liu.seSök publikationer i DiVA
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 151 - 200 av 442
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 151.
    Hammerman, Madeleine
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Ljungberg, David
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Offentlig upphandling: Att vara, eller icke vara, ett offentligt styrt organ2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats är att utreda rättsläget kring offentlig upphandling, med fokus på vad som klassas som ett offentligt styrt organ och under vilka förutsättningar ett offentligt styrt organ får frångå bestämmelserna i LOU.

  • 152.
    Hamrén, Linn
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt.
    Avtalade formkravs rättsverkan –  Boilerplateklausulers betydelse vid tvist om ändring av avtal2017Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det internationella inflytandet är stort inom kommersiella avtal, vilket inte minst märks när det kommer till formulering av avtalsklausuler. Även avtal mellan två svenska parter inspireras ofta av angloamerikansk avtalsformulering och innehåller inte sällan så kallade boilerplateklausuler som stipulerar bland annat formkrav för ändringar eller tillägg till avtalet.

    Tvister om tolkning av dessa avtal och ändringar i strid mot avtalade formkrav blir allt vanligare och frågan uppstår då vilken rättsverkan denna typ av avtalsklausuler har för avtal som regleras av svensk avtalsrätt.

    Området är relativt oreglerat eftersom vår över hundraåriga avtalslag är tämligen kortfattad och istället blir det de avtalsrättsliga principerna, vilka framgår bland annat i praxis, som får ge vägledning i hur frågan ska besvaras. Till skillnad från andra rättsområden där specifika situationer är reglerade i lag och rättsfakta kan påvisas, en rättsregel kan åberopas och rättsföljden någorlunda bestämmas handlar det här istället om att väga olika intressen och ge dem olika prioritet beroende på olika omständigheter.

    Uppsatsens syfte är att besvara frågan genom att ge exempel på de situationer och omständigheter som är avgörande för när avtalsklausulerna får rättsverkan och när muntliga utfästelser eller andra tillitsgrundande ageranden får avgörande betydelse. Slutsatsen är att det inte går att besvara frågan om en avtalsklausul har verkan utan istället blir svaret när den har det och varför.

  • 153.
    Hansson, Frida
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt.
    Aktieägares lojalitetsplikt i ägarledda bolag2017Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Lojalitetsplikten är en allmän rättsprincip som är gällande för bland annat bolagsmän i enkla bolag och avtalsparter. Den är också till viss del gällande för styrelseledamöter och arbetstagare, men anses inte gälla för kapitalinvesterande aktieägare. Lojalitetsplikten kan delas upp i olika delar och frågan som utreds i uppsatsen är om den kan vara gällande för aktieägare i ägarledda bolag, eftersom dessa vanligen är verksamma i bolaget som styrelseledamöter och/ eller arbetstagare. Dessutom diskuteras vem lojalitetsplikten kan vara gällande gentemot samt på vilka grunder. För att besvara dessa frågor krävs att ett antal delfrågor utreds. Dels om aktieägarna har ingått ett aktieägaravtal och i så fall vad som har reglerats däri, dels vad det kan få för följder om ett aktieägaravtal har ingåtts eftersom ett sådant anses utgöra ett enkelt bolag vilket betyder att avtalsparterna har en lojalitetsplikt gentemot varandra som bolagsmän, dels hur styrelseledamöters och arbetstagares lojalitetsplikt kan appliceras på aktieägare i ägarledda bolag och dels om en aktieägares arbete och engagemang i bolaget kan utgöra grund för en starkare eller svagare lojalitetsplikt. Slutsatsen blir att eftersom de flesta aktieägarna i ägarledda bolag är styrelseledamöter, är anställda i företaget och får sin huvudinkomst från bolaget torde de flesta också ha en lojalitetsplikt gentemot det, som innebär att de ska verka för bolagets bästa. De torde exempelvis ha en viss tystnadsplikt och kan vara förbjudna att konkurrera med företaget. Detsamma gäller i fråga om aktieägare i ägarledda bolag kan ha en lojalitetsplikt mot övriga aktieägare. Eftersom de flesta, som inte är ensamma aktieägare, äger företaget tillsammans med en släkting eller kompanjon torde det vara vanligt att de har någon form av överenskommelse om hur de ska driva företaget. Oavsett om det är nedskrivet eller inte kan överenskommelsen utgöra ett enkelt bolag vilket betyder att de som bolagsmän omfattas av en trohets- och lojalitetsplikt. Aktieägare i ägarledda bolag kan alltså ha en lojalitetsplikt både gentemot bolaget och övriga aktieägare.

  • 154.
    Hansson, Sara
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Sundbom, Jenny
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Franchise: En jämförelse av franchiseregleringar i Sverige och USA2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Franchise är idag en vanlig samarbetsform för att utveckla och expandera affärskoncept. Med franchise avses samarbetet mellan två näringsidkare, franchisegivare och franchisetagare, vilka utbyter prestationer såsom kunskap, erfarenhet och koncept gentemot royalty och avgifter. Samarbetsformen härstammar främst från USA och områdets regleringar, både i Europa och i Sverige, har inspirerats av USA. I Sverige finns sedan år 2006 en specialreglering avseende franchise, vilken reglerar ett minimi-informationsflöde före ett franchiseavtals ingående. Den amerikanska reglering som främst reglerar franchise är the Franchise Rule och den myndighet som utformat denna reglering samt har tillsynsansvar för att den efterföljs är Federal Trade Commission.

    För franchiseavtalets parter råder avtalsfrihet, vilket har inneburit att den svenska lagstiftaren valt att inte detaljreglera området. Det har dock visats att det råder en maktobalans mellan franchisetagare och franchisegivare där franchisetagaren är den svagare parten. För att utjämna denna obalans stiftades lag om franchisegivares informationsskyldighet, men maktobalansen förefaller kvarstå att döma av den debatt som förs i media samt att lagen aldrig prövats i domstol. Därför har vi, i uppsatsen, jämfört den svenska lagen om informationsflödet med de amerikanska franchiseregleringarna. De främsta skillnaderna vi funnit är att den svenska informationslagen endast reglerar informationsflödet från franchisegivare till franchisetagare före avtalsslut, medan de amerikanska regleringarna är bestämmande för hur franchiseavtalen ska utformas. Det innebär att i USA regleras samarbetet före avtalsslut, det löpande samarbetet och samarbetets upphörande. Vi har dock funnit att syftet med såväl de svenska som amerikanska reglerna kring franchise är detsamma, det vill säga att stärka franchisetagarens ställning.

  • 155.
    Heberlein, Jonatan
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt.
    The Learned Hand Formula vs. Bonus Pater Familias: En undersökning av culpabedömningens subjektiva del2014Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Av tradition har frågan om en person varit vårdslös eller inte avgjorts genom att personens bet­eende jämförts med en Bonus Pater Familias (BPF) d.v.s. en fiktiv ”normalt aktsam per­son” på det aktuella området. Modellen betraktas numera i princip som utmönstrad och culpa­bedömningen anses istället ta sin utgångpunkt i akt­samhets­­­normer uttryckta i lag, före­skrifter, praxis och sedvana (där BPF används som tankemodell). Om inte ovanstående ger svar görs en fri bedömning som utgår från The Learned Hand Formula (LHF) där hänsyn tas till risken för skada, den eventuella skadans storlek och skade­vållarens möjligheter till att före­­komma skadan. I den svenska modellen (ULHF) ingår även ett rekvisit som beaktar skade­­­vållarens insikt. Frågorna som aktualiseras är därmed hur BPF och ULHF används i sven­sk rätt och vilken betydelse det får beroende på vilken av modellerna som används samt hur den svenska användningen av LHF förhåller sig till den i några grannländer. Det är också av intresse att undersöka res­pektive modells ändamå­lsenlighet utifrån skadeståndsrättens syften och att se om det finns något samband mellan normskyddsläran och det subjektiva kriteriet i ULHF.

    I framställningen har konstaterats att det idag endast är sedvanemodellen av BPF som används i Sverige. Det har också fastslagits att både BPF och ULHF, trots yttre olikheter, är normativa och grundas på vad som anses utgöra en läm­plig riskfördelning i samhället varför det i princip inte blir någon skill­nad beroende på vilken av modellerna som nyttjas. Användningen av ULHF och BPF ser inte ut att skilja sig beroende på om det rör sig om ett inom- eller utom­oblig­atoriskt för­hållande med mer än att frågan om oaktsamhet i första hand avgörs genom en prövning utifrån vad parterna avtalat i det förstnämnda. För enskilda skade­vållare råder dock ett förut­säg­­barhets­problem avseende vilken av BPF eller ULHF som domstolarna kan komma att göra bedömningen efter, vilket dock inte har någon betydelse eftersom resultatet i princip blir dets­amma. Denna likhet innebär att ingen av mod­ellerna kan sägas uppfylla skade­­­stånds­­rättens huvud­syfte, som konstaterats vara riskför­delning och kostnads­placering, bättre än den andre. Trots oförutsäg­barheten får ord­ningen med två grunder för oaktsamhet anses vara läm­plig eftersom bl.a. alternativet hade varit att återgå till den intetsägande person­lighetsmodellen av BPF. Sambandet mellan det subjektiva rekvisitet och norm­skyddsläran är att båda grundas på intresseavvägningar om vad som utgör en lämplig risk­fördelning i samhället. En jäm­förelse avseende användningen av LHF i tysk, dansk och norsk rätt visar att den svenska modellen sticker ut genom det uttryckliga hänsynstagandet till det subjektiva kri­teriet. Em­ellertid framkommer att de praktiska skillnaderna dock inte är så stora länd­erna emellan efter­som användningen av modellen grundas på normativa över­väganden i samtliga länder. Således kan ingen av de jämförda länderna sägas använda ursprungsmodellen av LHF.

  • 156.
    Hedborg, Erik
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt.
    EU:s anslutning till Europakonventionen: Problematiken angående medsvarandemekanismen samtgrundläggande rättigheter gentemot skydd av immateriella rättigheter2014Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den 1:a april 2013 beslutade de 47 medlemsstaterna i Europarådet att EU kan bli en kontrakterande part till Europakonventionen. Innan EU blir en kontrakterande part återstår det för EU-domstolen att analysera det slutgiltiga utkastet till anslutningsfördrag, för att se om det är förenligt med EU-rättens bestämmelser och principer.

    Syftet med min framställning är att utreda vissa risker med EU:s anslutning till Europakonventionen. Jag har i huvudsak behandlat tre problematiska områden.

    Konsekvenserna av anslutningen i de områden där kompetensen mellan EU-domstolen och Europadomstolen har överlappats, problematiken med medsvarandemekanismen samt konsekvenser av ratifikationen av protokoll 16.

    Risken för att Europadomstolen och EU-domstolen har olika praxis inom samma område kan bli problematiskt anslutningen. Kommer Europadomstolen att bortse från EU-domstolens praxis? Anslutningsfördraget tillåter inte en överträdelse av EU-domstolens tolkningsföreträde och Europadomstolen kommer att begränsas till att konstatera huruvida bestämmelser i EU-rätten är oförenliga med Europakonventionen. På så sätt bevaras EU-rättens autonomi. Vidare är de båda domstolarnas praxis i de områden jag har undersökt snarlika och därmed blir risken att Europadomstolen kommer att förbise EU-rätten liten.

    Medsvarandemekanismen innebär bland annat att EU får möjligheten att ingripa i mål som medsvarande i fall när en medlemsstat står inför rätta, rörande EU-rätt. Risken som uppstår är att om medsvarandemekanismen inte aktiveras, kan det leda till att EU-rätten förbises. EU har försäkrat att EU alltid kommer att begära att bli medsvarande i mål som gäller EU-rätt. Riskerna för att EU-rätten kommer förbises är dels att kommissionen misslyckas med begäran om att bli medsvarande, dels att Europadomstolen avvisar EU:s deltagande i ett mål. Protokoll 16 innebär att de kontrakterande parternas högsta domstolsinstanser har en möjlighet att begära rådgivande yttranden av Europadomstolen. Problematiken består i att EU-domstolen kan komma att förbises. Medlemsstaterna kommer inte att vända sig först till EU-domstolen och sedan till Europadomstolen när de söker rådgivning. Protokoll 16 behandlar inte nyss nämnda problematik, utan EU- domstolen måste tas upp frågan när de granskar anslutningsfördraget.

  • 157.
    Heindoff, Alida
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt.
    Medvållande genom underlåtenhet att teckna försäkring2017Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Skadeståndslagens regler om jämkning är till fördel för en skadevållare som blir ålagd skadestånd. Jämkning av skadestånd sker bland annat när den skadelidande har varit medvållande till skadan. I och med bedömning av om förhållanden och omständigheter talar för jämkning, beaktas inblandade parters respektive skuldgrad. Skadeståndet kan sedan jämkas efter vad som är skäligt med hänsyn till graden av vållande på parternas båda sidor. Enligt förarbeten till skadeståndslagen torde underlåtenhet att teckna försäkring kunna leda till jämkning av skadestånd. Den skadelidande får då själv stå en del av kostnaden för den skada som inträffat. Svensk rättspraxis talar dock för att avsaknad av försäkring inte tillmäts någon betydelse i och med jämkningsbedömning. Jämkning av skadestånd torde inte enligt rättspraxis kunna ske utifrån omständigheten att en egendom saknar försäkring. Rättsläget är dock oklart. Frågan om underlåtenhet att teckna försäkring kan omfattas av begreppet medvållande och leda till jämkning, kommer under år 2017 tas upp av Högsta domstolen.

    Det har under lång tid betraktats som god sed att företag tecknar försäkring för sin verksamhet. Företagsförsäkring är en kombinerad försäkring som består av ansvarsförsäkring, egendomsförsäkring och avbrottsförsäkring. Det förväntas att företag har kunskap om vilka försäkringstyper som är kutym inom aktuell bransch och att företaget anskaffar de försäkringar som verksamheten kräver. Försäkringar är idag även vanligt förekommande bland konsumenter. I stort sett alla innehar en hemförsäkring, vari även ansvarsförsäkring ingår. Vill någon försäkra viss specifik egendom krävs ofta tilläggsförsäkring eller egendomsförsäkring. Egendomförsäkring bör vara mindre vanligt än ren hemförsäkring, eftersom hemförsäkringen idag får anses utgöra ett grundskydd som de allra flesta väljer att anskaffa. Fråga är dock huruvida förekomsten av försäkringar och försäkringsskydd är så vanligt förekommande bland konsumenter att det torde betraktas som oaktsamt att underlåta att teckna försäkring?

    Det finns inget lagkrav på tecknande av egendomsförsäkring. Det kan därför till viss del anses vanskligt att förvänta sig eller ta för givet att sådan försäkring föreligger. Många skäl kan ligga till grund för att en person underlåter att teckna försäkring. Underlåtenheten kan exempelvis bero på medvetet risktagande, missuppfattningar, försummelse att förnya försäkring eller brist på försäkringsmöjligheter. Att underlåtenhet att teckna försäkring skulle omfattas av begreppet medvållande och leda till jämkning av skadestånd är således inte helt klart.

    Det finns både fördelar och nackdelar med att underlåtenhet att teckna försäkring skulle falla in under begreppet medvållande och påverka skadeståndets storlek. För skadelidande torde

    fråga uppkomma, om en egendom som saknar försäkring inte ska kunna användas för sitt ändamål, utan risk för att den skadelidande ska belastas med en del av eller hela kostnaden för eventuell skada, som orsakats av utomstående part. En utvidgning av begreppet medvållande skulle kunna medföra att fler väljer att teckna försäkring för att förebygga risken för att bedömas som medvållande. En ökad försäljning av försäkringar leder till ett större försäkringskollektiv och förhoppningsvis en lägre försäkringspremie. För både försäkringsbolag och försäkringstagare bör detta betraktas som positivt. Ett bredare tolkningsutrymme av begreppet innebär dock att begreppet medvållande blir tillämpligt även på förhållanden, handlingar eller rena underlåtenheter som inte direkt bidrar till att skada inträffar eller till skadans omfattning. Agerande eller underlåtenhet som inte har något orsakssamband med skadan kan således komma att leda till jämkning. Om försäkringar har fått en sådan utbredning i samhället att det för vissa typer av egendomar kan betraktas som god sed att teckna försäkring, samt att avsaknad av försäkring anses ha inverkan på skadeståndsstorlek återstår att se. Av svensk rättspraxis finns inte mycket ledning att hämta, en utveckling i rättspraxis är således välkommen. Det bli intressant att se om tvisten som kommer tas upp av HD under år 2017 kan ge ledning i frågan, samt om det är början till en utveckling av synen på försäkringar och dess inverkan på skadeståndsbelopp.

  • 158.
    Heindoff, Alida
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Johansson, Ida
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Konsumentskyddet vid småhusentreprenader: Vad är fackmässighet?2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Under sin livstid genomför en konsument normalt få större investeringar. Köp av tjänst beträffande småhusentreprenad får anses utgöra en sådan investering. Att investera i uppbyggnad eller tillbyggnad av en- eller tvåfamiljshus är inte bara en stor ekonomisk investering för den enskilda konsumenten, utan också en investering för livet. Under de senare årtiondena har lagregleringen inom konsumenttjänsteområdet utvecklats och år 2005 infördes särskilda regler beträffande småhusentreprenader, i konsumenttjänstlagen (1985:716). Vanligt förekommande är även tillämpning av standardavtal som ska fungera som tillägg och komplement till konsumenttjänstlagen. ABS 09 är det standardavtal som tillämpas mellan näringsidkare och konsument beträffande avtal om småhusentreprenader. För att standardavtalet ska bli tillämpligt måste det dock åberopas av någon av parterna. Eftersom konsumenttjänstlagen är tvingande till konsumentens förmån får inte standardavtalsvillkoren strida mot lagen. Förekommer villkor i standardavtalet som anses strida mot lagen är dessa utan verkan. Standardavtal innehåller, till skillnad från konsumenttjänstlagen, rättigheter för näringsidkaren och det förekommer avtalsvillkor som i visst hänseende kan anses strida mot lagen. I analysen har vi kommit fram till att konsumentskyddet gällande småhusentreprenader har utvecklats och gett konsumenten ett starkare skydd. Det starka skyddet är till stor fördel för konsumenten, eftersom denne ofta är den svagare parten.

    I konsumenttjänstlagen stadgas att tjänsten ska utföras fackmässigt. Vad som är fackmässigt är ett begrepp som inte har en generell betydelse, utan innehållet i begreppet varierar från fall till fall. Det är inte bara konsumenttjänstlagen som reglerar fackmässighet utan även olika standardavtal. Efter att ha undersökt begreppet fackmässighet har vi kommit fram till att det inte är någon som egentligen vet vad begreppet egentligen betyder. I praktiken uppstår det sällan problem trots ovissheten kring begreppet i sig.

  • 159.
    Heinefeldt, Moa
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt.
    ÄTA-arbeten: - En otillåten direktupphandling?2016Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Huvudregeln när staten, landstinget eller kommunen vill få ett arbete utfört för deras räkning är att arbetet ska upphandlas i konkurrens mellan ett antal entreprenörer i enlighet med LOU:s regelverk. LOU och det nya upphandlingsdirektivet har dock vissa undantagsregler som medger att en direktupphandling av kompletterande byggentreprenader är tillåten under förutsättning att de i bestämmelserna stadgade rekvisiten är uppfyllda. Om ett tillkommande arbete som beställs av den upphandlande myndigheten inte faller in under dessa undantagsbestämmelser kan myndigheten gjort sig skyldig till en otillåten direktupphandling.

    Ett ÄTA-arbete är ett entreprenadrättsligt begrepp som dels ger entreprenören en rätt och skyldighet att utföra tillkommande arbeten, dels ger beställaren en vid ändringsbefogenhet i den bemärkelsen att denne kan göra ändringar från de ursprungliga kontraktshandlingarna. Just möjligheten att kunna göra ändringar från det ursprungliga kontraktet är en av de mest särskiljande egenskaperna hos entreprenadavtalet.   

    Det går följaktligen att urskilja att det å ena sidan föreligger ett regelverk, LOU, som verkar för att samtliga arbeten ska upphandlas och att ändringar av redan upphandlade byggentreprenader i största möjliga mån ska motverkas. Det föreligger å andra sidan ett annat regelverk, AB 04, enligt vilket det anses nödvändigt för parterna att kunna göra ändringar från redan ingånget avtalet varför BKK föreskrivit detta som en rättighet och skyldighet som är skadeståndssanktionerad.

    I den fortsatta framställningen redogörs närmare för innebörden av begreppen ÄTA-arbete och kompletterande byggentreprenader, vilka ändringar som åsyftas med regelverken samt hur kompatibla regelverken de facto är. Det kommer efter den företagna redogörelsen och analysen påvisas att det finns fler aspekter som visar att LOU:s undantagsregler om direktupphandling tar sikte på andra ändringar än ÄTA-arbeten. Det kommer också visa sig att om LOU är tillämplig i fråga om ÄTA-arbeten medför detta en rad olägenheter för parterna i entreprenadavtalet som kan leda till att entreprenaden aldrig färdigställs.

  • 160.
    Hellstadius, Åsa
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt.
    Patent på stamceller i Europa: EU-domstolen begränsar möjligheterna till kommersialisering av stamcellsforskning2012Ingår i: Juridisk Tidskrift, ISSN 1100-7761, nr 4, s. 963-976Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 161.
    Henriksson, Edvard
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Superförmånsrättslig ekvilibrism: Att nyansera superförmånsrättens roll och effektivisera företagsrekonstruktioner2014Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Användningen av superförmånsrätt är blygsam eftersom den har varit problematisk att arbeta med i praktiken. Superförmånsrätten har länge varit föremål för diskussioner. Förarbeten har uttryckt ett behov av att vissa fordringar som härrör från äldre avtal ska kunna omfattas av superförmånsrätt. Lagtexten kräver dock att en superförmånsrättslig fordran måste vara hänförbar till ett avtal som ingåtts under rekonstruktionen. Diskussionen om superförmånsrätt har sedan tagits upp igen eftersom det har tillsats en utredning som har lagt fram ett förslag på att vidga den superförmånsrättsliga sfären. De senaste åren har det även tillkommit praxis där tänkbara superförmånsrättsliga problem kan uppstå. Jag har kommit fram till att vissa äldre avtal ska kunna ge upphov till fordringar som skyddas av superförmånsrätt om vissa rekvisit är uppfyllda. Detta förtydligande av vilka fordringar som kan omfattas av superförmånsrätt, tillsammans med andra praktiska krav på hur fordringarna ska hanteras under rekonstruktionen, kommer förhoppningsvis kunna innebära att rekonstruktioner effektviseras och används i större utsträckning än idag.

  • 162.
    Higson, Sofia
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt.
    Lindh, Josefine
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt.
    Spellicensutredningensförslag till ny spellagstiftning: Förslagets skillnader gentemot gällande rätt ochförslagets förenlighet med EU-rätten2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Som EU-medlem är Sverige förpliktade att följa de direktiv och regler som finns inom unionen. Sverige har dock brustit i tillämpningen av unionens regler på spelområdet och spelmonopolet har fått utstå både nationell och internationell kritik. I mars 2017 utkom Spellicensutredningens En omreglerad spelmarknad (SOU 2017:30). Utredningen föreslår att det kritiserade spelmonopolet byts ut mot ett spellicenssystem. Licenssystemet anses bättre kunna tillgodose behoven på en alltmer digitaliserad marknad, samt de krav EU-rätten ställer på den fria rörligheten. Vi vill med denna uppsats belysa för- och nackdelarna med det nya lagförslaget i förhållande till gällande rätt. Därutöver vill vi undersöka om lagförslaget är förenligt med EU-rättens krav på handelsbegränsande åtgärder.

    Vi tar avstamp i en framställning av gällande svensk spellagstiftning. I korthet är lotterilagen en förbudslagstiftning, men regeringen har givits möjligheten att bevilja tillstånd till statliga spelaktörer som har i uppdrag att tillhandahålla spel på ett säkert och sunt sätt. I gällande rätt påvisar vi vissa brister, såsom ineffektiva marknadsförings- och sanktionsregler. Vidare undersöker vi Spellicensutredningens lagförslag. Vi kan konstatera att lagförslaget är en noggrann och gedigen utredning som strävar efter att täppa till de luckor som finns i gällande rätt. Alla bristfälligheter i gällande rätt har emellertid inte åtgärdats. Vår analys av lagförslaget får oss därför att ifrågasätta huruvida lagförslaget i realiteten kommer tillrätta med de problem vi identifierat med gällande rätt.

    Slutligen undersöker vi hur stort utrymme EU:s medlemsländer har att införa begränsande åtgärder på spelområdet inom EU-rättens ramar. Förutom att medlemsländerna har att följa fördragsbestämmelserna som reglerar den fria rörligheten av tjänster, är de också bundna vid EU-domstolens praxis på spelområdet. EU-domstolen har utarbetat vissa principer om det underliggande syftet till begränsande åtgärder, vilka vi undersöker i förhållande till Spellicensutredningens lagförslag. Sammantaget kan vi göra gällande att förslaget i det stora hela är förenligt med vad EU-domstolen i tidigare praxis ställt sig positiv till. I en analys av förslagets enskilda bestämmelser, visar vissa åtgärder dock tecken på att gå utöver vad som är nödvändigt för att tillgodose målsättningarna.

  • 163.
    Hirvijärvi, Jessica
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Tidningars rätt att utan tillstånd återge fotografier i samband med en redogörelse för en dagshändelse: En analys av rättsläget och hur rättsläget påverkas av DN-målet2019Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med upphovsrätten är att främja nyskapande och att erbjuda upphovsmän en möjlighet att få ersättning för sina upphovsrättsskyddade verk. Samtidigt finns det ett intresse från allmänhetens sida att kunna ta del av dessa verk och utnyttja dem. Det gäller således att hitta en balans mellan allmänhetens och upphovsmannens intresse, varför inskränkningarna i 2 kap. URL har införts. Denna uppsats behandlar inskränkningen i 23 § 1 st. 3 p. URL enligt vilken tidningar och tidskrifter har en rätt att publicera fotografier utan tillstånd från fotografen i samband med en redogörelse för en dagshändelse om det sker i enlighet med god sed och är motiverat av ändamålet.

    På grund av den tekniska och digitala utveckligen har den digitala miljön förändrats mycket under de senaste åren. Sättet att skapa, distibuera och använda verk har påverkats och användandet av fotografier har ökat märkbart. När inskränkningen infördes var endast tidningar i analog form aktuella medan tidningar i digital form nu har tagit över. Även om lagen är teknikneutral är det inte alltid klart hur inskränkningens rekvisit ska tolkas med hänsyn till den digitala miljön och många frågor anses oklara. I oktober 2018 meddelade Patent- och marknadsöverdomstolen dom i mål PMT 722-17 (DN-målet), vari huvudfrågorna var om fotografierna i målet hade återgetts i samband med en dagshändelse och om Dagens Nyheter hade rätt att publicera fotografierna på sin webbplats och på sitt Twitterkonto. Syftet med framställningen har varit att analysera rättsläget när det kommer till inskränkningen i 23 § 1 st. 3 p. URL och att undersöka vilka rättsliga effekter DN-målet haft.

    Vad gäller inskränkningen kan konstateras att den gäller för publicering såväl analogt som digitalt. För att inskränkningen ska vara tillämplig på webbplatser och konton på sociala medier måste emellertid en stark koppling mellan den tryckta tidningen och informationsdatabasen föreligga. DN-målet har medfört en långtgående rätt för medier att publicera fotografier utan tillstånd i samband med en redogörelse för en dagshändelse eftersom Patent- och marknadsöverdomstolen tillät publicering av fotografier som inte hade ett självklart och direkt samband med dagshändelsen. En långtgående rätt kan anses strida mot upphovsrättens syfte och vara en för stor begränsning i fotografens ensamrätt enligt 49 a § URL. Att fotografier dessutom får publiceras utan att fotografen får någon ersättning för återgivandet torde åtgärdas. Hur en sådan ersättning ska ges är inte helt klart, en möjlighet skulle emellertid vara en generell avtalslicens.

  • 164.
    Hodzic, Ena
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt.
    Estetiska krav på en hyreslägenhet?: – Estetisk brist som självständig grund för åtgärdsföreläggande2017Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    JB 12 kap. 15 och 16 §§ låter sig tolkas på så sätt att eftersatt underhåll självständigt kan ligga till grund för åtgärdsföreläggande. Samtidigt framgår det av rättspraxis att åtgärdsföreläggande endast meddelas för brister som utgör hinder eller men i nyttjanderätten. Med anledning av detta råder oklarheter om hur reglerna för eftersatt underhåll i hyreslägenheter ska tolkas. I uppsatsen utreds om estetiska brister omfattas av det sedvanliga underhållet och om de så- ledes kan utgöra en självständig grund för åtgärdsföreläggande enligt JB 12 kap. 16 § 1 st. 2 p. Motsvarigheten till detta återfinns i JB 12 kap. 24 a §, där hyresvärden kan erhålla ersättning för estetiskt avvikande brister som kan försvåra hyresvärdens framtida uthyrning. Med estetisk brist avses inte en tapet som inte faller den enskilde hyresgästen i smaken utan vad hyresgäster i allmänhet anser vara en estetisk brist. Genom en utförlig utredning av befintliga rättskällor prövas om utrymme finns för en tolkning som innebär att estetiska brister kan utgöra en självständig grund för åtgärdsföreläggande. Förhoppningen är att resultatet ska kunna ge vägledning i liknande spörsmål för på området verksamma jurister. En del argument stödjs på andra källor än rättskällor, eftersom uppsatsen skrivs utifrån en topisk metod. I uppsatsens analyserande del framförs argument som främst talar för att estetiska brister kan utgöra en självständig grund för åtgärdsföreläggande. Resultatet lämnar således utrymme för en alternativ tolkning från den idag rådande tolkningen av JB 12 kap. 15 § 2 st. och 16 § 1 st. 2 p.

  • 165.
    Holm, Anders
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Anmälan av Strömbäck, Skadestånd i skola och privatliv2014Ingår i: Svensk Juristtidning, ISSN 0039-6591, nr 4, s. 424-427Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 166.
    Holm, Anders
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Kalibrerade krav på bundenhet vid successivt undertecknade köpehandlingar2013Ingår i: Juridisk Tidskrift, ISSN 1100-7761, nr 1, s. 149-158Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    En rättsfallskommentar till NJA 2012 s. 1095. Hur ska det rådande formkravet vid fastighetsköp tolkas, i de fall avtalsparterna undertecknar köpehandlingen vid olika tillfällen? Vid vilken tidpunkt uppstår bundenhet för parterna?

  • 167.
    Holm, Anders
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Nytt avgörande från Högsta domstolen: Kronofogdemyndighetens ansvar vid utmätning av stöldgods2013Ingår i: Blendow Lexnova, s. 4-Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    En kommentar till rättsfallet NJA 2012 s. 953. Vilket ansvar har kronofogden vid utmätning av egendom, i den mån den utmätta egendomen senare visar sig ägas av annan än gäldenären?

  • 168.
    Holm, Anders
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Några ansvarsfrågor avseende aktörer, i synnerhet frivilliga, som deltar i räddningsinsatser2016Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I samband med allvarliga olyckshändelser är det viktigt att räddande åtgärder snabbt sätts in. Eftersom befolkningen i Sverige är ojämnt fördelad är det en utmaning att upprätthålla ett tillfredsställande och likvärdigt skydd över hela landet. Det är förenat med svårigheter att i praktiken organisera en effektiv och heltäckande räddningstjänst samt ambulansverksamhet. Det har de senaste åren gjorts olika försök att förbättra möjligheterna till snabbare hjälp i framför allt glesbygdsområden. Som en följd av detta finns det numera nya aktörer i närområdet som kan vidta vissa basala åtgärder för att därigenom förhoppningsvis kunna rädda liv samt värdefull egendom från att förstöras. I dessa försöksverksamheter, försöker samhället och enskilda hantera räddningsinsatser samt skydd mot olyckor på ett mer effektivt sätt än tidigare. I ett av försöken samverkar offentliga organisationer med varandra – med befintliga resurser – genom s.k. sambruk, i en annan försöksverksamhet involveras lokala företag samt privatpersoner på olika sätt i räddningsinsatser.

    De i rapporten beskrivna privatpersonerna benämns trygghetspersoner eller förstärkta medmänniskor.  Dessa frivilliga ställer upp för att rädda och hjälpa andra, men de har ett förhållandevis svagt skydd i den mån det uppstår skador i samband med en räddningsinsats. Dessa frivilliga riskerar att skada sig själva eller sin egendom vid en insats. De riskerar även att bli skadeståndsskyldiga mot den person som de uppfattat som nödställd och/eller annan skadelidande i den mån trygghetspersonen orsakat skadan genom vårdslöshet i samband med räddningsinsatsen.

    Initiativen med nytillkomna räddande aktörer har skapats inom de befintliga rättsliga regleringarna,  utan stöd av någon särskilt anpassad lagstiftning. Generellt betraktat saknas lagstiftning i Sverige angående olika frivillighetsinitiativ. Av den i rapporten beskrivna rättsutredningen torde vi kunna dra slutsatsen att lagstiftaren, med något undantag, inte ansett det nödvändigt att reglera olika former av frivilligarbeten. Det senare kan vara positivt i och med att det öppnar för möjligheter till nya initiativ. En sannolik nackdel med att frivillighetsverksamheten är oreglerad är att de personer som, likt de ovan beskrivna trygghetspersonerna, gör en insats för sina medmänniskor måste bära en betydande egenrisk för uppkomna skador. En metod att stärka skyddet för denna grupp med frivilliga vore att förbättra deras försäkringsskydd.

  • 169.
    Holm, Anders
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Raketer, risker och regress: några kommentarer om bedömningar av underårigas skadeståndsansvar2015Ingår i: Uppsatser om försäkringsvillkor / [ed] Håkan Andersson, Stockholm: Jure, 2015, s. 55-76Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 170.
    Holm, Anders
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Skadebegränsning och räddningsplikt: särskilt om kraven på ersättningsborgenären2018Ingår i: Uppsatser om försäkringsrättsliga regler och principer, Stockholm: Jure, 2018, s. 85-119Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 171.
    Holm, Marie-Louise
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt.
    Zavor, Yvonne
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt.
    Personprofilering i strid med god marknadsföringssed: En utredning huruvida personprofilering i syfte att leda konsumenten till ett köpbeslut är förenligt med god marknadsföringssed i 5 och 6 §§ Marknadsföringslagen2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Följande uppsats har utarbetats i syfte att utreda gällande rätt inom ett nytt och tämligen oreglerat område; marknadsföring på internet genom kanaliserad data. Med hjälp av data från bland annat konsumenternas sökhistorik och personuppgifter kan marknadsföring numera skräddarsys genom att identifiera enskilda konsumenters behov. Detta kallas personprofilering. Genom personprofilering kan betydande steg i konsumentens beslutsprocess begränsas och näringsidkaren kan därigenom anses leda konsumenten till ett köp, vilket kan bädda för illa genomtänkta köpbeslut. Tack vare den information som nu finns tillgänglig för näringsidkarna, har företagen fått ett kunskapsövertag gentemot konsumenterna. Detta gör konsumenterna, som skyddsobjekt, i ännu större behov av rättsligt skydd.

    I uppsatsen utreds både svensk- och europeisk rätt på området för att kunna göra en bedömning om personprofilering är förenligt med 5 och 6 §§ MFL, god marknadsföringssed, motsvarande artikel 5(2) i direktivet 2005/29/EG om otillbörliga affärsmetoder. Som ett led i detta arbete belyses genomsnittskonsumenten och vad denne kan anses ha för ställning i förhållande till näringsidkaren idag samt huruvida personprofilering kan bedömas inverka manipulativt på konsumenten.

    I analysen framkommer att personprofilering inte bör betraktas vara i strid med 5 och 6 §§ MFL, med bakgrund av att metoden (1) inte kan anses strida mot god marknadsföringssed med den normgivningen som finns idag, (2) antagligen ej bör anses påverka genomsnittskonsumentens förmåga att fatta ett välgrundat beslut och (3) även om personprofilering skulle bedömas ha ekonomisk effekt, är det inte önskvärt att bedöma en affärsmetod vara otillbörlig utifrån effekten. I praktiken föreligger det dock en risk i att bedöma personprofilering vara förenligt med 5 och 6 §§ MFL, och därför bör en mer omfattande reglering på området eftersträvas.

  • 172.
    Holmlund, Hanna
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt.
    Holtz, Filip
    Konkurrensklausuler i anställningsavtal och transparensen på området: En intresseavvägning mellan arbetstagares rätt att fritt disponera sin arbetskraft och företagets rätt att skydda sina företagshemligheter2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Begreppet konkurrensklausul används för att beskriva en klausul som hindrar arbetstagaren från att bedriva konkurrerande verksamhet. I denna uppsats kommer konkurrensklausuler i anställningsavtal att behandlas, dessa klausuler är ämnade att begränsa en arbetstagare från att konkurrera med den tidigare arbetsgivaren genom att direkt alternativt indirekt bedriva konkurrerande verksamhet eller ta anställning hos ett konkurrerande företag. I samband med konkurrensklausuler aktualiseras följaktligen såväl arbetsrätt som avtalsrätt.

    Då avtalsfrihet råder är dessa klausuler tillåtna ur ett avtalsrättsligt perspektiv. Huruvida de sedermera anses som skäliga beror på innehållet och de särskilda omständigheterna i varje enskilt fall vilka måste beaktas vid en eventuell domstolsprövning.

    Det finns endast två lagrum i dagsläget som reglerar oskäligheten rörande konkurrensklausuler, 36 samt 38 §§ AvtL. År 1969 träffade dock Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF) samt Svenska Industritjänstemannaförbundet (SIF), Sveriges Arbetsledarförbund (SALF) och Sveriges Civilingenjörsförbund (CF) en överenskommelse, vilken har legat till grund för domstolarnas bedömning av om innehållet i en konkurrensklausul skall anses vara skäligt eller ej. Överenskommelsen har således legat till grund för den praxis som finns på området och den har dessutom getts så pass stort inflytande att den har tillämpats av domstol vid bedömningar av konkurrensklausuler för parter som själva inte ingått överenskommelsen. Överenskommelsen reglerar och fastställer tidsramar, ersättning för konkurrensklausuler och omständigheter som lagrummen inte berör. Numera har överenskommelsen sagts upp och ersatts av ett nytt avtal som trädde i kraft den 1 december 2015, då det ännu inte skett några avgöranden med grund i det nya avtalet är det svårt att tolka avtalets framtida innebörd.

    Slutligen kan sägas att konkurrensklausuler är en negativ avtalsförpliktelse där arbetstagaren åtar sig att inte bedriva konkurrerande verksamhet i framtiden. En konkurrensklausul hämmar alltid arbetstagarens frihet att fritt kunna disponera sin arbetskraft. Frågan är ifall klausulerna hämmar arbetstagaren i för stor omfattning eller om de är skäliga och krävs för att företagen skall kunna skydda sina företagshemligheter samt kundkrets? Vems intressen väger tyngst i slutändan och är området kring konkurrensklausuler i anställningsavtal tillräckligt transparent? 

  • 173.
    Holmén, Linnéa
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt.
    Elbra, Caroline
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt.
    Underkapitaliseringsregler: Ett alternativ till de svenska ränteavdragsbegränsningsreglerna?2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Skatteplanering med räntor har genom åren lett till stora skattebortfall från den svenska bolagsskattebasen. År 2009 infördes ränteavdragsbegränsanderegler i inkomstskattelagen (1999:1229) vilka avsåg att motverka den skatteplanering som pågick med koncerninterna lån, men har sedan införandet stött på utbred kritik om att reglerna både var förhastade och för komplicerade. Kritik har även riktats gentemot reglerna som icke förutsebara och har, enligt SKV, lett till att stor osäkerhet råder kring reglernas tillämpning. Reglerna kom att skärpas år 2013 för att åtgärda den kritik som framförts och reglerna efter införda ändringar utgör gällande rätt i 24 kap. 10 a-f §§ IL. Denna uppsats önskar undersöka om underkapitaliseringsregler skulle kunna ersätta de kritiserade ränteavdragsbegränsningsreglerna i svensk rätt.

    Underkapitaliseringsregler är ett annat system ämnat att motverka räntebaserad skatteplanering, skillnaden jämfört med ränteavdragsbegränsningsreglerna är att underkapitaliseringsregler tillåter en högsta andel skulder i förhållande till det egna kapitalet innan reglerna blir tillämpliga.

    Inledningsvis kommer vi att föra en diskussion kring termen ränta samt förfarandet skatteplanering, mer bestämt kring de s.k. räntesnurrorna. Diskussionen förs eftersom räntan har en central roll i den skatteplanering lagstiftaren ämnar komma åt med de införda ränteavdragsbegränsningsreglerna, men även eftersom termen inte har en tydlig definition i lagtexten. Efter diskussionen görs en beskrivning av de svenska ränteavdragsbegränsningsreglerna, följt av en genomgång av utformningen av underkapitaliseringsregler i tre jämförelseländer.

    I uppsatsen kommer vi att beskriva och analysera de svenska ränteavdragsbegränsningsreglerna samt underkapitaliseringsregler i tre jämförelseländer. Vi kommer att föra en diskussion kring kritiken gentemot ränteavdragsbegränsningsreglerna och hur underkapitaliseringsregler svara mot den, illustrera regelverkens påverkan på beskattning, väga för och nackdelar mot varandra samt i slutändan lägga fram vårt egna alternativförslag.

  • 174.
    Hultstrand, Caroline
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Madlani, Bejal
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Fastighetsmäklarens ansvar och roll2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    En person som yrkesmässigt förmedlar fastigheter är fastighetsmäklare. Förmedling tar sikte på att fastighetsmäklaren anvisar en motpart till sin uppdragsgivare och verkar för ett upprättande av köpeavtal mellan dessa.

    Genom fastighetsförmedling ändras ansvarsfördelningen mellan parterna då fastighetsmäklaren tillvaratar bådas intressen. Därmed uppstår frågan om vilken roll fastighetsmäklaren har och hur mycket ansvar som kan åläggas denne samt hur långtgående dennes undersöknings- och upplysningsplikt sträcker sig.

    Fastighetsmäklaren ska i sin förmedling agera omsorgsfullt samt värna om god fastighetsmäklarsed, vilket utvecklas genom rättspraxis. Denne ska även agera opartiskt gentemot båda parter i samband med att denne tillvaratar uppdragsgivarens ekonomiska intressen.

    Fastighetsmäklaren ska genomgå fastigheten med säljare och erhålla uppgifter från denne. Dock kan svårigheter uppstå med att avgöra hur omfattande fastighetsmäklaren ska undersöka säljarens uppgifter. Dennes upplysningsplikt innebär att information av betydelse för parterna ska vidarebefordras samt att denne ska upplysa parterna om deras undersöknings- respektive upplysningsplikt. Vad som är av betydelse varierar beroende på partens preferenser och bedöms i varje enskilt fall.

    Några förekommande tvister inom fastighetsköp är boarea, lockpriser och svikligt förfarande. Det finns ingen heltäckande lösning för dessa tvister och en lagreglering skulle inte leda till att tvister upphör att uppstå.

    Fastighetsmäklaren erhåller sitt arvode från säljaren av objektet och därmed kan dennes opartiskhet ifrågasättas särskilt när arvodet baseras på provision. En möjlig lösning är att köpare och säljare anlitar var sin fastighetsmäklare. Den främsta fördelen är att fastighetsmäklaren besitter kunskap om fastigheter genom sin yrkeserfarenhet, vilket köparen saknar. Denne kan således minimera risken att bli vilseledd av uppgifter. Fastighetsmäklaren intar rollen som ombud och därmed uppstår inte någon intressekonflikt. Den främsta nackdelen är ansvarsfördelningen av undersökningsplikten mellan köparen och fastighetsmäklaren samt kostnader som uppkommer för köparen vid anlitande. Vi förespråkar en fastighetsmäklare med hänsyn till lösningarna och diskussionen i analysen.

  • 175.
    Huskanovic, Edina
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt.
    Förtal mot juridisk person och bristen på effektiva rättsmedel i svensk rätt: Ett skadeståndsrättsligt perspektiv2018Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Yttrandefriheten utgör en av grundbultarna i en demokratisk rättsstat. I svensk rätt är den grundlagsskyddade yttrandefriheten, reglerad i TF och YGL, starkt förankrad. De inskränkningar som får göras i denna bygger på noggranna överväganden. Att utpeka annan fysisk person såsom brottslig, klandervärd i sitt levnadssätt eller eljest lämna uppgift som är ägnad att utsätta denna för andras missaktning utgör förtal. Förtal är såväl ett yttrandefrihetsbrott enligt 7 kap. 4 § p. 14 TF, som ett brott mot person enligt 5 kap. 1–2 §§ BrB. Det som den svenska förtalsregleringen syftar till att skydda är den objektiva äran: anseendet, det goda namnet och ryktet hos det potentiella offret.

     

    I svensk rätt har intagits en ståndpunkt om att juridiska personer inte är berättigade till ett rättsligt skydd vid förtal, eftersom förtalet inte anses angripa någons anseende. Införandet av ett straffrättsligt ansvar vid förtal mot juridisk person har föreslagits, men avfärdats med motiveringen att det skulle utgöra en omotiverad inskränkning i yttrandefriheten. I vissa utländska rättssystem, vilka upprätthåller en stark yttrandefrihet, åtnjuter juridiska personer dock ett rättsligt skydd mot förtal genom straffrättslig eller civilrättslig lagstiftning. Juridiska personer åtnjuter därtill flertalet grundläggande ekonomiska och personliga fri- och rättigheter inom unions- och konventionsrätten. Av nämnda fri- och rättigheter är rätten till effektiva rättsmedel av särskild betydelse. Därtill är medlemsstater i Europeiska unionen (EU) skyldiga att tillhandahålla effektiva rättsmedel till enskilda för att säkra ett effektivt domstolsskydd. Det har ännu inte prövats huruvida en särskild civilrättslig skadeståndsreglering vid förtal mot juridisk person bör införas i svensk rätt, i syfte att skapa ett effektivt rättsmedel som är mindre benäget att inskränka yttrandefriheten.

     

    I förevarande framställning konstateras att juridiska personer åtnjuter ett kommersiellt anseende och ett rykte som kan bli föremål för kränkningar genom förtal. Skadeverkningarna av förtal är i huvudsak ekonomiska. Svensk rätt, avseende bristen på rättsmedel vid förtal mot juridisk person, är oförenlig med unions- och konventionsrätten, eftersom den riskerar att direkt kränka juridiska personers grundläggande fri- och rättigheter. I svensk rätt existerar en möjlighet att reglera förtal mot juridisk person i skadeståndslagen (1972:207). Direkta ingrepp i den grundlagsskyddade yttrandefriheten undviks därigenom. Det särskilda civilrättsliga skyddet som i förevarande framställning föreslås, bör omfatta ogrundade uppgifter som utgör anklagelser om brott vilka har begåtts inom den juridiska personens verksamhet eller i dennas namn, eller eljest ogrundade uppgifter om specifik omständighet. Det nämnda skyddet mot förtal bör kunna göras effektivt genom införandet av en särskild skadeståndsregel.  

  • 176.
    Hägg, Sofia
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Cabotage2013Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I studien ställs frågan hur den historiska förordningen ”produktplakatet” från 1700-talet ska tolkas i ett modernt juridiskt perspektiv. Produktplakatet reglerar än idag ett förbud för utländska redare att bedriva sjöfart på svenska vatten. En sådan aktivitet kallas för cabotage, vilket är franska och betyder ’kustfart’.

    Produktplakatets lydelse och den praktiska tillämpningen av förordningen genom behörig myndighet skiljer sig åt på olika sätt. Den största skillnaden är att produktplakatet, enligt ordalydelsen, endast förbjöd främmande att transportera varor mellan svenska orter. Tillämpningen idag har kommit att innebära ett förbud för utlandsflaggade fartyg att bedriva kommersiell sjöfart över huvud, så länge som det sker mellan två punkter inom Sveriges territorialvatten.

    I studien görs först en tolkning av vad produktplakatet, och den svenska regleringen av cabotage, innebär. I studien framkommer att produktplakatet sannolikt har tolkats alltför brett. Vid beaktande av vad produktplakatets skyddssyfte var, och vad den faktiska lydelsen var i förordningen, tar jag ställning för att de tjänster som borde avses i förordningen endast utgör transporter av gods. I förlängningen, med tanke på sjöfartens utveckling till att alltmer omfatta transporter av människor, anser jag dock att en utvidgning från lydelsen är rimlig och nödvändig med anledning av skyddssyftet. Vidare anser jag att det är en alltför långtgående tolkning att produktplakatet ska anses omfatta alla resor som företas inom svenskt territorialvatten, enär ordalydelsen är att resorna ska företas mellan två olika orter. Orter bör, enligt min mening, tolkas som ’hamnar’ eller liknande fasta uppbyggnader där ett fartyg kan lägga till. Tolkningarna innebär vissa avsteg från behörig myndighets tolkning av förordningen.

    Inom EU-rätten finns en motsvarande reglering av cabotage, som har syftet att öppna upp den inre marknaden. Således har den nationella bestämmelsen och den gemenskapsrättsliga bestämmelsen olika utgångspunkter. Det EU-rättsliga begreppet cabotage har också vållat stora tillämpningsproblem, men med hjälp av praxis kan några slutsatser dras med viss säkerhet. Det EU-rättsliga begreppet tar sikte på sjötransporttjänster, som i huvudsak består av transporter av människor eller gods inom ett EU-land. De tjänster som inte har huvuddrag gemensamt med sådana transporter är sannolikt inte cabotagetjänster enligt EU-rätten. 

    Vid en komparation mellan det EU-rättsliga begreppet och det nationella begreppet framkommer ett antal skillnader. De största skillnaderna finns mellan svensk myndighetspraxis och EU-domstolens praxis. Det faktum att det finns skillnader i definitionerna, strider inte i sig mot gemenskapsrätten. Det kan ändock finnas skäl till att tolka den nationella rätten i ljuset av EU-rätten, speciellt i ett så säreget fall som med produktplakatet. En sådan tolkning skulle främst innebära att sjötransporttjänster, vars huvudsakliga syfte inte är att transportera människor eller personer, troligen inte skulle anses vara cabotagetjänster. Vidare skulle det med största sannolikhet finnas en begränsning i den resa som är föremål för cabotage; resan måste gå mellan hamnar och/eller en fastare konstruktion inom landets territorialvatten och/eller på landets kontinentalsockel.

  • 177.
    Hägg, Sofia
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Lilliehöök, Alexandra
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Arbetstagerns kritikrätt: En studie i hur kritikrätten, som en del av lojalitetsplikten, begränsar arbetstagares yttrandefrihet2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I ett anställningsavtal finns en plikt för både arbetsgivaren och arbetstagaren att vara lojal mot avtalet. Lojalitetsplikten för en arbetstagare innebär bland annat att denne inte ska bedriva konkurrerande verksamhet, inte ska röja företagshemligheter samt avhålla sig från att skada arbetsgivaren genom att använda sin yttrandefrihet. Arbetstagaren har dock en viss kritikrätt gentemot sin arbetsgivare. Varken lojalitetsplikten eller kritikrätten, som inkluderas i lojalitetsplikten, finns stadgad i lag. De framkommer som principer och har utvecklats från den kontraktuella lojalitetsplikten som bland annat finns i affärsavtal. Yttrandefriheten, som är en grundläggande mänsklig rättighet och är införd i den svenska grundlagen, kommer i konflikt med lojalitetsplikten och dess kritikrätt, eftersom den ger varje medborgare en rätt att fritt yttra sig.

    Kritikrätten är olika för privatanställda och för offentligt anställda. Offentligt anställda har en nästintill oinskränkt yttrandefrihet, med undantag för arbetstagare som innehar en förtroendeställning och en mycket hög position inom den offentliga arbetsplatsen, vilken gör att denne är direkt ansvarig för myndighetens beslut. Den arbetstagare som omfattas av undantaget kan få sin yttrandefrihet inskränkt. Det är inte fastslaget vilka övriga omständigheter som ska föreligga för att arbetstagarens rätt ska begränsas. För privatanställda gäller en, i vårt tycke, begränsad kritikrätt. Vi har sett att Arbetsdomstolen har använt sig av ett antal kriterier som, i en sammanvägd bedömning, avgör huruvida kritikrätten har överskridits. De viktigaste kriterierna anser vi vara att arbetstagaren ska ha haft en förtroendeställning och att arbetsgivaren ska ha skadats av arbetstagarens agerande.

    Vi har vidare funnit att kritikrättens gränser inte är glasklara och ny praxis behövs när samhället förändras. En förändring som uppkommit de senaste åren, är sättet att kommunicera på Internet. Sociala medier utgör en stor del av, framförallt unga, människors sociala liv idag. Vad som förr sagts över en kopp kaffe med två, tre vänner, sägs nu som en så kallad statusuppdatering för, emellanåt, två, tre hundra vänner. Det är ännu inte avgjort i praxis hur aktiviteten på sociala medier ska bedömas, när, eller om, kritikrätten överskrids. Vi anser att principerna som tillämpats tidigare, sannolikt inte kommer förändras, men att Arbetsdomstolen bör tydliggöra vad som kommer att gälla.

  • 178.
    Härkönen, Elif
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Amerikansk övervakning av europeiska värdepappersmarknader: särskilt om tillämpningen av rule 10 (b) 5 efter Dodd-Frank Act2012Ingår i: Vänbok till Ingrid Arnesdotter: uppsatser i affärsrättsliga frågor och om utbildning i affärsrätt / [ed] Jan Kellgren, Jure, 2012, s. 70-89Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 179.
    Härkönen, Elif
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Conflict Minerals in the Corporate Supply Chain: Is Transparency the Solution to Human Rights Violations in the Tantalum, Tin, Tungsten and Gold Supply Chains?2018Ingår i: European Business Law Review, ISSN 0959-6941, E-ISSN 1875-841X, Vol. 29, nr 5, s. 691-727Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The European Union has recently enacted the Conflict Minerals Regulation, introducing new transparency requirements for importers of tantalum, tin, tungsten and gold from conflict-affected regions. Similar legislation has previously been enacted in the United States. The purpose of the new transparency requirements in both jurisdictions is to cut off funding for armed groups in confl ict areas and thus reduce the suffering of the civil population, with particular reference to the situation in the Democratic Republic of the Congo. The criticism of the legislation centers on the costs to companies in the minerals supply chain. In this article it is argued that the costs to companies subject to the transparency requirements can be minimized with carefully crafted legislation. It is also concluded that progress in achieving the humanitarian objectives of the legislation is slower than expected, mainly due to the lack of participation in the transparency efforts by all actors in the supply chain. Successful transparency regulation has to be supported by a multitude of actors in the international community. Also, mineral supply chain transparency regulation in itself is unlikely to solve armed conflicts in resource-rich but poor countries. Such legislation only provides for one component in a multi-level approach including legislative, economic and political efforts by the international community.

  • 180.
    Härkönen, Elif
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    CORPORATE LIABILITY AND INTERNATIONAL CHILD SEX TOURISM –WITH SPECIAL REFERENCE TO THE REGULATION IN THE NORDIC COUNTRIES2016Ingår i: Scandinavian Journal of Hospitality and Tourism, ISSN 1502-2250, E-ISSN 1502-2269, Vol. 16, nr 3, s. 315-332Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Both national and international regulators have focused on criminalizing individuals engaging in child sex tourism (CST). It is, however, just as important to focus on the infrastructure making CST possible. In this article, an evaluation is made of what, if any, responsibility can be attributed to corporations organizing or facilitating CST. An evaluation of international and national regulation shows that progress has been made during recent years in establishing corporate liability for CST crimes. However, there are still significant loopholes in international and national regulation. Also, enforcement of existing regulation is lax.

  • 181.
    Härkönen, Elif
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Crowdfunding and the Small Offering Exemption in European and US Prospectus Regulation: Striking a Balance Between Investor Protection and Access to Capital?2017Ingår i: European Company and Financial Law Review, ISSN 1613-2556, Vol. 14, nr 1, s. 121-148Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Small and medium sized enterprises (SMEs) face proportionally higher costs than larger corporations when offering their shares to the public. An alternative to bank financing or an initial public offering is to raise small amounts of capital from the crowd, i.e. crowdfunding. During the past year, both the European Union (EU) and the United States (US) have either proposed or implemented changes to the regulation of prospectuses. The aim in both jurisdic-tions is to promote innovative forms of business financing. Changes in prospectus regulation should however not be at the expense of investor protection regulation. Non-qualified investors are generally seen as less sophisticated and in need of more comprehensive investor protection regulation than institutional and other qualified investors. In this article, the proposed changes to the EU prospectus regulation are examined in light of the newly adopted Regulation A and Regulation Crowdfunding in the US, with a focus on how the proposed changes will affect retail investors as well as SMEs and their ability to raise capital through crowdfunding. A conclusion drawn from the comparative study is that several safeguards intended to protect non-qualified investors in crowdfunding offers are present in the US but not in the EU. It is argued in this article that the changes proposed in the EU, making it easier for SMEs to raise capital on the capital markets, should be accompanied by more robust investor protection regulation.

  • 182.
    Härkönen, Elif
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Crowdfunding and the Small Offering Exemption in European and US Prospectus Regulation: Striking a Balance Between Investor Protection and Access to Capital?2017Ingår i: EUROPEAN COMPANY AND FINANCIAL LAW REVIEW, ISSN 1613-2548, Vol. 14, nr 1, s. 121-148Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Small and medium sized enterprises (SMEs) face proportionally higher costs than larger corporations when offering their shares to the public. An alternative to bank financing or an initial public offering is to raise small amounts of capital from the crowd, i.e. crowdfunding. During the past year, both the European Union (EU) and the United States (US) have either proposed or implemented changes to the regulation of prospectuses. The aim in both jurisdictions is to promote innovative forms of business financing. Changes in prospectus regulation should however not be at the expense of investor protection regulation. Non-qualified investors are generally seen as less sophisticated and in need of more comprehensive investor protection regulation than institutional and other qualified investors. In this article, the proposed changes to the EU prospectus regulation are examined in light of the newly adopted Regulation A and Regulation Crowdfunding in the US, with a focus on how the proposed changes will affect retail investors as well as SMEs and their ability to raise capital through crowdfunding. A conclusion drawn from the comparative study is that several safeguards intended to protect non-qualified investors in crowdfunding offers are present in the US but not in the EU. It is argued in this article that the changes proposed in the EU, making it easier for SMEs to raise capital on the capital markets, should be accompanied by more robust investor protection regulation.

  • 183.
    Härkönen, Elif
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Investerarskydd och skadeståndsansvar: hur väl står sig de svenska reglerna i konkurrensen?2013Ingår i: Ny Juridik, nr 3, s. 1-11Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 184.
    Härkönen, Elif
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Investerarskyddet vid gräsrotsfinansiering: –om intressekonflikter, asymmetrisk information och effektiva marknader2017Ingår i: Nordisk Tidsskrift for Selskabsret, ISSN 1399-140X, nr 1, s. 45-61Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 185.
    Härkönen, Elif
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Investeringsbaserad gräsrotsfinansiering- En expanderande marknad utan reglering2017Ingår i: Juridisk Tidskrift, ISSN 1100-7761, nr 3, s. 674-698Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 186.
    Härkönen, Elif
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Juridiska personers ansvar för brott. Om förstärkta sanktionssystem inom värdepappersmarknadsrätten2015Ingår i: Juridisk Tidskrift, ISSN 1100-7761, Vol. 2015-2016, nr 1, s. 145-158Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 187.
    Härkönen, Elif
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Regulating Equity Crowdfunding Service Providers: An Innovation-Oriented Approach to Alternative Financing2018Ingår i: Nordic Journal of Commercial Law, ISSN 1459-9686, E-ISSN 1459-9686, nr 1, s. 201-230Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In recent years the advancements in technology have led to an upheaval in many markets. In the financial sector, technological innovations have led to the emergence of technology-enabled financial services, ranging from new product offerings to new business concepts. In this article, the regulatory challenges facing online intermediary platforms, and in particular equity-based crowdfunding platforms, are discussed more in detail. An integral part of crowdfunding is the prevalence of actors who provide crowdfunding services, operating digital crowdfunding platforms, where the business funding interest of investors and companies is matched. Equity-based digital platforms have over the past few years become an important financing alternative, especially for small and medium-sized growth companies. However, such platforms have only recently attracted the attention of regulators. In this article, the regulatory framework covering equity-based crowdfunding platforms in the Nordic countries is discussed in detail. It is concluded that the Nordic countries have very different approaches to regulating crowdfunding platforms, hindering the development of a pan-Nordic market in equity crowdfunding. The proposal for a pan-European opt-in legislation covering Crowdfunding Service Providers (CSPs) is likely to complicate the regulatory framework in the Nordic countries even further. Although the Nordic countries have chosen different paths in regulating equity-based CSPs, the regulatory regime each country has chosen for the registration or authorization of CSPs does not seem to be decisive of the success of local equity crowdfunding markets. This does not mean that regulation of the sector is irrelevant for the success of an alternative finance market. On the contrary, the regulatory requirements on crowdfunding project owners seem to have a significant effect on the development of the market. It is suggested in the article that the dismal development of equity crowdfunding in Norway and Denmark is likely to be caused by the restrictions on offers in private company shares on online intermediary platforms in the two countries, and not by the admittedly burdensome authorization requirements applicable to CSPs. The legal environment is thus of importance for the development of equity crowdfunding in individual Nordic countries, although not in the way it is usually perceived to be of importance.

  • 188.
    Härkönen, Elif
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Norros, Olli
    University of Helsinki, Helsinki, Finland.
    Liability and Damages for Unsuitable Investment Advice – An Analysis of Swedish and Finnish Law with a Focus on Loss Quantification2019Ingår i: Juridisk Tidskrift, ISSN 1100-7761, E-ISSN 2002-3545, Vol. 19-20, s. 374-404Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 189.
    Imamovic, Arnela
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt.
    Cash is [no longer] king: is an e-krona the answer?: - a de lege ferenda investigation of the Swedish Riksbank's issuing mandate and other legal callenges in relation to economic effects on the payment market2019Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    For the past decades, the Swedish public’s payment habits have changed, where the majority of the public has abandoned the old way of making payments, using cash, and instead opted for more modern payment solutions, digital money. The difference between cash and digital money is that cash is physical and only issued by the Riksbank, whereas digital money is created by and stored on accounts at commercial banks.

    The question of what role the state should have on the payment market is an important point of discussion. But it is not categorically a new question; the Swedish government is tackling essentially the same problem today as it has been doing many times before. Today’s problem is to some extent however manifested in a different way. During the 20th century, discussions were held whether or not the Riksbank should have the exclusive right to issue banknotes. It was considered unnecessary, inappropriate and dangerous. The idea that the Riksbank could cover the entire economy’s need for banknotes was, according to the commercial banks, unreasonable. Nonetheless, in 1904 the exclusive right became fait accompli; the government intervened and gave the Riksbank the banknote monopoly. We are now finding ourselves facing a similar situation, where there is a difference of opinion regarding the Riksbank’s role on the payment market. It is therefore nothing new, but rather an expected task for the government, and thus the central bank, to analyze major changes and draw conclusions from them.

    The problem is essentially about cash being phased out by digital means of payment. In order to therefore solve the problem, the Riksbank has started a project to investigate whether or not the Riksbank should issue digital cash to the Swedish public, what the Riksbank calls an e-krona. To introduce an e-krona would be a major step, but for the public to not have access to a government alternative, seeing as cash usage is declining, is also a major step. No decision has been made yet regarding whether the e-krona will be introduced on the market or not. A decision that however has been made, is that the Riksbank is now working on building an e-krona to develop and assess the technique. Nonetheless, an introduction would undoubtedly have consequences for both the Riksbank and the commercial banks, which ultimately means it would have effects on the economy as a whole. What about regulatory aspects; is the Riksbank even allowed to issue an e-krona under current legislation? The answer is affirmative, to a certain extent. There are furthermore many other uncertainties regarding how an e-krona would affect the economy; the Riksbank does not fully answer many of the system issues in its project reports. The question of whether or not it even is up to the Riksbank to make a decision on the matter of an introduction is also questioned by the author in the thesis.

  • 190.
    Imamovic, Arnela
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt.
    Halldén, Amanda
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt.
    Negotiorum gestio – en bortglömd rättsprincip?: En rättsutredning av principens tillämpning av domstolar samt framställning i doktrin2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Om någon utför en tjänst å annans räkning utan att det finns ett uppdrag härom, torde det föreligga ett fall av negotiorum gestio – tjänst utan uppdrag. Den som utför tjänsten kallas gestor och hen handlar å huvudmannens vägnar. Frågan som rättsprincipen grundar sig på är huruvida gestor har rätt att kräva ersättning av huvudmannen för de skador och/eller kostnader som har uppstått för gestor i samband med utövandet av tjänsten. Att principen har utvecklats till vad den är idag, är till följd av utländska rättssystems influenser.

    Det finns ingen generell lagregel om negotiorum gestio i Sverige, utan man får falla tillbaka på rättspraxis och doktrin för att få en förståelse för institutet. Rättskällorna är inte alltid eniga om vad som gäller för att ersättning ska utgå. Doktrin är väldigt spretig i sin framställning och rättspraxis ger en oklar bild angående rättsläget. Eftersom det var 45 år sedan HD tog ställning i en rättsfråga gällande principen är det svårt att veta hur HD skulle tillämpa negotiorum gestio idag. När principen faktiskt har prövats i domstol har ersättning endast tillerkänts gestor två gånger. Domstolarna har i dessa fall, enligt vår uppfattning, antingen gjort fel i sin tillämpning eller inte varit tillräckligt utförlig i sina domskäl. Det nyssnämnda talar för att domstolarna inte riktigt har grepp om hur principen ska tillämpas.

    Trots praxis och doktrins oklara framställning har vi i vår utredning kommit fram till att två rekvisit ska vara uppfyllda för att gestor ska erhålla ersättning. Handlingen som gestor utför ska vara nödvändig och leda till nytta för huvudmannen samt att huvudmannen ska vara förhindrad från att ta tillvara sina egna angelägenheter. Att huvudmannen ska vara förhindrad innebär även att gestor innan hen påbörjar utförandet av tjänsten måste ha försökt ta kontakt med huvudmannen, men utan något resultat.

    Negotiorum gestio kan tillämpas i en rad olika situationer: besittning, nöd, medintresse, förtroendeställning med mera. Det finns bestämmelser i svensk lag som till viss del reglerar principens tillämpningsområde (se under rubrik 2.4.2.1). Att dessa delvis regleringar av principen existerar, kan förklara varför det finns så få rättsfall om negotiorum gestio som tas upp i domstol, i och med att lagen tillämpas före principer enligt rättshierarkin. 

    Sammanfattningsvis anser vi att principen är bortglömd i det svenska rättssystemet. Detta är en aspekt som närmare kommer att analyseras vidare i uppsatsen.

  • 191.
    Ingesson, Ante
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt.
    Thoor, Christian
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt.
    Avdragsrätten för sponsring vid PR- och marknadsföringsutgifter2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 192.
    Isaksson, Anna
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Nilsson, Amanda
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Harmonisering av europeisk patenträtt: Historia, tillvägagångssätt och strategiska överväganden2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Efter nästan 50 års förhandlingar beslutade rådet år 2009 att införa ett enhetligt patentskydd inom EU. Överenskommelsen om ett fördjupat samarbete resulterade i Europaparlamentets och rådets förordning nr 1257/2012 (patentförordningen) och rådets förordning nr 1260/2012 (översättningsförordningen) samt beslutet om att inrätta en gemensam patentdomstol för att kunna skapa en enhetlig praxis för den europeiska patenträtten.

    I uppsatsen utreds hur ett mindre företag kommer att påverkas av införandet av EUpatentet. Inledningsvis ges en introduktion till patenträtten och dess utveckling. Vidare beskrivs de olika tillvägagångssätten som finns för patentansökningar inom Europa samt de kostnader som förknippas med dessa. I uppsatsen granskas även det enhetliga patentsystemet och dess innebörd, frågan om översättningar och införandet av den enhetliga patentdomstolen. Slutligen utreds vilka strategiska överväganden som ett företag bör göra vid en ansökan om patent inom Europa.

    Uppsatsen avslutas med en analys av de olika tillvägagångssätten och de kostnadsexempel som finns presenterade i uppsatsen. En rekommendation ges även om vilka strategiska överväganden ett mindre företag bör göra.

  • 193.
    Iwars, Jakob
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Roos, Julia
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Behandlingen av personuppgifter i EU:s nya dataskyddsförordning: Personuppgifter och dataportabilitet ur ett konkurrensrättsligt perspektiv2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    EU:s nya dataskyddsförordning, General Data Protection Regulation (GDPR) träder i kraft den 25 maj 2018 och ersätter den nuvarande personuppgiftslagen. Syftet med förordningen är att reglera och stärka skyddet vid all behandling av persondata. Bakgrunden till förordningen grundar sig i att EU behöver anpassa sig till den digitala och teknologiska utvecklingen som skett på marknaden, vilket medfört att mängden persondata som myndigheter och tjänsteleverantörer hanterar har ökat explosionsartat.

    Tjänsteleverantörer får flertalet fördelar genom att besitta en stor mängd persondata. De kan genom detta bevaka individens beteendemönster för att kunna anpassa sina internetsidor, rikta reklam som överensstämmer med individens intressen och förbättra den allmänna upplevelsen av den givna tjänsten. Med hjälp av persondata har aktörer på marknaden kunnat "låsa in" sina kunder, genom att tillämpa höga flyttaavgifter för persondata. Detta har varit en faktor som ansetts utgöra en hämmande effekt för den innovativa och konkurrensmässiga utvecklingen, vilket har resulterat i att konkurrensrätten kommer att behöva samspela med den nya dataskyddsförordningen gällande hanteringen av personuppgifter.

    Europeiska unionens nya dataskyddsförordning kommer att gälla för EU:s samtliga medlemsstater och ersätter helt personuppgiftslagen i Sverige. En förhoppning med den nya förordningen är att den ska gynna en ökad konkurrens på den europeiska marknaden, skapa goda förutsättningar för den innovativa utvecklingen och ge en större kontroll till personuppgiftsgivaren

    .

    Till följd av den nya dataskyddsförordningen tillkommer nya rättigheter och skyldigheter för både juridiska och fysiska personer. För att få en klarare bild av rättsläget, kommer denna uppsats att beskriva och problematisera den nya rätten till dataportabilitet och dess samspel med de andra artiklarna i dataskyddsförordningen.

  • 194.
    Jacobson, Herbert
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Att finna, att fastställa innehållet i främmande rätt2012Ingår i: Juridisk Tidskrift, ISSN 1100-7761, nr 2, s. 332-360Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 195.
    Jacobson, Herbert
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Enkla bolag i civilrätten: en splittrad företeelse2015Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Traditionellt har bolagsformen ”enkla bolag” betraktats som ett avtalsförhållande mellan två samverkande parter. Härur följer att relationen bara har betydelse för de båda kontrakterande parterna, avtalet berör inte en tredje man. I boken ställs frågan om det förhärskande synsättet gör bolagsformen rättvisa, på det sättet att samverkansrelationen är tillräckligt beskrivet med hjälp av uttrycket ”avtal”. Med hjälp av en analys av den svenska bolagsformen och jämförelser med tysk och fransk rätt konstaterar författaren att den svenska bolagsformen snarare är underreglerad än jämförlig med ett enkelt avtalsförhållande.

    Härvid framkommer särskilt två iakttagelser som kan vara av intresse, dels att det inom ramen för ett samarbete i ett enkelt bolag uppstår en särskild form av äganderätt, nämligen den som av Rodhe betecknades som ”egendomsgemenskap”, dels att bolaget, det vill säga associationen, inte är identisk med den juridiska personen. En juridisk person kan vilken som helst association bli, om lagstiftaren ger anvisningar härför. Associationen är dock inte i första hand beroende av lagstiftarens åtgärder, utan beroende på fysiska – och ibland juridiska – personers handlingar, vilka har eller ges en rättslig innebörd.

    Föreliggande bok är en av två slutrapporter i ett forskningsprojekt om enkla bolag. I denna rapport behandlas främst de civilrättsliga aspekterna av bolagsformen. Den andra rapporten har författats av docent Jan Kellgren och behandlar skatterättsligarättsliga aspekter, särskilt inkomstskatterättsliga, men även redovisningsrättsliga. Den bär titeln Enkla bolag i inkomstskatterätten. Tanken har varit att perspektiven kunde tänkas komplettera varandra och rapporterna därmed ge en, såvitt möjligt, heltäckande bild av bolagsformen.

  • 196.
    Jacobson, Herbert
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Magnusson, Dan
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Romare, Johanna
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Nationalekonomi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Sjögren, Hans
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Nationalekonomi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Thörn Berggren, Ingrid
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Svart, grått, vitt: en lärobok om ekonomisk brottslighet2012 (uppl. 1)Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Ekonomisk brottslighet är ett allvarligt samhällsproblem. I Sverige uppskattas värdet av den svarta ekonomin till motsvarande mellan fem och tio procent av BNP, vilket innebär hundratals miljarder kronor. Konsekvenserna av denna omfattande brottslighet är att samhällsekonomin i förlängningen undergrävs. Den ekonomiska brottsligheten drabbar inte bara den offentliga sektorn utan även individer och företag, vilket bidrar till att komplicera problembilden. Vidare begås de ekonomiska brotten i stor utsträckning inom ramen för den organiserade brottsligheten.

    Ekonomisk brottslighet studeras därför med fördel i gränssnittet mellan flera olika discipliner, såsom juridik, kriminologi, etik, filosofi, ekonomi och historia. Genom att angripa problemet från olika håll ökar möjligheten att förstå och förhindra ekonomisk brottslighet.Läroboken Svart Grått Vitt tar ett mångvetenskapligt grepp på problemet. Här är forskningsresultat och lärdomar inom juridik, kriminologi, etik, filosofi, ekonomi och historia samlade på ett pedagogiskt sätt.

    Boken redogör för teorier, modeller, typologier och begrepp; fallstudier över ekonomiskt brottsligt beteende; samt straffrättsliga regler för ekonomisk brottslighet.Svart Grått Vitt riktar sig främst till kriminologer, ekonomer, sociologer, poliser och jurister men kan även läsas av andra som är intresserade av att få en introduktion i ekonomisk brottslighet.

  • 197.
    Jakobsson, Samantha
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt.
    Skäl för avbrytandebeslut inom offentlig upphandling: Tillämpning och legala risker2016Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Att en upphandlande myndighet väljer att avbryta en upphandling är inte ovanligt. Skälen varför en myndighet väljer att göra det är mycket varierande. Möjligheten för en upphandlande myndighet att avbryta en pågående upphandling finns dock inte stadgat i OU eller i bakomliggande direktiv. Enligt rättspraxis på området krävs att det föreligger sakligt godtagbara skäl för att en upphandling ska kunna avbrytas. Ett av syftena med framställningen är att försöka s kapa en klarhet i när sakligt godtagbara skäl anses föreligga och inte. Genom att studera både EU-praxis och svensk rättspraxis kan det konstateras att domstolarna i vissa fall, som vid bristande konkurrens, är enhälliga om att sakligt godtagbara skäl föreligger. I andra fall, t.ex. vid tidsbrist, kommer domstolar fram till olika domslut vilket tyder på att omständigheter i enskilda fall är av avgörande betydelse. Det är också svårt att dra några klara slutsatser från de rättsfall där sakligt godtagbara skäl inte ansetts föreligga. Vad som står i förfrågningsunderlaget angående avbrytande av upphandlingen synes inte spela någon roll vid bedömningen om sakligt godtagbara skäl föreligger eller inte. Det är inte heller lättare för en myndighet att avbryta en upphandling om skälen härför angetts i förfrågningsunderlaget eftersom domstolarna inte synes lägga någon vikt på om det står något om avbrytande i förfrågningsunderlaget.

    Ett avbrytande av en upphandling medför en del risker som både leverantörer och myndigheter måste tänka på. De största rättsliga riskerna som föreligger är att en upphandlande myndighet, under en pågående överprövning, startar ett nytt upphandlingsförfarande som avser samma upphandlingsföremål eller ingår ett avtal med en leverantör. Vad som händer i situationer som dessa är inte helt klart och nya frågor uppstår istället.

    Det finns skäl för ändringar vad gäller möjligheten att avbryta en upphandling och de rättsliga möjligheterna för leverantörer att tillvarata sin rätt när så sker. Självklart ska upphandlande  myndigheter kunna avbryta upphandlingar om det finns en risk att de inte kommer att kunna slutföra upphandlingen på ett tillfredställande sätt. Jag är dock av åsikten att vissa grunder för när ett sakligt godtagbart skäl föreligger tillämpas alltför strikt. Tillräcklig hänsyn tas inte till leverantörers intresse av att upphandlingen fortskrider.

  • 198.
    Jakobsson, Samantha
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Alderbrant, Isabelle
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Informationsföreläggande vid intrång av upphovsrättsskyddade verk på Internet i förhållande till skyddet för den personliga integriteten2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Ipred-lagen, som trädde i kraft den 1 april 2009, implementerades i lag om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk. Bestämmelserna, som infördes i 53 c-g §§ URL, innebär att det har blivit lättare att ingripa mot illegal fildelning på Internet. Upphovsrättsinnehavare har, enligt bestämmelserna, rätt att få ut information om ursprung och distributionsnät för de varor eller tjänster som intrånget gäller, efter beslut av domstol. Förfarandet kallas informationsföreläggande. Bestämmelserna genomfördes trots personuppgiftslagens bestämmelser om att människor ska skyddas mot att deras personliga integritet kränks genom behandling av personuppgifter.I uppsatsen analyseras var gränsen mellan upphovsrättsinnehavares ekonomiska intressen och skyddet för den personliga integriteten ska anses gå genom studerande av bestämmelserna om informationsföreläggande i 53 c-g §§ URL i förhållande till bestämmelser kring skyddet för den personliga integriteten.Analysen visar klart att lagstiftningen på områdena är utformad till upphovsrättsinnehavarnas fördel och att skyddet för den personliga integriteten ofta får stå tillbaka för upphovsrättsinnehavarnas ekonomiska intressen. Praxisen som behandlas visar att det viktiga för att få till stånd ett informationsföreläggande är att kunna visa att ett intrång troligtvis har skett i ensamrätten som upphovsrättsinnehavare åtnjuter. Domstolarna ska också i en avvägning slå fast att upphovsrättsinnehavares intressen i det särskilda fallet väger tyngre än motpartens intresse av att förbli anonym.

  • 199.
    Jansson, Axel
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt.
    Broman, Elin
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt.
    Räntebegreppet i inkomstbeskattningen2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    In Swedish law, likewise many other Nordic countries’ laws, the term interest is not defined. Due to the absence of a definition, numerous issues have arisen regarding ones taxation in the Swedish taxation law, one of the greatest difficulties being the demarcation between dividends and capital gain. This issue has been debated extensively in juridical literature, and ultimately it has commonly been resolved in case law. Due to the fact that the taxation of interest varies from the taxation of dividend or capital gains, it is of great importance how a cash flow is classified.

    The purpose of this essay is to study the term interest in the Swedish taxation law by illustrating the issues that the lack of a definition has led to and how it may have affected the taxation of income. By investigating this, we have analyzed whether or not a legal definition would be beneficial and desirable. Interest is originally derived from economics, thereby is this aspect essential and interesting to considerate even when studying the legal aspect of it. The economical standpoint may vary from the legal approach. It is therefore of importance to reflect on how the economical term of interest relates to the juridical one.

    When trying to define interest one ought to consider the relationship between taxation and accounting. When studying this correlation, we could conclude that an unequivocal definition of the term interest would be neither beneficial nor desirable. However, when classifying a cash flow as interest, a number of prerequisites could be formulated on the basis of court law and juridical literature. Among these criterions, one of the most essential seems to be the one regarding foreseeability: a rate of return that a creditor receives from a debtor must be predictable to be considered interest.

    It can be established that the question regarding which cash flows may be defined as interest is far more intricate and extensive than this study can show. During the course of this essay, we also came to the conclusion that the question regarding the classification of a cash flow ought to be divided into three different questions: Is it interest? Is it treated as interest? Should the cash flow as a whole or just partly be treated as interest? In this essay, we have approached the two first questions, whereas the third is yet to be discussed.

  • 200.
    Jansson, Gustav
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Fildelning: En rättspolitisk studie av upphovsrätten2010Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I ljuset av en upphovsrätt som har till syfte att skapa incitament för nyskapande, innovation och tillgå allmänheten med kultur krävs förändring av lagstiftningen på området. Detta för att säkerställa de ensamrättigheter, rätt till exemplarframställning samt rätt till tillgängliggörande för allmänheten, en upphovsman erhåller till dennes verk. Idag ger förvisso den gällande rätten dessa rättigheter skydd. Emellertid bryter många svenskar mot detta skydd och gör intrång i den till upphovsmannen eller rättighetsinnehavaren knutna upphovsrätten. Att en förändring är påkallat inom området står klart eftersom ytterst få av dem som gör intrång i upphovsrätten åläggs ansvar för gärningen.  Dock finns olika synpunkter på i vilken riktning förändringen ska ske. En stor opposition till upphovsrättens gällande lagstiftning som menar att stora delar av den bör ändras för att legalisera fildelning. Samtidigt försöker förespråkarna för upphovsrätten hindra utvecklingen som innebär att intrång i upphovsrätten sker genom ny restriktivare lagstiftning.  Uppsatsen behandlar de skäl och argument som de båda sidorna framställer. Vidare tar uppsatsen upp de olika förändringar och lösningar som skälen och argumenten har utmynnat i.  

1234567 151 - 200 av 442
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf