liu.seSök publikationer i DiVA
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
123 101 - 125 av 125
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 101.
    Erlingsson, Gissur Ó.
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Wänström, Johan
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Politik och förvaltning i svenska kommuner2015Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Den kommunala nivån är en central del i det svenska politiska systemet. Kommunerna ansvarar för tunga välfärdsområden och omsätter stora summor och är därför viktiga byggstenar för både välfärdsstatens och demokratins funktionssätt. Denna bok ger en lättillgänglig och översiktlig introduktion till de svenska kommunerna - hur de har vuxit fram och hur de formellt styrs - samt för en löpande diskussion om hur den lokala demokratin i Sverige tycks fungera.

    I boken beskrivs de formella juridiska ramarna för den kommunala verksamheten liksom kommunernas ekonomiska förutsättningar. Med hjälp av fyra exempelkommuner visar författarna hur förutsättningarna att bedriva politik kan skilja sig åt kommuner emellan. Boken tar också upp hur det i praktiken går till när lokalpolitikens formella spelregler ska omvandlas till politik i vardagen; hur de kommunala valen går till och hur aktörerna - lokala partier, tjänstemän samt medborgare - kan påverka kommunala politiska beslut.

    Boken vänder sig i första hand till studenter med statsvetenskap som huvudämne, men lämpar sig också väl för andra kurser och utbildningar som har en inriktning mot den kommunala nivån.

  • 102.
    Erlingsson, Gissur Ó
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Wångmar, Erik
    Linnéuniversitetet.
    Ödalen, Jörgen
    Uppsala universitet.
    Kommunsammanläggningarna 1952-74: Hur blev de politiskt möjliga?2010Ingår i: Scandinavian Journal of Public Administration, ISSN 2000-8058, Vol. 14, nr 3-4, s. 3-36Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Under perioden 1952–1974 genomfördes ett antal omvälvande förändringar av densvenska kommunstrukturen. På 22 år gick Sverige från 2 498 till 278 kommuner.Hur blir sådana omfattande reformer möjliga? Vi besvarar denna fråga genom attanalysera det politiska spelet bakom reformerna. Vi undersöker (a) de huvudsakligaargumenten för kommunsammanläggningarna, (b) grad av konsensus bakom besluten, (c) om, och i sådant fall vilka alternativ till reformerna som presenterades underde debatter som föregick dem, samt slutligen (d) hur man politiskt lyckades genomdriva dessa reformer. Vi ställer två olika förklaringsmodeller mot varandra; evolutionära förklaringar, som betraktar sammanläggningarna som rationella tillpassningartill förändrade omvärldsförhållanden, ställs mot ett socialt konfliktperspektiv somförklarar sammanläggningarna utifrån deras fördelningseffekter. Vi argumenterar föratt vår analys av de svenska kommunsammanläggningarna ger stöd åt det socialakonfliktperspektivet

  • 103.
    Erlingsson, Gissur Ó
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier – CKS. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Ödalen, Jörgen
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Statsvetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    A Normative Theory of Local Government: Connecting Individual Autonomy and Local Self-Determination with Democracy2017Ingår i: Lex Localis, ISSN 1581-5374, E-ISSN 1855-363X, Vol. 15, nr 2, s. 329-342Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The issue of local government reform is high on the agenda in many developed democracies. The discussion is often framed in narrow terms, focusing on functional efficiency. In this article, we construct a normative argument for local government that values local government because it fulfills morally desirable purposes in itself, regardless of its functional efficiency. The argument is that the same foundational value – individual autonomy – constitutes the normative underpinning of both democracy and the right to local self-government. The implication is that if we value democracy, we must defend a strong and constitutionally protected local government.

  • 104.
    Erlingsson, Gissur Ó
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier – CKS. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Ödalen, Jörgen
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Statsvetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Den kommunala självstyrelsen2017Ingår i: Att äga framtiden: perspektiv på kommunal utveckling / [ed] Josefina Syssner, Sören Häggroth, Ulf Ramberg, Linköping: Linköping University Electronic Press, 2017, s. 65-76Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I regeringsformens portalparagraf kan vi läsa att den svenska demokratin förverkligas bland annat genom den kommunala självstyrelsen. Forskare som fördjupat sig i frågan menar dock att den kommunala självstyrelsen i praktiken saknar starkt grundlagsskydd (Petersson 2005: 170; jfr Nergelius 2006: 89f ). Regeringsformen anger nämligen att självstyrelsens utformning ska fastställas av riksdagen genom vanlig lag. Därför får självstyrelsen karaktären av en ”gummibandsprincip” (Petersson 2005); regelverket ger riksdagsmajoriteterna makt att utvidga eller inskränka kommunernas befogenhetssfär efter rådande behov (t.ex. Nergelius 2006; Petersson 2001/2002). Dahlkvist & Strandberg (1999: 290) går härvid så långt som att säga att de svenska kommunerna nog aldrig varit mycket mer än ”lokala verkställare av statlig reformpolitik” (jfr. Nergelius 2006: 288), det som Montin (2004: 36) gett etiketten ”välfärdsstatens förlängda arm”.

    Med facit i hand hävdar många att denna ordning historiskt sett tjänat Sverige väl. Men från ett principiellt perspektiv kan man fråga sig om detta sätt att reglera den kommunala självstyrelsen är det mest önskvärda. Det är i sammanhanget värt att påminna om att relationen mellan stat och kommun tidvis varit tämligen infekterad. Missnöjet med statens starka grepp över kommunsektorn fick på 1990-talet sitt uttryck genom kommunernas kritik mot förslaget om skattestopp, den mellankommunala skatteutjämningen, att staten inte följde finansieringsprincipen, samt att för mycket detaljreglering förekom. Dessutom visade en studie från 2003 att ledande kommunpolitiker upplevde att det över tid skett en förskjutning av makt från lokal till statlig nivå (Karlsson 2004: 13). Mot denna bakgrund vill vi problematisera den rådande ordningen, samt lyfta fram vad som i sentida debatt beskrivits som hot mot idén om självstyrande kommuner.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Den kommunala självstyrelsen
  • 105.
    Erlingsson, Gissur Ó
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Ödalen, Jörgen
    Statsvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet.
    Kommunalt självstyre, demokrati och individuell autonomi2009Ingår i: Tidskrift för politisk filosofi, ISSN 1402-2710, E-ISSN 2002-3383, nr 2, s. 35-52Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 106.
    Erlingsson, Gissur Ó
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier – CKS. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Ödalen, JÖrgen
    Mälardalen University, Västerås, Sweden; Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Wångmar, Erik
    Linnéuniversitetet, Växjö, Sweden.
    How Coerced Municipal Amalgamations Thwart the Values of Local Self-Government2021Ingår i: Urban Affairs Review, ISSN 1078-0874, E-ISSN 1552-8332, Vol. 57, nr 5, s. 1226-1251Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Arguments invoking increased functional efficiency have had a profound impact on local government reforms in advanced democracies during the past 60 years. Consequently, most mature democracies have implemented municipal amalgamation reforms, often through top-down coercion. In this article, we demonstrate how far central governments have been willing to go, in terms of coercion, by providing an in-depth historical account of Swedish municipal amalgamations between 1952 and 1974. Debates on amalgamation reforms have typically revolved around pros and cons of mergers. But very few discussions have addressed the more fundamental moral problem of enforcing amalgamations through coercion. Often, large-scale mergers are carried through against the expressed will of municipalities who wish to remain self-governing. In this article, we present a normative defense of strong local self-government, based partly on values of individual autonomy, and partly on group-based human rights, and we show how coerced amalgamations are at odds with these values.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 107.
    Erlingsson, Gissur Ó
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier – CKS. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Öhrvall, Richard
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Statsvetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Fullmäktigeledamoten och mandatperioden2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna rapport utgör den andra rapporten i ett större forskningsprojekt om för-troendevaldas villkor i kommunpolitiken, ett projekt med särskilt fokus på indi-vider som för första gången fick ett förtroendeuppdrag i samband med valet 2014. Det övergripande syftet med föreliggande rapport är att uppmärksamma om erfarenheten av att komma in som ny i kommunpolitiken påverkar den nya politikerns syn på kommunpolitiken, på sig själv och sina möjligheter att på-verka. Utöver detta har vi också undersökt andra frågor, bland annat politi-kernas syn på förutsättningar att fullgöra uppdraget, liksom olika aspekter av den lokala demokratin.

    Kommunpolitiker mindre nöjda med demokratin

    När kommunpolitiker får ange hur pass nöjda de är med demokratin på olika politiska nivåer, är det anmärkningsvärt att kommunpolitikerna själva är mindre nöjda med demokratin än vad medborgarna är. Detta gäller samtliga politiska nivåer (kommuner, landsting/region, riksnivå och EU), även om skillnaden är minst uttalad på lokal nivå. En ytterligare skillnad är att medborgarna rankar demokratin i riket som helhet högst, medan kommunpolitiker är mest nöjda med demokratin på lokal nivå.

    Medborgarna anses ha för lite makt, tjänstemännen för mycket

    I studien har vi ställt frågor om vem eller vilka våra respondenter anser har makten i kommunen, och vem eller vilka som bör ha den. Två grupper står särskilt ut vad gäller glappet mellan vilka som har makt och vilka som borde ha makt. Medborgarna uppfattas ha väldigt lite makt i förhållande till hur mycket makt de borde ha. Det omvända förhållandet gäller tjänstemännen som upp-fattas ha mycket mer makt än vad de borde ha.

    Erfarenheten av fullmäktigeuppdrag stärker inte självförtroendet

    Vi har undersökt vad erfarenheten av att vara förtroendevald gör med det egna politiska självförtroendet. Frågan är intressant på ett generellt plan. I litteraturen om politiskt deltagande återfinns nämligen antagandet att ju mer man deltar po-litiskt i gemensamma angelägenheter, desto mer stärks det personliga politiska självförtroendet. Genom att jämföra respondenternas svar i den enkätomgång vi skickade ut före valet 2014, med deras svar ungefär halvvägs in i mandat-perioden, finner vi inget stöd för en sådan tes. Det politiska självförtroendet, åtminstone som vi försöker mäta det, stärks inte. Snarare tycks det försvagas i olika avseenden från första mättillfället till mitten av mandatperioden. Istället framträder en bild av politiker som i stort sett genomgående tycks bli något mer desillusionerade ju längre mandatperioden går. Men detta gäller, måhända över-raskande, inte bara nya politiker utan gäller också mer erfarna politiker.

    Realistiska uppfattningar om tidsåtgång, men oförstående arbetskamrater

    Vi har också ställt en rad frågor för att ta reda på hur krävande ett politiskt för-troendeuppdrag kan sägas vara utifrån olika aspekter, där syftet har varit att för-söka identifiera potentiella faktorer som bidrar till vantrivsel eller förtida av-hopp. Två saker är särskilt värda att understryka: För det första, när vi jämför vilken förväntad tidsåtgång våra respondenter trodde att deras uppdrag skulle ta inför valet 2014, med vilken faktiskt tid uppdraget tar mitt i mandatperioden, finner vi att mer erfarna politiker i dag lägger ned ungefär lika många timmar på uppdraget som de trodde att uppdraget skulle kräva; medan nya politiker lägger ned något färre timmar än vad de trodde de skulle göra. Med andra ord tycks förväntningarna om tidsåtgången ha varit tämligen rimliga, och i vart fall är det inte så att nya politiker underskattat hur mycket tid de skulle bli tvungna att lägga ned på uppdraget. För det andra, en faktor som mer eller mindre explicit kan verka hämmande för viljan och möjligheten att vara förtroendevald, är den förståelse man som fritidspolitiker har från kolleger och chefer. Här såg vi att ganska många uppgav att förståelsen för de egna kommunpolitiska åtagandena inte upplevdes vara särskilt stor bland arbetskamrater (30 procent) och närmaste chef (25 procent).

    Inte positiva till reformer av kommunpolitikens spelregler

    Under senare år har flera offentliga utredningar föreslagit en rad reformer för att stärka den lokala demokratin. I undersökningen har vi bett respondenterna ta ställning till ett par av dessa – och överlag var kritiken mot reformförslagen stor. Här fann vi exempelvis 1/ en stor skepsis till att sänka rösträttsåldern från 18 till 16 år, där nya var något mer positiva än de erfarna politikerna; 2/ att be-tydligt fler är kritiska än positiva till förslaget att krympa landets fullmäktige-församlingar; 3/ att en överväldigande majoritet av respondenterna var negativt inställda till att ersätta nuvarande system med ”samlingsregeringar” i kommun-styrelserna genom att införa majoritetsstyre, och 4/ att motståndet var starkt mot förslaget att tillåta fullmäktigeledamöter behålla sin plats fastän de flyttar från hemkommunen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Fullmäktigeledamoten och mandatperioden
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 108.
    Erlingsson, Gissur Ó
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier – CKS. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Öhrvall, Richard
    Institutet för Näringslivsforskning, Stockholm.
    Kommunerna brister i hanteringen av anställdas bisysslor2013Ingår i: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, Vol. 41, nr 3, s. 5-15Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I juni 2012 redogjorde Södermanlands Nyheter (2012) för misstankar om en rad oegentligheter i en sörmländsk kommun. Bland annat hade en kommunanställd drivit en städfirma vid sidan av sin ordinarie anställning. Firman utförde städtjänster åt samma förvaltning som den anställde arbetade inom. Den anställdes chef upprättade avtalet med städfirman och var även den som godkände fakturorna. Fallet väcker frågor om hur tjänstemäns och politikers bisysslor kan skada förtroendet för offentlig verksamhet. I denna artikel undersöker vi vilken beredskap kommuner och landsting har för de problem som anställdas bisysslor kan medföra. Det är av största vikt att fastställa tydliga och väl kända riktlinjer för bisysslor, att systematiskt informera anställda om dessa riktlinjer, samt att upprätta och regelbundet uppdatera centrala sammanställningar över de anställdas bisysslor. Nya data som vi har samlat in visar att det finns påtagliga brister i alla dessa avseenden.

  • 109.
    Erlingsson, Gissur Ó
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier – CKS. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Öhrvall, Richard
    Enheten för demokratistatistik, Statistiska centralbyrån, Örebro.
    Politikens villkor: Om engagemang och avhopp i kommunpolitiken2010Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Hur står det egentligen till med den svenska representativa demokratin? Sett över en längre tidsperiod har valdeltagandet sjunkit samtidigt som  politikermisstron har ökat. Partierna dräneras på medlemmar och många lokalorganisationer har problem med att rekrytera folk till förtroendeuppdrag. Dessutom är det vanligt att de som trots allt tar på sig uppdrag väljer att hoppa av i förtid. Nästan var sjätte kommunpolitiker lämnar sitt uppdrag innan mandatperiodens slut. Då avhopp är särskilt vanligt bland unga tas avhopp ofta till intäkt för att något är fel på det politiska systemet. Avhopp beskrivs inte sällan som en konsekvens av maktfullkomlighet, toppstyre, gubbvälde eller till och med mobbning.

    Men stämmer denna dystra bild av avhoppen? Vårt huvudsakliga syfte med den här rapporten är att beskriva de personer som i förtid lämnar sina politiska förtroendeuppdrag och att ta reda på varför de har valt att göra det. Vi vill även besvara frågor om varför personer väljer att engagera sig i politiska partier, och med avstamp i våra resultat föra en mer allmän diskussion om huruvida förtida avhopp bör betraktas som ett demokratiproblem. Slutligen reflekterar vi över vad partier och kommuner kan göra för att minimera avhopp i framtiden samt rekrytera fler medlemmar.

    Så, vilka är då rapportens viktigaste resultat? Våra data antyder att det är synnerligen ovanligt med egennytta som drivkraft för engagemang i lokalpolitiken. Det märks inte minst när respondenterna fått svara på hur de hamnade på valsedeln och om hur angelägna de var att bli invalda. Mycket få säger sig själva ha tagit initiativ till att bli placerade på valsedeln, och fyra av tio instämmer inte i påståendet att de gärna ville hamna i fullmäktige. Det märks också när ledamöterna anger skälen till att de trots allt kandiderat. Att främja den egna situationen har, för den stora majoriteten, ingen betydelse alls. Istället dominerar motiv av typen ”bidra till utvecklingen till ett bättre samhälle” samt att man är ”generellt engagerad i politik och samhällsfrågor”. Dessutom uppger de flesta att de, innan de kom in i fullmäktige, inte hade några höga förväntningar om att kunna få ett politiskt inflytande. Vi tolkar dessa data som att många kommunalt folkvalda är något ljumt, eller till och med lite motvilligt, engagerade. Man kan argumentera för att det är negativt för demokratin ifall den stora majoriteten av kommunpolitiker sitter på sina uppdrag med ett ljumt eller motvilligt engagemang.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Politikens villkor : Om engagemang och avhopp i kommunpolitiken
    Ladda ner (pdf)
    Omslag/Cover
  • 110.
    Erlingsson, Gissur Ó
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier – CKS. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Öhrvall, Richard
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Statsvetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Vad mandatperioden gör med fullmäktigeledamoten: Stärks politiskt självförtroende eller blir man desillusionerad?2017Ingår i: Surveyjournalen, E-ISSN 2001-9327, Vol. 3, nr 1, s. 17-34Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    I deltagardemokratisk litteratur brukar ”deltagandets positiva spiral” framhållas: individer som engagerar sig politiskt tros få stärkt politiskt självförtroende och deras tillit till demokratins institutioner och procedurer antas öka. Men, hur väl stämmer en sådan förväntning om vi studerar individer som för första gången får förtroendeuppdrag i kommunpolitiken? Tidigare forskning pekar mot skilda förväntningar. Vissa uppmärksammar negativa erfarenheter, andra positiva. Undersökningarna har dock i regel två metodologiska begränsningar. Dels bygger de på respondenternas subjektiva minnesbilder, dels studeras enbart de nya politikerna utan kontroll för de mer erfarnas upplevelser. Föreliggande studie kringgår dessa fallgropar. Den baseras på en panelundersökning av 615 kommunpolitiker som inte uteslutande är nya, utan också mer erfarna. Tvärtemot teorins förutsägelser visar resultaten att det politiska självförtroendet snarast har försvagats ungefär halvvägs in i mandatperioden. Tilltron till demokratins procedurer är däremot opåverkad och intressant nog ser det ungefär likadant ut hos de mer erfarna. Resultaten är tankeväckande men svårtolkade. En hypotes vi för fram är att den negativa förändring som sker från strax inför ett val till ungefär ett och ett halvt år in i mandatperiod, har att göra med entusiasm som följd av valrörelsearbetet och höga förväntningar på inflytande inför en ny mandatperiod.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 111.
    Erlingsson, Gissur Ó
    et al.
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Centrum för kommunstrategiska studier.
    Öhrvall, Richard
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Centrum för kommunstrategiska studier.
    Wallman Lundåsen, Susanne
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Centrum för kommunstrategiska studier.
    Zerne, Arvid
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Centrum för kommunstrategiska studier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Centrum mot periferi?: Om missnöje och framtidstro i Sveriges olika landsdelar (version 2)2021Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Runt om i världen har en ökad polarisering mellan geografiskt skilda landsdelar– mellan ”stad” och ”land” – observerats. I flera länder har invånare i mer rurala områden rest sig mot storstädernas ekonomiska, politiska och kulturella eliter och givit antietablissemangspartier och populistiska rörelser sitt stöd. I ljuset av en svensk utveckling där avlägsna landsbygdskommuner kontinuerligt tappat invånare och storstadsregionerna vuxit, och en tilltagande debatt om att det offentliga har övergivit den svenska landsbygden, är det angeläget att studera om centrum versus periferi är en relevant politisk skiljelinje också i Sverige. Mot den bakgrunden har den här rapporten två delsyften.

    Rapportens första delsyfte består i att beskriva tre aspekter: 1) förekomsten av stad-landpolarisering avseende attityder och värderingar i riket som helhet, 2) om den sortens polarisering har ökat över tid, och 3) huruvida antietablissemangspartier har större väljarmässiga framgångar på landsbygden än i övriga delar av landet. Utifrån våra analyser kan vi konstatera att de skillnader i attityder och värderingar som finns är dels påfallande små, dels förhållandevis konstanta över tid. Trots att vi studerat områden där stad-landkonflikter borde uppenbara sig, finner vi inga tecken på någon bördigare mark för antietablissemangsrörelser på svensk landsbygd. Med det sagt går det inte att helt utesluta att potential finns för partier som önskar slå mynt avspänningen mellan stad och land. Vi identifierar några små, men intressanta skillnader, framför allt när det gäller nöjdhet med hur demokratin fungerar. Därför går det inte att utesluta att ett parti som envetet och strategiskt arbetarmed att väcka landsbygdens animositet gentemot storstäder skulle kunna mobilisera väljare.

    Rapportens andra syfte gör att vi skiftar analysnivå – från riket till enskilda kommuner som territorier. Vi har explorativt analyserat förekomsten av ”lokalurbanisering” och “lokala centrum-periferiproblem” och studerat ifall detta materialiserar sig i form av inomkommunal polarisering. I detta avseende ger rapporten ett viktigt och originellt empiriskt bidrag. Utifrån analyser av ett omfattande datamaterial – SCB:s medborgarundersökningar inkluderandeanalyser av svar från cirka 113 000 individer – finner vi att individer som bor utanför kommunens centralort i något mindre utsträckning uppleveratt politiker lyssnar på invånarnas synpunkter, att politiker arbetar förkommunens bästa, att tjänstemän arbetar för kommunens bästa, samt att de har möjlighet att påverka beslut. Något förvånande finner vi emellertid små skillnader mellan centrum och periferi när det kommer till nöjdhetmed de tunga välfärdsområdena äldreomsorg och skola. Vidare kan vi, med grund i data från Tillitsbarometern, konstatera att invånare utanför centralorter har en dystrare syn på framtiden än vad centralortsbor har. I syfte att illustrera vilken huvudvärk detta kan ge för styrande i en kommun, har vi därför kompletterat den kvantitativa analysen med en fallstudie av en svensk kommun. Den visar på de spänningar som kan uppstå mellan en centralort och andra tätorter i kommunen, men även hur kommunen aktivt kan arbeta med att mildra det missnöje som dessa spänningar kan ge upphovtill. Sammantaget ger resultaten vid handen att det är minst lika viktigt att studera centrum-periferispänningar inom kommuner som i riket som helhet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext - version 2
    Ladda ner (png)
    presentationsbild
  • 112.
    Erlingsson, Gissur
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier.
    Ödalen, Jörgen
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Statsvetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    How Should Local Government Be Organised? Reflections from a Swedish Perspective2013Ingår i: Local Government Studies, ISSN 0300-3930, E-ISSN 1743-9388, Vol. 39, nr 1, s. 22-46Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Two main arguments are presented in this article. First, when alternatives for the future design of local government are debated, a government needs to address two basic issues simultaneously: (a) how big (and hence how many) municipalities ought the political system have?, and (b) how strong and well secured ought the principle of local self-government be in the constitution? Second, by using these two questions as guides for our analysis, we argue that there are instrumental as well as substantial reasons to guarantee a strong local self-government in the constitution. However, such a reform needs to be complemented by a politically neutral body of regulations that, under given conditions, secures geographically concentrated minorities a right to secede. Although we use the Swedish case as the empirical base for the discussion, our analysis has a bearing on recent developments in, for example, the other Nordic countries and England, where amalgamations at the local level have been on the agenda throughout the past decade.

  • 113.
    Erlingsson, Gissur
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Ödalen, Jörgen
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Statsvetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Wångmar, Erik
    Linnaeus University, Sweden.
    Understanding Large-Scale Institutional Change: Social Conflicts and the Politics of Swedish Municipal Amalgamations 1952-19742015Ingår i: Scandinavian Journal of History, ISSN 0346-8755, E-ISSN 1502-7716, Vol. 40, nr 2, s. 195-214Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    A remarkable reform in modern Swedish political history was the transformation of the local government structure between 1952 and 1974. In a mere 22 years, the number of municipalities was reduced from 2,498 to 277. This study aims to answer how such large-scale reforms could come about politically, particularly since much of the literature on institutions and political reform asserts that carrying out large-scale political change should be a difficult task. Two opposing stories of institutional change are presented: evolutionary accounts, which see the amalgamations as rational adaptations to changing circumstances, are contrasted with a social conflict perspective, which explains amalgamations in terms of their distributional consequences. By investigating the processes leading up to this vast restructuring of Swedish local political geography, we demonstrate that an understanding of these reforms as rational adaptations to changing circumstances, made on the basis of consensus among leading political actors, is not accurate. The reforms were not as uncontroversial and non-conflictual as they often have been portrayed. Our results weaken the evolutionary approach to institutional change, whilst supporting the social conflict perspective.

  • 114.
    Erlingsson, Gissur
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Öhrvall, Richard
    Statistics Sweden, Population and Welfare Department, Sweden.
    Why Do Councillors Quit Prematurely? On the Democratic Consequences of Councillors Leaving Their Seats before the End of Their Terms2011Ingår i: Lex Localis, ISSN 1581-5374, E-ISSN 1855-363X, Vol. 9, nr 4, s. 297-310Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In Sweden, one out of six councillors leave council before their term ends, which is often claimed to signal a crisis for democracy. We critically scrutinize this by surveying the motives behind dropping out. The claim may be right if political motives dominate, but if private motives dominate, dropouts do not signal a crisis for democracy. Questionnaires were sent to all premature dropouts from 2002-2006 and 2006-2009 in 13 municipalities. We find that private reasons dominate, and a majority of the respondents report that they enjoyed their time in council. Therefore premature dropouts cannot be claimed to signal a crisis for local democracy.

  • 115.
    Erlingsson, Gissur
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Centrum för kommunstrategiska studier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Öhrvall, Richard
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Centrum för kommunstrategiska studier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Tavares, Antonio F.
    Univ Minho, Portugal.
    Wittberg, Emanuel
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Institutet för analytisk sociologi, IAS. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Close actions speak louder than distant words? The effect of local parties on voter turnout in Swedish local elections 1994-20182024Ingår i: Journal of Elections, Public Opinion, and Parties, ISSN 1745-7289, E-ISSN 1745-7297Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Does the presence of local political parties increase turnout in municipal elections? A handful of previous studies have found that local parties indeed have this effect. Against that backdrop, we examine the impact of the rapid growth in the number of local parties on voter turnout in Swedish local elections. We test the so-called "best of both worlds" hypothesis, which predicts that the presence of local parties - alongside lists of local branches of national party organizations - increases choice for the voters, and thereby increases voter turnout. Our empirical tests employ data from seven Swedish local elections between 1994 and 2018. Ultimately, and contrary to findings from other settings, our results suggest that the presence of local parties does not contribute to higher voter turnout in Sweden. We maintain that this most likely is due to Sweden being a tough test for this hypothesis since Sweden has some unique institutional characteristics, such as concurrent elections and high baseline turnout in local elections.

  • 116.
    Hermelin, Brita
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Centrum för kommunstrategiska studier.
    Ekholm, David (Medarbetare/bidragsgivare)
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Centrum för kommunstrategiska studier.
    Erlingsson, Gissur Ó (Medarbetare/bidragsgivare)
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Centrum för kommunstrategiska studier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Grundel, Ida (Medarbetare/bidragsgivare)
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Gustafsson, Sara (Medarbetare/bidragsgivare)
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Industriell miljöteknik. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Jonsson, Robert (Medarbetare/bidragsgivare)
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Centrum för kommunstrategiska studier.
    Klinthäll, Martin (Medarbetare/bidragsgivare)
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Centrum för kommunstrategiska studier.
    Magnusson, Dick (Medarbetare/bidragsgivare)
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Trygg, Kristina (Medarbetare/bidragsgivare)
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Wallman Lundåsen, Susanne (Medarbetare/bidragsgivare)
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Centrum för kommunstrategiska studier.
    Wittberg, Emanuel (Medarbetare/bidragsgivare)
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Institutet för analytisk sociologi, IAS. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Wänström, Johan (Medarbetare/bidragsgivare)
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Centrum för kommunstrategiska studier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Öhrvall, Richard (Medarbetare/bidragsgivare)
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Centrum för kommunstrategiska studier.
    Kommunerna och hållbar utveckling: Demokrati, välfärd och lokal utveckling2022Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I 25 år har Centrum för kommunstrategisk forskning, CKS, varit ett nav för forskning och samverkan kring kommunal och regional utveckling. Den här boken är en del i uppmärksammandet av 25-årsjubiléet.

    Boken är en antologi som belyser frågor om hållbar utveckling utifrån kommunernas olika roller och ansvar för samhällsstrukturer och samhällsprocesser. Författarna till de olika kapitlen är forskare vid CKS och forskare som ingår i CKS samarbetsnätverk. I de olika kapitlen sammanfattas i flera fall forskning som har sträckt sig över många år. På så sätt visar vi genom den här boken hur kontinuiteten genom vår centrumbildning har bidragit till en livskraftig struktur för fördjupad kommunstrategisk och regionstrategisk forskning som tagit stöd i dialoger med miljöer utanför och innanför forskarsamhället.

    Redaktör för boken är Brita Hermelin, professor i kulturgeografi vid CKS. Övriga författare är Magnus Dahlstedt, David Ekholm, Gissur Ó Erlingsson, Ida Grundel, Sara Gustafsson, Robert Jonsson, Martin Klinthäll, Dick Magnusson, Kristina Trygg, Susanne Wallman Lundåsen, Emanuel Wittberg, Johan Wänström och Richard Öhrvall.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (png)
    presentationsbild
  • 117.
    Jansson, Gabriella
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Statsvetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Erlingsson, Gissur Ó
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier – CKS. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    More E-government – Less Street-Level Bureaucracy?: On Legitimacy and the Human Side of Public Administration2014Ingår i: Journal of Information Technology & Politics, ISSN 1933-1681, E-ISSN 1933-169X, nr 3, s. 291-308Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    To explain how legitimacy is maintained, scholars increasingly argue that more attention must be paid to how citizens experience their encounters with public officials. At the same time, the introduction of egovernment is challenging the role of street-level bureaucrats as building blocks of legitimacy. Citizens are increasingly expected to deal with public organizations through impersonal computer screens. We ask whether greater elements of e-government may affect street-level bureaucrats and their ability to build legitimacy of the political system. Our answers are based on a case study of a Swedish municipality which was a pioneer in developing a strong position of street-level bureaucrats in the 1980s, and later also a pioneer in implementing ambitious e-government-reforms. We show that e-government is, by key actors, increasingly regarded as the central contact channel. While this improves transparency and availability, responsive listening and situational adaptation are not easily translated to electronic channels. Certain practical preconditions for legitimacybuilding, inherent to the street-level bureaucratic role, are therefore challenged.

  • 118.
    Linde, Jonas
    et al.
    University of Bergen, Norway.
    Erlingsson, Gissur Ó
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    The Eroding Effect of Corruption on System Support in Sweden2013Ingår i: Governance. An International Journal of Policy, Administration and Institutions, ISSN 0952-1895, E-ISSN 1468-0491, Vol. 26, nr 4, s. 585-603Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Sweden is consistently found at the top in international indices of corruption. In recent years, however, several instances of corruption have been exposed, and surveys show that large shares of Swedish citizens harbor perceptions that public corruption is widespread. Drawing on recent surveys, two questions are asked. First, to what extent do Swedish citizens believe that corruption constitutes a serious problem? Second, how do citizens' evaluations of the extent of public corruption affect support for the democratic system? Approaching the issue from a comparative Nordic perspective, the data indicate that Swedes are considerably more prone to believe that politicians and public officials are corrupt than their Nordic counterparts. The analysis also suggests that such perceptions constitute an important determinant of support for the democratic system. Thus, even in a least likely case of corruption, such as Sweden, growing concerns about corruption has a potential to affect democratic legitimacy negatively.

  • 119.
    Mörk, Eva
    et al.
    Nationalekonomiska institutionen, Uppsala universitet.
    Erlingsson, Gissur Ó
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier – CKS. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Persson, Lovisa
    Institutet för Näringslivsforskning, Stockholm.
    Kommunernas framtid2019Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Kommunerna står inför stora utmaningar framöver. Den åldrande befolkningen innebär att efterfrågan på omsorgstjänster ökar och att allt färre människor i yrkesarbetande åldrar ska försörja allt fler som inte arbetar. Under de gångna decennierna har Sverige dessutom genomgått en stark urbanisering, vilket skapar väsentligt skilda villkor för storstadsrespektive landsbygdskommuner. Till detta kommer högt flyktingmottagande där många av flyktingarna är unga, vilket bland annat ställer höga krav på skolan.

    I SNS Konjunkturrådsrapport 2019 granskar vi den befintliga svenska kommunmodellen. Vi undersöker hur ändamålsenlig den är för att möta framtidens utmaningar och om den ger kommunerna rimliga förutsättningar att förse medborgarna med viktiga välfärdstjänster såsom skola och äldreomsorg. Vi fokuserar på tre frågor:

    1. Hur ska en likvärdig och högkvalitativ kommunal service upprätthållas?
    2. Hur ska framtidens välfärd finansieras?
    3. Hur ska väljarnas ansvarsutkrävande i kommunerna säkerställas?

    Den svenska kommunmodellen, där kommunerna ansvarar för att tillhandahålla både lokala kollektiva varor och viktiga välfärdstjänster, rymmer en inneboende motsättning. Här uppstår konflikt mellan å ena sidan kommunal självstyrelse och önskan om att anpassa tjänsteutbudet till lokala preferenser och förutsättningar, och å andra sidan kraven på nationell likvärdighet i utbudet av välfärdstjänster.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Kommunernas framtid
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 120.
    Syssner, Josefina
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier – CKS. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Johansson, Kerstin
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier – CKS. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Erlingsson, Gissur
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier – CKS. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Hermelin, Brita
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier – CKS. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Jonsson, Robert
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier – CKS. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Thelander, Sabrina
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier – CKS. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Wänström, Johan
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier – CKS. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Den nyttiga kritiken: om interaktiv metod inom svensk kommunforskning2016Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Sedan 1997 är det lagstadgat i Högskolelagen att det ingår i universitetens och högskolornas uppgifter att samverka med det omgivande samhället och att verka för att forskningsresultaten kommer till nytta. Detta är en viktig bakgrund till denna rapport genom vilken forskarna vid CKS diskuterar förhållningssätt till de krav som ställs på forskningen idag. Vi menar att den forskning som växer fram ur samtidens krav på samhällsrelevans och nytta är värdefull på flera sätt. Samtidigt får dessa krav konsekvenser för hur forskningen planeras, genomförs och rapporteras. Vår avsikt är att beskriva hur forskning kan genomföras på ett sådant sätt att kraven på samhällsrelevans och nytta tillgodoses, samtidigt som man värnar forskarens strävan att vara teoretiskt förankrad, kritisk och oberoende. Vi beskriver detta i termer av interaktiv och kritisk forskning. Två par av nyckelord är i centrum för diskussionen om den forskningsansats som beskrivs i rapporten; samhällsrelevans och nytta; interaktivitet och kritisk analys.

    Den interaktiva karaktären av forskningsansatsen betyder att forskarna har återkommande kontakter med företrädare för fältet under hela forskningsprocessen – från planeringsstadiet till dess att forskningen avslutats. Den kritiska analysen sker utifrån ett reflexivt förhållningssätt och vetenskaplig grund. För kritiskt förhållningssätt är vetenskaplig analys det huvudsakliga ”verktyget”. Utan teorier är det omöjligt att genomföra forskning av hög kvalitet. Vetenskaplig analys sker utifrån olika forskningstraditioner och forskningsperspektiv, exempelvis det pragmatiska, konstruktivistiska eller det politiskt-normativa.

    I diskussionen lyfter vi även fram vikten av att beakta etiska frågor. I interaktiv forskning som utvecklas genom långvarig samverkan utvecklas relationer till företrädarna för praktiken. Det är viktigt att reflektera över hur tillitsfulla relationer kan bibehållas, samtidigt som vi bedriver forskning och presenterar resultat som understundom kan uppfattas som känsliga och oönskade.

    Det är också viktigt att betona vikten av att publicera resultat från interaktiv, kritisk forskning i internationella vetenskapliga tidskrifter. På så sätt blir forskningen granskad och kvalitetssäkrad och ett bidrag till det akademiska fältet lämnas. Forskarnas kompetens skärps. På detta sätt sker det ett ömsesidigt utbyte mellan det som kan beskrivas som teoretisk forskning och samhällsrelevant forskning.

    I rapporten argumenterar vi för att interaktiv och kritisk forskning bidrar till att fördjupa samhällsrelevansen i ett forskningsprojekt, utan att den vetenskapliga kvaliteten eller forskarens frihet hotas. Samhällsrelevans diskuteras utifrån hur en forskningsfråga har relevans för en specifik aktör eller organisation, exempelvis en kommun, så väl som för ett vidare sammanhang, exempelvis för andra kommuner mer generellt. I interaktionen mellan kommun och forskare, sker en ”översättning” mellan kommunens problem och en formulerad forskningsfråga. Interaktiviteten med ”fältet” får konsekvenser för vilken empirisk data forskarna får tillgång till och kvaliteten av denna. Interaktiveten ger goda förutsättningar för att stärka validiteten och reliabilitet av data samt analysen av data och på så sätt uppnå initierade forskningsresultat och slutsatser.

    Vad gäller nytta är det ett svårfångat begrepp. Nytta kan uppstå på kort eller lång sikt. Om det är till nytta för en aktör eller organisation är det inte säkert att det är till nytta för andra. Resultaten från interaktiv och kritisk forskning syftar både till att bidra till samverkanspartens utvecklingsarbete och till den allmänna samhällsdebatten och kunskapsutvecklingen. Forskningskommunikationen bör bidra till en fortsatt öppen konstruktiv debatt snarare än utgöra ett försök till att styra diskussionerna mot ett förbestämt mål.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 121.
    Wallman Lundåsen, Susanne
    et al.
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Centrum för kommunstrategiska studier.
    Erlingsson, Gissur Ó
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Centrum för kommunstrategiska studier.
    Perceived fairness of intra-municipal cohesion politics: Does place of residence affect party preferences?2023Ingår i: Political Geography, ISSN 0962-6298, E-ISSN 1873-5096, Vol. 107, artikel-id 102994Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper examines whether beliefs that local decision-makers are perceived to favour certain groups or districts over others, are linked to anti-establishment party preferences, and whether living in an urban or rural area affects this relationship. By taking stock of an original survey of Swedish respondents stratified into densely (urban) and sparsely (rural) populated districts, our results reveal geographical polarisation even within municipalities based on perceptions of how resources are distributed, as well as perceptions of opportunities to influence policy. Individuals who live in densely populated rural areas and believe that groups have unequal influence within the municipality depending on their geographical location tend to be far left. Individuals who have similar grievances about bias in decision-making but live in rural areas tend to be far right. Furthermore, Left Party supporters living in densely populated areas are more likely to perceive bias against poor districts, while rural Sweden Democrat supporters are more likely to believe that urban residents disregard rural concerns. We conclude that local decision-makers are perceived to favour certain groups or districts over others, are linked to an increased likelihood to prefer anti-establishment parties.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 122.
    Wallman Lundåsen, Susanne
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Centrum för kommunstrategiska studier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Erlingsson, Gissur Ó
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Centrum för kommunstrategiska studier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    The local party voter: A localist anti-establishment voter?2023Ingår i: Electoral Studies, ISSN 0261-3794, E-ISSN 1873-6890, Vol. 82, artikel-id 102592Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In several countries, local parties have increased their share of votes in local elections. This development has received limited scholarly attention compared to the immense interest paid to the fates of national level anti-establishment parties. Against this backdrop, we ask if something distinct characterizes those who choose to vote for genuinely local alternatives compared to other anti-establishment voters. Sweden is taken as the case in focus, a country where local parties have grown in numbers and strength throughout the past three decades. We view local parties as a part of a broader ‘anti-establishment’ family, and we explore if their voters a) are similar to those who vote for the most pronounced anti-establishment party in Sweden (Sweden Democrats), or b) if local party voters are a distinct anti-establishment category in their own right. Drawing on a survey data from 49 Swedish municipalities, we find that local party voters indeed distinguish themselves from both Sweden Democrat's voters and voters for the old and established parties, thus making them a distinct anti-establishment voter category of their own. These voters distrust their local politicians but at the same time are civically engaged.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 123.
    Wittberg, Emanuel
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Institutet för analytisk sociologi, IAS. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Erlingsson, Gissur Ó
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Centrum för kommunstrategiska studier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Belfrage, Michael
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Centrum för kommunstrategiska studier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Uppdragskoncentration i svenska kommuner: Om uppdragsojämlikhet och maktkoncentration2023Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Sverige anses regelmässigt tillhöra världens bäst fungerande demokratier. Med det sagt tillsätts återkommande statliga utredningar med uppgift att granska demokratins funktionssätt. Inte sällan uppmärksammas problem och utvecklingsområden. Ett område som regelmässigt uppmärksammas är den ökande koncentrationen av uppdrag i händerna på några få individer ute i de svenska kommunsektorn. 

    Mot denna bakgrund syftar föreliggande rapport till att undersöka uppdragskoncentration i svenska kommuner. Den gör det genom att kartlägga koncentrationen av politiska uppdrag samt utforska kopplingen mellan organisationsstruktur och uppdragskoncentration. 

    Författarna uppmärksammar bland annat att uppdragskoncentration har begränsningar som indikator på maktkoncentration då måttet inte tar hänsyn till ojämlikhet i fördelningen av uppdrag mellan politiker inom en given kommun. Vidare är sambandet mellan kommunstorlek och uppdragskoncentration inte lika tydligt som det kan verka vid första anblick. Författarna framhäver att uppdragskoncentration inte bara är kopplad till kommunstorlek, utan är starkt korrelerad med hur en kommun väljer att organisera sig. Ett viktigt och delvis nytt resultat jämfört med tidigare forskning är sålunda att kommunerna själva har en betydande möjlighet att påverka koncentrationen av uppdrag. 

    För att stärka demokratin och öka inslaget av maktdelning i kommunsektorn bör därför lokala partiorganisationer se över sina interna nomineringsförfaranden och kommuner bör noggrant granskar sin egen organisationsstruktur. Båda dessa faktorer påverkar förekomst av uppdragsojämlikhet och koncentration av makt inom kommunen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (png)
    presentationsbild
  • 124.
    Wittberg, Emanuel
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Institutet för analytisk sociologi, IAS. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Erlingsson, Gissur Ó
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Centrum för kommunstrategiska studier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Wennberg, Karl
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Institutet för analytisk sociologi, IAS. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. House of Governance and Public Policy (GaPP), Stockholm School of Economics.
    Does local government corruption inhibit entrepreneurship?2023Ingår i: Small Business Economics, ISSN 0921-898X, E-ISSN 1573-0913Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The dominant ‘sand in the wheels’ view holds that entrepreneurship is strongly inhibited by corruption. Challenging this, the ‘grease the wheels’ view maintains that corruption might increase entrepreneurship in highly regulated economies. We extend the basic predictions of these theories by examining entrepreneurs’ start-up decisions, as well as their location choices, in a seemingly low-corruption environment: Swedish municipalities. Combining a validated index of corruption perceptions in local government with population data on new entrepreneurs, nested logit models reveal that even in a low-corruption setting such as Sweden, perceptions of corruption can deter latent entrepreneurs. We also find that a minority of entrepreneurs relocate from their home municipalities to establish their start-ups elsewhere. Surprisingly and contrary to expectations, these relocating entrepreneurs often relocate from relatively low-corruption municipalities to others that are more corrupt. Implications for future research and public policy are discussed.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 125.
    Ödalen, Jörgen
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Statsvetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Bromesson, Douglas
    Department of Political Science, Lund University, Lund, Sweden.
    Erlingsson, Gissur Ó
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier – CKS. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Karlsson Schaffer, Johan
    School of Global Studies, University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    Fogelgren, Mattias
    Swedish Ministry of Finance, Stockholm, Sweden.
    Teaching university teachers to become better teachers: the effects of pedagogical training courses at six Swedish universities2019Ingår i: Higher Education Research and Development, ISSN 0729-4360, E-ISSN 1469-8366, Vol. 38, nr 2, s. 339-353Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Do pedagogical training courses for university teachers have desirable effects on the participants? We set out to answer this question by following a panel of 183 university teachers from Sweden’s six largest universities, who participated in pedagogical training courses. Our study reveals that the participants’ self-reported confidence in their role as teachers increased slightly, and their self-assessed pedagogical skills increased notably after they had finished their courses. Even though the courses were rather short, we could also observe some changes in fundamental approaches to teaching in some of the subgroups of respondents, both toward more student-centeredness and, perplexingly, toward more teacher-centeredness. Additionally, most respondents (7 out of 10) found the courses useful or very useful. Course satisfaction was most notable among participants with less than three years of teaching experience. Considering the fact that we find the positive effects of pedagogical training courses to be present mainly in the group of participants with less than three years of teaching experience, we discuss whether a policy of making these courses mandatory for all university teachers implies an overestimation of their impact.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
123 101 - 125 av 125
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf