liu.seSök publikationer i DiVA
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 101 - 150 av 995
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 101.
    Borgquist, Lars
    et al.
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Allmänmedicin. Östergötlands Läns Landsting, Närsjukvården i västra Östergötland, Forsknings- och utvecklingsenheten för Närsjukvården i Östergötland.
    Arrelöv, BE
    jSvärdsudd, Kurt
    Uppsala universitet.
    Influence of local structural factors on physicians' sick-listing practice: A population-based study2005Ingår i: European Journal of Public Health, ISSN 1101-1262, E-ISSN 1464-360X, Vol. 15, nr 5, s. 470-474Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: Physicians have a central role as gatekeepers to the social security system, including sick-listing. Variation in physicians' sick-listing practices has been demonstrated in several studies. The objective of this study was to determine whether local structural factors affect sick-listing practice. Methods: A total of 57 563 consecutive sick-listing certificates, issued during 4 months in 1995 and 2 months in 1996, were collected from the local branches of the National Social Insurance Office in eight Swedish counties. County code, local community population size and presence of a hospital in the area were used as indicators of local structural factors. Length of the sick-listing certificates and of the sick-listing episodes were used as outcome variables. Results: After ajustment for the influence of category of issuing physician, patients' age, sex and diagnosis ('case mix'), and type of certificate there was a large variation of the length of the sick-listing certificates and of the sick-listing episodes between counties, between communities of various size and between communities with or without a hospital in the area. All these factors were independently and significantly correlated to the length of the certificate and of the sick-listing episode. Conclusions: The results support the hypothesis that physicians' sick-listing practice is influenced by local structural factors. © The Author 2005. Published by Oxford University Press on behalf of the European Public Health Association. All rights reserved.

  • 102.
    Borgquist, Lars
    et al.
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Allmänmedicin. Östergötlands Läns Landsting, Närsjukvården i västra Östergötland, Forsknings- och utvecklingsenheten för Närsjukvården i Östergötland.
    Lind, jan-Inge
    Från parsjukhus till vårdkedjor? Kostnadsutvecklingen i Ystad-Österlens sjukvårdsdistrikt1995-1997 belyst ur tre besparingsperspektiv1998Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 103.
    Borgquist, Lars
    et al.
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Allmänmedicin. Östergötlands Läns Landsting, Närsjukvården i västra Östergötland, Forsknings- och utvecklingsenheten för Närsjukvården i Östergötland.
    Paulsson, Eric
    The physician and lifelonglearning1998Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 104.
    Brodtkorb, Thor- Henrik
    et al.
    Linköpings universitet, Tekniska högskolan. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi.
    Kogler, Géza F.
    Dept of Rehabilitation School of Health Sciences, Jönköping.
    Arndt, Anton
    Karolinska Institute.
    The influence of metatarsal support height and longitudinal axis position on plantar foot loading2008Ingår i: Clinical Biomechanics, ISSN 0268-0033, E-ISSN 1879-1271, Vol. 23, nr 5, s. 640-647Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

      

  • 105.
    Brodtkorb, Thor- Henrik
    et al.
    Linköpings universitet, Tekniska högskolan. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi.
    Persson, Jan
    Linköpings universitet, Tekniska högskolan. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi.
    Decision Modeling for Cost-Effectiveness When Introducing New Technologies - the Case of Positron Emission Tomography2006Ingår i: World Congress on Medical Physics and Biomedical Engineering,2006, 2006Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 106. Bronzwaer, S
    et al.
    Cars, O
    Buchholz, U
    Mölstad, Sigvard
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Allmänmedicin.
    Goettsch, W
    Veldhuijzen, I
    Kool, J
    Sprenger, M
    Degener, J
    The Relationship between Antimicrobial Use and Antimicrobial Resestance in Europe2002Ingår i: Emerging Infectious Diseases, ISSN 1080-6040, E-ISSN 1080-6059, Vol. 8, s. 278-282Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 107.
    Broqvist, Mari
    et al.
    PrioriteringsCentrum, Landstinget i Östergötland.
    Carlsson, Per
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi.
    Jacobsson, Catrine
    PrioriteringsCentrum, Landstinget i Östergötland.
    Karlsson, Erling
    PrioriteringsCentrum, Landstinget i Östergötland.
    Lund, Karin
    PrioriteringsCentrum, Landstinget i Östergötland.
    Öppna politiska prioriteringar av hälso- och sjukvård: rapportering från ett seminarium2005Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Det har snart gått ett år sedan seminariet om öppna horisontella prioriteringar, som finns dokumenterat i denna rapport, genomfördes. Syftet med seminariet, som arrangerades av PrioriteringsCentrum i samarbete med Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting, var att väcka intresse för frågan om öppna politiska prioriteringar och bidra till metodutveckling på området. Jag uppfattar att det första syftet uppnåddes medan diskussionerna om arbetsformer visar på mycket varierade uppfattningar. Det framgår tydligt att inställningen och erfarenheterna till mer öppna politiska prioriteringar inom vård och omsorg är olika bland sjukvårdspolitiker. På så sätt bidrog seminariet med intressanta frågeställningar snarare än att det gav entydiga svar.

    Under det senaste året har bland annat den tredje Nationella Prioriteringskonferensen genomförts i Göteborg med ett rekordstort deltagande - inte minst så var politikergruppen väl representerad. Den workshop om öppna politiska prioriteringar som arrangerades var den mest efterfrågade. Det finns ett stort intresse för frågan som förhoppningsvis denna rapport kan stimulera ytterligare. Den ger inga entydiga svar på frågan hur prioriteringsarbetet ska gå till. Detta svar måste antagligen tills vidare formuleras av var och en i sin miljö med hänsyn tagen till lokala förutsättningar. PrioriteringsCentrum kommer att fortsätta att följa utvecklingen och arbeta vidare med denna intressanta fråga.

    Tack till Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting för samarbetet, övriga författare och Katrin Lindroth som redigerat rapporten.

    Linköping november 2005

    Per Carlsson

    Professor, föreståndare för PrioriteringsCentrum

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 108.
    Buhl-Mortensen, Lene
    et al.
    Institute of Marine Research, Bergen Norway.
    Myhr, Anne
    Norwegian Institute of Gene Ecology, Tromsö Norway.
    Welin, Stellan
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle.
    Carbon sequestration, the precautionary approach and the responsibility of scientists2005Ingår i: Water Science and Technology, ISSN 0273-1223, E-ISSN 1996-9732, Vol. 52, nr 6, s. 205-212Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper reviews problems connected to the use of the deep-sea and sub-sea geological formations for carbon sequestration. We will focus on the risks and dangers involved in using this kind of large-scale engineering approach, which is not yet fully tested, to combat global warming. We will not provide a complete discussion on the technologies involved, but concentrate on a few principal questions, such as the responsibility of environmental scientists involved in this research. We will also discuss carbon sequestration in relation to the precautionary approach. We argue that there may be a place for large-scale engineering attempts, but this should be the last rather than the first option. © IWA Publishing 2005.

  • 109.
    Bäckman, Karin
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Andersson, Anna
    PrioriteringsCentrum.
    Carlsson, Per
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi.
    Öppna prioriteringar i Östergötland: Del I. Den politiska beslutsprocessen2004Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Hösten 2003 tog landstinget i Östergötland ¾ som första landsting i landet ¾ steget fullt ut att arbeta med öppna horisontella prioriteringar. Förberedelser för detta hade då pågått i flera år.

    Denna rapport syftar till att beskriva den politiska beslutsprocessen under det prioriteringsarbete som pågick i Östergötland under år 2003, samt att analysera processen utifrån ett villkor som är viktigt för att en beslutsprocess skall uppfattas som rättvis och legitim.

    Några av de frågeställningar vi inledningsvis hade var:

    • Kommer politikerna att göra några öppna prioriteringar?
    • Hur ser processen ut?
    • Vilka aktörer deltar i besluten?
    • Hur resonerar politikerna för att komma fram till besluten?
    • Vad beaktar politikerna vid besluten?
    • Vad finns det för hinder för öppna prioriteringar?
    • Vad finns det för framgångsfaktorer?

    Vår metod baseras på informationsinhämtning via flera källor:

    1. Direkt observation vid hälso- och sjukvårdsnämndens två praktiska prioriteringsövningar i mars respektive maj 2003.
    2. Direkt observation vid hälso- och sjukvårdsnämndens informationsmöten, arbetsmöten och sammanträden, samt de medicinska rådgivarnas möten under september-oktober 2003.
    3. Intervjuer med medverkande politiker, medicinska rådgivare, tjänstemän, hälso- och sjukvårdsdirektör och verksamhetsföreträdare under december 2003-januari 2004.
    4. Granskning av direktiv, bakgrundsmaterial, beslutsmaterial samt interna och externa dokument från landstinget.
    5. Fokusgrupper och en före-efterenkät vid ett medborgarmöte i januari 2004.

    Ytterligare en delstudie handlar om hur prioriteringsprocessen har speglats i dagstidningar under hösten 2003. Resultaten av denna studie redovisas i en kommande rapport.

    Våra observationer och intervjuer visar att den procedur för prioriteringar som funnits i Östergötland har fungerat relativt väl, men att det även finns brister. Vi kan också konstatera att beslutsprocessen på flera punkter uppfyller villkoren för att en beslutsprocess ska uppfattas som rättvis och legitim ¾ rimlig och accepterad av flertalet ¾ medan ett par villkor är dåligt bearbetade.

    1. Institutionen där besluten fattas

    Besluten fattas, enligt gällande reglemente för landstinget, av Hälso- och sjukvårdsnämnden efter rekommendationer av dess presidium. Prioriteringsbesluten fattades i ett legitimt organisatoriskt sammanhang som hade mandat att fatta denna typ av beslut.

    2. Personerna som deltog i besluten

    I det formella beslutsfattandet deltog endast politikerna i Hälso- och sjukvårdsnämnden, men under beredningsfasen med framtagning av beslutsförslag hade Hälso- och sjukvårdsnämndens presidium stöd av medicinska rådgivare, tjänstemän, hälso- och sjukvårdsdirektören samt administrativ hjälp. Politikernas beteenden vid beslutsfattande har genomgående varit stödjande. Detta bidrog till att ett gemensamt politiskt beslut kunde fattas trots politiska åsiktsskillnader och olikheter i uppfattning. Verksamhetsföreträdarna levererade beslutsunderlagen i form av vertikala rangordningslistor och konsekvensbeskrivningar. Vid framtagningen av beslutsunderlagen saknades dock ofta representation av andra yrkesgrupper än läkare samt representation av ”brukarna”, d v s patienter och medborgare. Flera intressenters perspektiv fanns representerade vid beslutsfattandet, medan andra som skulle kunnat bidra saknades.

    3. Faktorer som övervägdes vid besluten

    Olika enskilda faktorer som formade besluten återfinns i den prioriteringsmodell som etablerats i landstinget. Prioriteringsmodellen utgår ifrån de av Riksdagen fastställda etiska principerna och innehåller komponenter som är viktiga att beakta för prioriteringar. Politikerna hade en hög medvetenhet om principer och faktorer de borde beakta vid sina beslut, men de hänvisade sällan i de praktiska diskussionerna direkt till enskilda faktorer i prioriteringsmodellen.

    4. Skälen för besluten

    Politikerna hade inte tidigt skrivit ned sina skäl och motiv, vilket försvårar en öppen diskussion både om resultatet och om de underliggande motiven. De enskilda faktorerna som politikerna övervägde under diskussionerna vägdes samman till olika sammansatta bilder, kluster av fakta, som bildade beslutens motiveringar. Skälen för besluten vilade i regel inte på enskilda faktorer utan på en sammanvägning av fakta.

    5. Processen för beslutsfattandet

    Arbetet uppfyllde flera villkor för själva beslutsprocessen inom en beslutsgrupp som bidrar till rättvisa. Öppenheten inom den beslutsfattande gruppen uppfattar vi har varit stor, medan den varit mindre gentemot övriga politiker och andra aktörer i prioriteringsprocessen. Det har även funnits en relativt stor öppenhet utåt, mot medborgarna. Beslutsunderlag och slutdokument låg utlagda på Internet. Även om en stor del av materialet fanns tillgängligt via Internet så var det få som kände till att det fanns där och dessutom kunde tolka och förstå dess innebörd. Med andra ord, även om materialet har varit tillgängligt så har det ändå varit ”otillgängligt” för allmänheten.

    6. Mekanismer för omprövning av besluten

    Landstingets intention var att dessa första beslut skulle kunna omprövas om nya fakta och argument kommer fram. I denna första omgång fanns dock ingen utarbetad mekanism för att ompröva besluten om nya fakta eller argument kommer fram.

    De delar där vi ser att det finns störst behov av förbättringar är främst:

    • Representation av andra yrkesgrupper än läkare behövs för att belysa problematiken för hela vårdkedjan, från prevention till omvårdnad och rehabilitering. Representation eller dialog med ”brukarna”, d v s patienter och medborgare behövs i större utsträckning för att inhämta deras perspektiv på hälso- och sjukvårdspolitiska prioriteringar och för att säkra att prioriteringsproceduren uppfattas som rättvis och legitim. Det gäller dock att identifiera lämpliga problem att föra dialog kring.
    • En inarbetad rutin behövs i beslutsprocessen för att tillse att de som deltar i prioriteringsbesluten överväger alla delkomponenter i landstingets uppsatta prioriteringsmodell.
    • När det gäller öppenheten i beslutsprocessen gör vi bedömningen att det är viktigt att framtagningen av beslutsunderlaget kan ske genom en öppen intern process som inbegriper sjukvårdspersonal på flera nivåer för att åstadkomma en så hög intern legitimitet som möjligt. Fullgod information behöver därför ges till den egna organisationen; initialt om prioriteringsprocessen, rollfördelning, riktlinjer och tidplan; samt i slutet av prioriteringsprocessen om vad besluten innebär för verksamheterna i praktiken. Riktlinjerna för vem som skall göra vad, hur det ska göras och när det ska göras måste vara tydliga. Information behöver också ges till medborgarna; initialt om hur arbetet bedrivs samt i slutet av prioriteringsprocessen om vilka beslut som fattas och en beskrivning av möjliga konsekvenser. Den information som sprids externt bör så långt som möjligt vara väl bearbetad och innehålla information om faktiska beslut, eller preliminära ställningstaganden som politikerna önskar föra ut till en offentlig debatt.
    • En mekanism för omprövning av besluten om ny kunskap eller nya argument kommer fram saknas och bör tillskapas.
    • Framförallt måste öppenheten öka vad avser besluten och beslutsmotiveringarna. Möjligheten att värdera och diskutera prioriteringsbeslut ökar avsevärt om besluten är välmotiverade så att fakta, värdegrund och avvägningar redovisas.
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 110.
    Bäckman, Karin
    et al.
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi.
    Carlsson, Per
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi.
    Lindroth, Katrin
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi.
    Transparent priority setting in Sweden - Reactions in the press2006Ingår i: The 6th International Conference on Priorities in Health Care,2006, 2006Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 111.
    Bäckman, Karin
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Lindroth, Katrin
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Carlsson, Per
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Öppna prioriteringar i Östergötland: del II. Massmediernas rapportering av beslutsprocessen2005Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna rapport utgör andra delen av två som behandlar prioriteringsprocessen i Östergötlands läns landsting hösten 2003. I delstudie ett har vi studerat den politiska beslutsprocessen utifrån ett flertal frågeställningar och villkor som är viktiga för att en prioriteringsprocess ska uppfattas som rättvis och legitim (rimlig och accepterad av flertalet). En viktig del av demokratin är medierna, som har en betydelsefull roll som granskare och informationsbärare.

    Syftet med denna delstudie var att undersöka vilken roll massmedierna (dagstidningarna) spelade under prioriteringsprocessen i landstinget; hur de agerade under händelseförloppet och hur de framställde ämnet, samt öka förståelsen för på vilket sätt medierna kan tänkas påverka ett skeende.

    I materialet ingår länets fyra lokala dagstidningar, fyra stora nationella dagstidningar samt två kvällstidningar under perioden augusti till december år 2003 (Internetupplagan). Artiklarna har klassificerats utifrån variabler i ett förbestämt analysschema. Resultatet kan kort sammanfattas i följande punkter:

    • Totalt ingick 223 artiklar, varav 198 i länets dagstidningar i materialet. Flest artiklar publicerades i direkt anslutning till det politiska beslutet och tiden närmast därefter. Kvantiteterna i studien är antagligen något lägre än antalet artiklar publicerade i tidningarnas pappersversioner.
    • Nyhetsartiklar var vanligast följt av insändare. Ledare och debattartiklar utgjorde en mindre del.
    • Prioriteringsprocessen, eller resultatet av den (besluten om utbudsbegränsningar), var artiklarnas huvudämne.
    • Det var ungefär lika stort fokus på själva prioriteringsprocessen som sådan, som på resultatet av den, besluten. Debattartiklar var de som till största delen fokuserade på processen.
    • Ämnet ”vården” (d v s hälso- och sjukvården i stort, systemet/organisationsformen, att höja eller sänka skatter et c) var det enskilda ämne som oftast lyftes fram.
    • Politiker från något av majoritetspartierna eller medborgarna själva kom oftast till tals.
    • Negativt vinklade artiklar dominerade, men de positivt vinklade artiklarna tillsammans med de neutrala och beskrivande var sammantaget något fler än de negativa.
    • Knappt hälften av artiklarna såg hinder eller farhågor med öppna prioriteringar eller denna specifika prioriteringsprocess. De nationella dagstidningarna rapporterade om möjligheter med en ökad öppenhet i prioriteringsprocessen, medan kvällstidningarna rapporterade om hinder.
    • Argument för prioriteringar och den aktuella prioriteringsprocessen fokuserade mer på besluten i sig och de mer kortsiktiga effekter de får, medan kritikerna som ger argument emot gav uttryck för mer långtgående farhågor och såg återverkningar för samhället och hälso- och sjukvårdssystemet i stort.
    • Källor angavs i nyhetsartiklar, men saknas i andra typer av artiklar.
    • Få artiklar hade ett klart positivt tema. Dominerande teman i de mer negativa artiklarna uttryckte misstankar om att demokratin hotas och att vården nedmonteras och värdeladdade ord används. De mer neutralt hållna artiklarna var till största delen beskrivande i sin karaktär.

    Sammanfattningsvis är vi övertygade om att den omfattande mediebevakningen har bidragit till att uppmärksamma allmänheten på förekomsten av prioriteringar som ett ”nytt” fenomen och därmed också öka förståelsen av vad att prioritera i hälso- och sjukvården innebär i realiteten. Den relativt negativa och fragmentariska rapporteringen i samband med Landstinget i Östergötlands prioriteringar har antagligen i det korta perspektivet försvårat utvecklingsarbetet med öppna prioriteringar. Att försöka förändra medierna är ingen framkomlig väg till att få en mer saklig publicitet om prioriteringsarbetet, utan de som arbetar med att utveckla prioriteringsprocessen i landsting och kommuner måste själva lära sig kommunicera och lägga ned mycket tid på att utforma ”sitt budskap” för att inte bli helt utelämnade till mediernas egna tolkningar och rapporteringar. Vikten av en bra informationsstrategi är därför självklar.

    För att bemöta mediernas kritiska och fragmentariska rapportering – som delvis har sin grund i t ex missförstånd eller okunnighet, bevakning av egenintressen som är hotade i sak eller hotade på systemnivå - är det också viktigt att landsting och kommuner satsar tid och resurser på både mer och fylligare information till de egna medarbetarna. Genom att söka sig andra kommunikationsvägar än via medierna, t ex genom direkt medborgardialog, kan företrädare för vårdens prioriteringsarbete skapa nya former för att sprida information men också få till stånd en djupare dialog kring svåra frågor.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 112.
    Bång, Magnus
    et al.
    Linköpings universitet, Tekniska högskolan. Linköpings universitet, Institutionen för datavetenskap, MDALAB - Human Computer Interfaces.
    Timpka, Toomas
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Socialmedicin och folkhälsovetenskap. Östergötlands Läns Landsting, Folkhälsovetenskapligt centrum, Folkhälsovetenskapligt centrum.
    Eriksson, Henrik
    Linköpings universitet, Tekniska högskolan. Linköpings universitet, Institutionen för datavetenskap, MDALAB - Human Computer Interfaces.
    Holm, Einar
    Nordin, Conny
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för nervsystem och rörelseorgan, Psykiatri. Östergötlands Läns Landsting, Närsjukvården i centrala Östergötland, Psykiatriska kliniken.
    Mobile phone computing for in-situ cognitive-behavioral therapy2007Ingår i: MedINFO 2007,2007, IOS Press, 2007, s. 1078-1082Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Cognitive behavioral therapy (CBT) for psychological disorders is becoming increasingly popular on the Internet. However when using this workstation approach, components such as training and learning relaxation skills, problem solving, exposure exercises, and sleep management guidance must be done in the domestic environment. This paper describes design concepts for providing spatially explicit CBT with mobile phones. We reviewed and analyzed a set of treatment manuals to distinguish elements of CBT that can be improved and supported using mobile phone applications. The key advantage of mobile computing support in CBT is that multimedia can be applied to record, scale, and label anxiety-provoking situations where the need arises, which helps the CBT clients formulate and convey their thoughts and feelings to relatives and friends, as well as to therapists at subsequent treatment sessions.

  • 113. Börelius, Lisbeth
    et al.
    Foldemo, Anniqa
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Psykiatri. Östergötlands Läns Landsting, Närsjukvården i västra Östergötland, Forsknings- och utvecklingsenheten för Närsjukvården i Östergötland.
    Holmberg, Tommy
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle. Östergötlands Läns Landsting, Närsjukvården i västra Östergötland, Forsknings- och utvecklingsenheten för Närsjukvården i Östergötland.
    Schöld, Anna-Karin
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle. Östergötlands Läns Landsting, Närsjukvården i västra Östergötland, Forsknings- och utvecklingsenheten för Närsjukvården i Östergötland.
    Thorell, Lars-Håkan
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Psykiatri. Östergötlands Läns Landsting, Närsjukvården i centrala Östergötland, Psykiatriska kliniken.
    Ylikivelä, Rita
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle. Östergötlands Läns Landsting, Närsjukvården i västra Östergötland, Forsknings- och utvecklingsenheten för Närsjukvården i Östergötland.
    Nettelbladt, Per
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle. Östergötlands Läns Landsting, Närsjukvården i västra Östergötland, Forsknings- och utvecklingsenheten för Närsjukvården i Östergötland.
    Mental unhealth among young adults in primary health care2008Ingår i: European Psychiatry - the journal of the association of european psychiatrists,2008, 2008, s. 248-248Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

        

  • 114. Börelius, Lisbeth
    et al.
    Foldemo, Anniqa
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för nervsystem och rörelseorgan, Psykiatri. Östergötlands Läns Landsting, Närsjukvården i västra Östergötland, Forsknings- och utvecklingsenheten för Närsjukvården i Östergötland.
    Holmberg, Tommy
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle. Östergötlands Läns Landsting, Närsjukvården i västra Östergötland, Forsknings- och utvecklingsenheten för Närsjukvården i Östergötland.
    Schöld, Anna-Karin
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle. Östergötlands Läns Landsting, Närsjukvården i västra Östergötland, Forsknings- och utvecklingsenheten för Närsjukvården i Östergötland.
    Thorell, Lars-Håkan
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för nervsystem och rörelseorgan, Psykiatri. Östergötlands Läns Landsting, Närsjukvården i centrala Östergötland, Psykiatriska kliniken.
    Ylikivelä, Rita
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle. Östergötlands Läns Landsting, Hjärtcentrum, Fysiologiska kliniken.
    Nettelbladt, Per
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle. Östergötlands Läns Landsting, Närsjukvården i västra Östergötland, Forsknings- och utvecklingsenheten för Närsjukvården i Östergötland.
    Själen i primärvården - psykisk ohälsa hos unga vuxna och deras upplevelser av vården2007Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 115.
    Bülow, Per
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Tema hälsa och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Efter mentalsjukhuset: en studie i spåren av avinstitutionaliseringen av den psykiatriska vården2004Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The focus of this thesis is the reorganisation of psychiatric care, the deinstitutionalisation process, which has been carried through in Sweden and other countries in the western world. Psychiatric care has been both specialised and decentralised and new actors, outside the medical service, have been involved in care, support and service to people with severe mental illnesses. The deinstitutionalisation process has been followed by a constant debate about its merits and shortcomings. The critics assert that people with severe mental illnesses have been abandoned by an indifferent society, which has resulted in negative consequences like premature death, homelessness and criminalisation. The proponents of the process, on the other hand, state that people who previously lived their lives in mental hospitals and in the margin of the society now have regained their citizenship and can participate in community life.

    The overall aim of the thesis was to study and illuminate changes in care, support and service in the wake of the deinstitutionalisation process in Sweden. The study is a retrospective, longitudinal cohort study that extended over a period of 15 years, from 1984 to 1998. It takes its starting-point in one of the about thirty mental hospitals in Sweden at that time. Data were collected from "the Cause of death" Register at Statistics Sweden (SCB), the Swedish Police Register, the Social Insurance Office, from medical records, and via inquiry form from contact persons and staff close to the patients. Through the collected data changes in variables such as criminality, mortality, homelessness, treatment in inpatient and outpatient settings, daily activities, living conditions and other social conditions were followed over the lS-year period covering all 138 patients included in the study.

    The amount of days in hospitals decreased while attendance at outpatient clinics increased. There was a considerable increase in social service delivery in the form of housing and occupational support. However, many patients lacked social contacts outside their regularly visits at outpatient clinics. There were no increases in premature death or suicide and the criminality showed a decline between 1992-1998. The results of the study suggest that there are some reasons to adopt a positive attitude toward the deinstitutionalisation process in Sweden.

  • 116. Calltorp, Johan
    et al.
    Carlsson, PerLinköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.Holmström, StefanLevin, Lars-ÅkeLinköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.Persson, JanLinköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Att beställa hälso- och sjukvård: teori och praktik utifrån fem exempel1998Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
  • 117. Carlsson, A
    et al.
    Agardh, D
    Borulf, S
    Grodzinsky, Ewa
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Allmänmedicin. Östergötlands Läns Landsting, Närsjukvården i västra Östergötland, Forsknings- och utvecklingsenheten för Närsjukvården i Östergötland.
    Axelsson, Irene
    Ivarsson, Sten-A
    Prevalence of celiac disease: Before and after a national change in feeding recommendations2006Ingår i: Scandinavian Journal of Gastroenterology, ISSN 0036-5521, E-ISSN 1502-7708, Vol. 41, nr 5, s. 553-558Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Objective. A national change in infant feeding recommendations was proposed in 1996 in Sweden: a slow introduction to gluten during weaning was stressed, the recommendation being introduction at 4 instead of 6 months of age. The aim of the present study was to compare the prevalence of celiac disease in healthy young children born before and after the new feeding recommendations in 1996. Material and methods. Sera from 679 children at a median age of 2.9 years (range 2.5-4.2 years) born between January 1996 and November 1997 were investigated with IgA-antigliadin antibodies (AGA) and IgA-endomysial autoantibodies (EMA) and compared with 690 age-matched children born between July 1992 and June 1993. Children with a positive test for EMA and AGA or EMA only were re-tested, and if positive at follow up, investigated with intestinal biopsy. Results. At baseline, 2.2% (15/679) children were positive for EMA and another 0.6% (4/679) for both EMA and AGA. One child refused to be re-tested and eight children were still EMA positive at follow-up. Intestinal biopsy was performed in seven children (one declined biopsy), of whom three showed total villous atrophy. Two children with EMA titers 1:640, respectively, refused further participation in the study, but were strongly suspected to have celiac disease. In total, 0.7% (5/679) (95% confidence interval (CI) = 0.1-1.4%) were considered to have celiac disease compared with 1.3% (9/690) (95% CI = 0.4-2.2%) in the control group (p = 0.4217). In addition, 0.3% of the children were diagnosed with symptomatic celiac disease compared with 0.7% in controls (p = 0.0134). Conclusions. The prevalence of symptomatic celiac disease declined after the infant dietary recommendations were introduced in 1996, but we could not find any difference in undiagnosed celiac disease between the screened children born before and those born after 1996. © 2006 Taylor & Francis.

  • 118.
    Carlsson, Per
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi.
    Forskning, utbildning och utveckling går hand i hand2005Ingår i: Närmare patienten. 10 år av forskningssamverkan mellan tre landsting och Hälsouniversitetet 1995-2005, Linköping: FORSS , 2005, s. 21-26Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 119.
    Carlsson, Per
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi.
    Health technology assessment and piriority setting for health policy in Sweden2004Ingår i: International Journal of Technology Assessment in Health Care, ISSN 0266-4623, E-ISSN 1471-6348, Vol. 20, nr 1, s. 44-54Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article describes the development of health technology assessment (HTA) in Sweden, its influence on decision making, and its link with priority setting. Sweden has a well established governmental HTA body, the Swedish Council on Technology Assessment in Health Care (SBU), and an increasing number of regional/local HTA organizations. HTA has had an impact on clinical practice and is used to some extent in policy decisions. Several initiatives have now been taken to develop processes for open priority setting of health-care services. With the establishment of a new agency to undertake reimbursement decisions on pharmaceuticals, and greater patient and public involvement in decision making, it seems inevitable that HTA will play a more important role in priority setting in the near future.

  • 120.
    Carlsson, Per
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle.
    Läkemedelsförmånsnämndens prioriteringar - riktlinjer klargör2003Ingår i: Läkartidningen, ISSN 0023-7205, E-ISSN 1652-7518, Vol. 100, s. 2428-2429Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 121.
    Carlsson, Per
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi.
    Pengar, piller och politik1998Ingår i: Läkemedel på gott och ont, Stockholm: Spri : Svenska läkaresällskapet , 1998Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

        

  • 122.
    Carlsson, Per
    et al.
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi.
    Anell, Anders
    Institutet för hälsoekonomi IHE.
    Eliasson, Mats
    Sunderby sjukhus, Luleå.
    Hälsoekonomi får allt större roll för sjukvårdens prioriteringar. Bättre användning av vårdens knappa resurser hälsoekonomis mål2006Ingår i: Läkartidningen, ISSN 0023-7205, E-ISSN 1652-7518, Vol. 103, nr 46, s. 3617-3623Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 123.
    Carlsson, Per
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Anell, Anders
    Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi.
    Jansson, Sandra
    Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi.
    Garpenby, Peter
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Liss, Per-Erik
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Tema hälsa och samhälle.
    Lund, Karin
    PrioriteringsCentrum.
    Prioriteringar inom hälso- och sjukvård - erfarenheter från andra länder2005Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Under de senaste femton åren kan man notera ett uppvaknande hos politiker i flera länder när det gäller behovet av att göra prioriteringar i hälso- och sjukvården. I själva verket har ransonering skett i alla tider. Sådan kan dock föregås av mer eller mindre medvetna och systematiska prioriteringar. När svenska politiker i likhet med sina kollegor i andra länder började prata om behovet av att göra prioriteringar handlade det om att göra dem mer öppet än vad som gällt tidigare. Det har dock visat sig svårt att agera öppet på grund av mängd orsaker. Avsaknaden av enhetliga begrepp, svårt att bestämma vilka kriterier för rättvisa som skall användas och en oförståelse från allmänheten att hälso- och sjukvård ska begränsas på något sätt är exempel på sådana svårigheter. För att övervinna dessa svårigheter har man valt olika strategier i de länder som på allvar försökt göra sina prioriteringar mer öppna. I några länder har man valt att fokusera på att utveckla en gemensam värdegrund medan andra valt att utveckla medborgardialogen. I ytterligare andra länder väljer man att undvika att tala öppet om prioriteringar.

    I den internationella debatten är det framförallt de amerikanska etikerna Norman Daniels och James Sabin teorier om diskursiv rättvisa som fått ett stort genomslag. De menar att vi aldrig kommer att kunna nå en fullständig enighet om vilka principer som skall gälla vid nödvändiga prioriteringar. Istället anser de att det borde vara möjligt att nå större acceptans om ett prioriteringsbeslut fattats på ett sätt som flertalet anser som legitimt och rättvist. Förutom kravet på öppenhet är det enligt Daniels och Sabin viktigt att grunderna för besluten uppfattas som relevanta. Ett sätt för beslutsfattare att uppnå detta är att alliera sig med andra grupper som åtnjuter viss legitimitet t ex att politiker och vårdpersonal samarbetar. Ett annat sätt kan vara att rationalisera svåra beslut; d v s ge dem karaktär av att vara rationella. Här spelar tillgången på fakta om olika hälso- och sjukvårdsinsatsers effekter och patientnytta en stor roll.

    Andra forskare menar att prioriteringar av sjukvård alltid innehåller ett stort mått av värderingar och individuella variationer mellan olika patienter. Därför kan man inte grunda sina ställningstaganden på vetenskapliga studier och utarbeta riktlinjer utan istället låta sig styras av vedertagna etiska principer. I Sverige gäller sedan 1997 principen att de med stora behov av vård i första hand skall garanteras vård. Denna princip liksom principen om människors lika värde och kostnadseffektivitet som Riksdagen tagit ställning till är ett försök få igång en bred dialog kring prioriteringar men även att bidra med en plattform för mer öppna och legitima prioriteringar i hälso- och sjukvården. I praktiken visar det sig svårt att omsätta allmänna principer i det dagliga beslutsfattandet.

    I Sverige efterlyser läkare och andra vårdgrupper tydligare riktlinjer för att kunna ta sitt ansvar för prioriteringar. Den aktuella genomgången visar att man nått olika långt när det gäller öppenheten i de länder som ingår i vår undersökning.

    Norge var tidigt ute med att utarbeta riktlinjer för prioriteringar inom hälso- och sjukvården. Redan år 1987 avlämnade regeringen en offentlig utredning (NOU 1987:23) i ämnet (Lönning I). Tio år senare återkom regeringen med ytterligare tankar och förslag i NOU 1997:18 (Lönning II). Liksom i alla västländer har den norska hälso- och sjukvårdssektorn haft kostnadsproblem. I synnerhet under 1990-talet tycks kostnaderna ha vuxit i en snabbare takt än vad tillgängliga resurser har tillåtit. En öppen prioritering i enlighet med Lönning-utredningarna tycks dock inte ha varit lösningen på detta dilemma. Genomgången av den norska hälso- och sjukvården ger inget stöd för att dessa tankar fått genomslag i vården. I Norge har man istället försökt lösa problemen med en omfattande strukturförändring som i korthet inneburit att staten genom de regionala hälsoföretagen tagit ett än fastare grepp om den specialiserade sjukhusvården. I de dokument som ligger till grund för den nya ordningen finns dock klara viljeyttringar om att de principer och diskussioner om öppna prioriteringar som finns i både Lönning I och Lönning II ska genomsyra vården framöver. Särskilt omfattande konkret och praktiskt prioriteringsarbete tycks emellertid inte pågå inom ramen för det nya statliga huvudmannaskapet. Införande av en rättighetslag för slutenvård på sjukhus ställer dock krav på en tydligare avgränsning av det offentliga åtagandet. Inte heller inom andra hälso- och sjukvårdssektorer tycks aktiviteterna vara särskilt omfattande.

    Förändringar av detta slag tar dock lång tid. Det Nationella rådet för prioriteringar inom hälso- och sjukvården som har till uppgift att vara regeringens rådgivande organ ska utveckla principer och metoder för prioriteringar inom hela hälso- och sjukvårdsområdet, både det statliga och det kommunala. Genom rådet har prioriteringsarbetet kommit alltmer i fokus i den omfattande strukturförändring som norsk hälso- och sjukvård genomgår.

    Nya Zeeland var liksom Norge tidigt med att diskutera prioriteringar inom hälso- och sjukvården på ett öppet och medvetet sätt. I samband med en genomgripande förändring av sjukvårdssystemet i början av 1990-talet påbörjade regeringen ett samtal om gränserna för det offentliga åtagandet och behovet av prioriteringar. Man valde metoder som involverade både sjukvårdspersonal och medborgare. Drygt tio år senare kan man konstatera att det nya zeeländska försöket bara delvis realiserats. Prioriteringar som var tänkta att göras genom att definiera en kärna av sjukvårdstjänster som skulle finansieras offentligt utifrån fastställda kriterier kom aldrig riktigt till stånd.

    Ekonomin vände, en regering med en annan majoritet tillträdde år 1999 och hälso- och sjukvårdssektorn tillfördes ytterligare medel. Under de första åren på 2000-talet har sjukvården blivit tillförsäkrad resurser motsvarande en utgiftsökning för staten med 21 procent på tre år. Intresset för att diskutera prioriteringar och rättvisefrågor har därmed falnat.

    Samtidigt kan man konstatera att diskussionen och det arbete som lades ner från början av 1990-talet och framåt har haft viss effekt. Det finns idag en medvetenhet om att det är nödvändigt att se över hur åtminstone tillskottet av resurser som sektorn tilldelas ska fördelas. Arbete pågår både centralt i Ministry of Health och regionalt i de nytillskapade District Health Boards att finna metoder och fördelningsnycklar för hur nytillskottet av pengar ska användas på bästa sätt med de fyra prioriteringskriterierna som formulerades redan i början av 90-talet som grund. Samtalet med befolkningen fortsätter i nya former i första hand genom de nya distriktsstyrelserna.

    Storbritannien uppvisar relativt låga ambitioner när det gäller att utveckla former för öppna prioriteringar. Det beror dels på att majoriteten av sjukvård fördelas genom en politiskt styrd organisation och dels på den starka symboliska roll som National Health Service (NHS) intar i det brittiska samhället. NHS är en av få organisationer i ett ganska ojämlikt samhälle som alltid har stått för principen om jämlikhet – vård efter behov och inte betalningsförmåga. Det har därför varit särskilt känsligt för politikerna på den nationella nivån att öppet diskutera att utesluta vissa vårdåtgärder.

    På den lokala nivån inom den offentliga sjukvården har dock beslutsfattare prövat olika former för en mer öppen prioritering. Det finns ingen klar linje utan det förekommer stora lokala variationer, där vissa sjukvårdsområden försökt gå i riktning mot en tydlig process där motiven bakom prioriteringar tydliggörs för allmänheten. Hur framtiden kommer att te sig i detta avseende är svårt att uttala sig om då den lokala beställarorganisationen befinner sig i en period av omställning, där de läkardominerade Primary Care Trusts håller på att ta över ansvaret från de traditionella ”health authorities”.

    Den nuvarande brittiska regeringen har valt en strategi för att lösa brister i NHS med mer pengar och effektivisering. I fallet med prioriteringar har politikerna lämnat över ansvaret till allehanda expertorgan, helt i linje med uppfattningen att god evidens ska leda till mer självklara avvägningar inom den lokala sjukvården. I vilken utsträckning den verksamhet som bedrivs inom expertorganet NICE kommer att underlätta prioriteringar är dock oklart. En effekt blir också att den lokala sjukvården måste implementera de nya medicinska metoder som av NICE bedöms vara kostnadseffektiva. Att detta leder till att nya prioriteringar aktualiseras är givet.

    NICE löser inte det grundläggande dilemma som en heltäckande offentlig sjukvårdsorganisation, som brittiska NHS, står inför, nämligen att kraven på organisationen tenderar att hela tiden öka. Trots en del försök med konsultation av medborgare i frågor om prioritering finns dock inget som tyder på att den brittiska allmänheten stöder uppfattningen att den offentliga hälso- och sjukvården måste begränsa sitt åtagande.

    Liksom i flera andra länder väcktes frågan om öppna prioriteringar i Nederländerna under en tid av dålig offentlig ekonomi. På samma sätt som i Sverige mynnade diskussionen ut i ett politiskt dokument med höga ambitioner rörande öppenhet och prioriteringsprinciper (den s k Dunningkommitténs slutrapport). Trots vissa försök att begränsa det samhälleliga åtagandet inom hälso- och sjukvården har de flesta tjänster som genom politiska beslut lyfts ut ur förmånssystemet lyfts tillbaka igen efter påtryckningar. Kostnadskontrollen har följd traditionella vanor genom att kontrollera utbudet av hälso- och sjukvårdens resurser inklusive personal. Följden har i praktiken blivit att ansvaret för prioriteringarna, så som i många andra länder, indirekt har delegerats till hälso- och sjukvårdspersonalen, vilka i sin tur har styrts av sjukhusens budgetar och behandlingsriktlinjer. Vissa framgångsrika försök finns rörande införande av ny medicinsk teknologi och läkemedel.

    Den ekonomiska uppgången i samhällsekonomin under senare delen av 1990-talet har möjliggjort en expansion av hälso- och sjukvården för att möta ökade vårdbehov. Efterfrågan har dock ökat i en snabbare takt med långa väntelistor som följd. Den ökande tendensen att söka vård utomlands tyder på att många i Nederländerna inte längre är beredda att ställa sig i kö för behandling eller ett läkarbesök. En ytterligare utveckling som exemplifierar växande förväntningar på vården är en ökning av antalet helt privata kliniker. Liksom i början av 1990-talet står landet nu inför en marknadsorienterad reform av hälso- och sjukvårdssystemet som ska uppmuntra valfrihet och patientinflytande i vården. Denna gång tycks den komma att genomföras. Vidare har hälso- och sjukvårdsrådet, en myndighet som arbetar nära regeringen, nyligen publicerat en rapport om prioriteringar som pekar på att Dunningkommitténs tankar från början av 1990 om öppna prioriteringar återigen blivit politiskt aktuella.

    Prioriteringar av hälso- och sjukvården i Brasilien är dåligt beskrivet i litteraturen eller i officiella dokument. De torde ändå ske på alla beslutsnivåer i den offentligt finansierade sektorn. De berör dock i liten utsträckning de grupper som har privata sjukförsäkringar. Det verkar inte finnas varesig explicit formulerade riktlinjer eller någon explicit formulerad policy som vägledning vid prioriteringsbeslut i sjukvården. Sådana riktlinjer och rekommendationer finns däremot på den centrala beslutsnivån.

    Generellt har förebyggande program mot framförallt epidemiska sjukdomar, ofta med externt finansiellt stöd (t ex från Världsbanken), fått en hög prioritet. Även familjehälsan är högt prioriterad. Program för att minska incidensen av så kallade externa orsaker har också ansetts särskilt viktiga. Ett sådant exempel utgör ett program för att reducera antalet trafikolyckor som stöds av internationella biståndsmedel. Prioriterade grupper är kvinnor, barn och ungdomar. Speciella program riktade mot dessa grupper inkluderar aktiviteter som vaccinering, främjande av amning, vård av barn med fysiska och psykiska funktionsnedsättningar, kontroll av undernäring både hos barn och blivande mödrar samt kontroll av AIDS och andra sexuellt överförda sjukdomar.

    Sammanfattningsvis konstateras att prioriteringar av hälso- och sjukvården i samtliga studerade länder bäst liknar strategin ”Att fyndigt hanka sig fram”. Den innebär att prioriteringar i regel sker relativt öppet på den övergripande nivån medan de nästan alltid sker dolt både på organisations- och individnivån. Det finns dock initiativ i flera av länderna till att utveckla en eller flera alternativa strategier. En utveckling mot ett rationellt beslutsfattande förekommer i flera länder.

    De viktigaste lärdomarna från Norge gäller utvecklingen av den etiska plattformen. Sverige behöver i likhet med Norge klarlägga och revidera principerna för prioriteringar. Det är närmast Socialdepartementet i Sverige som bör ta initiativ till en sådan översyn. Här kan Sverige framförallt hämta värdefull kunskap från Lönningutredningen i Norge och Dunningkommittén i Nederländerna.

    Nya Zeeland har prövat flera olika angreppssätt för prioriteringar utan att så mycket har hänt i praktiken. Konkret har Sverige antagligen en del att lära av det system som utvecklats för prioritering av elektiva operationer. Detta är särskilt intressant eftersom köproblematiken kopplats ihop med frågan om prioriteringar. Detta bör ha implikationer för arbetet med den allmänna behandlingsgarantin som skall införas i Sverige under 2005.

    I Storbritannien är den officiella hållningen att ligga lågt när det gäller behovet av prioriteringar medan regeringen kraftfullt utvecklar ett system för evidensbaserad sjukvård. Nederländerna liknar Storbitannien när det gäller utveckling av en nationell strategi för evidensbaserad hälso- och sjukvård. Utöver kunskapssammanställningar av den typen som SBU genomför i Sverige avsätter man både i Storbritannien och i Nederländerna avsevärda resurser centralt till primärstudier för utvärdering av medicinska metoder. När det gäller utvärderingsforskning lider Sverige av den nuvarande strukturen med många autonoma huvudmän och ingen central part som har både ansvar och resurser att fördela.

    En nationell strategi som knyter ihop evidensbaserad medicin, kvalitetsarbete och utvecklingen av öppna prioriteringar behöver utarbetas i Sverige med intryck från dessa länder.

    I Storbritannien men även i Brasilien prövas olika former av medborgarråd, medborgarjurys mm som är intressant att fortsätta följa. Även NICE håller på att utveckla nya arbetsformer med ett ökad inflytande från medborgare. Det är angeläget att komma igång i Sverige med försöksverksamheter som inkluderar medborgares involvering i prioriteringsarbetet. Det är i första hand landstingen som bör sådana initiativ.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 124.
    Carlsson, Per
    et al.
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi.
    Garpenby, Peter
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi.
    Democracy2006Ingår i: Constructive Conversations About Health. Policy and Values / [ed] Marshall Marinker, Oxford: Radcliffe Publishing Ltd , 2006, 1, s. 63-74Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

        Examines underlying values and principles of health policy, and posits a more enlightened public and political discourse. Topics include funding, targets, values, the paradox of competing goals, ageing populations, increased migration, and more. European-oriented. For public policy makers. Softcover.

  • 125.
    Carlsson, Per
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Garpenby, Peter
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Spridning av medicinska metoder: Informella nätverk har stor betydelse för hur nya metoder introduceras och sprids i sjukvården1995Ingår i: Social Forskning, ISSN 0283-202X, Vol. 10, nr 1, s. 10-11Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 126.
    Carlsson, Per
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Hedbrant, Johan
    System Analysis Group, Linköping University.
    Pedersen, Knud
    The Department of Urology, Ryhov County Hospital in Jönköping, Sweden.
    Varenhorst, Eberhard
    The Department of Urology, Norrköping County Hospital, Sweden.
    Gray, Darryl
    Sector of Clinical Epidemiology, Mayo Clinic, Rochester, USA.
    An evaluation of prostate cancer screening using a decision analytic model1993Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    As early prostate cancer is often asymptomatic, the disease is often not diagnosed until it has reached an advanced, incurable stage. However, if diagnosed when it is still confined to the prostate, prostate caner is potentially curable. At present, there are no completed prospective evaluations or other scientific evidence to suggest that prostate cancer mortality is reduced or that quality of life is increased either by curative treatment or by screening programmes. However, the potential effects of a screening programme can be modelled using decision analytic computer software.

    The aim of this project was to develop a model for comparing the expected quality-adjusted life expectancy for a group of men subjected to a programme of screening for prostate cancer to that of a control group with conventional case-finding, given limited empirical data on the effectiveness of both strategies.

    Due to limitations of existing data, the analysis was developed during the early stages of evaluating a prostate cancer screening programme. We wish to illustrate how an analytic tool such as this model can be used in the future.

    The model was functionally separated into two parts. The first part, the observation submodel, covers the first 6 years of the programme and classifies the screened population into different quality of life states, based on observed outcomes. The second part, the simulation submodel, predicts quality adjusted life-years for healthy participants and for prostate cancer patients who receiving curative treatment or expectant management. Data for the model were obtained from a pilot programme on screening for prostate cancer in which a randomly selected population sample has been screened by digital rectal examination in Norrköping Sweden in 1987 and 1990. The outcome evaluated in the model was quality-adjusted life expectancy for individuals in the cohort invited to the screening programme, compared to results for population controls.

    While the preliminary results identify some health benefits associated with screening, more accurate empirical data for a number of key variables could improve the evaluation. One feature of this model is that it combines solid, empirical data from the observation submodel with simulated results. When better empirical data on the actual consequences of different strategies are available, they can easily be analysed by using this model.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    An evaluation of prostate cancer screening using a decision analytic model
  • 127.
    Carlsson, Per
    et al.
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle.
    Karlsson, Erling
    Landstingets kansli .
    Kärvinge, Christina
    Socialstyrelsen Stockholm.
    Levin, Lars-Åke
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle.
    National guidelines for heart diseases in Sweden - A model for oper vertical priority-setting2003Ingår i: ISTACH annual conference, Canmore, Canada 22-25 June 2003 (poster presentation),2003, 2003Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 128.
    Carlsson, Per
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Kärvinge, Christina
    Socialstyrelsen, Stockholm.
    Broqvist, Mari
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Eklund, Kristina
    Socialstyrelsen, Stockholm.
    Hallin, Bo
    Västra Götalandsregionen.
    Jacobsson, Catrine
    Svensk sjuksköterskeförening/Vårdförbundet.
    Jacobsson Ekman, Gunilla
    Stockholms läns landsting.
    Källgren Peterson, Christina
    Landstinget i Östergötland.
    Lindh, Marion
    Stockholms läns landsting.
    Nordlander, Britt
    Svenska Läkaresällskapet.
    Rosén, Per
    Södra sjukvårdsregionen.
    Sjöblom, Urban
    Södra sjukvårdsregionen.
    Sohlberg, Anna
    Socialstyrelsen.
    National Model for Transparent Vertical Prioritisation in Swedish Health Care2007Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The proposed national model described in this report has been developed by a working group comprised of staff from the National Board of Health and Welfare, the National Centre for Priority Setting in Health Care, and other organisations involved in vertical prioritisation – including the Östergötland County Council, Stockholm County Council, Västra Götaland, the Health Services Region of Southern Sweden, the Swedish Society of Medicine, the Swedish Society of Nursing, and the Swedish Association of Health Professionals. Throughout the process of designing the model, the Swedish Federation of Occupational Therapists and the Swedish Association of Registered Physiotherapists were regularly informed and given opportunities to review and comment on the proposal. Furthermore, the report was reviewed and discussed at a meeting with invited representatives from the other county councils, the Pharmaceutical Benefits Board, and several professional interest groups. Viewpoints were also obtained at a seminar arranged by PrioNet, a network of individuals interested in prioritisation.

    Potentially, the working model described in Chapter 4 could be used in any context where vertical prioritisation takes place, e.g. activities arranged by the state, county councils, municipalities, hospital departments, and professional groups.

    This report is designed to be a useful tool for those working on development projects in priority setting. We believe that the contents must be adapted, with the help of relevant examples and some simplifications; to fit the specific needs of different projects or groups. The text must also be adapted to a target group’s knowledge and previous experience in dealing with transparent priority setting. It must be the responsibility of each provider and other affected organisation to adapt the material to the given situation and project. The National Centre for Priority Setting in Health Care, the National Board of Health and Welfare, and others who have participated actively in this effort can be helpful to various target groups in adapting this report.

    When and how to engage in practically implementing vertical prioritisation are questions that need to be answered at the local level. Primarily, it is the duty of the local authorities/providers to take responsibility for implementation. Professional organisations also play an important role. Public agencies, universities, and knowledge centres should be sources of support for the local authorities/providers.

    The Riksdag’s resolution on prioritisation served as the foundation for developing the model.

    Where there are areas of uncertainty in how to translate these guidelines in practice, or where practical implementation might conflict with the principles, we have pointed this out.

    Our conclusions and proposals are the following:

    • When facing a choice – regardless of whether it involves allocating new resources for different purposes, or to implement cutbacks – it can be advantageous to rank the possible choices in order of priority. In our model, only the relevant options can be ranked by priority. The consequences of this ranking are not obvious at the outset, but can serve as a basis either to allocate more resources or ration by some means.
    • In vertical prioritisation, it is advantageous to organise the prioritization process starting from a general categorisation of health problems/disease groups. As a rule, these categories cover many organisational units/clinical departments, specialties, or professional groups, thus providing a more multidimensional view of the problem. Furthermore, this allows the process to start from a patient/population perspective, which appears to be more goal-oriented than an organisational/staff perspective.
    • That which is ranked, i.e. one of the choices, we refer to as a prioritization object. We suggest that prioritisation objects consist of different combinations of health conditions and interventions.1 When deciding on the appropriate level of detail, the decision must be based on the context in which prioritisation is carried out. A starting point would be to focus on typical cases, large-volumes services, and controversial care.
    • All forms of vertical prioritisation should be based on the ethical principles that the Riksdag decided should apply in prioritising health services. However, these ethical principles must be made known, clarified, and perhaps complemented before they can be applied to practical priority setting. Furthermore, we believe that the Riksdag’s four so-called priority groups should not be part of the model.
    • The human dignity principle, i.e. that all people should have equal value and equal rights to care irrespective of their personal characteristics and function in society, is the undisputed cornerstone in priority setting. When personal characteristics such as age, gender, lifestyle, or function of a group are expressions of the presence of special needs, so that benefits of the interventions are different, these personal characteristics could be addressed in a priority at the group level. Further discussion is needed regarding the question of how external effects (i.e. the effects of an intervention on families and groups other than the individual directly affected by the intervention) should be valued in priority setting.
    • The concept of need in health care includes both the severity level of the condition and the expected benefits of intervention. As a patient, one needs only those interventions that can be expected to yield benefits. Based on this definition of need, a person does not need an intervention that does not improve health and quality of life, i.e. an intervention with no benefit. In such cases, health services have a responsibility to refer people who seek care for some type of problem, to other appropriate services.
    • The Riksdag’s guidelines regarding the cost-effectiveness principle (applied to individual patients) are too limited to provide guidance for vertical prioritisation at the group level. From the outset, the Government’s bill (Priority Setting in Health Care) highlighted the importance of differentiating a cost-effectiveness principle that applied to choices among various interventions for the individual patient (where the principle can be applied as the Commission of Inquiry proposed) and the aim of health services to achieve high cost-effectiveness in health care generally. Here we also refer to the Riksdag’s directive to the Pharmaceutical Benefits Board. In its decisions on subsidising (prioritising) a drug, the Board should determine, e.g. whether the drug is cost effective from a societal perspective, which requires comparing the patient benefits of the drug to its cost. In such decisions, the cost effectiveness should be considered along with the needs and solidarity principle and the human dignity principle.
    • The proposed working model essentially concurs with the working model used by the National Board of Health and Welfare in developing national guidelines. In describing a national working model, it is not possible to include every aspect that might be considered. Hence, one must start from the model and decide which other relevant aspects should be included. For instance, the International Classification on Functioning, Disability, and Health (ICF) can be used as guidance to describe the severity of health conditions.
    • Due to the wealth of variety in outcome measures for different activities, and the limited experience in working with explicit threshold values, we believe would be premature to recommend standardised categories, e.g. risk levels. However, it is important that those working with prioritization describe their reasoning. Primarily, the categories applied by the Swedish Council on Technology Assessment in Health Care (SBU) to grade the scientific evidence of an intervention’s effects should be used. Local prioritisation projects with limited resources at their disposal should describe (text) their appraisal of the scientific evidence and reference the scientific sources used. The strength of evidence should be expressed in numbers only when supporting a conclusion of a systematic review by SBU, or other literature reviews of good quality.
    • Prioritisation projects having access to health economic evaluation should, until further notice, adhere to the approach used by the National Board of Health and Welfare and present cost-effectiveness on a scale from low to very high cost per life-year gained or cost per quality-adjusted life-year. Economic evidence should be presented according to the principles applied by the National Board of Health and Welfare. In local projects with limited resources, or problems in consistently acquiring information on cost effectiveness, we recommend that the authors at least discuss cost effectiveness in cases where the priority ranking would be decisively affected when costs are weighed in.
    • A 10-level ranking list should be used. The ranking list should be complemented by a “don’t do” list for methods that should not be used at all, or not used routinely, and a research and development (R&D) list for methods where the evidence still insufficient to motivate their use in standard practice. In the absence of an objective quantitative/mathematical method, a qualitative method should be used in the appraisal. Here too, we believe that it is not yet possible to establish standard criteria to determine within which ranking level a prioritisation object should fall.
    • Results should be presented as a ranking list. The parameters used as a basis for prioritisation should also be presented in a uniform manner in ranking lists that are shared with other parties. For pedagogic reasons, details concerning language and format need to be adapted to the respective target groups.
    • Thresholds for what constitutes an acceptable coverage of need (care quality, volume, and percentage of the patient group with access to services) are regional and local issues, and hence are not included in the national model.
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 129.
    Carlsson, Per
    et al.
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi.
    Kärvinge, Christina
    Socialstyrelsen, Stockholm.
    Broqvist, Mari
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Eklund, Kristina
    Socialstyrelsen, Stockholm.
    Hallin, Bo
    Västra Götalandsregionen.
    Jacobsson, Catrine
    Svensk sjuksköterskeförening/Vårdförbundet.
    Jacobsson Ekman, Gunilla
    Stockholms läns landsting.
    Källgren Peterson, Christina
    Landstinget i Östergötland.
    Lindh, Marion
    Stockholms läns landsting.
    Nordlander, Britt
    Svenska Läkaresällskapet.
    Rosén, Per
    Södra sjukvårdsregionen.
    Sjöblom, Urban
    Södra sjukvårdsregionen.
    Sohlberg, Anna
    Socialstyrelsen.
    Nationell modell för öppna vertikala prioriteringar inom svensk hälso- och sjukvård2007Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    En arbetsgrupp med personer från Socialstyrelsen och PrioriteringsCentrum, andra organisationer som arbetat med vertikala prioriteringar såsom Landstinget i Östergötland, Stockholms läns landsting, Västra Götaland, Södra sjukvårdsregionen, Svenska Läkaresällskapet, Svensk sjuksköterskeförening och Vårdförbundet har tagit fram detta förslag. Förslaget har fortlöpande förankrats hos Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter och Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund som kunnat lämna synpunkter på utformningen av  odellen.Dessutom har rapporten varit föremål för granskning och diskussion vid ett möte med inbjudna representanter från övriga landsting, Läkemedelsförmånsnämnden och flera yrkesorganisationer. Synpunkter har också inkommit från ett seminarium som arrangerades av PrioNet, ett nätverk av personer med intresse för prioriteringar.

    Den arbetsmodell som beskrivs i kapitel 4 ska kunna användas i alla sammanhang där vertikala prioriteringar sker såsom aktiviteter som arrangeras av staten, landsting, kommuner, kliniker, professionella grupper eller motsvarande.

    Rapporten är skriven på ett sådant sätt att den ska kunna användas i första hand som ett stöd till dem som bedriver utvecklingsarbete rörande prioriteringar. Vi tror att innehållet måste anpassas till olika verksamheter eller personalgruppers specifika behov med hjälp av kompletterande exempel och vissa förenklingar. Texten måste givetvis också anpassas till de kunskaper och tidigare erfarenheter som den aktuella målgruppen har när det gäller arbete med öppna prioriteringar. Sådana situations- och verksamhetsanpassade versioner måste det åligga varje sjukvårdshuvudman och andra berörda organisationer att utarbeta. PrioriteringsCentrum, Socialstyrelsen och andra parter som deltagit aktivt i detta arbete kan givetvis vara behjälpliga i arbetet med att bearbeta denna rapport för olika målgrupper.

    Frågan om när och hur arbetet med vertikala prioriteringar ska bedrivas i praktiken kan också endast besvaras lokalt. Det är i första hand ett  nsvar för huvudmännen att ta ansvar för implementeringen. Professionella organisationer har också en viktig roll. Myndigheter, universitet och kunskapscentra ska vara ett stöd till huvudmännen.

    Utgångspunkten i modellutvecklingen är Riksdagens beslut om prioriteringar. När det finns oklarheter om hur dessa riktlinjer ska omsättas i praktiken eller att praktiken kan förefalla i konflikt med principerna har vi påpekat detta.

    • När man står inför ett val - oavsett om det handlar om att fördela nya resurser till olika ändamål eller att genomföra besparingar - kan det vara en fördel att kunna rangordna tänkbara valmöjligheter i enprioriteringsordning. I vår modell innebär prioritering enbart att de relevanta alternativen rangordnas. Konsekvenserna av denna rangordning är inte på förhand given utan kan ligga till grund såväl för tillskott av resurser som för ransonering av något slag.
    • Vid en vertikal prioritering är det en fördel att organisera prioriteringsarbetet så att det utgår från en grov uppdelning i hälsoproblem/sjukdomsgrupper. En sådan uppdelning innebär i regel att flera organisationsenheter/kliniker, specialiteter eller yrkesgrupper berörs och man får en mer allsidig belysning av problemet. Dessutom utgår man från ett patient/befolkningsperspektiv vilket förefaller mer ändamålsenligt än ett organisatoriskt/personalperspektiv.
    • Det som rangordnas och som någon väljer mellan benämner vi prioriteringsobjekt. Vi föreslår att prioriteringsobjektet utgörs av olika kombinationer av hälsotillstånd och åtgärder1. När det gäller att bestämma en lämplig detaljeringsgrad måste det avgöras utifrån sammanhanget prioriteringar ska göras i. En utgångspunkt är att fokusera på typfall, vård som representerar stor volym och kontroversiell vård.
    • Alla former av vertikala prioriteringar ska baseras på de etiska principer som riksdagen beslutat ska gälla vid prioriteringar inom  hälso- och sjukvården. De etiska principerna behöver dock göras kända, förtydligas och eventuellt kompletteras för att kunna omsättas i praktiska prioriteringar. Vidare anser vi att riksdagens fyra så kallade prioriteringsgrupper inte ska ingå i modellen.
    • Människovärdesprincipen, som innebär att alla människor bör ha lika värde och samma rätt till vård oberoende av personliga egenskaper och funktioner i samhället, är den självklara utgångspunkten vid prioriteringar. När personliga egenskaper såsom ålder, kön, livsstil eller funktion hos en grupp är ett uttryck för att speciella behov föreligger så att nytta med insatserna blir olika ska de personliga egenskaperna kunna beaktas i en prioritering på gruppnivå. Frågan om hur externa effekter, d v s effekten av en insats för närstående och andra grupper än den individ som är direkt berörd av insatsen, ska värderas vid en prioritering behöver diskuteras ytterligare.
    • Med behov av hälso- och sjukvård menas både tillståndets svårighetsgrad och den förväntade nyttan av en åtgärd. Som patient har man endast behov av sådana vårdåtgärder som man förväntas ha nytta av. Motsatt gäller att en människa enligt detta sätt att definiera behov inte behöver åtgärder som inte förbättrar hälsan och livskvaliteten, sådana som hon inte har nytta av. Här har givetvis hälso- och sjukvården ett ansvar att lotsa människor de kommer i kontakt med, och som far illa på något sätt, till andra lämpliga aktörer.
    • Riksdagens riktlinjer, när det gäller kostnadseffektivitetsprincipen (tillämpad för enskilda patienter), är för begränsad för att vägleda vid vertikala prioriteringar som gäller prioritering på gruppnivå. Regeringen konstaterade redan i prioriteringspropositionen att det är angeläget att skilja på en kostnadseffektivitetsprincip som gäller val mellan olika åtgärder för den enskilde patienten (där principen kan tillämpas som utredningen föreslår) och på hälso- och sjukvårdens strävan efter en hög kostnadseffektivitet när det gäller vårdens verksamhet i allmänhet. Här stödjer vi oss på Riksdagens direktiv till Läkemedelsförmånsnämnden. Nämnden ska vid beslut om subvention (prioriteringar) av ett läkemedel bl a bedöma om det är  kostnadseffektivt i ett samhälleligt perspektiv, vilket innebär att man ställer patientnyttan av läkemedlet mot kostnaden. I bedömningen ska kostnadseffektiviteten vägas samman med behovs- och solidaritetsprincipen och människovärdesprincipen.
    • Den föreslagna arbetsmodellen överensstämmer i allt väsentligt  med den arbetsmodell som används av Socialstyrelsens vid framtagning av nationella riktlinjer. Det är inte möjligt att rymma alla aspekter som kan vara aktuella att beakta vid beskrivning av en nationell arbetsmodell. Man måste därför utgå från modellen och fundera på vilka andra relevanta aspekter som dessutom bör vägas in. T ex kan den internationella klassifikationen för funktionsförmåga (ICF) användas som vägledning.
    • På grund av den stora variationsrikedomen av effektmått i olika verksamheter och de begränsade erfarenheter som finns att arbeta med sådana explicita gränsvärden anser vi att det är för tidigt att rekommendera en enhetlig indelning i t ex risknivåer. Det är dock viktigt att de som arbetar med prioriteringar redovisar hur de har resonerat.
    • SBU:s klassifikation för att gradera den vetenskapliga evidensen för en åtgärds effekt bör användas i första hand. Lokala prioriteringsprojekt med begränsade resurser till sitt förfogande föreslås redovisa bedömningen av det vetenskapliga underlaget med ord och referera till det kunskapsunderlag som använts. Evidensstyrkan bör endast uttryckas med siffror då man stöder en slutsats på en systematisk kunskapsöversikt från SBU eller en annan översikt av god kvalitet.
    • Prioriteringsarbeten där hälsoekonomiska data finns tillgängliga bör tills vidare ansluta till Socialstyrelsens arbetssätt och ange kostnadseffektivitet i en skala från låg till mycket hög kostnad per vunnet levnadsår eller kostnad per kvalitetsjusterat levnadsår. Den hälsoekonomiska evidensen bör redovisas i enlighet med de principer som Socialstyrelsen tillämpar. I lokala projekt med små resurser eller svårigheter att konsekvent få fram uppgifter om kostnadseffektivitet rekommenderar vi att man åtminstone resonerar om kostnadseffektivitet i de fall prioriteringsordningen på ett avgörande sätt påverkas när kostnaderna vägs in.
    • Tio nivåer bör användas för rangordning samt att rangordningslistan kompletteras med en ”icke-göra-lista” för metoder som inte bör utföras alls eller rutinmässigt samt en FoU-lista för metoder där det fortfarande saknas tillräcklig evidens för att kunna motivera ett införande i rutinsjukvården. Sammanvägningen sker företrädesvis med en kvalitativ metod i avsaknad av en invändningsfri  kvantitativ/matematisk metod. Likaså tror vi att det för närvarade inte är möjligt att fastställa entydiga kriterier som avgör inom vilken rangordningsnivå ett prioriteringsobjekt ska hamna.
    • Resultatet bör presenteras i form av en rangordningslista. De parametrar som ligger till grund för prioriteringen bör också på ett enhetligt sätt redovisas i sådana rangordningslistor som visas för andra. I detalj kan språket och utseendet av pedagogiska skäl behöva anpassas för respektive målgrupp.
    • Gränser för vad som är acceptabel behovstäckning (vårdkvalitet, mängd liksom andel av de i patientgrupp som får tillgång till insatsen) är en regional och lokal fråga och ingår därför inte i den nationella modellen.
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 130.
    Carlsson, Per
    et al.
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi.
    Schulman, Kevin
    Burke, Jennifer
    Drummond, Michael
    Davies, Linda
    Gruger, Jans
    Harris, Anthony
    Lucioni, Carlo
    Gisbert, Ramon
    Llana, Ted
    Tom, Eric
    Bloom, Bernard
    Willke, Richard
    Glick, Henry
    Resource costing for multinational neurologic clinical trials: methods and results1998Ingår i: Health Economics, ISSN 1057-9230, E-ISSN 1099-1050, Vol. 7, nr 7, s. 629-638Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 131.
    Carlsson, Per
    et al.
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi.
    Waldén, Mauritz
    Acosta, Stefan
    Pettersson, Silas
    Dahlstrand, Christer
    A Cost-Effectiveness Analysis of Transurethral Resection of the Prostate and Transurethral Microwave Thermotherapy for Treatment of Benign Prostatic Hyperplasia: Two-Year Follow-up1998Ingår i: Scandinavian Journal of Urology and Nephrology, ISSN 0036-5599, E-ISSN 1651-2065, Vol. 32, nr 3, s. 204-210Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

      

  • 132. Cars, Otto
    et al.
    Mölstad, Sigvard
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Allmänmedicin.
    Melander, Arne
    Variation in antibiotic use in the European Union2001Ingår i: The Lancet, ISSN 0140-6736, E-ISSN 1474-547X, Vol. 357, s. 1851-1853Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 133.
    Carstensen, John
    et al.
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Tema hälsa och samhälle.
    Billström, R
    Universitetssjukhuset i Lund.
    Gruber, A
    Karolinska universitetssjukhuset.
    Hellström-Lindberg, E
    Karolinska universitetssjukhuset.
    Höglund, M
    Akademiska sjukhuset i Uppsala.
    Karlsson, Karin
    Hematologi Lunds universitet.
    Stockelberg, D
    Sahlgrenska universitetssjukhuset.
    Wahlin, A
    Norrlands universitetssjukhus.
    Åström, M
    Universitetssjukhuset i Örebro.
    Arnesson, C
    Universitetssjukhuset i Lund.
    Brunell-Abrahamsson, U
    Akademiska sjukhuset i Uppsala.
    Fredriksson, E
    Karolinska universitetssjukhuset.
    Holmberg, E
    Sahlgrenska universitetssjukhuset.
    Wiklund, F
    Norrlands universitetssjukhus.
    Juliusson, Gunnar
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för biomedicin och kirurgi, Onkologi. Östergötlands Läns Landsting, Kirurgi- och onkologicentrum, Hematologiska kliniken US.
    Nordenskjöld, Kerstin
    Attitude towards remission induction for elderly patients with acute myeloid leukemia influences survival2006Ingår i: Leukemia, ISSN 0887-6924, E-ISSN 1476-5551, Vol. 20, nr 1, s. 42-47Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Combination chemotherapy may induce remission from acute myeloid leukemia (AML), but validated criteria for treatment of elderly are lacking. The remission intention (RI) rate for elderly patients, as reported to the Swedish Leukemia Registry, was known to be different when comparing the six health care regions, but the consequences of different management are unknown. The Leukemia Registry, containing 1672 AML patients diagnosed between 1997 and 2001, with 98% coverage and a median follow-up of 4 years, was completed with data from the compulsory cancer and population registries. Among 506 treated and untreated patients aged 70 -79 years with AML (non-APL), there was a direct correlation between the RI rate in each health region (range 36 -76%) and the two-year overall survival, with no censored observations (6 -21%) (χ2 for trend=11.3, P<0.001, r2=0.86, P<0.02, nonparametric). A 1-month landmark analysis showed significantly better survival in regions with higher RI rates (P=0.003). Differences could not be explained by demographics, and was found in both de novo and secondary leukemias. The 5-year survival of the overall population aged 70 -79 years was similar between the regions. Survival of 70 -79-year-old AML patients is better in regions where more elderly patients are judged eligible for remission induction. © 2006 Nature Publishing Group All rights reserved.

  • 134.
    Ceder, Monika
    et al.
    Östergötlands Läns Landsting.
    Garpenby, Peter
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Patientinformation avseende bröstcancer och diabetes: en utvärdering1998Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Avsikten med studien var att i första hand undersöka hur patientinformation uppfattas av personer med två sjukdomar - bröstcancer och diabetes. den patientinformation som avsågs var dels information från hälso- och sjukvården och dels information från andra källor. Ett delsyfte var att låta personer med erfarenhet av tidigare nämnda sjukdomar bedöma den patientinformation avseende bröstcancer och diabetes som finns i den medicinska faktadatabasen MARS. Underlaget för studien utgörs av materiel från fokusgrupper och efterföljande telefonintervjuer.

  • 135.
    Chatziarsenis, Marios
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Allmänmedicin. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    New policies at Nosokomio Neapolis: introducing small areas research and development in a Cretan primary/hospital care setting1999Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The present thesis gives an account of the scheduled transformation of a combined Hospital and Primary Health Care institution, Nosokomio Neapolis, in a semi-rural community on Crete to an integrated population health research and development (R&D) centre by relatively minor organisational updatings and focused scientific studies with academic and political support and supervision. This process has engaged the whole local team, and the thesis is concerned with some of its bearing "Ariadne threads". First, the health systems perspective and framework of the Nosokomio Neapolis are described, including opportunities and scope of the directed, needs-and-outcome-oriented R&D undertaken also outside the focus of the present thesis, e.g. osteoporosis, cardiovascular diseases and accidents (I).

    Then, and new to Greece, three different and complementary lines are drawn concerning primary health care (PHC) quality assurance research in the three ages and with an epidemiological, risk factor and staff emphasis, respectively. The first of them is the primary prevention sector of immunisation in Cretan schoolchildren, where insufficient levels were found and measures of improvement implemented (II). The second concerns the determination of hepatitis A, B, and C markers and assessment of immunisation status in the Neapolis prison inmates and staff, and showing that both are high risk groups, where secondary and tertiary preventive measures are highly warranted (III). In the third age, research focused upon staff capacity regarding PHC physicians' level of knowledge and patterns of practices related to dementia in two European Regions; Crete, Greece and OstergOtland, Sweden. This is predominantly a tertiary preventive sector, where the care organisation is instrumentaL The study showed in the younger Greek PHC physicians a need for quality improvement, in particular in relation to Alzheimer's disease (IV).

    The final, fifth and sixth papers give an overview of the decisive step out to society, by a specially designed questionnaire, in order to achieve community involvement: a vital requirement for population participation and shar-ingjn the decentralised work towards Health For All by year 2000 and beyond (V - VI). The general conclusion of the thesis is that the new policies of small-areas action R&D in the community are both needed and relevant in the primary health care of Cretan and other Mediterranean areas.

  • 136.
    Chtziarsenis, M
    et al.
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Allmänmedicin.
    Lionis, C
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Allmänmedicin.
    Makri, E
    Sapouna, K
    Fioretos, M
    Faresjö, Tomas
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Allmänmedicin.
    Mavromanolakis, M
    Vlachonikolis, J
    Trell, Erik
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Allmänmedicin.
    Bringing community involvement into a Cretan primary/hospital care centrel.1999Ingår i: Journal of medical systems, ISSN 0148-5598, E-ISSN 1573-689X, Vol. 23, s. 123-131Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 137.
    Chtziarsenis, M
    et al.
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Allmänmedicin.
    Miyakis, S
    Faresjö, Tomas
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Allmänmedicin.
    Fioretos, M
    Trell, Erik
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Allmänmedicin.
    Lionis, C
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Allmänmedicin.
    Is there room for General Practice in Penitentiary Instituions? Screening and vaccinating high risk groups against hepatitis.1999Ingår i: Family Practice, ISSN 0263-2136, E-ISSN 1460-2229, Vol. 16, s. 366-368Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 138. Cucchiara, B
    et al.
    Kasner, SE
    Wolk, DA
    Lyden, PD
    Knappertz, VA
    Ashwood, T
    Odergren, T
    Nordlund, Anders
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Rikscentrum arbetslivsinriktad rehabilitering IHS.
    Lack of hemispheric dominance for consciousness in acute ischaemic stroke2003Ingår i: Journal of Neurology, Neurosurgery and Psychiatry, ISSN 0022-3050, E-ISSN 1468-330X, Vol. 74, nr 7, s. 889-892Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: Previous reports have suggested left hemispheric dominance for maintaining consciousness, although there is controversy over this claim. Objective: To compare early impairment of level of consciousness between patients with right and left hemispheric stroke. Methods: Data from 564 patients with ischaemic stroke enrolled in the placebo arm of a trial of a putative neuroprotectant were analysed. All patients had major hemispheric stroke with cortical dysfunction, visual field deficit, and limb weakness, with symptom onset within 12 hours of enrolment. Patients were prospectively evaluated on a predefined scale (1-6, 1 = fully awake, higher scores representing greater impairment) to measure level of consciousness at multiple time points over the initial 24 hours after presentation. The National Institutes of Health (NIH) stroke scale score at presentation and infarct volume at 30 days were determined. Results: Some degree of impairment in level of consciousness was observed in 409 of the 564 patients (73%). Median maximum sedation score was 2 for both right and left hemispheric stroke (p = 0.91). Mean sedation score over 24 hours was 1.5 for both right and left stroke (p = 0.75). There was no difference between level of consciousness scores in right and left stroke at any individual time point during the 24 hour monitoring period. No association between side and impairment in level of consciousness was seen after adjustment for stroke severity and infarct volume. Conclusions: In contrast to previous reports, there was no evidence for hemispheric dominance for consciousness in the setting of a major hemispheric stroke.

  • 139. Cucchiara, BL
    et al.
    Kasner, SE
    Messe, SR
    Lyden, PD
    Knappertz, VA
    Ashwood, T
    Odergren, T
    Nordlund, Anders
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Rikscentrum arbetslivsinriktad rehabilitering IHS.
    Adjusting for the NIH stroke scale bias toward left hemisphere stroke.2004Ingår i: 29th International Stroke Conference,2004, 2004Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 140. Cuttini, M.
    et al.
    Casotto, V.
    Kaminski, M.
    de Beafort, I.
    Berbik, I.
    Hansen, G.
    Kollée, L.
    Kucinskas, A.
    Lenoir, S.
    Levin, A.
    Orzalesi, M.
    Persson, Jan
    Linköpings universitet, Tekniska högskolan. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi.
    Rebagliato, M.
    Reid, M.
    Saracci, R.
    Should euthanasia be legal? An international survey of neonatal intensive care units staff2004Ingår i: Archives of Disease in Childhood, ISSN 0003-9888, E-ISSN 1468-2044, Vol. 89, nr 1Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Objective: To present the views of a representative sample of neonatal doctors and nurses in 10 European countries on the moral acceptability of active euthanasia and its legal regulation. Design: A total of 142 neonatal intensive care units were recruited by census (in the Netherlands, Sweden, Hungary, and the Baltic countries) or random sampling (in France, Germany, Italy, Spain, and the United Kingdom), 1391 doctors and 3410 nurses completed an anonymous questionnaire (response rates 89% and 86% respectively). Main outcome measure: The staff opinion that the law in their country should be changed to allow active euthanasia "more than now". Results: Active euthanasia appeared to be both acceptable and practiced in the Netherlands, France, and to a lesser extent Lithuania, and less acceptable in Sweden, Hungary, Italy, and Spain. More then half (53%) of the doctors in the Netherlands, but only a quarter (24%) in France felt that the law should be changed to allow active euthanasia "more than now". For 40% of French doctors, end of life issues should not be regulated by law. Being male, regular involvement in research, less than six years professional experience, and having ever participated in a decision of active euthanasia were positively associated with an opinion favouring relaxation of legal constraints. Having had children, religiousness, and believing in the absolute value of human life showed a negative association. Nurses were slightly more likely to consider active euthanasia acceptable in selected circumstances, and to feel that the law should be changed to allow it more than now. Conclusions: Opinions of health professionals vary widely between countries, and, even where neonatal euthanasia is already practiced, do not uniformly support its legalisation.

  • 141.
    Davidson, Kristina
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Socialmedicin och folkhälsovetenskap. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Trell, Erik
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Allmänmedicin. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Lionis, C
    University of Crete, Heraklion, Greece .
    Koutis, A
    University of Crete, Heraklion, Greece .
    Faresjö, Tomas
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Timpka, Toomas
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Socialmedicin och folkhälsovetenskap. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Fioretos, M
    University of Crete, Heraklion, Greece .
    Following the thread of Ariadne to the health of women1996Ingår i: Health Care for Women International, ISSN 0739-9332, E-ISSN 1096-4665, Vol. 17, nr 3, s. 201-208Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The health of women has risen to a priority position in medical research. Comparative studies of female morbidity are called for as an intermediary stage for generation of hypotheses and design of deeper studies of determinants, such as social, ecological, and individual factors. In previous studies, we have noted differences in female hospitalization between Heraklion in Greece and Linköping in Sweden. They were related to age and to urban versus rural dwelling, and fit projections for a more archaic and a more technocratic society, respectively. This paper aims at showing how the study of women's health may proceed from relevant hospitalization observations to the next level, of exploring already available indicators of self‐perceived health in elderly females.

  • 142.
    Davidson Söderman, Kristina
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Socialmedicin och folkhälsovetenskap. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Hospital admissions in Greece and Sweden: a comparative study of two communities2002Licentiatavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This thesis reports comparative studies of admissions to regional hospitals in two communities, one in Greece and one in Sweden, during a two-year period, 1986-1987. The comparison was made using care episode diagnoses coded in the International Classification of Diseases, ICD 9. All cases hospitalised during this period were distributed by age, sex, residence and diagnoses.

    The results indicate that even if there were cultural and socio-economic differences between the two areas, there were also important similarities in the hospitalisation patterns. The hospitalisations seemed to be more equally distributed between the sexes and between urban and rural areas in Sweden than in Greece, where it appeared that the rural population, and women in particular, did not get hospital care according to their needs. It was also found that study of hospital admission is associated with methodological difficulties because the use of hospital services is a complex phenomenon. The thesis includes discussions about the variety of factors that can have influenced the results.

    Delarbeten
    1. Hospital admissions in two European landscapes - comparison between Heraklion, Greece and Linköping
    Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Hospital admissions in two European landscapes - comparison between Heraklion, Greece and Linköping
    Visa övriga...
    1993 (Engelska)Ingår i: International Journal of Health Sciences, ISSN 0924-2287, Vol. 4, s. 33-39Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
    Abstract [en]

    The study describes a comparison of hospital admissions during a two-year period between a regional hospital in Heraklion (Greece) and a regional hospital in Linköping (Sweden). The findings are considered mainly in terms of health care delivery and utilization in relation to various types of demographic factors.

    The results indicate that despite the different cultural and socio-economic environments in the studied districts, there are important similarities of hospitalisation pattern in the urban areas. However, there are also notable differences. The hospitalisation pattern seems to be more equally distributed between sexes and between urban and rural areas in Linköping (Sweden) than in Heraklion (Greece), where it appeared that the rural population, and women in particular, did not get hospital care according to their needs.

    Nyckelord
    delivery of health care, quality of health care, rural population, greece, sweden
    Nationell ämneskategori
    Medicin och hälsovetenskap
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:liu:diva-102731 (URN)
    Tillgänglig från: 2013-12-19 Skapad: 2013-12-19 Senast uppdaterad: 2014-01-22
    2. Hospital admissions for different cancer diagnosis: a comparison between two European landscapes
    Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Hospital admissions for different cancer diagnosis: a comparison between two European landscapes
    Visa övriga...
    1994 (Engelska)Ingår i: Anticancer Research, ISSN 0250-7005, E-ISSN 1791-7530, Vol. 14, nr 5B, s. 2167-2170Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
    Abstract [en]

    Cancer frequency has been studied in a Department of Crete and a Department of Sweden, using in-patient data collected in the Departmental Hospitals, for a two-year period. The results of the study suggest that similar trends exist in the prevalence of different forms of cancer between the two areas studied, as well as some significant differences. The differences observed concern mainly the frequency of cancers of the lung, prostate, bladder and large bowel among men and breast and large bowel among women. These findings could to a great extent be explained by life-style and environmental differences between the two areas and are consistent with data concerning the cancer mortality in the two countries.

    Nationell ämneskategori
    Medicin och hälsovetenskap
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:liu:diva-102733 (URN)7840518 (PubMedID)
    Tillgänglig från: 2013-12-19 Skapad: 2013-12-19 Senast uppdaterad: 2017-12-06
    3. Following the thread of Ariadne to the health of women
    Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Following the thread of Ariadne to the health of women
    Visa övriga...
    1996 (Engelska)Ingår i: Health Care for Women International, ISSN 0739-9332, E-ISSN 1096-4665, Vol. 17, nr 3, s. 201-208Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
    Abstract [en]

    The health of women has risen to a priority position in medical research. Comparative studies of female morbidity are called for as an intermediary stage for generation of hypotheses and design of deeper studies of determinants, such as social, ecological, and individual factors. In previous studies, we have noted differences in female hospitalization between Heraklion in Greece and Linköping in Sweden. They were related to age and to urban versus rural dwelling, and fit projections for a more archaic and a more technocratic society, respectively. This paper aims at showing how the study of women's health may proceed from relevant hospitalization observations to the next level, of exploring already available indicators of self‐perceived health in elderly females.

    Ort, förlag, år, upplaga, sidor
    Routledge, 1996
    Nationell ämneskategori
    Medicin och hälsovetenskap
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:liu:diva-102734 (URN)10.1080/07399339609516235 (DOI)8852222 (PubMedID)
    Tillgänglig från: 2013-12-19 Skapad: 2013-12-19 Senast uppdaterad: 2017-12-06Bibliografiskt granskad
  • 143.
    Davidson, Thomas
    et al.
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi.
    Levin, Lars-Åke
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi.
    Do individuals consider expected income when valueing health states?2007Ingår i: iHEA, the 6th world congress on health economics,2007, 2007Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

       

  • 144.
    Davidson, Thomas
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Levin, Lars-Åke
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Kostnaden för förmaksflimmer i Östergötland2006Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Förmaksflimmer (FF) är den vanligaste förekomna arytmin i Sverige. Att ha FF innebär en ökad risk för att drabbas av stroke och den huvudsakliga behandlingen går därför ut på att motverka stroke genom antikoagulationsbehandling med warfarin. Det finns tidigare ingen beräkning på hur mycket FF kostar i Sverige och med anledning av att nya behandlingsmetoder och läkemedel kan förväntas komma inom en snar framtid finns ett behov av att veta hur mycket resurser som FF förbrukar idag. Syftet med den här rapporten var därför att beräkna kostnaden för FF i Östergötland. Detta gjordes genom att samtliga relevanta kostnadsposter identifierades och kvantifierades till lämpliga enheter. Därefter beräknades kostnaden i en modell, både för dagens situation men också genom en prognos för de närmaste åren. Fokus har varit på de komplikationer som FF ger ökad risk för, samt behandlingar för att minska denna risk. Behandlingen syftar oftast inte till att bota själva flimret utan till att motverka de risker för komplikationer som FF för med sig.

    Tre möjliga alternativ för patienter med FF inkluderades i beräkningen; behandling med warfarin, behandling med ASA eller ingen behandling. Endast patienter med måttlig eller hög risk för stroke inkluderades i beräkningen. Endast omkring 50 procent av alla patienterna får idag warfarin vilket betyder att underbehandling föreligger eftersom nästan alla patienter med FF är rekommenderade att behandlas med warfarin.Den totala kostnaden för FF i Östergötland har beräknats till 137 miljoner kronor år 2006 och prognostiserats till 155 miljoner kronor år 2008 och 177 miljoner kronor år 2010, vilket är en ökning med nästan 30 procent på fyra år. Om endast de direkta kostnaderna inkluderas är kostnaden 115 miljoner kronor år 2006. Kostnaden för stroke är den största enskilda kostnaden och står för 84 procent av den totala kostnaden när även de indirekta kostnaderna inkluderas.

    Eftersom prevalensen av FF stiger hos personer över 60 år och är mycket hög hos personer över 80 år förväntas antalet personer med FF öka i takt med att andelen äldre i samhället ökar. Denna ökning förväntas fortsätta under lång tid vilket leder till kraftigt ökade kostnader för samhället till följd av FF. Eftersom nya behandlingar för att både bota flimret samt att motverka stroke är under utveckling är det dock möjligt att detta på sikt kan hålla ner kostnaderna jämfört med beräkningen i denna rapport.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Kostnaden för förmaksflimmer i Östergötland
  • 145.
    Edell-Gustafsson, Ulla
    et al.
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för medicin och vård, Omvårdnad.
    Carstensen, John
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Tema hälsa och samhälle.
    Regestein, Quentin
    Swahn, Eva
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för medicin och vård, Kardiologi. Östergötlands Läns Landsting, Hjärtcentrum, Kardiologiska kliniken.
    Svanborg, Eva
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för nervsystem och rörelseorgan, Klinisk Neurofysiologi. Östergötlands Läns Landsting, Rekonstruktionscentrum, Neurofysiologiska kliniken US.
    Hyperarousal, depression and quality of life - Validity and reliability of the Swedish version of the Hyperarousal Scale2006Ingår i: Scandinavian Journal of Caring Sciences, ISSN 0283-9318, E-ISSN 1471-6712, Vol. 20, nr 1, s. 58-67Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Aim: Research focusing on hyperarousability in association with general sensitivity to stress has increased. This study aimed to: (i) describe values for self-reported hyperarousal behaviour traits, depression, sleeplessness behaviour and health-related quality of life [The Short Form 36 Health Survey Questionnaire (SF-36)] in a gender-stratified random sample from the Swedish population, and (ii) test the validity and reliability of the Swedish version of the Hyperarousal Behavioural Trait Scale (H-scale). Methods: In this study, 402 women and 391 men from Sweden were included. A test-retest study was performed on 297 subjects. Results: The total mean score on the H-scale was 29.5 (SD 10.0, 95% CI 28.8-30.2). Compared to men, women scored higher on the H-scale (total score, sub-scales and many items), whereas no evidence of an age trend was seen. The H-scale has proven to be a valid and reliable scale. Pearson's correlation coefficient showed similar magnitude and direction between the H-scale and the Zung's Self-rating Depression Scale, as between the H-scale and the Vicious Cycle of Sleeplessness Behaviour Scale, Vitality, Mental Health and the Mental Component Summary index on the SF-36 respectively. The Cronbach's alpha for the H-scale was 0.84 and estimated stability test-retest point of time varies between 0.73 and 0.80. Conclusions: This study indicates gender differences in response style in association with altered health-related quality of life. The H-scale is a valid and reliable self-reported scale for measuring hyperarousal behavioural trait research outcome in clinical practice. © 2006 Nordic College of Caring Science.

  • 146. Edvarsson, M
    et al.
    Sund-Levander, Märtha
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Wahren, Lis Karin
    Linköpings universitet, Institutionen för vård och välfärd. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Grodzinsky, Ewa
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Östergötlands Läns Landsting, Närsjukvården i västra Östergötland, Forsknings- och utvecklingsenheten för Närsjukvården i Östergötland.
    Comparison of levels for immuniglobulin A, G, M and complement factors C3 and C4 in individuals 80 years and older, with current refrernce values2004Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 147.
    Ekberg, Kerstin
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Rikscentrum arbetslivsinriktad rehabilitering IHS.
    Arbetslivsinriktad rehabilitering2004Ingår i: Arbetsliv och hälsa 2004 / [ed] Rolf Å Gustafsson och Ingvar Lundberg, Stockholm: Liber Idéförlag , 2004, 1, s. 365-380Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Den här antologin presenterar aktuell forskning kring hälsa och ohälsa inom svenskt arbetsliv under de senaste åren.Läs merBoken, som till stor del skrivits av forskare på Arbetslivsinstitutet, ger en bred analys av arbetslivets villkor och dess utvecklingsmöjligheter. Några exempel på områden som tas upp är sjukskrivningar, förtidspensioneringar, inflytande på arbetsplatsen och nedskärningar inom skola, vård och omsorg

  • 148.
    Ekberg, Kerstin
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Rikscentrum arbetslivsinriktad rehabilitering IHS. Östergötlands Läns Landsting, Folkhälsovetenskapligt centrum, Folkhälsovetenskapligt centrum.
    Rehabiliation and Health Promotion at the Work Place2002Ingår i: Humans in a Complex Environment,2002, 2002, s. 209-214Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 149.
    Ekberg, Kerstin
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Rikscentrum arbetslivsinriktad rehabilitering IHS.
    Sjukskriven - Arbetsplatsens betydelse för rehabilitering och hälsa2002Ingår i: Svensk rehabilitering, ISSN 1403-4468, Vol. 3Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 150.
    Ekberg, Kerstin
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Rikscentrum arbetslivsinriktad rehabilitering IHS.
    Vem hinner tänka på hälsa?2006Ingår i: Tid för utveckling? / [ed] Kerstin Ekberg, Lund: Studentlitteratur , 2006, 1, s. 133-160Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

      Tid, tidsanvändning och tidsbrist i arbetet är i fokus i debatten om de krav som det nya arbetslivet ställer. Vilka konsekvenser får sättet att organisera och rationalisera arbete för lärande, hälsa, jämställdhet och arbetsförhållanden? Forskare från fyra discipliner granskar och jämför skeenden i fyra offentliga organisationer som genomför organisationsförändringar. Boken vänder sig till alla, såväl studerande som yrkesverksamma, som hanterar arbetslivs-, organisations- och ledarskapsfrågor

1234567 101 - 150 av 995
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf