liu.seSök publikationer i DiVA
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
12345 151 - 200 av 218
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 151.
    Olsson, Madeleine
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Andersson, Jonathan
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Ansvarsgenombrott: Lagstadgandets effekt på näringslivet2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Ett aktiebolag s främsta kännetecken är aktieägarens frihet från personligt betalningsansvar för bolagets förpliktelser. Av den anledningen har aktiebolagsformen blivit en attraktiv och dominerande bolagsform i det svenska näringslivet. Dock förekommer det lagstadgade undantag från huvudregeln, vilka utgör borgenär- och kapitalskyddsregler. Förutom de lagstadgade undantagen, utdömer domstolen personligt betalningsansvar utifrån principen om ansvarsgenombrott.

    För att ansvarsgenombrott ska aktualiseras krävs det att bolaget varit underkapitaliserat, att aktieägaren haft ett otillbörligt beteende gentemot borgenären och att bolaget är att betrakta som osjälvständigt. Vidare behandlar rättspraxis förhållanden som är inom- och utomobligatoriska, varför det uppstått en diskussion bland författarna om ansvarsgenombrott kan statueras även i ett Inomobligatoriskt förhållande när det förelegat en undersökningsplikt av motpartens ekonomiska ställning.

    Frågan att lagstadga ansvarsgenom brott har behandlats tidigare, men ännu inte fått något gehör. Första gången utarbetade Betalningsansvarskommitt én ett lagförslag, som avvisades av Lagrådet med motiveringen att det inte förelåg något behov av en lagstiftning, och att en lagstiftning kan medföra ytterligare ett osäkerhetsmoment, eftersom lagen blir för generellt utformad. Andra gången behandlade Aktiebolagskommittén, i samband med utarbetandet av den nuvarande aktiebolagslagen (2005:551), frågan om ansvarsgenom brott, vilka beslutade att en generell lagregel inte borde föreslås, på grund av att det inte förelåg något behov från näringslivet. Regeringen gjorde vidare samma bedömning som Lagrådet och menade att det inte var nödvändigt med en lagstiftning.

    De senaste rättsfallen, T 2133-14 och RH 2011:24, som behandlats av domstolen tyder på att det krävs en förändring angående principen om ansvarsgenombrott, eftersom fler väljer att utnyttja aktiebolagsformen som ett medel för egen ekonomisk vinning. Beteendet har skapat ett osäkerhetsmoment i näringslivet och i rättsväsendet, och följaktligen föreligger det ett behov av att utreda de effekter ett eventuellt lagstadgande kommer få på näringslivet. Vi är av uppfattningen att ett lagstadgande behövs och kommer gynna näringslivet, eftersom de oseriösa aktörernas framfart på marknaden kommer minska. Av den anledningen kommer företagsklimatet stärkas, vilket gynnar samhällsutvecklingen i den bästa av världar.

     

  • 152.
    Olsson, Mattias
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Ahl, Roy
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Skadestånd vid avbruten offentlig upphandling2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Skadeståndsparagrafen i LOU stadgar att en upphandlande myndighet som brutit mot bestämmelserna i lagen, ska ersätta därigenom uppkommen skada för en leverantör. En förfördelad leverantör ska påvisa i) ärendehanteringsfel, ii) skada samt iii) adekvat kausalitet mellan i) och ii) för att skadestånd ska kunna utgå. Regleringen bygger på ett antal olika EU-direktiv och den svenska regleringen är fortfarande relativt ung och under utveckling. Regleringen saknar bestämmelser om när en upphandlande myndighet får avbryta en offentlig upphandling.

    I rättspraxis har fastställts att det krävs "sakligt godtagbara skäl" för att en påbörjad upphandling ska få avbrytas. Vad som innefattas av sakligt godtagbara skäl är fortfarande diffust, men vad som kan konstateras är att avbrytandet måste vara förenligt med samtliga gemenskapsrättsliga principer och att beslutet inte får vara godtyckligt. Även bristande konkurrens efter kvalificeringsfasen, fel i förfrågningsunderlaget samt budgetöverskridande anbud har ansetts falla in under begreppet.

    En HD-dom från 2013 behandlade situationen där en upphandlande myndighet avbrutit en upphandling efter det att ärendehanteringsfel hade begåtts. Förvaltningsdomstol hade förordnat myndigheten att förkasta två okvalificerade anbud så att enbart ett kvalificerat kvarstod. Myndigheten förkastade rätteligen anbuden, men valde därefter att avbryta upphandlingen. HD fastställde ytterligare ett rekvisit för att ersättning motsvarande det positiva kontraktsintresset ska utgå, nämligen iv) kontraktstecknande. Ersättning för utebliven handelsvinst kunde därför inte utdömas i målet. HD konstaterade dock att ersättning för det negativa kontraktsintresset kan utgå. I förevarande fall utgick inte denna ersättning på grund av bristande konkurrens. Skadestånd utgick däremot för leverantörens överprövningskostnader, vilket strider mot principen om att vardera part bär sina egna kostnader i förvaltnings-processer.

    Genom diskussion de lege ferenda vill vi försvåra för upphandlande myndigheter att avbryta en offentlig upphandling efter det att ärendehanteringsfel ägt rum och på så vis göra avbrytandet i sig till en skadeståndsgrund. Vi är även av den åsikt att bristande konkurrens som sakligt godtagbara skäl bör tolkas restriktivt. Slutligen vill vi, med 43 kap. Skatteförfarandelagen som förebild, göra det möjligt för att överprövningsersättning i särskilda fall ska kunna utgå redan i förvaltningsdomstol. Dessa tre lösningar skulle effektivisera rättsmedlen och ligger även i harmoni med lagstiftningens syfte och ändamål.

  • 153.
    Otterheim, Vilhelm
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt.
    Palmströmer, Andreas
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt.
    Oskäliga ansvarsbegränsningar i avtalsförhållande: Pacta sunt servanda och ansvarsförsäkrings påverkan2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Avtalsfrihet och pacta sunt servanda benämns ofta som avtalsrättens grundpelare. Det innebär att parterna är fria att själva utforma inbördes prestationer och skyldigheter i avtal och att bundenhet att fullfölja avtalet uppstår. En jämkning av avtalsvillkor innebär i många fall att dessa grundprinciper inskränks varför uppsatsen behandlar principernas ställning och skyddsvärde.

    Denna uppsats har till syfte att utreda räckvidden för en i avtal stadgad ansvarsbegränsning. Utredningen görs dels genom en genomgång av den proposition generalklausulsutredningen resulterade i och som förelåg införandet av oskälighetsbegreppet i 36 § AvtL, vari tillämpning för jämkning av avtalsklausul möjligen kan finnas, dels genom en sammanställning för vad som föreskrivs i rättspraxis och doktrin.

    En skiljedom, som klandrades och därför blev offentlig, visar hur skiljemännen valde att tillämpa 36 § AvtL för att jämka en avtalad klausul om ansvarsbegränsning och istället göra en skadeståndsbedömning delvis utifrån skadeståndsrättsliga principer.

    I uppsatsen utreds under vilka förutsättningar en eller flera klausuler kan jämkas och redogör för hur ett jämkningsförfarande generellt går till och analyserar vad ett eftersträvansvärt förhållandesätt till en faktor som tecknad ansvarsförsäkring är. Vidare utreder uppsatsförfattarna huruvida en ansvarsförsäkring hos part kan påverka utfallet av bedömningen i skadeståndsrättsliga frågor. Uppsatsen behandlar ett antal rättsfall som har visat viss vägledning i fråga att klargöra rättsläget

  • 154.
    Petersson, Sofie
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt.
    Gentz, Fanny
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt.
    VD-instruktonens inverkan på förståelsen av det juridiska begreppet löpande förvaltning2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I ett aktiebolag kan det finnas en verkställande direktör, vars uppgift är att sköta den löpande förvaltningen i bolaget, vilket stadgas i 8 kap. 29 § ABL. Det framgår inte av lag vad den löpande förvaltningen innefattar, vilket gör det svårt att veta var gränsen för den verkställande direktörens behörighet går. Svårigheten att avgränsa den löpande förvaltningen kan leda till konsekvenser i form av oenigheter mellan bolaget och tredje man, i det fall att den verkställande direktören vidtagit åtgärder som faller utanför dennes behörighet.

     

    Vidare kan det förekomma instruktioner, som avgränsar bolagsorganens arbetsuppgifter från varandra. Det är lagstadgat att publika aktiebolag, enligt 8 kap. 46 b § ABL, ska utforma VD-instruktioner. För privata aktiebolag finns dock inget motsvarande kvar. VD-instruktionerna kan i sig vara mer eller mindre detaljerade och skilja sig i utformningen från bransch till bransch. Frågan är huruvida styrelsens instruktioner till den verkställande direktören påverkar det juridiska begreppet löpande förvaltning och i så fall vilka eventuella konsekvenser detta kan få.

     

    Den verkställande direktören ska handla inom sin behörighet, vilken utgörs av den löpande förvaltningen, i enlighet med 8 kap. 42 § 1 st. samt 8 kap. 29 § ABL. Vidare ska den verkställande direktören inte företa rättshandlingar som faller utanför dennes befogenhet, vilken stadgas i 8 kap. 42 § 2 st. ABL. Det framgår inte tydligt om de instruktioner som styrelsen delger den verkställande direktören, ska falla in under dennes behörighet eller dennes befogenhet.

     

    I uppsatsen beskrivs samt analyseras innebörden av begreppet löpande förvaltning samt huruvida VD-instruktioner har inverkat på förståelsen för begreppet, och i så fall på vilket sätt. I vår slutsats har vi kommit fram till att löpande förvaltning är ett vagt begrepp som definieras olika mellan bolagen. VD-instruktioner inverkar på begreppet löpande förvaltning, i o m att de kan ses som tolkningsdata vid definiering av vad som är löpande förvaltning i det enskilda bolaget. I detta fall påverkar instruktionen den verkställande direktörens behörighet. Vidare har vi i vår uppsats kommit fram till att en VD-instruktion alltid är en instruktion från överordnat organ och blir därmed även befogenhetsinskränkande, utöver att vara tolkningsdata.

  • 155.
    Popkewitz, Thomas S.
    et al.
    University of Wisconsin/Madison.
    Olsson, Ulf
    Stockholms universitet.
    Petersson, Kenneth
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Sociedade da Aprendizagem, Cosmopolitismo, saúde Pública e Prevenção à Criminalidade2009Ingår i: Educação & Realidade, ISSN 0100-3143, E-ISSN 2175-6236, Vol. 34, nr 2, s. 73-96Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Learning Society, Cosmopolitan, Public Health, Criminal Prevent Today. The learning society expresses principles of a universal humanity and a promise of progress that seem to transcend the nation. The paper indicates how this society is governed in the name of a cosmopolitan ideal that despite its universal pretensions embodies particular inclusions and exclusions. These occur through inscribing distinctions and differentiations between the characteristics of those who embody a cosmopolitan reason that brings social progress and personal fulfilment and those who do not embody the cosmopolitan principles of civility and normalcy. Mapping the circulation of the notion of the learning society in arenas of Swedish health and criminal justice, and Swedish and US school reforms is to examine the mode of life of the citizen of this society: the learner, as a representative of the unfinished cosmopolitanism.

  • 156.
    Ronvall, Elin
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt.
    "Naken in - naken ut" i fåmansaktiebolag2018Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    “Naken in - naken ut” är en värderingsprincip som föreskrivs i aktieägaravtal. “Naken in - naken ut” används för att kvalificerade anställda i bolaget ska kunna förvärva aktier och bli delägare i bolaget till ett mycket litet belopp, samtidigt som avyttringen av aktierna sedan sker till samma belopp som förvärvet skedde för. Den enda vinst aktieägaren gör med sitt aktieförvärv är att den utdelning som sker från bolaget efter varje räkenskapsårsslut, kan beskattas mer förmånligt i inkomst av kapital än vanlig inkomstbeskattning. För att värderingsprincipen ska fungera behöver det föreskrivas flera överlåtelsebegränsningar i både bolagsordning och aktieägaravtal, för att aktiernas marknad ska göras i princip obefintlig. “Naken in - naken ut” är av den anledningen tvådelad där den ena delen av värderingsprincipen föreskriver värdet på aktierna, medan den andra delen av värderingsprincipen föreskriver aktiernas marknad. I uppsatsen fastställs vad “naken in - naken ut” är. I uppsatsen analyseras även vilka överlåtelsebegränsningar som behövs, för bolag som tillämpar “naken in - naken ut”. En relevant fråga som analyseras i uppsatsen är om aktierna i ett bolag där “naken in - naken ut” används kan få en annan värdering än den som “naken in - naken ut” föreskriver i aktieägaravtalet. Vidare är frågor av relevans om “naken in - naken ut” alltid gäller inom aktieägarkretsen och om “naken in - naken ut” gäller gentemot tredje man.

  • 157.
    Sadeghjou, Mona
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Hultmark, Louise
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Lagfartskapningar: En studie om det svenska lagfartssystemet2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inskrivningsväsendet utgör en grundläggande del av fastighetsrätten. Registrering av fastigheter började ske redan under medeltiden. Registreringen var både ett allmänt och enskilt intresse eftersom det var av vikt att veta vem som var rätt ägare till en fastighet, främst för att den fasta egendomen utgjorde den viktigaste källan till beskattning. Fastighetsregistret är idag ett officiellt register i Sverige över hur marken i landet är indelad, samt över ägandeförhållandena. Ett inskrivningsregister innefattar således nödvändig information om fastighetens ägandeförhållanden, hur många inteckningar som beviljats och vilka pantbrev som finns samt vilka rättigheter som är inskrivna.

    Vid köp av fastighet ska en ansökan om lagfart göras för att registrera rätt ägare, detta är en lagstadgad skyldighet för köparen. Denna skyldighet rör alla typer av äganderättsförhållande, såväl singularfång och universalfång. Efter att en person har erhållit lagfart kan denne upplåta panträtt i fastigheten, vilket är den främsta intressanta aspekten för en lagfartskapare.

    Hösten 2014 gjordes det största kända försöket till lagfartskapning genom tiderna. Trots att de svenska fastighetsägarna årligen betalar cirka nio miljarder kronor i stämpelskatt, finns det en markant brist i säkerhetssystemet och risken för lagfartskapningar finns fortfarande. Försöket till lagfatskapningarna 2014 väcker funderingar och det är därför av stor vikt att belysa under vilka förutsättningar lagfartskapning sker, varför skyddet är så pass svagt samt vilka möjligheter som finns för att utöka skyddet.

    I denna uppsats, genom undersökningar samt intervjuer med insatta personer beträffande inskrivningssystemet och lagfartsfrågor, granskas det svenska lagfartssystemet. Det bakomliggande syftet är således att synliggöra problemet med lagfartskapningar och vilka åtgärder som är möjliga samt att föra diskussion de lege feranda. Genom ett konsumentperspektiv påvisas hur den drabbade påverkas av de brister som finns i systemet.

  • 158.
    Sandman, Lars
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Heintz, Emelie
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Statens beredning för medicinska utvärderingar (SBU).
    ”Är du nyttig lille vän?”: om produktionspåverkan, konsumtionspåverkan och den svenska etiska plattformen för prioriteringar2013Ingår i: Prioriteringar i hälso- och sjukvården / [ed] Ingalill Rahm Hallberg, Lund: Region Skånes etiska råd , 2013, s. 63-93Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I Sverige har vi en etisk plattform som skall styra de prioriteringar som görs inom hälso- och sjukvården. Denna plattform innehåller tre principer: människovärdesprincipen, behovs-solidaritetsprincipen och kostnadseffektivitetsprincipen (se nedan). När man beräknar kostnadseffektiviteten för en viss insats inom hälso- och sjukvården så tar man dels med direkta kostnader (dvs. sådana kostnader som är direkt förknippade med sjukvården), dels väger man in indirekta kostnader (exempelvis kostnader för produktionspåverkan och framtida konsumtion) – dvs. kostnader som faller på en annan sektor i samhället än hälso- och sjukvården. Under senare år har detta väckt en del diskussion framförallt eftersom man menar att det är diskriminerande gentemot äldre eller grupper som inte kan återgå i arbete. Detta då åtgärder som riktas till dessa grupper inte kan ge samma produktionsintäkter i form av återgång till arbete som åtgärder som riktar sig till yngre arbetsföra individer. Som konsekvens blir deras framtida konsumtion endast en kostnad för samhället utan någon motsvarande vinst i form av ökad produktion. I denna uppsats analyserar vi huruvida det är etiskt försvarbart att väga in produktionspåverkan och framtida konsumtion när vi prioriterar hälso- och sjukvårdsinsatser1 utifrån den svenska etiska plattformen.

  • 159.
    Sanfridsson, Karin
    Linköpings universitet, Ekonomiska institutionen.
    Utstationering av utländska arbetstagare i Sverige: Är Lex Britannia och Sveriges sätt att implementera utstationeringsdirektivet (96/71/EG) förenliga med EG-rätten?2005Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Det lettiska byggbolaget Laval un Partneri Ltd (Laval) utstationerade under hösten 2004 lettiska byggarbetare på ett skolbygge i Vaxholm. Eftersom bolaget vägrade teckna kollektivavtal med Svenska Byggnadsarbetareförbundet (Byggnads) satte Byggnads bygget i blockad. Laval stämde därefter Byggnads i Arbetsdomstolen (AD) och krävde skadestånd eftersom Laval anser att blockaden, liksom Byggnads krav på att Laval skulle teckna kollektivavtal, strider mot EG-rätten. AD har nu begärt ett förhandsavgörande i målet från EG-domstolen. I avvaktan på EG-domstolens avgörande står flera principiellt viktiga frågor i målet obesvarade. Dessa är bl a huruvida Lex Britannia och Sveriges sätt att implementera utstationeringsdirektivet (96/71/EG) är förenliga med EG-rätten. Det är dessa frågor som författaren ämnar besvara i uppsatsen.

  • 160.
    Schiratzki, Johanna
    et al.
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Stockholm, Sweden.
    Sköld, Johanna
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Barn. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Sandin, Bengt
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Barn. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Redress in Context: The Swedish Redress Scheme forhistorical abuse of children incare – re-introducing inquisitorial procedure?2019Ingår i: Nordisk socialrättslig tidskrift, ISSN 2000-6500, nr 21-22, s. 97-118Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Lag (2012:663) om ersättning på grund av övergrepp eller försummelser i samhällsvården av barn och unga i vissa fall tillkom för att ge ekonomisk ersättning till den som i samband med vården utsatts för övergrepp eller försummelser av allvarlig art när personen varit omhändertagen för samhällsvård, under tidsperioden den 1 januari 1920 till och med den 31 december 1980. En särskild nämnd, Ersättningsnämnden, inrättades för att under åren 2013–2016 pröva om en sökande var berättigad till schablonbeloppet om 250 000 kr. Den svenska processen har väckt uppmärksamhet bl.a. p.g.a. den stora andelen avslag och de komplexa kriterierna för ersättning. I artikeln presenteras resultaten från ett tvärvetenskapligt historiskt-rättsvetenskapligt forskningsprojekt: Gränserför upprättelse: välfärdsstatens historiska ansvar i upprättelseprocesser riktade till offer för vanvård i fosterhem och barnhem. I fokus är glappet mellan den politiska avsikten, att skapa ett rättssäkert system för en generös ersättning, och utfallet av den rättsliga processen, som innebar att majoriteten av de sökande nekades ersättning. Förklaringen, menar författarna, står åtminstone delvisatt finna i en sammanblandning av olika processformer och rättsprinciper. Detta kan relateras till en ojämn ansvarsfördelning mellan lagfarna ledamötermed expertis från allmän domstol respektive allmän förvaltningsdomstol.Framställningen tar avstamp i socialrättsligt reglerade förhållanden och spänner sedan över skadeståndsrätt, förvaltningsrätt, processrätt, barnrätt och mänskligarättigheter.

  • 161.
    Selander, Erik
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt.
    Skadestånd vid varumärkesintrång: En analys om beräkning av skadestånd vid varumärkesintrång2018Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Vid varumärkesintrång har rättighetshavaren rätt till ersättning för den skada som han eller hon lidit till följd av intrånget. I 8 kap. 4 § varumärkeslagen (2010:1877) (VML) stadgas att den som begår varumärkesintrång ska betala dels skälig ersättning för utnyttjande av varumärket, dels ytterligare ersättning för skada som rättighetshavaren lidit. Av bestämmelsen framgår att vid beräkning av den skada som rättighetshavaren har lidit ska hänsyn tas till bland annat utebliven vinst.

    Inom varumärkesrättsliga mål är det vanligt förekommande att åberopa 35 kap. 5 § Rättegångsbalk (1942:740) (RB), vilken är en bevislättnadsregel. Regeln används på grund av svårigheterna för rättighetshavaren att styrka omfattningen av skadan, varför domstolen får uppskatta skadan till ett skäligt belopp. Bevislättnadsregeln har varit omtalad i juridisk varumärkesdoktrin eftersom domstolen ofta uppskattar skadan till ett blygsamt belopp. För att domstolen ska kunna uppskatta ett skäligt skadeståndsbelopp, krävs fungerande beräkningsmodeller. Ofta används före- och eftermetoden som innebär att domstolen jämför rättighetshavarens ekonomiska situation före och efter intrånget. Metoden är lämplig vid beräkning av rättighetshavarens reparativa skada, det vill säga, den skadeståndsfunktion som får rättighetshavaren att försättas i en liknande situation som innan varumärkesintrånget. Före- och eftermodellen har dock vissa nackdelar, varför uppsatsen syftar till att utreda frågan om andra beräkningsmodeller kan appliceras på varumärkesmål.

    Uppsatsen behandlar frågan om skadeståndsberäkning vid fastställande av utebliven vinst. Området är belagt med stor osäkerhet, eftersom det är svårt för rättighetshavare att styrka sina skadeståndsberäkningar i fråga om utebliven vinst. Objektivt är således slutsatsen att rättighetshavarens uteblivna vinst är ett fiktivt uppskattat belopp. I uppsatsens diskussion och slutsats framkommer att fler skadeståndsberäkningsmodeller kan användas för att beräkna rättighetshavarens skada. En risk för rättighetshavaren vid skadeståndsberäkningar i varumärkesintrångsmål är att domstolen ofta underkänner rättighetshavarens yrkade skadestånd, vilket resulterar i att domstolen uppskattar skadan till ett skäligt, ofta blygsamt belopp. Modeller såsom jämförelsemetoden och "varumärkesvärderingsmodellen" utreds i uppsatsen som alternativa modeller för att beräkna rättighetshavarens skada vid ett varumärkesintrång.

  • 162.
    Sidstedt, Maja
    et al.
    Applied Microbiology, Department of Chemistry at Lund University; Swedish National Forensic Centre (NFC) .
    Romsos, Erica L.
    National Institute of Standards and Technology (NIST).
    Hedell, Ronny
    wedish National Forensic Centre (NFC) .
    Ansell, Ricky
    Linköpings universitet, Institutionen för fysik, kemi och biologi, Biologi. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten. Swedish National Forensic Centre, Linköping, Sweden.
    Steffen, Carolyn R.
    National Institute of Standards and Technology (NIST).
    Vallone, Peter M.
    National Institute of Standards and Technology (NIST).
    Rådström, Peter
    Applied Microbiology, Department of Chemistry at Lund University, Sweden.
    Hedman, Johannes
    Applied Microbiology, Department of Chemistry at Lund University, Sweden; National Institute of Standards and Technology (NIST) .
    Digital PCR inhibition mechanisms using standardized inhibitors representing soil and blood matrices2016Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Digital PCR (dPCR) enables absolute quantification of nucleic acids by partitioning the sample into hundreds or thousands of minute reactions. By assuming a Poisson distribution for the number of DNA fragments present in each chamber, the DNA concentrationis determined without the need for a standard curve. However, when analyzing nucleic acids from complex matrices such as soil and blood, the dPCR quantification can be biased due to the presence of inhibitory compounds. Here, we present how certain inhibitors disturb dPCR quantification and suggest solutions to these problems. Furthermore, we use real-time PCR, dPCR and isothermal titration calorimetry as tools to elucidate the mechanisms underlying the PCR inhibition. The impact of impurities on dPCR quantification was studied using humic acid as a model inhibitor. We show that the inhibitor-tolerance differs greatly for three different DNA polymerases, illustrating the importance of choosing a DNA polymerase-buffer system that is compatible with the samples to be analysed. Various inhibitory-substances from blood were found to disturb the system in different ways. For example, hemoglobin was found to cause quenching of fluorescence and a dramatic decrease of the number of positive reactions, leading to an underestimation of DNA quantity. IgG caused an increased number of late-starters. The system was more susceptible to inhibition by IgG when single-stranded DNA was used as template, compared with double-stranded DNA. By understanding more about the mechanisms of PCR inhibitors it will be possible to design more optimal PCR chemistries, improving dPCR detection and quantification.

  • 163.
    Skoglund, Marcus
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt.
    3:12-reglernas inverkan på generationsskiften: En analys av regeringens förslag om att införa ett undantag från bestämmelsen om samma eller likartad verksamhetvid ett ägarskifte till närstående2019Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Neutralitetsprincipen är en av de mest grundläggande byggstenarna inom den svenska skattelagstiftningen. Att enskildas handlingsalternativ inte skall styras av skatteutfallet var ett av de huvudsakliga ändamålen, tillsammans med grundidén om att motverka inkomstomvandling, vid genomförandet av århundradets skattereform i början på 1990-talet. Generationsskiftesförfarandet har dessvärre hamnat i kläm mellan strävan mot en neutral beskattning och strävan till att motverka inkomstomvandling. Problematiken grundar sig i bestämmelsen om samma eller likartad verksamhetsom återfinns i 57 kap. 4 § IL. Det är vanligt förekommande vid ägarskiften att överlåtaren vid en försäljning nyttjar sig av ett trädabolag. Det innebär att verksamhetsföretaget först överlåts till ett nybildat aktiebolag för att därefter avyttras till antingen närstående eller utomstående. De likvida medlen som finns kvar i trädabolaget efter försäljningen är skattefria, med anledning av att de avyttrade andelarna var näringsbetingade. Efter att bolaget legat fem år i karens är andelarna inte längre kvalificerade och vinstmedlen kan därefter tillgodogöras med en beskattning enbart i inkomstslaget kapital, det vill säga, utanför 3:12-reglernas räckvidd. Bestämmelsen om samma eller likartad verksamhetresulterar i att karenstiden om fem år för ett trädabolag aldrig börja löpa så länge en närstående bedriver samma eller likartad verksamhetsom andelsägaren. Andelarna i trädabolaget blir således aldrig av med sin klassificering som kvalificerade andelar och kan därmed inte avyttras som icke kvalificerade andelar, vilket hade varit möjligt om avyttring skett till utomstående. Det leder till att beskattningsutfallet ofta blir procentuellt högre vid en överlåtelse av ett fåmansföretag till närstående kontra överlåtelse till en extern part. Anledningen till att bestämmelsen om samma eller likartad verksamhetexisterar är för att närstående besitter en sådan närhet som generellt inte finns mellan utomstående. Systemet riskerar således att utnyttjas av närstående för att omvandla inkomst av tjänst till inkomst av kapital. Neutralitetsprincipen står därmed åt sidan för att premiera motarbetandet av inkomstomvandling. 

     

    Den 7 mars 2019 presenterade regeringen en proposition innehållande ett förslag om att införa ett undantag från bestämmelsen samma eller likartad verksamhetnär överlåtelse sker till närstående. Förslaget som regeringen föreslår presenterades som huvudförslag i SOU 2016:75,vars uppdrag var att se över beskattningen vid ägarskiften i fåmansföretag. I denna uppsats har en diskussion förts kring vilket förslag, regeringens eller de övriga av utredningen presenterade förslagen, som torde vara mest förenlig med en god skattelagstiftning och primärt neutralitetsprincipen. 

  • 164.
    Sköld, Johanna
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Barn. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Sandin, Bengt
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Barn. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Schiratzki, Johanna
    Ersta Sköndal Bräcke University College.
    Historical Justice through Redress Schemes?: The practice of interpreting the law and physical child abuse in Sweden2018Ingår i: Scandinavian Journal of History, ISSN 0346-8755, E-ISSN 1502-7716, s. 1-24Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The Swedish Redress Scheme intended for victims of historical child abuse inout-of-home care compensated only 46 % of claimants who sought economic compensation for past harms. This article explores the reasons behind this comparatively low validation rate by investigating a) how the eligibilitycriteria of the Redress Act were evaluated by the Redress Board, and b) the justifications and underlying values used when applications were rejected with reference to that the reported abuse was not deemed to be sufficiently severe according to past standards. Victim capital, which determines how vulnerable or credible a victim is perceived to be by others, as well as competence and narration are essential aspects for this type of legal proceeding. The article demonstrates that the claimants had to traverse a complicated web of criteriato be awarded compensation. The outcomes for claimants were affected by how the past was conceptualised in this legal setting, what competences the victims themselves possessed, what competence and resources the administrative system offered, and to the extent to which the decision-making process fragmented victims’ narratives.

  • 165.
    Sommers, Jeffrey
    et al.
    Stockholm School of Economics Riga.
    Woolfson, Charles
    Linköpings universitet, REMESO - Institutet för forskning om Migration, Etnicitet och Samhälle. Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Efter Laval: framtiden för europeiska arbetsvillkor2008Ingår i: Socialistisk Debatt, ISSN 0246-1491, nr 1, s. 33-46Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 166.
    Steen Lagerstam, Christoffer
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Rosén, Josefine
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Pactum turpe i svensk lag2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Rätten att ingå avtal, att välja avtalspart, att bestämma avtalets innehåll och att avstå från att ingå avtal kallas avtalsfrihet. Avtalsfriheten är en grundläggande rättsprincip i Sverige. En annan viktig rättsprincip är pacta sunt servanda, dvs. att avtal ska hållas. Dessa två principer bidrar till förutsebarhet genom vetskapen om att man är fri att ingå avtal med vem och om vad man vill samt att man kan förutse att avtalet kommer att hållas alternativt att man får ersättning för avtalsbrott. Förutsebarhet är viktigt i ett rättssäkert samhälle.

    En rättsprincip som strider mot avtalsfriheten och pacta sunt servanda är pactum turpe. Pactum turpe innebär avtal som strider mot lag eller goda seder. Finner en domstol att ett avtal omfattas av principen pactum turpe innebär det att talan som grundas på avtalet ska avvisas och parterna kan därmed inte genom domstolsbeslut kräva att motparten fullgör avtalet. På så sätt erhåller man inte rättsordningens skydd. Ett exempel där det är uppenbart att pactum turpe föreligger är avtal om mord. En talan om fullgörelse av ett sådant avtal skulle givetvis en domstol avvisa. Så enkelt är det dock inte alltid. Antag att en gravid kvinna sluter ett avtal med en man. Enligt avtalet ska kvinnan erhålla 25 miljoner kr från mannen efter utförd abort, men när kvinnan har utfört aborten får hon inga pengar av mannen. Frågan som uppstår nu är om kvinnan med hjälp av domstol kan kräva betalning enligt avtalet. Enligt avtalsfriheten är detta ett godtagbart avtal som ska hållas enligt pacta sunt servanda, men man kan dock fråga sig om det är i enlighet med goda seder att träffa avtal om abort på detta sätt.

    Det finns inga lagregler i Sverige, till skillnad från i exempelvis Norge och Danmark, för när avtal ska avvisas av domstol, utan det måste bedömas i varje enskilt fall. En svårighet som uppstår är hur man ska gå tillväga vid bedömningen när det inte finns någon tydlig lag som förklarar rättsläget vid avtal som strider mot lag eller goda seder.

  • 167.
    Sten, Sofie
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt.
    Rättsliga aspekter av arbetstagarens privata elanvändning på arbetsplatsen: Mot bakgrund av ett ökat antal elfordon2019Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den tekniska utvecklingen har gjort oss alltmer beroende av tillgången på el, inte minst när vi väljer att färdas med elbil eller elcykel. El kan med hänsyn till sina säregna egenskaper inte utan vidare kategoriseras som fast eller lös egendom. Mycket talar för att ett funktionalistiskt synsätt som ger vid handen att el, mer precist själva rätten att använda el, är lös egendom. Oavsett egendomsklassificeringen kostar elanvändning pengar. Den arbetstagare som använder sin arbetsgivares el för att ladda ett elfordon åsamkar således arbetsgivaren en kostnad.

    I relation till arbetsgivaren är arbetstagaren skyldig att vara lojal, vilket följer av den okodifierade men väl etablerade principen om lojalitetsplikt. Lojalitetsplikten innebär att arbetstagaren ska värna om arbetsgivarens namn, egendom och intressen och avhålla sig från sådant beteende som kan skada arbetsgivaren. I uppsatsen konstateras att det finns fler skäl som talar förän motatt det skulle utgöra ett lojalitetsbrott att ladda sitt elfordon på arbetsgivarens bekostnad. Den arbetstagare som begår ett lojalitetsbrott riskerar att bli uppsagd, avskedad eller skadeståndsskyldig. Respektive sanktion kräver iakttagande av ett antal faktorer och sannolikheten att bli uppsagd eller avskedad på grund av att ha laddat sitt elfordon på jobbet är mycket låg, förutsatt att arbetsgivaren inte har reglerat frågan explicit. Sannolikheten att råka ut för sanktioner har visat sig vara låg även i Tyskland. Enligt tysk arbetsrättspraxis är den tyska motsvarigheten till avsked, “außerordentlicher Kündigung”, en oproportionerlig sanktion när arbetstagaren har laddat sitt elfordon på arbetsplatsen. I övrigt framkommer inga avsevärda skillnader mellan svensk och tysk rätt vad gäller arbetstagarens skyldigheter gentemot sin arbetsgivare och arbetsgivarens sanktionsmöjligheter. Möjligtvis anas ett strängare synsätt i tysk rätt med avseende på “min och din” egendom. I Tyskland är det nämligen ett brott att använda någon annans eluttag med uppsåt att tillägna sig el.

    Om det uppstår en sak-eller personskada till följd av att arbetstagaren laddar ett elfordon på arbetsplatsen kommer sannolikt arbetsgivaren att få betala för skadan. Detta följer av det s.k. kallade principalansvaret, vilket förutsätter att laddningen kanan ses ha skett i tjänsten. Mot bakgrund av förarbetsuttalanden samt vad arbetsgivaren erfarenhetsmässigt har att förutse anses så vara fallet. Som arbetsgivare är det möjligt att genom proaktiva åtgärder hantera många men inte alla risker som är förenade med att ha arbetstagare i sin tjänst. I uppsatsen framkommer att arbetsgivarens möjlighet att hantera de kostnader och skaderisker som arbetstagarens privata elanvänding är förenat med består i att utfärda ensidiga arbetsgivarregleringar i form av policies. Den arbetsgivare som vill specifikt reglera kostnaden har möjlighet att göra ett schablonmässigt avdrag på arbetstagarens lön.

  • 168.
    Söderberg, Carl-Johan
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt.
    Söderlind, Pontus
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt.
    Ersättningsklausuler och möjligheterna till jämkning: En utredning av det aktuella rättsläget2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats är att utreda rättsläget avseende ersättning s klausuler i kommersiella avtal. Tack vare en ersättning s klausul kan parterna på förhand bestämma ersättning vid kontraktsbrott. Ersättningsklausuler är en gemensam benämning för avtalsförbehåll som på något sätt reglerar skyldigheten att betala ersättning föranledd av avtalsbrott. Det främsta syftet med ersättningsklausuler är att fungera som påtryckning för att parterna ska prestera enligt avtalet. Att på förhand reglera ersättning s beloppet underlätta r även vid konflikt, eftersom det ger parterna förutsebarhet. Avtalsvite kan definieras som det förutbestämda beloppet den kontraktsbrytande parten är skyldig att erlägga vid kontraktsbrott.

    Intressant för vår utredning är hur domstolar behandlar ersättningsklausuler när tvist om ersättning uppstår. Den rådande uppfattningen i svensk rätt är att ersättningsklausuler ska erkänna s exklusivitet oavsett kontraktsbrottets omfattning. Samma bedömning görs i de rättsfall som blivit granskade inom ramen för arbetet. Uppsatsen behandlar också hur utsikterna för jämkning av ersättning s klausulernas inne håll ser ut. Det finns inga exempel i allmän domstol på att jämkning har förekommit i kommersiella sammanhang. Däremot har diskussioner förts i doktrin om att generalklausulen i 36 § AvtL inflytande och möjlighet en till att jämka ska utvidgas.

    För att utreda rättsläget har vi utgått från relevant lagstiftning, rättspraxis och doktrin. Rättskällorna som använt s är i huvudsak svenska, även om vi i viss mån gjort jämförelser med utländsk rätt. Doktrin har använts för att finna stöd för våra teorier och hitta olika infallsvinklar på problemet.

    Rättsläget har varit svårt att överblicka, på grund av domstolarnas olika tillvägagångssätt vid bedömning och att avtalslagens bestämmelser i stor utsträckning är generella. Avtalslagen är den lag som reglerar möjligheten att avtala om ersättningsklausuler, avseende upprättande och jämkning. Avtalsfriheten och den gemensamma partsviljan spelar en central roll för ersättningsklausuler. Avslutningsvis konstaterar vi att rättsläget har brister i vissa avseenden och att olika meningsuppfattningar råder både vad gäller avtalsrättens funktion och ersättningsklausulers giltighet.

  • 169.
    Thalén Thor, Christian
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt.
    Utrymmet för köpeskillingsallokering i redovisning och beskattning2016Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med den här uppsatsen är att undersöka och därefter analysera kopplingen mellanredovisning och beskattning med hänsyn till köpeskillingsallokering. Uppsatsen gör ingetanspråk på fullständighet i ämnet, utan syftet är snarare att skapa en probleminventerande översikt. Jag har som mål att klargöra och analysera vad för utrymme det finns för att genomföra allokeringar i redovisning och beskattning samt när ett eventuellt allokeringsutrymme är praktiskt användbart. Målsättningen är att försöka ge exempel som är ensidigt eller ömsesidigt fördelaktiga, därför kommer jag i dessa exempel fokusera på tillfällen då parterna på något sätt får ett fördelaktigt utbyte av transaktionen. Detta kommer att utvecklas mer i avsnitt 2.1.

    Den fortsatta framställningen vänder sig till dem med grundkunskaper i skatte- och redovisningsrätt, eftersom grundläggande inkomstskatterättsliga eller redovisningsmässiga begrepp inte klargörs. Det grundläggande sambandet mellan redovisning och beskattning kommer däremot att förklaras närmare.

  • 170.
    Thor Eklund, Ann-Sofie
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Frennberg, Åse
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Eftergift: En studie om eftegiftens problematik2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Eftergift av konkurrensskadeavgift är, med sitt införande år 2002, ett förhållandevis nytt förfarande inom den svenska konkurrensrätten. Eftergiften kräver oftast en situation där kartellmedlemmar anger varandra och syftar således till att förhindra kartellverksamhet genom att skapa instabilitet inom kartellen. Dessutom underlättas de bevissvårigheter som ofta förknippas med dolda karteller.

     

    Problematiken kring eftergift av konkurrensskadeavgift är oklarheterna kring möjligheten att neka eftergift för ett företag vars deltagande i kartellen har behäftats med synnerligen försvårande omständigheter. Sådana omständigheter kan anses vara återfall i kartellverksamhet, ledande roll inom kartellen eller påverkan på marknaden som lett till att företag utanför kartellen tvingats bort från marknaden. Detta ger således utrymme för en diskussion angående huruvida en situation där eftergift av konkurrensskadeavgift nekas ett

    företag kan uppkomma. Förutsatt att företaget i övrigt uppfyllt de kriterier som framgår av 3 kap. 12 § konkurrenslagen.

     

    I fråga om bevissituationer kring kartellmål och de bevissvårigheter sådana förfarande ofta är behäftade med, finns det genom EU-rättspraxis riktlinjer för vilka beviskrav som ställs för att konkurrensskadeavgift ska kunna utdömas. Dessa beviskrav har uttryckts vara lägre än för brottmål och behöver således inte uppnå nivån "bortom allt rimligt tvivel". Däremot har inte någon lägre gräns för vilken nivå beviskraven bör uppnå, för att höga konkurrensskadeavgifter ska kunna utdömas, uttryckts.

     

    Sammanfattningsvis finns det oklarheter förknippade med fall om eftergift och beviskrav, som skulle kunna leda till rättslig problematik, vilket kommer att analyseras närmare i denna uppsats.

  • 171.
    Thorn, Simon
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt.
    Förlikning inom ramen för offentlig upphandling: Parternas möjlighet till förlikning i offentligt upphandlade kontrakt2017Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Förlikningar i offentligt upphandlade kontrakt som uppenbart leder till att kontraktet eller kontraktets övergripande karaktär förändras väsentlig, är numera inte möjligt att genomföra. Att en väsentlig förändring har framkommit genom en förlikning i ett tvistemål mellan parterna i ett offentligt upphandlat kontrakt innebär inte att den upphandlande myndigheten kan avstå från att genomföra en ny upphandling.Denna förändring är olycklig för förlikningsprocessen i offentligt upphandlade kontrakt. Det är tydligt att parternas handlingsutrymme vid förlikningsprocesser har minskat avsevärt. Kvarstår gör endast alternativet att häva kontraktet vilket är parternas sista utväg.Förändringarna som skett, i och med implementeringen av nya LOU kan dock ses som något positivt för offentlig upphandling i allmänhet. De juridiska svårigheterna till att förlika och de upphandlingsrättsliga principerna har skapat en förutsebarhet och medvetenhet inom offentlig upphandling. De nya upphandlingsreglerna som exempelvis kompletterande beställningar, oförutsebara omständigheter och ändringar som inte är väsentliga gör den upphandlande myndigheten medveten under hela processen. Medvetenheten gäller från annons till utvärdering av anbud och tilldelning av kontrakt och förebygger väsentliga förändringar under kontraktets fullgörande. Den upphandlande myndigheten har med ändrings-eller optionsklausuler i upphandlingsdokumentet möjlighet att förebygga oförutsebara väsentliga förändringar i kontraktet under avtalstiden. Den nya regleringen av LOU, främst 17 kapitlet, kommer att förlänga processen av offentliga upphandlingar, med mer omfattande upphandlingsdokument och större arbetsbörda för parterna, vilket det måste vara för att upphandlingsprocessen ska vara genomförbar.Syftet med uppsatsen är att med traditionell juridisk metod undersöka vilken påverkan den nya lagstiftningen inom offentlig upphandling kommer ha vid ändringar i ett kontrakt som håller på att fullgöras och hur det kommer att påverka möjligheterna till förlikning i offentligt upphandlat kontrakt. Avslutningsvis ska det nämnas, att trots den nya regleringen har de upphandlande myndigheterna och leverantörerna alla möjligheter att träffa förlikningar i tvister av offentligt upphandlade kontrakt, så länge beaktning till framförallt väsentliga förändringar i LOU tas.

  • 172.
    Thuresson, Björn
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt.
    Det utvidgade reparationsbegreppet – en utvidgad avdragsrätt, men inte vid förstagångsanpassningar?: En analys av Skatteverkets ställningstagande om förstagångsanpassningar – i förhållande till gällande rätt2017Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sedan slutet av 1960-talet har det i lag funnits en avdragsregel som innebär att utgifter, för vissa typer av ändringsarbeten på en byggnad, kan dras av omedelbart, istället för genom årliga värdeminskningsavdrag. Regeln brukar benämnas det ”utvidgade reparationsbegreppet” och återfinns i 19 kap. 2 § 2 st. inkomstskattelagen (1999:1229).

    Efter att många skattskyldiga ansåg att regeln givits en alltför restriktiv tolkning i rättspraxis, genomfördes en lagändring som resulterade i att benämningen i lagtexten ändrades från ”den bedrivna näringsverksamheten” till ”den skattskyldiges näringsverksamhet”. Ändringen innebär att bedömningen av huruvida vidtagna ändringsarbeten kan anses normala i en verksamhet ska göras utifrån antingen fastighetsägarens eller hyresgästens verksamhet, beroende på vem av dem som bekostar arbetena.

    I juni 2016 publicerade Skatteverket ett ställningstagande i vilket redogörs för om utgifter för ändringsarbeten på en byggnad vid en ”förstagångsanpassning” av byggnaden eller dess byggnadsdel (lokal), kan vara omedelbart avdragsgilla enligt det utvidgade reparations-begreppet. Skatteverkets slutsats är att utgifter för ändringsarbeten vid en ”förstagångs-anpassning” inte är omedelbart avdragsgilla. Skatteverket har kritiserats för att i ställningstagandet tolka begreppet ”näringsverksamhet” alltför restriktivt i förhållande till lagstiftarens syfte och gällande rätt i övrigt.

    I föreliggande uppsats studeras det utvidgade reparationsbegreppet närmare med följande övergripande frågeställningar som utgångspunkt: Vad är gällande rätt avseende det utvidgade reparationsbegreppet? Är Skatteverkets ställningstagande och tolkning av begreppet ”näringsverksamhet” förenligt med gällande rätt?

    I uppsatsen kommer författaren fram till slutsatsen att Skatteverkets tolkning av begreppet ”näringsverksamhet” förefaller vara restriktivare än vad lagstiftaren åsyftar. Emellertid finner författaren likaledes att, i brist på prejudikat ifrån HFD, någon definitiv slutsats om huruvida Skatteverkets tolkning överensstämmer med gällande rätt eller ej, inte går att fastställa i dagsläget. Istället får det konstateras att rättsläget tillsvidare är oklart.

  • 173.
    Thuresson, Rebecka
    Linköpings universitet, Ekonomiska institutionen.
    Utvidgningen av kretsen skadeståndsberättigade enligt skadeståndslagen - Tänktbara effekter av konsumenters skadeståndsmöjlighet2005Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    I denna uppsats utreds och analyseras om och i så fall på vilket sätt, utvidgningen av kretsen skadeståndsberättigade enligt 33 § konkurrenslagen kan förväntas påverka de konsumenter som därmed omfattas, samt hur företag kan komma att agera efter lagändringen. Syftet är även att, i förhållande till de slutsatser om lagändringens betydelse som presenterats i förarbetena samt de i uppsatsen framförda slutsatserna, analysera hur dessa samtliga slutsatser förhåller sig till en effektiv tillämpning utifrån perspektiv om ekonomisk effektivitet och rättssäkerhet.

    De slutsatser som nås i uppsatsen är huvudsakligen att konsumenter även efter lagändringen kommer att ges för få incitament för att de skall finna det värt ansträngningarna att tillvarata sin skadeståndsrätt. Varken förarbetenas mål om en mindre skillnad i rättskyddet mellan företag och konsumenter, eller strävan efter en ökad ekonomisk effektivitet kommer således att uppnås. Sammanfattningsvis är det således tveksamt om lagändringen bidrar till en mer effektiv rättstillämpning av skadeståndsparagrafen.

  • 174.
    Tibell, Emma
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Funktionella element som registreringshinder: en undersökning av tillämpningen av det absoluta registreringshindret i art. 7.1 e) ii) varumärkesförordningen och dess förhållande till hybridkännetecken2019Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Varumärkesrätten innefattar en bred definition av vilka kännetecken som kan konstituera ett varumärke, vilken inkluderar formen på en vara. När kännetecknet består av en varuform utgör således varan i sig kännetecknet och därmed varumärket. Vid en varumärkesregistrering ska bedömningen av olika kategorier av kännetecken inte skilja sig åt, men för varuformer finns ytterligare hinder vid registrering jämfört med andra typer av kännetecken. Ett sådant registreringshinder avser specifikt funktionella former.

    Många former tenderar att vara funktionella till viss grad, vilket aktualiserar art. 7.1 e) ii) VmF. Artikeln föreskriver ett absolut registreringshinder mot att registerna former som endast består av ”en varas form eller annan egenskap hos varan som krävs för att uppnå ett tekniskt resultat”. Om en varuform hindras registrering enligt artikeln, är uteslutningen från registrering permanent. Det innebär att registreringshindret inte kan övervinnas även om formen förvärvar särskiljningsförmåga på marknaden. EUD har uttalat att det inte vore skäligt att neka registrering av varuformer endast på grund av att de innehar några funktionella element. För att ett kännetecken ska falla inom ramen för artikeln behöver således en forms alla väsentliga särdrag falla inom ramen för bestämmelsen. Detta medför viss problematik när det kommer till hybridkännetecken vilka innehar vissa element som är funktionella, men även andra element som är icke-funktionella. Enligt gällande rätt kan hybridkännetecken registreras som varumärken om de innehar icke-funktionella särdrag som anses vara väsentliga. Hela formen av ett hybridkännetecken kan således registreras som ett varumärke under förutsättning att endast några av de väsentliga särdragen krävs för att uppnå den tekniska funktionen.

    Genom en undersökning av rättspraxis konstateras att EUD utför en fri och långtgående undersökning vid bedömning av vad som utgör en forms väsentliga särdrag och dessa särdrags eventuella funktion. EUD är inte bunden till vad som anges i varumärkesansökan, utan undersöker även den faktiska varan på marknaden för vilket kännetecknet är ämnat att användas. EUD verkar generellt vara restriktiv med att låta tredimensionella former registreras, inte minst när de innehåller funktionella element. Möjligen beror den negativa inställningen till att registrera hybridkännetecken på bristen av effektiva lösningar att tydligt undanta de funktionella elementen från registrering. Vid en registrering av hybridkännetecken uppstår även intressanta aspekter ur intrångssynpunkt eftersom formen är registrerad som en helhet, även om vissa väsentliga särdrag inte är ämnade att omfattas av ensamrätten. Vid analoga tillämpningar av rättspraxis framstår det som att dessa element, utan att det explicit framgår av exempelvis en disclaimer, ska vara undantagna från den ensamrätt som erhålls varumärkesinnehavaren.

  • 175.
    Torbjörnsson, Adam
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Rost, Martin
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Upphovsrättsintrång på Internet: En utredning om medhjälpsansvar2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Upphovsrätt i en digital miljö är ett dynamiskt och ständigt föränderligt rättsområde som ställer höga krav på den gällande rättens flexibilitet. Ny teknik kräver nya angreppssätt för att skydda upphovsrättshavare på Internet. I denna uppsats belyser vi hur det svenska rättssystemet anpassas för att bekämpa problemen med illegal fildelning, genom att studera gällande rätt och analysera hur den tillämpas av Sveriges domstolar. Vi har under arbetets gång kunnat se att domstolarnas huvudsakliga angreppssätt är att tillämpa medverkansansvarsbestämmelsen i BrB och utdöma ansvar för medhjälp till huvudbrottet i URL. Bland annat analyserar vi det i media mycket uppmärksammade målet om The Pirate Bay (TPB). Vi har kunnat se en markant skillnad i hur påföljder bestäms beroende på huruvida medhjälparen haft ett vinstsyfte eller inte, samt i vilken omfattning medhjälparens verksamhet bedrivits. Angående vinstsyftet tycks anledningen till att utdöma strängare påföljder vara att motverka uppkomsten av en marknad på vilken det går att försörja sig på att tillhandahålla tjänster som möjliggör upphovsrättsintrång. I uppsatsen förklarar vi att det som saknas i gällande rätt är en tydligt dragen nedre gräns för medhjälpsansvar, d v s hur liten koppling till huvudbrottet en handling ska ha för att inte räknas som medhjälp till brott. Domstolarna gör ingen skillnad på vilken roll någon har haft i en verksamhet som främjar upphovsrättsintrång. Den som har utfört en gärning som, direkt eller indirekt, främjar sådan verksamhet har dömts efter vad som ligger honom till last. I samtliga fall saknas dessutom en gärningsman för huvudbrottet, men detta utgör inte ett hinder mot att hålla någon ansvarig som medhjälpare. Vår slutsats är att de generella medverkansbestämmelserna i BrB kräver ytterligare förtydliganden för att skapa en klar bild av rättsläget, antingen i praxis eller genom utökad lagstiftning. Det mest flexibla sättet att göra detta är genom domstolspraxis, eftersom denna typ av rätt har större möjlighet att utvecklas i takt med tekniken, vilket kommer att krävas även i framtiden.

  • 176.
    Trägårdh, Anna-Clara
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Upplysningsplikt samt undersökningsplikt vid förvärv av fast egendom: en studie av nordisk rätt2010Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Uppsatsen syftar till att kritiskt problematisera och pröva argument kring en utvidgad upplys-ningsplikt vid förvärv av fast egendom. Syftet med uppsatsen är även att undersöka i det fall det finns behov av en utvidgad upplysningsplikt. Dessutom syftar uppsatsen till att utreda huruvida avtalslagens ogiltighetsbestämmelser är tillräckliga eller om det i jordabalken skall införas bestämmelser om säljarens upplysningsplikt vid avyttring av fast egendom. 

  • 177.
    Ullman, Harald
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Rätt och rättsfilosofi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Brandfarliga heta arbeten: - Lärobok för behörighetsutbildning1999Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 178.
    Ullman, Harald
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Försäkring och ansvarsfördelning: om förhållandet mellan försäkring och kommersiella leverans- och entreprenadavtal1999Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This thesis discusses the relationship between risks in commercial supply and construction contracts. on the one hand, and risk coverage via insurance, on the other hand. Despite the close link which, in fact, exists between companies' standard purchase agreements and the insurance they hold, few concrete signs of this can be seen. Most standard agreements in Swedish industry outside the building trade and the transport sector lack provisions requiring insurance to be effected by the parties involved.

    The thesis analyses the existing combined business insurance from the standpoint of the sale of goods. The examination shows that the parties to a purchase agreement who take into account the scope for risk coverage offered by this insurance can select new principles for the division of liability Risks and risk coverage in CAR and EAR contracts are described in the thesis in order to show how a well-developed interaction between risk-taking and insurance cover can be achieved in standard contracts.

    Different methods of apportioning risk between the parties to a contract are described, followed by a discussion of the links of these methods to insurance. The exclusion of liability in a standard contract can be assessed in the light of the existing insurance cover. The thesis sets out a number of examples of legal practice outside Sweden where an exclusion of liability has been judged to be unreasonable.

    Contractual provisions about the obligation of a party to effect and make use of insurance has a bearing on the division of liability between the parties. On the other hand, the division of liability agreed by the parties affects their access to insurance cover.

    An account is finally given of how the division of liability can be implemented through subrogation by the insurer against the party responsible.

    The examination shows not only that commercial all risks insurance, machinery breakdown insurance and business interruption insurance has an important task to fulfil as a means of covering risks in commercial contracts, but also that the exclusion in liability insurance of pure financial loss is not practical. The parties to an agreement should specify to a greater degree what should be covered by their insurance contracts to avoid the risk of provisions relating to the obligation to effect insurance not having the intended effect. The limitation of liability exposure by a party through the use of exclusions of liability in a supply contract has proved to have littleeffect on the cost of insurance cover. On the other hand, increased risks in a contract can affect the cost of the insurance cover.

    In conclusion, a description is given of how a new kid of all risks insurance could cover certain important losses relating to the sale of goods and that the liability insurance should also be extended to provide for the basic coverage required.

    Greatly improved interaction between purchase risks and insurance is desirable. Such an interaction presupposes the development by the insurance companies of new and greatly simplified insurances.

  • 179.
    Ullman, Harald
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Rätt och rättsfilosofi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Heta arbeten och Juridiken2010Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna bok är utformad som ett komplement till läroboken Brandfarliga Heta Arbeten. Här behandlas frågor av juridisk karaktär där det har visat sig finnas ett behov av ytterligare information och klarlägganden.

    Det skadeståndsrättsliga ansvar som normalt uppstår med anledning av en brand till följd av heta arbeten behandlas i boken liksom det straffrättsliga ansvar som ett vårdslöst beteende kan leda till.

    Några grundläggande försäkringsfrågor tas upp så att samspelet mellan ansvar och försäkring blir belyst. Hit hör bland annat de problem som har att göra med att två eller flera försäkringar gäller för en och samma skada. Boken är författad av Harald Ullman, professor i försäkringsrätt.

  • 180.
    Ullman, Harald
    Skandia.
    Regressöverenskommelsen1997Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 181.
    Ungmark, Inger
    Linköpings universitet, Institutionen för Pedagogik och Psykologi. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Kvinnor, brott, övervakning1992Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The study is mainly an empirical survey of women on probation. The main purpose is to describe and understand the dynamics of probation.

    The data collection comprises interviews with twenty seven female clients, and twenty two supervisors. Furthermore, information has been gathered from 157 personal record of female clients and part of a questionnaire answered by 225 probation officers from all probation districts in Sweden. The data from the interviews and personal records have been collected at three probation districts in Stockholm. In line with the research approach the analysis of data has been qualitative.

    Part 1 of the study comprises the background, problems and life history of the female clients. With three exceptions, all twenty seven clients from the interview study were drog abusers. Another common trace was that experiences in their early years had brought about distrust, denial of weakness together with a wish to manage on their own. Socialization with men in the subculture meant that the women developed in the same direction. Nearly half of them considered themselves self-sufficient and independent Changed gender roles and negative experiences of being dependent were one reason for them to choose a criminal life style as their main source of income. Other reasons were dissociation from prostitution or being provided for by a man. In the discussion I relate the experiences of the female clients to the experiences of professional women when acting in a male arena. Furthermore, the gains and losses connected with independence are discussed.

    Part two of the study comprises the relationship between the female client and the probation officer. The results show that, because of drog problems, social degeneration and destructive relations with men and a frequent use of defensive techniques by the client, the probation officers consider the female clients as "hard work". The relationship between clients and supervisors is interpreted in two perspectives. The first is the background and life history of the clients and the second is the framework that constitutes probation. The purpose of this interpretation is to create an understanding of the relationship between the client and the probation officer.

  • 182.
    Vestin, Sanna
    et al.
    Flyktinggruppernas Riksråd, FARR.
    Lundberg, Anna
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Socialt arbete. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Asyllagen – ett stort socialt experiment: Asylkommissionen: Vårt mål är att ge dem som drabbats upprättelse2019Ingår i: Aftonbladet, ISSN 1103-9000, nr 19 juniArtikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Efter flera år av snabba lagändringar på asylområdet kommer allt fler alarmerande rapporter om att människor på flykt, inte minst barn och unga, far illa efter att ha sökt asyl i Sverige.

    Därför bildas nu en granskningskommission för att undersöka vad det är som hänt och hur situationen kan förbättras.

  • 183.
    Vikingsson, Amanda
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt.
    Att Genomföra Hopp I Den Sjötransporträttsliga Kontraktskedjan: - När, Och Med Vilket Resultat?2017Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I uppsatsen behandlas ämnet hopp i kontraktskedjan på sjötransporträttens område. Den sjötransporträttsliga avtalskedjan är ofta lång och komplex, vilket kan leda till problem när godset skadas. Den skadelidande kan nämligen vilja rikta anspråk mot den part i det bakre avtalsledet

    1 som orsakat skadan. Ett sådant anspråk benämns hopp i kontraktskedjan. Syftet med hopp i kontraktskedjan är att undvika exempelvis preskriptionsbestämmelser och ansvarsbegränsningar som föreligger enligt avtalet i det bakre ledet. Problemet är att hopp i kontraktskedjan är ett avsteg från huvudregeln i svensk rätt som anger att den skadelidande i första hand ska rikta skadeståndsanspråk mot sin avtalspart, ändå har rätten flera gånger accepterat den skadelidandes anspråk mot det bakre ledet. Syftet med uppsatsen har varit att utreda under vilka omständigheter hopp i kontraktskedjan accepteras, när de bakre ledets avtalsvillkor får genomslag, samt vilka konsekvenser hopp i kontraktskedjan kan få för avtalsparterna. Den tänkta läsaren är en person med grundläggande sjö- och transporträttsliga kunskaper. De i huvudsak använda rättskällorna har varit lagtext, doktrin och praxis.

    Med utgångspunkt i att huvudregeln i svensk rätt är att den skadelidande i första hand ska vända sig till sin avtalspart, är min uppfattning att det i praxis utarbetats fyra undantag där den skadelidande kan hoppa i kontraktskedjan. Jag har benämnt de undantagen: 1. undantag vid grov culpa, 2. kommissionsundantaget, 3. ej kopplade avtal, samt 4. konsekvensresonemanget. Med avstamp i de fyra undantagen har jag sedan undersökt när rätten ansett att det bakre ledets avtalsvillkor får genomslag och därigenom begränsar det utomobligatoriska anspråket. Enligt mig finns det fyra fall: 1. kommissionsundantaget, 2. när samma standardavtal föreligger i båda leden, 3. när tillräckligt handelsbruk för ett standardavtal föreligger, samt 4. vid trepartavtal. Vad gäller styckegodstransportören är min uppfattning att de åtnjuter ett speciellt skydd genom 13:32 sjölagen. Enligt min mening blir konsekvenserna av hopp i kontraktskedjan bland annat att parternas förutsebarhet påverkas och att syftet med avtalsskrivande frånses. Samtidigt kan hopp i kontraktskedjan vara ett förfarande som gör att "rätt part" får stå kostanden, samt ett sätt för den skadelidande att bli mer förmånligt ersatt. Jag är dock kritisk till att rätten bortser från en princip inom svensk avtals- och skadeståndsrätt.

  • 184.
    Wahrby, Johan
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema vatten i natur och samhälle.
    The smoking dragon: A study of how China frame their climate change policy2007Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats
    Abstract [en]

    In the international climate change negotiations it has been hard to find a sustainable agreement about how to address the anthropogenic impacts on the climate. This is because the issue is very complicated and comprises many social and economic aspects. Because of the struggling in the international negotiations is it necessary to analyze how the climate change issue is understood in different regions and countries of the world. The purpose of this thesis is to analyse how actors within the climate policy sphere in China frame the climate change issue. In the near future, China will become the world’s largest emitter of carbon dioxide and with a population of 1.3 billion people; China is one of the key countries in the international climate negations. The thesis analyses how two key actor groups - decision makers and scientists connected to the Chinese climate change administration - frame the climate change issue in semi-structured interviews. The respondents frame the climate change issue as a large obstacle for a future Chinese development, both economically and socially. To address climate change in China the respondents think that technology innovations and transfer of technology from the developed countries will be very important. Therefore the respondents think it is vitally important to continue with the international climate negotiations in the future.

  • 185.
    Waldmann, Stina
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt.
    Tholander, Danielle
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt.
    Swish-betalningar och oredovisade intäkter: Hur applikationen kan integreras i skattesystemet för att bli en tillförlitlig betalningsmetod2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Swish är en relativt ny betalningsmetod som i dagsläget används som ett alternativ till kontant-och kortbetalningar. Det är främst företagare inom kontantbranschen som använder appen som betalningsmetod.Försäljning inom kontantbranschen sker vanligtvis mot kontant-eller kortbetalning där försäljningsbeloppet oftast är ett ringa belopp. På grund av det låga försäljningsbeloppet saknar vanligtvis konsumenten intresse av att erhålla ett kvitto. Eftersom det inte framställs ett kvitto vid Swish-betalningar är det främst inom kontantbranschen som appen användas av företagare.

    Swish-betalningar definieras varken som kontant-eller kortbetalning och omfattas således inte av bestämmelserna gällande krav på kassaregister. Bestämmelserna infördes år 2010 och medförde kontrollverktygen, tillsyn och kontrollbesök. Verktygen infördes för att utöka Skatteverkets möjlighet att granska kontant-och kortbetalningar inom kontantbranschen.  Eftersom Swish-betalningar inte omfattas av bestämmelserna gällande krav på kassaregister och således inte heller kontrollverktygen, är betalningarna svåra för Skatteverket att granska i efterhand. Svårigheten att kontrollera betalningarna kan utnyttjas av de företagare som använder appen och vill kringgå skatt.

    För att appen ska kunna användas som en tillförlitlig betalningsmetod måste Swish integreras i skattesystemet. Genom en integrering skulle Skatteverket kunna kontrollera betalningarna och säkra företagarens beskattningsunderlag.

    I analysen diskuterar vi alternativa åtgärder som kan integrera Swish i skattesystemet. Åtgärderna som anförs grundar sig på Skatteverket kontrollbehov av Swish-betalningar och diskussion förs kring en utveckling av lagstiftningen samt appens tekniska funktion. Vidare uppmärksammar vi samarbetsmöjligheter mellan Skatteverket och andra aktörer i samhället och hur sådana samarbeten kan resultera i en lägre belastning för Skatteverket vid kontroll av appen. Några av de möjligheter vi diskuterar i analysen är, ur ett rättsligt perspektiv, inte genomförbara i praktiken men vi anser ändå att aspekterna är intressanta att beakta

    Vi tror att Swish kan komma att bli ett tillförlitligt alternativ till kontant-och kortbetalningar för Skatteverket, företagare och konsumenter, förutsatt att någon åtgärd vidtas.

  • 186.
    Walhagen, Ida
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Rätt och rättsfilosofi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Internprissättning av patent och FoU: samt bevisningsfrågor till följd av dokumentationskravet2012Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    As the globalization progresses, the matters of transfer pricing have become essential to multinational enterprises and tax administrations. For states it is important that the transfer pricing is correct to defend their tax base. Incorrect transfer pricing can also have dire effect on the enterprises. They run the risk of both double taxation and tax penalties. Some of the most difficult assets to put a transfer price on are intangibles. The essay covers the transfer pricing of two specific assets: patents and R&D.

    The OECD guidelines and commentary to the model tax convention may be used to interpret the Swedish internal “correction rule”. Therefore a comparison between the correction rule and article 9.1 in the model tax convention is made within the essay. The conclusions drawn are that the differences are so small that they do not have any impact on the application of the correction rule on patents and R&D.

    When applying the correction rule it is necessary to evaluate the assets transferred. The essay presents the different transfer pricing methods recommended by OECD and some additional methods mentioned in Swedish doctrine and praxis. Thereafter follows a discussion of the suitability of each method for the purpose of evaluating patents and R&D. The conclusion is that it is not one method that is the most suitable in all cases. Not even when the transactions are restricted to contain patents and R&D. Even though the transaction is restricted to contain these assets, different factors may affect the suitability of certain transfer pricing methods. Such a factor is whether the transaction concerns a transfer or a lease of the assets.

    Last the requirement of documentation in Swedish law is presented briefly. The presentation is followed by a discussion whether the requirement has meant a change regarding the burden of proof or the level of proof. The conclusion is that even though no change was intended regarding the burden of proof or the level of proof, some changes have taken place. Possibly the burden of proof has shifted slightly from the Swedish tax administration to the enterprise and the level of proof demanded of the tax administration has been slightly lifted.

  • 187.
    Wallbrand, Maia
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Kvartalsrapportens betydelse: och regleringen av regelbunden finansiell informationsgivning för svenska aktiemarknadsbolag2013Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Efter finanskriser följer rannsakningar och reformer. Inom EU har det efter den senaste finanskrisen 2008 bland annat förts diskussioner om kvartalsrapporternas existens. Enligt somliga bidrar nämligen rapporterna till en kortsiktig syn på investering och innebär dessutom stora administrativa bördor för börsbolagen. Olika förslag till förändringar av EU:s öppenhetsdirektiv har på senare tid uppkommit, innehållandes bland annat förslag på avskaffande av krav på kvartalsrapporter i nationella lagstiftningar.

    Syftet med min framställning är först och främst att undersöka kvartalsrapportens faktiska betydelse för olika aktörer på värdepappersmarknaden och att utreda vilka konsekvenser ett avskaffande skulle kunna få för dem. Ett argument för att behålla kvartalsrapporterna är att investerarna ska ha rätt till samma information samtidigt. Viss teori och vetenskap visar däremot att människan inte kan fatta rationella beslut gällande investeringar i finansiella instrument och att överflödig informationsgivning till investerare inte är önskvärt. Med avseende på kraven på offentliggörande av kurspåverkande information ställs det, oavsett om kvartalsrapporterna försvinner, krav på börsbolagen som både kan innebära fortsatta bördor för dem och ett överflödigt och oregelbundet informationsflöde för investerarna. Om kvartalsrapportskravet skulle tas bort krävs det därför att bolagens kvarstående skyldigheter förtydligas för alla parter.

    De svenska börsbolagen har idag en möjlighet att välja mellan att utge delårsredogörelse eller kvartalsrapporter, enligt 16 kap. 6–7 §§ VpmL. Samtidigt ställer de svenska börserna i sina regelverk upp krav på kvartalsrapportering för de noterade bolagen. Effekterna av ett avskaffande i nationell lagstiftning skulle därför vara i princip obefintliga, om kravet fortfarande skulle få kvarstå i börsernas regelverk. I framställningen förs därför en diskussion kring balansen mellan självreglering och lagstiftning på den svenska värdepappersmarknaden. Självreglering har traditionellt sett varit en viktig del av värdepappersmarknadens reglering och borde enligt mig förbli det, eftersom det är ett mer flexibelt instrument än lagstiftning och därmed kan anpassas snabbare efter den dynamiska och föränderliga värdepappersmarknaden. Däremot vore det fel, i min mening, om inte självregleringen också anpassade sig till EU-rätten, som har erkänt företräde i vår rättsordning. Syftena bakom ändringar inom EU-rätten skulle annars inte få önskad effekt för svenska börsbolag och den svenska marknaden.

  • 188.
    Wallin-Norman, Karin
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Rätt och rättsfilosofi. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Kontoförd egendom - objekt eller vad?2012Ingår i: Juridisk Tidskrift, ISSN 1100-7761, Vol. årg 24, nr 1, s. 107-126Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Artikeln handlar om den rättsliga behandlingen av kontoförd egendom. Författaren argumenterar emot den Fysiska Modellen och för en mera funktionell förklaringsmodell för detta egendomsslag som sätter själva kontoföringen, kontoföraren och dennes handlande i centrum. Istället för den traditionella objektsbaserade förklaringsmodellen för egendom i allmänhet förordas för kontoförd egendom en relationsbaserad förklaringsmodell.

  • 189.
    Wessén, Johan
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Om samvetsfrihet och de s. k. frihetsrättigheterna2006Ingår i: Författning och författningskultur i tidig ny tid: essäer / [ed] Bo H. Lindberg; Johan Wessén, Stockholm: Santérus Förlag, 2006, s. 150-194Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna bok innehåller essäer, sprungna ur en internationell författningshistorisk konferens i Linköping år 2000 i anledning av 400-årsminnet av Linköpings blodbad. Essäerna behandlar frågor i äldre europeisk tid om relationer mellan individ och stat, vad statsmakten var behörig att avgöra och reglera, mellan individ och samhälle och hur kompetenser fördelades.

  • 190.
    Wilhelmsson, Maja
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Rätt och rättsfilosofi.
    Markägaren, allemansrätten och invasionen: En diskussion om ansvaret för skador på marken när kommersiella aktörer nyttjar mark med stöd av allemansrätten. Eller: Vad händer om en kommersiell bärplockare startar en skogsbrand?2010Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Under senare tid har allt fler företag börjat utöva verksamhet där mark nyttjas för olika aktiviteter med stöd av allemansrätten. HD har bedömt att sådant nyttjande; kanalisering, är tillåtet med stöd av allemansrätten, men uttalade i NJA 1996 s. 495 (”Forsränningsmålet”) samtidigt att nyttjandet bara är tillåtet så länge marken inte skadas. Eftersom skadeståndsfrågan aldrig har prövats i samband med allemansrätten har föremålet för denna uppsats varit att utreda möjligheterna att utfå ersättning för skador via allmänna skadeståndsrättsliga regler, skadestånds- och avhjälpandeansvaret i miljöbalken samt för intrång i äganderätten via expropriationslagen och möjligheten att få ersättning ur en försäkring. Expropriationsalternativet kan inte användas idag, eftersom marknyttjande med stöd av allemansrätten är ett icke ersättningsgillt intrång i äganderätten.

    Möjligheterna till att betrakta en skada på marken som en sakskada är stora. Det finns emellertid omständigheter som skapar komplikationer för båda skadeståndsansvarsformerna. En allmän skadeståndstalan kräver att culpa hos skadevållaren kan bevisas, vilket kan vara svårt när många människor vistas på en plats samtidigt. Kanalisatören kan betraktas som culpös enligt principerna om kumulativ eller anonym culpa, enligt vilka en principal blir ansvarig, trots att de individer han ansvarar för inte, var och en för sig, varit culpösa. Det miljörättsliga skadeståndsansvaret bygger på ersättning för störningar som inte är orts- eller allmänvanliga. När det gäller allemansrättsligt nyttjande torde många störningar betraktas som just orts- eller allmänvanliga. Avhjälpandeansvaret i miljöbalken bygger på ersättning för miljöfarlig verksamhet, och det är tveksamt om det kan tillämpas på kanalisatörens verksamhet. Expropriationsersättning på grund av allemansrättsligt nyttjande tillerkänns inte markägaren enligt gällande rätt, vilket kan tyckas märkligt eftersom många nyttjandeformer som påminner om allemansrätten, t.ex. servitut, medför sådan ersättningsrätt. Det finns vissa möjligheter att ersätta markskador ur försäkringar. Dock är de flesta skador följden av invasionsproblematik, som är mycket svårt försäkra. Samtliga ersättningsformer har visat sig otillräckliga för att ersätta skador som är estetiska och ideella, eftersom sådana skador inte kan beräknas i pengar.

    Beroende på hur marknyttjande med stöd av allemansrätten betraktas har man olika åsikt om i vad mån kanalisatören borde ersätta markägaren för skador på marken. Om nyttjandet uppfattas som någonting som finns vid sidan av markäganderätten är endast konkreta skador ersättningsgilla. Om man anser att nyttjandet är ett intrång i äganderätten och en förmögenhetsöverföring från markägaren till kanalisatören bör emellertid redan rätten att nyttja marken föranleda ersättning. Den ersättningsform som bäst tillgodoser markägarens intresse av att få skador på marken åtgärdade och få ersättning för ekonomisk förlust är avhjälpandeansvaret. Endast det ansvaret reparerar till fullo skador på miljön. Det krävs emellertid ett domstolsavgörande för att slutligen klargöra avhjälpandeansvarets tillämplighet.

  • 191.
    Wisselgren, Emma
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling.
    Rule of reason-doktrinen och direkt beskattning: ett samhällsekonomiskt perspektiv2008Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Många av de komponenter som är nödvändiga i ett nationellt beskattningssystem erkänns av EG-domstolen som tvingande hänsyn till allmänintresset, även om de bakomliggande värdena inte kommer till uttryck på exakt samma vis i EG-rätten som i den nationella rätten. De nationella allmänintressen som inte erkänns av domstolen kan sammankopplas med godtagbara förklaringar till varför ett sådant erkännande inte är lämpligt eller nödvändigt. Domstolen förefaller på så vis hålla en jämvikt mellan gemenskapens bästa och de enskilda medlemsstaternas bästa.

    EG-domstolens erkännande av dessa allmänintressen sker dock inte helt utan förbehåll. Medlemsstaternas yrkande på rättfärdigande avslås mer som regel än undantag. Det tydligaste exemplet är behovet av ett konsekvent beskattningssystem. Sedan rättfärdigandegrunden introducerades i mitten av nittiotalet har tillämpningsområdet till och med förminskats genom åren. En viss uppmjukning har dock skett genom att domstolen tillämpade rättfärdigandegrunden på ett nytt sätt i den känsliga frågan om gränsöverskridande förlustutjämning inom koncerner. Territorialitetsprincipen, som inom EG-rätten är nära sammanlänkad med rättfärdigandegrunden skattesystemets inre sammanhang, har endast kunnat rättfärdiga fördragsstridiga skatteregler en gång. De för ett nationellt beskattningssystem viktiga komponenterna proportionalitet, effektiv skattekontroll och hinder för skatteflykt anses även av EG-domstolen utgöra trängande allmänintressen. EG-domstolen tillmäter dock proportionalitetsprincipen större betydelse än vad många av medlemsstaterna gör. Behovet av proportionalitet har nämligen hittills förhindrat att yrkandet på behovet av en effektiv skattekontroll och yrkandet på behovet av att hindra skatteflykt från att rättfärdiga fördragsstridiga skatteregler.

    På det stora hela är det, i motsats vad som först verkar vara fallet, en väldigt strikt tillämpning av möjligheten till rättfärdigande som EG-domstolens rättspraxis återspeglar. Någon jämvikt mellan gemenskapens och medlemsstaternas intressen kan således inte anses föreligga. Som huvudregel är det gemenskapens bästa som väger över. Detta är egentligen föga förvånande, eftersom ett inslag i domstolens arbetsmetod är att välja den lösning som bäst gynnar gemenskapen. Rule of reason-doktrinen har som utgångspunkt oddsen emot sig, eftersom den utgör ett undantag från grundplåten i det EG-rättsliga samarbetet.

    Nationalekonomiska överväganden av olika slag är det huvudsakliga intresset vid utformningen av ett nationellt beskattningssystem. Även om ett lands ekonomi kan framstå som det mest trängande allämintresset, kan inte domstolen som utgångspunkt ta hänsyn till ekonomiska överväganden. Sådana överväganden vid domstolens juridiska bedömningar skulle innebära en rad problem. Här finns således en stor skillnad mellan medlemsstaternas och EG-domstolens syn på vad som utgör ett trängande allmänintresse. Domstolen har dock inte varit helt konsekvent i sitt ställningstagande. Domstolens rättspraxis visar att ekonomiska överväganden i vissa fall har accepterats i det tysta.

  • 192.
    Wolmesjö, Maria
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Socialt arbete. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Biståndshandlägggarrollen2014Ingår i: Rätt till bistånd i äldreomsorg: etik, juridik, praktik och profession / [ed] Wolmesjö, Maria & Staaf, Annika, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2014, 1Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 193.
    Wolmesjö, Maria
    Växjö universitet.
    Diskriminering av personer med funktionshinder.  Full delaktighet och tillgänglighet – en mänsklig rättighet2007Ingår i: Mänskliga rättigheter i svensk belysning / [ed] Staaf, Annika & Zanderin, Lars, Malmö: Liber, 2007, 1, s. 161-174Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 194.
    Wolmesjö, Maria
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Socialt arbete. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Diskriminering av personer med funktionsnedsättning. Full delaktighet och tillgänglighet – en mänsklig rättighet2011Ingår i: Mänskliga rättigheter i svensk belysning / [ed] Staaf, Annika & Zanderin, Lars, Liber, 2011, 2, s. 181-199Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 195.
    Wolmesjö, Maria
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Socialt arbete. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Introduktion2014Ingår i: Rätt till bistånd i äldreomsorg: etik, juridik, praktik och profession / [ed] Wolmesjö, Maria & Staaf, Annika, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2014, 1Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 196.
    Wolmesjö, Maria
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Socialt arbete. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Linköpings kommun2014Ingår i: Rätt till bistånd i äldreomsorg: Etik, juridik, praktik och profession / [ed] Wolmesjö, Maria & Staaf, Annika, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2014, 1Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 197.
    Wolmesjö, Maria
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Socialt arbete. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Norrköpings kommun2014Ingår i: Rätt till bistånd i äldreomsorg: etik, juridik, praktik och profession / [ed] Wolmesjö, Maria & Staaf, Annika, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2014, 1Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 198.
    Wolmesjö, Maria
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Socialt arbete. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Staaf, Annika
    Malmö högskola.
    Om etiska dilemman och rättssäkerhetsaspekter i handläggningsprocessen2014Ingår i: Rätt till bistånd i äldreomsorg: etik, juridik, praktik och profession / [ed] Wolmesjö, Maria & Staaf, Annika, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2014, 1Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 199.
    Wolmesjö, Maria
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Socialt arbete. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Staaf, AnnikaMalmö högskola.
    Rätt till bistånd i äldreomsorg: etik, juridik, praktik och profession2014Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
  • 200.
    Wolmesjö, Maria
    et al.
    Växjö universitet.
    Zanderin, LarsVäxjö universitet.
    LSS: regelsystem, implementering och realitet2009Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
12345 151 - 200 av 218
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf