liu.seSök publikationer i DiVA
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 151 - 200 av 873
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 151.
    Beckman, Svante
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Tema Kultur och samhälle.
    Professionalization. Borderline authority and autonomy of work1990Ingår i: Professions in Theory and Pctice, London: Sage , 1990Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 152.
    Beckman, Svante
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Tema Kultur och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Professionerna och kampen om auktoritet1989Ingår i: Kampen om yrkesutövning, status och kunskap. Professionaliseringens sociala grund. / [ed] Staffan Selander, Lund: Studentlitteratur , 1989, s. 57-88Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 153.
    Beckman, Svante
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Tema Kultur och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Sorterad makt1987Ingår i: Maktbegreppet / [ed] Olof Petersson, Stockholm: Carlssons , 1987, s. 118-167Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 154.
    Beckman, Svante
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Tema Kultur och samhälle.
    Supporting European Artists2001Ingår i: Conditions for Creative Artists in Europe.: report from the EU presidency seminar in Visby, Sweden, 30 March - 1 April 2001 / [ed] Svante Beckman, Stockholm: Kulturdepartementet , 2001, s. 148-164Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    As we now approach the end of the Swedish Presidency, we are pleased to present the final and printed report of the Visby meeting on “Conditions for Creative Artists in Europe”, which took place from 30th March to 1st April 2001.

    The seminar had some 150 participants from almost thirty European countries. The majority of participants were creative artists active in the fields of literature, visual arts and composition.

    It is our impression that the meeting was a great success. Many have expressed their appreciation. The most important aspect of the meeting was perhaps the fact that it brought together artists (or their representatives), experts and ministerial officials in this European context. Consequently, the issues discussed were concrete and of crucial interest to those primarily concerned. Another important trait was, of course, that representatives of the candidate countries took part on equal terms. This enrichened the seminar considerably and gave it a progressive atmosphere. Last but not least, the meeting gave testimony, not only to the importance of creative artists in Europe but more specifically to how poorly they are rewarded for their creative work. Hence, a lot remains to be done in this area.

  • 155.
    Beckman, Svante
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Tema Kultur och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Svenska kyrkan klarar inte skötseln av alla kyrkor2013Ingår i: Dagens Nyheter, DN Debatt, ISSN 1101-2447, nr 25 decemberArtikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Artikeln på DN debatt ifrågasätter hållbarheten av 1990-talets överenskommelse mellan staten och Svensk kyrkan angående bevarande av de närmare 3000 lagskyddade kyrkorna i Sverige. Anledningen är att medlemskapet i svenska kyrkan minskar snabbt samtidigt som den snabba avfolkningen av landsbygden gör mängder av kyrkor övertaliga. Svenska kyrkan har för många kyrkor och för få medlemmar.

  • 156.
    Beckman, Svante
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Tema Kultur och samhälle.
    "Sweden 2007" in Compendium of Cultural Policies and Trends in Europe.2007Ingår i: Compendium of Cultural Policies and Trends in Europe., Bonn: EricArts , 2007Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 157.
    Beckman, Svante
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Tema Kultur och samhälle.
    Technical Change and the Scope of Human Agency1994Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 158.
    Beckman, Svante
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Tema Kultur och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Teknik, arbete, makt1990Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

      

  • 159.
    Beckman, Svante
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Tema Kultur och samhälle – Tema Q. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Tema Q:s bakgrund och utveckling2012Ingår i: Kulturaliseringens samhälle: Problemorienterad kulturvetenskaplig forskning vid Tema Q 2002 - 2012 / [ed] Svante Beckman, Linköping: Linköping University Electronic Press, 2012, s. 8-33Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Formellt uppstod Tema Q den 1 januari 2000. Fakultetsbesluten att inrätta det nya temat Kulturarv och kulturproduktion hade fattats i november och december året innan. På pappret fanns då två tjänsteinnehavare. Det var musikvetaren Anders Wiklund och jag. Anders Wiklunds professur delades med Göteborgs universitet och han hade rekryterats av Linköpings rektor Anders Flodström som ett led i universitetets stöd till Vadstena-Akademien, vars konstnärlige ledare Wiklund var. Min professur på 20% flyttades från Tema Teknik och social förändring i Linköping, där jag varit verksam sedan starten 1980. På 80% tjänstgjorde jag som föreståndare för Arbetslivsinstitutets  forskningsstation, Arbete och kultur, i Norrköping. Till Tema Q :s ursprungliga kollegium räknades också museologen Erik Hofrén, som var adjungerad professor vid universitetet på halvtid och föreståndare för det Centrum för studier av det industriella kulturarvet, CSIK, som hade inrättats 1997. Det gjorde även den teoretiske filosofen Jens Cavallin, departementssekreterare vid Kulturdepartementet, som genomförde ett regeringsuppdrag om mediekoncentration placerad vid Linköpings universitet i Norrköping.

    I temats första budget på 1,7 miljoner ingick lönemedel för de två nya professurer som fakulteten hade tilldelat temat. I avvaktan på att dessa skulle tillsättas sparades en stor del av pengarna för att bidra till finansiering av framtida doktorander. En del användes för att på deltid låna in Kalle Bäck och Lasse Kvarnström från enheten för Historia vid Temainstitutionen i Linköping, för att hjälpa till med förberedelserna för professorstillsättningarna, forskningsinventeringar och ansökningar om externa forskningsanslag.

    Vid tillkomsten var Tema Q det nionde och, mätt i fakultetsanslag, minsta av filosofiska fakultetens karaktäristiska teman inrättade sedan starten 1980. År 2011 är Tema Q det till fakultetsanslaget största av de återstående fem officiella temana* med fakultetsmedel på cirka 14 miljoner och totala intäkter på 22. Verksamma vid temat enligt den senaste årsberättelsen var 3 administratörer, 7 professorer, 12 externfinansierade forskare, 14 doktorander och 9 affilierade forskare. Sedan den första disputationen 2006 har 23 doktorer utexaminerats. Cirka 400 publikationer i universitets publikationsdatabas har genererats av personer under deras anställningstid vid Tema Q. Miljön är den största för forskning om kulturens roll i samhället i Norden. Det handlar om en ganska dramatisk expansion.

    Hur gick det här till ? Jag ska försöka besvara frågan med hjälp av kommenterad krönika över märkesår i Tema Q :s utveckling.** Sedan 2002, det första riktiga verksamhetsåret, kan man i detalj följa utvecklingen i temats årsberättelser. Den innehållsliga utvecklingen av forskning och forskarutbildning vid Tema Q beskrivs översiktligt i de närmaste åtta avsnitten i denna bok. Det motiverar att jag lagt huvudvikten vid utvecklingen fram till 2002. Avslutningsvis gör jag några reflektioner över dynamiken i processen.

  • 160.
    Beckman, Svante
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Tema Kultur och samhälle – Tema Q.
    The Concept of Cultural Work2001Ingår i: Culture, Society and Market: the Swedish research seminar held at Sigtuna, January 24-25, 2000 / [ed] Folke Snickars, Stockholm: Kulturrådet , 2001, s. 117-142Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 161.
    Beckman, Svante
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Tema Kultur och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    The Nature of Artifacts2002Ingår i: Artifacts and artificial science / [ed] Bo Dahlbom, Svante Beckman, Göran B. Nilsson, Stockholm: Almqvist & Wiksell International , 2002, s. 45-92Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The modern world is an artificial world, a world of artifacts, but modern science is a science of nature. In this book we explore Herbert Simon's idea of a science of artifacts, of artificial science. In natural science we want to find out what the world is like. Artificial science is design-oriented. Artifacts inspire us to improvements. While nature is given, artifacts are made, and our interest in them is guided by our interest in making them and making them better. In three essays we examine the idea of an artificial science, the nature of artifacts, our artificial world, and the example of history as an artificial science.    

    We explore the role of technology in shaping our everyday lives, of engineering as world making, and the demands on such engineering to look beyond the mere functionality of technology to its larger social impact. We discuss the many varieties of artifacts, their relations to each other, and their role in defining our societies, our selves and our minds. We analyze the very idea of history and argue that the fundamental subject matter of history as an artificial science is perennial human problems and dilemmas.

  • 162.
    Beckman, Svante
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Tema Kultur och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Tidsandans krumbukter. Kartor över västerländsk värderingsterräng1983Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 163.
    Beckman, Svante
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Tema Kultur och samhälle.
    Utvecklingen hjältar. Om den innovativa individen i utvecklingstänkandet1990Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 164.
    Beckman, Svante
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Tema Kultur och samhälle – Tema Q.
    Utvecklingstendenser i nutida kulturarv2005Ingår i: Kulturarvens dynamik: det institutionaliserade kulturarvets förändringar / [ed] Peter Aronsson & Magdalena Hillström, Linköping: Linköpings universitet , 2005, s. 328-340Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I augusti 2004 arrangerade Tema Kultur och Samhälle (Tema Q) en nationell konferens under rubriken Kulturarvens dynamik: Det institutionaliserade kulturarvets förändringar. Konferensen syftade i främsta rummet till att lägga grunden för en nationell forskningsöversikt över ett växande akademiskt fält: forskning om kulturarv och historiebruk. Medan en sådan översikt i 1990-talets början inte hade tagit lång tid i anspråk är situationen en bit in på det nya seklet en annan. Idag är många forskare inom skilda discipliner eller tvärvetenskapliga miljöer sysselsatta med frågeställningar som kretsar kring den sammanvävda relationen mellan konstruktionen och användningen av historia. Föreliggande antologi innehåller artiklar skrivna av konferensens deltagare. Vår förhoppning är att den kan fungera dels som en introduktion till den nationella kulturarvs- och historiebruksforskningen, dels som en utgångspunkt för diskussioner om vilka viktiga frågor som ännu inte har blivit ställda.

    Konferensen Kulturarvens dynamik: Det institutionaliserade kulturarvets förändringar arrangerades i samråd med Museivetenskapliga rådet och finansierades av Riksbankens Jubileumsfond. Härmed fångade den också upp viktiga initiativ som tagits för att utveckla och fördjupa forskningen kring kulturarv och historiebruk. Vid Linköpings universitet har tematisk och tvärvetenskaplig forskning om kulturarv bedrivits sedan ett femtontal år, bland annat inom det av Forskningsrådsnämnden finansierade projektet ”Modernisering och kulturarv”. Tillkomsten av Tema Kultur och samhälle (Tema Q) har inneburit att kulturarvsforskningen vid Linköpings universitet har förstärkts. Museivetenskapliga rådet har under en lång tid strävat efter att få till stånd en bred institutionshistorik över museerna, och på andra sätt försökt stimulera museivetenskaplig forskning. Riksbankens Jubileumsfond, slutligen, har på olika sätt försökt främja forskning om kulturarv och museer, bland annat genom konferensen Kulturarvet, museerna och forskningen, som genomfördes i samarbete med Forskningsrådsnämnden och Tema Teknik och social förändring 1997.

  • 165.
    Beckman, Svante
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Tema Kultur och samhälle.
    Vad alla är ute efter för egen del1994Ingår i: Forskning och framsteg, ISSN 0015-7937, Vol. 29, nr 2, s. 30-31Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Artikeln presenterar teorin att människans motivationssystem styrs av grundläggande motsättningar mellan strävan efter integritet och symbios å ena sisan och mellan trygghet och frihet å den andra.

  • 166.
    Beckman, Svante
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Tema Kultur och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Vad vill staten med kulturarvet?1998Ingår i: Kulturarvets natur / [ed] Annika Alzén och Johan Hedrén, Stehag: B. Östlings bokförlag , 1998, s. 13-49Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 167.
    Beckman, Svante
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Tema Kultur och samhälle.
    Vem är det som röker?1988Ingår i: Forskning och framsteg, ISSN 0015-7937, Vol. 23, nr 3, s. 20-21Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 168.
    Beckman, Svante
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Tema Kultur och samhälle.
    Vilja, bruka, råka, mäste1989Ingår i: Forskning och framsteg, ISSN 0015-7937, Vol. 24, nr 3, s. 24-25Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Artikeln visar hur vår grundläggande förståelse av handlandet karaktär baseras på klassificerang av det som viljestyrt, tvingande, slumpmässigt eller vanemässigt.

  • 169.
    Beckman, Svante
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Tema Kultur och samhälle.
    Vilka är vägarna till kunskap?1992Ingår i: Forskning och framsteg, ISSN 0015-7937, Vol. 27, nr 3, s. 52-53Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Artikeln framlägger teorin att individens kunskapsbestånd härrör ur fyra huvudkällor: hörsägen, erfarenhet, beräkning och medfödd kunskap.

  • 170.
    Beckman, Svante
    et al.
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Tema Kultur och samhälle.
    Anshelm, Jonas
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring.
    Modernisering - det instrumentella förnuftets seger1995Ingår i: I tider av uppbrott. Värderingar och värderingsförhållanden i det moderna samhället., Stockholm: Brutus Ösltlings förlag , 1995, s. 96-123Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

       

  • 171.
    Beckman, Svante
    et al.
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Tema Kultur och samhälle – Tema Q.
    Hillström, Magdalena
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Tema Kultur och samhälle – Tema Q.
    Museets självbilder2003Ingår i: Museer och framtidstro / [ed] Lennart Palmqvist, Svante Beckman, Stockholm: Carlssons , 2003, 1, s. 246-270Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Museiprojektet Framtidstro möjliggjorde för museerna att ge ett eget innehåll o en egen gestaltning av temat. Denna studie av projektet har som utgångspunkt att en jämförelse o analys av de olika utställningarna skulle kunna spegla museernas självbild.

  • 172.
    Beckman, Svante
    et al.
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Tema Kultur och samhälle.
    Hillström, Magdalena
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Tema Kultur och samhälle.
    Museiväsendets väsen2001Ingår i: Tvärsnitt, ISSN 0348-7997, Vol. 23, nr 4, s. 32-43Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 173.
    Beckman, Svante
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Tema Kultur och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Månsson, StenSweCult/Statens Kulturråd.
    KulturSverige 2009: Problemanalys och statistik2008Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Det svenska kulturpolitiska observatoriet, SweCult, presenterar här den första utgåvan av KulturSverige. Boken kombinerar en aktuell statistisk beskrivning av svensk kultur och kulturpolitik med ett 30-tal artiklar av forskare och experter som behandlar centrala problem och utvecklingsdrag på kulturområdet. Den vänder sig till alla med intresse för kulturpolitik och samtida förhållanden på kulturområdet.

    SweCult, Swedish Cultural Policy Research Observatory, är en nationell centrumbildning vid Linköpings universitet. I styrelsen sitter forskare från större svenska universitetsmiljöer, som sysslar med kulturpolitiskt relevant forskning, och personer med erfarenhet från arbete inom och med kultursektorn. Basfinansieringen kommer från Riksbankens jubileumsfond och Linköpings universitet. Målet är att öka tillgängligheten till kunskaper om kultur och kulturpolitik, att främja samverkan mellan kultursektorn och forskningen, att stimulera till ökad forskning på området och att bidra till att bygga upp svenska och internationella nätverk av forskare. Kulturpolitiska observatorier med liknande uppgifter har under det senaste decenniet etablerats på många platser i världen.

  • 174.
    Beckman, Svante
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Tema Kultur och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Nilsson, Göran B
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Dahlbom, Bo
    Informatik Göteborgs universitet.
    Artifacts and Artificial Science2002Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    In the Spring of 1968, Herbert Simon gave a series of lectures at Massachusetts Institute of Technology, introducing his idea of a science of the artificial. “The world we live in today is much more a man-made, or artificial, world than it is a natural world,” he began to say, but modern science is a science of nature. “Natural science is knowledge about natural objects and phenomena. We ask whether there cannot also be “artificial” science–knowledge about artificial objects and phenomena.” He then set out to sketch a program for a general science of the artificial, defining it as a science of design: While the natural sciences are interested in how things are, the sciences of the artificial are concerned with how things might be–with design.

    The lectures were published in a book, The Sciences of the Artificial (MIT Press 1969), which became widely read, much admired and discussed. But readers were intrigued by the details, not by the general program. The idea of a science of the artificial simply never caught on. Simon made occasional attempts to revive it, but without the idea receiving any real attention.

    In 1993 we decided to try to correct this and launched a small project, sponsored by the Swedish Council for Planning and Coordination of Research, to advance the idea of a science of the artificial, beyond Simon’s original program. This book is a first contribution in this direction. In three essays, we discuss the idea of an artificial science, the more general issue of the nature of artifacts and our artificial world, and finally, the particular example of history as an artificial science. Some of these ideas were presented already in December 1994, at a seminar in Stockholm organized by the Council. We are grateful to the Council for its support and to the participants at the seminar for comments, criticism, and ideas.

     

  • 175.
    Beckman, Svante
    et al.
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Tema Kultur och samhälle – Tema Q.
    Palmqvist, Lennart
    Historia Stockholms universitet.
    Museer och framtidstro2003 (uppl. 1)Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Museiprojektet Framtidstro möjliggjorde för museerna att ge ett eget innehåll o en egen gestaltning av temat. Denna studie av projektet har som utgångspunkt att en jämförelse o analys av de olika utställningarna skulle kunna spegla museernas självbild.

  • 176.
    Benner, Mats
    et al.
    FPI Lund University.
    Sandström, Ulf
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Tema Kultur och samhälle.
    Institutionalizing the triple helix: Research funding and norms in the academic system2000Ingår i: Research Policy, ISSN 0048-7333, E-ISSN 1873-7625, Vol. 29, nr 2, s. 291-301Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    What are the institutional mechanisms that enable or hinder the development of new forms of knowledge production? This issue has been slightly neglected in the discussion of the "triple helix". To redress this shortcoming, the authors suggest an institutionalist complement to the triple helix model. The article analyzes the institutional regulation of academic research, with a special emphasis on how norms in the academic system are constituted via research funding. It is argued that funding is a key mechanism of change in the norm system since its reward structure influences the performance and evaluation of research. The empirical analysis is based on the public financing of technical research in Sweden, with comparisons made with other countries. The structure of research funding has been reformed in all the countries studied. In addition to continuing recognition for scientific merit, the reforms have had the effect of emphasizing the commercial potential and the societal relevance of the research supported. The two dominant models of research funding, an intra-academic model and a top-down interventionist model, seem to be replaced partly with a catalytic one. However, there are counteracting tendencies. Some agencies still reproduce a model of reputational control and a collegial orientation among researchers. It is concluded, therefore, that the forces of change and continuity are engaged in a process of negotiation about the normative regulation of academic research.

  • 177.
    Bentz, Emma
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Tema Kultur och samhälle – Tema Q. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Raffler, Marlies
    Institut für Geschichte; Geisteswissenschaftliche Fakultät der Karl-Franzens-Universität Graz.
    National Museums in Austria2011Ingår i: Building National Museums in Europe 1750–2010: Conference proceedings from EuNaMus, European National Museums: Identity Politics, the Uses of the Past and the European Citizen, Bologna 28-30 April 2011. EuNaMus Report No. 1 / [ed] Peter Aronsson & Gabriella Elgenius, Linköping: Linköping University Electronic Press, 2011, s. 21-46Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The nineteenth and twentieth centuries saw much of the nation-making and museum creation discussed in this paper, Austria underwent a whole spectrum of constitutions: monarchy, republic, autocracy and part of a totalitarian state and then again, since the ten years spanning 1945-1955, a republic. This dramatic history is also reflected in the changing borders of Austria – from a geographically extensive mosaic of the Habsburg Monarchy (as a Vielvölkerstaat; a multinational realm) to today’s Austria that is made up by nine federal states with approximately 8,4 million inhabitants in total. Thus, an important question concerns what the term ‘national’ may refer to in the specific case of Austria.

    Turning to developments in the museum sphere, the period of the Austrian Empire (1804- 1867) and the Austro-Hungarian Empire (1867-1918) – especially in the Vormärz - was marked by royal initiatives regarding existing collections. A process of centralizing and ordering collections, that hitherto had been dispersed, began and thus it was only now that these began to be regarded as entities. In the imperial city of Vienna, splendid buildings were constructed to host these collections during the second half of the century, e.g. the “twin museums” Kunsthistorisches Museum (KM, Museum of Art History) and Naturhistorisches Museum (NM, Museum of Natural History), emerging from the imperial collections. However, the two museums were never described as ‘national’, since the Vielvölkerstaat had to represent all peoples. The same can be said about the Austrian Museum für Volkskunde (The Austrian Museum of Folk Life and Art), inaugurated in 1894.

    Outside Vienna, a number of regional/provincial museums were founded; the Joanneum in Graz/Styria (1811) being perhaps the most prominent example. The Joanneum serves as a case study, highlighting topics such as the development of a national and regional identity and private initiatives in the museum sphere. The question of the relation between region and nation, what is centre and what is periphery is important in this context. According to Raffler, these museums were Janus-faced, being both cosmopolitan and regional as the museums presented both history of humanity and nationally specific knowledge (Raffler 2007: 344f).

    With the disintegration of the Habsburgian monarchy, museums became state-owned. Often characterized as a time of crisis, a new self-image and identity had to be invented. The term ‘Austria’ was however, regarded with scepticism since it hitherto primarily had been associated with the dynasty of the Habsburgs. Rituals and festivities rooted in the empire had to be replaced and attempts were made to promote music as the factor that made the geographically highlyshrunken Austria into a world nation (Mattl 1995). The period also included art restoration claims, posed by former members of the multinational realm.

    During NS-rule, megalomaniac projects included new museums, here exemplified with plans for (but never completed) Fuehrer-museums in Linz and Vienna. Austria’s role during this period of fascism has been much disputed, affecting later plans and discussions for museum projects dealing with this period: Austria as a victim vs. Austria as willing partner? Further post-war discussions on identity include the status assigned with the signing of the state treaty in 1955 that has been endlessly celebrated; and the constructing of a tale of new beginnings forming a unifying national symbol and stepping stone for new national myths.

    In this paper, the question of the existence of an Austrian national museum, focusing on twentieth century history, is addressed by highlighting recent discussions surrounding the plans for a Haus der Geschichte (House of History). Until today, it is – interestingly enough – the Heeresgeschichtliches Museum (The Museum of Military History) that presents the most complete history of Austria, although ending with the end of WWII. Since the late 1990s, various proposals for a new museum have been made and the project has been intensely debated among politicians and historians. Still today, no consensus exists regarding exactly what to exhibit and why; neither is the question of where (in Vienna) such a museum should be located settled. The debates are interesting since they reveal the still-existing tensions regarding how to tackle and present central topics such as the Ständestaat (authoritarian rule 1934-38), the Austrian civil war, the Anschluß and Austria’s role during the NS-reign. Many historians fear a political instrumentalization and a toosmooth version of the violent past that constitutes one aspect of Austrian twentieth century history. Finally, Marlies Raffler has put forward an interesting thought: could it be that an Austrian national museum is equal to the sum of existing Landesmuseen (i.e. museums located in the federal states of Austria), together making up a kind of ‘disloziertes Nationalmuseum’ (dislocated Nationalmuseum) today?

  • 178.
    Bjurström, Erling
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Tema Kultur och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    1968 som minnespolitik2012Ingår i: Aktuel forskning ved Institut for Litteratur, Kultur og Medier, ISSN 1903-5705, s. 1-11Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    1968 är ett mytomspunnet år. Håller man sig till 1900-talet är det få årtal som kan konkurrera med 1968 i fråga om symbolisk laddning och dragningskraft. Denna dragningskraft utövar det även på omkringliggande årtal: i dag står 1968 mer för en epok än ett årtal. När denna epok börjar och slutar är oklart, men att den kulminerade 1968 råder det, så vitt jag kan bedöma, stor enighet om. 1968 betraktas allmänt som kulmen på en våg av ungdomsprotester, kravaller, mobilisering, livsstilsexperiment, en politisk vänstervåg, galna upptåg och framväxten av ett specifikt generationsmedvetande. Det är framför allt som generationsmarkör 1968 har skrivit in sig i historien

  • 179.
    Bjurström, Erling
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Tema Kultur och samhälle – Tema Q.
    Andreas Häger Religion, rock och pluralism. En religionssociologisk studie av kristen diskurs om rockmusik (Religion, rock and pluralism: A study of Christian discourse on rock music from a sociology of religion perspective). Review.2000Ingår i: Young - Nordic Journal of Youth Research, ISSN 1103-3088, E-ISSN 1741-3222, Vol. 8, nr 4, s. 58-61Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 180.
    Bjurström, Erling
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Tema Kultur och samhälle.
    Att leva och dö av medier1989Ingår i: Örnbladet, ISSN 0284-4524, nr 4, s. 10-11Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 181.
    Bjurström, Erling
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Tema Kultur och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Baby you can drive my car. Bilen och motorcykeln som könskultur1995Ingår i: Om unga män. Identitet, kultur och livsvillkor / [ed] Göran Bolin & Karin Lövgren, Lund: Studentlitteratur , 1995, s. 217-239Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 182.
    Bjurström, Erling
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Tema Kultur och samhälle.
    Bakom köpcentrumets kulisser2001Ingår i: Passager. Medier och kultur i ett köpcentrum / [ed] Karin Becker: Bjurström, Erling ;Fornäs, Johan och Ganetz, Hillevi, Nora: Nya Doxa , 2001, s. 101-129Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Vart man än vänder sig omges man idag av medier, inte minst i ett köpcentrum  gratistidningar, affischer, tv-monitorer, musik, telefoner För att kunna säga något väsentligt om medierna i ett nutida konsumtionsrum är det också nödvändigt att analysera själva ramen, köpcentrumet. I antologin Passager besvaras bl a frågor om vad ortens berömda fotbollslag har där att göra, varför bänkarna hela tiden flyttar på sig, vad ett köpcentrum egentligen kostar, hur gränsen dras mellan vi och dom, varför det aldrig är vinter där. Det handlar om ägandeförhållanden och yttrandefrihet, ljudlandskapets geografi, postmodern arkitektur med historiska rötter, kampen mellan offentlig konst och reklamskyltning, shopping i cyberrymden, människor som älskar eller hatar sitt centrum och om hur hela köpcentrumet kan ses som ett enormt medium.

  • 183.
    Bjurström, Erling
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Tema Kultur och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Barn och TV-reklam. En introduktion till forskningen om TV-reklamens påverkan på barn1994Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 184.
    Bjurström, Erling
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Tema Kultur och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Bildning och demokrati2013Ingår i: Bildning och demokrati: nya vägar i det svenska folkbildningslandskapet / [ed] Erling Bjurström & Tobias Harding, Stockholm: Carlsson Bokförlag, 2013, 1, s. 11-119Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Hur bildning och demokrati förhåller sig till varandra i dagens folkbildningsarbete utgör själva hjärtpunkten i denna antologi. Redan under 1800-talet vävdes dåtida moderna idéer om bildning och demokrati samman här i landet  och blev en folklig angeläget i samband med att folkbildningsrörelsen då växte fram. I förlängningen kan man säga att den allmänna rösträtten infördes. Därefter var bildning och demokrati något av en byggsten i samhället. Idag är dock situationen en annan  samhället är något annat. Olika yttringar av elitistiska och egalitära synsätt finns, tekniken betyder konsekvenser. I fem kapitel tar forskarna/skribenterna upp 1. Bildning  och demokrati, 2. Föreningslivet och demokratin, 3. I folkbildningens gränsland, 4. ABF och det partipolitiska folkbildningsarbetets funktioner samt 5. Bildning och demokrati i omvandling.

  • 185.
    Bjurström, Erling
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Tema Kultur och samhälle.
    Böcker om vardagsliv1988Ingår i: Uppväxtvillkor, ISSN 0282-2687, nr 1, s. 59-65Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 186.
    Bjurström, Erling
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Tema Kultur och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Children and Television Advertising: A Critical Study of International Research Concerning the Effects of TV-commercials on Children1994Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 187.
    Bjurström, Erling
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Tema Kultur och samhälle.
    Consumer Socialization2000Ingår i: With the Eyes of a Child, London: Food Advertising Unit , 2000, s. 44-56Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

            

  • 188.
    Bjurström, Erling
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Tema Kultur och samhälle.
    Consumer Socialization: How Do Children Become Consumers?2003Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 189.
    Bjurström, Erling
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Tema Kultur och samhälle.
    Cultural policy and the meaning of modern and post-modern taste, with concluding remarks on the case of Sweden2008Ingår i: The International Journal of Cultural Policy, ISSN 1028-6632, E-ISSN 1477-2833, Vol. 14, nr 1, s. 65-78Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 190.
    Bjurström, Erling
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Tema Kultur och samhälle.
    De professionellas intåg1991Ingår i: Uppväxtvillkor, ISSN 0282-2687, nr 1, s. 16-25Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 191.
    Bjurström, Erling
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Tema Kultur och samhälle – Tema Q.
    Deena Weinstein: Heavy Metal1995Ingår i: Young : Nordic journal of youth research, ISSN 1103-3088, Vol. 3, nr 4, s. 74-76Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 192.
    Bjurström, Erling
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Tema Kultur och samhälle.
    Delaktighet kan inte skapas uppifrån - intervju med Paul Willis1989Ingår i: Uppväxtvillkor, ISSN 0282-2687, nr 2, s. 53-61Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 193.
    Bjurström, Erling
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Tema Kultur och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Den moderna ungdomspolitiken och ungdomars fritidskulturer1998Ingår i: Fritid i ny tid / [ed] Olle Zetterberg, Stockholm: Sober Förlag , 1998, s. 67-98Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 194.
    Bjurström, Erling
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Tema Kultur och samhälle – Tema Q. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Det moderna smakspelet: Tid, smak, mode2016 (uppl. 1)Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Mot slutet av 1600-talet växte det fram ett nytt modernt sätt att se på och förhålla sig till smak. Detta är författarens utgångspunkt för förståelsen av det moderna smakspelet, vars utveckling och omvandlingar följs upp från 1700-talet fram till nutiden. Smaken analyseras från denna utgångspunkt som ett spel, vars föränderliga regler kartläggs och ställs i relation till det mänskliga omdömet och förståelsen av mänsklig praxis. Boken består av tre delar, en inledande essä kring tid, rytm och estetik, en omfattande mittdel där smakspelet dissekeras ur en rad olika infallsvinklar och en avslutande essä där en unik händelse i modets historia analyseras: när hattmodet gick i graven som mass- och konfektionsmode på 1960-talet. 

  • 195.
    Bjurström, Erling
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Tema Kultur och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Det moderna som tradition. Ungdomskulturforskningens utveckling och problem1994Ingår i: Ungdomsforskning - kritik, reflektioner och framtida möjligheter / [ed] Thomas Öhlund & Göran Bolin, Stockholm: Ungdomskultur vid Stockholms universitet , 1994, s. 13-33Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 196.
    Bjurström, Erling
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Tema Kultur och samhälle.
    Det paradoxala kulturmötet1991Ingår i: R o L. Religion och livsfrågor, ISSN 0347-2159, Vol. 24, nr 91:3, s. 10-11Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 197.
    Bjurström, Erling
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Tema Kultur och samhälle.
    Filmens ungdomsrebell - från Vild Ungdom till Mad Max1992Ingår i: Tusen och en film : filmpedagogisk tidskrift, ISSN 1100-357X, nr 2Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 198.
    Bjurström, Erling
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Tema Kultur och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Forskning om invandrarungdom1991Ingår i: Olika men ändå lika : om invandrarungdomar i det mångkulturella Sverige: betänkande / av Ungdomskommittén, Stockholm: Allmänna förlaget , 1991, s. 16-150Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 199.
    Bjurström, Erling
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Tema Kultur och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Framtida ungdomsforskning i Sverige1989Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 200.
    Bjurström, Erling
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Tema Kultur och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Fritidens rum: Topografiska perspektiv på ungdomars fritidssocialisation och ungdomspolitiken2011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Huvudtemat för den här skriften är fritidens topografi och spatialisering – eller uttryckt på ett mer vardagligt sätt: fritidens terräng och förrumsligande. Topografi handlar om beskrivningar av terrängförhållanden, platser eller områden och själva ordet härstammar från grekiskans topos (plats) och graphein (skriva eller beskriva). Termen spatial är synonym med rumslig och refererar till rumsliga egenskaper: följaktligen kan spatialisering förstås som att förrumsliga eller rumsliggöra något (i analogi med hur något förkroppsligas). Rum är dock inget entydigt begrepp. Och det finns inte heller någon etablerad vokabulär eller terminologi för att beskriva eller analysera det som jag här betecknar som socialisationens och ungdomspolitikens topografi.

1234567 151 - 200 av 873
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf