liu.seSearch for publications in DiVA
Endre søk
Begrens søket
23242526 1251 - 1282 of 1282
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1251.
    Wirengård, Hanna
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    "Du kan vara i skolhimlen eller skolhelvetet, allt handlar om vilka vuxna du möter": En studie om ADHD, dyslexi och sociala relationer.2021Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka hur elever med ADHD och dyslexi på mellanstadiet, deras vårdnadshavare och lärare upplever att de sociala relationerna dem emellan påverkar elevernas läs- och skrivutveckling. Studiens frågeställningar är följande: Vilka framgångsfaktorer ser eleverna, deras vårdnadshavare och lärare som betydelsefulla för att eleven ska lyckas med sin läs- och skrivutveckling? Vilka utmaningar ser informanterna att det finns i arbetet med elevens läs- och skrivutveckling? Hur upplever lärarna och vårdnadshavarna att samarbetet mellan skolan och hemmet påverkar elevens läs- och skrivutveckling? För att kunna uppnå syftet och besvara frågeställningarna har en kvalitativ studie genomförts, datainsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer. Den insamlade empirin har analyserats genom en tematisk analysmodell. Resultatet visar att eleverna, vårdnadshavarna och lärarna upplever att deras sociala relationer dem emellan påverkar elevernas läs- och skrivutveckling. En framgångsfaktor för att eleverna ska kunna lyckas med sin läs- och skrivutveckling är att lärarna har kunskap om och visar intresse för elevernas diagnoser ADHD och dyslexi. Pedagogiska strategier och kompensatoriska hjälpmedel är ytterligare två faktorer som är betydelsefulla för att eleverna ska lyckas med sin läsning och skrivning. Utmaningar i elevernas läs- och skrivutveckling är att få vuxna att ha positiva förväntningar på eleverna, att skolan hittar strategier för att identifiera elevernas svårigheter tidigt och att alla vuxna i skolan visar förståelse och inte ifrågasätter eleverna och vårdnadshavarna. Eleverna med ADHD och dyslexi möter ofta utmaningar både socialt och kunskapsmässigt i skolan. Därför blir ett nära samarbete mellan hemmet och skolan betydelsefullt för elevernas läs- och skrivutveckling. Vårdnadshavarna behöver känna att skolan känns öppen, tillgänglig och inbjudande.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 1252.
    Wislander, Matilda
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Åhgren, Emma
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Matematiksvårigheter och digitala verktyg: Litteraturstudie om digitala verktyg och betydelsen av lärarens digitala kompetens för elever i matematiksvårigheter2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna konsumtionsuppsats har som syfte att undersöka hur digitala verktyg och lärares digitala kompetens kan bidra med en bättre matematikundervisning för elever i matematiksvårigheter. Litteraturöversikt har även som syfte att ge framtida lärarstudentersamt lärare en uppfattning av hur digitala verktyg kan öka effektiviteten på undervisningen för elever i matematiksvårigheter. Studien kommer behandla forskning med syn på både elevers samt lärarens perspektiv med en avgränsning på grundskolans tidiga åldrar.

    De olika fördelarna som kommer presenteras i studien är hur digitala verktyg kan bidrar med en individanpassad undervisning samt en strukturerad utvecklingsplan för elever i matematiksvårigheter att nå målen.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 1253.
    Wojcik, Malgorzata
    et al.
    SWPS Univ Social Sci & Humanities, Poland.
    Thornberg, Robert
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Flak, Wojciech
    SWPS Univ Social Sci & Humanities, Poland.
    Lesniewski, Jakub
    SWPS Univ Social Sci & Humanities, Poland.
    Downward Spiral of Bullying: Victimization Timeline From Former Victims Perspective2022Inngår i: Journal of Interpersonal Violence, ISSN 0886-2605, E-ISSN 1552-6518, Vol. 37, nr 13-14, s. NP10985-NP11008Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The present study aimed to investigate how those who had been chronic victims of bullying perceive their bullying experience from their initial attacks to their bullying exit, how they understood processes and actions causing a situation to become progressively worse, and how they interpreted their own coping behaviors. Nine individuals who were victimized for at least 6 years were interviewed. The grounded theory approach was used to analyze the data, which generated a grounded theory of the downward spiral of bullying, demonstrating hidden aspects of bullying-the victims inner process as a response to external victimizing and accompanying events. The interdependence of those processes is presented in a timeline to show their cumulative nature as new vicious circles of bullying involving maladaptive coping strategies (e.g., self-blame), which form an overriding pattern of behavior that renders victims unable to break it even if they enter a new peer group. In terms of policy implications, the findings suggest the need to introduce school transition programs supporting school adaptation, identify chronic victims, and take every victimhood narrative seriously.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 1254.
    Wänström, Johan
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier – CKS. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Karlsson, Martin
    Forskarskolan offentlig verksamhet i utveckling, Örebro universitet.
    Wänström, Linda
    Linköpings universitet, Institutionen för datavetenskap, Statistik. Linköpings universitet, Tekniska högskolan. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Riskfyllda beslut?: Skolnedläggelsers avtryck i kommunala valresultat2012Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I diskussioner med kommunföreträdare framkommer ofta berättelser och farhågor kopplade till kommunala skolnedläggelser. Det finns en allmän uppfattning om att skolnedläggelser ofta utvecklas till besvärliga situationer som inte sällan påverkar det styrande partiets resultat negativt i det efterkommande valet till kommunfullmäktige.

    Vi har därför studerat valresultaten från valen till kommunfullmäktige 2006 och 2010 i 46 av det Nationella kommunforskningsprogrammets 47 medlemskommuner (Stockholm är inte med i materialet). Vi har jämfört valresultaten för det styrande partiet (det parti som innehar kommunstyrelseordförandeposten) samt det största oppositionspartiet i de kommuner som lagt ner åtminstone en grundskola under de aktuella mandatperioderna med valresultaten i de kommuner som inte har lagt ner några grundskolor.

    De genomsnittliga förändringarna i valresultaten i de kommuner som lagt ner skolor skiljer sig inte från de kommuner som inte lagt ner någon skola. Det finns heller inga statistiska belägg i studien för att det spelar någon roll om beslut om skolnedläggelser fattas tidigt eller sent under en mandatperiod; om skolan ligger i tätort eller på landsbygden; om kommunen är stor eller liten samt om det är en eller flera skolor som läggs ner.

    Trots att det är betydligt vanligare att socialdemokratiska styren tar beslut om skolnedläggelser än borgerliga styren finns det heller inget som tyder på att partifärgen spelar någon roll för relation mellan beslut om nedläggelse och valresultat. De här slutsatserna avspeglas även i att andelen maktskiften t. o. m. är lägre i kommuner som lagt ner skolor än i de som inte lagt ner några skolor.

    Istället stödjer studien tidigare forskning som pekar på att förändringar i nationella väljaropinioner, såsom uttryckt i resultaten i riksdagsvalet, har stor påverkan på valen till kommunfullmäktigen samt att enskilda sakfrågor från den gångna mandatperioden sällan gör några stora avtryck i de efterkommande valresultaten.

    Fulltekst (pdf)
    Riskfyllda beslut?: Skolnedläggelsers avtryck i kommunala valresultat
  • 1255.
    Wänström, Linda
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för datavetenskap, Statistik och maskininlärning. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Pozzoli, Tiziana
    Univ Padua, Italy.
    Gini, Gianluca
    Univ Padua, Italy.
    Thornberg, Robert
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Walid Alsaadi, Sarah
    Linköpings universitet, Institutionen för datavetenskap, Statistik och maskininlärning. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Perceived collective efficacy to stop aggression at school: A validation of an Italian and a Swedish version of a scale for adolescents2019Inngår i: European Journal of Developmental Psychology, ISSN 1740-5629, E-ISSN 1740-5610, Vol. 16, nr 3, s. 349-361Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Collective efficacy to stop peer aggression in the school context refers to adolescents beliefs about the capability of students and teachers in their school to work together to counteract aggressive behaviours among peers. This study presents the Italian and Swedish versions of a recently developed scale to measure the construct. Factorial structure and measurement invariance of the scale were assessed in two samples of adolescents aged 10-15 years. The findings support both a two-dimensional and a three-dimensional scale across gender and countries, demonstrating the importance of making distinctions between different forms of aggression when measuring collective efficacy to stop aggression. A one-dimensional scale was only supported in the Swedish sample. The results support the use of the Collective Efficacy to Stop Aggression scale with both Italian and Swedish adolescents.

  • 1256.
    Wänström, Linda
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för datavetenskap, Statistik. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Wegmann, Bertil
    Linköpings universitet, Institutionen för datavetenskap, Statistik. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Effects of sibship size on intelligence, school performance and adult income: Some evidence from Swedish data2017Inngår i: Intelligence, ISSN 0160-2896, E-ISSN 1873-7935, Vol. 62Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    We examine the effects of child sibship size on intelligence, school performance and adult income for a sample of Swedish school children (n = 1326). These children were measured in grade three in 1965 (age 10) and in grades six (age 13) and nine (age 16), and the women and men were later followed up in adulthood at ages 43 and 47, respectively. Using Bayesian varying-intercept modeling we account for differences between school classes in each of our three response variables: IQ-scores, school grades and adult income, and control for background variables such as gender, socioeconomic status, and maternal- and paternal age. Consistent with previous research, we find patterns of decreasing IQ scores for increasing sibship sizes, specifically for an increasing number of older siblings. No relationships between sibship size and childrens school grades are found. We find, however, patterns of decreasing adult income for an increasing number of younger siblings. In addition, considerable amounts of variations in intelligence scores as well as school grades are found between school classes. Some implications of the findings and suggestions for future research are provided. (C) 2017 Elsevier Inc. All rights reserved.

  • 1257.
    Wårdmark, Mona
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Här och nu, Du och jag: En studie om lärares uppfattningar om hur de gör läroplanenbegriplig för elever med grav utvecklingsstörning2022Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 1258.
    Wójcik, Małgorzata
    et al.
    SWPS University of Social Sciences and Humanities, Poland.
    Thornberg, Robert
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Downward spiral of bullying: Victimization timeline from former victims’ perspective2021Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 1259.
    Zeijlon, Caroline
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Winqvist, Olivia
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Spel som utvecklar taluppfattning i matematikundervisningen: Utformningen av digitala spel och brädspel samt undervisningens organisation kring dessa – en litteraturstudie2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna studie är en litteraturstudie med syftet att analysera och studera vad forskning visar gällande hur digitala spel och brädspel i undervisningen kan bidra till utvecklingen av elevers taluppfattning. Studien undersöker spelens konstruktion och undervisningens organisation kring dessa. Insamlingen av data gjordes genom databassökning och manuell sökning. Detta område är väsentligt då taluppfattning är grunden till matematikämnet och att undervisningen bör vara varierad och inte begränsad till läroböcker. Resultatet visar att digitala spel bör ha en anpassbar progression och att eleverna bör få pröva sig fram till rätt svar. Brädspel bör vara talbrädspel där talen är linjärt ordnade och grupperade enligt tiobassystemet. Resultatet visar också att reglerna är väsentliga för elevernas lärande. Båda typen av spel bör åtföljas med scaffolding från en lärare så att eleverna kan befinna sig i den proximala utvecklingszonen. Slutligen visade det sig att både digitala spel och brädspel kan vara motiverande för eleverna, men läraren bör undersöka spelens konstruktion och ge eleverna scaffolding för att spelen ska bli väl integrerade i undervisningen.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 1260.
    Zwedberg, S.
    et al.
    Sophiahemmet Univ, Sweden; Karolinska Univ Hosp, Sweden.
    Forslund Frykedal, Karin
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Rosander, Michael
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Psykologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Berlin, A.
    Karolinska Inst, Sweden.
    Barimani, M.
    Karolinska Inst, Sweden; Reg Stockholm, Sweden.
    Midwives experiences as preceptors and the development of good preceptorships in obstetric units2020Inngår i: Midwifery, ISSN 0266-6138, E-ISSN 1532-3099, Vol. 87, artikkel-id UNSP 102718Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Objective: To study midwives experience in their role as a preceptor and their perception on how to best support midwifery students in obstetrics units. Obstetric units are an important learning area for student midwives but knowledge on how to become a good midwife preceptor is limited. Design: This qualitative study explores midwife preceptors experience of supervising midwifery students in three obstetric units in Sweden. Following ethical approval seventeen midwife preceptors were interviewed and data were analysed thematically. Findings: Thematic analysis of the interviews resulted in the identification of two themes and five sub-themes: (1) self-efficacy in the preceptor role which involves (a) being confident in the professional position and (b) having the support of management and colleagues and (2) supporting the student to attain self-confidence and independence which entails (a) helping the student to grow, (b) facilitating reflection in learning situations, and (c) "taking a step back". Key conclusion: Good preceptorship occurs when midwives achieve full self-efficacy, when they master the preceptor role, and when they have enhanced their abilities to help, the student reach confidence and independence. Implications for practice: Health care organisations needs to develop and support midwifery preceptorships. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 1261.
    Ågren, Marie
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Söderberg, Keti
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Samverkan elevhälsa och lärare: En undersökning om lärares uppfattningar om samverkan mellan elevhälsan och dem2021Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 1262.
    Åkerlund, Karolina
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Övergången från grundskolan till gymnasiet: En jämförelse av det särskilda stödet i matematik ur ett elevperspektiv2015Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna rapport beskriver en studie som utförts i den svenska gymnasieskolan, där elever har intervjuats kring sina erfarenheter och uppfattningar kring det särskilda stöd de har erbjudits i matematik på grundskolan respektive gymnasiet. Studiens syfte var att undersöka hur eleverna uppfattade mottagandet på gymnasiet samt vilka erfarenheter de har av och hur de tycker att det särskilda stödet har fungerat på grundskolan respektive gymnasiet. Resultatet är tänkt ska ge en bild av vilka likheter och skillnader som kan finnas mellan grundskolan och gymnasiet, gällande det särskilda stödet i matematik, samt vilka faktorer som har varit viktiga för att eleverna ska nå ett önskat resultat i ämnet. Studien har utgått från följande frågeställningar: Hur uppfattar elever i behov av särskilt stöd att överlämnandet och mottagandet fungerade när de startade gymnasiet? Vilka likheter och skillnader mellan det särskilda stödet på grundskolan och gymnasiet kan identifieras utifrån elevernas uppfattningar? Vilka faktorer anser eleverna är viktiga för att de ska uppnå önskat resultat i ämnet matematik på gymnasiet? För att svara på dessa frågor har 7 elever intervjuats, och de transkriberade intervjuerna har sedan analyserats utifrån en tematisk analys. De resultat som kom fram från analysen har placerats i olika teman och underteman, och dessa har sedan i sin tur analyserats igen, utifrån de tre frågeställningarna, vilket gav det slutliga resultatet. Resultatet av studien visar att eleverna överlag har en dålig vetskap om huruvida det har lämnats någon information om dem till gymnasiet när de slutade grundskolan, och för alla elever har det dröjt innan det särskilda stödet har startat på gymnasiet, i flera fall nästa hela det första läsåret. Jämförelsen mellan det särskilda stödet på grundskolan och gymnasiet visar att det är ovanligt med inkluderat särskilt stöd på båda stadierna, om än lite mindre ovanligt på grundskolan. Segregerat stöd är framförallt vanligt att eleven får på grundskolan, mycket vanligare än på gymnasiet. Det vanligaste segregerade stödet är att eleven får undervisning i mindre grupp, utanför klassen. Att få stöd utanför lektionstid är mycket vanligt på båda stadierna, men hur det stödet organiseras varierar. När det gäller den pedagogiska utformningen av stödet så har eleverna på grundskolan en erfarenhet av fler individanpassningar jämfört med gymnasiet. De faktorer som eleverna anser är viktiga för att nå ett önskat resultat visade sig vara att det är bäst att få enskilt stöd på eller utanför lektionstid, att få ett inkluderat stöd inom klassundervisningen, att få rätt typ av stöd i tid, en bra och pedagogisk undervisning, samt elevens egen insats.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 1263.
    Åkesson, Emilia
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Becoming carving-bodies in teacher education - affective student experiences2023Inngår i: Gender and Education, ISSN 0954-0253, E-ISSN 1360-0516Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In this paper I use a feminist corpomaterial lens to examine how students are shaped by and shape their education. The analysis, based on individual and group interviews with twelve student teachers, shows how intersectional somatic norms in teacher education produce situations where students feel forced to educate, inform and take responsibility for others learning when it comes to knowledge concerning their own identities and/or social justice issues. The educational assemblages examined impact both the education and participants. I discuss how the created concept of becoming carving-bodies might enhance the understanding of student experiences. Becoming carving-bodies entails, for example, acts of caring for oneself and for others. However, it can also drain students energy and limit students chances of developing and learning. Furthermore, students may need to avoid appearing too emotional in order to be taken seriously.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 1264.
    Åkesson, Emilia
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Hur kan kroppsmateriella perspektiv bidra till den normkritiska pedagogiken?2019Inngår i: Normkritisk pedagogik: perspektiv, utmaningar och möjligheter / [ed] Lotta Björkman, Janne Bromseth, Lund: Studentlitteratur AB, 2019, 1, Vol. Sidorna 95-119, s. 95-119Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Vad händer om det som traditionellt kodats som feminint: kroppen, känslor, långsamhet och irrationalitet, är utgångspunkten för vår pedagogik? Är det ens möjligt? Den här texten handlar om hur kroppsmateriella intersektionella perspektiv kan bidra till den normkritiska pedagogiken. Texten visar också hur en normkritisk pedagogik som inte tar hänsyn till kropp och materialitet riskerar att återskapa in idé om klassrummet som ett förnuftstyrt, maskulint och rationellt rum.

  • 1265. Bestill onlineKjøp publikasjonen >>
    Åkesson, Emilia
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Teacher Education Becoming Elsewhere: An Affirmative Critique of Student Experiences through Intersectional Corpomaterial Perspectives2023Doktoravhandling, med artikler (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    In this thesis, teacher education is examined with the aim to develop knowledge on teacher education and how it affects student teachers that are regularly marginalised in society by intersectional power structures. The aim is also to develop knowledge on how these student teachers affect teacher education. This is examined through reflexive interviews with student teachers, who either self-identified as having experiences of breaking norms related to an intersectional power dynamic, or had an interest in talking about such norms. The aims of the thesis are pursued through examining student teachers’ narrations of their experiences of how discomfort, comfort, exclusion, welcoming, and violations related to societal power structures in their teacher education programmes are produced. This is done by utilising an approach of affirmative critique, drawing on intersectional corpomaterial theoretical frameworks. The study shows how student teachers are becoming bodily archives of societal power dynamics; how they become angry through racialised and gendered assemblages; how they become students through materialities like notebooks; and how they, through the assemblages of emergency-remote education, become directed closer to or further away from their teacher programmes. Becoming a student teacher might also be connected to assemblages containing certain ideas of teachers as role models. Moreover, student teachers become carving-bodies, a concept created in the thesis to capture the complexities of how educational assemblages push participants to inform, educate, and speak up during their education. The concept furthermore captures how these processes lead to internal negotiations, energy loss, adjustments, and potentially fewer possibilities to engage with their education. The study shows how teacher education is becoming multiple through assemblages where student teachers’ bodily archives are active actors, and how the education, at the same time, is becoming less, for example when participants’ voices are drowned out. Teacher education is also becoming through student teachers’ longings and desires, in the sense of how their expressed dissatisfaction with teacher education might be affirmative in producing another kind of education. Another kind of education is also produced through student teachers becoming carving-bodies. Teacher education is, in this sense, becoming different through student teacher bodies, and in momentary junctures of particular elements connecting and coming together. Finally, the present thesis shows student-bodies’ potentiality to produce teacher education elsewhere and as elsewheres through for example anger and transformative care.   

    Delarbeid
    1. The longing to just be – a belonging body in teacher education
    Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>The longing to just be – a belonging body in teacher education
    2024 (engelsk)Inngår i: European Journal of Teacher Education, ISSN 0261-9768, E-ISSN 1469-5928Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert) Epub ahead of print
    Abstract [en]

    This paper examines teacher education, with a focus on student experiences of comfort, discomfort, and sense of belonging or not belonging in the educational setting. The analysis is conducted with an intersectional corpomaterial perspective and based on 12 individual and two group interviews with student teachers, who identify as breaching norms within an intersectional power dynamic, or as interested in discussing such norms. The participants describe situations where they felt excluded and where they adjusted to try to fit their educational spaces. In contrast, some talk about a desirable, but rare, state of comfort, belonging or ?just being?. This state is intertwined with the spatiality and embodiment of class, racialisation, dis/ability and gender. The analysis challenges a dualistic understanding of comfort and discomfort in education, and shows how the participants? critique of teacher education could be formulated as a longing for, and a simultaneous production of, another kind of education.

    sted, utgiver, år, opplag, sider
    Routledge, 2024
    Emneord
    Affect, belonging, higher education, intersectionality, teacher education
    HSV kategori
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:liu:diva-201112 (URN)10.1080/02619768.2024.2311709 (DOI)001159890700001 ()
    Tilgjengelig fra: 2024-02-22 Laget: 2024-02-22 Sist oppdatert: 2024-02-27bibliografisk kontrollert
    2. Closer to and further away – emergency-remote teacher education, orientations and student-bodies
    Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Closer to and further away – emergency-remote teacher education, orientations and student-bodies
    2022 (engelsk)Inngår i: Högre Utbildning, E-ISSN 2000-7558, Vol. 12, nr 1, s. 66-78Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert) Published
    Abstract [en]

    This paper contributes knowledge on the effects of materiality and space on teaching and equal access to teacher education. Through an intersectional analysis, with a specific focus on orientations, bodies and materiality, we show how student-bodies orientate closer to or further from various parts of teacher education as an effect of the materiality of emergency remote vs. on-campus education. We elaborate on three different student-body orientating processes that take place during teacher education. These are all related to the emergency remote education implemented as a consequence of the COVID-19 pandemic. We call these processes ‘remote education as relief’, ‘the embodiedness of raising the hand on Zoom’ and ‘energy-draining pre-recorded lectures’. We show how the materiality of emergency-remote education orientates the participants situated within the bodily horizons of intersectional positions of being deaf, female, racialized as non-white and not having Swedish as a first language, both closer to and further away from various parts of their teacher education. The analysis is based on both individual and group interviews with twelve teacher students. The paper contributes insights to emergency-remote education, remote education and on-campus educating. 

    sted, utgiver, år, opplag, sider
    Oslo, Norway: Cappelen Damm Akademisk AS * Nordic Open Access Scholarly Publishing, 2022
    Emneord
    emergency remote education, teacher education, materiality, embodiment, intersectionality
    HSV kategori
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:liu:diva-185755 (URN)10.23865/hu.v12.3573 (DOI)
    Tilgjengelig fra: 2022-06-10 Laget: 2022-06-10 Sist oppdatert: 2023-07-06bibliografisk kontrollert
    3. Becoming carving-bodies in teacher education - affective student experiences
    Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Becoming carving-bodies in teacher education - affective student experiences
    2023 (engelsk)Inngår i: Gender and Education, ISSN 0954-0253, E-ISSN 1360-0516Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert) Published
    Abstract [en]

    In this paper I use a feminist corpomaterial lens to examine how students are shaped by and shape their education. The analysis, based on individual and group interviews with twelve student teachers, shows how intersectional somatic norms in teacher education produce situations where students feel forced to educate, inform and take responsibility for others learning when it comes to knowledge concerning their own identities and/or social justice issues. The educational assemblages examined impact both the education and participants. I discuss how the created concept of becoming carving-bodies might enhance the understanding of student experiences. Becoming carving-bodies entails, for example, acts of caring for oneself and for others. However, it can also drain students energy and limit students chances of developing and learning. Furthermore, students may need to avoid appearing too emotional in order to be taken seriously.

    sted, utgiver, år, opplag, sider
    ROUTLEDGE JOURNALS, TAYLOR & FRANCIS LTD, 2023
    Emneord
    Affect; embodiment; higher education; intersectionality; teacher education
    HSV kategori
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:liu:diva-197870 (URN)10.1080/09540253.2023.2250833 (DOI)001061426000001 ()
    Tilgjengelig fra: 2023-09-19 Laget: 2023-09-19 Sist oppdatert: 2023-09-26bibliografisk kontrollert
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
    Download (png)
    presentationsbild
  • 1266.
    Åkesson, Emilia
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    The longing to just be – a belonging body in teacher education2024Inngår i: European Journal of Teacher Education, ISSN 0261-9768, E-ISSN 1469-5928Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This paper examines teacher education, with a focus on student experiences of comfort, discomfort, and sense of belonging or not belonging in the educational setting. The analysis is conducted with an intersectional corpomaterial perspective and based on 12 individual and two group interviews with student teachers, who identify as breaching norms within an intersectional power dynamic, or as interested in discussing such norms. The participants describe situations where they felt excluded and where they adjusted to try to fit their educational spaces. In contrast, some talk about a desirable, but rare, state of comfort, belonging or ?just being?. This state is intertwined with the spatiality and embodiment of class, racialisation, dis/ability and gender. The analysis challenges a dualistic understanding of comfort and discomfort in education, and shows how the participants? critique of teacher education could be formulated as a longing for, and a simultaneous production of, another kind of education.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 1267.
    Åkesson, Emilia
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Just, Edyta
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Genus. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Eriksson (Barajas), Katarina
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Closer to and further away – emergency-remote teacher education, orientations and student-bodies2022Inngår i: Högre Utbildning, E-ISSN 2000-7558, Vol. 12, nr 1, s. 66-78Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This paper contributes knowledge on the effects of materiality and space on teaching and equal access to teacher education. Through an intersectional analysis, with a specific focus on orientations, bodies and materiality, we show how student-bodies orientate closer to or further from various parts of teacher education as an effect of the materiality of emergency remote vs. on-campus education. We elaborate on three different student-body orientating processes that take place during teacher education. These are all related to the emergency remote education implemented as a consequence of the COVID-19 pandemic. We call these processes ‘remote education as relief’, ‘the embodiedness of raising the hand on Zoom’ and ‘energy-draining pre-recorded lectures’. We show how the materiality of emergency-remote education orientates the participants situated within the bodily horizons of intersectional positions of being deaf, female, racialized as non-white and not having Swedish as a first language, both closer to and further away from various parts of their teacher education. The analysis is based on both individual and group interviews with twelve teacher students. The paper contributes insights to emergency-remote education, remote education and on-campus educating. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 1268.
    Åkesson, Emilia
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Tenglet, Elisabeth
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Olsson, Fredrik
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Avdelningen för kommunikation, litteratur och svenska. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Lidström, Tina
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Editorial: Open Issue2021Inngår i: Confero: Essays on education, philosophy and politics, E-ISSN 2001-4562, Vol. 8, nr 1, s. 4-6Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 1269.
    Åström, Jeanette
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Delaktighet i fritidshem för elever i behov av särskilt stöd: En studie om fritidslärares arbetssätt för att möjliggöra delaktighet i fritidsverksamheten för elever i behov av särskilt stöd2022Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med den här studien är att fördjupa kunskap om hur lärare i fritidshem arbetar med att skapa delaktighet för elever i behov av särskilt stöd i fritidsverksamheten.Studien bygger på nio semistrukturerade intervjuer med lärare i fritidshem och fritidspedagoger från fyra olika kommuner i Sverige. Analysen är en tematisk analys kodade i tre olika huvudteman; Förhållningssätt till delaktighet, pedagogiska och didaktiska intentioner och implikationer samt stödjande strukturer och strukturella barriärer. Resultatet visar att fritidslärare har flera olika perspektiv på vad delaktighet kan vara och hur den görs, men att begreppet delaktighet samtidigt nästintill aldrig diskuteras i kollegiet samt att det saknas en systematik i delaktighetsarbetet i fritidshemmet. Resultatet visar även att fritidslärare försöker oftast utgå från barns bästa och att deras intentioner är att göra elevernas röster höra men att elevens problematik förläggs hos eleven själv. I resultatet framkommer synen på barn och barndom både som human beeings (barnens värld här och nu är det som är viktigt ) och human becomings (barn är tillstånd till att bli en fullvärdig vuxen individ). Fritidslärare beskriver att goda relationer till elever och vårdnadshavare är en viktig förutsättning för att möjliggöra delaktighet för elever i behov av särskilt stöd i fritidsverksamheten. Fritidslärarna i denna studie efterfrågar ett större samarbete mellan fritidsverksamheten och skolans elevhälsoteam. 

    Nyckelord: Delaktighet, barns perspektiv, barnperspektiv, barns aktörskap, relationer 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 1270.
    Öhman, Caroline
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Freidenvall, Lovisa
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Kooperativt lärande inom matematisk problemlösning i tidiga skolår: -En litteraturstudie2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med den här litteraturstudien är att ta reda på vad forskning visar gällande användning av kooperativt lärande i matematikundervisningen vid problemlösning. Genom databassökning valdes forskningsartiklar ut som sedan granskades och analyserades. Resultatet talar för att kooperativt lärande kan främja elevers problemlösningsförmåga inom matematik. Genom att arbeta med kooperativ lärande får både lärare och elever chansen att gå djupare in på ämnet och lära av varandra. Det krävs en del ansträngning både av läraren men även av eleverna.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 1271.
    Öhman-Danforth, Marina
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Reflekterande Team - en väg för ökad dialog mellan elevhälsoteam och verksamhet?: Hur elevhälsoteam kan närma sig skolverksamheten genom Reflekterande Team som arbetsmodell2021Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Genom ett nära samarbete förväntas lärarna och elevhälsoteamet, EHT, gemensamt stödja elevernas utveckling och arbete i skolan. I skollagen anges att elevhälsan ska fokusera på förebyggande och hälsofrämjande arbete och att elevernas utveckling mot utbildningsmålen ska stödjas (SFS, 2010:800). Skolans olika verksamheter ska varje år utvärdera sin verksamhet genom Systematiskt kvalitetsarbete (Skolverket, 2020). Då kan Skolverkets självskattningsverktyg BRUK (Skolverket) användas. Vid fjolårets utvärdering för EHT på en låg- mellanstadieskola, visade BRUK inom området Trygghet och studiero, att två punkter gällande samverkan mellan EHT och verksamhet, låg så lågt att dessa behövde åtgärdas genast (ibid). Därför bestämde rektor att Reflekterande Team, RT, skulle genomföras med skolans arbetslag. Genom undersökning av dokument, intervjuer och enkät före och efter genomfört RT har enfallstudie genomförts, med utgångspunkt från organisations- och systemteori samt grupputveckling. Medverkande är både lärare och EHT-personal. Resultatet har sedan analyserats genom diskursanalys. RT kan vara en väg att gå för att EHT ska närma sig verksamheten visar resultatet, då klargörande över förväntningar på varandra, gjordes. För bästa resultat behöver dock alla få förberedelse inför mötet samt att det behöver planeras in uppföljning ganska snart efter varandra, så att det inte blir en engångshändelse. Annars gör det ingen skillnad, upplever lärare.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 1272.
    Öhrman, Victoria
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Mohall, Maria
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    "Då är det inte en så stor grej att börja fyran": En kvalitativ studie om lärares uppfattningar kring stadieövergångar2020Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med uppsatsen var att utforska och beskriva variationen av uppfattningar kring stadieövergångar bland pedagogisk personal som tar emot nya klasser i årskurs fyra och sju. Studien skulle även öka vår kunskap om personalens förväntningar på specialpedagogisk stöttning i samband med stadieövergångar.

    Datainsamlingsmetoden som användes för studien var semistrukturerade kvalitativa fokusgruppsintervjuer med personal med erfarenhet av stadieövergångar. Vi inspirerades av fenomenografin då vi utforskade uppfattningar och kartlade variationen av dessa uppfattningar. Analys av insamlade data genomfördes med hjälp av tematisk analys.

    Studiens resultat visar att informanterna ser det som en framgångsfaktor att ha haft tid och möjlighet att bygga relationer med eleverna innan stadieövergången. Personal som hunnit träffa eleverna innan och elever som vet vad som förväntas av dem, innebär en smidig och trygg övergång. Det är viktigt att få kunskap om eleverna för att undvika misstag vid mötet med dem och lägga skolarbetet på rätt nivå. Specialpedagogen spelar en viktig roll vid kunskapsöverföringen mellan stadierna.

    Informanterna hade olika beredskap för att möta elever vid stadieövergångar. De skolor som hade en handlingsplan kände sig väl förberedda inför stadieövergångar medan de utan fick hitta egna lösningar för att kompensera bristen på genomtänkta rutiner.

    Resultaten visar även att informanterna hade olika förväntningar på specialpedagogensroll vid stadieövergångar. Specialpedagogen ska ha kunskap om elever, grupper och organisationen för att kunna se helheten och hjälpa till vid fördelning av resurser och insatser i de nya klasserna.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 1273.
    Ölmbro, Ina
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Persson, Andréa
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    En prioritering för livet: En fenomenografisk studie om hur pedagogers uppfattningar och förhållningssätt påverkar hur stödåtgärder prioriteras för elever med ADHD, dyslexi eller komorbid ADHD - dyslexi2020Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka vilka uppfattningar som lärare, speciallärare och specialpedagoger har kring vilka stödåtgärder som prioriteras för elever med samtidig dyslexi och ADHD, komorbiditet. För att få tillgång till dessa lärarkategoriers uppfattningar genomfördes elva semi-strukturerade intervjuer. Resultatet som framkom var för det första att det inte fanns någon kunskap om begreppet komorbiditet och vad det innebär, och för det andra att alla informanter kunde erinra en elev som troligtvis haft denna kombination utan att skolan vetat om det. Det framkom även att ADHD är det som prioriteras när stödåtgärder sätts in, eftersom det är svårt att bedriva undervisning om eleven har stora koncentrationssvårigheter och/eller är utåtagerande. Stödåtgärder för dyslexi sätts oftast inte in förrän eleven kommit upp på mellanstadiet och blivit utredd för sin ADHD samt fått medicin som lugnat beteendet. Relation lyfts fram som mycket viktigt för att arbetet med eleven ska bli framgångsrikt. Kunskapen om vilka stödåtgärder som fungerar bäst varierar från stor kring ADHD, relativt stor kring dyslexi, till att vara i stort sett obefintlig kring den komorbida formen ADHD - dyslexi.

    Fulltekst (pdf)
    En prioritering för livet
  • 1274.
    Örtenberg, Ulrika
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Skrivutveckling vid läs- och skrivsvårigheter: Svensklärares skriftliga återkoppling på textproduktion av gymnasieelever i läs- och skrivsvårigheter2022Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Studien undersöker hur gymnasielärare i svenska på högskoleförberedande program kommenterar texter som är producerad av elever i läs- och skrivsvårigheter. Syftet är att studera såväl skrivuppgifter som textkommentarer skrivna av lärare med fokus på att hitta skrivstödjande strukturer i de båda textformerna. I studien ingick tre lärare från tre olika gymnasieskolor och en skrivuppgift i svenska2. Lärare använder skriftlig återkoppling som ett sätt för att främja elevers skrivutveckling. Studien undersöker relationen mellan lärares kommentarer på en skrivuppgift och elevtexten utifrån att lärandet sker i ett samspel med omgivningen. För att analysera skrivuppgifterna och textkommentarerna används texttriangeln (Hoel, 2001, Dysthe et al., 2011) och en skrivmodell (Hayes & Berninger, Wengelin, 2021). Det är två verktyg som är användbara för att analysera d v s bryta ner text i mindre delar för att få syn på vilka olika kognitiva nivåer en skrivuppgift kan kräva av en elev och också vilka färdigheter som behöver användas i form av arbetsminne och uppmärksamhet. En elev i läs- och skrivsvårigheter kan behöva välja mellan den lokala nivån i texttriangeln som rör formalia och stavning till förmån för den globala nivån som rör syfte och mottagare. En van skribent kan hantera nivåerna utan större problem och pendla mellan nivåerna, både i texttriangeln men också i skrivmodellen. För en elev i läs- och skrivsvårigheter kan den kognitiva energin vara begränsad vilket gör att eleven behöver stödstrukturer i såväl skrivuppgiften som vid textproduktion. Lärarnas kommentarer visar att det är vanligt att kommentera stavning och meningsbyggnad samtidigt som man också kommenterar mer abstrakta företeelser som analys, reflektion och beskrivning i texten. Det i sin tur kan göra att för en elev i läs- och skrivsvårigheter blir det svårt att på egen hand lösa uppgiften utifrån kommentarerna. Beröm förekommer men det är sällan det är förknippat med tydliga exempel på vad som är bra. Resultatet visar att lärare behöver kunskap i hur läs- och skrivsvårigheter kan yttra sig i en skriven text och vilken typ av skriftlig återkoppling som främjar skrivutveckling

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 1275.
    Östergren, Rickard
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Ringborg Lindgren, Marie
    Norrköpings Municipality, Sweden.
    Lindgren, Britt-Marie
    Norrköpings Municipality, Sweden.
    Samuelsson, Joakim
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Learning declarative knowledge in special education treatment group2018Inngår i: journal of education and training, ISSN 2330-9709, Vol. 5, nr 1Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    An organizing structure that in recent years has had a major impact on how to work with students who don’t respond to regular instruction is Response to Intervention (RTI). Efforts in RTI are divided into three different tiers of instruction: primary, secondary and tertiary. In our study, we investigate the impact of intensive secondary-tier instruction on students’ knowledge of basic combinations of digits in addition. We also focus on how the students develop their use of more advanced calculations in addition during the intervention.

    The results showed that students became faster at performing simple addition tasks, which indicates that their fluency – declarative knowledge – developed during the intervention phase. Our results thereby strengthen suggestions that a secondary-tier intervention level should take place in a small group of students 20-40 minutes four to five times a week. Meanwhile, the students developed their ability to solve two-digit arithmetic tasks in addition and subtraction, which could be explained by the fact that students had automated simple number combinations and thus could focus on the calculation procedure.

  • 1276.
    Östergren, Rickard
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Samuelsson, Joakim
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Is repeated testing of declarative knowledge in mathematics moderated by feedback?2018Inngår i: journal of education and culture studies, ISSN 2573-0401, Vol. 2, nr 3, s. 209-212Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This study set out to examine the effects of repeated testing of students’ declarative knowledge in mathematics in grade 7 (13-14 years old) and to what extent feedback moderates the effect of continually testing students’ declarative knowledge. Students who have automated the 400 basic arithmetical combinations (200 addition combinations and 200 subtraction combinations) have gained declarative knowledge. Mastering these combinations gives students an advantage where doing various calculations and performing different mathematical procedures are concerned (Dowker, 2012). If a student has automated the basic combinations, their attention will not be diverted from the procedure when solving calculation tasks, and there is thereby less risk of incorrect answers (Dowker, 2012). Previous studies have also shown that declarative knowledge in mathematics predict future results in more advanced mathematics (Hassel Bring, Goin, & Bransford, 1988; Gersten, Jordan, & Flojo, 2005; Rathmell & Gabriele, 2011).

  • 1277.
    Östergren, Rickard
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Träff, Ulf
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Psykologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Elofsson, Jessica
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Hesser, Hugo
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Psykologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Region Östergötland, Sinnescentrum, Öron- näsa- och halskliniken.
    Samuelsson, Joakim
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Memorization versus conceptual practice with number combinations: their effects on second graders with different types of mathematical learning difficulties2023Inngår i: Scandinavian Journal of Educational Research, ISSN 0031-3831, E-ISSN 1470-1170Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The study set out to explore different mathematical difficulties among 877 second-grade children and to test the effect of memorization versus conceptual practices with number combinations. It used a latent profile analysis of baseline measurements of digit writing speed, number combination fluency, multidigit calculation, and number sense skills to identify six latent classes: three mathematical learning difficulty classes, two typical classes, and one high-achieving class. The memorization practice produced superior improvement for all classes of students except the high-achievers class. These results suggest that memorization practice with basic number combinations should not be considered poor teaching practice. It is important for teachers to incorporate practices with number combinations that focus on speed and memorization, even for children who struggle with mathematics.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 1278. Øksnes, Maria
    et al.
    Samuelsson, MarcusLinköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Motstand2017Collection/Antologi (Fagfellevurdert)
  • 1279.
    Øksnes, Maria
    et al.
    Program for lærerutdanning, NTNU, Trondheim.
    Samuelsson, MarcusLinköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Motstand2017Collection/Antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [no]

    Barns motstand har i lengre tid vært et sentralt pedagogisk forskningsområde internasjonalt. I de siste årene har barns motstand vært gjenstand for økt forskningsmessig oppmerksomhet i de skandinaviske landene. I Motstand presenterer nordiske barnehageforskere ny kunnskap om barns motstand. Artiklene i denne fagfellevurderte vitenskapelige antologien er et bidrag til innsikt i barns motstand. Forskningen springer ut av forskjellige forskningstradisjoner innenfor samfunnsvitenskap og humaniora. Forskerne drøfter blant annet tema som:

    • Motstand og demokrati
    • Motstand og et bærekraftig samfunn
    • Hverdagsmotstand
    • Barns motstand som ressurs
    • Lek som motstand
    • Makt, motstand og frihet

    Artiklene i boken er relevante som aktuell forskning for profesjonelt arbeid med barn. De bidrar med ny kunnskap som gir utdypet mulighet for å forstå barns motstand innenfor institusjonelle rammer. 

  • 1280.
    Øksnes, Maria
    et al.
    Institutt for lærerutdanning, Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet, NTNU, Trondheim, Norge.
    Samuelsson, MarcusLinköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Motstand2017Collection/Antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [no]

    Barns motstand har i lengre tid vært et sentralt pedagogisk forskningsområde internasjonalt. I de siste årene har barns motstand vært gjenstand for økt forskningsmessig oppmerksomhet i de skandinaviske landene. I Motstand presenterer nordiske barnehageforskere ny kunnskap om barns motstand. Artiklene i denne fagfellevurderte vitenskapelige antologien er et bidrag til innsikt i barns motstand. Forskningen springer ut av forskjellige forskningstradisjoner innenfor samfunnsvitenskap og humaniora. Forskerne drøfter blant annet tema som:

    • Motstand og demokrati
    • Motstand og et bærekraftig samfunn
    • Hverdagsmotstand
    • Barns motstand som ressurs
    • Lek som motstand
    • Makt, motstand og frihet

    Artiklene i boken er relevante som aktuell forskning for profesjonelt arbeid med barn. De bidrar med ny kunnskap som gir utdypet mulighet for å forstå barns motstand innenfor institusjonelle rammer. 

    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 1281.
    Øksnes, Maria
    et al.
    Program for lærerutdanning, NTNU, Trondheim.
    Samuelsson, Marcus
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    «Nei, jeg gjør det på min måte!»: Motstand i barnehagen2017Inngår i: Motstand / [ed] Maria Øksnes & Marcus Samuelsson, Oslo: Capellen Damm Forlag , 2017Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 1282.
    Øksnes, Maria
    et al.
    Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet.
    Samuelsson, Marcus
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    «The encounter with resistance is an existential matter.»: Interview with Gert Biesta2017Inngår i: Barndom i barnehagen: Motstand, Oslo: Cappellen Damm Forlag , 2017Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
23242526 1251 - 1282 of 1282
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf