liu.seSök publikationer i DiVA
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 101 - 150 av 20558
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 101.
    Adelswärd, Viveka
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Kommunikation. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Sparrman, Anna
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Barn. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Cromdal, Jakob
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Barn. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Evaldsson, Ann-Carita
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Den väsentliga vardagen2009Ingår i: Den väsentliga vardagen: Några diskursanalytiska perspektiv på tal, text och bild, Stockholm: Carlssons , 2009, 1, s. 9-12Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Här ger arton forskare som alla varit doktorander till professor Karin Aronsson sin beskrivning av olika former av vardagliga fenomen. Det handlar om hur människor i olika sammanhang samspelar och skapar mening. Gemensamt för de författare som bidrar i boken är att de är eller har varit doktorander vid Institutionen Barn och tema Kommunikation, vid Linköpings universitet. Sedan mitten av 1980-talet har institutionen erbjudit en dynamisk forskningsmiljö för personer med intresse för samtal, kulturella uttryck och socialt liv i och utanför institutionella sammanhang.

  • 102.
    Adelswärd, Viveka
    et al.
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Kommunikation.
    Öberg, Britt-Marie
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för tema.
    The function of laughter and joking in negotiation activities1998Ingår i: Humor: An International Journal of Humor Research, ISSN 0933-1719, E-ISSN 1613-3722, Vol. 11, nr 4, s. 411-430Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 103.
    Adeniji, Anna
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Genus.
    Alla säger I Love You. Om orden som gör känslor och känsliga formuleringar.2007Ingår i: Bang : feministisk kulturtidskrift, ISSN 1102-4593, Vol. 3, s. 91-93Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Artikeln handlar om hur orden "jag älskar dig" respektive "I love you" får betydelse både personligt, socialt och politiskt. Exempel hämtas från tv-serierna "Förhäxad" och "Sex and the City" och författaren resonerar kring hur orden skapar affektiva betydelser i kropp och genuspositioner. 

  • 104.
    Adeniji, Anna
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Genus. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Inte den typ som gifter sig?: Feministiska samtal om äktenskapsmotstånd2008Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Den här avhandlingen undersöker frågan om äktenskapsmotstånd i dagens svenska samhälle, media och kultur. Boken belyser olika sätt att uttrycka äktenskapsmotstånd och vad det betyder att formulera feministisk kritik av normerande familjevärderingar.

    Undersökningen baseras på etnografi och kritisk kulturanalys och granskar synen på äktenskap, relationer och familj som ett kulturellt imaginärt fält. Det empiriska materialet består av intervjuer med kvinnor som inte har velat gifta sig, liksom ett brett material från tv, webbsidor, dagstidningar, skvallerpress och bloggar.

    I avhandlingen genomförs och presenteras en feministisk metodologisk process, grundat i akademiskt kreativt och självreflexivt skrivande. Detta innebär att skrivprocessen, textformatet, liksom minnesarbete, olika intervjutekniker och andra kreativa analytiska praktiker är en del av det metodologiska ramverket.

    De teoretiska perspektiven som ligger till grund för denna studie består av flera feministiska strömningar: radikalfeminism, queerfeminism, liberealfeminism, anarkafeminism och ett socialt rättviseperspektiv. De belyser, på olika sätt, intersektioner mellan äktenskap, genus, sexualitet, nationalitet, klass och makt. En gemensam utgångspunkt är att identitetskategorier, möjligheter att agera liksom vår plats i världen är konstruerade av maktrelationer och normativa föreställningar om genus. Dessa perspektiv tillhandahåller analytiska verktyg för att diskutera och dekonstruera kulturella föreställningar om äktenskap och äktenskapsmotstånd.

  • 105.
    Adeniji, Anna
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Genus.
    När Brad och Angelina inte ville gifta sig. En berättelse om heterosexuell melankoli och politiska beslut i vardagen.2007Ingår i: Bang : feministisk kulturtidskrift, ISSN 1102-4593, Vol. 1, s. 39-41Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

     Artikeln handlar om skvallerpressens representation av celebriteterna Brad Pitt och Angelina Jolie, och hur deras icke-gifta status producerar moralpanik och genusproblem i den populärkulturella heteronormativiteten. Artikeln tar också upp "äktenskapsfrågan" i en svensk kontext och hur frågan om äktenskapsmotstånd glömts bort av feminismen.  

  • 106.
    Adeniji, Anna
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Genus.
    Ordningsstörande begär: biteori som kritik av antropologisk sexualitetsforskning.2001Ingår i: Lambda Nordica: Tidskrift om homosexualitet, ISSN 1100-2573, Vol. 5 1/2, nr Både och/ och/ varken eller, s. 54-69Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 107.
    Adibi Dahaj, Marjan
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och kommunikation. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Analyzing Learners' Language Awareness in Written Production: Product-Oriented vs. Process-Oriented Approaches2012Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Writing is one of the four skills that students learning a foreign language are supposed to acquire, and writing often has an important role in the language classroom. Furthermore, in the field of cultural and arts education, a process-oriented approach is considered essential for learning. However, even though we see an increased interest in emphasizing the writing process, in reality, what is often commented, discussed and graded is the final outcome - the product. Consequently, features of the writing process, like fluency, revisions, and pauses, are not considered. This thesis explores what information about the writing process might add to the picture. In this manner, the current study investigates the writing process of advanced Swedish EFL (English as a Foreign Language) learners through keystroke logging programme.

    With the increased use of word processing tools, and not least with the development of keystroke logging tools, we now have the possibility to take also the details of the writing process into account. As Spelman Miller and Sullivan (2006:1) point out,

    “[a]s an observational tool, keystroke logging offers the opportunity to capture details of the activity of writing, not only for the purposes of the linguistic, textual and cognitive study of writing, but also for the broader applications concerning the development of language learning, literacy, and language pedagogy”.

    In the present study, a keystroke logging programme named Inputlog has been used, which allows researchers to get a better understanding of writing processes as well as cognitive processes during writing (Lindgren & Sullivan, 2002).

  • 108.
    Admyre, Lena
    et al.
    Östergötlands Läns Landsting, Närsjukvården i centrala Östergötland. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Wåhlin-Norgren, Charlotte
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Sjukgymnastik. Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa.
    Åkerlind, Ingemar
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Perers, Lars
    Östergötlands Läns Landsting, Närsjukvården i centrala Östergötland, Vårdcentraler. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Teamarbete på vårdcentral - en viktig grund för rehabilitering av patienter med besvär från rörelseorganen i primärvården: Team work as a method for rehabilitation of patients with musculoskeletal diseases2003Ingår i: Allmänmedicin, ISSN 0281-3513, Vol. 24, s. 76-80Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 109. Adolfsson, R.
    et al.
    Karlsson, Thomas
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap, Avdelningen för kognition, utveckling och handikapp, CDD.
    Minnesstörningar vid alkoholmissbruk ("Memory disturbances following alcohol abuse")1987Ingår i: Läkartidningen, ISSN 0023-7205, E-ISSN 1652-7518, Vol. 84, s. 3923-3926Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 110.
    Adrian, Stine
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Genus.
    Nye skabelsesberetninger om æg, sæd og embryoner: Et etnografisk studie af skabelser på sædbanker og fertilitetsklinikker2006Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Avhandlingen handlar om användandet av assisterad befruktning i Danmark och Sverige. Teknologierna är intressanta eftersom de skapar möjligheter för barn att födas som annars inte skulle ha blivit till. De utmanar också normerande föreställningar om sexualitet, etnicitet, normalitet, ålder, kön och släktskap. Genom att undersöka vad som sker i mötet mellan normer, patienter, personal, teknologi och könsceller på fertilitetskliniker och spermabanker, skapar avhandlingen insikt i de skapelse- och förändringsprocesser som äger rum. Analysen visar hur beslutsfattare, personal och patienter förhåller sig till teknologierna. Den genomgående princip som används för att sätta etiska gränser utgörs av försök att imitera naturen. Denna princip omförhandlas och förändras dock ständigt. Omförhandlingar kan äga rum i möten med teknologin eller genom kroppars sätt att reagera på. De äger också rum då naturaliseringsprincipen skapar absurda situationer, t.ex. sådana i vilka patienter och deras kommande barn stigmatiseras och marginaliseras. Med utgångspunkt i den empiriska analysen bidrar avhandlingen dessutom till en teoretisk förståelse av hur materialiseringsprocesser (skapelseprocesser) äger rum i mötet mellan diskurser och materiell agens. Avhandlingen är skriven med utgångspunkt i feministiska och teknovetenskapliga studier och kan läsas som ett bidrag till feministisk ny materialtetsteori och metod.

  • 111.
    Adrian, Stine
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Genus. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Gustavson, MalenaLinköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Genus. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.Lykke, NinaLinköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Genus. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    GEXcel Work in Progress Report Volume I: Proceedings from GEXcel Kick-off Conference2007Proceedings (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The report gives an introduction to the Linköping-Örebro Centre of Gender Excellence: GEXcel - Gendering EXcellence: Towards a European Centre of Excellence in Transnational and Transdisciplinary Studies of Changing Gender Relations, Intersectionalities and Embodiment.

  • 112.
    Aeppli, Christoph
    et al.
    Stockholm University, Sweden .
    Bastviken, David
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema vatten i natur och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Andersson, Per
    Swedish Museum Nat Hist, Sweden .
    Gustafsson, Orjan
    Stockholm University, Sweden .
    Chlorine Isotope Effects and Composition of Naturally Produced Organochlorines from Chloroperoxidases, Flavin-Dependent Halogenases, and in Forest Soil2013Ingår i: Environmental Science and Technology, ISSN 0013-936X, E-ISSN 1520-5851, Vol. 47, nr 13, s. 6864-6871Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The use of stable chlorine isotopic signatures (delta Cl-37) of organochlorine compounds has been suggested as a tool to determine both their origins and transformations in the environment. Here we investigated the delta Cl-37 fractionation of two important pathways for enzymatic natural halogenation: chlorination by chloroperoxidase (CPO) and flavin-dependent halogenases (FDH). Phenolic products of CPO were highly Cl-37 depleted (delta Cl-37 = -12.6 +/- 0.9 parts per thousand); significantly more depleted than all known industrially produced organochlorine compounds (delta Cl-37 = -7 to +6 parts per thousand). In contrast, four FDH products did not exhibit any observable isotopic shifts (delta Cl-37 = -0.3 +/- 0.6 parts per thousand). We attributed the different isotopic effect to the distinctly different chlorination mechanisms employed by the two enzymes. Furthermore, the delta Cl-37 in bulk organochlorines extracted from boreal forest soils were only slightly depleted in Cl-37 relative to inorganic Cl. In contrast to previous suggestions that CPO plays a key role in production of soil organochlorines, this observation points to the additional involvement of either other chlorination pathways, or that dechlorination of naturally produced organochlorines can neutralize delta Cl-37 shifts caused by CPO chlorination. Overall, this study demonstrates that chlorine isotopic signatures are highly useful to understand sources and cycling of organochlorines in nature. Furthermore, this study presents delta Cl-37 values of FDH products as well of bulk organochlorines extracted from pristine forest soil for the first time.

  • 113.
    Aeppli, Christoph
    et al.
    Stockholm University.
    Holmstrand, Henry
    Stockholm University.
    Bastviken, David
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema vatten i natur och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Tysklind, Mats
    Umeå University.
    Gustafsson, Orjan
    Stockholm University.
    Investigating formation and degradation of polychlorinated phenols in the environment using chlorine and carbon stable isotope fractionation in ABSTRACTS OF PAPERS OF THE AMERICAN CHEMICAL SOCIETY, vol 242, issue , pp2011Ingår i: ABSTRACTS OF PAPERS OF THE AMERICAN CHEMICAL SOCIETY, AMER CHEMICAL SOC, 1155 16TH ST, NW, WASHINGTON, DC 20036 USA , 2011, Vol. 242Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    n/a

  • 114.
    Afrim, George
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Företagsekonomi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Ekdahl, Ludvig
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Företagsekonomi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Riktkursers träffsäkerhet: En studie om kassaflödens och andra variablers samband med träffsäkerheten2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Tidigare studier finner att prognosers träffsäkerhet delvis kan förklaras av flertalet variabler. De variabler som studeras i tidigare forskning visar bitvis på tvetydigheter och utelämnar flertalet variabler som utifrån teoretiskt stöd kan ha ett samband med träffsäkerheten, som exempelvis kassaflödens volatilitet. Utifrån DCF-modellens uppbyggnad antas riktkursers träffsäkerhet ha ett positivt samband med bolag som har stabila kassaflöden.

    Syfte: Studiens syfte är att ekonometrisk analysera träffsäkerheten i aktieanalytikers riktkurser och söka systematiska förklaringsfaktorer till avvikelser mellan riktkurser och de faktisk realiserade kurserna. Fokus ligger på att, i kombination med tidigare undersökta variabler, analysera tidigare mindre uppmärksammade variablers så som kassaflödens samband med riktkursers precision.  

    Genomförande: Från teori kring bolagsvärdering hämtas stöd för mindre belysta faktorer som kan tänkas påverka riktkursers träffsäkerhet, där kassaflödens volatilitet är studiens huvudsakliga fokus. Riktkursernas träffsäkerhet analyseras via regressionsanalys för tre olika tidshorisonter, där beroendevariabeln är den absoluta felmarginalen i riktkursen och de oberoende variablerna representeras av företagens kassaflöden och övriga påverkansfaktorer som identifierats i tidigare forskning. Studien bygger på data från den amerikanska aktiemarknaden.

    Slutsats: Aktieanalytikers riktkurser uppvisar samband med flertalet av de variabler studien undersöker. Starkast samband med riktkursers träffsäkerhet visar kassaflödens variation, antalet aktieanalytiker, goodwill i termer av totalt kapital och bolags storlek. Resultaten visar att bolag med stabila kassaflöden har ett positivt samband med riktkursers träffsäkerhet. Detta ger stöd åt DCF-modellens teorier vid värdering av bolag med stabila kassaflöden. Skattningarna visar att riktkursers träffsäkerhet även förklaras av andra faktorer än de som studien undersöker. Resultaten visar att träffsäkerheten är högre för kortare tidshorisonter.

  • 115.
    Afzali, Parichehr
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och kommunikation. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Globalization Now and Later. A Study of Interactive Argumentation among EFL Learners2012Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    People usually commence an argument in hope for persuading the other party. These arguments can be a part of their job or personal life, which may influence the life of people around them or sometimes in case of a political debate, can affect lives of millions of people. The situation can get more challenging if the argument is produced in a language other than someone's mother tongue and in this respect, language proficiency can be of great value to them. One of the most important goals of language teaching classes is to teach the students of foreign languages how to develop information processes in order to express themselves. In the present study, the performance of seven students who study English in a private language school in Iran, is analyzed in a debate on 'globalization'. These Farsi speaking learners of English as a Foreign Language (EFL) used some collaborative and individual strategies in the process of interactive argumentation. It can be said that this debate met the requirements of a 'pro et contra' (for and against) argument mentioned by Naess (2005). The views that are in favor of the debate's subject are mentioned as well as the views against it. It does not seem to have a conclusion and the views were not weighed against each other, they were merely introduced and both sides were indicated. This mainly took place due to of lack of time to consider all the aspects of the arguments. Therefore, it can be maintained that the result of this argumentation was 'globalization now and later'. According to Hirsch's 'minimal model of ideal interactive argumentation', this may seem to be a terrible situation, but in fact it is "a very realistic assumption to make about argumentation as an on-going interactive enterprise" (1987: 440).

  • 116.
    Afzali, Parichehr
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och kommunikation. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Marking Definiteness in Farsi and English by Farsi Speaking EFL Learners2012Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Differences in marking definiteness among various languages have been considered one of the most confusing areas for speakers of different languages. As a teacher of EFL to Farsi speakers, I have frequently noticed that the students face problems when it comes to marking a definite or indefinite noun in English. One of the main objectives of the present study is to shed light on the trouble sources in practice of the use of articles in English among the subjects of my study. Farsi as a language which has two distinct registers of spoken and written forms with 9 various forms of definite/indefinite markers is different from English with 4 definite/indefinite markers. Students who speak some languages that lack these articles (such as Japanese), or probably do not have the one-to-one correspondence with definite marking system in English (such as Farsi), tend to face problems while using them in English.

    It is believed that Farsi marks noun phrases for specificity/non-specificity rather than definiteness/indefiniteness, while English marks nouns for definiteness/indefiniteness. The present study shows interesting instances of the choices of article that Farsi native speakers make when it comes to marking definiteness in English. Definiteness is mostly marked by a bare noun, indefiniteness is marked by the numeral 'yek' (pre-positioned) or ye (pre-positioned) or suffix '-i' (i.e. one —post-positioned) and specificity can apply to both definite and indefinite NPs.

  • 117.
    Agbesola, Yetunde
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema vatten i natur och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Sustainability of Municipal Solid Waste Management in Nigeria: A Case Study of Lagos2013Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Waste generation is an unavoidable product of man’s activities, however, sustainable management of such waste is a challenge faced in many countries today. Nigeria, a developing country in Africa, has been in a quandary of how to efficiently manage the municipal solid waste its population generates. Many states in the country lack adequate plans and infrastructure required for efficient and sustainable management of municipal solid waste. For Lagos, the most populous and popular state in Nigeria, the problem is further compounded by its rather large and still increasing population. In this research, Lagos is taken as a case study; the extant trend for solid waste handling in households, trends in the formal and informal sector as regards solid waste management from household collection to final disposal are focused upon. Many countries, particularly the developed ones, have employed options in the waste management hierarchy for sustainable management of their municipal solid waste and the blend of options employed is usually highly dependent on local factors. Following the waste management hierarchy, possible options for sustainable municipal solid waste management in Lagos are discussed. It is concluded that waste reduction, reuse, recycling and composting are potential management options for the state. Landfilling will remain an important option for final disposal but reliance on this method could be significantly reduced if management options are exploited to the maximum in a sustainable solid waste management structure.

     

  • 118.
    Agevall, Lena
    et al.
    Linnaeus University.
    Broberg, Pernilla
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Företagsekonomi. Högskolan Kristianstad.
    Umans, Timurs
    Högskolan Kristianstad.
    The new generation of auditors meeting praxis2015Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This paper describes an exploratory study of whether and in what way ‘double-edged learning’ can develop from understanding the relationship between structure and judgment and thus capture students’ experience of the audit profession. The study is based on a focus group/individual interviews conducted with students performing their work-integrated learning assignments where they interact with auditors. Identifying two themes defined as Perceiving the profession and auditing and Entering into and forming in the audit profession derived from the data, it appears that when positioned within a work-integrated learning context, students develop awareness of the use of standards and checklists on one hand as well as the importance of discretional judgment on the other. Based on these results, we theorise as to how double-edged learning manifests itself in students’ experiences and understanding of the relationship between structure and judgment.

  • 119.
    Aghaie Joobani, Hossein
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Meta-Geopolitics of Central Asia: A Comparative Study of the Regional Influence of the European Union and the Shanghai Co-operation Organization2013Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Central Asia has been the focal point of intense geopolitical power struggle throughout history. At the dawn of the 21st century, Central Asia has undergone major changes as the European Union and the China-led Shanghai Co-operation Organization have emerged as two normative powers, both seeking to influence the patterns of security governance in the region. This study aims to delve deep into ‘the black boxes’ of the EU’s and China’s foreign policies toward five CA republics. It starts from the premise that the bulk of research on Eurasian politics tend to concentrate mostly on realist and traditional geopolitical doctrine, which seem to have failed to properly explain the normative and ideational transformations that have taken place in the region as a result of the presence of these two emerging normative agents. By interweaving both realist and constructivist theories of International Relations (IR) into a new all-encompassing analytical framework, termed “meta-geopolitics”, the thesis seeks to trace and examine how geopolitical as well as normative components of the EU and Chinese regional strategies have affected the contemporary power dynamics in the post-Soviet space. I argue that, in contrast to the geopolitical struggle during the 19th and 20th centuries, a clash of normative powers is brewing in the region between China, under the aegis of the SCO, and the EU. The research also concludes that China has relatively been in a better position in comparison to the EU to render its policies as feasible, effective and legitimate to the Central Asian states. 

  • 120.
    Agnafors, Marcus
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och kommunikation. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    A Critical Comment on Collste2011Ingår i: Public Health Ethics, ISSN 1754-9973, E-ISSN 1754-9981, Vol. 4, nr 2, s. 203-205Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This article claims that the account of specification as a way to solve conflicts between rights, suggested by Göran Collste, is unsatisfactory. It is argued that specification is not a solution on its own, but is better described as a remedy in response to a political failure.

  • 121.
    Agnafors, Marcus
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, Avdelningen för kulturvetenskaper, KVA. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    A Secular State?2010Ingår i: Identity and pluralism : ethnicity, religion and values / [ed] Göran Collste, Linköping: LiU-Tryckk , 2010, s. 80-102Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 122.
    Agnafors, Marcus
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, Avdelningen för kulturvetenskaper, KVA. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Lunds universitet.
    Bör den liberala staten privilegiera religion i samhället?2013Ingår i: Tidskrift för politisk filosofi, ISSN 1402-2710, Vol. 17, nr 3, s. 1-21Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Det anses ofta att en liberal stat måste förhålla sig neutral till religiösa element i samhället. Att bryta mot neutralitetskravet och därmed privilegiera religiösa element i samhället är uteslutet, hävdas det, eftersom ett sådant privilegierande skulle innebära att man medvetet gynnar en grupp uppfattningar om det goda livet – vilket skulle vara synnerligen icke-liberalt.

    I den här artikeln ifrågasätts det neutralitetskrav som åläggs den liberala staten. Istället försvaras idén att en liberal stat i vissa fall kan ha en prima facie skyldighet att privilegiera vissa religiösa element i samhället. I artikeln presenteras tre villkor som måste vara uppfyllda för att ett avsteg från neutralitetskravet ska vara rättfärdigat.

    Efter en kortare diskussion om den relevanta empiriska forskningen konkluderas att en liberal stat i vissa fall är berättigad att privilegiera religiösa element i samhället utan att därmed kompromissa med sin liberala status.

  • 123.
    Agnafors, Marcus
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, Avdelningen för kulturvetenskaper, KVA. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Introduktion2013Ingår i: Varför inte Socialism? och Om den egalitära rättvisans valuta / [ed] G. A. Cohen, Daidalos, 2013Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 124.
    Agnafors, Marcus
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och kommunikation. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Justice among Us: A Philosophical Analysis of Michael Walzer’s Theory of Justice2010Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I denna avhandling granskas den teori om distributiv rättvisa som presenterats av den amerikanske filosofen Michael Walzer. Walzer har alltsedan publikationen av Spheres of Justice 1983 varit en av de mest inflytelserika teoretikerna inom forskningsfältet distributiv rättvisa. Trots detta missförstås hans teori ofta. Den antas också lida av allvarliga brister.

    Syftet med avhandlingen är att genom rekonstruktiv filosofisk analys klargöra och förstärka Walzers teori om distributiv rättvisa. Efter en kort översikt av Walzers tidiga verk, i vilka viktiga begrepp introduceras och utvecklas, analyseras den etablerade teorin. Genom att underkasta de centrala delarna av Walzers teori en kritisk och rekonstruerande filosofisk analys, så kan en klarare och starkare version frambringas. Viktiga idéer och begrepp såsom community, consent, interpretation, social meanings, complex equality och minimal morality diskuteras, kritiseras och revideras därför i syfte att klargöra och stärka teorin.

    En jämförelse görs även mellan John Rawls breda reflektiva ekvilibrium och Walzers interpretativa metod. Jag hävdar att de två filosofernas metoder uppvisar anmärkningsvärda likheter

  • 125.
    Agnafors, Marcus
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, Avdelningen för kulturvetenskaper, KVA. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Michael Sandel: What Money Can’t Buy: The Moral Limits of Markets2014Ingår i: Tidskrift för politisk filosofi, ISSN 1402-2710, Vol. 18, nr 1, s. 37-44Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 126.
    Agnafors, Marcus
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och kommunikation. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    The Ethics of Free Soloing2010Ingår i: Climbing: because it's there / [ed] Stephen E. Schmid, Wiley-Blackwell, 2010, s. 158-168Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 127.
    Aguirre, Elias
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Vem lägger livspusslet?: På jakt efter livspusslets innebörder i media 2009-20112012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    This essay studies the concept of "livspusslet", a term in swedish that directly translates as "the jigsaw puzzle of life". In recent public debate it has been used to articulate issues concerning the combination of family life and a professional career. The empirical material consists of newspaper articles from nationwide daily newspapers Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet between 2009 and 2011. The concept of "livspusslet" relates to the debate about family values, gender equality and the public view on the issue of combining family life with a career. The widespread use of the concept indicates that the social practices surrounding the debate over family policy is shifting. This essay aims to answer questions of what meanings the concept of "livspusslet" is filled with in the studied articles, who has the legitimacy to articulate the problems surrounding the combination of family life and a career and it what matter the meanings of the concept changes from one article to another.

  • 128.
    Aherdan, Jasmin
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Vikten av mänskliga rättigheter i EU:s rättsordning: Särskilt om företagens rätt till en rättvis rättegång vid kommissionens verkställande av konkurrensrätten2013Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med uppsatsen är att utreda innebörden av ett företags rätt till domstolsprövning och en rättssäker process enligt Europakonventionens artikel 6 och i rättighetsstadgans artiklar 41, 47 och 48. Målsättningen är att visa hur dessa rättigheter bedöms i EU-domstolen och Europadomstolen samt vilken betydelse de mänskliga rättigheterna har inom EU:s rättsordning. De mänskliga rättigheterna är ett rättsområde i ständig utveckling som startade med Europakonventionens skapelse efter andra världskriget. Även inom EU har skyddet för grundläggande rättigheter kommit att utvecklas genom EU-domstolens rättspraxis, vilket har gett upphov till rättighetsstadgan. Efter Lissabonfördragets ikraftträdande utgör mänskliga rättigheter en primärrätt inom EU och EU är även skyldig att ansluta sig till Europakonventionen, vilket ännu inte har skett. En anslutning skulle leda till en större rättssäkerhet för medlemsstaterna, men även en mer enhetlig bedömning av mål i EU-domstolen och Europadomstolen. Vad som emellertid måste hållas i åtanke, är de olika värdegrunder som EU respektive Europakonventionen bygger på.

    Upprätthållandet av konkurrensrätten är ett av de viktigaste målen inom EU och kommissionen har därför getts vittgående befogenheter för att verkställa konkurrensreglerna. För företag som underkastas en av kommissionens konkurrensutredningar innebär befogenheterna dock en risk för att deras rätt till domstolsprövning och en rättssäker process inte respekteras. Företag har rätt att få sitt mål prövat av en domstol med full jurisdiktion som kan pröva sakfrågor såväl som rättsfrågor. De har även rätt till en oavhängig och opartisk domstol. Kommissionen uppfyller inte nyss nämnda krav varför det är viktigt att EU-domstolen grundligt överprövar kommissionsbeslut, någonting som idag inte alltid sker. Företagens rätt till en rättvis rättegång inkluderar bland annat rätten till ett kontradiktoriskt förfarande. Detta innebär att företagen har rätt att ta del av alla handlingar som kommissionen använder i målet, någonting som EU-domstolen har skapat ett skydd för genom rättspraxis. Företagen skall även åtnjuta en rätt mot självangivelse, en rätt som är väletablerad i Europadomstolens praxis. Tyvärr erbjuds inte ett motsvarande skydd för rätten mot självangivelse som för rätten att ta del av handlingar genom EU-rättspraxis. Det kan dock argumenteras att företag i konkurrensmål inte alltid bör erbjudas ett lika långtgående skydd för sina mänskliga rättigheter som individer, på grund av förstnämndas makt och vikten av att upprätthålla en fungerande, fri och rättvis konkurrens.

  • 129.
    Ahl, Helene
    et al.
    School of Education and Communication, Jönköping University, Sweden.
    Berglund, Karin
    Stockholm University School of Business, Stockholm, Sweden .
    Pettersson, Katarina
    Swedish University of Agricultural Sciences, Uppsala, Sweden .
    Tillmar, Malin
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Företagsekonomi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    From feminism to FemiInc.ism: On the uneasy relationship between feminism, entrepreneurship and the Nordic welfare state2016Ingår i: The International Entrepreneurship and Management Journal, ISSN 1554-7191, E-ISSN 1555-1938, Vol. 12, nr 2, s. 369-392Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Feminism in the Nordic countries was primarily formulated in terms of ‘state feminism’. The women’s movement cooperated with feminist government officials and politicians, resulting in societies that can be considered to be the most gender-equal societies in the world. Historically, the state provided for a large publicly-financed welfare sector which made it possible for many women to combine work and family through the state’s implementation of family-friendly policies, while simultaneously providing employment opportunities for many women. However, since the financial crisis of the 1990s, there has been a political change influenced by neo-liberal thought, in which politicians have handed over the welfare state’s responsibilities to the market, and, instead, the politicians have encouraged entrepreneurship, not least among women. Further to this development, there has been a change in emphasis from entrepreneurship (understood as starting and running a business) to entrepreneurialism which, in addition to a belief in the efficacy of market forces, also contains a social dimension where individuals are supposed to be flexible and exercise choice. In this article, we ask whether this entails a change in the feminist project in the Nordic countries, and if so, what the likely consequences are for this project, both in practice and in research. In order to answer this question, we reviewed existing Nordic research on women’s entrepreneurship and examined how this body of work conceptualizes entrepreneurship, gender, the state, and equality. We also considered whether any trends could be identified. We relate our findings to recent changes in government policy and conclude that the current discourse on entrepreneurship challenges, and possibly weakens, state feminism, but we also conclude that this discourse may also provide space for new forms of feminist action, in market terms. We coin the term FemInc.ism to denote feminist action through enterprise and we discuss a number of important challenges that research on this phenomenon is faced with.

  • 130.
    Ahl, Helene
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Livslångt lärande/Encell.
    Sundin, Elisabeth
    Linköpings universitet, Ekonomiska institutionen. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Arbetslivsinstitutet (ALI), Norrköping.
    Kvinnors företagande och genusordningen2013Ingår i: Arbete & jämställdhet: förändringar under 50 år / [ed] Eva Blomberg, Kirsti Niskanen, Stockholm: SNS förlag, 2013, s. 169-187Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 131.
    Ahlberg, Beth Maina
    et al.
    Uppsala University, Sweden.
    Carr, Claudette
    University of Westminster, UK.
    Diakite, Madubuko
    El-Tayeb, Fatima
    University of California, San Diego, USA.
    Hübinette, Tobias
    Södertörns University, Sweden.
    Jallow, Momodou
    Kawesa, Victoria
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Genus. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    McEachrane, Michael
    McKnight, Utz
    University of Alabama, USA.
    Neergaard, Anders
    Linköpings universitet, REMESO - Institutet för forskning om Migration, Etnicitet och Samhälle. Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Patel, Shailja
    Sabuni, Kitimbwa
    Afrosvenskarnas riksförbund, Stockholm, Sweden.
    Salami, Minna
    MsAfropolitan.
    Racism Is No Joke: A Swedish Minister and a Hottentot Venus Cake-An Email Conversation2014Ingår i: Afro-Nordic landscapes: equality and race in Northern Europe / [ed] Michael McEachrane, New York: Routledge, 2014Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 132.
    Ahlers, Martina
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Företagsekonomi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Wilms, Maximilian
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Företagsekonomi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Ambidextrous Leadership in Innovation: A multiple case study of innovation leaders on the alignment of opening and closing leader behaviors2017Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The relatively new concept of ambidextrous leadership in innovation with the opposing yet complementary opening and closing leader behaviors has been proven to be positively related to fostering explorative and exploitative behaviors respectively among subordinates. The initiators of this concept propose that leaders in innovation need a ‘temporal flexibility to switch’ between opening and closing leader behaviors, which implies a sequential alignment of these behaviors. This proposition has yet remained theoretically and empirically unexplored and is initially questioned in this thesis with respect to related theoretical concepts.

    Therefore, this thesis aims to explain how innovation leaders align the recently defined opening and closing leader behaviors throughout the innovation process. By following a qualitative and inductive research approach, a multiple case study of five innovation leaders in German manufacturing companies was conducted. The data were collected through in-depth semi-structured interviews. The empirical data reveal that the initiators’ proposition of a sequential alignment is not sufficient to explain the complex alignment of opening and closing leader behaviors. Accordingly, a model which illustrates a predominantly simultaneous alignment of the two leader behaviors was developed. However, this model also considers that urgent situations or specific project phases and times of the year require innovation leaders to sequentially demonstrate one behavior at a time.

  • 133.
    Ahlgren, Jennie
    et al.
    Ethics Unit, Centre for Theology and Religious Studies, Lund University, Lund, Sweden .
    Nordgren, Anders
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, Centrum för tillämpad etik. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Perrudin, Maud
    Keller and Heckman LLP, Brussels, Belgium.
    Rondeltap, Amber
    LEI, Wageningen University and Research Centre, Wageningen, The Netherlands.
    Savigny, Jean
    Keller and Heckman LLP, Brussels, Belgium.
    van Trijp, Hans
    Marketing and Consumer Behaviour, Group Wageningen University and Research Centre, Wageningen, The Netherlands.
    Nordström, Karin
    School of Education and Communication, Jönköping University, Jönköping, Sweden.
    Görman, Ulf
    Ethics Unit, Centre for Theology and Religious Studies, Lund University, Lund, Sweden .
    Consumers on the Internet: ethical and legal aspects of commercialization of personalized nutrition2013Ingår i: Genes & Nutrition, ISSN 1555-8932, E-ISSN 1865-3499, Vol. 8, nr 4, s. 349-355Artikel, forskningsöversikt (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Consumers often have a positive attitude to the option of receiving personalized nutrition advice based upon genetic testing, since the prospect of enhancing or maintaining one’s health can be perceived as empowering. Current direct-to-consumer services over the Internet, however, suffer from a questionable level of truthfulness and consumer protection, in addition to an imbalance between far-reaching promises and contrasting disclaimers. Psychological and behavioral studies indicate that consumer acceptance of a new technology is primarily explained by the end user’s rational and emotional interpretation as well as moral beliefs. Results from such studies indicate that personalized nutrition must create true value for the consumer. Also, the freedom to choose is crucial for consumer acceptance. From an ethical point of view, consumer protection is crucial, and caution must be exercised when putting nutrigenomic-based tests and advice services on the market. Current Internet offerings appear to reveal a need to further guaranty legal certainty by ensuring privacy, consumer protection and safety. Personalized nutrition services are on the borderline between nutrition and medicine. Current regulation of this area is incomplete and undergoing development. This situation entails the necessity for carefully assessing and developing existing rules that safeguard fundamental rights and data protection while taking into account the sensitivity of data, the risks posed by each step in their processing, and sufficient guarantees for consumers against potential misuse.

  • 134.
    Ahlgren, Thorbjörn
    et al.
    Luppen kunskapscentrum.
    Näslund, Johan
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Kartläggning av barn i behov av stöd år 2002: Eksjö kommun2003Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Följande rapport bygger på enkätsvar från olika myndigheter i Eksjö kommun som har rapporterat de barn/ungdomar i åldern 0-18 år som man i sin verksamhet kommer i kontakt med och som man känner oro för, p.g.a. en ogynnsam utveckling. Tjugo förutbestämda kriterier användes för att beskriva orsaken till myndighetens oro. Myndigheterna har också rapporterat om de insatser som görs redan idag samt om man bedömer att det kan bli aktuellt med ytterligare insatser nu eller i framtiden.

    Totalt inrapporterades 842 barn och ungdomar. Socialförvaltningen rapporterade 78 barn och ungdomar, Barnavårdscentralen 30 barn och skolan 689 barn och ungdomar. Av 45 enkätsvar framgår det inte vem som är rapportör. Vid bearbetningen av insamlat material har 10 enkätsvar uteslutits eftersom de inte var tillräckligt ifyllda. 103 enkätsvar uteslöt för att de flerrapporterade barn och/eller ungdomar och 17 enkätsvar uteslöts eftersom de rapporterade ungdomar som inte är skrivna i Eksjö kommun. Slutligen kom 712 barn och ungdomar att ingå i kartläggningen. Detta är drygt 18,8 % av alla aktuella barn och ungdomar. Av dessa är en klar majoritet pojkar (446 dvs. 62,6 %). För hela målgruppen främst tre huvudorsaker som ger anledning till oro hos berörda myndigheter. Det är;

    1. Föräldrarna brister i omsorgen, i stödet till den unge eller möjligheten att ge stimulans pågrund av sociala, mentala, fysiska eller psykiska handikapp och/eller missbruksproblem. För130 (av 712) barn och ungdomar anser man att det är huvudorsaken till oro.
    2. Barn/ungdomar som är introverta (tysta, blyga, nedstämda, mutister). För 69 av (712) barnoch ungdomar är det huvudorsaken till att man känner oro.
    3. Föräldrars separation eller ständiga konflikter påverkar den unge negativt. För 66 av (712)barn och ungdomar är det huvudorsaken till att man känner oro.

    Resultatredovisningen visar att skolan är den myndighet vars insatser dominerande är det också så att olika insatser inom skolan dominerar. Vanligast är undervisning i liten grupp och olika typer av specialundervisning. Olika typer av anpassad studiegång är också en vanlig insats att möta barn och ungdomar med olika svårigheter. Även olika psykosociala åtgärder förekommer också t.ex. stödsamtal med skolsköterska eller kurator. Vanligast av socialförvaltningens insatser är kontaktperson/familj.

    Berörda myndigheter uppmanas också att föreslå olika typer av nya insatser för de rapporterade barnen och ungdomarna. Även här dominerar olika typer av skolinriktade insatser. Vanliga förslag är undervisning i liten grupp och/eller olika typer av specialundervisning. När socialförvaltningen anses vara ansvarig myndigheter för önskade insatser föreslår rapporterande myndigheter allt från olika typer av familjestöd till direkta förslag till omhändertagande och placering på behandlingshem.

  • 135.
    Ahlgren, Thorbjörn
    et al.
    Avdelningen för beteendevetenskap och socialt arbete, Hälsohögskolan, Jönköping University.
    Näslund, Johan
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Psykologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Rosander, Michael
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Psykologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Ungdomars attityder och beteende när det gäller att köpa och sälja sex: en studie i Jönköpings län våren 20082009Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Kunskapen om i vilken omfattning ungdomar har sålt eller köpt sex är begränsad. Delvis kan det bero på svårigheten med att bestämma vad som omfattas i begreppen sälja och köpa sex. Studier visar också att det i ungdomsrelationer förekommer att gåvor ges efter sexuella aktiviteter.

    I denna studie har totalt 16 personer (1,9 %) uppgett att de i olika omfattning utfört sexuella tjänster mot ersättning och att 79 personer (9,1 %) blivit erbjudna pengar eller annan ersättning för sexuella tjänster. Det är fler killar än tjejer som säljer sex. När det gäller att ha blivit erbjuden sex mot ersättning är det flest tjejer som svarat ja. Resultatet visar också att 131 personer (15,1 %) kan tänka sig att utföra sexuella tjänster mot ersättning. I svaren kan vi också utläsa att 348 personer (40,1%), mestadels killar, accepterar att andra utför sexuella tjänster mot ersättning.

    När det gäller i vilka kretsar de som säljer sex umgås är det tydligt att ungdomarna tittar mer på porr, att det är vanligare att de visar sig i sexuella situationer och att de har mindre tolerans mot homosexuella. Samlagsdebuten var ett år tidigare än hela undersökningsgruppen. Det är vanligare att man blivit utsatt för olika sexuella handlingar mot sin vilja, men man har också utsatt andra för sexuella handlingar mot deras vilja. Sammantaget kan vi se att ungdomarna i denna studie som sålt sex lever ett påtagligt mer sexualiserat liv än vad andra ungdomar i motsvarande ålder gör.

  • 136.
    Ahlgren-Moritz, Charlotte
    et al.
    Malmö högskola, Sweden.
    Alm, Anna-Karin
    Malmö högskola, Sweden.
    Christersson, Cecilia
    Malmö högskola, Sweden.
    Eikelboom Sällström, Anette
    Enheten för externa relationer, Umeå universitet, Sweden.
    Esbjörnsson, Mattias
    Malmö högskola, Sweden.
    Jacobsson, Andreas
    Fakulteten för teknik och samhälle, Malmö högskola, Sweden.
    Marell, Agneta
    Samverkan och innovation, Umeå universitet, Sweden.
    Persson, Jeanette
    Innovation och utveckling, Malmö högskola, Sweden.
    Ramsten, Anna-Carin
    Linköpings universitet, REMESO - Institutet för forskning om Migration, Etnicitet och Samhälle. Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Rehme, Jakob
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Industriell ekonomi. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Reinhold, Mats
    Enheten för externa relationer, Umeå universitet, Sweden.
    Sjögren, Karin
    Malmö högskola, Sweden.
    Sörensson, Victoria
    Enheten för externa relationer, Umeå universitet, Sweden.
    Värbrand, Peter
    Linköpings universitet, Institutionen för teknik och naturvetenskap, Kommunikations- och transportsystem. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Vägen till samverkanssäkrad utbildning. [1]: Metoder och strategier2016Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Universitet och högskolor bidrar till samhällsutvecklingen genom att forskningsbaserad kunskap tillämpas av olika aktörer i samhället. För att möta dagens och morgondagens samhällsutmaningar utgör således kunskapsutbyte och samverkan mellan lärosäten och samhället en värdefull möjlighet. Att ha starka relationer med samhällets aktörer identifieras också som viktigt i utvecklingen av ett internationellt starkt lärosäte.

    Samverkan i högre utbildning främjar samhällets förändringsförmåga och stärker utbildningens kvalitet, men samverkan förbereder också studenterna för ett livslångt lärande och underlättar övergången mellan utbildning och arbetsliv. Ett lärosäte i nära samverkan med aktörer i samhället är ett relevant lärosäte, det vill säga ett lärosäte som är till nytta för sin omvärld och för sina medarbetare och studenter.

    Ett grundläggande problem vad gäller möjligheterna att integrera samverkan i akademisk utbildning står att finna i statens fördelning av medel till lärosätena. De statliga medlen utgår nämligen i två separata anslag, ett vardera för de båda huvuduppdragen utbildning och forskning. Samverkan kan sägas ingå i bägge uppdragen. Till skillnad från forskningssamverkan finns det för utbildningssamverkan ingen särskild uppföljning och inte heller några ekonomiska incitament. Utvärdering av forskning och utbildning bör således breddas så att kvalitetsstärkande samverkansinslag också inkluderas i resursfördelningsprinciperna. Statens bristande strukturer för fördelning och uppföljning återspeglas i hur lärosätena fördelar resurser till och följer upp samverkan: lärare ges sällan resurser (i form av särskild tid) för att på ett pedagogiskt genomtänkt sätt kunna inkludera samverkansinslag i undervisningen; samverkan är sällan meriterande eller lönegrundande; och den utbildningssamverkan som bedrivs följs sällan upp – varken på institutions-, fakultets- eller lärosätesnivå. Samma sak kan sägas gälla på nationell nivå – det samverkande lärosätet erhåller inga extra anslag och det bestraffas ej heller för försummelse av detsamma. Att göra samverkan till en integrerad del av utbildningen innebär att samverkan bör ingå i de pedagogiska modeller som lärare använder för att leda studenternas kunskapsutveckling mot de mål som finns angivna i kurs- och utbildningsplaner. Det betyder också att arbetet med samverkan bör inkluderas i processer för styrning, planering och uppföljning av utbildning och undervisning på såväl kurs- och programnivå som på institutions-, fakultets- och lärosätesnivå. Att göra samverkan till en integrerad del av utbildningen är att sträva mot att externa aktörer ska bli en självklar del i den dagliga verksamheten – för studenter såväl som för medarbetare och för de organisationer man samverkar med. För att svenska lärosäten ska ges en realistisk möjlighet att göra samverkan till en integrerad del av utbildningsverksamheten krävs det framför allt följande:

    • att politiker och departement utformar ett fördelningssystem där framgångsrika samverkansinsatser inom utbildningen leder till en förstärkning av resursbasen på lärosätena;
    • att lärosätesledningar tar tydlig ställning för samverkansfrågan i sina strategiska styrdokument och att samverkan införs i lärosätenas kvalitetssäkringssystem för utbildning, samt att lärosätena inför system för att styra och följa upp samverkan i utbildningen på lärosätesövergripande nivå;
    • att ledningen för fakulteter, institutioner eller motsvarande omsätter lärosätets strategiska åtaganden i handlingsplaner och lokala styrdokument samt utformar system för dokumentation, styrning och uppföljning av samverkan i utbildningsprogram;
    • att lärare samt kurs- och programansvariga inför samverkan i utbildningens styrande dokument (t.ex. kurs- och utbildningsplaner) samt i den ordinarie undervisningsverksamheten.

    Dessutom bör lärosätena – både gemensamt men också vart och ett för sig – införa system och karriärvägar där medarbetares insatser i det vardagliga samverkansarbetet uppmärksammas och belönas.

    Mot bakgrund av detta kan man konstatera att det är angeläget att lärosätenas strategiska arbete avseende utveckling och uppföljning av samverkan i utbildningen vidareutvecklas. Men, med vilka verktyg, var i verksamheten och på vilka sätt?

    I följande skrift samlas erfarenheter och goda exempel gjorda inom ramen för ett flerårigt lärosätesövergripande samarbetsprojekt, Samverkanssäkrade utbildningsprogram, där utgångspunkten har varit att identifiera strategier och metoder för att integrera samverkan i utbildningsprogram. Målet har varit att undersöka och beskriva hur samverkan kan vara ett medel som bidrar till att stärka utbildningens kvalitet och relevans, samt ge förslag på hur vägen till samverkanssäkrad utbildning kan se ut.

    Den centrala slutsatsen är att samverkan, när den är en integrerad del av utbildningen, bidrar till kvalitet och säkerställer att utbildningen blir till nytta för samhället. Det finns också andra vinster med att bedriva ett systematiskt samverkansarbete, till exempel att det leder till pedagogisk utveckling för undervisande personal, att det ökar förutsättningarna för ett utmaningsbaserat lärande med studenten i centrum, att det underlättar övergången från studier till arbetsliv, och att det möjliggör fördjupade relationer med den värld lärosätet finns i. Resan mot samverkanssäkrad utbildning är, med andra ord, mödan väl värd.

  • 137.
    Ahlgren-Moritz, Charlotte
    et al.
    Malmö högskola, Sweden.
    Alm, Anna-Karin
    Malmö högskola, Sweden.
    Christersson, Cecilia
    Malmö högskola, Sweden.
    Eikelboom Sällström, Anette
    Enheten för externa relationer, Umeå universitet, Sweden.
    Esbjörnsson, Mattias
    Malmö högskola, Sweden.
    Jacobsson, Andreas
    Fakulteten för teknik och samhälle, Malmö högskola, Sweden.
    Marell, Agneta
    Samverkan och innovation, Umeå universitet, Sweden.
    Persson, Jeanette
    Innovation och utveckling, Malmö högskola, Sweden.
    Ramsten, Anna-Carin
    Linköpings universitet, REMESO - Institutet för forskning om Migration, Etnicitet och Samhälle. Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Rehme, Jakob
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Industriell ekonomi. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Reinhold, Mats
    Enheten för externa relationer, Umeå universitet, Sweden.
    Sjögren, Karin
    Malmö högskola, Sweden.
    Sörensson, Victoria
    Enheten för externa relationer, Umeå universitet, Sweden.
    Värbrand, Peter
    Linköpings universitet, Institutionen för teknik och naturvetenskap, Kommunikations- och transportsystem. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Vägen till samverkanssäkrad utbildning. [2]: Möjligheter och utmaningar2016Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Universitet och högskolor bidrar till samhällsutvecklingen genom att forskningsbaserad kunskap tillämpas av olika aktörer i samhället. För att möta dagens och morgondagens samhällsutmaningar utgör således kunskapsutbyte och samverkan mellan lärosäten och samhället en värdefull möjlighet. Att ha starka relationer med samhällets aktörer identifieras också som viktigt i utvecklingen av ett internationellt starkt lärosäte.

    Samverkan i högre utbildning främjar samhällets förändringsförmåga och stärker utbildningens kvalitet, men samverkan förbereder också studenterna för ett livslångt lärande och underlättar övergången mellan utbildning och arbetsliv. Ett lärosäte i nära samverkan med aktörer i samhället är ett relevant lärosäte, det vill säga ett lärosäte som är till nytta för sin omvärld och för sina medarbetare och studenter.

    Ett grundläggande problem vad gäller möjligheterna att integrera samverkan i akademisk utbildning står att finna i statens fördelning av medel till lärosätena. De statliga medlen utgår nämligen i två separata anslag, ett vardera för de båda huvuduppdragen utbildning och forskning. Samverkan kan sägas ingå i bägge uppdragen. Till skillnad från forskningssamverkan finns det för utbildningssamverkan ingen särskild uppföljning och inte heller några ekonomiska incitament. Utvärdering av forskning och utbildning bör således breddas så att kvalitetsstärkande samverkansinslag också inkluderas i resursfördelningsprinciperna. Statens bristande strukturer för fördelning och uppföljning återspeglas i hur lärosätena fördelar resurser till och följer upp samverkan: lärare ges sällan resurser (i form av särskild tid) för att på ett pedagogiskt genomtänkt sätt kunna inkludera samverkansinslag i undervisningen; samverkan är sällan meriterande eller lönegrundande; och den utbildningssamverkan som bedrivs följs sällan upp – varken på institutions-, fakultets- eller lärosätesnivå. Samma sak kan sägas gälla på nationell nivå – det samverkande lärosätet erhåller inga extra anslag och det bestraffas ej heller för försummelse av detsamma. Att göra samverkan till en integrerad del av utbildningen innebär att samverkan bör ingå i de pedagogiska modeller som lärare använder för att leda studenternas kunskapsutveckling mot de mål som finns angivna i kurs- och utbildningsplaner. Det betyder också att arbetet med samverkan bör inkluderas i processer för styrning, planering och uppföljning av utbildning och undervisning på såväl kurs- och programnivå som på institutions-, fakultets- och lärosätesnivå. Att göra samverkan till en integrerad del av utbildningen är att sträva mot att externa aktörer ska bli en självklar del i den dagliga verksamheten – för studenter såväl som för medarbetare och för de organisationer man samverkar med. För att svenska lärosäten ska ges en realistisk möjlighet att göra samverkan till en integrerad del av utbildningsverksamheten krävs det framför allt följande:

    • att politiker och departement utformar ett fördelningssystem där framgångsrika samverkansinsatser inom utbildningen leder till en förstärkning av resursbasen på lärosätena;
    • att lärosätesledningar tar tydlig ställning för samverkansfrågan i sina strategiska styrdokument och att samverkan införs i lärosätenas kvalitetssäkringssystem för utbildning, samt att lärosätena inför system för att styra och följa upp samverkan i utbildningen på lärosätesövergripande nivå;
    • att ledningen för fakulteter, institutioner eller motsvarande omsätter lärosätets strategiska åtaganden i handlingsplaner och lokala styrdokument samt utformar system för dokumentation, styrning och uppföljning av samverkan i utbildningsprogram;
    • att lärare samt kurs- och programansvariga inför samverkan i utbildningens styrande dokument (t.ex. kurs- och utbildningsplaner) samt i den ordinarie undervisningsverksamheten.

    Dessutom bör lärosätena – både gemensamt men också vart och ett för sig – införa system och karriärvägar där medarbetares insatser i det vardagliga samverkansarbetet uppmärksammas och belönas.

    Mot bakgrund av detta kan man konstatera att det är angeläget att lärosätenas strategiska arbete avseende utveckling och uppföljning av samverkan i utbildningen vidareutvecklas. Men, med vilka verktyg, var i verksamheten och på vilka sätt?

    I följande skrift samlas erfarenheter och goda exempel gjorda inom ramen för ett flerårigt lärosätesövergripande samarbetsprojekt, Samverkanssäkrade utbildningsprogram, där utgångspunkten har varit att identifiera strategier och metoder för att integrera samverkan i utbildningsprogram. Målet har varit att undersöka och beskriva hur samverkan kan vara ett medel som bidrar till att stärka utbildningens kvalitet och relevans, samt ge förslag på hur vägen till samverkanssäkrad utbildning kan se ut.

    Den centrala slutsatsen är att samverkan, när den är en integrerad del av utbildningen, bidrar till kvalitet och säkerställer att utbildningen blir till nytta för samhället. Det finns också andra vinster med att bedriva ett systematiskt samverkansarbete, till exempel att det leder till pedagogisk utveckling för undervisande personal, att det ökar förutsättningarna för ett utmaningsbaserat lärande med studenten i centrum, att det underlättar övergången från studier till arbetsliv, och att det möjliggör fördjupade relationer med den värld lärosätet finns i. Resan mot samverkanssäkrad utbildning är, med andra ord, mödan väl värd.

  • 138.
    Ahlin, Dennis
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Strandberg, Emma
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    K2 eller K3?: En studie av de väsentliga skillnaderna2011Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Svenska redovisningsregler för onoterade företag genomgår förändring. På förslag ligger nya redovisningsregler för onoterade företag. Genom Årsredovisningslagens definition av ett mindre företag har 97 procent av Sveriges företag möjlighet att välja mellan K2 och K3. Marknaden efterfrågar en ökad kunskap om skillnaderna mellan regelverken.

    Syfte: Identifiera väsentliga skillnader mellan K2 och K3 samt undersöka vilka av dessa som har störst betydelse för företagen i sitt val av regelverk.

    Metod: En kvalitativ studie har genomförts, där intervjuer och remissvar har använts som datainsamling. En urvalsmetod har använts för att identifiera vilka skillnader som är tydliga mellan K2 och K3. De tydliga skillnaderna har sedan legat till grund för att undersöka om de även är väsentliga.

    Resultat och slutsatser: Skillnader som är väsentliga vid företagens val mellan K2 och K3 har identifierats på fem områden. Skillnaderna är väsentliga och påverkar därför företagens val mellan K2 och K3. Det eftersom de ingår i en bedömning av företagets samlade behov av komplexitet i sin externredovisning.

  • 139.
    Ahlin, Jesper
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och kommunikation. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    What is Wrong Between Us?: On the problem of circularity in Scanlon's contractualism2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    In this essay, the Scanlonian contractualist formula will be understood as follows: Within the domain of morality of what we owe to each other, an action is morally wrong if it follows principles that similarly motivated people can reasonably reject. Consequently, the concept of ‘reasonable rejection’ is the operative element in moral valuation, thus begging the question of what it is for a rejection to be reasonable. The problem of circularity in Scanlon’s contractualism builds upon a reading according to which Scanlon’s explanation of what it is to be ‘reasonably rejected’ seems to be understood as ‘when the action is morally wrong’. If this is the case, then Scanlon’s contractualism refers to its own thesis when performing moral valuations: that is wrong which can be reasonably rejected, and for an action to be reasonably rejected it must be morally wrong. The problem of circularity apparently renders Scanlon’s contractualism ‘empty’ as it cannot explain what it is for an action to be morally wrong without referring to its own thesis.

    In this essay I will try to clarify the difference between welfarist and structural charges of circularity. I will argue that the structural charges of circularity are due to a fallacious constructivist reading of What We Owe to Each Other. As I understand Scanlon, the constructivist reading places Scanlon’s theory too close to the contractualist tradition. I will also argue that critics holding Scanlon’s contractualism to be circular have failed to note that his theory only claims to cover a narrow domain of morality. Where critics hold Scanlon’s contractualism to refer to its own thesis when performing moral valuations I will argue that the theory refers to moral domains outside that of what we owe to each other. Hopefully my discussion on constructivism and circularity will shed some light on the simple brilliance and practical applicability of Scanlon’s contractualism.

    I will give a brief overview of What We Owe to Each Other before I present the critique put forth by Onora O’Neill, Mark Timmons and Joseph Raz. Then I will show how Scanlon treats the problem of circularity in his book, and how his defense targets substantial and not structural charges of circularity. I will then show that the structural critique is fallacious by analyzing the domain of morality that Scanlon’s contractualism targets. Finally I will try to apply Scanlon’s formula on personal relationships and on environmental issues. As of this point I will refer to Scanlon’s thesis as ‘contractualism’ while other theories following the contractualist tradition will be referred to as ‘contractarian’.

  • 140.
    Ahlinder, Jon
    et al.
    Totalförsvarets Forskningsinstitut, FOI, Stockholm, Sweden.
    Nordgaard, Anders
    Linköpings universitet, Institutionen för datavetenskap, Statistik och maskininlärning. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Swedish National Forensic Centre (NFC), Linköping, Sweden.
    Wiklund Lindström, Susanne
    Totalförsvarets Forskningsinstitut, FOI, Stockholm, Sweden.
    Chemometrics comes to court: evidence evaluation of chem–bio threat agent attacks2015Ingår i: Journal of Chemometrics, ISSN 0886-9383, E-ISSN 1099-128X, Vol. 29, nr 5, s. 267-276Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Forensic statistics is a well-established scientific field whose purpose is to statistically analyze evidence in order to support legal decisions. It traditionally relies on methods that assume small numbers of independent variables and multiple samples. Unfortunately, such methods are less applicable when dealing with highly correlated multivariate data sets such as those generated by emerging high throughput analytical technologies. Chemometrics is a field that has a wealth of methods for the analysis of such complex data sets, so it would be desirable to combine the two fields in order to identify best practices for forensic statistics in the future. This paper provides a brief introduction to forensic statistics and describes how chemometrics could be integrated with its established methods to improve the evaluation of evidence in court.

    The paper describes how statistics and chemometrics can be integrated, by analyzing a previous know forensic data set composed of bacterial communities from fingerprints. The presented strategy can be applied in cases where chemical and biological threat agents have been illegally disposed.

  • 141.
    Ahlmark, Stina
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Företagsekonomi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Karlsson, Julia
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Företagsekonomi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Att styra i en digital värld: En flerfallsstudie om digitaliseringens påverkan på verksamhetsstyrning2019Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Samhället genomgår just nu en övergång till mer datadrivna verksamheter och dåblir kopplingen mellan IT och verksamhetsstyrning högst relevant att undersöka. Den ökade digitaliseringen verkar påverka företags sätt att bedriva verksamhet och den skapar både möjligheter och utmaningar. Digitaliseringen är inte längre en fråga för endast IT- avdelningen utan för hela organisationen. Det handlar inte om att digitaliseringen påverkar företag, utan hur den gör det.

    Syfte: Syftet med denna studie är att förklara på vilka sätt digitaliseringen kan förändra och påverka verksamhetsstyrningen.

    Genomförande: Denna studie har en kvalitativ karaktär med utgångspunkt i ett realistiskt perspektiv. De empiriska data är insamlade genom sex semistrukturerade intervjuer med respondenter från sex olika företag som befinner sig i olika branscher.

    Slutsats: Det går att konstatera att digitaliseringen har påverkat fallföretagens verksamhetsstyrning i en mängd olika avseenden. För att lyckas i det nya och mer föränderliga företagsklimatet som digitaliseringen bidrar till krävs det omstrukturering av organisationen och nya roller i företagen samt nya typer av kompetenser. Den digitala transformationen underlättar bland annat informationsflöde, transparens och skapandet av mer effektiva kedjor samt bidrar till ökad kundorientering tack vare möjligheterna att analysera kundmönster genom data. Det leder i sin tur till att företag kan bredda och förändra sina erbjudanden och det finns en strävan efter att utgå från kärnprodukten. En viktig aspekt kopplat till detta är att understryka att digitalisering av aktiviteter inte nödvändigtvis leder till positiva resultat för företagen och det gäller därför att företagen vet vad de vill få ut av den digitala transformationen innan investeringar görs. Slutligen verkar det som att företagens digitala mognadsgrad får påverkan för i vilken grad verksamhetsstyrningen förändras.

  • 142.
    Ahlqvist, Cecilia
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Enheten för Historia. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Ivarsson Lilieblad, Björn
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Enheten för Historia. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Att fostra och forma en kommande generation svenskar : Folkskolans Barntidning 1892-1914 / I vansinnets gränsland : En studie av de normativa gränsdragningarna vid Vadstenacentralhospital 1849–18582003Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Att fostra och forma en kommande generation svenskar : Folkskolans Barntidning 1892–1914 Av Cecilia Ahlqvist

    Runt sekelskiftet 1900 synliggjordes den privata sfären mer och ett större intresse för att inplantera hemidealen i samhället märktes. Diskussioner fördes om barns uppfostran samt omhändertagande och särskiljande av barn som inte följde gängse normer. Det fanns redan färdiga ideal om hur ett gott barn skulle formas. Likaså fanns idéer om hur föräldrarna skulle agera för att ge barnet de bästa förutsättningarna. Genom hjälpinsatser, råd och anvisningar från bl.a. läkare och pedagoger skulle ett gott samhälle skapas.

    Jag vill studera om dessa tidstypiska idéer uttrycks i Folkskolans barntidning och i så fall på vilket sätt. Kan det vara så att tidningen var något mer än ”god nöjesläsning”? Vad hade redaktionen för åsikter och föreställningar? Vad ville man egentligen uppnå med sitt material? För att se ifall tidningen var ett verktyg i uppfostringsprocessen har jag formulerat följande frågeställningar;

    • Hur skilde tidningen på skötsamma och ouppfostrade barn?
    • Hur skulle barnen uppfostras till hälsa och hygien?
    • På vilket sätt handlade förnuftiga vuxna?
    • Hur användes historien som normerande?

    Min förväntning är att dessa frågor kan täcka området som rör just uppfostran. De kommer att ge en bild av hur tidningen tyckte att barn var och hur de borde vara. Vilka egenskaper framhävs och vad bör inte komma fram? De råd som ges angående hälsa och hygien anser jag kunna visa hur man ville kontrollera hela barnet och dess tillvaro. Att jag väljer att föra över fokus på vuxna i de sista frågeställningarna beror på att jag vill se ifall en uttalad barntidning även kunde ha åsikter om hur en god vuxen var. Troligt är att de inte ville att de idéer de förespråkade motverkades av okunniga föräldrar. Det visar även hur barnen reagerade på den normerande vuxne. Jag tror att dessa frågeställningar kommer att vara tillräckliga för att nå tidningens syfte och mål.

  • 143.
    Ahlstedt, Sara
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, REMESO - Institutet för forskning om migration, etnicitet och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Bredda normen: En kunskapssammanställning om unga hbtq-personers etablering på arbetsmarknaden2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 144.
    Ahlstedt, Sara
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, REMESO – Institutet för forskning om migration, etnicitet och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    The Feeling of Migration: Narratives of Queer Intimacies and Partner Migration2016Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Avhandlingen analyserar narrativ om queer partnermigration, dvs en familjebandsmigration i vilken en av de två personerna i ett parförhållande migrerar för att de två ska kunna leva i samma land och i vilken de två individerna queerar migrationen på så sätt att de har en icke-normativ sexualitet och/eller könsidentitet. Syftet med studien är att undersöka hur queera partnermigranter och deras svenska partners upplever migrationsprocessen – vilken pågår även efter att den administrativa processen är avslutad – genom att analysera de känslor som uppstår i processen. Studien är ett bidrag till forskning om så väl privilegierad migration som intim migration.

    I fokus står det queera partnermigrationsförhållandet och vad känslor ”gör” med detta förhållande, men också hur känslor strukturerar migrationsprocessen på olika sätt. Studien analyserar det arbete tre olika känslor – kärlek, förlust och tillhörighet – gör i migrationsprocessen och hur detta arbete beskrivs i deltagarnas narrativ. Migrantdeltagarna i studien kommer från olika delar av världen (Afrika, Europa, Latinamerika och Nordamerika), vilket gör det möjligt att analysera vad känslor gör i den här specifika migrationsprocessen utifrån nationalitet, och specifikt närhet till västerländskhet, ras och språkbakgrund samt hur privilegier kopplade till dessa positioner spelar in i processen.

    Avhandlingen är en etnografisk intervjustudie där både migranter och svenska partners har intervjuats. Intervjumaterialet består av en blandning av parintervjuer och enskilda intervjuer.

    Genom att använda affektteorier och queer fenomenologi visar avhandlingen hur det arbete känslor utför i migrationsprocesser är kopplat till könsidentitet, sexuell identitet, ras och vithet, nationalitet, upplevd närhet till västerländskhet, klass, språk och det migrationsnarrativ den migrerande partnern är inskriven i (eller inte) genom det land den migrerat från. Detta analyseras i relation till de teoretiska ramverken trassel (entanglement), homonationalism och intimt medborgarskap.

    I analysen framkommer att känslor strukturerar migrationsprocessen för både mer privilegierade och mindre privilegierade migranter men på olika sätt. Förståelsen av vem som ”är” en migrant och beredskapen för de känslor som uppstår i migrationsprocessen är till stor del kopplade till de positioner som nämns ovan samt de privilegier migranten har tillgång till genom dessa. Genom att fokusera på känslor och vad dessa gör visar studien också att migrationsprocessen påverkar den icke-migrerande partnern genom att denna förutsätts utföra känsloarbete för att ”göra” den migrerande partnern ”svensk.” Samtidigt blir den icke-migrerande partnern själv, genom sin migrerande partner, riktad på ett sätt som gör den lite mindre ”svensk”, vilket bidrar till att också den icke-migrerande partnerns liv ”stoppas” på sätt den vanligtvis inte tidigare upplevt. Studien visar vidare på hur migrationsprocesser producerar ojämlikhet och de svårigheter som då uppstår när paren försöker leva upp till det jämlika svenska idealförhållandet.

    Intervjuerna är analyserade som narrativ och både narrativ och berättande är genomgående viktiga i avhandlingen, inte bara som metod utan också som avhandlingens form och en slags struktur som organiserar texten. Skrivande (att skriva tillgängligt och intressant) och läsande (att skriva på ett sätt som inbjuder till öppet och aktivt läsande) är viktiga aspekter i avhandlingen.

  • 145.
    Ahlstedt, Sara
    et al.
    Linköpings universitet, REMESO - Institutet för forskning om Migration, Etnicitet och Samhälle. Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Qvist, Martin
    Stockholms universitet.
    Suter, Brigitte
    Malmö högskola.
    Migration: Suveränitet, gränser och kontroll2013Ingår i: Migrationens och etnicitetens epok: Kritiska perspektiv i etnicitets- och migrationsstudier / [ed] Magnus Dahlstedt och Anders Neergaard, Stockholm: Liber, 2013, s. 54-81Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 146.
    Ahlstrand, Elisabeth
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap, Avdelningen för pedagogik i utbildning och skola, PiUS. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Carlsson, G.
    Hartman, S.G.
    Magnusson, Anders
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Naeslund, L.
    Rannström, Annika
    Teacher Knowledge Development in a Social and Individual Context1996Ingår i: Changing Research and Practice. Teachers' Professionalism, Identities and Knowledge / [ed] Michael Kompf et al., London, Washington: Falmer Press , 1996Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 147.
    Ahlstrand, I.
    et al.
    School of Health Sciences, Jönköping University, Jönköping, Sweden.
    Thyberg, Ingrid
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Avdelningen för neuro- och inflammationsvetenskap. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Region Östergötland, Hjärt- och Medicincentrum, Reumatologiska kliniken i Östergötland.
    Falkmer, Torbjörn
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för samhällsmedicin. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Region Östergötland, Sinnescentrum, Smärt och rehabiliteringscentrum. School of Health Sciences, Jönköping University, Jönköping, Sweden; School of Occupational Therapy and Social Work, CHIRI, Curtin University, Perth, WA, Australia.
    Dahlström, Örjan
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Handikappvetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutet för handikappvetenskap (IHV).
    Björk, Mathilda
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Region Östergötland, Hjärt- och Medicincentrum, Rehabenheten. School of Health Sciences, Jönköping University, Jönköping, Sweden.
    Pain and activity limitations in women and men with contemporary treated early RA compared to 10 years ago: the Swedish TIRA project2015Ingår i: Scandinavian Journal of Rheumatology, ISSN 0300-9742, E-ISSN 1502-7732, Vol. 44, nr 4, s. 259-264Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Objectives: To study differences regarding pain and activity limitations during the 3 years following diagnosis in women and men with contemporary treated early RA compared with their counterparts who were diagnosed 10 years earlier. Method: This study was based on patients recruited to the Early Intervention in RA (TIRA) project. In the first cohort (TIRA-1) 320 patients were included in time for diagnosis during 1996-1998 and 463 patients were included in the second cohort (TIRA-2) during 2006-2009. Disease activity, pain intensity (Visual Analogue Scale, VAS), bodily pain (BP) in the 36-item Short Form Health Survey (SF-36), activity limitations (Health Assessment Questionnaire, HAQ), and medication were reported at inclusion and at follow-up after 1, 2, and 3 years. Results: Disease activity, pain, and activity limitations were pronounced at inclusion across both genders and in both cohorts, with some improvement observed during the first year after diagnosis. Disease activity did not differ between cohorts at inclusion but was significantly lower at the follow-ups in the TIRA-2 cohort, in which the patients were prescribed traditional disease-modifying anti-rheumatic drugs (DMARDs) and biological agents more frequently. In TIRA-2, patients reported significantly lower pain and activity limitations at all follow-ups, with men reporting lower pain than women. Women reported significantly higher activity limitations at all time points in TIRA-2. Conclusions: Pain and activity limitations were still pronounced in the contemporary treated early RA cohort compared with their counterparts diagnosed 10 years earlier and both of these factors need to be addressed in clinical settings.

  • 148.
    Ahlström, Christer
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicinsk teknik, Fysiologisk mätteknik. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Hult, Peter
    Linköpings universitet, Institutionen för medicinsk teknik, Fysiologisk mätteknik. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Ask, Per
    Linköpings universitet, Institutionen för medicinsk teknik, Fysiologisk mätteknik. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Detection of the 3(rd) heart sound using recurrence time statistics2006Ingår i: 2006 IEEE International Conference on Acoustics, Speech and Signal Processing, Vols 1-13, 2006, Vol. 1-13, s. 2288-2291Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The 3(rd) heart sound (S3) is normally heard during auscultation of younger individuals, but it is also common in many patients with heart failure. Compared to the 1(st) and 2(nd) heart sounds, S3 has low amplitude and low frequency content, making it hard to detect (both manually for the physician and automatically by a detection algorithm). We present an algorithm based on a recurrence time statistic which is sensitive to changes in a reconstructed state space, particularly for detection of transitions with very low energy. Heart sound signals from ten children were used in this study. Most S3 occurrences were detected (98%), but the amount of false extra detections was rather high (7% of the heart cycles). In conclusion, the method seems capable of detecting S3 with high accuracy and robustness.

  • 149.
    Ahlström, Christer
    et al.
    Swedish National Rd and Transport Research Institute VTI, S-58195 Linkoping, Sweden.
    Kircher, Katja
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Psykologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Swedish National Rd and Transport Research Institute VTI, S-58195 Linkoping, Sweden.
    A Generalized Method to Extract Visual Time-Sharing Sequences From Naturalistic Driving Data2017Ingår i: IEEE transactions on intelligent transportation systems (Print), ISSN 1524-9050, E-ISSN 1558-0016, Vol. 18, nr 11, s. 2929-2938Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Indicators based on visual time-sharing have been used to investigate drivers visual behaviour during additional task execution. However, visual time-sharing analyses have been restricted to additional tasks with well-defined temporal start and end points and a dedicated visual target area. We introduce a method to automatically extract visual time-sharing sequences directly from eye tracking data. This facilitates investigations of systems, providing continuous information without well-defined start and end points. Furthermore, it becomes possible to investigate time-sharing behavior with other types of glance targets such as the mirrors. Time-sharing sequences are here extracted based on between-glance durations. If glances to a particular target are separated by less than a time-based threshold value, we assume that they belong to the same information intake event. Our results indicate that a 4-s threshold is appropriate. Examples derived from 12 drivers (about 100 hours of eye tracking data), collected in an on-road investigation of an in-vehicle information system, are provided to illustrate sequence-based analyses. This includes the possibility to investigate human-machine interface designs based on the number of glances in the extracted sequences, and to increase the legibility of transition matrices by deriving them from time-sharing sequences instead of single glances. More object-oriented glance behavior analyses, based on additional sensor and information fusion, are identified as the next future step. This would enable automated extraction of time-sharing sequences not only for targets fixed in the vehicles coordinate system, but also for environmental and traffic targets that move independently of the drivers vehicle.

  • 150.
    Ahlström, Christer
    et al.
    Swedish National Rd and Transport Research Institute VTI, S-58195 Linkoping, Sweden.
    Kircher, Katja
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Psykologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Swedish National Rd and Transport Research Institute VTI, S-58195 Linkoping, Sweden.
    Changes in glance behaviour when using a visual eco-driving system - A field study2017Ingår i: Applied Ergonomics, ISSN 0003-6870, E-ISSN 1872-9126, Vol. 58, s. 414-423Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    While in-vehicle eco-driving support systems have the potential to reduce greenhouse gas emissions and save fuel, they may also distract drivers, especially if the system makes use of a visual interface. The objective of this study is to investigate the visual behaviour of drivers interacting with such a system, implemented on a five-inch screen mounted above the middle console. Ten drivers participated in a real world, on-road driving study where they drove a route nine times (2 pre-baseline drives, 5 treatment drives, 2 post-baseline drives). The route was 96 km long and consisted of rural roads, urban roads and a dual-lane motorway. The results show that drivers look at the system for 5-8% of the time, depending on road type, with a glance duration of about 0.6 s, and with 0.05% long glances (amp;gt;2s) per kilometre. These figures are comparable to what was found for glances to the speedometer in this study. Glance behaviour away from the windscreen is slightly increased in treatment as compared to pre- and post-baseline, mirror glances decreased in treatment and post-baseline compared to pre-baseline, and speedometer glances increased compared to pre-baseline. The eco-driving support system provided continuous information interspersed with additional advice pop-ups (announced by a beep) and feedback pop-ups (no auditory cue). About 20% of sound initiated advice pop-ups were disregarded, and the remaining cases were usually looked at within the first two seconds. About 40% of the feedback pop-ups were disregarded. The amount of glances to the system immediately before the onset of a pop-up was clearly higher for feedback than for advice. All in all, the eco-driving support system under investigation is not likely to have a strong negative impact on glance behaviour. However, there is room for improvements. We recommend that eco-driving information is integrated with the speedometer, that optional activation of sound alerts for intermittent information is made available, and that the pop-up duration should be extended to facilitate self-regulation of information intake. (C) 2016 Elsevier Ltd. All rights reserved.

1234567 101 - 150 av 20558
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf