liu.seSök publikationer i DiVA
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 101 - 150 av 442
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 101.
    Elgebrant, Emil
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Att forska om utsläppsrätter i EG-perspektiv - särskilt om ett finansiellt instrument och skatterättsliga perspektiv2006Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 102.
    Elgebrant, Emil
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt.
    Bitcoins - Några funderingar kring ett förhandsavgörande2014Ingår i: Skattenytt, ISSN 0346-1254, nr 4, s. 226-238Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Bitcoins introducerades för ganska exakt 5 år sedan har fler och fler företag utanför den traditionella banksektorn börjat erbjuda växlingstjänster av Bitcoins. Den internationella omsättningen beräknas till ca 200 miljoner dollar/dag och i Sverige finns ett flertal företag som specialiserat sig på växlingstjänster av Bitcoins. Ända sedan införandet har väckt debatt inom en rad olika områden.

    I denna artikel berör jag vissa frågeställningar som aktualiseras i Skatterättsnämndens förhandsbesked den 14 oktober 2013, dnr 32-12/I. Av förhandsbeskedet framgår att handel med Bitcoins ska anses undantagna från mervärdesskatt genom bestämmelsen i artikel 135.1 mervärdesskattedirektivet. Skatterättsnämndens argumentation har till synes utgått från ett likställighetsresonemang där Bitcoins likställs med ”vanlig valuta”. Denna argumentation torde dock vara tveksam utifrån flera perspektiv.

  • 103.
    Elgebrant, Emil
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Bitcoinsdomen - ändamål, vilket och vems?2016Ingår i: Skattenytt, ISSN 0346-1254, nr 1, s. 68-76Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Den 22 oktober kom då EU-domstolen i mål C-264/14 (Bitcoinsdomen) fram till att artikel 135.1 (e) i mervärdesskattedirektivet ska tolkas så att växling av traditionell valuta till den virtuella valutan bitcoin och omvänt, utgör transaktioner som är undantagna från mervärdesskatteplikt. Rättsläget har i och med denna dom klarnat med avseende på den praktiska hanteringen av växlingstjänster av bitcoins.Denna artikel analyserar domstolens argumentering med anledning av tillämpligheten av artikel 135.1 (e) och är en fortsättning på en av mig tidigare publicerad artikel i Skattenytt.

  • 104.
    Elgebrant, Emil
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Interdisciplinär Rättslig forskning: metodologi eller perspektiv?2015Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 105.
    Elgebrant, Emil
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Kryptovalutor: särskild rättsverkan vid innehav av bitcoins och andra liknande betalningsmedel2016 (uppl. 1)Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Intresset för olika kryptovalutor har ökat lavinartat sedan Satoshi Nakamoto gav ut sin text Bitcoin: A Peer-to-Peer Electronic Cash System 2009. Betalningar med bitcoins och andra liknande betalningsmedel har dock visat sig ställa flera befintliga rättsliga lösningar och förklaringsmodeller på sin spets. Hur väl fungerar det nuvarande rättsliga systemet för att hantera nya anonyma betalningsmedel som kryptovalutor? Vilka rättsliga metoder blir nödvändiga att tillämpa vid skilda rättsliga konfliktsituationer?

    Boken Kryptovalutor analyserar hur förmögenhetsrättsliga, obeståndsrättsliga, redovisningsrättsliga och skatterättsliga frågeställningar förhåller sig till de här betalningsmedlen med särskild hänsyn till deras särart som förmögenhetsobjekt. En övergripande slutsats i boken är att kryptovalutornas anonyma karaktär leder till ett ökat behov av välförankrad fiktions- och analogiargumentering i flera rättsliga sammanhang.

    Boken vänder sig inte bara till dem som har ett intresse eller behov av att veta mer om den rättsliga hanteringen av kryptovalutor, utan även till alla som har ett allmänt intresse av rättsvetenskaplig grundforskning.

  • 106.
    Elgebrant, Emil
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Mervärdesskatterättslig klassificeringsproblematik ställs på sin spets vid transaktioner av utsläppsrätter och elcertifikat2012Ingår i: Vänbok till Ingrid Arnesdotter: uppsatser i affärsrättsliga frågor och om utbildning i affärsrätt / [ed] Jan Kellgren, Stockholm: Jure, 2012, s. 24-36Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Olika transaktioner av utsläppsrätter eller elcertifikat har visat sig aktualisera en rad olika mervärdesskatterättsliga frågeställningar. Det har till exempel föreslagits att mervärdesskattedirektivets artikel 59 1 st. (a) är tillämplig vid överlåtelse av utsläppsrätter och elcertifikat. Det har även föreslagits att undantaget i artikel 135.1 inte är tillämpligt. En tilldelning, en överlämning och en annullering av utsläppsrätter eller elcertifikat torde däremot falla helt utanför det mervärdesskatterättsliga området. Det finns anledning, särskilt i ett rättssystematiskt perspektiv, att diskutera och ifrågasätta dessa ställningstaganden.

  • 107.
    Elgebrant, Emil
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Remiss av EG-kommissionens förslag till ett direktiv om att inkludera luftfarten i EU:s system för handel i utsläppsrätter (KOM [118 slutlig) samt Naturvårdsverket rapport Att integrera flyget i EU:s handelssytem för utsläppsrätter (rapport 5655): Remissyttrande, juridiska fakultetsnämnden, Stockholms universitet2007Övrigt (Övrigt vetenskapligt)
  • 108.
    Elgebrant, Emil
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Remiss av EG-kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2003/87/EG i avsikt att förbättra och utvidga gemenskapens system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser samt förslag till beslut rörande medlemsstaternas ansträngningar att minska sina utsläpp av växthusgaser för att uppfylla gemenskapens åtagande att minska växthusgasutsläppen till år 2020 samt förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om geologisk lagring av koldioxid och ändring av rådets direktiv 85/33/337EEG, 96/61/EG, direktiv 2000/60/EG, 2001/80/EG, 2004/35/EG, 2006/12/EG och förordning (EG) nr 1013/2006: Remissyttrande, juridiska fakultetsnämnden, Stockholms universitet2008Övrigt (Övrigt vetenskapligt)
  • 109.
    Elgebrant, Emil
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Remissyttrande avseende Regeringskansliets promemoria ”Höjd ambitionsnivå i elcertifikatsystemet till 2020”: Remissyttrande, Linköpings universitet2015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 110.
    Elgebrant, Emil
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Rättsfallssamling i kredit- och obeståndsrätt2015Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Rättsfallssamling i kredit- och obeståndsrätt innehåller en sammanställning av centrala rättsfall inom de obeståndsrättsliga, fordringsrättsliga, säkerhetsrättsliga och sakrättsliga områdena. Rättsfallssamlingen vänder sig till alla som har intresse av och/eller har anledning att fördjupa sig inom nämnda rättsområden. Boken är dock primärt framtagen för att användas vid undervisningen i kredit- och obeståndsrätt.

  • 111.
    Elgebrant, Emil
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Skatteregler för vissa kyotoenheter (Fi 2005/6264), Stockholms universitet, 2006: Remissyttrande, juridiska fakultetsnämnden, Stockholms universitet2006Övrigt (Övrigt vetenskapligt)
  • 112.
    Elgebrant, Emil
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt.
    Stefan Olsson, Redovisningsrätt - En introduktion2013Ingår i: Juridisk Tidskrift, ISSN 1100-7761, nr 1, s. 180-183Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 113.
    Elgebrant, Emil
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Taxation of Energy and Traffic: National Report2008Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 114.
    Elgebrant, Emil
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Utsläppsrättshandeln och det skatterättsliga avdragsförbudet för sanktionsavgifter2006Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Handelssystemet med utsläppsrätter introducerades i Sverige den 1 januari 2005.En av många beståndsdelar i handelssystemet är den kvotpliktsavgift som utgår ihändelse av att det årliga överlämnandet av utsläppsrätter visar sig vara otillräck-ligt. Regeringen har vid den skattemässiga hanteringen av kvotpliktsavgiften förut-satt att sanktionsavgiftsbegreppet är oproblematiskt vid bedömandet av avdragsför-budet i 9 kap. 9 § IL. Kvotpliktsavgiften har kort och gott ansetts som icke avdrags-gill. I den rättsvetenskapliga debatten har det däremot förekommit en omfattandediskussion om vad som utgör en offentligrättslig sanktionsavgift.Framöver kommer sannolikt domstolarna att behöva ta ställning till vissa prin-cipiella frågor för att avgöra om kvotpliktsavgiften och andra avgifter utgör enavdragsgill kostnad eller inte. Då nya avgifter med internationell bakgrund ochmed skilda syften introduceras i det svenska rättssystemet är det inte självklart vadsom skall anses utgöra en sanktionsavgift.

  • 115.
    Eliasson, Debora
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt.
    Moulis, Gerda
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt.
    ÖKAT KONSUMENTSKYDD VID FÖRSÄLJNING PER TELEFON2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Konsumenter kan ofta anses vara i underläge i avtalssammanhang och behöver av den anledningen extra skydd. Idag blir många konsumenter uppringda i sina hem eller på sina mobiltelefoner av telefonförsäljare. Många konsumenter tycker att detta är jobbigt och provocerande. Konsumenten kan ofta vara upptagen eller distraherad av annat och det finns många gånger risk för att konsumenten omedvetet tackar ja till ett försäljningserbjudande. Konsumenten kan t.ex. slänga ur sig ett ja i förbifarten, utan att riktigt ha uppfattat vad avtalsvillkoren innebär. Det finns dessutom vissa grupper av konsumenter som kan vara extra utsatta vid avtalssammanhang, speciellt vid försäljning per telefon. Konsumentverket vill av dessa anledningar stärka konsumentskyddet genom att införa ett skriftlighetskrav på muntliga avtal per telefon. Skriftlighetskravet skulle innebära att konsumenten inte blir bunden av det muntliga avtalet förrän denne signerat ett skriftligt avtal i efterhand. Konsumentverket anser att detta skulle kunna öka konsumentens skydd och minska risken för att konsumenter ingår avtal som de egentligen inte menar att ingå.

     

    Som framgått kan telefonförsäljning många gånger ställa till problem för konsumenten. I uppsatsen utreds huruvida det överhuvudtaget är nödvändigt med ökat konsumentskydd vid telefonförsäljning. En statlig utredning har bland annat framfört att införandet av ett skriftlighetskrav skulle kunna stärka konsumentskyddet. I utredningen framhålls det vidare att det finns andra brister i gällande konsumentskydd vid telefonförsäljning. Vi anser att det befintliga konsumentskyddet, med vissa förbättringar i de brister som finns i NIX-Telefon, utgör ett tillräckligt konsumentskydd vid telefonförsäljning.

  • 116.
    Elin, Svensson
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt.
    Cabotagetransporter på väg: Snedvriden konkurrens på den svenska transportmarknaden2016Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Fri rörlighet av transporttjänster begränsas genom artiklarna 90-100 FEUF. Syftet med att begränsa transporttjänster är att förhindra att konkurrensen snedvrids på den inre transport- marknaden. Cabotagetrafik reglerades tidigare genom fyra förordningar och ett direktiv, men regleras sedan oktober år 2009 genom väg- och yrkestrafikförordningen. Reglerna i väg- och yrkestrafikförordningen, som är tvingande för yrkeschaufförer på EU:s inre marknad, syftar likt de äldre reglerna till att successivt harmonisera transporttjänster på den inre marknaden. Till skillnad mot de äldre reglerna, ska väg- och yrkestrafikförordningen innehålla enhetliga och tydliga regler som bättre verkar för EU:s transportpolitiska mål. Efter att väg- och yr- kestrafikförordningen blev gällande rätt, har transportföretagare i Sverige protesterat mot en ökad cabotagetrafik på den svenska transportmarknaden. Transportföretagarna menar att detta har bidragit till att konkurrensen ökat på den svenska marknaden, vilket påverkat deras transportverksamheter negativt. Härvid menar transportörerna att utländska transportörer, med en lägre kostnadsnivå i verksamheten, erbjuder lägre priserna på sina tjänster än svenska transportörer. Svenska transportörer anser att detta leder till prisdumpning av transporttjänster på den svenska transportmarknaden, vilket påverkar de svenska transportföretagens ekonomi och lönsamhet negativt. Kommissionen presenterade år 2013 en rapport över cabotagetrafi- kens utveckling på EU:s inre marknad som innehåller uppgifter om att cabotagetrafiken har ökat, men inte bidragit till att konkurrensen på den inre transportmarknaden snedvridits. I rapporten konstaterar kommissionen att nedgången som transportsektorn i Europa, däribland Sverige, upplever är sviter efter den ekonomiska krisen. Sverige har genom sitt medlemskap i EU förpliktelser som innebär att Sverige måste tillämpa väg- och yrkestrafikförordningen i enlighet med principen om direkt effekt. Vidare ska Sverige med anledning av cabotagereg- lerna, införa effektiva sanktioner och utföra kontroller av aktörer som omfattas av reglerna. Uppsatsen behandlar väg- och yrkestrafikförordningen och framhäver potentiella brister och risker med cabotagereglerna. Vidare utreder uppsatsen huruvida förordningarna, verkar för EU:s transportpolitiska mål, samt hur svensk lagstiftare förhåller sig till cabotagereglerna. 

  • 117.
    Elsa, Persson
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt.
    Ett avdragsförbud för ränteutgifter i gränsöverskridande transaktioner: – En uppsats om implementeringen av åtgärdspunkt 2 från BEPS i svensk lagstiftning2018Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med den här uppsatsen är att utreda vad hybrida missmatchningar är och hur dessa används av företag för att skatteplanera. År 2013 fick OECD ett uppdrag av G20-länderna som syftade till att motverka internationell skatteflykt. Arbetet går under namnet BEPS. En del av arbetet med BEPS är att neutralisera effekterna av hybrida missmatchningar. Hybrida missmatchningar innebär att multinationella företag utnyttjar asymmetrier i staters skattesystem i syfte att t.ex. erhålla dubbla avdrag eller göra avdrag för en kostnad utan att motsvarande inkomst tas upp till beskattning. BEPS resulterade i 15 åtgärdspunkter med tillhörande rekommendationer varav åtgärdspunkt 2 handlar om att motverka hybrida missmatchningar. Syftet är att neutralisera de skattemässiga effekterna av dessa. För att det ska vara möjligt krävs ändringar i staters nationella lagstiftning och OECD:s modellavtal. Därför har Finansdepartementet under sommaren 2017 lagt fram en promemoria, Nya skatteregler för företagssektorn, som grundar sig på rekommendationerna från BEPS-projektet. Promemorian består bl.a. av ett avdragsförbud för ränteutgifter vid vissa gränsöverskridande situationer för företag som är i intressegemenskap. Förslaget är tänkt att träffa två situationer, dels när företag gör avdrag för samma utgifter två gånger, dels när avdrag medges utan att motsvarande inkomst tas upp till beskattning. Vissa av de åtgärdspunkter som OECD presenterade i och med BEPS-projektet kräver ändring i modellavtalet och staters bilaterala/multilaterala dubbelbeskattningsavtal. Som ett led i BEPS-projektet har även ett förslag om ett multilateralt skatteavtal lagts fram.

    Eftersom avdragsförbudet syftar till att antingen neka avdrag eller ta upp en inkomst till beskattning, som egentligen inte skulle ha tagits upp, är frågan om modellavtalet och staters skatteavtal skulle tillåta detta. De flesta skatteavtal som Sverige ingått bygger på modellavtalet. Modellavtalet och dess tillhörande kommentarer anger inget hinder mot att avdrag nekas eller att inkomster tas upp till beskattning. Rätten till avdrag regleras i nationell lagstiftning. 

    Globaliseringen har resulterat i att det inte längre är möjligt för stater att utveckla sina skattesystem utan att ta hänsyn till andra stater. Det behövs ett enhetligt skattesystem i syfte att motverka företags skatteflykt genom hybrida missmatchningar. Därför är det föreslagna avdragsförbudet en del i att implementera BEPS i svensk lagstiftning och i längden att skapa ett mer enhetligt skattesystem i världen. 

  • 118.
    Engström, Catrine
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt.
    Opartisk artikel eller osynlig annons?: Om gränsdragningen mellan innehållsmarknadsföring och icke-kommersiella meddelanden i redaktionell text, samt om kravet på reklamidentifiering i det nya medielandskapet.2018Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    När meddelanden som förmedlas till konsumenter är avsättningsfrämjande och har rent kommersiell karaktär anses de utgöra marknadsföring, och omfattas av reglerna i Marknadsföringslagen (2008:486) (MFL). Marknadsföring ska bl.a. följa regler om reklamidentifiering som stadgar att kommersiella meddelanden ska märkas på ett så tydligt sätt att en konsument redan vid flyktig kontakt inser att det är fråga om marknadsföring. Reglerna om reklamidentifiering ska underlätta för konsumenter att identifiera vilka meddelanden som utgör reklam, och mot bakgrund av denna vetskap kunna ta ställning till meddelandets trovärdighet och betydelse.

    Meddelanden som innehåller allmänna upplysningar, är opinionsbildande, eller på annat sätt har en annan än rent kommersiell karaktär, faller utanför tillämpningsområdet för MFL och omfattas istället av det grundlagsstadgade yttrandefrihetsskyddet. Frågan om när ett meddelande har rent kommersiell karaktär och därmed utgör marknadsföring, är särskilt komplicerad när meddelandet förmedlas i redaktionell text och publiceras av någon annan än näringsidkaren själv. Meddelanden som t.ex. utgör nyheter eller ger uttryck för en publicists personliga åsikter, skyddas av yttrandefrihet. Om den som publicerar ett meddelande gör det på uppdrag av en näringsidkare och mottar någon form av vederlag för publiceringen, får meddelandet dock anses utgöra marknadsföring. När meddelanden i redaktionell text utgör marknadsföring, uppkommer frågan om vilken märkning som ska användas för att uppfylla lagens krav på tydlig reklammarkering. Vilken märkning som krävs skiljer sig beroende på hur meddelandet är utformat och genom vilket medium det förmedlas. För kommersiella meddelanden som förmedlas i nyhetstidningar, på nätet eller i pappersform, synes det krävas att meddelandets layout skiljer sig från övrig redaktionell text, samt att meddelandet märks med ordet ”annonssida” eller motsvarande begrepp. För meddelanden som publiceras i sociala medier är det svårare att utröna vad som generellt utgör en tillräcklig reklammarkering, eftersom det varierar beroende på vilket socialt medium som används, och vilken kunskap den genomsnittlige mottagaren av meddelandet har. Ett krav som dock framstår som gemensamt för kommersiella meddelanden i sociala medier, är att det redan överst i inlägget eller i inledningen av en text ska framgå att inlägget utgör marknadsföring.

  • 119.
    Engström, Catrine
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt.
    Zigante, Fredrik
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt.
    Syftesöverträdelser - en objektiv konkurrensbegränsning: Omfattningen av begreppet syftesöverträdelse, och oskuldspresumtionens betydelse i mål om sådana överträdelser som kan leda till utdömande av konkurrensskadeavgift2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    För att säkerställa en effektiv konkurrens som leder till kvalitativa produkter till pressade priser, fordras viss reglering av hur företag ska tillåtas agera på marknaden. En sådan konkurrensrättslig reglering är förbudet mot avtal med konkurrensbegränsande syfte eller effekt. Genom detta förbud hindras företag att ingå avtal som objektivt sett kan anses ha till syfte att begränsa konkurrensen, trots att det inte medför en sådan effekt. Vissa avtal anses redan till sin natur vara så konkurrens-begränsande att det objektiva syftet med dessa ska anses vara att begränsa konkurrensen. För be-dömningen av om ett sådant avtal är för handen fordras inte att företagen har någon faktisk möjlig-het att påverka konkurrensen.Sveriges konkurrensregler ska materiellt motsvara de konkurrensrättsliga regler som utfärdats av Europeiska unionen (EU). Det innebär bland annat att det ska finnas möjlighet till utdömande av höga böter, konkurrensskadeavgift, till företag som överträder förbudet mot konkurrensbegrän-sande avtal, i syfte att verka avhållande för det aktuella företaget och avskräcka andra företag från att ingå liknande avtal. I mål om konkurrensskadeavgift ska principen om presumtion för den åta-lades oskuld, beaktas, vilket dock inte hindrar att vissa andra presumtionsregler uppställs. Bevis-kravet för syftesöverträdelser är lägre än vad som gäller för resultatöverträdelser, eftersom det inte krävs att Konkurrensverket lägger fram en lika omfattande utredning av t.ex. den relevanta mark-naden och märkbarheten på denna marknad. Detta innebär också att oskuldspresumtionen inte be-aktas i samma utsträckning, på grund av processekonomiska skäl.

  • 120.
    Ericson, Robert
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Skatteförfarandet och skatteprocessen i ljuset av 2013 års "Ne bis in idem"-domar: Är det nuvarande rättsläget tillräckligt förutsebart och uppfyller den föreslagna lagstiftningen grundläggande rättssäkerhetskrav?2014Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med min uppsats är, dels att utreda vilka huvudsakliga konsekvenser som 2013 års praxis angående ”Ne bis in idem” föranlett för den svenska skatteprocessen, dels att analysera vilka resningsmöjligheter som föreligger för enskilda som drabbats av Sveriges konventions­överträdelser. Ett ytterligare syfte med uppsatsen är att analysera huruvida lagförslagen i SOU 2013:62 uppfyller grund­läggande rättssäkerhetskrav samt att föreslå ändringar till nyss nämnda lagförslag.

    Innan år 2013 bedömde Högsta domstolen att systemet med dubbla sanktioner inom ramen för skilda förfaranden var förenligt med principen ”Ne bis in idem”, eftersom det saknades ”klart stöd” för att underkänna hela det svenska systemet. I NJA 2013 s. 502 fann Högsta domstolen att det numera finns ”tillräckligt stöd” för att underkänna hela det svenska systemet. Högsta domstolens nya ställningstagande innebär att såväl mervärdeskatt som inkomstskatt och arbetsgivaravgifter omfattas av förbudet mot dubbelbestraffning och dubbelprövning av lagöverträdelser som grundar sig på samma faktiska omständigheter och som riktats mot samma rättssubjekt. I förevarande framställning har jag därför utrett vad 2013 års praxis innebär respektive vilka sammanhängande frågor som fortfarande söker svar.

    I NJA 2013 s. 746 fann Högsta domstolen dessutom att rättsläget förändrades redan den 10 februari 2009. Att rättsläget förändrades vid nyss nämnda brytpunkt har i efterföljande avgöranden vid såväl Högsta domstolen som vid Högsta förvaltningsdomstolen visat sig vara avgörande för huruvida personer beviljats resning. I denna framställning har jag därför analyserat vilka omständigheter som enligt 2013 års praxis varit avgörande för att resning ska beviljas vid Högsta domstolen respektive Högsta förvaltningsdomstolen.

    I september 2013 lämnades betänkandet av utredningen om rättssäkerhet i skatteförfarandet (RIS-utredningen) över till regeringen som en direkt följd av 2013 års förändrade rättsläge. Flertalet remissinstanser bl.a. Ekobrottsmyndigheten, Domstolsverket och Skatteverket har lämnat remissyttranden med tudelad kritik. Förevarande framställning innehåller en konsekvens­analys av RIS-utredningens lagförslag. Framställningen innehåller även en analys av huruvida lagförslagen uppfyller grundläggande rättssäkerhetskrav om förutsebarhet och lika­behandling. Jag har i min framställning kommit fram till att lagförslaget inte uppfyller kraven på förutsebarhet eller att lika fall ska behandlas lika. I framställningen föreslår jag därför utifrån ett de lege ferenda-resonemang hur några utvalda risker som ett genomförande av SOU 2013:62 skulle innebära kan undanröjas.

  • 121.
    Ericsson, Natascha
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Jurisdiktion vid gränsöverskridande upphovsrättsintrång: Upphovsmannens skydd vid gränsöverskridande illegal fildelning 2014Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    En europeisk upphovsman har teoretiskt sett samma skydd för sitt verk vid illegal fildelning såväl inom som utom EU. På grund av internationella överenskommelser finns det regler om ensamrätt i nästan alla länder som Sverige har ekonomiskt eller kulturellt samarbete med, varför upphovsmannens skydd är relativt starkt. Utanför EU, med undantag för EFTA-länderna, finns dock inga krav på att länderna ska införa regler om informationsföreläggande och interimistiskt förbud. Reglerna är införda i alla EU-länders lagstiftning genom Ipred-direktivet och innebär en betydlig förenkling för upphovsmannen när det gäller att identifiera intrångsgöraren och stoppa intrånget. Utöver intrångsförfarandets praktiska fördelar finns inom EU även klara regler gällande internationell privaträtt, vilket gör att upphovsmannen kan vara säker på var denne får föra process och vilket lands lag som ska användas. Även om det i det internationella TRIPS-avtalet föreskrivs att medlemsstaterna ska införa regler om jurisdiktion, finns ingenting skrivet om hur en eventuell kollision av regler skulle lösas.

    För att förenkla processen med gränsöverskridande intrångsutredningar för upphovsmannen skulle en uppdatering av internationella avtal kunna genomföras. Överenskommelserna ställer upp minimiregler som länderna måste följa, vilka dock skulle kunna uppdateras för att möta den tekniska utvecklingen. Även klarare regler gällande internationell privaträtt skulle kunna ställas upp. På grund av att människor över hela världen kan koppla upp sig på internet och illegal fildelning kan ske i en mycket större utsträckning än tidigare finns det ett behov för uppdateringar, för att skydda upphovsmannen.

  • 122.
    Farrow, Jacob
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt.
    Avtalsservitut: och dess fastighetsrättsliga verkningar vid frivillig överlåtelse av fast egendom2016Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Ett avtalsservitut innebär, enligt 14 kap. 1 § JB, att en inskränkning görs i en fastighet (den tjänande fastigheten) till förmån för ägaren av en annan fastighet (den härskande fastigheten). Servitutets tillhörande befogenheter kan vara såväl positiva som negativa. Bakgrunden till att upplåta ett avtalsservitut är att två parter, exempelvis två grannar, på dispositiv grund, helt utan inblandning av en myndighet kommer överens om att A ska ges rätten av B att nyttja dennes fastighet för ett visst angivet ändamål. Nyttjandet kan exempelvis bestå i rätten att ta en viss väg över grannens fastighet eller begagna en vattenbrunn. Den främsta anledningen till att servitut uppstår är för att förbättra den härskande fastigheten med funktioner som inte kan skapas inom fastighetens egna gränser. Ett avtalsservitut gäller som huvudregel utan begränsning i tiden, enligt 7 kap. 6 § JB. Trots detta stadgande riskerar en rättighet att inte längre kunna göras gällande av rättighetshavaren gentemot förvärvaren av den tjänande fastigheten. Om den fastigheten frivilligt säljs, uppkommer därmed frågan hur det kan påverka rättighetens rättsliga ställning. Gäller rättigheten som tidigare eller vinner den nya köparens intresse av att överta fastigheten utan belastningar?

    Denna uppsats har skrivits mot bakgrund av att det inte finns någon tydlig bild över hur äldre avtalsservitut kan påverkas av en framtida försäljning av den tjänande fastigheten. Syftet med denna uppsats har varit att belysa hur äldre avtalsservitut kan påverkas vid en framtida försäljning. Det har därmed varit av intresse att undersöka om en rättighet i form av ett avtalsservitut kommer att bestå ograverad eller om den kommer att försvinna i enlighet med köparens intresse av att överta fastigheten utan belastningar. Ett underliggande syfte har varit att klargöra om det finns skyldigheter för de som berörs av en fastighetsöverlåtelse att undersöka och upplysa om belastande rättigheter. Detta för att bringa klarhet i vad som gäller eller bör gälla.

    Av analysen framgår det att de tre servitutsrekvisiten är av grundläggande förutsättning för rättighetens bestående. Ett avtalsservituts materiella rättsförhållande kommer alltid att bestå i den tjänande fastigheten efter en frivillig fastighetsöverlåtelse. Rättighetshavaren kan dock enbart ges rätt att fortsätta använda rättigheten förutsatt att den erhållit sakrättsligt skydd före själva fastighetsöverlåtelsen. I analysen finner jag att det finns en sakrättslig skyldighet för säljaren att upplysa köparen om belastande rättigheter utifrån kravet på förbehåll i 7 kap. 11 § JB. Denna skyldighet kan i sin tur omvandlas till att bli en undersökningsplikt för köparen beroende på vad köparen ägt eller bort äga kännedom om, dvs. om köparen varit i god eller ond tro. Rättsfallet, mål T 3004-02, pekar på att bestämmelsen i 7 kap. 14 § JB talar för att det finns en långtgående sakrättslig undersökningsplikt för köparen. Att det skulle finnas en sakrättslig undersökningsplikt för köparen bekräftas även av doktrin. Undersökningsplikten får anses innebära att köparen åtminstone måste fråga säljaren för att få klarhet i om det finns några äldre avtalsservitut för att vara säker på att fastigheten säljs ograverad.  

    Min slutsats är att en rättighet i form av ett avtalsservitut alltid bör gälla i den överlåtna fastigheten, samt att det bör införas ett krav på att servitut måste registreras i fastighetsregistrets inskrivningsdel. Inskrivningsdelen bör i sin tur spegla giltiga materiella rättsförhållanden och vilka parter som äger rätten att använda servitut. Om en rättighet inte finns inskriven i registret bör den inte vara att se som giltig.

    Jag anser även att det bör införas en regel som tydliggör vem som ska bära en skyldighet att upplysa och undersöka om inskrivna och oinskrivna rättigheter. Genom att tydliggöra plikterna i lag tror jag att framtida tvister och rättsförluster skulle kunna undvikas, om de berörda parterna på förhand vet vad som gäller vid fastighetsöverlåtelser. En lagstadgad plikt skulle säkerligen ibland kringgås och säljaren försöka friskriva sig från eventuella felaktigheter genom garantier, men genom att införa en tydlig lag skulle åtminstone de situationer där det råder oklarhet kunna undvikas. Det blir på så sätt tydligt vilka rättigheter som belastar en fastighet.

  • 123.
    Farrow, Jacob
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Åberg, Sebastian
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Lojalitetsplikten i samarbetsavtal2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Lojalitetsplikten är vanligt förekommande i samarbetsavtal som t.ex. licensavtal, outsourcingavtal, avtal om företagsförvärv etc. Plikten finns för att se till att parter förhåller sig lojala gentemot varandra, genom att iaktta motpartens intressen. Eftersom det inte finns någon tydlig reglering av lojalitetsplikten i svensk lag uppstår vanligtvis tvister mellan avtalsparter vad gäller de olika parternas förpliktelser och krav på att förhålla sig lojala gentemot varandra.

    Syftet med uppsatsen är att belysa vilken betydelse lojalitetsplikten har i ett samarbetsavtal oavsett om det har reglerats i avtalet eller inte. Eftersom parterna inte alltid är medvetna om att de ingått ett enkelt bolag kommer lojalitetsplikten att belysas ur ett associationsrättsligt och avtalsrättsligt perspektiv.

    Vi har funnit att det inte har någon betydelse om plikten regleras i en särskild klausul i ett samarbetsavtal eftersom plikten är allmänt accepterad inom svensk rätt. Pliktens omfattning och dess utsträckning är dock fortfarande oklar. Plikten är stark sett utifrån såväl det bolagsrättsliga och avtalsrättsliga perspektivet. Vi har även funnit att det ställs ett tämligen högt krav för att principen ska läggas till grund för en jämkning likt 36 § AvtL av oskäliga avtalsvillkor. Det krävs därför mer än bara ett illojalt agerande för att ett avtal ska kunna jämkas. Med tanke på det bakomliggande syftet med ett långvarigt avtal så förefaller det lämpligast att jämka ett samarbetsavtal om en part förfarit illojal.

  • 124.
    Folemark, Markus
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Spetz, Gustav
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Lojalitetsplikt inom aktiebolagsrätten: En behandling av det aktiebolagsrättsliga förhållandet mellan aktieägare och bolagsföreträdare2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Ordet lojalitet är ett vitt förekommande begrepp som används vid beskrivning av hur olika parter skall förhålla sig samt visa trohet och omsorg mot varandra. Motsatsen till ordet lojalitet brukar vara illojalitet, dock är de inte nödvändigtvis varandras rättsliga motsatser. Ifall en handling inte är lojal innebär det således inte att den nödvändigtvis måste vara illojal.

    Inom associationsrätten förekommer ofta begreppet lojalitetsplikt. Begreppet har sitt ursprung i lojalitetsprincipen och används främst för att beskriva hur olika parter inom en association skall uppträda, verka för och behandla varandra. Det kan uppstå problem i samband med en rättslig behandling av lojalitetsplikten, i och med att begreppet inte är definierat på ett nyanserat sätt i den svenska lagstiftningen. Även svensk praxis är relativt begränsad inom området. Således kan det uppstå en gråzon där bolagsföreträdare agerar utan fullständig vetskap om vilka förpliktelser som denne måste förhålla sig till. Ytterligare ett problem som kan uppstå för aktiebolag har sin grund i den potentiellt stora spridningen av aktieägare. Ett stort antal aktieägare kan medföra svårigheter för bolagsföreträdarnas arbete eftersom de måste ta hänsyn till samtliga aktieägares intressen. Att ta hänsyn till dessa skilda intressen kan påverka bolaget och dess företrädare på olika sätt, bland annat hur olika beslut ska fattas. I uppsatsen ställs en del ekonomiska ställningstaganden mot varandra i samband med att olika intressen kolliderar. Det förekommer förklaringar av ekonomiska termer och effekter, följt av resonemang om hur en bolagsföreträdare bör förhålla sig till dessa för att upprätthålla sin lojalitetsplikt. Ett brott mot lojalitetsplikten kan medföra skadeståndsanspråk, vilket innebär att en bolagsföreträdare bör vara väldigt mån om att följa aktieägarnas direktiv.

    Sammanfattningsvis kan alltså den rättsliga gråzonen av lojalitetsbegreppet påverka hur en bolagsföreträdare väljer att agera under utförandet av sitt uppdrag. I uppsatsen kommer vi att förklara och analysera hur en bolagsföreträdare, genom sina handlingar, förhåller sig till sin lojalitetsplikt gentemot bolagets aktieägare. 

  • 125.
    Franzén Magnusson, Linnea
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt.
    Fjärde penningtvättsdirektivet och reglerna om kundkännedom: Särskilt med beaktande av reglerna om personuppgifter i den nya dataskyddsförordningen2017Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Penningtvätt är ett ständigt växande problem som kräver effektiva gränsöverskridande åtgärder för att upprätthålla en god finansiell stabilitet. Ett av de mest handfasta och effektiva redskap för banker att tillgå för att förhindra penningtvätt är kundkännedomsprocessen. Under våren 2015 antog EU ett fjärde penningtvättsdirektiv, vilket innehåller förenklade men skärpta krav på när kundkännedomsåtgärder ska vidtas. Direktivet har en ökad betoning på det riskbaserade förhållningssättet, vilket innebär att bankerna ska genomföra riskbedömningar och anpassa kundkännedomsåtgärderna därefter. Under våren 2016 antog EU även en ny dataskyddsförordning, vilken ska ge ett ökat skydd för personlig integritet. Samtidigt som kraven på kundkännedom skärps ska således enskilda personer ges större kontroll över sina personuppgifter.

    I framställningen behandlas kundkännedomsreglerna och huruvida bankerna kan tillämpa dessa för att arbetet mot penningtvätt ska kunna företas på ett effektivt sätt. Kärnan i kundkännedomsprocessen kan vidare sägas vara insamling och hantering av, ofta känsliga, personuppgifter. Det krävs därmed att bankerna kan utföra kundkännedomsprocessen på ett sätt som inte bryter mot reglerna om personuppgifter. Till följd av detta har systemkonflikten som finns mellan kundkännedomsreglerna och reglerna om personuppgifter analyserats och diskuterats.

    Av resultatet framgår att kundkännedomsreglerna, särskilt med beaktade av de nya kraven i fjärde penningtvättsdirektivet, innebär ett långtgående krav på bankerna att genomföra korrekta riskbedömningar. En misslyckad övergripande riskbedömning leder till genomgående brister i verksamhetens arbete mot penningtvätt, inte minst vad avser kundkännedomsåtgärderna. Detta innebär en negativ påverkan på regelverkets effektivitet. Vidare förutsätter kundkännedomsreglerna korrekta och kvalitativa riskbedömningar för att säkerställa väl förankrade riskklassificeringar av kunderna, vilka styrker rätten att inhämta personuppgifter i viss omfattning. Systemkonflikten mellan regelverkens motstående intressen försätter bankerna i en svår bedömningssituation där intresset av att bekämpa penningtvätt måste vägas mot intresset av att värna om den personliga integriteten. 

  • 126.
    Fredriksson, Mathilda
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt.
    Petersson, Frida
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt.
    EU:s nya varumärkesdefinition: En utredning av vad borttagandet av kravet på grafisk återgivning kommer att innebära för möjligheten att registrera okonventionella varumärken2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sedan det första steget togs mot en harmoniserad varumärkesrätt inom EU har grafisk återgivning varit ett krav vid registrering av varumärken, men kravet på grafisk återgivning försvinner i och med EU:s nya varumärkesreform. Syftet med denna uppsats är att belysa och utreda vad detta kommer att innebära för möjligheten att registrera okonventionella varumärken. Utredningen är inriktad på följande okonventionella varumärken: doftmärken, smakmärken, ljudmärken, känselmärken, rörelsemärken och hologram.

    Syftet med kravet på grafisk återgivning har varit att föremålet för varumärkesskyddet ska fastställas på ett exakt sätt, men kravet har lett till att okonventionella varumärken, särskilt sådana som inte kan uppfattas visuellt, har varit svåra att registrera. Genom en granskning av äldre rättspraxis på området identifieras de specifika problem, avseende den grafiska återgivningen, som finns för vart och ett av de utvalda okonventionella varumärkena.

    Resultatet av granskningen ligger, tillsammans med en analys av den ändrade varumärkesdefinitionen, till grund för utredningen av de konsekvenser som ändringarna, särskilt borttagandet av kravet på grafisk återgivning, kommer att få för möjligheten att registrera okonventionella varumärken.

    Resultatet av analysen indikerar att möjligheten att registrera okonventionella varumärken kommer att öka i och med att det framförallt är den grafiska återgivningen som har orsakat problemen vid registrering. En teknikneutral återgivning gör det möjligt att använda nya återgivningsmetoder, vilket i sin tur leder till att de krav som ställs på återgivningen, bland annat att den ska vara klar och lättillgänglig, kan uppfyllas på ett bättre sätt än tidigare.

  • 127.
    Friman, Johan
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Serander, Johan
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Avtalsingåendet i det digitala samhället: Problem avseende standardiserade användaravtal och dess förhållande till den svenska avtalsrätten2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den ökade digitaliseringen av världsmarknaden har gett upphov till en uppsjö nya former av avtal samt metoder för att uppnå avtalsbundenhet. Samtidigt som denna utveckling öppnat upp för företag att nå ut till en större kundkrets genom så kallade standardiserade användaravtal, har problem uppkommit i den svenska avtalsrätten att enligt gamla modeller definiera avtalen och dess uppkomst.

    De avtal som avtalslagens anbud-acceptmodell främst är ämnad för bygger på två jämbördiga parter som i en förhandling utväxlar viljeförklaringar i syfte att uppnå en gemensam partsvilja. I och med utvecklingen inom avtalsrätten har denna modell tänjts ut, för att kunna täcka även andra avtalstyper. Med dagens massavtal kan med visst fog framhållas att modellen har sträckts ut för långt för att den längre skall hålla.

    Dessa standardiserade användaravtal är i regel extensiva till sin omfattning och till följd av dess stora målgrupp, ofta från flertalet olika länder, opersonliga och ej detaljanpassade för respektive lands lagstiftning. Den gemensamma partsviljan som utgjorde kärnan i avtalsbindningen enligt den ursprungliga modellen blir i dessa avtal svår att utröna. Nya grundelement måste till för att i enlighet med avtalsrätten kunna definiera dessa som giltiga avtal.

    Sammantaget påvisar uppsatsen, genom huvudsakligen tre problemframställningar, vilka element som utgör grunden för ett bindande avtal, där begreppet medvetenhet – kontrahentens befogade uppfattning om avtalets existens samt de rättigheter och skyldigheter avtalet medför – tillförs de tre typiska byggstenarna för en viljeförklaring: viljan, förklaringen samt intrycket. Vidare diskuteras och analyseras de följdproblem de standardiserade användaravtalen ur avtalsrättssynpunkt medför, vilket resulterar i slutsatsen att utställaren av användaravtalet i största möjliga mån bör verka för att främja sin medkontrahents medvetenhet, till exempel genom sammanfattande av de villkor av störst dignitet för avtalet.

  • 128.
    Frkovic, Vedran
    et al.
    Rijeka University Hospital, Croatia; Rijeka University Hospital, Croatia.
    Wärmländer, Sebastian
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Stockholm University, Sweden.
    Petaros, Anja
    Rijeka University, Croatia.
    Spanjol-Pandelo, Iva
    Rijeka University Hospital, Croatia.
    Azman, Josip
    Rijeka University Hospital, Croatia; Rijeka University Hospital, Croatia.
    Finger width as a measure of femoral block puncture site: an ultrasonographic anatomical-anthropometric study2015Ingår i: Journal of clinical anesthesia, ISSN 0952-8180, E-ISSN 1873-4529, Vol. 27, nr 7, s. 553-557Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Study objective: Femoral nerve blockade is a regional anesthetic procedure that may be used in prehospital and emergency settings in cases of femoral trauma. Its speed and performance depend on how well the puncture site can be accurately located, something that usually is achieved via visible landmarks and/or by combining various universal preestablished measurements. Most of these methods have been derived from cadaver studies, which often suffer limitations in clinical settings. To facilitate a quick and easy determination of the puncture site, we here attempt to find an in vivo anthropometric measure that closely corresponds to the distance between the femoral artery and femoral nerve. Design: This is a prospective observational study. Patients: The study includes 67 patients presenting for elective surgery. Measurements: The distance from the femoral nerve to the femoral artery, projected to the skin, was measured by a 13-MHz ultrasonographic linear probe. Anthropometric measurements of the width of the hand fingers were carried out at the distal interphalangeal joints. Results: The distance from the femoral artery to the femoral nerve projected to the skin was found to closely correspond to the width of the fifth finger of the dominant hand measured at the distal interphalangeal joint. Conclusion: Because it relies on individual anthropometric information, this finding offers an individualized approach to determining the puncture site in a given patient. We believe that such an approach can improve and simplify femoral nerve blockade procedures in prehospital and emergency settings. (C) 2015 Elsevier Inc. All rights reserved.

  • 129.
    Fuglenes, Elena
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Lukacs, Izabella
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Kompetensöverskridanderegeln i aktiebolagslagen: Bolagsledningens och den särskilda firmatecknarens behörighetsrespektivebefogenhetsöverskridande2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I aktiebolagslagens (2005:551) 8 kapitel finner vi kompetensöverskridanderegeln i 42 §.Paragrafen innehåller fyra, av varandra oberoende, regler. Den stadgar bolagsledningens samtden särskilda firmatecknarens behörighets- respektive befogenhetsöverskridanden. Ettöverskridande av behörighet respektive befogenhet kan leda till bundenhet för ett bolag ienlighet med kompetensöverskridanderegeln. Det står dock inte klart när ett överskridandehar skett och i vilka situationer bolaget blir bundet.Genom i uppsatsen använda fiktiva typfall påvisas, att det krävs struktur vid utredning av närett överskridande har skett, samt när det leder till bundenhet. Behörighet är vad enbolagsföreträdare kan göra, befogenhet är vad denne får göra. Resultatet av utredningenpåvisar att ett behörighetsöverskridande sker när bolagsledningen handlar utanför de i lagenangivna uppgifterna. När bolagsledningen handlar utanför de uppgiftsföreskrifter angivna avbolagstämman, anses detta vara befogenhetsöverskridande. Den särskilda firmatecknarenöverskrider sin behörighet när denne handlar utanför den firmateckningsrätt som han/honblivit tilldelad av överordnat bolagsorgan. När denne handlar utanför föreskrifter om uppgiftsom överordnat bolagsorgan har tilldelat, anses detta vara överskridande av befogenhet. Omstyrelsen eller den särskilda formatecknarens överskrider sin legala behörighet uppstår aldrigbundenhet. Överskrides däremot den legala behörigheten av den verkställande direktören,beror bolagets bundenhet på tredje mans goda tro. Om bolagsledningen eller den särskildafirmatecknaren överskrider sin befogenhet beror bolagets bundenhet på tredje mans goda tro.Överträdes däremot bolagets verksamhetsföremål eller andra föreskrifter som har meddelats ibolagsordningen av bolagsledningen, uppstår bundenhet hos bolaget.

  • 130.
    Fyhrqvist, Emelie
    et al.
    Uppsala universitet.
    Wärmländer, Sebastian
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Kan digitala 3D-bilder skyddas som kataloger eller databaser?2016Ingår i: NIR: Nordiskt immateriellt rättsskydd, ISSN 0027-6723, nr 1, s. 17-Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 131.
    Gebrael, Josee
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt.
    Hodzic, Ena
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt.
    Bristande reglering om flyttstädning: Kriterier för bedömning av hyresvärdens respektive hyresgästens ansvar för lägenhetens skick2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Ett problem som vi har uppmärksammat i hyreslagen är regleringen om städning och försening vid flytt. 13 och 14 §§ HL behandlar två typer av förseningar vid överlåtande av lägenhet. 13 § HL reglerar försening som beror på hyresvärden och den gäller endast för nybyggda lägenheter eller lägenheter som gjorts om helt för en ny användning.[1] 14 § HL reglerar förseningar som beror på den avträdande hyresgästen som inte utrymt lägenheten i tid.[2]Här menar lagstiftaren att den tillträdande hyresgästen inte kan flytta in i tid på grund av att lägenheten inte är utrymd. Att lägenheten inte är utrymd tolkar vi som att materiella ting fortfarande finns i lägenheten eller att den frånträdande hyresgästen bor kvar som i sin tur utgör ett stort hinder för tillträdande hyresgäst. De två omtalade paragrafernas gemensamma nämnare är att om bristen är av väsentlig betydelse har hyresgästen rätt till att säga upp avtalet helt och hållet. En oreglerad lucka i hyreslagen uppstår eftersom paragraferna inte omfattar alla typer av förseningar och begränsar sig till nybyggda lägenheter.

  • 132.
    Genblad, Anna
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Strömberg, Madeleine
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Det bristande konsumentskyddet vid köp av bostadsrätt: Risker förknippade med byggmästarbildade bostadsrättsföreningar2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Under de senaste året har i media uppmärksammats att konsumentskyddet vid köp av bostadsrätt är bristfälligt och att köp av bostadsrätt kan innebära ett stort ekonomiskt risktagande för konsumenten. Bostadsrätt är en populär boendeform och köp av bostadsrätt i en byggmästarbildad bostadsrättsförening är vanligt förekommande. En byggmästarbildad bostadsrättsförening skiljer sig från en ”vanlig” bostadsrättsförening eftersom det är ett byggföretag som är initiativtagare till bildandet av föreningen och det är representanter från byggföretaget som utgör föreningens styrelse under byggnadsprojektet.

    Ett sådant köp har visat sig vara förknippat med risker för konsumenten p.g.a. bostadsrättslagen i vissa avseenden är dåligt anpassad till denna särskilda typ av bostadsrättsförening. I NJA 2013 s.117 har den byggande styrelsen, med stöd av associationsrättsliga regler och samtyckesprincipen, undgått ansvar för beslut som varit till föreningens och medlemmarnas nackdel. Även andra problem förknippade med byggmästarbildade bostadsrättsföreningar har uppmärksammats, däribland riskerna med s.k. förhandsavtal och jäv bland intygsgivare.

    I uppsatsen studeras aktuell lagstiftning på området och genom försök att identifiera bristerna i lagstiftningen, redogörs varför det föreligger särskilda risker för konsumenten vid köp av bostadsrätt i en byggmästarbildad bostadsrättsförening. Studien ligger till grund för den sammanfattande slutsatsen i vilken författarna föreslår att bostadsrättslagen särskilt ska reglera byggmästarbildade bostadsrättsföreningar, för att förstärka konsumentskyddet.  

  • 133.
    Granlund, Tobias
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt.
    harju, ludvig
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt.
    adamsson, eric
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt.
    Artikel 52 i Europeiska patentkonventionen – ett hinder för datorrelaterade uppfinningar?: Är nuvarande europeisk patentlagstiftning föråldrad med hänseende till patentskydd för datorrelaterade uppfinningar?2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I denna uppsats utreds huruvida den nuvarande utformningen av artikel 52 i European Patent Convention är ett hinder för patenterbarhet av datorrelaterade uppfinningar, och hur en eventuell ändring av konventionens regler bör se ut.

    I uppsatsen undersöks europeisk patenträtt utifrån främst relevanta rättsfall, konventionstext, nationell lagtext, direktiv och myndigheters utlåtanden. Ett alternativt europeiskt patentsystem, med en tillhörande patentdomstol, kommer att introduceras inom en snar framtid, och i uppsatsen kommer det kommande systemets struktur förklara s och analyseras.

    Uppsatsen innehåller en redogörelse för den tekniska bakgrunden till de datorrelaterade uppfinningar som berörs i uppsatsen. Detta för att ge läsaren en grundläggande förståelse för den aktuella tekniken i uppsatsen. Därefter presenteras en bedömning av de immaterialrättsliga skydd som är aktuella för tekniken i fråga, och immaterialrättsliga begrepp av relevans förklaras.

    Rättsfallspraxis är av betydelse för uppsatsen, då vi ämnar belysa de problem som patentering av datorrelaterade uppfinningar bringar i praktiken. Åtskilliga rättsfall sammanfattas för att uppmärksamma de svårigheter som föreligger vid bedömning av patentering p.g.a. den nuvarande formuleringen av artikel 52 i EPC.

    Uppsatsen behandlar problematiken med eventuella konkurrensbegränsningar av patent på datorrelaterade uppfinningar, då omfattande licensering av patent lett till fenomen som exempelvis patent packing.

    I vår analys kommer vi fram till att den nuvarande formuleringen av artikel 52 i EPC inte är väl anpassad till dagens datorrelaterade uppfinningar, att en viktig uppgift för det kommande europeiska patentsystemet är att lösa detta problem, samt att det är oerhört svårt att svara på hur en alternativ bestämmelse i konventionen bör se ut.

  • 134.
    Gustafsson, Joachim
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt.
    Skattemässig neutralitet - till vilket pris?: En analys av Finansdepartementets promemoria Nya regler för företagssektorn gällande ränteavdragsbegränsningar i svensk skattelagstiftning2018Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Under ett flertal år har det såväl på nationell som internationell nivå pågått en omfattande diskussion gällande den skattemässiga hanteringen av räntor. OECD har lämnat rekommendationer som behandlar internationell skatteplanering med ränteavdrag och EU-kommissionen har presenterat ett direktiv mot skatteundandragande med hjälp av ränteavdrag. Ett direktiv som föranlett en lagstiftningsprocess och Finansdepartementets promemoria Nya skatteregler för företagssektorn. I promemorian föreslås bland annat en insnävning av nuvarande reglering och två olika förslag på hur nya ränteavdragsbegränsningsregler kan komma att utformas i svensk skattelagstiftning. Lagstiftningen föreslås dels eftersom EU:s medlemsstater ska införa en lik-värdig reglering enligt direktivet och att Finansdepartementet vill öka den skattemässiga neut-raliteten mellan finansiering med eget och lånat kapital. I den här framställningen har jag tagit del av promemorian och analyserat huruvida förslagen är förenliga med vad näringslivet kan förvänta sig av en god skattelagstiftning samt hur förslagen skulle kunna justeras för att bidra till en ökad rättssäkerhet och ett konkurrenskraftigt och dynamiskt företagsklimat.

    I stora drag är en förändring av regelverket välkommen och direktivet öppnar upp för en möjlighet för Sverige att anpassa sig efter internationella standarder. Att Finansdepartementet i sin promemoria föreslår regler med syftet att öka neutraliteten mellan finansiering med eget och lånat kapital är i sig önskvärt. Finansdepartementet bör dock ställa sig frågan: till vilket pris bör den skattemässiga neutraliteten öka? Direktivet förespråkar jämlika regler för medlemsstaterna, men Finansdepartementet föreslår i sin promemoria en förhållandevis hård reglering jämfört med direktivet och andra länder som tillämpar direktivet. Skattelagstiftningen ska bidra till skattemässig neutralitet, men inte i den mån att konkurrenskraften hos de svenska bolagen avsevärt försämras jämfört med internationella bolag. Förslagen i promemorian bör således ses över och enligt den här framställningens resultat bör strävan efter skattemässig neutralitet reduceras till förmån för den internationella konkurrenskraften. Vidare bör den föreslagna ändringen av den nuvarande regleringen i fråga om riktade ränteavdragsbegränsningar inom intressegemenskap utformas utan oklara rekvisit som ger utrymme för egna tolkningar och godtycke. Att önska sig av en justerad reglering är att den ska tillrättaställa de faktiska problem som 2013 års reglering gett upphov till samt att skattelagstiftningen bör öka förutsebarheten och därmed rättssäkerheten.

  • 135.
    Gustafsson, Joachim
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt.
    Österlind, Andrea
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt.
    Om förutsebarheten i inkomstbeskattningen: En studie utifrån exemplet sponsringsutgifter2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Skatterätten påstås från olika håll, framförallt från advokater, präglas av bristfällig förutsebarhet, vilket föranleder en diskussion kring hur förutsebar lagstiftning bör se ut samt om dagens lagstiftning kan anses rättssäker ur förutsebarhetsperspektiv. För att undersöka detta har vi använt oss av hanteringen av sponsringsutgifter som exempel samt prövat om dessa kan anses förutsebara.

    Vi menar att, om bestämmelserna kring sponsring inte kan anses förutsebara och därmed rättssäkra, kan inte heller skatterätten som område anses rättssäkert. Notera dock att, i det fall vi finner att regleringarna som tillämpas på sponsringsutgifter är rättssäkra, betyder inte det att skatterätten i stort är det. Exemplet tillåter sig således bara göras åt motsatt håll - finns en felande länk i systemet kan systemet i stort inte anses fulländat. Säkerställer man däremot att en länk av många fungerar, kan man inte utifrån det påstå att systemet i stort är fungerande.

    I dagens rättsläge tillämpas huvudregeln för avdrag respektive gåvoförbudsregeln i inkomstskattelagen på sponsringsutgifter, således finns inga specifika definitioner och regleringar av sponsring i lagen. Den allmänt hållna regleringen har gett upphov till vissa frågetecken kring hur utgifterna ska hanteras. Principiellt är frågan genom praxis avgjord, men många advokater hävdar att förutsebarheten på skatteområdet inte är så omfattande som den bör kunna förväntas vara.

    Utifrån en nedbrytning av begreppet rättssäkerhet samt jämförelser med områden som ansetts genomsyras av liknande problem, varpå man ändrat eller utvidgat lagstiftningen, har vi kommit fram till att, för att en lagstiftare ska kunna råda bot på bristfällig förutsebarhet av denna karaktär, bör regleringarna vara så utförliga och komplexa att förutsebarheten snarare kan komma att anses bristfällig av den anledningen. Vår slutsats landar i att skatterätten som område, på grund av hanteringen av sponsringsutgifter, i dagens rättsläge inte kan anses präglas av sådan bristfällig förutsebarhet att området därav inte kan anses rättssäkert. 

  • 136.
    Gustavsson, Josefin
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt.
    Modern Slavery Act 2015: om Modern Slavery Act 2015 och dess innebörd för berörda svenska företags hållbarhetsarbete2016Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Modernt slaveri är ett samlingsbegrepp innefattande människohandel, tvångsarbete och

    slavliknande metoder och utgör ett globalt problem av mycket allvarlig karaktär. Även i

    industriländer såsom Sverige och Storbritannien förekommer offer för modernt slaveri.

    Förekomsten av modernt slaveri är dock som störst i utvecklingsländer, framförallt i Asien, där

    många multinationella företag har sina leverantörer. I oktober år 2015 trädde brittiska Modern

    Slavery Act 2015 i kraft, som omfattar företag verksamma i Storbritannien med en omsättning

    över 36 miljoner pund. Det medför att även stora svenska företag såsom H & M, Sandvik, IKEA

    och Saab omfattas av lagen. Lagen innebär att berörda företag måste publicera ett uttalande för

    varje räkenskapsår avseende de faktiska steg företaget tagit för att säkerställa att modernt slaveri

    varken förekommer inom den egna organisationen eller i dess leverantörskedjor. Har inga

    sådana aktiviteter företagits, måste företaget likväl enligt lagen publicera ett uttalande som i

    sådant fall redovisar just detta. Det ställer krav på företagen och deras hållbarhetsarbete, både

    ur aspekten att det blir enklare för konsumenter att jämföra företag sinsemellan men också

    genom en ökad press på företagen att kunna redovisa faktiska åtgärder.

    I uppsatsen undersöks hur två stora svenska företag, IKEA och Saab, arbetar med socialt

    hållbarhetsarbete idag, i syfte att analysera de troliga konsekvenserna för berörda svenska

    företag av Modern Slavery Act 2015. Vidare besvaras i uppsatsens analys frågan om Sverige

    bör införa motsvarande lagstiftning i syfte att utvidga svenska företags sociala ansvarstagande.

    Slutsatsen är att Modern Slavery Act 2015 kommer innebära att berörda svenska företag är

    tvungna att se över sitt hållbarhetsarbete. Hur stora konsekvenserna blir beror på vilken bransch

    företaget verkar i, vilken förväntan samhället har på företaget sedan tidigare samt hur

    omfattande företagets befintliga hållbarhetsarbete är. Det torde vara en fördel för Sverige att

    införa liknande lagstiftning, framförallt ur aspekten att problemet med modernt slaveri

    konkretiseras, uppmärksammas och uppmuntrar företagen till att vidta faktiska åtgärder.

  • 137.
    Gustavsson, Josefin
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Parr, Ebba
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Gerdin, Isabelle
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Att vara en visselblåsare i Sverige: En uppsats om rättigheter och skyldigheter2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Ett whistleblowingsystem, på svenska kallat visselblåsningssystem, är till för att underlätta för en anställd att slå larm om oegentligheter på en arbetsplats. Det kan vara en särskild mejladress, telefonnummer eller hemsida som arbetsgivaren inrättat för ändamålet att arbetstagaren ska kunna rapportera oegentligheter. En visselblåsare kan även vända sig externt och rapportera oegentligheter, t. ex till media.

     Att inrätta ett visselblåsningssystem har blivit mer och mer populärt men konsekvenserna för den anställde som visselblåser är ofta av negativ karaktär. Visselblåsaren kan exempelvis bli mobbad på sin arbetsplats, omplaceras eller helt enkelt tvingas bort från sitt arbete. Anställda inom offentlig verksamhet har ett grundlagsstadgat skydd i YGL och TF avseende efterforskningsförbud och repressalieförbud. Detta innebär att arbetsgivaren ej får efterforska i vem som lämnat uppgifter och vidta repressalier mot den anställde på grund av detta. En anställd inom privat verksamhet åtnjuter inte samma skydd. 

    I uppsatsen undersöker vi vilka rättigheter och skyldigheter en arbetsgivare/arbetstagare faktiskt har enligt svensk lag när en anställd agerar som visselblåsare. Detta har inneburit att lagar såsom LAS, FHL, PUL och AvtL analyserats. Även DiskL och BrB har behandlats samt förarbeten, doktrin och internetkällor. Vi har kommit fram till att både arbetsgivaren och arbetstagaren har skyldigheter/rättigheter enligt svensk lag när arbetstagaren nyttjar ett visseblåsningssystem inrättat av arbetsgivaren. Arbetsgivaren befinner sig dock i en starkare position och skyddet för visselblåsaren är i skrivande stund inte tillräckligt starkt.

    Vi önskar se att:

    - Företagen underlättar och uppmuntrar rapportering av oegentligheter genom tydliga riktlinjer och utbildningar.

    - Visselblåsarens anonymitetsskydd förstärks genom lagstiftning eller avtal gällande ett efterforskningsförbud/repressalieförbud även för anställda i privat sektor.

    - Företagen bör använda sig av tredje part för hantering av visselblåsningssystem för att förstärka anonymitetsskyddet för den anställde

  • 138.
    Haag, Caroline
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Allvarligt fel i yrkesutövningen: En studie av begreppets innebörd i LOU2014Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Regler för upphandling inom den offentliga sektorn har utvecklats sedan början av 1900-talet. Idag regleras upphandlingsområdet av flertalet lagar, bland annat LOU. Lagen syftar till att skattebetalarnas pengar ska användas på ett så effektivt sätt som möjligt, att leverantörerna som lämnar anbud i upphandlingarna ska konkurrera på lika villkor samt att hänsyn ska tas till de grundläggande principerna i EU-rätten. Beställarens intresse i upphandlingar är att erhålla upphandlingsföremålet till ett konkurrensutsatt pris samt tilldela kontrakt till seriösa leverantörer som kan fullfölja det. Leverantörens intresse är att konkurrera på lika villkor och vinna upphandlingar.

    För att försäkra sig om att offentliga kontrakt tilldelas seriösa leverantörer kan beställarna, med hjälp av den fakultativa regeln i 10 kap. 2 § 1 st. p. 4 LOU, utesluta leverantör - er som gjort sig skyldiga till allvarligt fel i yrkesutövningen. Vilka förfaranden som omfattas av begreppet och vilka förutsättningar som krävs för att regeln ska bli tillämpbar har exemplifierats i praxis de senaste åren. Eftersom LOU bygger på ett EU-direktiv ska bestämmelserna i LOU tolkas mot bakgrund av EU-rätten. De grundläggande EU-rättsliga principerna ska beaktas vid bedömningen av om uteslutning ska ske och ändamålet med LOU utgör gränsen för vad som kan omfattas av begreppet. EUD har endast i ett fall prövat vad som utgör allvarligt fel i yrkesutövningen och konstaterat att alla felaktiga förfaranden som inverkar på leverantörens trovärdighet, begåtts i leverantörens verksamhet och begås med felaktig avsikt eller av vårdslöshet innefattas. Beställaren måste göra en konkret och individuell bedömning av leverantörens inställning för att avgöra om uteslutning ska ske.

    Enligt domstolarna finns ytterligare omständigheter, vilka ska utgöra del i bedömningen av om det skett ett allvarligt fel och om uteslutning är en proportionerlig åtgärd. Om felet begåtts mot beställaren som vill utesluta en leverantör bör hänsyn tas till hur beställaren agerat i den tidigare upphandlingen. Dessutom läggs vikt vid om förfarandet utsatt människors liv för fara samt verksamhetens art. Det finns inga begränsningar avseende vem felet ska ha begåtts mot för att uteslutning ska få ske. Det är leverantören eller en företrädare för leverantören som ska ha begått det allvarliga felet. En företrädare är en person som har en faktisk och reell möjlighet att fatta beslut i och påverka leverantörens verksamhet. Tiden som passerat mellan att felet begicks och beslutet om uteslutning tagits är en viktig faktor och vad som är tillräckligt lång tid fastställs genom en individuell bedömning av varje enskilt fall där samtliga omständigheter beaktas.

  • 139.
    Haag, Kajsa
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Företagsekonomi. Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Center for Family Enterprise and Ownership (CeFEO).
    Sund, Lars-Göran
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Juridik. Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Center for Family Enterprise and Ownership (CeFEO).
    Almlöf, Hanna
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. CeFEO Center for Family Enterprise and Ownership.
    Ownership protection and exit in family firms: Good in theory but how about practice?2016Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 140.
    Hadzic, Ajdin
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt.
    Fastighetspaketering: En analys av förfarande fastighetspaketering och de problem som kan uppkomma2012Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det huvudsakliga syftet med uppsatsen är att grundläggande beskriva förfarandet paketering av fastigheter med efterföljande skattefri kapitalvinst på näringsbetingade andelar. Problemen med förfarandet kom under 2011 när förvaltningsrätten och skatterättsnämnden underkände två paketeringar.

    Innan år 2003 var vinster på näringsbetingade andelar inte skattefria. Däremot rådde skattefrihet på liknande andelar i andra länder inom EU. Exempelvis kunde ett svenskt moderbolag starta ett holdingbolag med säte i Nederländerna, som i sin tur skapade ett dotterbolag med säte i Sverige. Moderbolag som av olika skäl ville avyttra en fastighet hade två val. Det ena var att avyttra fastigheten genom direkt försäljning av fastigheten. Det andra var att avyttra fastigheten genom att paketera den i ett bolag och sedan sälja av andelarna skattefritt genom det nederländska holdingbolaget. Förfarandet innefattar två transaktioner. Den första är att moderbolag genom en underprisöverlåtelse avyttrar fastigheten till det av holdingbolaget nyskapade dotterbolaget. Den andra transaktionen var sedan att det nederländska holdingbolaget sålde andelarna i det svenska dotterbolaget till ett pris som motsvarade den förpackade fastighetens marknadsvärde. Genom det förfarande kunde moderbolaget sälja fastigheten skattefritt.

    Eftersom svenska bolag utförde dessa transaktioner i utlandet ansåg lagstiftaren att det kunde urholka den svenska skattebasen. Av den anledningen infördes regler om skattefrihet på kapitalvinst av näringsbetingade andelar år 2003.

    Problemen som dök upp 2011 gäller huruvida det skall finnas en begränsning på antalet fastigheter som får säljas under en och samma transaktion. Förvaltningsrätten i Göteborg och skatterättsnämnden har genom olika skäl underkänt paketeringar. Vidare har skatterättsnämnden i ett förhandsbesked underkänt ett paketeringsförfarande där en fastighetsförvaltande koncern skulle förpacka fem fastigheter och sälja andelarna i bolaget externt till fastigheternas marknadspris.

    Jag har i uppsatsen kommit fram till att det finns ett antal kriterier som ska uppfyllas för att en paketering skall anses godkänd med utgångspunkt ur de beslut som kom under 2011. Jag har kommit fram till att HFD bör besluta i motsats till förvaltningsrätten och skatterättsnämnden sett till syftet med lagen samt den praxis som finns om paketeringar. Jag anser även att det är lagstiftarens uppgift att sätta en gräns för hur många skattefria andelsavyttringar ett bolag kan göra för att minska osäkerheten för bolag som använder sig av förfarandet.

  • 141.
    Hagenlund, Sanna
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Hamrén, Linn
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Lyxrenoveras hyresrätter?: En analys av hyreslagen2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    ”Lyxrenovering” har uppmärksammats som ett fenomen i massmedia under flera tillfällen de senaste åren. Bilden som har förmedlats är att hyresgäster med låg inkomst har tvingats flytta på grund av kraftiga hyreshöjningar som skett efter renoveringar av deras lägenheter. Somliga menade att skötseln av fastigheterna har försummats under en längre tid och att fastighetsägarna, med stöd av domstolens godkännande, motiverade hyreshöjningarna med att det fanns ett stort behov av renovering. Kritik har framförts mot bruksvärdessystemet som används som ett verktyg för att bestämma hyresnivån. Kritiken har handlat om att bruksvärdet utgår ifrån det allmänna hyresgästintresset och inte tar hänsyn till den enskilde och att det är svårt att fastställa vad som är standard i en hyresrätt.

    Tvister som avgörs i domstol berör i de flesta fall större renoveringar. Domstolen utgår ifrån vad som är lägsta standard och gör därefter en avvägning mellan de olika parternas intressen. De ska även ta hänsyn till fastighetens skick och behov av renovering, vad som är beaktansvärt intresse för fastighetens behov av underhåll, vad som anses vara standardhöjande åtgärder och det allmänna hyresgästintresset.

    12 kap JB, hyreslagen, är en social skyddslagstiftning som är tvingande till hyresgästernas fördel och ska skydda dem mot renovering av lyxkaraktär och ge dem inflytande i händelser som rör deras boende. I de rättsfall som undersökts i uppsatsen har inte åtgärderna bedömts vara lyxrenovering och därför har besluten varit till hyresvärdens fördel oaktat att enskilda hyresgäster har motsatt sig detta.

    Vi har kommit fram till att bostadsbristen gör att hyresgäster med låg inkomst upplever sig ”låsta” och att de inte kan påverka sin situation. Problemet består inte i att lyxrenovering godkänns, utan att parterna är oense om ”standard” och ”standardhöjning” och vem som ska stå för kostnaderna. Denna meningsskiljaktighet bottnar i att parterna har olika intressen i samma fastighet.

  • 142.
    Hagersten, Anna
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Ogiltighetsförklaring av offentliga kontrakt: En studie av undantag för tvingande hänsyn till allmänintresset2010Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Uppsatsens syfte är att, med hänsyn till närliggande gemenskapsrätt och gemenskapsrättslig praxis, utreda hur begreppet ”tvingande hänsyn till allmänintresset” skall uppfattas i svensk upphandlingsrätt. Uppsatsen syftar således till att utreda när tvingande hänsyn till allmänintresset motiverar att felaktigt tilldelade offentliga kontrakt upprätthålls. Sammanfattningsvis kan syftet sägas vara att utreda medlemsstaternas möjligheter till flexibilitet beträffande tillämpningen av ogiltighetssanktionen.

  • 143.
    Haglund Holst, Maximilian
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt.
    Jorikson, Ludvig
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt.
    Influencer marketing: En analys av en marknadsrättslig gråzon2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Uppsatsen kommer att behandla den relativt nya marknadsföringsmetoden influencer marketing. Influencer marketing innebär att en person å en näringsidkares vägnar marknadsför en viss produkt på sina sociala medier, till exempel en blogg. Denna metod har på senare tid vuxit och blivit ett framgångsrecept för många näringsidkare då de, med hjälp av influencern, kan nå ut direkt till en önskad målgrupp.

    I och med att Influencer marketing är en ny marknadsföringsmetod, innebär det att stor oklarhet råder kring det aktuella rättsläget på området. I Sverige finns idag ingen praxis avseende influencer marketing, det finns inte heller mycket skrivet om det som kan underlätta för näringsidkare som tar sig an influencer marketing.

    Eftersom denna typ av marknadsföring sker på plattformar där marknadsföring inte tidigare skett, ställs högre krav på samtliga inblandade parter vad gäller tydligheten i annonsmärkningen, sändarangivelse och sättet på vilken marknadsföringen utformas rent text- och innehållsmässigt. Vidare gäller att antalet inblandade parter innebär svårigheter i att avgöra vem eller vilka som kan anses ha varit bidragande i marknadsföring i såpass stor omfattning att denna eller dessa, kan anses ha handlat otillbörligt.

  • 144.
    Hagman, Jill
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Skattskyldighet för inkomst under konkurs: Särskilt om subjekten2010Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Som nämnts ovan beskattas inte konkursbon för inkomster som influtit efter att gäldenären försatts i konkurs. Detta minskar avsevärt statens möjligheter till skatteintäkter i situationer där gäldenären försatts i konkurs. Skattskyldigheten kvarstår hos konkursgäldenären men det finns oklarheter kring vad dennes skattskyldighet faktiskt omfattar.

    Mitt syfte med denna uppsats är att klarlägga rättsläget gällande skattskyldigheten så som den ser ut idag, samt undersöka bakgrunden till fördelningen av denna skattskyldighet. Vidare avser jag utreda omfattningen av konkursgäldenärens skattskyldighet. Min ambition är även att undersöka och analysera huruvida skattskyldigheten borde vara fördelad på ett annat sätt än idag. De konkreta frågeställningarna som jag kommer att behandla i denna uppsats lyder enligt följande:

    I vilka situationer föreligger skattskyldighet för en konkursgäldenär respektive ett konkursbo?

    Borde fördelningen se ut på ett annat sätt än vad den gör idag?

     

  • 145.
    Hagström, Oliver
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Thorn, Simon
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Pizza till din dörr: - En konkurrensrättslig studie om marknadsavgränsning av den relevanta marknaden för onlinetjänster, särskilt onlinebeställning av mat2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I uppsatsen undersöks marknadsavgränsningen vid onlinetjänster vilket är ett ämne som uppmärksammats nyligen i ett avgörande från Marknadsdomstolen där inblandade parter var OnlinePizza och Pizza24, som båda är verksamma inom onlinebeställning av mat. Yrkandet kunde inte bifallas på grund av bristande bevisning från den yrkande parten. Författarna har diskuterat hur utfallet av domen kunde blivit om tillräcklig bevisning hade lagts fram.Med stöd av svensk och europeisk rätt samt relevant praxis diskuterar författarna framförallt angående begränsningen av den relevanta produktmarknaden vid onlinetjänster, särskilt för matbeställningar.Det går inte att dra slutsatser angående den relevanta produktmarknaden för onlinetjänster eftersom tjänsterna till en väldigt stor grad skiljer sig från varandra generellt i syfte och användning. Författarna har undersökt tjänsten onlinebeställning av mat och kommit fram till att den relevanta produktmarknaden bygger på tre grundpelare. Även om onlinetjänster oftast betraktas som geografiskt obegränsade spelar dock den geografiska marknaden roll vid fastställandet av den relevanta marknaden för olika onlinetjänster.

  • 146.
    Haidara, Latipha
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt.
    Huber, Rebecka
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt.
    Personuppgiftsansvariga inom den privata sektorn – så påverkas de av GDPR: En studie av hur personuppgiftsansvariga inom den privata sektorn kommer att påverkas av upphörandet av 27 § PUL samt missbruksregeln2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den tekniska utvecklingen i samhället har bidragit till att myndigheter, företag och privatpersoner idag behandlar personuppgifter i en mycket större utsträckning än tidigare. Personuppgifter har blivit en handelsvara vilken överförs inte bara mellan aktörer nationellt, utan även över nationsgränserna. Denna överföring mellan olika länders aktörer är många gånger behövlig för att verksamheter ska kunna bedrivas ändamålsenligt. Personuppgiftsbehandling medför dock en del risker för intrång i den enskildes personliga integritet.

    Den 27 april 2016 antog Europaparlamentet och Europeiska rådet en ny allmän dataskyddsförordning, vilken benämns General Data Protection Regulation. GDPR utgör en ny generell reglering för personuppgiftsbehandling inom Europeiska unionen och kommer att ersätta det nuvarande dataskyddsdirektivet, vilket ligger till grund för gällande rätt i Sverige genom personuppgiftslagen. Förordningen kommer att tillämpas direkt i medlemsstaterna men möjliggör för vissa kompletterande nationella bestämmelser. Den 12 maj 2017 offentliggjordes förslag till kompletterande lagstiftning genom ett betänkande till dataskyddsförordningen där förslag ges om en nationell personuppgiftsreglering, vilken benämns “dataskyddslagen”. Detta kommer innebära att PUL upphävs och att förordningen ska börja tillämpas den 25 maj 2018.

    Upphörandet av PUL orsakar oklarheter för hur informationsskyldigheten för försäkringsbolag bör hanteras men även hur behandlingen av ostrukturerat material ska ske. Dataskyddslagen bör förses med ett undantag från informationsskyldigheten vilken motsvarar 27 § PUL i dess helhet. Det skulle ge försäkringsbolag den grund de behöver för att fortsätta utreda oklara försäkringsfall. Av analysen framkommer hur upphörandet av missbruksregeln måste ses som nödvändig med bakgrund av att GDPR:s införande syftar till att förstärka registrerades rätt till skydd av sina personuppgifter. Att ostrukturerat material skulle undantas verkar därför motstridigt GDPR:s syfte. 

  • 147.
    Hallborg, Adam
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. IEI.
    Haidarova, Arya
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. IEI.
    Investeringsrådgivning och portföljförvaltning enligt MiFID II: – ett orosmoln på en klar finansmarknadshimmel?2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I och med den globala finansiella kris som utbröt år 2008 påvisades ett flertal brister i den befintliga lagstiftningen på finansmarknadsområdet. Den rådande EU-lagstiftningen behövde uppdateras och anpassas efter en mer komplex finansmarknad. Därmed antogs av Europaparlamentet och rådet år 2014 två nya rättsakter, MiFID II och MiFIR, i syfte att täcka rådande brister och vidareutveckla den befintliga regleringen i det gällande direktivet MiFID.

     

    Syfte: Syftet med uppsatsen är att utreda och analysera de effekter som införandet av MiFID II får för finansiella rådgivare såväl som för portföljförvaltare i deras löpande verksamhet.

     

    Genomförande: Studien har genomförts med ett rättsdogmatiskt angreppssätt i referensramen. Vidare används ett rättsekonomiskt angreppssätt i analysen där det även förs en etisk diskussion. Underliggande direktiv ”Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU av den 15 maj 2014 om marknader för finansiella instrument och om ändring av direktiv 2002/92/EG och av direktiv 2011/61/EU” har legat till grund för studien där störst vikt har lagts vid regeringens proposition 2016/17:162: “Nya regler om marknader för finansiella instrument”.

                                                                    

    Slutsats: Studiens resultat av de analyserade ändringarna visar på att regleringen kring tillståndspliktiga värdepappersbolag kommer att bli mer omfattande samt att det kommer att ställas högre krav på dokumentation vid investeringssammanhang. Dessa ökade krav torde medföra att kostnaderna, för såväl tillståndspliktiga bolag som tillsynsmyndigheter, kommer att öka samtidigt som fler bolag kommer att bli tvungna att underkasta sig tillståndsplikt. Ur en konkurrenssynpunkt riskerar ändringarna att gynna stora och/eller kapitalstarka aktörer och därigenom snedvrida konkurrensen på marknaden. Det föreslagna provisionsförbudet torde å sin sida verka för att kapital omallokeras från bolag som tidigare levt på höga avgifter och incitamentsstrukturer till att istället förflyttas till bolag vilka levererar en bra tjänst och produkt.

  • 148.
    Hallin, Isabelle
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Bergström, Tove
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Letter of Intent: Rättsverkningar och användningen i praktiken2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I denna uppsats är huvudsyftet att analysera när förhandlingsinstrumentet Letter of Intent kan få rättsverkningar. Genom analysen framkommer det att dokument i sig inte är juridiskt bindande, eftersom att det inte uppfyller rekvisiten som krävs för att en rättslig handling ska föreligga. Emellertid framkommer det av analysen att ett Letter of Intent kan bli bindande beroende på olika omständigheter. Dokumentet får i dessa fall verkan av ett avtal.Utifrån praxis ser vi att det finns en lojalitetsplikt under förhandlingarna. Beroende på omständigheterna visar det sig att en part inte kan dra sig ur förhandlingarna om inte godtagbara skäl kan påvisas, utan att det ska få rättsverkningar. Ett Letter of Intent kan stärka lojalitetsplikten i och med att sådant dokument gör det lättare att påvisa att plikten är bruten. En annan effekt dokumentet medför, som inte innebär en rättslig sådan, är den moraliska pressen. Det har visat sig att kontrahenter kan känna moraliskt tvång att fullfölja affär på grund av att ett Letter of Intent är undertecknat. Vi kommer fram till att sådant tvång bland annat måste bero på att företag inte vill förlora sitt anseende inför potentiella partners.Det sekundära syftet i denna uppsats är att ta reda på om Letter of Intent är användbart eller till och med avgörande för ett avtals ingående i praktiken. Genom intervjuer med jurister kommer vi fram till att det kan vara ett användbart instrument vid om användningen sker på ett korrekt sätt. Utan juridisk kunskap blir det dessvärre inte lika tydligt vad dokumentets juridiska innebörd är. Det är således bättre att ha en jurist till hjälp vid upprättandet av Letter of Intent.Letter of Intent är ett bra förhandlingsprocessuellt hjälpmedel om det används på ett korrekt sätt. Dokumentet bör bemästras av personer med juridiska kunskaper så att oönskade rättsverkningar kan undvikas.

  • 149.
    Hallvede, Jessica
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Lundberg, Linnea
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Marknadsandelarnas betydelse för bedömningen av dominerande ställning: En komparativ studie av EU och USA2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Konkurrensrätten är ett rättsområde av stor betydelse runt om i världen. Konkurrensrätten har sina ursprungliga rötter i USA där den fick sitt fäste under det sena 1800-talet. I EU fanns inget lagstadgat förbud mot konkurrensbegränsande beteenden förrän i mitten på 1900-talet. Konkurrensrätten i både EU och USA har som gemensamt syftet att främja en effektiv konkurrens till skydd för företag, kunder, konsumenter och ekonomin. Ett av de centrala förbuden mot konkurrensbegränsande beteenden i EU:s och USA:s lagstiftning utgörs av förbudet mot missbruk av dominerande ställning. En dominerande ställning innebär att ett företag kan agera oberoende av sina konkurrenter. Företag med dominerande ställning förekommer på alla marknader runt om i världen och missbruk av denna maktposition är inte ovanligt. Förbudet mot missbruk av dominerande ställning och monopolistisk maktposition finns stadgat i artikel 102 FEUF respektive section 2 Sherman Act.

    Bedömningen av om ett företag anses vara dominerande vilar på en rad olika  faktorer, varav marknadsandelar är en betydande faktor. Vilken, och hur stor, betydelse marknadsandelen ensam har förefaller dock enligt praxis variera dels från fall till fall, dels mellan de olika jurisdiktionerna. Det förefaller vara mer vanligt förekommande i EU att ett företag anses vara dominerande grundat på marknadsandelen ensam, än i USA där andra faktorer i vissa fall kan väga tyngre och motbevisa innebörden av en hög marknadsandel.

    Ett steg i bedömningen av ett företags ställning är att avgränsa den relevanta marknaden på vilken företaget agerar. Definitionen av den relevanta marknaden är av stor vikt för bedömningen då den ligger till grund för beräkningen av företagets marknadsandelar.

    Avgränsningen sker på liknande sätt i EU och USA men med vissa skillnader i vilken metod som ska prioriteras.

    Jämförelsen som utgör denna uppsats ämnar inte leda fram till vilken jurisdiktion som har det mest fördelaktiga systemet, utan endast att ställa dem mot varandra för att utröna skillnader och likheter.

  • 150.
    Hammerman, Madeleine
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt.
    Reglering av förlängd nätkoncession: En problematisering av hushållningsbestämmelsernas tillämpning och inverkan av bestämmelser om artskydd2017Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    När energipolitik och reglering av energisektorn diskuteras är det vanligt att störst fokus hamnar på vilken typ av energikälla som används, vilka avgifter energibolagen får ta ut och hur handeln med energiresurser ska hanteras. Dessa är alla viktiga och aktuella frågor i dagens samhälle, där energibehovet ständigt ökar. En ytterligare viktig del av en stats energipolitik är dock hur den infrastrukturella delen av energisektorn regleras. I Sverige kontrolleras byggandet och driften av starkströmsledningar genom nätkoncessioner, vilka meddelas av regeringen eller Energimarknadsinspektionen.

     

    I denna uppsats presenteras en redogörelse över rättsläget vid förlängningsärenden av nätkoncession för linje vilken meddelats för begränsad tid. Läsaren får bekanta sig med begreppet nätkoncession och de rättsliga regleringar vilka är aktuella inom denna del av energisektorn. Problematiken som uppstår i dessa ärenden har kopplingar till den miljörättsliga regleringen och hur dessa bestämmelser ska tillämpas i relation till ellagens bestämmelser. Problematiken grundar sig i tillämpningen av hushållningsbestämmelserna i 3–4 kap. MB och huruvida dessa kan tillämpas på en befintlig verksamhet. Med hänsyn till den aktuella regleringen i ellagen och det bakomliggande syftet med miljöbalken konstateras att en tillämpning av hushållningsbestämmelserna vid förlängningsärenden är möjlig. Konsekvensen av detta blir att en ansökan om förlängning av nätkoncession prövas enligt samma kriterier som en ansökan för ny nätkoncession. Relevant för ämnet är även hur bestämmelser om artskydd ska hanteras av den myndighet som prövar nätkoncessionen. Artskyddet är av intresse eftersom 4 kap. MB hänvisar till de svenska bestämmelserna om Natura 2000, varpå problematiken kring tillämpandet av 3–4 kap. MB även får konsekvenser för artskyddsfrågorna. Även denna utredning stödjer tillämpandet av hushållningsbestämmelserna vid förlängningsärenden med följdfrågan vilken möjlighet nätmyndigheten har att pröva artskyddsfrågorna.

     

    Ett av de största problemen med gällande rätt är hur en förlängningsansökan vilken inkommit efter koncessionstidens utgång ska hanteras. I dessa ärenden går förlängningsmöjligheten förlorad varpå en ansökan om ny nätkoncession måste göras. Eftersom en förlängningsansökan prövas enligt samma kriterier som en ansökan om ny nätkoncession föreslås en lagändring, där förlängningsmöjligheten ersätts med en prövning av ny nätkoncession för befintlig verksamhet. Det nya förfarandet skulle förenkla ansökningsprocessen för nätkoncessioner samt verka för en effektivare hantering av dessa ärenden.

1234567 101 - 150 av 442
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf