serves to (re-)establish and maintain English as the medium of interaction and instruction. The data for this study consists of video-recordings of 18 EFL lessons in an International Swedish school and was collected in grade 8 and 9 classes (15-16 year olds) between the years 2007-2010. In order to reveal the interactional orientations of the participants in situ (Seedhouse, 1998:101), conversation analysis has been used to identify and analyse naturally occurring cases of pupils doing language policy. By discussing the analyses with reference to different policing trajectories, how participants employ a range of initiator techniques, and the nature and distribution of their policing methods, for example, we elucidate the empirical basis for our subcategories of pupil- initiated policing. We also relate language policing practices to the maintenance of a monolingual classroom and conclude that establishing and maintaining the English-only rule “sufficient[ly] for all practical purposes” is a routine matter (cf. Zimmerman 1971:227), since little language policing is needed to maintain it. In cases where the language rule is breached, both pupils and teacher play an active role in (re-)establishing themonolingual classroom.

  • 134.
    Anderhag, Per
    et al.
    Educ Adm, Sweden.
    Wickman, Per-Olof
    Stockholm University, Sweden.
    Bergqvist, Kerstin
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Jakobson, Britt
    Stockholm University, Sweden.
    Hamza, Karim Mikael
    Stockholm University, Sweden.
    Säljö, Roger
    University of Gothenburg, Sweden.
    Why Do Secondary School Students Lose Their Interest in Science? Or Does it Never Emerge? A Possible and Overlooked Explanation2016Ingår i: Science Education, ISSN 0036-8326, E-ISSN 1098-237X, Vol. 100, nr 5, s. 791-813Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In this paper, we review research on how students interest in science changes through the primary to secondary school transition. In the literature, the findings generally show that primary students enjoy science but come to lose interest during secondary school. As this claim is based mainly on interview and questionnaire data, that is on secondary reports from students about their interest in science, these results are reexamined through our own extensive material from primary and secondary school on how interest is constituted through classroom discourse. Our results suggest the possibility that primary students do not lose their interest in science, but rather that an interest in science is never constituted. The overview indicates that studies relying on interviews and questionnaires make it difficult to ascertain what the actual object of interest is when students act in the science classroom. The possibility suggested should, if valid, have consequences for science education and be worthy of further examination.

  • 135.
    Anderson, Michael Laden
    Linköpings universitet, Estetiska institutionen.
    Investigating conditions for transfer of learning in an outdoor experiential study abroad program2006Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [en]

    The purpose of the study was to investigate how teaching for transfer of learning was built into a month-long outdoor experiential education course within a semester long study abroad program and to address the extent to which student perception of learning gains could be transferred for use in future courses and for later in life. From a program planning and evaluation perspective it was also important to determine what types of activities and experiences within the course were instrumental in helping students to develop concepts and skills that could be transferred to life after the course. This research quantifies the frequency and consistency of teaching for transfer events using a tool based on research by a social psychologist (Haskell, 2001) and an outdoor experiential educator. (Gass, 1990) Student perception of learning gains were measured at the end of the course with the SALG assessment tool. (Seymour, Wiese, Hunter, & Daffinrud, 2000)

    This research is an ethnographic case study of an expedition field course (EFC) entitled Human Rights and the Environment: Rivers, Dams and Local Struggles at the Institute for Sustainable Development Studies (ISDSI) based in Chiang Mai, Thailand, which included intensive language instruction, expedition field studies, and leadership opportunities to enable students to study the relationship between culture and ecology. Students studied problems of a global scale by learning about local issues with the intent that the program at ISDSI aims to “develop committed leaders for a sustainable future”. (Ritchie, 2006, p. 1) It is a response to the call for educational programs in the field of outdoor and experiential learning to examine the benefits and outcomes of course offerings. (Ewert, 1996; Hattie, Marsh, Neill and Richards, 1997; Holman and McAvoy, 2005)

    Through a qualitative look at observation data, recommendations were made to increase the capacity for this ISDSI course to promote the transfer of learning. Some suggestions include expanding the use of systems thinking and examples of individuals who are masters of transfer thinking into course design, heightening culture and ecology connections through increased use of guided facilitation, integrating individual goal setting, and expanding internal assessment and staff development possibilities.

  • 136.
    Anderson, Trevor
    et al.
    Purdue University, USA.
    Schönborn, Konrad
    Linköpings universitet, Institutionen för teknik och naturvetenskap, Medie- och Informationsteknik. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    du Plessis, Lynn
    University of KwaZulu-Natal, South Africa.
    Gupthar, Abindra
    University of KwaZulu-Natal, South Africa.
    Hull, Tracy
    University of KwaZulu-Natal, South Africa.
    Identifying and Developing Students' Ability to Reason with Concepts and Representations in Biology2013Ingår i: Multiple Representations in Biological Education / [ed] D.F. Treagust and C.-Y. Tsui, Springer Science+Business Media B.V., 2013, s. -390Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This new publication in the Models and Modeling in Science Education series synthesizes a wealth of international research on using multiple representations in biology education and aims for a coherent framework in using them to improve higher-order learning. Addressing a major gap in the literature, the volume proposes a theoretical model for advancing biology educators’ notions of how multiple external representations (MERs) such as analogies, metaphors and visualizations can best be harnessed for improving teaching and learning in biology at all pedagogical levels.The content tackles the conceptual and linguistic difficulties of learning biology at each level—macro, micro, sub-micro, and symbolic, illustrating how MERs can be used in teaching across these levels and in various combinations, as well as in differing contexts and topic areas. The strategies outlined will help students’ reasoning and problem-solving skills, enhance their ability to construct mental models and internal representations, and, ultimately, will assist in increasing public understanding of biology-related issues, a key goal in today’s world of pressing concerns over societal problems about food, environment, energy, and health. The book concludes by highlighting important aspects of research in biological education in the post-genomic, information age. 

  • 137.
    Anderson, Victoria
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande.
    Language Learner Autonomy: Both Sides of the Coin: A study of EFL teachers' and students' perceptions of autonomy in Spain2015Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Learner autonomy has become the latest buzzword in the world of EFL pedagogy and practice, but what do contemporary practitioners and learners of EFL understand by learner autonomy, what do they believe it is, and do they consider it to be valuable? The purpose of this mixed-methods study in Spain is to garner teacher and student perceptions of this popular notion – to identify and compare their beliefs and understandings of autonomous learning and learners within the Spanish EFL context. Specifically, we are focused upon a comparative interpretation of the desirability and feasibility of autonomous learning habits, decisions and abilities. Research findings extracted through both an online questionnaire and six follow-up interviews demonstrate that teachers and students share predominantly positive views of autonomy, however students are more enthusiastic about extending their decision-making in the classroom than their learning abilities and capacities. Several gaps between teacher/student perceptions, and desirability/feasibility are identified, with teachers' data also serving to suggest several possible restrictions upon autonomy that may stunt it's progression in the EFL classroom.

  • 138.
    Andersson, Agnetha
    Linköpings universitet, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    En studie om flickor och kvinnor på elektrikerutbildningen2006Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Arbetets syfte är att belysa varför flickor/kvinnor väljer att utbilda sig till elektriker och hur de upplever sin skolsituation. Syftet är även att skildra deras syn på jämställdhet och könsskillnader.

    Uppsatsens empiri består av enkäter till kvinnliga elever på elprogramets elteknikinriktning samt Lernias elektrikerutbildning. Utifrån enkätmatrialet har sedan sex intervjuer genomförts.

    Det som framkommit är att flickorna/kvinnorna menat sig välja elektrikerutbildningen utifrån sitt intresse och att yrket är praktiskt men, att de också påverkats av närstående. De har mångskiftande upplevelser av skolsituationen, både negativa och positiva. En del har upplevt viss skepsis från sin omgivning och vissa har erfarit svårigheter med att bli accepterade som ”en i gänget”. Många av respondenterna anser att jämställdhet är viktigt och mindre än en tredjedel har upplevt orättvisa mellan könen under uppväxten.

  • 139.
    Andersson, Anna
    Linköpings universitet, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Makt och talutrymme i skolan sett ur ett genusperspektiv2001Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen)Studentuppsats
    Abstract [sv]

    Syftet med uppsatsen är att belysa flickors och pojkars olika villkor i skolan samt att undersöka vilka konsekvenser dessa får för den muntliga kommunikationen. Genom uppsatsen vill jag också belysa hur arbetet med jämställdhet kan bedrivas på olika skolor och i olika klasser. Jag vill dock påpeka att det är jämställdheten mellan elever i skolan som jag har tittat på, inte mellan lärare eller annan personal på skolan.

    I litteraturgenomgången redovisar jag några olika makt- och dominans processer som finns mellan könen och hur lärare, skolan och elever på olika sätt påverkar könsrollerna. Jag redogör kort för hur språk och makt hör samman och tar upp olika aspekter kring talutrymme och hur det fördelas i klassrummen. Avslutningsvis tar jag upp några undersökningar om talutrymme.

    I min empiriska studie har jag observerat talutrymmet, genom att räkna antal repliker, i två olika klasser samt intervjuat deras lärare om olika saker rörande jämställdhet. Bl.a. hur de arbetar med jämställdhet på skolorna och i klassrummen och hur de gör för att utjämna talutrymmet under lektionerna.

    Jag tycker mig se en liten positiv utveckling när det gäller jämställdheten på skolorna och då framförallt när det gäller talutrymmet, t.ex. har skillnaderna mellan pojkars och flickors talutrymme minskat. Det går framåt men sakta.

  • 140.
    Andersson, Anna-Karin
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap.
    Länk till lärande: - en studie om mentorers uppfattningar av mentorsuppdraget2009Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den här uppsatsen är en kvalitativ studie om mentorer i lärarutbildningens uppfattningar av mentorsuppdraget.

    Sjutton intervjuer har genomförts, skrivits ut, analyserats, redovisats i beskrivningskategorier och slutligen samordnats utifrån fenomenografisk metod. Syftet för studien är att genom analyser av mentorers uppfattningar av sitt uppdrag ge ökad förståelse kring mentorsuppdraget och dess betydelse i lärarutbildningen. Studiens resultat är de tre beskrivningskategorierna betydelse genom eget lärande, betydelse genom länkat lärande och villkor för lärande. Mentor bidrar i detta sammanhang som länk till lärande och möjliggör utveckling och lärande mellan institutioner och aktörer. Det länkade lärandet är en förutsättning för det egna lärandet och villkor för lärande.

    Mentors fasta koppling både till utbildning och skola eller förskola bidrar till att skapa en enhetlig utbildning för den studerande. För att kunna nå detta mål krävs specifik mentorskompetens där förmågan att skapa nätverk är central.

  • 141.
    Andersson, Anne-Charlotte
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande.
    Inlärningsstilar: ”Hur kan man som pedagog planera och arbeta för barns olika inlärningsstilar”?2008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Denna studie har haft som syfte att undersöka hur man som pedagog praktiskt kan planera och arbeta för elevers olika inlärningsstilar i grundskolans tidigare år, utifrån Dunn & Dunns modell. Jag har även velat undersöka om eleverna själva är medvetna om vilken inlärningsstil de har och om pedagogerna anser att elever använder sig av olika inlärningsstilar. Data har samlats in genom en kvalitativ, samt en kvantitativ undersökning. I den kvalitativa undersökningen har jag observerat tre pedagoger i deras klassrumssituation, samt intervjuat respektive pedagog. I den kvantitativa undersökningen har jag delat ut ett frågeformulär till 33 elever angående deras starkaste sinnespreferens. Resultatet visar att alla pedagogerna planerar inför elevers olika inlärningsstilar i den mån de själva anser att det behövs, genom att både anpassa sin miljö, sina metoder och sitt innehåll. Inlärningstilar hos eleverna tillgodoses under en hel dag, men inte under varje lektion eller vid varje arbetsmoment. Eleverna i denna undersökning använder sig av olika sinnespreferenser i undervisningen och är själva är medvetna om detta.

  • 142.
    Andersson, Annukka
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande.
    Feedback är mitt liv!: En kvalitativ studie i hur gymnasieelever uppfattar skriftlig feedback och hur de beskriver att de använder den2015Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I denna kvalitativa studie undersöks hur gymnasieelever uppfattar och beskriver att de använder skriven feedback i ett webbaserat feedbacksystem. Detta har gjorts genom halvstrukturerade livsvärldsintervjuer med gymnasieelever. Bakgrunden till arbetets elevperspektiv är att detta område fortfarande är relativt outforskat. Styrdokument samt svensk och internationell forskning kring bedömning med tonvikt på feedback har varit utgångspunkten i litteraturgenomgången där även några studier som lyfter elevperspektivet tas upp. Elevintervjuerna resulterade i tre teman: Synlighet, Balansen mellan personligt och framåtsyftande samt Att gå vidare eller inte. Dessa teman fördjupas och levandegörs med citat från elevintervjuerna samt diskuteras i relation till litteraturen.

  • 143.
    Andersson, Bo
    Linköpings universitet, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Konflikter mellan aktivt religiösa elever och sekulariserade2002Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen)Studentuppsats
    Abstract [sv]

    Man kan inte säga att en konflikt mellan religiösa elever och sekulariserade är svårare än en vanlig konflikt. En konflikt är en konflikt som alltid måste lösas. Religionen är en ingrediens i konflikten. Ofta ligger svårigheten i att avgöra om det är en kulturell eller en religiös konflikt.

  • 144.
    Andersson, Carina
    Linköpings universitet, Matematiska institutionen.
    Taluppfattning: En undersökning av elevers förståelse av decimaltal2006Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    I detta examensarbete har jag studerat hur elever i år 6 tänker vid decimalform inom taluppfattningens område. Begreppet taluppfattning är ett mycket brett område där det dessutom finns många olika uppfattningar om vad som ingår i begreppet. Därför har jag fokuserat mitt arbete på övergången från heltal till decimaltal. Syftet med undersökningen är att belysa vikten av att lärare har goda matematiska och metodiska kunskaper, hur elever utvecklar sin taluppfattning och förhoppningsvis ge lite tips och idéer som kan användas i undervisningen med elever. Studien omfattar en litteraturgenomgång som behandlar begreppet taluppfattning där jag delat upp kapitlet i tre underrubriker: Vad innebär det att elever har en grundläggande taluppfattning? Hur utvecklar elever en god taluppfattning? Vilka speciella svårigheter finns vid övergången från heltal till decimaltal? Under metoddelen skriver jag om hur pilot- och huvudundersökningen gjordes innan läsaren får ta del av undersökningarnas resultat. Resultatet av undersökningen är att många elever har svårt för övergången från heltal till decimaltal. Det finns tre moment i förståelsen av positionssystemet som tycks orsaka större svårigheter och det är platssiffrans värde, multiplikation med tal mindre än ett och uppskattning av rimligheten av svaret i en beräkning. Uppsatsen innehåller också ett avsnitt om vad vi lärare kan göra för att underlätta elevers förståelse för övergången från heltal till decimaltal.

  • 145.
    Andersson, Carina
    Linköpings universitet, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Utomhuspedagogik: en möjlighet till lärande för elever i årskurs 7 - 92004Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen)Studentuppsats
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att undersöka om man kan undervisa med hjälp av utomhuspedagogik även i de högre årskurserna i de naturvetenskapliga ämnena. Genom intervjuer försökte jag ta reda på vad tre lärare hade för syn på utomhuspedagogik. Jag intervjuade också en adjunkt på Linköpings universitet som arbetar med utomhuspedagogik och har skrivit litteratur om utomhuspedagogik. Jag kompletterade detta med litteraturstudier. Min studie ledde fram till slutsatsen att det går att undervisa på ett utomhuspedagogiskt sätt men att det är inte så vanligt i de högre årskurserna. Jag har i min reflektion över utomhuspedagogik givit förslag på hur man kan öka förutsättningarna för att kunna variera sin teoretiska undervisning med utomhuspedagogik samt gett några lektionsförslag.

  • 146. Andersson, Carina
    et al.
    Losand, Elin
    Bergman Ärlebäck, Jonas
    Linköpings universitet, Matematiska institutionen, Matematik och tillämpad matematik. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Att uppleva räta linjer och grafer – erfarenheter från ett forskningsprojekt2015Ingår i: Nämnaren 2014:4, nr 1, s. 21-27Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 147.
    Andersson, Caroline
    Linköpings universitet, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Utvecklingssamtal1999Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen)Studentuppsats
    Abstract [sv]

    Arbetets syfte är att beskriva hur man som lärare kan förbereda sig själv, eleven och föräldrarna inför ett utvecklingssamtal, vilka svårigheter samt positiva faktorer som kan finnas för läraren i ett utvecklingssamtal. Detta är även frågeställningarna i arbetet. För att kunna besvara dessa frågeställningar har jag studerat litteratur som rör ämnet och även genomfört en empirisk undersökning genom att intervjua sex lärare från år 1-6. Resultatet är ganska omfattande med mycket tips på hur man kan förbereda utvecklingssamtalen för att få ut det bästa av dem. Även vad som kan vara svårt och jobbigt för en lärare i utvecklingssamtal och vad som är positivt och roligt med samtalen, finns med i resultatet. En del resultat var väntade medan andra resultat överraskade. I diskussionen förs ett resonemang kring de resultat som uppkommit i arbetet.

  • 148.
    Andersson, Cecilia
    Linköpings universitet, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Lokal styrelse: ett demokratiskt forum?1999Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen)Studentuppsats
    Abstract [sv]

    1996 startade en försöksverksamhet med lokala styrelser i grundskolan. Det är en försöksperiod under fem års tid. I en lokal styrelse ingår föräldrar, enhetschef, elever och lärare. Det är upp till den enskilda skolan om de ska införa lokal styrelse eller inte. Det vanligast förekommande namnet på en lokal styrelse är förvaltningsråd. I min undersökning har jag intervjuat fem olika skolledare och fått fram deras uppfattningar om föräldrademokrati och medverkan i lokala styrelser. Resultaten visar att skolledare tycker det är bra att föräldrar får insyn i skolan så att de förstår vilket arbete lärare och övrig personal lägger ner utöver lektionstid. Skolledare var överens om att det oftast är de välutbildade och skolintresserade föräldrarna som engagerar sig i förvaltningsråd. En av skolledarna tror att det finns en viss risk med den typ av föräldrar som engagerar sig och det kan resultera i en elitskola.Jag ska i min undersökning försöka få en bild av vilken betydelse föräldrainflytande i s k lokala styrelser har för den framtida skolan. Som titeln lyder så ställer jag frågan i min uppsats;"Lokal styrelse - ett demokratiskt forum?"

  • 149.
    Andersson, Cecilia
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för tematisk utbildning och forskning.
    Wiss Kvist, Ann-Christin
    Linköpings universitet, Institutionen för tematisk utbildning och forskning.
    Lek en livsnödvändighet: Tänkande om lek i grundskolan och träningsskolan2005Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats är att belysa pedagogers uppfattning om lekens betydelse för barns utveckling och lärande i grundskolan och träningsskolan samt på vilket sätt pedagoger tillämpar lek i sin undervisning.

    Synen på lek har varierat under tidens gång. Leken har tillmätts stor betydelse för barn och dess utveckling. I vårt litteraturavsnitt har vi valt att skriva en allmän historisk bakgrund kring lek och olika teorier om lek.

    Genom kvalitativa intervjuer med pedagoger i de båda verksamheterna har vi fått en bild av vad lek är för dem och i vilken utsträckning de använder sig av leken i sin undervisning.

    Resultatet av vår undersökning visar att pedagogerna i de båda verksamheterna anser att leken har betydelse för barnets utveckling och lärande. Leken används i båda verksamheterna på olika sätt och i varierande utsträckning.

  • 150.
    Andersson, Cristofer
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik.
    Läxor: Att vara eller icke vara2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att uppmärksamma kring hur elever på gymnasienivå uppfattar och förhåller sig till läxor. Studien har genomförts med en kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer med sju elever, både män och kvinnor, som studerar årskurs ett på en gymnasieskola i mellersta Sverige. Dagens läxforskning, såväl nationellt som internationellt, är till en majoritet inriktad på läxors verkan på studieresultat och lärande. Pickering och Marzano (2007) redogör för att de studier samt rapporter som finns tillgängliga visar motsägelsefulla resultat. Därtill framlägger Warton (2001), vars arbeten om läxforskning är bland de mest förekommande inom ämnet, att dagens forskning saknar studier kring hur elever uppfattar lärares och vuxnas ställningstaganden till läxor, meningen av läxor genomförda av elever samt eventuella utvecklingsskillnader i förståelsen och om dessa påverkas av de olika kontextuella skillnaderna i skolsystemen och typer av läxuppgifter.

    Resultaten i denna studievisar att elevers upplevelser av läxor är associerade obehagskänslor, tidskrav samt en blandning av upplevelsen att läxor är onödiga men passande ibland. Fortsättningsvis visar även resultaten att elever anser att läxor skall ha en noggrann genomgång tillika uppföljning, vara anpassade och intressanta för att de skall upplevas som bra. Slutligen framkommer att elever använder sig av föräldrar, kompisar samt internet, men med olika syften, då de angriper läxor. De slutsatser som går att dra är att läxor spelar en tvetydig roll hos eleverna. Från informanternas utsagor framkommer såväl gehör som kritik för dessa uppgifter. Emellertid finns förklaringar för kritiken och den är inte enbart av att eleverna är aviga till läxa per se, utan att de istället har negativa erfarenheter från att arbeta med läxor. För att uppnå bra erfarenheter erfordras kommunikation tillika interaktion mellan pedagogen och eleverna. Genom att ta del av elevernas föreställningsvärldar, förkunskaper tillika personliga situationer, kan arbetsformer som gynnar samtliga deltagares lärande skapas.

1234567 101 - 150 av 4088
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf