liu.seSök publikationer i DiVA
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234 101 - 150 av 163
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 101.
    Jonsson, Robert
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Centrum för kommunstrategiska studier.
    Kommunsekreterare: en balanserande aktör mellan politik och förvaltning2020Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I den här rapporten presenteras resultatet från en studie där det övergripande syftet varit att bidra med ökad förståelse för kommunsekreterare i en svensk kommunal kontext.

    Det är förvånande att det är ovanligt med studier om kommunsekreterare då det är en befattning som tidigt initierades i kommunerna när tjänstepersoner gjorde intåg i den kommunala förvaltningen. Till det ska läggas att kommunsekreterare utgör en betydande länk mellan den lokala politiken, tjänstemannaorganisationen och medborgarna. En förklaring till detta kan vara att kommunsekreterare i regel inte har något chefsansvar och sällan förekommer i media, något som gör att man kan beskriv att de ”verkar i det tysta”. Det förekommer att kommunsekreterare har chefsansvar, men såsom innevarande studie visar är det i de fall rollen som kommunsekreterare kombineras med rollen som kanslichef.

    Studien som presenteras i den här rapporten bygger på interaktiv forskning mellan författaren till rapporten och kommunsekreterare i Östergötlands kommuner. I rapporten presenteras en beskrivning av i vilka sammanhang som kommunsekreterare verkar, samt nyckelbegrepp som beskriver förväntningar och krav som är relaterade till kommunsekreterare. Slutligen diskuteras kommunsekreterare i relation till olika tjänstemannatyper såsom byråkrat, entreprenör, direktör etcetera.

    I rapporten synliggörs att kommunsekreterare ägnar stor del av sin tid till ärendehantering och med det följer att vara en balanserande aktör. Med balanserande aktör avses att kommunsekreterare verkar i en miljö som präglas av olika arenor och logiker i och med att de verkar i skärningen mellan politik och förvaltning. Tjänsteutövandet innebär därmed att verka i och mellan olika sammanhang.

    Paren av nyckelbegrepp som identifierades för analysen av förväntningar på kommunsekreterare utgörs av att både vara specialist och generalist. Specialist på ärendehanteringsprocessen och generalist gällande kommunkunskap – att kunna den kommunala kontexten och kommunens verksamhet. Att vara neutral och objektiv handlar om en strävan efter att informera och agera neutralt, men eftersom kommunsekreterare vanligtvis arbetar nära kommunstyrelsens ordförande är detta en svår balansgång, inte minst gentemot andra politiker. I och med att kommunsekreterare är ansvariga för ärendehanteringsprocessen arbetar de kontinuerligt med information. Detta är information som hanteras i olika politiska och förvaltningsmässiga sammanhang. Innebörden av det är att de såväl har att arbeta med att vara informationsinsamlare och informationsförmedlare. I och med att kommunsekreterarna arbetar med och ansvarar för ärendehanteringsprocessen så krävs mod och integritet för att kunna försvara god ärendehantering. Att stå upp för god ärendehantering handlar om att ha en konsultativ roll. Det handlar om att känna till parternas mottagarkapacitet och det handlar också om att känna till ”organisation” inkluderat organisationsteori, kommuner som kontext och den egna kommunen. Att känna till organisation och att vara analytisk är således av betydelse för kommunsekreterare – inte minst eftersom de också driver samt arbetar med utredningar.

    Gemensamt för kommunsekreterare utifrån tjänstemannatyper, är att de agerar som byråkrater. En tjänstemannatyp ska förstås som en teoretisk konstruktion (Olsson och Hysing, 2012). I och med att de ansvarar för ärendehanteringsprocessen ligger det i deras roll att informera och agera neutralt utifrån god ärendehanteringssed. I och med att studien är genomförd inom ramen för digitaliseringens tidevarv beskrev kommunsekreterarna även att de behöver vara entreprenörer och verka för en förändring av ärendehanteringsprocessen. Det framkom att det förväntas av dem och att de själva ser det som viktigt att bidra till att ärendehanteringen digitaliseras. I de fall kommunsekreterarna även är kanslichefer så förväntas det av dem att de även agerar likt direktörer med ansvar för ekonomi och personal. I de fall det ingick att leda och arbeta med utredningar tillkom även en form av forskarroll. Även om en nära arbetsmässig relation till ordföranden för kommunstyrelsen bejakades för att därigenom få bra insyn i ärenden, så ansågs det viktigt att inte agera likt en politiserad tjänsteman.

    Sammantaget visar studien att det är mycket som är lika för kommunsekreterare, men beroende på lokala ledningsstrukturer, att de ser olika ut för olika kommuner, så skiljer sig förutsättningarna åt. Beroende av kommunsekreterarens kompetens och vilja att agera inom ramen för strukturerna så har kommunsekreterarna både likvärdiga och olikvärdiga balansakter att hantera. Att balansera mellan par av nyckelbegrepp framkom som gemensamt för kommunsekreterarna. Att balansera mellan olika tjänstemannatyper var också något gemensamt men olika ledningsstrukturer medförde olika strukturella förutsättningar.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (png)
    presentationsbild
  • 102.
    Jonsson, Robert
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Centrum för kommunstrategiska studier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Paulsson, Alexander
    Företagsekonomiska institutionen, Ekonomihögskolan, Lunds universitet.
    Alm, Jens
    Mobilitet, aktörer och planering, Statens väg-och transportforskningsinstitut; K2 - Nationellt kunskapscentrum för kollektivtrafik, Lund.
    Vattentäta strategier: Långsiktig planering av eftersatt underhåll av kommunal infrastruktur2022Ingår i: Nordisk Administrativt Tidsskrift, ISSN 2246-1310, Vol. 99, nr 3Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Följande artikel har till syfte att undersöka strategier som kommuner med eftersatt underhåll använder för att komma till rätta med den så kallade underhållsskulden. I Sverige är underhållet generellt eftersatt vad gäller kommunalt ägd infrastruktur. Framtida reinvesterings-och investeringsbehov är stora, vilket är välkänt. Trots framskrivna styrdokument och policyer avseende god ekonomisk hushållning är långvarigt eftersatt underhåll ett tillstånd för kommuner i olika storlekar och olika delar av Sverige och tidigare forskning framhåller att det är mycket ovanligt att kommuner lyckats vända långvarigt eftersatt underhåll. Dock är Skellefteå unikt i det avseendet att kommunen, trots olika finansieringsformer för VA respektive gata, lyckats med förvaltning av sina anläggningstillgångar i enlighet med god ekonomisk hushållning under senare år. Utifrån begreppsparet strategi och taktik och genom intervju-och dokumentstudier ämnar vi undersöka vilka strategier Skellefteå kommun utvecklade för att vända ett långvarigt eftersatt underhåll. Resultaten visar att genom att kommunen arbetat utifrån två övergripande strategier, vårdastrategin och samverkansstrategin lyckats vända eftersatt underhåll inom båda områdena. Medan vårdastrategin handlar om att förvalta anläggningstillgångar i enlighet med god ekonomisk hushållning och att utveckla anläggningstillgångar på ett medvetet hushållningssätt handlar samverkansstrategin om att på vilket sätt kommunen valt att organisera de berörda verksamheterna för att underlätta tvärsektoriellt arbete. Sammantaget kan de strategier som Skellefteå valt, vara en källa till inspiration för andra kommuner i arbetet med att hantera underhållsskulden inom VA samt gator och väg. Värt att understryka är dock att varje enskild kommun har sina kontextuella utmaningar såsom klimat, topografi, ekonomi och befolkningstäthet som medverkar till att det är nödvändigt att översätta valda strategier till den egna kommunens förhållanden.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 103.
    Klinthäll, Martin
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Centrum för kommunstrategiska studier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Hållbart mottagande: Kommunernas bostadspolitik och integrationen2022Ingår i: Kommunerna och hållbar utveckling: Demokrati, välfärd och lokal utveckling / [ed] Brita Hermelin, Linköping: Linköping University Electronic Press, 2022, s. 85-97Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 104.
    Laur, Inessa
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Centrum för kommunstrategiska studier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Danilovic, Mike
    Halmstad Univ, Sweden.
    Enabling change within new forms of organisations: an empirical investigation of change patterns and stakeholder influence on core intermediary activities2020Ingår i: Journal of Organizational Change Management, ISSN 0953-4814, E-ISSN 1758-7816, Vol. 33, nr 6, s. 1041-1070Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Purpose Although previous research has highlighted the importance of innovative intermediary services that are delivered through cluster initiatives to foster own attractiveness and the development of business, little emphasis has been placed on examining the patterns and influencers of such a change in new organisational forms from a management perspective. The present study investigates the change patterns of core intermediary activities in cluster initiatives as well as the influence of various stakeholders on change in those core activities. Design/methodology/approach The empirical data of this work illustrates the general picture of change within new organisational forms and therefore emerges from a survey study carried out among numerous European cluster initiatives originating from different industries. The main propositions for testing have roots in and are discussed through the prism of Stakeholder Theory as well as entrepreneurship, change and intermediary (middle-hands, brokerage) literature. Findings The findings reveal that intermediary activities are under continuous change, and the changes appreciated by the initiative members tend to gradually increase in intensity over time. Internal stakeholders are actively engaged in the change process activities, and external stakeholders are too, but to a limited extent. This leaves space for creativity and action for the initiatives. Research limitations/implications This research combines stakeholder theory and literature on intermediation (new forms of organisations), change, and entrepreneurship. The outcome of the study might serve as a ground for theoretical classification of cluster initiatives as a particular type of intermediary in accordance with their specific occupation. This would add to the ongoing discussion on definition and typologies of intermediaries as well as lift the awareness on the peculiar constellation of stakeholders within these innovative organisations - their engagement expectations and level of involvement. Practical implications Knowledge on which stakeholders can turn to in the event that a special service is needed can shorten implementation times and improve the quality of services. This knowledge is a way to choose suitable and influential networking partners who can assist by pushing existing working mechanisms in a favourable direction. Social implications The study illustrates the patterns behind changes of intermediary activities/services over time, which would form solid ground for developing new methods to assist in achieving stakeholder satisfaction through cluster-initiative services. Therefore, this work can serve as a benchmarking example for traditional organisations that find themselves in "sleeping" mode or that aim for revitalization. Originality/value The contribution of change and engagement mechanisms to effectivization and innovativeness of organisations are highlighted as main value added of this research.

  • 105.
    Laur, Inessa
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Centrum för kommunstrategiska studier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Mignon, Ingrid
    Chalmers Univ Technol, Sweden.
    Match or mismatch between gazelle companies challenges and the support provided by intermediary actors - an empirical example of the construction industry2021Ingår i: European Planning Studies, ISSN 0965-4313, E-ISSN 1469-5944, Vol. 29, nr 10, s. 1845-1869Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    High-growth firms - also called gazelles - have the potential to create jobs and to drive regional development. Yet, there remains a lack of understanding about how to best support these companies in their growth process. Hence, the types of support offered to these firms are often misdirected and fail to provide relevant support to appropriate types of businesses. This paper focuses on one support policy aimed at support gazelles to cope with their growth challenges, namely intermediary actors, who provide matchmaking, advise and networking activities directed to gazelles. More specifically, this paper aims at identifying what challenges are encountered by gazelles and whether the support provided by intermediary actors is matching the need of support. The empirical focus of the paper is on gazelles within the construction industry and situated in the Swedish municipality Norrkoping. Findings indicate that challenges relate to recruitment, interactions with the public sector, lack of support and entrepreneurial personalities/skills. These challenges overwhelm the everyday work of entrepreneurs, who struggle to find solutions, despite the support of intermediaries. Implications for high-growth companies, intermediary actors and policymakers are discussed with the aim of finding a better match between high-growth challenges and intermediary support.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 106.
    Leijon, Matti E.
    et al.
    Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa, medicin och vård, Avdelningen för samhälle och hälsa. Region Östergötland, Regionledningskontoret, Enheten för folkhälsa. Generation Pep, Stockholm, Sweden; Department of Learning, Informatics, Management and Ethics, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden.
    Algotson, Albin
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Statsvetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Bernhardsson, Susanne
    Region Västra Götaland, Research, Education, Development, and Innovation Primary Health Care, Gothenburg, Sweden; Department of Health and Rehabilitation, Unit of Physiotherapy, Sahlgrenska Academy, Institute of Neuroscience and Physiology, University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    Ekholm, David
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Centrum för kommunstrategiska studier.
    Ersberg, Lydia
    Generation Pep, Stockholm, Sweden.
    Höök, Malin J-son
    Generation Pep, Stockholm, Sweden.
    Klüft, Carolina
    Generation Pep, Stockholm, Sweden; Sahlgrenska Academy, University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    Müssener, Ulrika
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa, medicin och vård, Avdelningen för samhälle och hälsa. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Garås, Elisabeth Skoog
    The Swedish Association of Local Authorities and Regions, Stockholm, Sweden.
    Nilsen, Per
    Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa, medicin och vård, Avdelningen för samhälle och hälsa. School of Health and Welfare, Halmstad University, Halmstad, Sweden.
    Generation Pep – study protocol for an intersectoral community-wide physical activity and healthy eating habits initiative for children and young people in Sweden2024Ingår i: Frontiers In Public Health, ISSN 2296-2565, Vol. 12Artikel, forskningsöversikt (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: There is overwhelming evidence for the preventive effects of regular physical activity and healthy eating habits on the risk for developing a non-communicable disease (NCD). Increasing attention has been paid to community-wide approaches in the battle against NCDs. Communities can create supportive policies, modify physical environments, and foster local stakeholder engagement through intersectoral collaboration to encourage communities to support healthy lifestyles. The Pep initiative is based on intersectoral community-wide collaboration among Sweden’s municipalities. Primary targets are municipality professionals who work with children and young people as well as parents of children <18 years. The goal is to spread knowledge and create commitment to children’s and young people’s health with a special focus on physical activity and healthy eating habits to facilitate and support a healthy lifestyle. The overarching aim of the research project described in this study protocol is to investigate factors that influence the implementation of the Pep initiative in Sweden, to inform tailored implementation strategies addressing the needs and local prerequisites of the different municipalities.

    Methods: The project includes a qualitative and a quantitative study and is framed by a theoretical model involving four complementary forms of knowledge, explicitly recognized in the Pep initiative: knowledge about the issue; knowledge about interventions; knowledge about the context; and knowledge about implementation. Study 1 is a focus group study exploring barriers and facilitators for implementing the Pep initiative. The study will be carried out in six municipalities, selected purposively to provide wide variation in municipality characteristics, including population size and geographical location. Data will be analyzed using thematic analysis. Study 2 is a cross-sectional web-based survey investigating the implementability of the Pep initiative in Sweden’s 290 municipalities. Conditions for implementing different areas of the Pep initiative will be examined in terms of the acceptability, appropriateness, and feasibility, three predictors of implementation success. Data will be analyzed using non-parametric statistics.

    Discussion: The findings of the two studies will increase understanding of the prerequisites for implementing the Pep initiative in Swedish municipalities, which will provide valuable input into how implementation of the Pep initiative can best be facilitated in the different municipality settings.

  • 107.
    Leinsköld, David
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Centrum för kommunstrategiska studier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Nationell likvärdighet eller kommunal självstyrelse?: staten, kommunerna och de kommunala tjänstemännens dubbla lojalitet2022Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The relationship between the state and municipalities has for the recent decades become increasingly complex, strained and infected. The education policy has for several decades been surrounded by different governing logics and conflicts where the conflict between the state’s pursuit of national equality and the local self-determination is prominent. This study examines how this conflict affects the municipal official’s approaches to the state’s control of the municipal compulsory school through aimed government grants. The study consists of a qualitative interview study of six municipalities with 23 respondents. In each municipality, I have conducted interviews with municipal officials, principals and municipal politicians.

    The findings show that the aimed government grants should be seen in the field of tension between state and municipality and between politics and professions. Conflicts arise between the municipalities’ different conditions as well as their local needs and the state’s pursuit of national equality between schools. The municipal officials are assigned significant power regarding how the state and municipal governance is to be put into practice and are therefore given a coordinating central position where they must balance between state requirements, local requirements and school’s requirements. The findings indicate that they seem to prioritize the state’s target of national equality in favor of the local target of self-determination. The relationship between the state and the municipalities gets exposed through the role conflicts of the municipal officials, which both compete and cooperate.

    The conclusion is that the municipal officials should be regarded as the state’s extended arm, or as “state municipal officials”. They possess a double loyalty to the state and local government and must, with this double loyalty, be the guardians of the local and national democracy at the same time. There is a risk that the municipal officials’ double democracy loyalty demonstrates that the local democracy is weakening as the municipal officials must balance between their two guardian roles since role conflicts can arise in their daily work. This, in combination with the fact that they have gained increased power at the expense of local politicians and should thereby be regarded as political actors, sets high standards on the municipal officials, especially in an education department where the state governance is highly present.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (png)
    presentationsbild
  • 108.
    Lindskog, Hilma
    et al.
    Department of Political Science, University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    Dahlberg, Stefan
    Department of Humanities and Social Sciences, Mid Sweden University, Östersund, Sweden;Department of Government, University of Bergen, Bergen, Norway.
    Öhrvall, Richard
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Centrum för kommunstrategiska studier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Oscarsson, Henrik
    Department of Political Science, University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    The Voter Next Door: Stigma Effects on Advance Voting for Radical Right Parties2023Ingår i: Political Studies, ISSN 0032-3217, E-ISSN 1467-9248Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Despite the influence of stigmatization on vote choices, little attention has been given to the impact of social stigma on voters’ selection of voting procedures. To bridge this gap, our study focuses on Sweden, where the open-display ballot system at polling stations potentially compromises vote secrecy. Using survey data from the Swedish National Election Studies in 2014 and 2018, we examine the relationship between citizens’ voting procedure choices and their support for a highly stigmatized radical right party, the Sweden Democrats. Our findings reveal that voters of the Sweden Democrats are more inclined to vote in advance, particularly in districts with low general party support, indicating a high level of stigma. We argue that advance voting can be seen as a strategy to safeguard vote secrecy when voting for stigmatized parties within an institutional context featuring public displays of ballots. In addition, our research sheds light on the importance of electoral integrity in maintaining the confidentiality of voters’ choices.

  • 109. Narveby, Lisa
    et al.
    Wänström, Johan
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Centrum för kommunstrategiska studier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Jämlik tillväxt eller inte?: En jämförelse av kommunal befolknings- och inkomstutveckling inom och mellan län2024Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Tidigare studier har visat att både kommuner och län i Sverige utvecklas olika. Men hur jämn eller ojämn tillväxten är för kommuner inom samtliga län saknas det i allt väsentligt studier om. Med kommunal tillväxt avses i den här studien kommunernas befolknings- och medianinkomstutveckling. Hur jämlik utvecklingen är i dessa avseenden studeras genom att se till skillnader mellan kommuner inom enskilda län. Om kommunernas befolkningsutveckling är lika hög (eller låg) i ett län anses befolkningstillväxten i länet vara jämlik. I studien kartläggs övergripande mönster i befolknings- och inkomstutvecklingen i relation till kommunernas geografiska läge inom länen. I vilken sorts kommuner växer och vilken sorts kommuner krymper befolkningen och medianinkomsten i länen? Skiljer sig sådana mönster åt mellan Sveriges olika län? 

    För att studera hur jämlik eller ojämlik befolknings- och inkomst-utvecklingen är har vi delat in kommunerna i varje län delats i tre kategorier. Kategori 1 (K1) består av den befolkningsmässigt största kommunen. Kategori 2 (K2) är de kommuner närmast den befolkningsmässigt största kommunen. Kategori 3 (K3) är de geografiskt mer avlägsna kommunerna i länet. Vi har definierat kommunerna som mer avlägsna eller inte beroende på om det tar mer eller mindre än 45 minuter att åka dit med bil från länets befolkningsmässigt största kommun. 

    Resultaten visar intressanta förändringar under åren 1992–2022. Överlag har folkmängden ökat i landets K1- och K2-kommuner. Däremot har K3 haft en stagnerande utveckling. Dagens läge, där K1 är den mest folkrika kategorin av kommuner, står i kontrast mot att K3 var den mest folkrika kategorin av kommuner 1992. Däremot har medianinkomstutvecklingen varit mer jämlik för alla kategorier av kommuner. 

    Inom länen finns således betydande skillnader i befolkningstillväxt, men hur jämn befolkningsutvecklingen är varierar också stort mellan länen. Län med lika stor befolknings- och medianinkomsttillväxt i länet som helhet, såsom Jönköping och Örebro, visar på helt olika utveckling mellan de tre kommunkategorierna. 

    Dessa resultat väcker tre övergripande frågor till liv: Varför är det så stora skillnader i framför allt befolkningstillväxt inom länen? Varför varierar de skillnaderna i sin tur så mycket mellan länen? Borde någon aktör ha till uppgift att motarbeta de här skillnaderna och i sådana fall vem? De frågorna diskuteras i rapportens avslutande kapitel och resulterar bland annat i förslag på fortsatt forskning om de strukturer som potentiellt ligger till grund för de skillnader som rapporten identifiera

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (png)
    presentationsbild
  • 110.
    Oskarsson, Sven
    et al.
    Uppsala Univ, Sweden.
    Dawes, Christopher T.
    NYU, NY 10012 USA.
    Lindgren, Karl-Oskar
    Uppsala Univ, Sweden.
    Öhrvall, Richard
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Centrum för kommunstrategiska studier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Res Inst Ind Econ, Sweden.
    Big Brother Sees You, but Does He Rule You?: The Relationship between Birth Order and Political Candidacy2021Ingår i: Journal of Politics, ISSN 0022-3816, E-ISSN 1468-2508, Vol. 83, nr 3, s. 1158-1162Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    While recent research finds strong evidence that birth order affects outcomes such as education, IQ scores, earnings, and health, the evidence for effects on political outcomes is more limited. Using population-wide data from Sweden, our within-family estimates show that firstborns are significantly more likely to run for and be elected to political office. In addition, for the males in our sample we test whether a number of potential mechanisms account for the relationship between birth order and political participation. Disconfirming our expectations, the birth order effects are only marginally smaller when controlling for occupational economic status, cognitive ability, and leadership skills. Our results suggest that big brother, or for that matter big sister, not only sees us; to a certain extent he or she also rules us.

  • 111.
    Persson, Bo
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Statsvetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Backström, Elin
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Centrum för kommunstrategiska studier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Hållbara strukturer för mellankommunal samverkan?: En studie av kommunalförbund inom gymnasieutbildningsområdet2022Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Mellankommunal samverkan har under senare år blivit allt vanligare. Antalet kommunalförbund och gemensamma nämnder har ökat kraftigt under 2000-talets första decennier och lagändringar genomfördes nyligen för att underlätta och uppmuntra mer och djupare samverkan mellan svenska kommuner. Stora förhoppningar knyts till att mellankommunal samverkan ska ge stordriftsfördelar, öka servicekvaliteten och underlätta rekrytering av personal. Samverkan mellan kommuner är dock knappast friktionsfri och oproblematisk. För en kommun kan mellankommunal samverkan innebära risker och föra med sig extra kostnader. Flera tidigare studier har visat att transaktionskostnader – kostnader för att till exempel inhämta information och förhandla – kan göra att kommuner väljer att inte samverka, men också att samverkansinitiativ som satts i gång upphör.

    I denna rapport analyseras förutsättningarna för långsiktig mellankommunal samverkan genom en jämförande fallstudie av kommunalförbund inom gymnasieutbildningsområdet. Gymnasieutbildning är en av kommunernas obligatoriska uppgifter och ett centralt politikområde för kommunerna, både genom att det är ett viktigt välfärdsområde för medborgarna och genom att det är betydelsefullt för kommunernas kompetensförsörjning. Mellankommunal samverkan om gymnasieskolan är vanligt; i stort sett alla kommuner samverkar med varandra inom detta område. En statlig utredning har dessutom nyligen föreslagit att kommunerna ska tvingas till ökad samverkan med varandra om planering och dimensionering av gymnasieskolan.

    Trots att förväntningarna på mellankommunal samverkan om gymnasieskolan är stora, finns här särskilda utmaningar. För det första är gymnasieskolan ett område som i hög utsträckning styrs av en marknadslogik. Kommunerna uppmuntras att samverka med varandra för att gemensamt planera och kunna erbjuda sina ungdomar ett brett utbud av gymnasieutbildningar, men man har inte full kontroll över utbudet av utbildningar eftersom elever har rätt att välja utbildningar på friskolor. För det andra finns en särskild spänning mellan lokalt och regionalt när det gäller gymnasieutbildningens betydelse för kompetensförsörjning.

    Syftet med denna rapport är att genom en jämförande fallstudie av tre kommunalförbund verksamma inom gymnasieutbildningsområdet bidra till ny kunskap om förutsättningarna för framväxten av långsiktigt hållbara strukturer för mellankommunal samverkan. Studien utgår från följande forskningsfrågor: 1) Hur har kommunernas samverkan kring kommunalförbunden initierats, upprätthållits och utvecklats över tid? 2) Vilka faktorer har påverkat hur samverkan kring kommunalförbunden initierats, upprätthållits och utvecklats över tid? 3) Hur kan likheter och skillnader mellan fallen förklaras?

    I rapporten visas hur kommunalförbundet som institutionell samverkansform har utvecklats på olika sätt i olika geografiska och institutionella sammanhang. De tre utbildningsförbund som analyserats – Sydnärkes utbildningsförbund, Jämtlands gymnasieförbund och Kunskapsförbundet Väst – har bildats för att hantera ett för de inblandade kommunerna gemensamt uppdrag. Valet av samverkansform var dock inte i något av fallen självklart – andra alternativ övervägdes i de diskussioner och förhandlingar som föregick inrättandet av kommunalförbunden. Upprätthållandet av samarbetena har i varierande grad präglats av spänningar mellan medlemskommunernas intressen och mål. Det tycks dock som att samarbetena kring kommunalförbunden successivt har hamnat i vad som inom institutionell teori kallas ”jämviktslägen”, dvs positioner där alla de inblandade aktörerna finner samverkanslösningen nog tillfredställande för att inte överväga andra alternativ.

    Vilka faktorer har då påverkat hur kommunalförbunden initierats, upprätthållits och utvecklats över tid? Och hur kan likheter och skillnader mellan fallen förklaras? Vår studie har visat att förekomsten av höga transaktionskostnader spelat roll i samverkansprocesserna – i synnerhet i vissa skeden har processerna präglats av långa förhandlingar och avhopp. Omfattningen av dessa kostnader ha formats av olika institutionella och geografiska faktorer. En sådan faktor är i vilka konstellationer som kommunerna samverkar. Konstellationen av medlemskommuner i Jämtlands gymnasieförbund – med en kommun som är utan konkurrens den största – har lett till att samverkansprocessen främst handlat om hur den största kommunen hanterat förhållandet till de andra kommunerna. I de två andra fallen har det funnits starkare spänningar mellan mer jämstarka kommuner som uppfattat att de haft andra handlingsalternativ. Samverkansprocesserna kring kommunalförbunden har också påverkats av de regionala gymnasiemarknadernas struktur och förekomsten av nätverk mellan ledande politiker.

    Vilka mer praktiknära slutsatser av intresse för kommunalt beslutsfattande kan dras av resultaten i denna studie? Vi kan konstatera att resultaten av fallstudierna tyder på att konflikter lätt verkar uppstå i denna typ av samverkansform. Det verkar ta tid innan strukturerna för samarbetet sätter sig vilket indikerar att denna form av mellankommunal samverkan kräver ett långsiktigt perspektiv. En lärdom av detta är att det är viktigt att förhandlingsprocessen i samband med att ett kommunalförbund inte går alltför snabbt, och att samverkansformerna utformas för att i möjligaste mån kunna hantera snabba förändringar och potentiella konflikter. Studien har även visat att regleringen av kommunalförbundens verksamheter är central för deras möjligheter att utvecklas till stabila strukturer för samverkan. Regler för exempelvis fördelning av platser i förbundets direktion, val av ordförande och finansiering av verksamheten kan anpassas efter hur kommunerna vill styra och kontrollera verksamheten vilket kan påverka möjligheterna till samverkan mellan dem. Avslutningsvis: Inrättandet av kommunalförbund har implikationer för demokrati och politisk styrning. Kommunalförbundet som samverkansform erbjuder en struktur för samverkan som på många sätt ger goda förutsättningar för demokratisk insyn och ansvarsutkrävande. Studien har visat att samverkan i kommunalförbund kan ge små kommuner inflytande och insyn inom områden där de själva har en svag kapacitet att leverera välfärdstjänster av hög kvalitet. Samtidigt finns en risk att kommunalförbundet över tid försvinner från den kommunalpolitiska agendan och inte längre betraktas som en del av kommunernas verksamhet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (png)
    preview image
  • 112.
    Persson, Bo
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Statsvetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Backström, Elin
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Centrum för kommunstrategiska studier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Svenska kommuners samverkan om gymnasieskolan: Drivkrafter, förutsättningar och hinder2022Ingår i: Nordisk Administrativt Tidsskrift, ISSN 0029-1285, E-ISSN 2246-1310, Vol. 99, nr 1, s. 1-26Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Gymnasieskolan är ett område där mellankommunal samverkan har blivit vanligare under senare år. Starka förhoppningar knyts till att kommunerna, genom att samverka med varandra, ska kunna producera utbildningar mer effektivt och ändamålsenligt. Tidigare forskning pekar dock på att mellankommunal samverkan om gymnasieutbildning kan vara förknippad med betydande kostnader och risker. Trots att mellankommunal samverkan om gymnasieskolan är nödvändigt för de flesta kommuner, finns det inom detta område samtidigt starka incitament för kommunerna att konkurrera med varandra om gymnasieelever. Syftet med den här studien är att analysera svenska kommuners syn på drivkrafter, förutsättningar och hinder för mellankommunal samverkan om gymnasieskolan. Studien baseras på empiriska data från en enkätundersökning riktad till tjänstemän med ansvar för gymnasieskolan i kommunerna. Studien visar att kommunernas samverkan i hög utsträckning drivs av en vilja att bredda utbildningsutbudet. Studien visar också att samverkan försvåras av det som man upplever som krångliga samverkansprocesser och en ojämn fördelning av makt mellan kommunerna. Däremot verkar inte brist på tillit mellan deltagande kommuner, eller att man har dåliga erfarenheter av tidigare samarbeten, utgöra några stora hinder för samverkan. Slutligen visar studien att de större stadskommunerna upplevs som centrala noder för mellankommunal samverkan inom detta område.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 113.
    Persson, Bo
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Statsvetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Hermelin, Brita
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Centrum för kommunstrategiska studier.
    Decentralised cooperation between industries and local governments in a statist skill-formation system: An analysis of industrial schools in Sweden2022Ingår i: Journal of Vocational Education and Training, ISSN 1363-6820, E-ISSN 1747-5090, Vol. 74, nr 4, s. 645-663Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The scholarly debate about cooperation between different stakeholders in Vocational Education and Training has primarily focussed on the national level, and much less on local and regional levels. This article aims to contribute to our understanding of the conditions and mechanisms of decentralised cooperation in VET systems, through a comparative case study of two partnerships between local government and industry at two industrial schools in Sweden. We want to understand how and why companies and municipalities engage in this kind of co-operation, in a national structural context which provides few incentives for doing so. Our analysis is guided by two research questions. Firstly, what have these collaborations meant in terms of the involvement of firms and commitment from local government? Secondly, what factors can explain the similarities and differences between the establishment and upholding of these two collaborative arrangements? Our study shows that the partnerships can be characterised by different dynamics in relation to the scope of participation and depth of commitment of the partners. We also show that two conditions are especially important for understanding variations between the cases: the structure of local industry, and the characteristics of the relationship between local government and the industrial companies.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 114.
    Rita Kostet, Rebecka
    et al.
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Centrum för kommunstrategiska studier.
    Wänström, Johan
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Centrum för kommunstrategiska studier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Lokala medier i den lokala demokratin: en kartläggning och analys av tillgången till information om den kommunala politiken i tretton Östgötakommuner2022Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Var ska den medborgare som söker information om det kommunala politiska beslutsfattandet med påföljande planeringsprocesser hitta den sortens information? På vilket sätt bidrar olika informationskällor i det lokala offentliga rummet till att lokala invånare har möjlighet att inhämta information om det kommunala politiska beslutsfattandet? Det är grundläggande frågor i den här studien. Den bygger på en kvantitativ innehållsanalys av materialet från sex olika lokala informationskällor i Östergötlands 13 kommuner under fyra veckor hösten 2021. Artiklar från fyra traditionella morgontidningar, inslagen i SVT Östs och SR Östergötlands sändningar, inläggen i lokala Facebookgrupper samt nyhetsartiklarna på kommunernas egna Facebooksidor och Webbsidor (totalt 4065 enheter) har analyserats.

    Resultaten pekar på att tidningarna utgör den viktigaste informationskällan i relation till vad som pågår i den kommunala politiken. Andelen artiklar som handlar om den kommunala politiken, där kommunala politiska företrädare medverkar och där det framkommer en allsidig bild av den aktuella frågan ligger på samma eller i vissa fall något högre nivå än för inslagen i SVT Öst och SR Östergötland. Det som tydligt skiljer tidningarna från Public Service är mängden artiklar – tidningarna produceras betydligt större mängder journalistik om den kommunala politiken. I framför allt mindre kommuner var bevakningen av den kommunala politiken i public service ytterst begränsad.

    På de lokala Facebookgrupperna framkommer stora mängder information av olika slag, men en väldigt liten andel har någon koppling till den kommunala politiken. Kommunernas egna informationskanaler presenterar relativt mycket information om kommunernas egen verksamhet. Däremot framgår det relativt sällan på kommunernas egna informationskanaler att kommunerna är politiskt styrda organisationer – de folkvalda kommunala beslutsfattarna medverkar till exempel väldigt sällan i de nyhetsartiklar som publiceras där.

    En väl fungerade kommunal demokrati förutsätter att de lokala invånarna har tillgång till information om det kommunala politiska beslutsfattandet och då framstår det således som om de lokala tidningarna är väldigt viktiga. Eftersom tidningarna verkar på kommersiell basis utgör frågan om den sortens medieprodukt även framledes kommer att vara kommersiellt gångbar som en oerhört central fråga inte bara för den lokala journalistiken utan också för den kommunala demokratin.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (png)
    presentationsbild
  • 115.
    Sandberg, Katarina
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Statsvetenskap. Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Centrum för kommunstrategiska studier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    The more the merrier? Examining the effects of inter-municipal cooperation on costs and service quality in upper secondary education2024Ingår i: Journal of Economic Policy Reform, ISSN 1748-7870, E-ISSN 1748-7889Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    For local governments, inter-municipal cooperation (IMC) has become an increasingly common solution to tackle fiscal constraints and demographic challenges. However, in many policy areas, it is still not clear whether IMC fulfills its promises of cost savings or increased service quality. This study aims to contribute new knowledge on the effects of IMC in one of these understudied policy areas - education - and does so by employing recent developments in difference-in-differences methods. The results show that being part of IMC significantly reduces expenditures on upper secondary education. However, there are indications that decreased costs come at a price, since joining a local federation also correlates with lower grades in the cooperating municipalities. Because of the potential drawback associated with local federations - lower grades - policymakers should be cautious of creating IMC in upper secondary education. More research is needed on the relationship between IMC and service quality in this area.

  • 116.
    Sjögren, Jessica
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Centrum för kommunstrategiska studier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Johansson, Kerstin
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Centrum för kommunstrategiska studier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Praktiknära forskning2020Ingår i: Metoder för forskning i socialt arbete: hur, var och varför? / [ed] Magnus Dahlstedt, Sabine Gruber, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2020, Vol. Sidorna 23-39, s. 23-39Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Kärnområdet för detta kapitel är relationen mellan forskning och praktik i socialt arbete. För att närma oss detta område presenterar vi i det här kapitlet ett exempel på hur en specifik ansats inom praktiknära forskning, Practice research, kan fungera som ett verktyg för kunskapsutveckling inom socialtjänsten.

  • 117.
    Stenbacka, Susanne
    et al.
    Kulturgeografiska institutionen, Uppsala universitet.
    Hermelin, BritaLinköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Centrum för kommunstrategiska studier.
    Hållbar samhällsplanering för landsbygden: om service, infrastruktur och välfärd för goda livsvillkor2023Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
  • 118.
    Strom, Patrik
    et al.
    European Inst Japanese Studies, Sweden.
    Hermelin, Brita
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Centrum för kommunstrategiska studier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    An economic geography approach to the implementation of circular economy - comparing three examples of industry-specific networks in West Sweden2023Ingår i: JOURNAL OF SCIENCE AND TECHNOLOGY POLICY MANAGEMENT, ISSN 2053-4620Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    PurposeThe circular economy (CE) has been endorsed as representing a model that is able to achieve environmental protection through decreased use of raw materials, together with changing economic values and social inclusion thanks to its demand for a wide variety of skill profiles. This has motivated many policy initiatives to support the implementation of the CE. The purpose of this study is to follow such policy initiatives in three geographically anchored industry-specific networks.Design/methodology/approachThe study contributes to the research debate on the CE through a spatial approach with a focus on how the implementation of the CE is conditioned by spatial and regional contexts. The authors investigate three different networks in Sweden for CE with different locations and industrial profiles.FindingsThe findings reveal the difficulty that exist in relation to the implementation of the CE. The network and support functions in combination with private industry are vital. The risk of sustaining an uneven regional economic development is evident.Originality/valueAlthough research on the development of the CE has proliferated, geographical approaches to this development are comparably rare to date. The authors seek to contextualise the strategy development and policy implementation of a CE policy.

  • 119.
    Sundin, Elisabeth
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Företagsekonomi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Holmquist, Carin
    Department of Entrepreneurship, Innovation and Technology, Stockholm School of Economics.
    Klinthäll, Martin
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Centrum för kommunstrategiska studier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Entrepreneurial dynamics in the third age - a study of trajectories for start-ups by entrepreneurs aged 55 and 60.2019Ingår i: Handbook of Research on Entrepreneurship and Aging / [ed] Mikaela Backman, Charlie Karlsson and Orsa Kekezi,, Edward Elgar Publishing, 2019, ch 15, s. 143-168Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 120.
    Syssner, Josefina
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Centrum för kommunstrategiska studier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Pathways to demographic adaptation: perspectives on policy and planning in depopulating areas in Northern Europe2020Bok (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This book builds on case studies in depopulating and shrinking areas in Northern Europe. While most contemporary literature on shrinkage focuses on these issues from a planning standpoint, this book uniquely applies a policy perspective when approaching the material. The book assesses the potential of demographic adaptation policies to manage depopulation, that is, policy programs aiming at managing depopulation through adaptation, rather than through growth policies intended to foster population growth. In 6 chapters, the book acts as an up-to-date resource on demographic adaptation for master and Ph.D. students, researchers, and practitioners working in local and regional development, governance, and planning. Chapter 1 gives an overview of recent demographic trends in Northern Europe and introduces the theoretical differences between growth policy and adaptation policy. Chapter 2 accounts for the policy concept and introduces a framework for how local adaptation policies could be systematically analysed. Chapter 3 suggests that the Nordic welfare states exhibit two characteristics that prove to be relevant when discussing the consequences and policy implications of demographic decline, i.e. an extremely sparse population structure and an ambitious welfare assignment that in many respects has been devolved to the local level of government. Chapter 4 suggests that whether shrinkage constitutes a problem or not depends upon the interpretations of those in power, but also upon political, economic and geographic conditions Chapter 5 seeks to understand why local level policymakers avoid developing strategies for how to handle long-term population decline. Chapter 6 summarizes the points of the previous chapters, and concludes that local governments in shrinking areas ought to develop local adaptation policies. These policies, however, also need to be subjected to critical analysis, and the chapter introduces a model for how local adaptation policy priorities could be assessed in a more structured manner.

  • 121.
    Syssner, Josefina
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Centrum för kommunstrategiska studier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Place-based policy objectives and the provision of public goods in depopulating areas: equality, adaptation, and economic sustainability2023Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This paper aims to contribute to practice and research by discussing the potential of place-based policies in public goods provision in areas facing long-term population decline. In the paper, it is argued that local governments in shrinking communities ought to develop explicit and transparent local adaptation policies, but that such policies must be embedded in state goals of territorial equality and cohesion. It is also argued that these policy objectives must be integrated with local policy goals of economic sustainability. Four ideal types of place-based interventions are presented - structural interventions, financial interventions, interventions that enable place-based innovation, and interventions that specifically address human capital needs. In the paper, it is concluded that these interventions need to be designed to be mutually reinforcing, even if they are implemented by different actors at different levels of government and pursuing different policy goals. The paper draws on an extensive reading of the international literature on long-term population decline and on field studies conducted in a Swedish, Nordic, and to some extent Northern European context. 

  • 122.
    Syssner, Josefina
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Centrum för kommunstrategiska studier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    What can geographers do for shrinking geographies?2023Ingår i: Fennia, E-ISSN 1798-5617, Vol. 200, nr 2, s. 98-119Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    For parts of the sparsely populated areas, the trends of globalisation, urbanisation and deindustrialisation constitute difficult circumstances. Population decline, escalating dependency ratios, lack of human and financial resources, and diminishing commercial and public services form part of lived experience in many of these areas. This paper discusses what geographers can do for these territories. The paper suggests that geographers can aid in understanding and demonstrating (a) how resources have been distributed in space over time and (b) why patterns of resource distribution take the shape they do. Geographers can also illuminate (c) what it means to live, work, and operate in shrinking, rural territories. Geographers could also (d) make implicit geographical imaginations explicit, (e) elucidate how shrinkage is dealt with by various policy actors, and (f) point to alternative policy directions. The paper also suggests that geographers in the Nordic countries could enrich an international research field of studies of shrinkage by (g) providing case studies or comparative studies from a Nordic context

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 123.
    Syssner, Josefina
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Centrum för kommunstrategiska studier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Fredriksson, Amira
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Centrum för kommunstrategiska studier.
    Näringslivsutveckling i gles- och landsbygd: en kartläggning av problemskrivningar och åtgärder i lokalt näringslivsarbete2021Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Den här rapporten följer det särskilda statsbidrag som Tillväxtverket fördelat till 39 kommuner inom Stödområde A, som består av gles- och landsbygdskommuner i Norra Sverige. Det riktade statsbidraget innebär att kommunerna under perioden 2018–2020 får drygt fem miljoner vardera som ska användas till att utveckla företagsklimatet och det lokala näringslivet. Kommunerna har stor frihet att bestämma hur pengarna ska användas. Rapporten syftar mer specifikt till att fördjupa förståelsen för vilka problem som kommunerna vill lösa med hjälp av det statliga bidrag de tilldelats. För att uppfylla detta syfte, besvaras följande forskningsfråga: Vilka problembeskrivningar kan urskiljas i kommunernas ansökningar och lägesrapporter, och i de åtgärder och initiativ som presenteras där? Det empiriska materialet utgörs i huvudsak av kommunernas projektmedelansökningar från 2018 och lägesrapporter för verksamhetsåren 2018 och 2019.

    Vår analys visar att kommunerna sammantaget ger uttryck för att de har att hantera 1) kännedomsproblem, 2) kompetensproblem, 3) bemötande-problem, 4) tillgänglighetsproblem, 5) identitets- och attitydproblem och 6) normproblem – och att dessa problem utgör hinder för näringslivs-utveckling i kommunen. En slutsats är att de problem som kommunerna identifierar ofta hänger samman. Demografiska utmaningar i form avvikande befolkningsunderlag leder bland annat till problem med kompetens-försörjning. Ytterligare en slutsats är att de problemformuleringar som ligger till grund för kommunernas insatser ofta är vaga och outtalade. Vi hittar många utsagor som beskriver de insatser som gjorts, men färre utsagor om varför insatserna görs, eller vilka problem som de ska lösa. Här bidrar vår genomgång till att lyfta fram och tydliggöra de problemföreställningar som förefaller ligga till grund för det lokala näringslivsarbetet.

    Vi lyfter även fram att få – om ens några – insatser riktas mot de äldre i samhället. Detta är intressant då en majoritet av kommunerna ger en nuläges-beskrivning som innefattar en åldrande befolkning och stora pensionsvågor. Med andra ord beskrivs de äldre ofta i problembeskrivningen, men sällan som en del av lösningen.

    De insatser som vi uppmärksammat handlar om att göra saker som kan ske inom kommunernas handlingsram, det vill säga inom ett område som kommunerna har rådighet och kan verka. Vår genomgång bidrar därför till att öka förståelsen för vad kommuner i gles- och landsbygd uppfattar att de kan göra för att främja det lokala näringslivet. Samtidigt kan vår genomgång väcka en diskussion om huruvida kommunerna faktiskt har kapacitet att förbättra näringslivsklimatet genom lokala insatser. Kanske avgörs det lokala näringslivets förutsättningar här i huvudsak av externa – strukturella – omständigheter. Kanske behöver åtgärder också vidtas på regional eller statlig nivå.

     

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (png)
    presentationsbild
  • 124.
    Syssner, Josefina
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Centrum för kommunstrategiska studier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Jonsson, Robert
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Centrum för kommunstrategiska studier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Understanding Long-Term Policy Failures in Shrinking Municipalities: Examples from Water Management System in Sweden2020Ingår i: Scandinavian Journal of Public Administration, ISSN 2001-7405, E-ISSN 2001-7413, Vol. 24, nr 2, s. 3-19Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Depopulation is a major drawback for local government when it comes to managing technical infrastructure. In water and wastewater systems management, overcapacity is not only a problem in economic terms. In addition, it brings with it serious technical problems and can also cause health problems for residents. In the context of Sweden, previous studies have recognised that shrinking municipalities fail to plan for or to maintain their fixed assets adequately, despite clear goals and guidelines stating that each generation should pay its legitimate share of what municipal operations cost. Despite these clear policy goals, many shrinking municipalities in Sweden have not prioritised the maintenance of fixed assets in water and wastewater. We know that these problems exist, but we know little about what lies behind them. This paper seeks to address this knowledge gap. By drawing upon theories of failure in public policy and administration and a case study of the municipality of Laxå, this paper seeks to arrive at a deeper understanding of policy failures in water systems management in shrinking municipalities in Sweden. The paper discusses three interrelated research questions: (a) What kind of failure are we dealing with here; (b) What organizational behaviours preceded the policy failure itself; and (c) What are the conditions that precipitated the observed failure(s)?

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 125.
    Syssner, Josefina
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Centrum för kommunstrategiska studier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Meijer, Marlies
    Utrecht University.
    Innovative planning in rural, depopulating areas: conditions, capacities and goals2020Ingår i: Innovation in public planning: calculate, communicate and innovate / [ed] Aksel Hagen, Ulla Higdem, Cham: Palgrave Macmillan, 2020, 1, s. 151-169Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This chapter reflects on the conditions, capacities and goals for innovative planning in depopulating rural areas. The first argument is that conditions and capacities for planning are place and context specific. The second argument concerns a broadened and context-sensitive interpretation of what planning capacity means. The final argument is that planning goals should differ between dense, expanding urban areas and those areas that have experienced long-term depopulation. Currently, most municipalities opt for a growth strategy. This chapter suggests that municipalities also should invest in plans for demographic adaptation. In conclusion, this chapter suggests that if the conditions for planning are recognised, the planning capacity is sensibly interpreted, and the goals of planning are reconsidered, more efficient planning strategies can emerge in depopulating rural areas.

  • 126.
    Syssner, Josefina
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Centrum för kommunstrategiska studier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Siebert, Conrad
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Centrum för kommunstrategiska studier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Local governments and the communication of demographic decline in Sweden and Germany: who, what and why?2020Ingår i: Journal of Depopulation and Rural Development Studies, ISSN 1578-7168, E-ISSN 2340-4655, ISSN 1578-7168, Vol. 29Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Several studies have examined how local governments respond to the implications of shrinkage. This article add to this knowledge by focusing on local governmental communication in processes of demographic decline. Hypothetically, local governments can contribute to a greater understanding of the causes and consequences of demographic decline, to greater legitimacy for the political decisions made in response, and to a vivid discussion of what the future could look like in shrinking community. Our results, drawn from a study in Sweden and in Germany, however suggest that local governmental communication is an expertocratic practice used to avoid conflict about future developments.

  • 127.
    Tent, Nathalie
    et al.
    Carl Von Ossietzky Univ Oldenburg, Germany.
    Syssner, Josefina
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Centrum för kommunstrategiska studier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Mose, Ingo
    Carl Von Ossietzky Univ Oldenburg, Germany.
    Rennie, Frank
    Univ Highlands & Isl, Scotland.
    Post-school education in shrinking rural regions: experiences and solutions from Scotland and Sweden2024Ingår i: RAUMFORSCHUNG UND RAUMORDNUNG-SPATIAL RESEARCH AND PLANNING, ISSN 0034-0111, Vol. 82, nr 2, s. 160-174Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Against the backdrop of shrinking populations, new strategies for maintaining services of general interest in European rural areas are required at both a European and a German level. With regard to this, the field of post -school education as a service of general interest is seen as playing an important role with considerable effects on regional development processes. Educational institutions, traditionally highly centralised, have been shown to influence decisions on staying in or leaving rural areas and thus can further intensify regional demographic developments. In this paper, we examine two examples of post -school educational opportunities in Scotland and Sweden that have been able to establish themselves in a rural setting affected by shrinking trends. Our interpretation is that the continued stability of these examples is due to the ability of local actors to utilise local resources in a meaningful way. The aim of this paper is therefore to contribute to a structured understanding of how local actors manage limited resources to provide services of general interest in the environment of rural, sparsely populated regions in the long term. To enable a systematised analysis of our data, we use an analytical framework originally developed to understand the resources generated by informal planning practices in rural areas.

  • 128. Thomasson, Anna
    et al.
    Jonsson, Robert
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Centrum för kommunstrategiska studier.
    Investeringar i kritisk infrastruktur: utmaningar och vägar framåt2022Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att öka vår förståelse kring vad som påverkar kommuners förmåga att hantera underhållsskulden och framtida behov av investeringar i för samhället kritisk infrastruktur. Mer specifikt syftar den här studien till att svara på följande frågor:

    • Vilka investeringar behövs och varför?
    • Vilka faktorer påverkar underhållsskulden?
    • Vilka möjliga strategier finns det för kommuner att hantera underhållsskulden?

    I fokus för den här studien är VA-sektorn. Anledningen till att valet föll på VA är att VA är en kritisk infrastruktur (Hodson och Marvin, 2011) som inte bara har stor betydelse bara för vår hälsa och vår miljö, utan även för samhällets förmåga att anpassa sig till effekterna av förändringar i klimatet. Att fokus är på VA-sektorn och de utmaningar som finns där innebär emellertid inte att det som belyses i den här studien inte är av relevans för andra centrala försörjningssystem. Speciellt inte andra kritiska försörjningssystem som har många likheter med VA, exempelvis vägar (Hodson och Marvin, 2011; Graham och Thrift, 2007).

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (png)
    presentationsbild
  • 129.
    Thomasson, Anna
    et al.
    Ekonomihögskolan, Lunds universitet.
    Jonsson, Robert
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Centrum för kommunstrategiska studier.
    Ägarstyrning i praktiken: VA-bolag, samordning och långsiktig samhällsbyggnad2020Ingår i: Kommunala bolag: styrning, öppenhet och ansvarsutkrävande / [ed] Gissur Ó Erlingsson, Anna Thomasson, Lund: Studentlitteratur AB, 2020, Vol. Sidorna 127-148, s. 127-148Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 130.
    van der Voorn, Tom
    et al.
    Erasmus Univ, Netherlands.
    Quist, Jaco
    Delft Univ Technol, Netherlands.
    Svenfelt, Åsa
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Centrum för kommunstrategiska studier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. KTH Royal Inst Technol, Sweden.
    Kok, Kasper
    Wageningen Univ, Netherlands.
    Hickman, Robin
    Bartlett Sch Planning, England.
    Sheppard, Stephen
    SE2 Sci Ctr, Canada.
    Kanyama, Annika Carlsson
    Ecoloop, Sweden.
    Banister, David
    Oxford Univ Ctr Environm, England.
    Advancing participatory backcasting for climate change adaptation planning using 10 cases from 3 continents2023Ingår i: Climate Risk Management, E-ISSN 2212-0963, Vol. 42, artikel-id 100559Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In the face of climate change, a major challenge is to inform and guide long-term climate change adaptation planning under deep uncertainty, while aiming at transformative change. Normative futures studies approaches, such as participatory backcasting, visioning and transition management, are increasingly applied, but their potential for climate change adaptation research and practice remains undervalued. This paper aims to advance the potential of backcasting in climate adaptation, by comparing various climate change adaptation studies that have used backcasting or visioning approaches. A framework has been further developed and applied to evaluate 10 cases in Africa, Europe and North America, using four dimensions: (i) inputs and settings; (ii) process and methods (iii) results, and (iv), impact. Our evaluation provides key insights into the use and further development of backcasting for climate adaptation. Key elements to add are advanced system modeling, robust elements, pathway switching and hybrid pathways, enhancing participation of marginal groups, and contributing to impact by facilitating the utilization of results and knowledge in practice and decision making.

  • 131.
    Vestin, Erik
    et al.
    Högskolan Dalarna, Falun, Sweden.
    Öhrvall, Richard
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Centrum för kommunstrategiska studier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Institutet för Näringslivsforskning (IFN), Stockholm, Sweden.
    Att förutsäga amerikanska presidentval2020Ingår i: Statsvetenskaplig Tidskrift, ISSN 0039-0747, Vol. 122, nr 5, s. 127-139Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    During the last decades, we have seen an increased public interest in efforts to fore-cast US presidential elections. A leading actor in this development is Nate Silver, founder of the news site FiveThirtyEight. We provide a brief overview of the historical development of forecasting methods, including both opinion polling and structural models, and the combination of the two that has been developed by Silver and others. We also discuss the 2016 election, where Donald Trump stood as the winner, while all forecasts had been leaning towards Hillary Clinton. This gave rise to an intense debate about both the substance of these forecasts and how they are presented. We conclude with a discussion of the development of forecasts of the 2020 election.

  • 132.
    von Essen, Johan
    et al.
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Stockholm, Sweden.
    Wallman Lundåsen, Susanne
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Centrum för kommunstrategiska studier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Fackligt engagemang: om medborgerligt engagemang inom fackföreningar2021Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 133.
    Wallman Lundåsen, Susanne
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Centrum för kommunstrategiska studier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Deltagande i civilsamhället: jämförelser mellan stad och land i Sverige2022Ingår i: Landsbygdernas och de mindre orternas civilsamhälle, Sveriges Lantbruksuniversitet, 2022, s. 37-49Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 134.
    Wallman Lundåsen, Susanne
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Centrum för kommunstrategiska studier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Det civila samhället och staten: inflytande och påverkan2021Ingår i: Det svenska civilsamhället: en introduktion / [ed] Johan von Essen, Stockholm: Idealistas förlag , 2021, 2, s. 63-76Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Syftet med detta kapitel är att ge en övergripande beskrivning av hur det svenska civilsamhällets organisationer har påverkat och fortfarande påverkar politiken nationellt och lokalt, vilket ger upphov till några följdfrågor: Hur påverkar beslutsfattares syn på civilsamhällets organisationer hur de förhåller sig gentemot dessa organisationer? Hur påverkar civilsamhällesorganisationernas syn på sin roll i samhället hur de förhåller sig till politiken? Vad skiljer det nationella perspektivet från det lokala i detta avseende? Kapitlet inleds med ett övergripande nationellt perspektiv som följs av ett lokalt perspektiv och avslutas med ett mer framåtblickande avsnitt.

  • 135.
    Wallman Lundåsen, Susanne
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Centrum för kommunstrategiska studier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Engagemang i civilsamhället i Malmö: Betydelsen av kontakter mellan grupper för tillit2022Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna rapport har varit dels att beskriva om kontakter mellan grupper förekommer inom civilsamhällets organisationer i Malmö stad, dels att studera om erfarenheter från kontakter i civilsamhället har betydelse för tillit. Kontakter defnieras i denna studie som att ha någon form av umgänge eller samtal med någon med bakgrund från ett annat land än vad den svarande själv har.

    Mångfald eller diversitet i befolkningen kan vara en viktig drivkraft för tillväxt och kreativitet. Samtidigt har forskningen visat på att samhällen med hög mångfald i befolkningen också ofta har lägre nivåer av mellanmänsklig tillit. Om tilliten mellan människor är låg kan det försvåra samarbeten och bland annat minska viljan att göra långsiktiga afärer. Detta kan i sin tur leda till lägre tillväxt. En av orsakerna till att tilliten oftare är lägre i samhällen med en hög mångfald antas vara att invånarna i sådana samhällen mer sällan har sociala band till varandra. Ofta föreslås därför att grupper som är olika varandra behöver ha meningsfulla och positiva kontakter med varandra för att skapa relationer och minska misstron mot andra grupper. Här förs ofta det civila samhällets organisationer som möjliggörare för positiva kontakter mellan grupper. Civilsamhället består av en mängd olika ideella organisationer. I denna studie avses medlemsorganisationer och organisationer som invånarna gör ideella insatser för. Ideella föreningar är den vanligaste formen av civilsamhällesorganisation. Dock baseras detta ofta på antaganden om att kontakter faktiskt sker inom civilsamhällets organisationer fram och att kontakterna bidrar till positiva erfarenheter. Datamaterialet kommer från en enkätundersökning kallad Tillitsbarometern som genomfördes 2017 och 2020 med ett större urval av svarande i Malmö. Tillitsbarometern är en stor enkätstudie som genomförts av Statistiska Centralbyrån på uppdrag av Marie Cederschiöld högskola1.

    Analyserna i rapporten har visat på att andelen som är engagerade i civilsamhället varierar utifrån kön, ålder och utländsk bakgrund. Resultaten pekar på att skillnaderna i deltagande i Malmö i viss mån hade ökat 2020 jämfört med 2017. I stor utsträckning beror detta på att kvinnor och framför allt kvinnor med utländsk bakgrund i större utsträckning inte längre är medlemmar. Att kvinnor i större utsträckning än män minskar sitt engagemang i civilsamhället under perioder av kris, likt det som coronapandemin innebar, är ett mönster som också setts i andra studier. Analyserna visade att det sker kontakter mellan grupper inom ramen för civilsamhället och dessa kontakter sker oftare bland yngre än bland äldre. De yngre hade oftare något mer positiva erfarenheter av kontakter än de äldsta åldersgrupperna.

    Resultaten pekar även på att positiva erfarenheter från kontakter kan dämpa betydelsen av att bo i ett område som präglas av mångfald. Vidare visade analyserna av paneldata att gruppen som haft positiva erfarenheter från kontakter med andra grupper 2017 också hade något högre nivåer av lokalsamhälletillit och tillit till dem med annan religion och annan nationalitet 2020. Även om kontakterna föregår nivåerna av tillit går det dock inte att helt utesluta att de som har kontakter redan från början har högre nivåer av både lokalsamhälletillit och tillit till  dem med annan religion och annan nationalitet och att de därför också söker sig till kontakter med andra grupper i högre utsträckning. Generellt sett är dock nivåerna av tillit tämligen stabila över tid hos individer. Att tilliten ändå var högre efter att gruppen hade haft kontakter skulle därför tala för att kontakterna i civilsamhället sammantaget har en positiv betydelse för lokalsamhälletillit och tillit till grupper med annan religion och annan nationalitet.

    Rapporten avslutas med en rekommendation att uppmuntra till positiva möten inom föreningslivet, särskilt bland unga. Rapporten avslutas med uppmaningen att även beakta två centrala förutsättningar för deltagande. För det första, deltagande i civilsamhället bör ses i ett socialt och ett lokalt sammanhang. Om få i ens bekantskapskrets och i ens lokala område deltar aktivt i civilsamhället minskar antagligen förväntningarna på att någon ska delta samt att viljan att själv ta initiativ för att engagera sig sannolikt minskar. För det andra, deltagande i civilsamhället sker på frivillig grund. Att deltagande sker på frivillig grund är en styrka eftersom det tillvaratar människors fria vilja att göra saker tillsammans med andra. Det innebär också att uppgiften för dem som vill uppmuntra till deltagande i civilsamhället kan vara komplex eftersom deltagandet bygger på frivillighet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (png)
    presentationsbild
  • 136.
    Wallman Lundåsen, Susanne
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Centrum för kommunstrategiska studier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Engagement in Civil Society and Different Forms of Social Trust in the Aftermath of the European Refugee Crisis2023Ingår i: Nonprofit and Voluntary Sector Quarterly, ISSN 0899-7640, E-ISSN 1552-7395, Vol. 52, nr 1, s. 243-259, artikel-id 08997640221077143Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study examines the extent to which engagement within civil society relates to various forms of social trust among residents in local communities that received varying shares of asylum seekers during the European refugee crisis of 2015 to 2017. The study is based on a representative survey collected from individuals within 36 local Swedish communities that received very different shares of asylum seekers. The result suggests that engagement in civil society organizations moderates community trust under conditions of increased diversity. Outgroup trust varies with the share of asylum seekers only among those not involved in civil society. The results also suggest that involvement in civil society does not moderate generalized trust if the share of asylum seeker varies.

  • 137.
    Wallman Lundåsen, Susanne
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Centrum för kommunstrategiska studier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Ideellt arbete och politiskt deltagande2022Ingår i: Engagemangets gestaltningar: insatser i och utanför civilsamhället / [ed] Johan von Essen, Lars Svedberg, Lund: Studentlitteratur AB, 2022, 1, s. 233-270Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 138.
    Wallman Lundåsen, Susanne
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Centrum för kommunstrategiska studier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Intergroup contacts in civil society organizations and trust: How neighbourhood diversity moderates the role of intergroup contacts2022Ingår i: Journal of Civil Society, ISSN 1744-8689, E-ISSN 1744-8697, Vol. 18, nr 1, s. 23-48Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    When dealing with the complex policy issue of how to maintain social cohesion within an increasingly diverse society, decision-makers often view civil society organizations as important actors that can provide opportunities for intergroup contacts and pathways for immigrants to integrate. The present study uses data from a large-scale survey directed toward individuals nested within 36 different local communities and over 1250 different neighbourhoods with varying levels of visible minorities. The results contribute by showing that it is important to consider not only the frequency of intergroup contacts but also the context in which those who are involved in civil society organizations live. Those who are involved in civil society organizations at the local level are embedded in local contexts that moderate how respondents perceive whether others are to be trusted. Very frequent intergroup contacts within civil society organizations correlated more strongly with higher levels of community and outgroup trust among those with native backgrounds who lived in diverse neighbourhoods. Similarly, the results indicated that perceptions of intergroup contact mattered. Neighbourhood diversity and outgroup trust were statistically significant only for those who perceived intergroup contacts to be very positive or rather positive.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 139.
    Wallman Lundåsen, Susanne
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Centrum för kommunstrategiska studier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Intergroup Contacts, Neighborhood Diversity, and Community Trust: the Asymmetrical Impact of Negative and Positive Experiences2023Ingår i: Journal of International Migration and Integration, ISSN 1488-3473, E-ISSN 1874-6365, Vol. 24, s. 163-188Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Intergroup contacts can occur in many different places but are often studied only limited to a specific context. This study contributes with data that taps intergroup contacts that occur in both the private and the public sphere, using data from a large-scale survey directed towards individuals nested within 36 different municipalities and over 1,250 different neighborhoods with varying levels of visible minorities. The results also showed that just using the mere frequency of intergroup contacts is not sufficient to understand its association with community trust. Intergroup contacts that occurred in the neighborhood and in civil society organizations had a statistically significant association with community trust, while intergroup contacts that occurred in schools/workplaces and at home did not. The results also indicated that the neighborhood context moderated the impact of intergroup contacts. Whether contacts generated negative experiences mattered. Negative experiences mattered more for community trust especially for those who lived in diverse neighborhoods. The results indicated an asymmetry between the importance of positive and negative experiences of intergroup contacts for community trust.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 140.
    Wallman Lundåsen, Susanne
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Centrum för kommunstrategiska studier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Lokalsamhälletillit i Sverige före och efter flyktingkrisen2021Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Under perioden 2014 till 2016 kom ett antal kommuner runtom i Sverige att ta ett stort ansvar för mottagandet av nyanlända migranter. Med mottagandet av nyanlända kom graden av mångfald, det vill säga blandningen i befolkningen utifrån födelseland, att öka i kommuner med ett stort mottagande. Tidigare forskning har pekat på att det finns ett negativt samband mellan graden av mångfald i lokalsamhället och graden av tillit till andra i lokalsamhället. Kunskapen om hur förändringar i kommunernas befolkning påverkar graden av lokalsamhälletillit är relativt begränsad. Syftet med denna undersökning var därför att undersöka om det finns något samband mellan kommuners mottagande av nyanlända och dess invånares lokalsamhälletillit. Studiens tre frågeställningar var:

    1. Har antalet mottagna nyanlända i kommunerna påverkat lokalsamhälletilliten på kommunnivå?
    2. Har kommunfaktorer – som graden av ekonomisk ojämlikhet och graden av homogenitet i kommunbefolkningen innan mottagandet av nyanlända – någon betydelse för lokalsamhälletilliten hos invånarna år 2017?
    3. Vilken betydelse har kontakter mellan grupper för sambandet mellan mottagande av nyanlända och lokalsamhälletillit?

    Resultaten från studien visar att tilliten till andra i lokalsamhället på kommunnivå hos majoritetsbefolkningen samvarierade med ökningen av mottagandet av nyanlända. I de kommuner som haft en större ökning av andelen nyanlända är lokalsamhälletilliten något lägre. Detta är i linje med den forskning som pekat på att lokalsamhälletilliten är lägre hos samtliga grupper om området präglas av mångfald. Storleken på sambandet mellan ökningen av mottagande av nyanlända och förändringen i lokalsamhälletillit är relativt modest. Sambandet är dock inte liktydigt med ett orsakssamband mellan mottagandet i kommunerna och förändringar av lokalsamhälletillit. Det går inte att helt utesluta att kommuner med särskilda egenskaper tog emot fler nyanlända och att dessa egenskaper också inverkade pålokalsamhälletilliten.

    Vidare visar resultaten att graden av ekonomisk ojämlikhet i kommunen hade en inverkan på vilken betydelse mottagandet av nyanlända hade för lokalsamhälletilliten hos kommuninvånarna år 2017. En tänkt individ som bodde i en kommun med en relativt sett högre grad av inkomstojämlikhet, och med ett mer omfattande mottagande av nyanlända, skulle ha en lägre nivå av lokalsamhälletillit än motsvarande individ som bodde i en kommun präglad av större ekonomisk jämlikhet. Det största mottagandet av nyanlända, i förhållande till folkmängd, skedde i mindre kommuner som i genomsnitt hade en relativt jämlik inkomstfördelning och detta kan ha haft betydelse för att förändringarna på kommunnivå av lokalsamhälletillit var relativt sett begränsade.

    Huruvida kommunens befolkning var mer eller mindre homogen (utifrån födelseland) innan mottagandet hade också betydelse. För en tänkt individ som bodde i en kommun med en relativt sett högre grad av homogenitet år 2009, och med ett mer omfattande mottagande av nyanlända, skulle denna individ ha en lägre nivå av lokalsamhälletillit än motsvarande individ som bodde i en kommun som hade en mer heterogen befolkning år 2009. Antalet kommuner i denna studie är emellertid relativt begränsat och dessa resultat bygger delvis på extrapoleringar och behöver därför prövas i fler kontexter.

    Den allra största delen av variationen i lokalsamhälletillit förklaras emellertid av individfaktorer. En viktig individfaktor utifrån tidigare forskning är kontakter mellan grupper. Individer som uppgav att de aldrig hade kontakter med personer av annan bakgrund hade generellt sett lägre nivåer av lokalsamhälletillit. Skillnaderna i lokalsamhälletillit mellan de som aldrig hade några kontakter med personer med annan bakgrund, och de som hade kontakter, beräknades vara större ju fler nyanlända som tagits emot under perioden. Kontakter mellan grupper hade således störst betydelse för lokalsamhälletilliten hos invånare i kommuner som tagit emot många nyanlända. Den största gruppen svarande i undersökningen uppgav att de endast sporadiskt eller aldrig hade kontakter med personer med annan bakgrund i sitt bostadsområde. Resultaten visade även att det fanns en liten andel som uppfattade kontakter med personer med annan bakgrund än de själva på det hela taget som negativa, eller till och med mycket negativa. Mycket negativa uppfattningar om kontakter mellan grupper bidrog till lägre lokalsamhälletillit ju fler nyanlända som mottagits i kommunen.

    Sammantaget kan mottagandet av nyanlända ensamt endast förklara en mindre del av variationen i lokalsamhälletillit mellan kommuner och individer. Resultaten ger visst stöd åt att sambandet mellan mottagande av nyanlända och lokalsamhälletillit kan förstärkas eller försvagas av kommunfaktorer, som inkomstojämlikhet och tidigare mångfald i befolkningen, och av individfaktorer, som kontakter mellan grupper.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (png)
    presentationsbild
  • 141.
    Wallman Lundåsen, Susanne
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Centrum för kommunstrategiska studier.
    Om betydelsen av att lita på andra för att uppnå målen om hållbara och fredliga samhällen2022Ingår i: Kommunerna och hållbar utveckling: Demokrati, välfärd och lokal utveckling / [ed] Brita Hermelin, Linköping: Linköping University Electronic Press, 2022, s. 53-63Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 142.
    Wallman Lundåsen, Susanne
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Centrum för kommunstrategiska studier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Religious Participation and Civic Engagement in the Secular Context: Evidence from Sweden on the Correlates of Attending Religious Services2022Ingår i: VOLUNTAS - International Journal of Voluntary and Nonprofit Organizations, ISSN 0957-8765, E-ISSN 1573-7888, Vol. 33, nr 3, s. 627-640Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of the present study is to investigate the potential link between religious participation and civic engagement in Sweden. Religious participation probably plays a different role in a secular context compared to a context where religion and politics are more intertwined. First, do those who regularly attend religious services in Sweden volunteer and participate in charitable giving more often compared with those who do not? Second, are those who regularly attend religious services more, or less, politically active between elections compared with those who do not in Sweden? Third, do those who regularly attend religious services in Sweden receive more requests to volunteer than those who do not? The study uses survey data on volunteering from random samples of individuals in Sweden. Results showed that volunteering was limited to a restricted group of organizations. There is a higher propensity among those who regularly attend religious services to volunteer within political parties. Those who frequently attend church were significantly more often requested to volunteer by someone else.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 143.
    Wallman Lundåsen, Susanne
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Centrum för kommunstrategiska studier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Rurality and discontent: Unraveling the context effects of living in rural districts in local elections on support for Sweden democrats2024Ingår i: Journal of Rural Studies, ISSN 0743-0167, E-ISSN 1873-1392, Vol. 106, artikel-id 103209Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In Sweden, the anti-establishment party, the Sweden Democrats, has seen growing support in the past four parliamentary elections. This rise is thought to be part of a broader trend where disenchanted voters in remote areas increasingly back anti-establishment parties. The present study investigates whether residing in a rural or peripheral district within a municipality increases the individual likelihood of voting for the Sweden Democrats in local elections. Drawing on a unique survey with respondents nested in 49 municipalities and approximately 1800 districts, the findings reveal that living in rural and peripheral districts increases the probability of supporting the Sweden Democrats in local elections even when accounting for individual- and context-level variables. Additionally, the results demonstrate that individuals in rural districts within non-rural municipalities are significantly more likely to vote for Sweden Democrats in local elections. This is explained as being driven by concerns about access to services and lack of optimism about the local development.

  • 144.
    Wallman Lundåsen, Susanne
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Centrum för kommunstrategiska studier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    The Nordic Exceptionalism Revisited2022Ingår i: Reflections on European Values / [ed] Ruud Luijkx, Tim Reeskens, Inge Sieben, Tilburg: Open Press Tilburg University , 2022, s. 420-433Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 145.
    Wallman Lundåsen, Susanne
    et al.
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Centrum för kommunstrategiska studier.
    Erlingsson, Gissur Ó
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Centrum för kommunstrategiska studier.
    Perceived fairness of intra-municipal cohesion politics: Does place of residence affect party preferences?2023Ingår i: Political Geography, ISSN 0962-6298, E-ISSN 1873-5096, Vol. 107, artikel-id 102994Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper examines whether beliefs that local decision-makers are perceived to favour certain groups or districts over others, are linked to anti-establishment party preferences, and whether living in an urban or rural area affects this relationship. By taking stock of an original survey of Swedish respondents stratified into densely (urban) and sparsely (rural) populated districts, our results reveal geographical polarisation even within municipalities based on perceptions of how resources are distributed, as well as perceptions of opportunities to influence policy. Individuals who live in densely populated rural areas and believe that groups have unequal influence within the municipality depending on their geographical location tend to be far left. Individuals who have similar grievances about bias in decision-making but live in rural areas tend to be far right. Furthermore, Left Party supporters living in densely populated areas are more likely to perceive bias against poor districts, while rural Sweden Democrat supporters are more likely to believe that urban residents disregard rural concerns. We conclude that local decision-makers are perceived to favour certain groups or districts over others, are linked to an increased likelihood to prefer anti-establishment parties.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 146.
    Wallman Lundåsen, Susanne
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Centrum för kommunstrategiska studier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Erlingsson, Gissur Ó
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Centrum för kommunstrategiska studier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    The local party voter: A localist anti-establishment voter?2023Ingår i: Electoral Studies, ISSN 0261-3794, E-ISSN 1873-6890, Vol. 82, artikel-id 102592Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In several countries, local parties have increased their share of votes in local elections. This development has received limited scholarly attention compared to the immense interest paid to the fates of national level anti-establishment parties. Against this backdrop, we ask if something distinct characterizes those who choose to vote for genuinely local alternatives compared to other anti-establishment voters. Sweden is taken as the case in focus, a country where local parties have grown in numbers and strength throughout the past three decades. We view local parties as a part of a broader ‘anti-establishment’ family, and we explore if their voters a) are similar to those who vote for the most pronounced anti-establishment party in Sweden (Sweden Democrats), or b) if local party voters are a distinct anti-establishment category in their own right. Drawing on a survey data from 49 Swedish municipalities, we find that local party voters indeed distinguish themselves from both Sweden Democrat's voters and voters for the old and established parties, thus making them a distinct anti-establishment voter category of their own. These voters distrust their local politicians but at the same time are civically engaged.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 147.
    Wallman Lundåsen, Susanne
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Centrum för kommunstrategiska studier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Olausson, Pär M.
    Mittuniversitetet, Östersund.
    Aktörer inom lokalt beslutsfattande2022Ingår i: Lokalt beslutsfattande / [ed] Niklas Bolin, Sara Nyhlén, Pär M. Olausson, Lund: Studentlitteratur AB, 2022, 2, s. 55-83Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I detta kapitel beskrivs översiktligt de aktörer som finns inom och utanför den representativa demokratins institutioner på lokal nivå i Sverige samt relationen mellan dessa olika aktörer. Med aktörer menas här såväl enskilda individer som organisationer på lokal nivå.

  • 148.
    Wistrand, Johanna
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Centrum för kommunstrategiska studier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Ny lagstiftning för kommunala aktiebolag med vinstsyfte?2020Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Idag äger majoriteten av Sveriges kommuner aktiebolag. Dessa kommunala aktiebolag ska bedrivas i enlighet med såväl regleringen i aktiebolagslagen (2005:551) som med regleringen i kommunallagen (2017:725). I den förstnämnda lagen återfinns en bestämmelse som utgår från att samtliga aktiebolag ska bedrivas i syfte att generera vinst för utdelning till bolagets ägare. I den sistnämnda lagen återfinns kommunalrättsliga principer, vilka bland annat stipulerar att de näringsverksamheter som drivs av kommuner inte ska bedrivas med det primära syftet att frambringa vinst samt att kommuner inte ska ta ut högre avgifter för sina tjänster/nyttigheter än vad det kostar dem att tillhandahålla tjänsterna/nyttigheterna. Dessa lagar utgör således, som utgångspunkt, motsättningar till varandra i detta sammanhang. 

    I denna uppsats framkommer, i överensstämmelse med uppfattningen hos praktiskt verksamma kommunjurister, ett resultat som visar att det så kallade vinstsyftet i aktiebolagslagen torde vara underordnat de kommunalrättsliga principerna i kommunallagen. Genom en utförlig analys av regleringarna och till dem hörande undantag, är emellertid min bedömning att vinstsyftet teoretiskt sett väger tyngre, och har starkare juridisk genomslagskraft, än principerna. Det kan åtminstone konstateras att regleringarna, såsom de ser ut idag, utgör varandras motsatser. Med hänsyn till detta uppstår frågan huruvida det skulle underlätta med ny lagstiftning beträffande kommunala aktiebolag med vinstsyfte.

    De befintliga alternativ som finns till kommunala aktiebolag i form av stiftelser, ekonomiska föreningar, ideella föreningar och privata utförare torde med största sannolikhet inte kunna ersätta det kommunala aktiebolaget annat än i vissa enstaka, specifika fall. Det är dock möjligt att så kallade aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning skulle kunna utgöra ett fullgott alternativ till dagens kommunala aktiebolag och samtidigt göra det möjligt för landets kommuner att leva upp till de kommunalrättsliga principerna. Under förutsättning att denna kategori av aktiebolag kan börja nyttjas av kommunerna, torde det förmodligen inte finnas behov av ny lagstiftning på området för vinstdrivande kommunala aktiebolag. Eftersom denna särskilda aktiebolagskategori emellertid förekommer i mycket begränsad utsträckning, kan det eventuellt vara förknippat med svårigheter att motivera kommuner att använda sig av den. Mot bakgrund av det är det troligt att det finns utrymme för ny lagstiftning, exempelvis i form av en egen associationsform för dagens kommunala aktiebolag.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (png)
    presentationsbild
  • 149.
    Wittberg, Emanuel
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Institutet för analytisk sociologi, IAS. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Erlingsson, Gissur Ó
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Centrum för kommunstrategiska studier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Belfrage, Michael
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Centrum för kommunstrategiska studier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Uppdragskoncentration i svenska kommuner: Om uppdragsojämlikhet och maktkoncentration2023Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Sverige anses regelmässigt tillhöra världens bäst fungerande demokratier. Med det sagt tillsätts återkommande statliga utredningar med uppgift att granska demokratins funktionssätt. Inte sällan uppmärksammas problem och utvecklingsområden. Ett område som regelmässigt uppmärksammas är den ökande koncentrationen av uppdrag i händerna på några få individer ute i de svenska kommunsektorn. 

    Mot denna bakgrund syftar föreliggande rapport till att undersöka uppdragskoncentration i svenska kommuner. Den gör det genom att kartlägga koncentrationen av politiska uppdrag samt utforska kopplingen mellan organisationsstruktur och uppdragskoncentration. 

    Författarna uppmärksammar bland annat att uppdragskoncentration har begränsningar som indikator på maktkoncentration då måttet inte tar hänsyn till ojämlikhet i fördelningen av uppdrag mellan politiker inom en given kommun. Vidare är sambandet mellan kommunstorlek och uppdragskoncentration inte lika tydligt som det kan verka vid första anblick. Författarna framhäver att uppdragskoncentration inte bara är kopplad till kommunstorlek, utan är starkt korrelerad med hur en kommun väljer att organisera sig. Ett viktigt och delvis nytt resultat jämfört med tidigare forskning är sålunda att kommunerna själva har en betydande möjlighet att påverka koncentrationen av uppdrag. 

    För att stärka demokratin och öka inslaget av maktdelning i kommunsektorn bör därför lokala partiorganisationer se över sina interna nomineringsförfaranden och kommuner bör noggrant granskar sin egen organisationsstruktur. Båda dessa faktorer påverkar förekomst av uppdragsojämlikhet och koncentration av makt inom kommunen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (png)
    presentationsbild
  • 150.
    Wittberg, Emanuel
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Institutet för analytisk sociologi, IAS. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Erlingsson, Gissur Ó
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Centrum för kommunstrategiska studier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Wennberg, Karl
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Institutet för analytisk sociologi, IAS. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. House of Governance and Public Policy (GaPP), Stockholm School of Economics.
    Does local government corruption inhibit entrepreneurship?2023Ingår i: Small Business Economics, ISSN 0921-898X, E-ISSN 1573-0913Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The dominant ‘sand in the wheels’ view holds that entrepreneurship is strongly inhibited by corruption. Challenging this, the ‘grease the wheels’ view maintains that corruption might increase entrepreneurship in highly regulated economies. We extend the basic predictions of these theories by examining entrepreneurs’ start-up decisions, as well as their location choices, in a seemingly low-corruption environment: Swedish municipalities. Combining a validated index of corruption perceptions in local government with population data on new entrepreneurs, nested logit models reveal that even in a low-corruption setting such as Sweden, perceptions of corruption can deter latent entrepreneurs. We also find that a minority of entrepreneurs relocate from their home municipalities to establish their start-ups elsewhere. Surprisingly and contrary to expectations, these relocating entrepreneurs often relocate from relatively low-corruption municipalities to others that are more corrupt. Implications for future research and public policy are discussed.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
1234 101 - 150 av 163
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf