liu.seSök publikationer i DiVA
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
123 101 - 148 av 148
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 101.
    Lindberg, Malou
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Allmänmedicin. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Ahlner, Johan
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och vård, Klinisk farmakologi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Ekström, Tommy
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och vård, Lungmedicin. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Jonsson, Dick
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Möller, Margareta
    Linköpings universitet, Institutionen för nervsystem och rörelseorgan. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Asthma nurse practice improves outcomes and reduces costs in primary health care2002Ingår i: Scandinavian Journal of Caring Sciences, ISSN 0283-9318, E-ISSN 1471-6712, Vol. 16, nr 1, s. 73-78Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Objective. The aim of this study was to elucidate the care of patients with asthma in primary health care from medical, patient self-management, health, quality of live, and health economic perspectives.

    Methods. Asthma nurse practice (ANP), an alternative asthma self-management strategy, was compared with traditional asthma care in primary health care in southern Sweden regarding medical history, lifestyle, self-management, symptoms caused by asthma, effects on sick leave, state of health, quality of life and health care costs. The first part of the investigation comprised a retrospective study of a randomly selected sample of patient records of asthmatics (n=152). The second part, lasting 3 months, was prospective and included consecutive patients visits (n=347).

    Results. The ANP approach showed better results in most of the evaluated outcomes such as asthma quality documentation and self-management and the number of asthma symptoms was significantly lower. From a health economic perspective the results were encouraging with respect to ANP.

    Conclusion. This alternative asthma strategy, ANP, improved asthma care in primary health care and resulted in economic advantages in the health care sector. However the result may only be generalized to other practices working with asthma nurses in the same way.

  • 102.
    Lundin, Douglas
    et al.
    Läkemedelsförmånsnämnden.
    Carlsson, Per
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi.
    Levin, Lars-Åke
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi.
    Persson, Ulf
    Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi.
    Analys av kostnadseffektivitet i samhällsekonomiskt perspektiv2006Ingår i: Läkartidningen, ISSN 0023-7205, E-ISSN 1652-7518, Vol. 103, nr 47, s. 3716-3718Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 103. Martikainen, J
    et al.
    Henriksson, Martin
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi.
    Epävarmuuden hallinta taloudellisessa arvioinnissa - miten hallita epävarmuutta EVPI-analyysin avulla?2003Ingår i: Aiheita , ISSN 1236-9845, Vol. 3, s. 43-46Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 104.
    Månsson, Jörgen
    et al.
    Primary Health Care Centre Husläkarna i Kungsbacka.
    Marklund, Bertil
    Primary Health Care Research and Development Unit County Council Halland.
    Carlsson, Per
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi.
    Costs in primary care of investigating symptoms suspicious of cancer in a defined population2006Ingår i: Scandinavian Journal of Primary Health Care, ISSN 0281-3432, E-ISSN 1502-7724, Vol. 24, s. 243-250Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 105.
    Mårtensson, Jan
    et al.
    Landstinget Jönköping.
    Carlsson, Per
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Arvidsson, Eva
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Frank, Linda
    Landstinget Jönköping.
    Lindström, Kjell
    Landstinget Jönköping.
    Borgquist, Lars
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Allmänmedicin. Östergötlands Läns Landsting, Närsjukvården i västra Östergötland, Forsknings- och utvecklingsenheten för Närsjukvården i Östergötland. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Erfarenhet, kunskap och inställning till prioriteringar: En intervjustudie med personal i primärvården2006Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Den svenska primärvården med vårdcentraler har utvecklats under en 40-årsperiod. Utvecklingen har delvis varit en anpassning till den alltjämt dominerande specialistvården med anknytning till sjukhusen. I takt med den medicinteknologiska utvecklingen har det också skett en överföring av flera patientgrupper i öppna vårdformer och många av de stora folksjukdomarna utreds och behandlas numera i primärvården. Resurstillskottet till svensk primärvård har i relativa tal varit mindre än det till sjukhusvård under den 40-åriga perioden och det har skapat prioriteringsproblem.

    Frågor om hur prioriteringar går till och bör gå till blir alltmer aktuella i primärvården i takt med att man upplever att resurserna inte räcker till. Studier och diskussioner om prioriteringar saknas till stor del och det har inte funnits någon vana att hantera prioriteringssituationer inom primärvården. Inte heller har det funnits stöd eller verktyg för att underlätta prioriteringsarbetet för de som arbetar i primärvården.

    Detta projekt om prioriteringar i primärvård vill belysa hur primärvårdspersonal tänker och agerar i prioriteringsfrågor och hur prioriteringsarbetet sker i praktiken vid ett slumpmässigt urval av landets vårdcentraler. Vi anser därför att resultaten är representativa för svensk primärvård.

    Projektet utgår från Institutionen för hälsa och samhälle vid Linköpings universitet (Per Carlsson, Eva Arvidsson och Lars Borgquist) i samarbete med Primärvårdens FoU-enhet i Jönköpings läns landsting (Kjell Lindström, Jan Mårtensson och Linda Frank). Arbetet har genomförts med ekonomiskt stöd från forskningsprogrammet Sjukvårdens förändringar, ett samarbete mellan Region Skåne, Västra Götalands Regionen, Landstinget Västmanland, Landstinget i Östergötland, Stockholms läns landsting, Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting.

    Tack till alla de personer som medverkat vid intervjuerna, övriga personer i projektet samt anslagsgivaren.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Erfarenhet, kunskap och inställning till prioriteringar : En intervjustudie med personal i primärvården
  • 106.
    Nedlund, Ann-Charlotte
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi.
    Who is 'fair-minded people' in a 'messy business'? In search for trustworthy institutions in Swedish health care2007Ingår i: European Consortium for Political Research ECPR,2007, 2007Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 107.
    Nilsson, Erik
    et al.
    Department of Surgery, Motala Hospital, Motala.
    Ros, Axel
    Department of Surgery, Ryhov County Hospital, Jönköping.
    Rahmqvist, Mikael
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Bäckman, Karin
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Carlsson, Per
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Cholecystectomy: costs and health-related quality of life: a comparison of two techniques2004Ingår i: International Journal for Quality in Health Care, ISSN 1353-4505, E-ISSN 1464-3677, Vol. 16, nr 6, s. 473-482Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background. Outcomes of previous health economic evaluations comparing minilaparotomy cholecystectomy and laparoscopic cholecystectomy have been inconsistent.

    Objective. To compare costs for minilaparotomy cholecystectomy and laparoscopic cholecystectomy and to study changes in quality of life induced by these operations.

    Design. Single-blind, randomized controlled trial, run from 1 March 1997 to 30 April 1999.

    Setting. One university hospital and four non-university hospitals in Sweden.

    Main measures. Cost and perceived health estimation according to the global quality of life instrument EuroQol-5D.

    Results. Of 1719 cholecystectomy patients at five centres, 724 entered the trial and were treated with minilaparotomy cholecystectomy or laparoscopic cholecystectomy, 362 in each group. Total health care costs were less for minilaparotomy cholecystectomy than for laparoscopic cholecystectomy (median values US$2428 for minilaparotomy cholecystectomy versus US$2613 or US$3006 for laparoscopic cholecystectomy with 100 operations per year and reusable trocars or 50 operations per year and disposable trocars, respectively). There was no significant difference in total costs (including costs due to loss of production) between minilaparotomy cholecystectomy and laparoscopic cholecystectomy with 100 operations per year and reusable trocars in laparoscopic cholecystectomy (US$3731 versus US$3649, respectively). However, in calculations assuming 50 operations per year and disposable trocars in laparoscopic cholecystectomy, this technique was more expensive than minilaparotomy cholecystectomy (US$4042 versus US$3731). Health-related quality of life was slightly but significantly lower for the minilaparotomy cholecystectomy group 1 week after surgery. One month and 1 year postoperatively no difference between the randomized groups was found.

    Conclusion. Total costs did not differ between minilaparotomy cholecystectomy and laparoscopic cholecystectomy with high-volume surgery and disposable trocars, whereas laparoscopic cholecystectomy was more expensive with fewer operations and disposable trocars. The gain in health-related quality of life with laparoscopic cholecystectomy compared with minilaparotomy cholecystectomy was small and of limited duration.

  • 108.
    Nordfeldt, Sam
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Bernfort, Lars
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Arvidsson, Elisabeth
    Linköpings universitet, Institutionen för molekylär och klinisk medicin, Barn- och ungdomspsykiatri. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Sjukvårdens och skolans insatser för barn med AD/HD - föräldrars erfarenheter.: En intervjustudie2006Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna rapport är framtagen i ett samarbete mellan CMT, avdelningen för Barnoch ungdomspsykiatri vid IMK, Hälsouniversitetet i Linköping och Elevhälsan inom Specialverksamheter i Linköpings kommun. Tidigare har AD/HD och relaterade tillstånd belysts vad gäller epidemiologi, behandling och hälsoeffekter i CMT-rapport 2003:4. Nyligen har området studerats mer från ett samhällsperspektiv i CMT-rapport 2005:3. I denna tredje rapport tillförs ett anhörigperspektiv från intervjuer med anhöriga i Östergötland.

    I litteraturen har få utvärderingar från ett anhörigperspektiv av insatser vid AD/HD och relaterade tillstånd kunnat återfinnas. Det är vår förhoppning att denna rapport kan bidra till ett bredare perspektiv.

    Vi vill rikta ett varmt tack till alla deltagande familjer. Vi tackar även skolpsykiater Ann Fristedt och Elevhälsan i Linköpings kommun, docent Per Gustafsson och avdelningen för Barn- och Ungdomspsykiatri vid Hälsouniversitetet i Linköping, samt Landstinget i Östergötland som på olika sätt stöttat arbetet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Sjukvårdens och skolans insatser för barn med AD/HD - föräldrars erfarenheter : En intervjustudie
  • 109.
    Nordfeldt, Sam
    et al.
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi.
    Hanberger, Lena
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för molekylär och klinisk medicin, Pediatrik.
    Malm, Fredrik
    Linköpings universitet, Tekniska högskolan. Linköpings universitet, Institutionen för datavetenskap, MDALAB - Human Computer Interfaces.
    Ludvigsson, Johnny
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för molekylär och klinisk medicin, Pediatrik. Östergötlands Läns Landsting, Barn- och kvinnocentrum, Barn- och ungdomskliniken i Linköping.
    Development of a PC-based diabetes simulator in collaboration with teenagers with Type 1 diabetes2007Ingår i: Diabetes Technology & Therapeutics, ISSN 1520-9156, E-ISSN 1557-8593, Vol. 9, nr 1, s. 17-25Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: The main aim of this study was to develop and test in a pilot study a PC-based interactive diabetes simulator prototype as a part of future Internet-based support systems for young teenagers and their families. A second aim was to gain experience in user-centered design (UCD) methods applied to such subjects. Methods: Using UCD methods, a computer scientist participated in iterative user group sessions involving teenagers with Type 1 diabetes 13-17 years old and parents. Input was transformed into a requirements specification by the computer scientist and advisors. This was followed by gradual prototype development based on a previously developed mathematical core. Individual test sessions were followed by a pilot study with five subjects testing a prototype. The process was evaluated by registration of flow and content of input and opinions from expert advisors. Results: It was initially difficult to motivate teenagers to participate. User group discussion topics ranged from concrete to more academic matters. The issue of a simulator created active discussions among parents and teenagers. A large amount of input was generated from discussions among the teenagers. Individual test runs generated useful input. A pilot study suggested that the gradually elaborated software was functional. Conclusions: A PC-based diabetes simulator may create substantial interest among teenagers and parents, and the prototype seems worthy of further development and studies. UCD methods may generate significant input for computer support system design work and contribute to a functional design. Teenager involvement in design work may require time, patience, and flexibility. © Mary Ann Liebert, Inc.

  • 110.
    Nordin, P.
    et al.
    Dept of Surgery Östersund Hospital.
    Zetterström, H.
    Dept of Anaesthesia Östersund Hospital.
    Carlsson, Per
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi.
    Nilsson, E.
    Dept of Surgery Umeå University Hospital.
    Cost-effectiveness analysis of local, regional and general anaesthesia for inguinal hernia repair using data from a randomized clinical trial2007Ingår i: British Journal of Surgery, ISSN 0007-1323, E-ISSN 1365-2168, Vol. 94, s. 500-505Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

       

  • 111.
    Persson, Jan
    Linköpings universitet, Tekniska högskolan. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi.
    Assistive technology, socioeconomic analysis and policy making2004Ingår i: RESNA 27th International Conference on Technology and Disability: Research, Design, Practice and Policy,2004, 2004Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 112.
    Persson, Jan
    Linköpings universitet, Tekniska högskolan. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi.
    Hjälpmedel för funktionshindrade - kostnadseffektivitet2004Ingår i: Svenska Läkaresällskapets riksstämma,2004, 2004Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 113.
    Persson, Jan
    et al.
    Linköpings universitet, Tekniska högskolan. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi.
    Bernfort, Lars
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi.
    Borg, Erik
    Danermark, Berth
    Gullbrandsson, A.
    Hellbom, Gunn
    Husberg, Magnus
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi.
    Cost-effectiveness of a new regimen for rehabilitation at hard of hearing2004Ingår i: Health Technology Assessment Internationel HTAi,2004, 2004Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 114.
    Persson, Jan
    et al.
    Linköpings universitet, Tekniska högskolan. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi.
    Bernfort, Lars
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi.
    Hellbom, Gunn
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi.
    Danermark, Berth
    Örebro Universitet.
    Borg, Erik
    Ahlséns forskningsinstitut.
    Gullbrandsson, Ann
    Karlstad sjukhus.
    Husberg, Magnus
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi.
    Cost-effectiveness in rehabilitation of hearing impaired people.2005Ingår i: Assistive Technology: From Virtuality to Reality AAATE 2005 / [ed] Alain Pruski and Harry Knops, IOS Press , 2005, s. 750-754Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The title of this book points towards the difficulty encountered in research and development carried out by laboratories to reach the users. From Virtuality to Reality aims at alerting  developers so that they pay a particular attention to the outcome of their work. Inventive research as well as new technologies which have a very high potential in the field of assistive technology are described in this publication. Despite the fact that recent products take more and more frequently into account the specific needs of the handicapped people, there remains a long road ahead until these products become available to everyone. Assistive technology has to adapt to today’s fast technological developments. Because new technologies are developing too rapidly, there is no choice but to adapt to this ceaseless evolution. The elderly or handicapped people are facing more and more difficulties in interacting with the assistive technology experts. Technology is an essential component of the activity but it is even more important to take into account the human factor if the aim is to enable users to benefit from assistive technologies. As a consequence, developers must work with a unique objective based on a user-centered approach. This requires a multidisciplinary collaboration  which is one of the prime movers of their research and also one of the keys of success.

  • 115.
    Persson, Jan
    et al.
    Linköpings universitet, Tekniska högskolan. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi.
    Husberg, Magnus
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi.
    Arlinger, Stig
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för nervsystem och rörelseorgan, Teknisk audiologi.
    Advanced Signal Processing in Single and Bilateral Hearing Aids - User Benefits2006Ingår i: the World Congress on Medical Physics and Biomedical Engineering,2006, 2006Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 116.
    Persson, Jan
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Husberg, Magnus
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Hellbom, Gunn
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Fries, Anna
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Kostnader och effekter vid förskrivning av rollatorer2007Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Studiens   syfte   var  att  undersöka   effektivitet   och   kostnadseffektivitet   vid

    nyförskrivning av rollatorer. Brukarnytta studeras utifrån förmåga att bemästra väsentliga   problem  i  vardagslivet   och  också  förändringar   i  hälsorelaterad livskvalitet. Vidare studerades kostnader som hänförs till rollatorförskrivning.

    Målet  var  att  skapa  underlag  för  beslut  om  rollatorförskrivning.  Arbetet  har gjorts i samverkan med landstingen i Östergötlands, Kalmar och Jönköpings län och ett antal kommuner.

    Studiens uppläggning och val av effektmått baserades på rollator-förskrivnings syfte vad gäller att övervinna begränsningar i individernas aktiviteter och delaktighet. Alla resultatmått bygger på skattningar gjorda av individerna själva.

    Datainsamling  genomfördes  med hjälp av arbetsterapeuter  och sjukgymnaster, verksamma som förskrivare vid landsting och kommuner. Studien var upplagd som  en  före/efter-studie  med  "baseline"-mätning  före  förskrivning  och  upp- följning tre månader efter det att rollatorn levererats. Totalt ingick 205 brukare i studien.

    Brukarna rapporterade ett antal positiva effekter av rollatorförskrivningen:

    • mindre hjälpbehov,

    • ökade möjligheter att delta i aktiviteter utanför hemmet,

    • minskning av problem vad gäller att genomföra dagliga aktiviteter,

    • signifikanta  förbättringar  i generisk  livskvalitet,  mätt  med  instrumentet EuroQol (EQ-5D).

    Kostnaderna  för  rollatorförskrivning  uppgick  i  medel  per  brukare  till  1 300 kronor och utredningskostnader till ca 300 kronor, dvs totalt ca 1 600 kronor. En skattning  av  kostnadseffektiviteten,  baserad  på  ett  års  kalkyl  och  en  skattad hälsovinst på 0,07 (EQ-5D), ger en inkrementell kostnadseffektivitet på 24 000 kronor  per  vunnet  kvalitetsjusterat  levnadsår.  Härvid  jämfördes  effekten  av förskrivning med situationen före förskrivning. Resultatet är att betrakta som en mycket  låg  kostnad  per  vunnet  kvalitetsjusterat  levnadsår,  dvs  en  gynnsam balans   mellan   effektivitet   och   kostnad.   Resultatet   talar   för   att   rollator- förskrivning bör rankas högt i prioriteringslistor.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Kostnader och effekter vid förskrivning av rollatorer
  • 117.
    Rahmqvist, Mikael
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Befolkningens hälsa och samhällets kostnader för vård och produktionsbortfall - resultat från ULF-studien 1996 och 20052007Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Befolkningens  hälsa, levnadsvanor  och vårdkonsumtion  är ett ständigt aktuellt forskningsområde  och föremål för många studier. I den här studien analyseras resultat från den nationella intervjustudien  ULF, (Undersökningen  av levnads- förhållanden).  Omgångarna  1996/97  och  2004/05  från  ULF-studien  har  valts med hänsyn till att de åren har extra frågor om hälsa och vårdkonsumtion. Totalt omfattar studien 18 940 svar från personer i åldern 20-79 år varav 8 600 kan hänföras  till  2004/05.  Ett  första  syfte  med  föreliggande  studie  är  att  utreda omfattningen  av överlappande  kostnader  i en serie  av cost-of-illness  studier. Genom att analysera olika prevalenser i ULF-studien presenteras en modell för beräkning av överlappande kostnader som har sin grund i kombinerade tillstånd. Som exempel används tre oberoende cost-of-illness studier i Sverige från 2004 till  2006  avseende  samhällskostnaderna  för  fetma,  rökning  och  avsaknad  av motion. En trendanalys  av förekomsten  av rökning och fetma utgör sedan en grund för en prognos för de framtida läkemedelskostnaderna  för dessa grupper. Ett  andra  syfte  är  att  utifrån  olika  prevalenser  presentera  en  trendanalys  av ohälsan i landet, uppdelat för några diagnosgrupper, och till det koppla en analys av olika gruppers vårdkonsumtion.

    Exemplet med de tre studierna om fetma, rökning och avsaknad av motion visar att de både de direkta sjukvårdskostnaderna och de indirekta kostnaderna i form av produktionsbortfall  antagligen  överskattas  med cirka 25 procent om de tre studiernas  resultat summeras  utan hänsyn till gemensamma  populationer.  Om andelen som röker dagligen fortsätter att minska skulle det kunna få betydelse i form av minskade  kostnader  för läkemedel  men eftersom  andelen med fetma antagligen fortsätter att öka uppväger det till stora delar en eventuell samhälls- vinst i allt färre som röker regelbundet, i vilket fall kommer merkostnader för läkemedel som är livsstilsrelaterade troligen inte att öka de närmaste åren.

    Andelen personer med en eller flera diagnoser ökar i befolkningen och det är en stor ökning av den grupp som har mer än en diagnos. Med fetman inkluderad som diagnos har 46 procent av männen och 51 procent av kvinnorna i åldern 20-79 år minst en definierad sjukdomsdiagnos 2004/05 vilket ska jämföras med 40 respektive 45 procent tio år tidigare. Parallellt som sjukdomsprevalensen har ökat  har  även  andelen  som  upplever  ofta  förekommande  svåra  besvär  ökat medan andelen med ofta förekommande svåra besvär inom gruppen med minst en diagnos är oförändrad. Den ökade ohälsan återspeglas i en ökad läkemedels- förbrukning,  fler  besök  och  kontakter  med  distriktssköterska  samt  ett  ökat utnyttjande av alternativa eller komplementära  vårdformer, medan antal läkar- besök inte verkar ha påverkats nämnvärt av den ökade ohälsan.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Befolkningens hälsa och samhällets kostnader för vård och produktionsbortfall : Resultat från ULF-studien 1996 och 2005
  • 118.
    Rahmqvist, Mikael
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi.
    Kvalitet i vården ur patientens perspektiv: Variationer i betyg mellan olika patientgrupper och vårdenheter2004Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 119.
    Rahmqvist, Mikael
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi.
    Personalens arbetssituation och patienternas skattning av vården - en jämförande studie mellan 2005 års enkäter i Landstinget i Östergötland2005Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 120.
    Rahmqvist, Mikael
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi.
    The close relation between birth, abortion and employment rates in Sweden from 1980 to 20042006Ingår i: Social Science and Medicine, ISSN 0277-9536, E-ISSN 1873-5347, Vol. 63, nr 5, s. 1262-1266Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Birth and abortion rates in Sweden have fluctuated since 1980 while the proportion between the rates are the same at the beginning and end of the period. An increase in birth rates in the late 1980s resulted in a peak in 1991 and 1992, with 124,000 live births each year. Thereafter followed a steady decline in the rate until 2000, when the number of live births was about 90,000. At that point, the trend changed to an increase. The aim of this analysis was to investigate any relation between employment rates and the number of live births among women aged 20-34, and at the same time to explore the trend for abortion rates compared to the trend for live births. The relation between employment status and live birth rate is statistically more significant for women than men, and the rates have a higher correlation for the period after 1986. Young adults in this age group are vulnerable to economic cycles that can explain this covariation but the decline in birth rates in economically developed societies has multidimensional aspects and many other possible explanations. Much has been done in recent years in Sweden to decrease household inequality for families with children to avoid the risk of relative poverty, but the fact that there is no explicit health policy to reduce the abortion level that remain unchanged since the early 1980s may appear as a notable lack of strategy in a country with many other health-related goals. © 2006 Elsevier Ltd. All rights reserved.

  • 121.
    Rahmqvist, Mikael
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi.
    The increase of psychological distress and the cyclic birth and employment rates in Sweden 1990 to 20042006Ingår i: Workshop on Welfare, Health and Social Change,2006, 2006Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 122.
    Rahmqvist, Mikael
    et al.
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi.
    Bara, Ana-Claudia
    National School of Public Health and Health Services Management, Romania.
    Patients retrieving additional information via the Internet: A trend analysis in a Swedish population, 2000-20052007Ingår i: Scandinavian Journal of Public Health, ISSN 1403-4948, E-ISSN 1651-1905, Vol. 35, nr 5, s. 533-539Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

        

  • 123.
    Rahmqvist, Mikael
    et al.
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi.
    Bara, Ana-Claudia
    National School of Public Health and Health Services Management, Romania.
    Patients retrieving information via the Internet: a trend analysis of a Swedish population, 2000-20052006Ingår i: The Annual EUPHA conference,2006, 2006Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 124.
    Rahmqvist, Mikael
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Levin, Lars-Åke
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Hur påverkas sjukvården i praktiken? Utvärdering av Socialstyrelsens riktlinjer för prioritering av hjärtsjukvård. Utgångsläget 2001-20032005Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Socialstyrelsens riktlinjer för hjärtsjukvård har utvecklats successivt de senaste åren och 2004 publicerades ”Beslutsstöd för prioriteringar” med ett tillhörande medicinskt faktadokument. Riktlinjerna omfattar 118 rangordnade åtgärder varav 72 har en rangordning 3 eller högre på en 10-gradig skala där 1 ges högsta prioritet. Vi har valt ut sju av dessa prioriterade åtgärder till att fungera som indikatorer på hur riktlinjerna tillämpas i svensk hjärtsjukvård. Denna rapport är den första i en serie rapporter där dessa och ytterligare några indikatorer ska följas över tid. En del av åtgärderna/indikatorerna är etablerade teknologier medan andra befinner sig i en introduktionsfas. Syftet med den första rapporten är dels att presentera lämpliga metoder för att följa trenden för de olika indikatorerna, dels att få en uppfattning om variationen i hjärtsjukvården och dels att försöka väga ihop resultaten till ett gemensamt mått på eventuell följsamhet till de föreslagna prioriteringarna.

    Utvecklingen under 2001-2003 visar på en stor variation mellan landstingen även när det gäller så kallade etablerade teknologier som reperfusion och behandling med ACE-hämmare. För dessa två teknologier sker ingen förändring i totalresultatet men förändringar, både minskad och ökad andel behandlade patienter, inträffar lokalt under perioden. Gemensamt för teknologierna under introduktion är att det sker en ökning i de flesta landstingen. Ett tydligt exempel på en gemensam ökning är kombinationsbehandling med ASA och clopidogrel, under 2001 behandlades 14 procent av patienterna med instabil kranskärlssjukdom medan det i samtliga landsting 2003 var en större andel patienter (än 2001 års genomsnitt) som fick kombinationsbehandlingen. Den relativa variationen mellan landstingen minskade samtidigt även om förskrivningen 2003 varierade mellan 18 till 54 procent.

    Tillämpningen av 2004 års riktlinjer var olika i landstingen 2003 såtillvida att det går att urskilja en grupp landsting som har en mindre andel behandlade patienter enligt riktlinjerna och en grupp landsting som har en större andel behandlade patienter jämfört med genomsnittet. Kommande studier får visa om skillnaderna minskar eller består mellan landstingen och i vilken utsträckning som patienterna får ta del av de prioriterade behandlingarna.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 125.
    Rahmqvist, Mikael
    et al.
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi.
    Levin, Lars-Åke
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi.
    Stenestrand, Ulf
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för medicin och vård, Kardiologi. Östergötlands Läns Landsting, Hjärtcentrum, Kardiologiska kliniken.
    Utvärdering av Socialstyrelsens riktlinjer för prioritering i hjärtsjukvård 2001-20042006Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 126.
    Ramsberg, Joakim
    et al.
    Läkemedelsförmånsnämnden.
    Henriksson, Martin
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi.
    The cost-effectiveness of oral triptan therapy from a societal perspective using the best clinical evidence in a probabilistic model2005Ingår i: Health Technology Assessment International,2005, 2005Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 127.
    Ramsberg, Joakim
    et al.
    Lfn.
    Henriksson, Martin
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi.
    The cost-effectiveness of oral triptan therapy in Sweden2007Ingår i: Cephalalgia, ISSN 0333-1024, E-ISSN 1468-2982, Vol. 27, nr 1, s. 54-62Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The literature suggests that triptans are cost effective compared with older types of migraine treatment. However, which of the triptans that is most cost effective has not been established. We compared the costs and effects of triptan treatment from a Swedish societal perspective, using evidence from the literature. A probabilistic cost-effectiveness model was constructed to investigate the costs and effects of treating a single attack in a typical migraine patient. The end-point used in the base-case analysis was sustained pain free without any adverse events (SNAE). We searched the scientific literature for meta-analyses reporting the efficacy of oral triptans. All treatments except rizatriptan 10 mg and eletriptan 40 mg were dominated. The incremental cost per SNAE of rizatriptan 10 mg compared with eletriptan 40 mg was approximately €100. There was substantial uncertainty concerning the results, but probabilistic analysis showed that rizatriptan 10 mg and eletriptan 40 mg had the highest probability of being cost-effective. © Blackwell Publishing Ltd.

  • 128.
    Roback, Kerstin
    et al.
    Linköpings universitet, Tekniska högskolan. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi.
    Gäddlin, Per-Olof
    Neonatal Länssjukhuset Ryhov, Jönköping.
    Nelson, Nina
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för molekylär och klinisk medicin, Pediatrik. Östergötlands Läns Landsting, Barn- och kvinnocentrum, Barn- och ungdomskliniken i Linköping.
    Persson, Jan
    Linköpings universitet, Tekniska högskolan. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi.
    Adoption of medical devices: The neonatal intensive care unit as a case study2005Ingår i: 13th Nordic Baltic Conference on Biomedical Engineering Medical Physics,2005, Umeå: Swedish Society for Medical Engineering and Medical Physics , 2005, s. 18-Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 129.
    Roback, Kerstin
    et al.
    Linköpings universitet, Tekniska högskolan. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi.
    Gäddlin, Per-Olof
    Division of Pediatrics County Hospital Ryhov, Jönköping.
    Nelson, Nina
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för molekylär och klinisk medicin, Pediatrik. Östergötlands Läns Landsting, Barn- och kvinnocentrum, Barn- och ungdomskliniken i Linköping.
    Persson, Jan
    Linköpings universitet, Tekniska högskolan. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi.
    Implementation of Technological Change in Healthcare - Experiences from neonatal intensive care2007Ingår i: Fourth Annual Meeting of Health Technology Assessment International HTAi,2007, 2007Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

      

  • 130.
    Roback, Kerstin
    et al.
    Linköpings universitet, Tekniska högskolan. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi.
    Gäddlin, Per-Olof
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för molekylär och klinisk medicin, Pediatrik.
    Nelson, Nina
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för molekylär och klinisk medicin, Pediatrik. Östergötlands Läns Landsting, Barn- och kvinnocentrum, Barn- och ungdomskliniken i Linköping.
    Persson, Jan
    Linköpings universitet, Tekniska högskolan. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi.
    Managing Technological Change in the Innovative Hospital: Experiences from Neonatal Intensive Care2006Ingår i: World Congress on Medical Physics and Biomedical Engineering,2006, 2006Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

      

  • 131.
    Roback, Kerstin
    et al.
    Linköpings universitet, Tekniska högskolan. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi.
    Persson, Jan
    Linköpings universitet, Tekniska högskolan. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi.
    Spridning av MTP - fallstudier2004Ingår i: Svenska Läkaresällskapets riksstämma,2004, 2004Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 132.
    Roback, Kerstin
    et al.
    Linköpings universitet, Tekniska högskolan. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi.
    Persson, Jan
    Linköpings universitet, Tekniska högskolan. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi.
    Hass, Ursula
    Linköpings universitet, Tekniska högskolan. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi.
    Spridning och implementering av medicintekniska produkter: Bakgrundsrapport2003Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 133.
    Ros, Axel
    et al.
    Department of Surgery, County Hospital of Ryhov, Jönköping, Sweden .
    Carlsson, Per
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Rahmqvist, Mikael
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Bäckman, Karin
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Nilsson, Erik
    Department of Surgery, University Hospital of Umeå, Sweden .
    Non-randomised patients in a cholecystectomy trial: characteristics, procedures, and outcomes2006Ingår i: BMC Surgery, ISSN 1471-2482, E-ISSN 1471-2482, Vol. 6, nr 17Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

      Background

    Laparoscopic cholecystectomy is now considered the first option for gallbladder surgery. However, 20% to 30% of cholecystectomies are completed as open operations often on elderly and fragile patients. The external validity of randomised trials comparing mini-laparotomy cholecystectomy and laparoscopic cholecystectomy has not been studied. The aim of this study is to analyse characteristics, procedures, and outcomes for all patients who underwent cholecystectomy without being included in such a trial.

    Methods

    Characteristics (age, sex, co-morbidity, and ASA-score), operation time, hospital stay, and mortality were compared for patients who underwent cholecystectomy outside and within a randomised controlled trial comparing mini-laparotomy and laparoscopic cholecystectomy.

    Results

    During the inclusion period 1719 patients underwent cholecystectomy. 726 patients were randomised and 724 of them completed the trial; 993 patients underwent cholecystectomy outside the trial. The non-randomised patients were older – and had more complications from gallstone disease, higher co-morbidity, and higher ASA – score when compared with trial patients. They were also more likely to undergo acute surgery and they had a longer postoperative hospital stay, with a median 3 versus 2 days (p < 0.001 for all comparisons). Standardised mortality ratio within 90 days of operation was 3.42 (mean) (95% CI 2.17 to 5.13) for non-randomised patients and 1.61 (mean) (95%CI 0.02 to 3.46) for trial patients. For non-randomised patients, operation time did not differ significantly between mini-laparotomy and open cholecystectomy in multivariate analysis. However, the operation for laparoscopic cholecystectomy lasted 20 minutes longer than open cholecystectomy. Hospital stay was significantly shorter for both mini-laparotomy and laparoscopic cholecystectomy compared to open cholecystectomy.

    Conclusion

    Non-randomised patients were older and more sick than trial patients. The assignment of healthier patients to trials comparing mini-laparotomy cholecystectomy and laparoscopic cholecystectomy limits the external validity of conclusions reached in such trials.

  • 134. Sandblom, G
    et al.
    Carlsson, Per
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi.
    Sennfält, Karin
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi.
    Varenhorst, Eberhard
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för biomedicin och kirurgi, Avdelningen för kirurgi. Östergötlands Läns Landsting, Kirurgi- och onkologicentrum, Urologiska kliniken i Östergötland.
    A population-based study of pain and quality of life during the year before death in men with prostate cancer2004Ingår i: British Journal of Cancer, ISSN 0007-0920, E-ISSN 1532-1827, Vol. 90, nr 6, s. 1163-1168Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In order to explore how health-related quality of life changes towards the end of life, a questionnaire including the EuroQOI form and the Brief Pain Inventory form was sent to all men with prostate cancer in the county of Östergötland, Sweden, in September 1999. Responders who had died prior to 1 January 2001 were later identified retrospectively. Of the 1442 men who received the questionnaire, 1243 responded (86.2%). In the group of responders, 167 had died within the study period, 66 of prostate cancer. In multivariate analysis, pain as well as death within the period of study were found to predict decreased quality of life significantly. Of those who died of prostate cancer, 29.0% had rated their worst pain the previous week as severe. The same figure for those still alive was 10.5%. On a visual analogue scale (range 0-100), the mean rating of quality of life for those who subsequently died of prostate cancer was 54.0 (95% confidence interval ±5.2) and those still alive was 70.0 (±1.2). In conclusion, hearth-related quality of life gradually declines during the last year of life in men with prostate cancer. This decline may partly be avoided by an optimised pain management. © 2004 Cancer Research UK.

  • 135.
    Sandblom, Gabriel
    et al.
    Department of Surgery, Uppsala Akademiska Hospital, Akademiska Sjukhuset, Uppsala, Sweden.
    Varenhorst, Eberhard
    Linköpings universitet, Institutionen för biomedicin och kirurgi, Urologi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Löfman, Owe
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Yrkes- och miljömedicin. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Rosell, Johan
    Linköpings universitet, Institutionen för biomedicin och kirurgi, Onkologi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Carlsson, Per
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Clinical consequences of screening for prostate cancer: 15 Years follow-up of a randomised controlled trial in Sweden2004Ingår i: European Urology, ISSN 0302-2838, E-ISSN 1873-7560, Vol. 46, nr 6, s. 717-723Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Objective:

    To test the feasibility of a population-based prostate cancer screening programme in general practice and explore the outcome after a 15-year follow-up period.

    Methods:

    From the total population of men aged 50–69 years in Norrköping (n = 9026) every sixth man (n = 1494) was randomly selected to be screened for prostate cancer every third year over a 12-year period. The remaining 7532 men were treated as controls. In 1987 and 1990 only digital rectal examination (DRE) was performed, in1993 and 1996 DRE was combined with a test for Prostate-Specific Antigen (PSA). TNM categories, grade of malignancy, management and cause of death were recorded in the South-East Region Prostate Cancer Register.

    Results:

    There were 85 (5.7%) cancers detected in the screened group (SG), 42 of these in the interval between screenings, and 292 (3.8%) in the unscreened group (UG). In the SG 48 (56.5%) of the tumours and in the UG 78 (26.7%) were localised at diagnosis (p < 0.001). In the SG 21 (25%) and in the UG 41 (14%) received curative treatment. There was no significant difference in total or prostate cancer-specific survival between the groups.

    Conclusions:

    Although PSA had not been introduced in the clinical practice at the start of the study, we were still able to show that it is possible to perform a long-term population-based randomised controlled study with standardised management and that screening in general practice is an efficient way of detecting prostate cancer whilst it is localised. Complete data on stage, treatment and mortality for both groups was obtained from a validated cancer register, which is a fundamental prerequisite when assessing screening programmes.

  • 136.
    Sennfält, Karin
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Economic studies of health technology changes in prostate cancer care2005Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Introduction: New health technologies are one of the major drivers of increasing health care costs, although not all technologies have been shown to be effective. Initiation of activities for ensuring an appropriate diffusion of new health technologies is therefore an important task for a society. To ensure a choice of relevant policy actions, it is necessary to have knowledge about what factors affect the rate and extent of diffusion and what consequences can be expected from adopting a new health technology.

    Aim: The aim of this thesis is to estimate economic consequences and cost-effectiveness of health technology changes and to explore factors affecting the diffusion of health technologies. To elucidate these issues, prostate cancer was used as the subject of study.

    Material and Methods: The diffusion of six selected technologies for prostate cancer care was analysed and the economic consequences of these technological changes estimated. Data describing the diffusion and costs were obtained from relevant databases. Economic consequences of technological changes in prostate cancer care were also estimated with a cohort approach using 204 men with a diagnosis of prostate cancer who died in 1997-98. Data on health service utilization were extracted from clinical records and the results were compared with those of corresponding cohorts of men who died in 1984-85 or in 1992-93. The cost-effectiveness and expected economic consequences of introduction of prostate cancer screening in Sweden were estimated based on randomized studies in the city of Norrköping (n=9,171) and in the city of Gothenburg (n=20,000). The potential value of a technological change in the treatment of prostate cancer pain was estimated based on data from 1,156 men with a diagnosis of prostate cancer.

    Results: The utilization of all selected technologies has increased over time with the exception of orchiectomy, which shows a decreasing use. The total cost of these technologies has increased from 200 MSEK in 1991 to 600 MSEK in 2002. Classification of radical prostatectomy revealed a profile associated with a slow/limited diffusion, while classification of PSA tests revealed a profile associated with a rapid/extensive diffusion. The total health care costs for prostate cancer in Sweden have increased from 610 MSEK in 1984-85 to 970 MSEK in 1997-98, but the average cost per patient has been nearly stable over time. The incremental cost per extra detected localized cancer in a prostate cancer screening programme was estimated at 168,000 SEK and 98,000 SEK, respectively, and per curative aimed treated cancer at 356,000 SEK and 236,000 SEK. Introducing a screening programme for prostate cancer in Sweden would yield 244 MSEK and 92 MSEK, respectively, in additional costs per year for screening and treatment compared to a non-screening strategy. An optimal treatment that would reduce pain to zero during the whole episode of disease would add on average 0.85 quality-adjusted life-years for every man with prostate cancer. A rough estimate for Sweden is a total expected loss of 4,421 QALYs per year at a monetary value of 840 MSEK.

    Conclusions: Many technological changes occur in prostate cancer care and result in cost increases with minor or uncertain health improvements. A number of factors in addition to cost-effectiveness of the technology influence the diffusion. To ensure an appropriate diffusion of health technologies in society, one necessary condition is a system for early identification and assessment of cost-effectiveness and economic consequences. Another is an appropriate use of decision models populated with data from early clinical trials, epidemiology and costs. The combination of assessment of the costs and effects and identification of the diffusion profile of the technology may facilitate the design of relevant policy actions to promote an effective utilization of health technologies.

    Delarbeten
    1. Diffusion and Economic Consequences of Health Technologies in Prostate Cancer Care in Sweden, 1991-2002
    Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Diffusion and Economic Consequences of Health Technologies in Prostate Cancer Care in Sweden, 1991-2002
    2006 (Engelska)Ingår i: European Urology, ISSN 0302-2838, E-ISSN 1873-7560, Vol. 49, nr 6, s. 1028-1034Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
    Abstract [en]

       Objective

    To describe the diffusion of six main health technologies used for management of prostate cancer, to estimate the economic consequences of technological changes, and to explore factors behind the diffusion.

    Methods

    Data describing the diffusion 1991–2002 were obtained from population-based databases. Costs were obtained from Linköping University Hospital and Apoteket AB. Factors affecting the diffusion of the technologies were explored.

    Results

    Utilization of technologies with a curative and/or palliative aim has increased over time, except for surgical castration. PSA-tests are used increasingly. The total cost of the study technologies has increased from 20 million euros in 1991 to 65 million euros in 2002. Classification of radical prostatectomy revealed a profile associated with a slow/limited diffusion, while classification of PSA-tests revealed a profile associated with a rapid/extensive diffusion.

    Conclusions

    Several technological changes in the management of prostate cancer have occurred without proven benefits and have contributed to increased costs. There are other factors, besides scientific evidence, that have an impact on the diffusion. Consequently, activities aimed at facilitating an appropriate diffusion of new technologies are needed. The analytical framework used here may be helpful in identifying technologies that are likely to experience inappropriate diffusion and therefore need particular attention.

    Nationell ämneskategori
    Samhällsvetenskap
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:liu:diva-36907 (URN)10.1016/j.eururo.2005.12.018 (DOI)33009 (Lokalt ID)33009 (Arkivnummer)33009 (OAI)
    Tillgänglig från: 2009-10-10 Skapad: 2009-10-10 Senast uppdaterad: 2017-12-13Bibliografiskt granskad
    2. Technological changes in the management of prostate cancer result in increased healthcare costs: a retrospective study in a defined Swedish population
    Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Technological changes in the management of prostate cancer result in increased healthcare costs: a retrospective study in a defined Swedish population
    Visa övriga...
    2003 (Engelska)Ingår i: Scandinavian Journal of Urology and Nephrology, ISSN 0036-5599, E-ISSN 1651-2065, Vol. 37, nr 3, s. 226-231Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
    Abstract [en]

    OBJECTIVE:

    In two previous studies we calculated direct costs for men with prostate cancer who died in 1984-85 and 1992-93, respectively. We have now performed a third cost analysis to enable a longitudinal cost comparison. The aim was to calculate direct costs for the management of prostate cancer, describe the economic consequences of technological changes over time and estimate total direct costs for prostate cancer in Sweden.

    MATERIAL AND METHODS:

    A total of 204 men in a defined population with a diagnosis of prostate cancer and who died in 1997-98 were included. Data on utilization of health services were extracted from clinical records from time of diagnosis to death from a university hospital and from one county hospital in the county of Ostergötland.

    RESULTS:

    The average direct cost per patient has been nearly stable over time (1984-85: 143 000 SEK; 1992-93: 150 000 SEK; 1997-98: 146 000 SEK). The share of costs for drugs increased from 7% in 1992-93 to 17% in 1997-98. The total direct costs for prostate cancer in Sweden have increased over time (1994-85: 610 MSEK; 1992-93: 860 MSEK; 1997-98: 970 MSEK).

    CONCLUSIONS:

    Two-thirds of the total cost is incurred by inpatient care. The share of the total costs for drugs is increasing due to increased use of gonadotrophin-releasing hormone analogues. Small changes in average direct costs per patient despite greater use of technology are explained by the fact that more prostate cancers are detected at the early stages.

    Nyckelord
    Costs, Prostate cancer, Technological changes
    Nationell ämneskategori
    Medicin och hälsovetenskap
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:liu:diva-46551 (URN)10.1080/00365590310008109 (DOI)
    Tillgänglig från: 2009-10-11 Skapad: 2009-10-11 Senast uppdaterad: 2017-12-13Bibliografiskt granskad
    3. Costs and effects of prostate cancer screening in Sweden: a 15-year follow-up of a randomized trial
    Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Costs and effects of prostate cancer screening in Sweden: a 15-year follow-up of a randomized trial
    2004 (Engelska)Ingår i: Scandinavian Journal of Urology and Nephrology, ISSN 0036-5599, E-ISSN 1651-2065, Vol. 38, nr 4, s. 291-298Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
    Abstract [en]

    OBJECTIVE:

    To estimate the lifetime cost per detected potentially curable cancer and the economic impact on healthcare of repeated screening for prostate cancer in Sweden in a cohort of men aged 50-69 years.

    MATERIAL AND METHODS:

    All 9171 men in a geographically defined population were included: 1492 were randomized to screening in four rounds every third year and 7679 constituted a control group. Digital rectal examination and prostate-specific antigen screening in different combinations were used as diagnostic measures. Costs associated with administration of the screening programme, loss of patient time, diagnostic measures and management strategies were included. A decision model was developed to calculate the total cost of the programme.

    RESULTS:

    The incremental cost per extra detected localized cancer was 168,000 SEK and per potentially curable cancer 356,000 SEK. Introducing this screening programme for prostate cancer in Sweden would incur 244 million SEK annually in additional costs for screening and treatment compared to a non-screening strategy.

    CONCLUSION:

    There is still no scientific evidence that patients will benefit from screening programmes. Prostate cancer screening would probably be perceived as cost-effective if potentially curable patients gained on average at least 1 year of survival.

    Nyckelord
    Costs, Prostate cancer, Screening
    Nationell ämneskategori
    Medicin och hälsovetenskap
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:liu:diva-45606 (URN)10.1080/00365590410028890 (DOI)
    Tillgänglig från: 2009-10-11 Skapad: 2009-10-11 Senast uppdaterad: 2017-12-13Bibliografiskt granskad
    4. Costs and effect of biennial prostate cancer screening in Sweden: results from a randomized trial in a defined population
    Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Costs and effect of biennial prostate cancer screening in Sweden: results from a randomized trial in a defined population
    (Engelska)Manuskript (preprint) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Background: The aim was to estimate the lifetime cost in relation to the extra number of detected localized and potentially curable cancers, and to estimate the economic impact on health care of repeated screening for prostate cancer in Sweden in a cohort of men aged 50-64 years.

    Material and Methods: From the total male population in the city of Gothenburg born between 1930-1944 (n=32,298), 10,000 men were randornized to prostate cancer screening beginning in January 1995, and 10,000 men were randomized to serve as a control group. PSA tests were offered every 2nd year until the age of 70. All health care costs for administration of the screening programme, screening tests, diagnostic procedures, and treatments were included. Data on detected cancers were collected from the prospective programme and from patient records. A Markov model was developed to calculate the cost-effectiveness and the total extra cost of the screening programme.

    Results: For the period from the start of the screening programme until death, the estimates were 17.7 extra localized cancers per 1,000 men and 7.3 extra cases of curative aimed treatments per 1,000 men. The incremental cost per extra detected localized cancer was calculated at 98,000 SEK, and per cancer with curative aimed treatment the figure was 236,000 SEK. Introducing this screening programme for prostate cancer in Sweden would yield 92 million SEK annually in additional costs for screening and management compared to a non-screening strategy.

    Conclusion: Introduction of prostate cancer screening with PSA would increase the total economic burden of prostate cancer for society by approximately 30 percent. Due to the lack of scientific data concerning possible survival benefits from prostate cancer screening, we must wait several years before the true cost-effectiveness of the programme can be calculated.

    Nationell ämneskategori
    Medicin och hälsovetenskap
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:liu:diva-84229 (URN)
    Tillgänglig från: 2012-10-02 Skapad: 2012-10-02 Senast uppdaterad: 2012-10-02Bibliografiskt granskad
    5. The estimated economic value of the welfare loss due to prostate cancer pain in a defined population
    Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>The estimated economic value of the welfare loss due to prostate cancer pain in a defined population
    2004 (Engelska)Ingår i: Acta Oncologica, ISSN 0284-186X, E-ISSN 1651-226X, Vol. 43, nr 3, s. 290-296Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
    Abstract [en]

    The aim of the study reported here was to estimate the economic value of the welfare loss due to prostate cancer pain by estimating the extent to which pain affects health-related quality of life among patients with prostate cancer. The material consisted of a point estimate of health status among men with prostate cancer in a well-defined population of 200 000 males. Clinical data concerning the disease at diagnosis (extracted from patients’ records and the Regional Prostate Cancer Registry), and health utility ratings (using EuroQol) were obtained from 1 156 males with prostate cancer. A descriptive model showed that optimal treatment that would reduce pain to zero during the whole episode of disease would add on average 0.85 quality-adjusted life years (QALY) to every man with prostate cancer. Based on an estimate of the willingness to pay for a QALY the economic value of this welfare loss due to prostate cancer pain is in the magnitude of €86 600 000 per year (€19 800 000 per million men in Sweden).

    Nationell ämneskategori
    Samhällsvetenskap
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:liu:diva-23961 (URN)10.1080/02841860410028411 (DOI)3511 (Lokalt ID)3511 (Arkivnummer)3511 (OAI)
    Tillgänglig från: 2009-10-07 Skapad: 2009-10-07 Senast uppdaterad: 2017-12-13Bibliografiskt granskad
  • 137.
    Sennfält, Karin
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Axelsson, Hanna
    Department of Urology, Sahlgrenska Hospital, Gothenburg, Sweden.
    Carlsson, Per
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Hugosson, Jonas
    Department of Urology, Sahlgrenska Hospital, Gothenburg, Sweden.
    Costs and effect of biennial prostate cancer screening in Sweden: results from a randomized trial in a defined populationManuskript (preprint) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Background: The aim was to estimate the lifetime cost in relation to the extra number of detected localized and potentially curable cancers, and to estimate the economic impact on health care of repeated screening for prostate cancer in Sweden in a cohort of men aged 50-64 years.

    Material and Methods: From the total male population in the city of Gothenburg born between 1930-1944 (n=32,298), 10,000 men were randornized to prostate cancer screening beginning in January 1995, and 10,000 men were randomized to serve as a control group. PSA tests were offered every 2nd year until the age of 70. All health care costs for administration of the screening programme, screening tests, diagnostic procedures, and treatments were included. Data on detected cancers were collected from the prospective programme and from patient records. A Markov model was developed to calculate the cost-effectiveness and the total extra cost of the screening programme.

    Results: For the period from the start of the screening programme until death, the estimates were 17.7 extra localized cancers per 1,000 men and 7.3 extra cases of curative aimed treatments per 1,000 men. The incremental cost per extra detected localized cancer was calculated at 98,000 SEK, and per cancer with curative aimed treatment the figure was 236,000 SEK. Introducing this screening programme for prostate cancer in Sweden would yield 92 million SEK annually in additional costs for screening and management compared to a non-screening strategy.

    Conclusion: Introduction of prostate cancer screening with PSA would increase the total economic burden of prostate cancer for society by approximately 30 percent. Due to the lack of scientific data concerning possible survival benefits from prostate cancer screening, we must wait several years before the true cost-effectiveness of the programme can be calculated.

  • 138.
    Sennfält, Karin
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Carlsson, Per
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Sandblom, Gabriel
    Department of Surgery, Uppsala Academic Hospital, Sweden.
    Varenhorst, Eberhard
    Linköpings universitet, Institutionen för biomedicin och kirurgi, Urologi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    The estimated economic value of the welfare loss due to prostate cancer pain in a defined population2004Ingår i: Acta Oncologica, ISSN 0284-186X, E-ISSN 1651-226X, Vol. 43, nr 3, s. 290-296Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of the study reported here was to estimate the economic value of the welfare loss due to prostate cancer pain by estimating the extent to which pain affects health-related quality of life among patients with prostate cancer. The material consisted of a point estimate of health status among men with prostate cancer in a well-defined population of 200 000 males. Clinical data concerning the disease at diagnosis (extracted from patients’ records and the Regional Prostate Cancer Registry), and health utility ratings (using EuroQol) were obtained from 1 156 males with prostate cancer. A descriptive model showed that optimal treatment that would reduce pain to zero during the whole episode of disease would add on average 0.85 quality-adjusted life years (QALY) to every man with prostate cancer. Based on an estimate of the willingness to pay for a QALY the economic value of this welfare loss due to prostate cancer pain is in the magnitude of €86 600 000 per year (€19 800 000 per million men in Sweden).

  • 139.
    Sennfält, Karin
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Carlsson, Per
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Thorfinn, Johan
    Linköpings universitet, Institutionen för biomedicin och kirurgi, Urologi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Frisk, Jessica
    Linköpings universitet, Institutionen för biomedicin och kirurgi, Urologi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Henriksson, Martin
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Varenhorst, Eberhard
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Urologi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Technological changes in the management of prostate cancer result in increased healthcare costs: a retrospective study in a defined Swedish population2003Ingår i: Scandinavian Journal of Urology and Nephrology, ISSN 0036-5599, E-ISSN 1651-2065, Vol. 37, nr 3, s. 226-231Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    OBJECTIVE:

    In two previous studies we calculated direct costs for men with prostate cancer who died in 1984-85 and 1992-93, respectively. We have now performed a third cost analysis to enable a longitudinal cost comparison. The aim was to calculate direct costs for the management of prostate cancer, describe the economic consequences of technological changes over time and estimate total direct costs for prostate cancer in Sweden.

    MATERIAL AND METHODS:

    A total of 204 men in a defined population with a diagnosis of prostate cancer and who died in 1997-98 were included. Data on utilization of health services were extracted from clinical records from time of diagnosis to death from a university hospital and from one county hospital in the county of Ostergötland.

    RESULTS:

    The average direct cost per patient has been nearly stable over time (1984-85: 143 000 SEK; 1992-93: 150 000 SEK; 1997-98: 146 000 SEK). The share of costs for drugs increased from 7% in 1992-93 to 17% in 1997-98. The total direct costs for prostate cancer in Sweden have increased over time (1994-85: 610 MSEK; 1992-93: 860 MSEK; 1997-98: 970 MSEK).

    CONCLUSIONS:

    Two-thirds of the total cost is incurred by inpatient care. The share of the total costs for drugs is increasing due to increased use of gonadotrophin-releasing hormone analogues. Small changes in average direct costs per patient despite greater use of technology are explained by the fact that more prostate cancers are detected at the early stages.

  • 140.
    Sennfält, Karin
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Carlsson, Per
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Varenhorst, Eberhard
    Linköpings universitet, Institutionen för biomedicin och kirurgi, Urologi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Diffusion and Economic Consequences of Health Technologies in Prostate Cancer Care in Sweden, 1991-20022006Ingår i: European Urology, ISSN 0302-2838, E-ISSN 1873-7560, Vol. 49, nr 6, s. 1028-1034Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

       Objective

    To describe the diffusion of six main health technologies used for management of prostate cancer, to estimate the economic consequences of technological changes, and to explore factors behind the diffusion.

    Methods

    Data describing the diffusion 1991–2002 were obtained from population-based databases. Costs were obtained from Linköping University Hospital and Apoteket AB. Factors affecting the diffusion of the technologies were explored.

    Results

    Utilization of technologies with a curative and/or palliative aim has increased over time, except for surgical castration. PSA-tests are used increasingly. The total cost of the study technologies has increased from 20 million euros in 1991 to 65 million euros in 2002. Classification of radical prostatectomy revealed a profile associated with a slow/limited diffusion, while classification of PSA-tests revealed a profile associated with a rapid/extensive diffusion.

    Conclusions

    Several technological changes in the management of prostate cancer have occurred without proven benefits and have contributed to increased costs. There are other factors, besides scientific evidence, that have an impact on the diffusion. Consequently, activities aimed at facilitating an appropriate diffusion of new technologies are needed. The analytical framework used here may be helpful in identifying technologies that are likely to experience inappropriate diffusion and therefore need particular attention.

  • 141.
    Sennfält, Karin
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Sandblom, G.
    Department of Surgery, Uppsala Academic Hospital, Uppsala, Sweden.
    Carlsson, Per
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Varenhorst, Eberhard
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Urologi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Costs and effects of prostate cancer screening in Sweden: a 15-year follow-up of a randomized trial2004Ingår i: Scandinavian Journal of Urology and Nephrology, ISSN 0036-5599, E-ISSN 1651-2065, Vol. 38, nr 4, s. 291-298Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    OBJECTIVE:

    To estimate the lifetime cost per detected potentially curable cancer and the economic impact on healthcare of repeated screening for prostate cancer in Sweden in a cohort of men aged 50-69 years.

    MATERIAL AND METHODS:

    All 9171 men in a geographically defined population were included: 1492 were randomized to screening in four rounds every third year and 7679 constituted a control group. Digital rectal examination and prostate-specific antigen screening in different combinations were used as diagnostic measures. Costs associated with administration of the screening programme, loss of patient time, diagnostic measures and management strategies were included. A decision model was developed to calculate the total cost of the programme.

    RESULTS:

    The incremental cost per extra detected localized cancer was 168,000 SEK and per potentially curable cancer 356,000 SEK. Introducing this screening programme for prostate cancer in Sweden would incur 244 million SEK annually in additional costs for screening and treatment compared to a non-screening strategy.

    CONCLUSION:

    There is still no scientific evidence that patients will benefit from screening programmes. Prostate cancer screening would probably be perceived as cost-effective if potentially curable patients gained on average at least 1 year of survival.

  • 142.
    Skargren, Elisabeth
    et al.
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Sjukgymnastik.
    Carlsson, Per
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi.
    Öberg, Birgitta
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Sjukgymnastik. Östergötlands Läns Landsting, Folkhälsovetenskapligt centrum, Folkhälsovetenskapligt centrum.
    One-Year Follow-up Comparison of the Cost and Effectiveness of Chiropractic and Physiotherapy as Primary Management for Back Pain: Subgroup Analysis, Recurrence, and Additional Health Care Utilization1998Ingår i: Spine, ISSN 0362-2436, E-ISSN 1528-1159, Vol. 23, nr 17, s. 1875-1883Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

      

  • 143.
    Speight, P M
    et al.
    University of Sheffield.
    Palmer, S.
    University of York.
    Moles, D R
    University College London.
    Downer, M C
    University College London.
    Smith, D H
    Kaiser Permanente, Portland.
    Henriksson, M.
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Augustovski, F.
    Institute for Clinical Effectiveness and Health Policy, Buenos Aires.
    The cost-effectiveness of screening for oral cancer in primary care - Introduction2006Ingår i: HEALTH TECHNOLOGY ASSESSMENT, Vol. 10, nr 14Artikel, forskningsöversikt (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Objectives: To use a decision-analytic model to determine the incremental costs and outcomes of alternative oral cancer screening programmes conducted in a primary care environment. Design: The cost-effectiveness of oral cancer screening programmes in a number of primary care environments was simulated using a decision analysis model. Primary data on actual resource use and costs were collected by case note review in two hospitals. Additional data needed to inform the model were obtained from published costs, from systematic reviews and by expert opinion using the Trial Roulette approach. The value of future research was determined using expected value of perfect information (EVPI) for the decision to screen and for each of the model inputs. Setting: Hypothetical screening programmes conducted in a number of primary care settings. Eight strategies were compared: ( A) no screen; ( B) invitational screen - general medical practice; ( C) invitational screen - general dental practice; ( D) opportunistic screen - general medical practice; ( E) opportunistic screen - general dental practice; ( F) opportunistic high-risk screen - general medical practice; ( G) opportunistic high-risk screen - general dental practice; and ( H) invitational screen - specialist. Participants: A hypothetical population over the age of 40 years was studied. Main outcome measures: The main measures were mean lifetime costs and quality-adjusted life-years (QALYs) of each alternative screening scenario and incremental cost-effectiveness ratios (ICERs) to determine the additional costs and benefits of each strategy over another. Results: No screening ( strategy A) was always the cheapest option. Strategies B, C, E and H were never cost-effective and were ruled out by dominance or extended dominance. Of the remaining strategies, the ICER for the whole population ( age 49 - 79 years) ranged from pound 15,790 to pound 25,961 per QALY. Modelling a 20% reduction in disease progression always gave the lowest ICERs. Cost-effectiveness acceptability curves showed that there is considerable uncertainty in the optimal decision identified by the ICER, depending on both the maximum amount that the NHS may be prepared to pay and the impact that treatment has on the annual malignancy transformation rate. Overall, however, high-risk opportunistic screening by a general dental or medical practitioner ( strategies F and G) may be cost-effective. EVPIs were high for all parameters with population values ranging from pound 8 million to pound 462 million. However, the values were significantly higher in males than females but also varied depending on malignant transformation rate, effects of treatment and willingness to pay. Partial EVPIs showed the highest values for malignant transformation rate, disease progression, self-referral and costs of cancer treatment. Conclusions: Opportunistic high-risk screening, particularly in general dental practice, may be cost-effective. This screening may more effectively be targeted to younger age groups, particularly 40 - 60 year olds. However, there is considerable uncertainty in the parameters used in the model, particularly malignant transformation rate, disease progression, patterns of self-referral and costs. Further study is needed on malignant transformation rates of oral potentially malignant lesions and to determine the outcome of treatment of oral potentially malignant lesions. Evidence has been published to suggest that intervention has no greater benefit than `watch and wait. Hence a properly planned randomised controlled trial may be justified. Research is also needed into the rates of progression of oral cancer and on referral pathways from primary to secondary care and their effects on delay and stage of presentation.

  • 144.
    Strömberg, Anna
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och vård, Kardiologi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Mårtensson, J.
    Department of Medicine, County Hospital Ryhov, Jönköping, Sweden and chool of Social and Health Sciences, Halmstad University, Halmstad, Sweden and Unit of Research and Development in Primary Health Care, Jönköping, Sweden .
    Fridlund, Bengt
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och vård. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Levin, Lars-Åke
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Karlsson, Jan-Erik
    Department of Medicine, County Hospital Ryhov, Jönköping, Sweden .
    Dahlström, Ulf
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Kardiologi. Linköpings universitet, Institutionen för medicin och vård. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Nurse-led heart failure clinics improve survival and self-care behaviour in patients with heart failure: Results from a prospective, randomised trial2003Ingår i: European Heart Journal, ISSN 0195-668X, E-ISSN 1522-9645, Vol. 24, nr 11, s. 1014-1023Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Aim The aim of this trial was to prospectively evaluate the effect of follow-up at a nurse-led heart failure clinic on mortality, morbidity and self-care behaviour for patients hospitalised due to heart failure for 12 months after discharge.

    Methods A total of 106 patients were randomly assigned to either follow-up at a nurse-led heart failure clinic or to usual care. The nurse-led heart failure clinic was staffed by specially educated and experienced cardiac nurses, delegated the responsibility for making protocol-led changes in medications. The first follow-up visit was 2–3 weeks after discharge. During the visit the nurse evaluated the heart failure status and the treatment, gave education about heart failure and social support to the patient and his family.

    Results There were fewer patients with events (death or admission) after 12 months in the intervention group compared to the control group (29 vs 40, p=0.03) and fewer deaths after 12 months (7 vs 20, p=0.005). The intervention group had fewer admissions (33 vs 56, p=0.047) and days in hospital (350 vs 592, p=0.045) during the first 3 months. After 12 months the intervention was associated with a 55% decrease in admissions/patient/month (0.18 vs 0.40, p=0.06) and fewer days in hospital/patient/month (1.4 vs 3.9, p=0.02). The intervention group had significantly higher self-care scores at 3 and 12 months compared to the control group (p=0.02 and p=0.01).

    Conclusions Follow up after hospitalisation at a nurse-led heart failure clinic can improve survival and self-care behaviour in patients with heart failure as well as reduce the number of events, readmissions and days in hospital.

  • 145.
    Timpka, Toomas
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Socialmedicin och folkhälsovetenskap. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Leijon, Margareta
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Socialmedicin och folkhälsovetenskap. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Karlsson, Göran
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Svensson, Lilian
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Socialmedicin och folkhälsovetenskap. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Bjurulf, Per
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Socialmedicin och folkhälsovetenskap. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Long-term economic effects of team-based clinical case management of patients with chronic minor disease and long-term absence from working life1997Ingår i: Scandinavian Journal of Social Medicine, ISSN 0300-8037, Vol. 25, nr 4, s. 229-237Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Objectives: To examine the socio-economic effects of team-based clinical case management of patients with chronic minor disease bound for early retirement.

    Design: Marginal analysis of programme costs and benefits to society compared with no-programme baseline of costs occurring in society due to productivity loss. Prospective patient data collection on admission, discharge, and at one year and five years after discharge to determine programme effectiveness.

    Setting: Out-patient clinic at the department of social medicine in tertiary care hospital.

    Subjects: 239 patients with minor disease and long-term vocational absence consecutively admitted to the study. At the one-year evaluation, 17 patients had been readmitted to the team, 7 could not be found, 6 declined the interview and 2 were deceased. At the five-year evaluation of 49 patients who were active after one year, one was deceased and 10 were unable to be found.

    Main outcome measures: Vocational activity. Programme costs. Benefits to society measured by decrease in indirect costs.

    Results: The one-year vocational rehabilitation rate from the program was 20.5% and the five-year rehabilitation rate was 11.3%. The total discounted cost for case management of the 239 patients was 7.6 MSEK (£600,000). The decrease in the indirect costs to society from the 28 patients found active after five years was 35.1 MSEK (£2,500,000). The net present value of the programme at the 1991 price level was 27.5 MSEK (£2,365,000).

    Conclusions: Tertiary care level team-based clinical case management for vocational rehabilitation of patients with chronic minor disease has a positive cost-benefit ratio. A cross-boundary awareness at a health policy level is needed of the societal costs involved for this group of patients who fall between the traditional services in health care and social work.

  • 146.
    Tinghög, Gustav
    et al.
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi.
    Carlsson, Per
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi.
    Can it be left to individual responsibilty?2006Ingår i: The 6th International Conference in Priorities in Health Care,2006, 2006Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

      

  • 147.
    Tinghög, Gustav
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Carlsson, Per
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Synnerstad, Ingrid
    Linköpings universitet, Institutionen för biomedicin och kirurgi, Avdelningen för dermatologi och venereologi. Östergötlands Läns Landsting, Medicincentrum, Hudkliniken i Östergötland. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Rosdahl, Inger
    Linköpings universitet, Institutionen för biomedicin och kirurgi, Avdelningen för dermatologi och venereologi. Östergötlands Läns Landsting, Medicincentrum, Hudkliniken i Östergötland. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Samhällskostnader för hudcancer samt en jämförelse med kostnaderna för vägtrafikolyckor2007Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

     

    Hudcancer är en sjukdom som medför såväl mänskligt lidande som betydande samhällskostnader.  Under senare år har antalet nya fall av hudcancer  kraftigt ökat. Det är därför av stor vikt att motverka denna oroande utveckling för att undvika en allt tyngre samhällsbörda.

    Det primära syftet med denna studie har varit att beräkna samhällskostnaderna relaterade till hudcancer i Sverige. I tillägg har det även ingått i vårt syfte att jämföra våra resultat med Vägverkets beräkningar rörande vägtrafikolyckor och undersöka på vilka punkter dessa metodologiskt eventuellt skiljer sig åt, för att studera hur detta påverkar utfallen i de samhällsekonomiska beräkningarna.

    Studien är en sjukdomskostnadskalkyl (cost of illness analysis). Kostnaderna för sjukvårdskonsumtion  har  beräknats  med  hjälp  av  Socialstyrelsens  nationella patientregister    samt    KPP-    registret    i    Östergötland.    Beräkningarna    av kostnaderna  för  produktionsbortfall  i  form  av  sjukskrivning  har  baserats  på Riksförsäkringsverkets diagnosklassificerade urvalsstatistik.

    De totala kostnaderna för hudcancer i Sverige år 2005 beräknades till cirka 1,25 miljarder kronor. Av dessa utgjordes 665 miljoner kronor (53 procent) av direkta kostnader (produktionsbortfall), medan indirekta kostnader (sjukvårdskostnader) uppgick till 583 miljoner kronor (47 procent). Malignt melanom är den enskilda hudcancerdiagnos  som orsakade  de största samhällskostnaderna,  716 miljoner kronor. Det är framförallt kostnaderna kopplade till förtida dödsfall som bidrar till att malignt melanom är den samhällsekonomiskt mest belastande hudcancer- formen. Icke melanom hudcancer (skivepitel- och basalcellscancer) bidrar dock med de största sjukvårdskostnaderna, 270 miljoner kronor. Detta förklaras av att dessa cancertyper sammantaget är betydligt vanligare förekommande än malignt melanom.

    Vår jämförelse med tidigare beräkningar av samhällskostnaderna  för vägtrafik- olyckor   visar   att   de   är   avsevärt   högre   än   kostnaderna   för   hudcancer. Skillnaderna i samhällsekonomisk  omfattning kan förklaras av både olika grad av   ohälsa   och   olika   metoder   att   beräkna   kostnader.   I   den   offentliga Alkolåsutredningen  är det exempelvis endast en mindre del av kostnaderna för vägtrafikolyckor  som kan hänföras direkt till sjukvård och produktionsbortfall. Merparten (42,3 av 65,4 miljarder kronor) av kostnaderna för vägtrafikolyckor kan  istället  hänföras  till  det  s.k  humanvärdet,  vilket  utgörs  av  individers betalningsvilja  för  att  minska  risken  att  dö  eller  skadas  i  samband  med  en vägtrafikolycka.   Att   aggregera   humanvärdet   med   andra   kostnader   skapar emellertid  en felaktig  bild av den samhällsekonomiska  kostnaden.  Således  är

     

    inte skillnaderna i den samhällsekonomiska  sjukdomsbördan  lika stor som den vid en första anblick framstår.

    Sammanfattningsvis konstaterar vi att den samhällsekonomiska bördan till följd av hudcancer är betydande och ökar över tiden. Våra beräkningar för hudcancer är genomgående försiktigt konservativa då det funnits brister i det tillgängliga datamaterialet   och ska snarast ses som en underskattning av de reella kostnaderna.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Samhällskostnader för hudcancer samt en jämförelse med kostnaderna för vägtrafikolyckor
  • 148.
    Wigertz, Ove
    et al.
    Linköpings universitet, Tekniska högskolan. Linköpings universitet, Institutionen för medicinsk teknik, Medicinsk informatik.
    Persson, Jan
    Linköpings universitet, Tekniska högskolan. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi.
    Åhlfeldt, Hans
    Linköpings universitet, Tekniska högskolan. Linköpings universitet, Institutionen för medicinsk teknik, Medicinsk informatik.
    Teaching medical informatics to biomedical engineering students: experiences over 15 years1989Ingår i: Methods of Information in Medicine, ISSN 0026-1270, Vol. 4, s. 309-312Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
123 101 - 148 av 148
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf