liu.seSök publikationer i DiVA
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234 151 - 163 av 163
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 151.
    Wittberg, Emanuel
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Institutet för analytisk sociologi, IAS. Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Centrum för kommunstrategiska studier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Fazekas, Mihály
    Department of Public Policy, Central European University, Vienna, Austria.
    Firm performance, imperfect competition, and corruption risks in procurement: evidence from Swedish municipalities2023Ingår i: Public Choice, ISSN 0048-5829, E-ISSN 1573-7101Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Previous research has shown that corruption risks may distort market incentives in high-risk contexts. However, there is a dearth of evidence on the potential impact of corruption in settings characterized by low corruption and high-quality institutions. Against that background, this paper delves deeper into the alleged consequences of corruption by examining the link between corruption risks in public procurement and the profitability of firms in the Swedish construction industry. We introduce a novel measure of corruption risk based on the share of single bidder contracts that a firm has won. Validity analysis confirms that our measure is correlated with an alternative corruption measure and local tender winners. Our results reveal that firms that win many single bidder contracts have higher profitability than other firms in the sector: 10 percentage points higher single bidding rate firms have a 0.2–0.6-percentage-point higher sales margin. The findings underscore that public procurement corruption risks distort markets and economic incentives, and that this risk is present even in low-corruption contexts such as in Sweden.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 152.
    Wänström, Johan
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier – CKS. Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Centrum för kommunstrategiska studier.
    Bortom starke man2017Ingår i: Att äga framtiden: perspektiv på kommunal utveckling / [ed] Josefina Syssner, Sören Häggroth, Ulf Ramberg, Linköping: Linköpings universitet , 2017, s. 97-103Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 153.
    Wänström, Johan
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Centrum för kommunstrategiska studier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Ledande kommunala och regionalaföreträdares upplevelser av arbetet på strategiska råd om regional utveckling2021Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Under den senare halvan av 2010-talet bildades många nya regioner i Sverige, vilka bland annat har till uppgift att samordna det regionala utvecklingsarbetet i länen. Regionerna förväntas samverka med kommunerna i det arbetet. Detta sker bland annat på möten där kommunstyrelseordföranden, regionstyrelseordföranden, kommundirektörer och regiondirektörer diskuterar regional utveckling – vilket i den här studien går under beteckningen strategiska råd. Syftet med den här rapporten är dels att beskriva hur ledande kommunala och regionala företrädare upplever arbetet på de strategiska råden på ett övergripande plan, dels att analysera de upplevelserna i kontexten av den historiskt grundade praxis, de statliga regleringar samt de intressen och perspektiv som omgärdar kommunernas och regionernas samverkan i det regionala utvecklingsarbetet. Djupintervjuer har genomförts med 25 ledande kommunala och regionala företrädare i tre län.

    Studien har genererat tre övergripande slutsatser i relation till de ledande kommunala företrädarnas engagemang på de strategiska råden. För det första har de kommunala företrädarna en varierande förmåga och/eller vilja att särskilja ett regionalt utvecklingsperspektiv (top-down) från ett kommunalt utvecklingsperspektiv (bottom-up). För det andra upplever många kommunala företrädare att de har svårt att relatera till vissa regionala utvecklingsfrågor – frågor som kan uppfattas som abstrakta utifrån deras kommunala perspektiv. Detta medför i sin tur, för det tredje, att de kommunala företrädarna uppfattar att det är svårt att ta med sig samma frågor tillbaka till sin egen kommun och arbeta med dem där.

    I studien framkommer det därutöver fem slutsatser kopplade till upplevelsen av hur väl arbetet på de strategiska råden fungerar. Höga förväntningar på hur väl samarbetet mellan kommunerna och regionerna borde kunna fungera verkar ha en negativ påverkan på hur de regionala och framförallt kommunala företrädarna upplevde att arbetet på de strategiska råden fungerar. Upplevelsen av ett delägarskap i det arbete som bedrivs på de strategiska råden samt ett fokus på frågor som uppfattas som konkreta och viktiga för kommunernas egen utveckling framstår som viktiga för en positiv upplevelse av arbetet på samma råd. Hur man hanterar mellankommunala frågor i länet verkar också vara viktigt i det här sammanhanget. De egenskaper och inte minst de erfarenheter som de enskilda individerna tar med sig till de strategiska råden framstår avslutningsvis också som viktiga för hur väl man upplever att arbetet på de här strategiska råden fungerar.

    I den avslutande diskussionen konstateras att regionernas ansvar och roll i det regionala utvecklingsarbetet sannolikt försvåras av att de kommunala företrädarna ofta uppehåller sig vid ett kommunalt perspektiv med påföljande kommunala intressen snarare än ett renodlat regionalt perspektiv på utvecklingen i länet. Det här ska emellertid inte ses som ett tecken på att de kommunala företrädarna agerar felaktigt i arbetet på de strategiska råden – deras demokratiska mandat och legitimitet är grundad i den kommunala demokratin med påföljande kommunala perspektiv och intressen. Det huvudsakliga problemet verkar istället vara att den roll- och ansvarsfördelning som anges i den statliga regleringen av det regionala utvecklingsarbetet inte överensstämmer fullt ut med de olika och emellanåt motstridiga perspektiv och intressen som präglar kommunernas och regionernas samverkan kring regional utveckling.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (png)
    presentationsbild
  • 154.
    Wänström, Johan
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Centrum för kommunstrategiska studier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Lokalt politiskt handlingsutrymme - grunden i det kommunala självstyret2022Ingår i: Självstyrelse - värd att värna? / [ed] Bo Per Larsson, Stockholm: Sveriges kommuner och regioner , 2022, Vol. Sidorna 66-83, s. 66-83Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Under de senaste åren har 100 år av demokrati firats i bland annat många kommuner och regioner runt om i Sverige. Inte minst har många pionjärer inom demokratin hyllats. I retoriken kring 100-årsfirandet kan det framstå som om värnandet av en stark demokrati står över alla andra värden i samhället. Men är så verkligen fallet i praktiken? I den här texten ligger fokus på tillståndet för den lokala demokratin. Hur har den lokala demokratin i sig utvecklats de senaste 100 åren och vart är den på väg? Den frågan är starkt kopplat till det kommunala självstyret och står i fokus för det här kapitlet. I texten diskuteras tre stora övergripande förändringar som har haft stor påverkan på hur den kommunala demokratin har utvecklats och som i olika omfattning kan förväntas fortsätta påverka det kommunala självstyret och därmed den kommunala demokratin framöver.

  • 155.
    Wänström, Johan
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Centrum för kommunstrategiska studier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Politisk styrning i små kommuner: Samma mönster som i stora?2022Ingår i: Statsvetenskaplig Tidskrift, ISSN 0039-0747, Vol. 124, nr 2, s. 541-560Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Municipal size is one of the crucial institutional aspects of local politics. However, hitherto most Swedish studies have examined the political steering in large municipalities. The understanding of the conditions and the steering ideals that exists in small municipalities are important when discussing the need for policy reforms affecting the municipal sector. This exploratory study examines whether there is a reason to believe that political steering in small municipalities differs from that in large municipalities. In the study leading representatives in three small municipalities describe how micro-management has been the common practice in their municipalities for a long period of time. If this result is confirmed by other studies, it is thus possible that the NPM-influenced management ideas, which often are assumed to have had a far-reaching impact on Swedish municipalities, have not yet gained a firm foothold in small Swedish municipalities.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 156.
    Wänström, Johan
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Centrum för kommunstrategiska studier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Uppdraget som KSO och RSO: en enkätstudie om innehållet i uppdraget, arbetsmiljön och behov av utveckling2021Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Studien bygger på en enkät som skickades ut till samtliga Kommunstyrelseordförande (KSO) och Regionstyrelseordförande (RSO) under hösten 2020. De huvudsakliga övergripande resultaten från studien är:

    • En stor majoritet av alla KSO lägger under en genomsnittlig vecka minst 50 timmar på sitt uppdrag. Antalet timmar som avsätts till uppdraget ökar med kommunstorleken.
    • Män och kvinnor lägger lika mycket tid på KSO-uppdraget. Acceptansen för den höga arbetsbelastningen är dock något högre bland män.
    • Erfarenheten från KSO-uppdraget spelar däremot ingen roll för hur mycket tid man lägger på uppdraget.
    • Det är mer vanligt förekommande att bli utsatt för hat, hot eller våld inom ramen för uppdraget i stora kommuner. Däremot verkar det som att följderna av att bli utsatt för hat, hot eller våld inom uppdraget är mer påtagliga i små kommuner.   
    • KSO i stora kommuner träffar andra politiker från den egna kommunen betydligt oftare än vad KSO i små kommuner gör. Att vara KSO i en liten kommun framstår som mer ensamt och utsatt.
    • KSO i stora kommuner träffar media betydligt oftare än KSO i små kommuner.
    • Kommunstorleken har däremot ingen betydelse för hur ofta man upplever stress i uppdraget. I det avseendet är erfarenhet från uppdraget en mycket viktigare variabel – erfarna KSO upplever betydligt mindre stress än de KSO som är nyare i uppdraget.
    • Erfarenheten från uppdraget påverkar också efterfrågan på utbildning och utveckling. Det är framför allt de som är relativt nya som KSO som efterfrågar olika former av utbildningar. Störst efterfrågan är det på utbildningar om ”Styrning och ledning” tätt följt av ”Att ta ett kommunalt helhetsansvar”, ”Ekonomi” och ”Ledarskap”.  
    • Att leda ett minoritetsstyre är inte förknippat med mer stress. Däremot träffar en KSO i ett minoritetsstyre företrädare för oppositionen oftare än vad en KSO som leder ett majoritetsstyre gör.
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (png)
    presentationsbild
  • 157.
    Wänström, Johan
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Centrum för kommunstrategiska studier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Hermelin, Brita
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Centrum för kommunstrategiska studier.
    Att skapa ändamålsenlig samverkan: Samrådsstrukturer med region och kommuner2022Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Genom den här rapporten presenteras en forskningsstudie om samverkan med utgångspunkt i samverkansstrukturer mellan region och kommuner. Det är samverkansstrukturerna för den högsta politiska och administrativa ledningen för regionen och kommunerna som studerats. Målet har varit att samla och överföra lärdomar från den intensiva samverkan som skedde under perioden för Covid-19-pandemin till den samverkan som sker mellan regionen och kommunerna i Östergötland även under mer normala perioder. Den här studien är sålunda inte en studie av krishantering. Studien har samlat in empiriskt material genom intervjuer med och enkätsvar från de som deltar i de studerade samverkansstrukturerna. Samtidigt som studien berörde samverkan generellt med avseende på de studerade strukturerna riktades ett specifikt fokus mot det ökade behovet av samverkan mellan region och kommuner kopplat till lagen om regionalt utvecklingsansvar (2010:630). Denna lag tillskriver regionerna ett ansvar för att samordna det regionala utvecklingsarbetet där kommunerna förväntas vara en viktig aktör. Det insamlade empiriska materialet analyseras utifrån perspektiv som utgår från modeller för nätverksstyrning och samverkan. Vidare utgör regionbildningen och vad detta innebär för formering av det regionala utvecklingsansvaret en viktig bakgrund för analysen.

    Studiens resultat visar att man i grunden värnar samrådsstukturerna och organiseringen för dessa men samtidigt är osäker på dess former – hur samråden förväntas fungera i praktiken. Den intensiva samverkan som skett under perioden för Covid-19 har gynnat tilliten och även gett grund till reflektioner över vad samverkansstrukturerna är och ska vara. Genom analysen blir det emellertid tydligt att hantering av regionala utvecklingsfrågor i grunden skiljer sig från hantering av en Covid-19 pandemi. Arbetet med att hantera pandemin berörde länets hela geografi på ett sätt som inte alltid är tydligt i det regionala utvecklingsarbetet. Pandemihanteringen satte därutöver specifika verksamheter i fokus och krävde en hantering av frågor med relativt korta tidshorisonter på ett sätt som även det är relativt ovanligt i det regionala utvecklingsarbetet. Det är därför svårt att överföra erfarenheterna från perioden för pandemin till det reguljära regionala utvecklingsarbetet.

    I slutsatserna diskuteras de generella strukturella villkoren för regionernas och kommunernas samverkan. I det sammanhanget är det viktigt att särskilja formerna för samverkan – dvs. ”hur” det ska ske – och innehållet för samverkan – dvs. ”vad” som ska omfattas i gemensamma dialoger. Vidare förutsätter en väl fungerande samverkan att de regionala och kommunala aktörer som samverkar i de här strukturerna har en legitimitet grundad i den egna organisationens intressen. En gemensam utveckling av samverkansstrukturer behöver alltid byggas på en ömsesidig förståelse för varandras förutsättningar. För vår studie kan vi identifiera att den intensiva samverkan som skedde under pandemin är till stöd för att förstärka sådana förutsättningar, dvs. såväl ömsesidig förståelse som legitimitet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (png)
    presentationsbild
  • 158.
    Wänström, Johan
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Centrum för kommunstrategiska studier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Johansson, Kevin
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Centrum för kommunstrategiska studier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Lokala mediers bidrag till den lokala demokratin: Omfattningen på tidningars och SVT:s bevakning av kommunal och regional politik2023Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    En välfungerande representativ demokrati förutsätter att väljarna har tillgång till information om politiska processer och det politiska beslutsfattandet. I en tidigare studie om lokala medier i den lokala demokratin, som även den genomfördes vid Centrum för kommunstrategiska studier (Rita Kostet & Wänström 2022), framkom att traditionella medier i Östergötland – såsom lokala public service, men framför allt lokala tidningar – är bättre på att förmedla den sortens information än lokala Facebookgrupper och kommunernas egna informationskanaler. Föreliggande studie har ett annat fokus. Den uppmärksammar Sveriges Televisions (SVT:s) och lokala tidningars bevakning av lokal politik i fyra regioner. Syftet med studien är huvudsakligen deskriptivt, nämligen att studera omfattningen av nyhetsinslag och artiklar i SVT:s och lokala tidningars bevakning av den kommunala och regionala politiken.

    Studien utgörs av en kvantitativ innehållsanalys av samtliga artiklar i fem lokala tidningar och nyhetsinslagen i fyra lokala nyhetssändningar i östra Götaland och Svealand under fyra veckor hösten 2022. Resultatet visar på stora variationer i mängden inslag och artiklar om det kommunala, men också om det regionala, beslutsfattandet som publiceras i lokala tidningar och i de längsta lokala nyhetssändningarna på SVT. För varje inslag om kommunal politik i SVT:s längsta lokala nyhetssändning publicerades det 97 artiklar om kommunal politik i den lokala tidningen. Skillnaderna i omfattning på bevakning var mindre för den regionala politiken, men även på detta område publicerades det betydligt mer information i lokala tidningar än i SVT:s lokala nyhetssändningar. Studien pekar vidare på att storleken på bevakningsområdet påverkar omfånget av bevakningen av den lokala politiken – bevakningen av den kommunala politiken i enskilda kommuner var mer omfattande i tidningar som har få, snarare än många, kommuner i sina bevakningsområden

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (png)
    presentationsbild
  • 159.
    Wänström, Johan
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Centrum för kommunstrategiska studier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Persson, Bo
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Statsvetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Local governments on an equal footing? Policy coordination between Swedish regions and municipalities in regional development policy2023Ingår i: Regional & Federal Studies, ISSN 1359-7566, E-ISSN 1743-9434Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study focuses on challenges linked to policy coordination between the first and second tiers of local government. In most European countries today, the two levels are treated as local governments on an equal footing, but increasing expectations on the regions to take on a more leading role vis-a-vis the municipalities imply a more vertical relation. The aim of this study is to, through interviews with 40 leading municipal and regional representatives, analyse how Swedish municipalities and regions manage coordination challenges in regional development policy. The result indicates that the idea of governance through policy coordination does not always work smoothly in this setting. What is perceived as an important problem from a regional perspective is not necessarily perceived as an important problem from a municipal perspective, and vice versa. The size of the regions as well as institutional structures also affects the perceived expedience of the collaboration meetings.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 160.
    Wänström, Johan
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Centrum för kommunstrategiska studier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Öhrvall, Richard
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Statsvetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Centrum för kommunstrategiska studier.
    Den lokala demokratins hållbarhet2022Ingår i: Kommunerna och hållbar utveckling: Demokrati, välfärd och lokal utveckling / [ed] Brita Hermelin, Linköping: Linköping University Electronic Press, 2022, s. 25-37Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 161.
    Öhrvall, Richard
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Statsvetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Centrum för kommunstrategiska studier.
    Ett delat Sverige?: Om skillnader i livsvillkor, värderingar och åsikter mellan stad och land2023Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    På flera håll i världen har en politisk polarisering mellan stad och landsbygd vuxit fram. Den har bland annat tagit sig uttryck i form av en landsbygd med minskat förtroende för institutioner och ökat stöd för populistiska partier. Tidigare svenska studier har inte funnit någon tydlig polarisering av detta slag, men det kan hänga samman med vilka frågor som ställts och de geografiska indelningar som använts i dessa studier.

    I den här rapporten undersöks polarisering mellan stad och land med hjälp av en särskild urvalsundersökning som riktar sig till dem som bor i de allra minst och allra mest tätbefolkade delarna av Sverige. En stor del urvalet är dessutom riktat till 18-åringar, vilket gör det möjligt att få en bild av uppfattningarna hos personer som ännu inte hunnit flytta till en annan del av landet för arbete eller utbildning. Totalt sett baseras analyserna på svar från 2 703 personer.

    Rapporten har tre frågor i fokus. Den första frågan avser om personer i stad respektive på landsbygd ger uttryck för ressentiment som har sin grund i platsen där de bor. Med det avses en form av agg och bitterhet som grundar sig i uppfattningen att man i det egna området har fundamentalt skilda värderingar och livsstilar än personer i andra områden, att det egna området ignoreras av politiska beslutsfattare, samt att området inte får sin rättmätiga del av resurserna.

    De resultat som presenteras i den här rapporten ger visst stöd för att det på landsbygden finns ett sådant platsbaserat ressentiment. De som bor där anser att de har andra värderingar än de som bor i städerna och att stadsborna inte bryr sig om landsbygden. De är också av uppfattningen att de politiskt styrande gynnar städer och inte landsbygd. Däremot finns inte stöd för ett sådan ressentiment bland stadsbor. De tycker visserligen också att det finns skillnader i värderingar mellan stad och land, men de anser inte att städerna missgynnas av de politiskt styrande. Tvärtom är de av uppfattningen att det är städerna och inte landsbygden som gynnas i de politiska prioriteringarna.

    Den andra frågan i fokus för rapporten gäller om det finns skillnader mellan stad och land avseende nöjdhet med demokratin, politiskt förtroende och partisympatier. Resultaten visar att så är fallet. Nöjdheten med den nationella demokratin är mindre på landsbygden än i städerna. Landsbygdsborna har även ett något mindre förtroende för riksdag och regering. När det gäller partival och positionering på vänster-höger-skalan går det att på landsbygden finna ett starkare stöd för partier till höger. Omvänt har partier till vänster starkare stöd i städerna. Dessa skillnader mellan stad och land är dessutom betydligt mer påtagliga bland 18-åringar än bland äldre personer.

    Rapportens tredje och sista fråga gäller om personer i städer och på landsbygd har olika syn på framtiden för deras områden. I det avseendet är skillnaderna mellan stad och land inte så stora – i båda grupper är det få som ser negativt på områdets utveckling och de flesta har en framtidstro.

    Även om det finns en framtidstro bland dem på landsbygd bör det missnöje som ändå finns hos dem, och som redovisas i den här rapporten, tas på allvar. Det är ett missnöje som tycks omvandlas till en politisk polarisering mellan stad och land.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (png)
    presentationsbild
  • 162.
    Klinthäll, Martin (Redaktör)
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Centrum för kommunstrategiska studier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Elebring, Marie-Louise (Fotograf)
    Linköpings universitet, Universitetsförvaltningen. Linköpings universitet, Kommunikations- och marknadsavdelningen.
    Johansson, Magnus (Fotograf)
    Linköpings universitet, Universitetsförvaltningen. Linköpings universitet, Kommunikations- och marknadsavdelningen.
    Verksamhetsberättelse 2019: Centrum för kommunstrategiska studier2020Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Under verksamhetsåret 2019 har den vetenskapliga produktionen vid CKS fortsatt att hålla i stort sett samma höga nivå som för året 2018, då en ökning av antalet vetenskapliga publikationer kunde noteras i förhållande till tidigare år. Grundstödet från samarbetskommunerna, universitetet och regionen har möjliggjort forskningsprojekt som i flera fall kunnat skalas upp genom ansökningar till forskningsråd och andra finansiärer. I takt med nivån av externa forskningsprojekt som inbegriper medarbetare vid CKS har mängden publikationer i nationella och internationella sammanhang kunnat hålla en fortsatt hög nivå. Under 2019 har CKS medarbetare publicerat 20 artiklar i vetenskapligt granskade tidskrifter, 11 böcker och bokkapitel, 13 rapporter, främst i CKS rapportserie, men även för Svenskt Vatten Utveckling (SVU) och Sveriges kommuner och regioner (dåvarande SKL). Till detta kommer en lång rad konferensbidrag, populärvetenskapliga artiklar, krönikor och debattinlägg. CKS medarbetare har medverkat i såväl nationell som lokal TV och radio, som i en mängd tidningsartiklar, bloggar och andra media.

    Bland de externfinansierade forskningsprojekten som löpt på under 2019 märks ”Coast4us”, ett projekt som finansieras av EU/Interreg och handlar om medborgarinflytande i kustnära samhällsplanering; ”Inframaint” som studerar hantering av kommunala anläggningstillgångar i ett livscykelperspektiv, med stöd från Stiftelsen för miljöstrategisk forskning (Mistra); forskningsprojekt om koalitionsbyggande i den kommunala politiken, med finansiering av SKL, projekt om kunskapsstyrning i besöksnäringen, med finansiering av Tillväxtverket, samt ett projekt med stöd av Svenskt Vatten som studerar styrning och organisering av VA i svenska kommuner. Under 2019 har även ett antal nya projekt och samarbeten beviljats externa medel från bland annat Forte (planeringsprojekt om mellankommunal samverkan inom socialtjänsten) Nordiska rådet (nätverksstöd), följeforskningsprojekt i samarbete med Region Östergötland, samt samarbetsprojekt med Motala kommun, Finansdepartementet, och Kommunalekonomernas förening.

    När det gäller de arenor och mötesplatser som CKS arrangerar inom samverkansverksamheten ”CKS Lärande”, har aktiviteterna fortsatt utvecklas i enlighet med satta syften och målsättningar. CKS seminarieserie har under våren 2019 genomförts under temat ”En hållbar framtid”, med välbesökta seminarier i Vadstena, Valdemarsvik och Linköping. Hösten 2019 gick seminarieserien med tema ”Kommunal ekonomi”, då Norrköping, Motala och Kisa var värdkommuner för arrangemangen. Utbildningen för kommunala chefer som CKS erbjuder under namnet ”Ledarskap i kommuner” genomförs under läsåret 2019/2020 som ett interludium i form av ”Återträffar”, där tidigare kursdeltagare får möjlighet att reflektera och diskutera ledarskap i såväl retrospekt som utmaningar framåt. Samtidigt pågår planeringen för en ny och utvecklad ”Ledarskap i kommuner”, som sjösätts hösten 2020. Utöver dessa aktiviteter har vi fortsatt att arbeta som kunskapsresurs i nätverken för ledande kommunpolitiker och ledande kommunala tjänstepersoner i Östergötland med omnejd, deltagit i nätverk för kommunsekreterare/ kanslichefer samt fortsatt kunskapsutbytet med kommunenheten vid Finansdepartementet. Till detta kommer en rad samverkansaktiviteter som beskrivs i mer detalj längre fram i denna verksamhetsberättelse.

    CKS Forskningsstöd är ytterligare en del av verksamheten som ska gynna kommunstrategisk forskning vid Linköpings universitet. En andel av bidragen från samverkansavtalen används för att stödja kommunstrategisk forskning vid andra avdelningar på Linköpings universitet. År 2019 sjösattes följande fyra nya forskningsprojekt som totalt beviljats 5,6 miljoner kronor i forskningsstöd, med projektledare från fyra olika ämnen vid universitetet:

    Lena Högberg (Företagsekonomi) ”Organisering och styrning för balans mellan tillit och kontroll på en kundvalsmarknad för hemtjänst”.

    Bo Persson (Statsvetenskap): ”Utbildningspolitik som verktyg i regional utvecklingspolitik: Kommunerna och regional samverkan om yrkesutbildning”.

    Andreas Fejes (Vuxenpedagogik): ”Svenska för invandrare – att organisera för inkludering”.

    Peo Hansen, (Migration och etnicitet): ”Kommunalt flyktingmottagande och konflikten om framtidens statsfinanser”.

    Under år 2019 har ett antal anställningar genomförts. Våren 2019 anställdes Susanne Wallman Lundåsen, docent i statsvetenskap från Mittuniversitetet, som universitetslektor i vid CKS, i konkurrens med ett stort antal sökande. Under våren anställdes även Erik Eriksson som biträdande lektor och Richard Öhrvall erhöll en tjänst som postdoktor. CKS har fortsatt sin satsning på kommunikation och under året knutit kommunikatör Marie- Louise Elebring till verksamheten. Under hösten 2019 har CKS utlyst ytterligare två postdoktorsanställningar och totalt fyra forskningsassistenter har rekryterats till avdelningen under året. Våren 2019 hade CKS även samarbete med avdelningen för statsvetenskap genom tre praktikplatser för studenter vid mastersutbildningen i statsvetenskap. För att ytterligare stärka upp våra forskningsfält och enskilda forskningsprojekt samarbetar CKS med flera avdelningar på Linköpings universitet, där forskare erbjuds forskningstid på CKS genom delade anställningar.

    Bokslutet för verksamhetsåret 2019 visar ett minskat överskott, vilket är i linje med intentionerna i budget inför 2019. I förhållande till tidigare år har större del av de ackumulerade medlen har tagits i anspråk för att bemanna forskningsprojekt och samverkansaktiviteter. Som beskrivs ovan har detta skett såväl genom långsiktig rekrytering, som tidsbegränsade anställningar och delade tjänster.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (png)
    presentationsbild
  • 163.
    Annerbo, Kerstin (Medarbetare/bidragsgivare)
    Linköpings universitet, Universitetsbiblioteket.
    Carlsson, Niklas Ferdinand (Medarbetare/bidragsgivare)
    Linköpings universitet, Universitetsbiblioteket.
    Falkerby, Åsa (Medarbetare/bidragsgivare)
    Linköpings universitet, Universitetsbiblioteket.
    Omstedt, Britt (Medarbetare/bidragsgivare)
    Linköpings universitet, Universitetsbiblioteket.
    Syssner, Josefina (Konstnär)
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Centrum för kommunstrategiska studier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Wood is Good!2020Konstnärlig output (Ogranskad)
    Abstract [sv]

    Utställningen Wood is Good lyfter forskning om och olika perspektiv på skogens möjligheter och betydelse. I utställningen visas forskning, konst och hantverk som på olika sätt studerar, utforskar och gestaltar skogen. I avdelningen Forskningsfältet presenteras Laboratoriet för organisk elektronik (LOE) och forskare berättar om sin forskning med elektroniska växter för framtidens energilagring och sätt att göra växter tåligare för stressfaktorer i miljön, samt elektroniskt papper som leder ström, sk power paper. Ligna Energy, ett avknoppningsbolag till LiU, berättar om batterier gjorda på skogsrester, vilket är en utveckling av power paper. Samarbetsplattformen för forskning kring skogmaterial,Treesearch, presenteras. Även ett psykologiskt och socialpsykologiskt perspektiv  finns med genom texter, konst och naturmiljön i avdelningen Gläntan, en plats för upplevelse och reflektion. Vid stationen Gröna hjärtat får man en inblick i skogsbruk i Östergötland och skogens många värden. Papperstillverkning och Holmens bruks historia i Norrköping skildras vid stationen Holmens bruk. I avdelningen Malmstens hage ges information om utbildningarna vid Carl Malmsten Furniture Studies och en liten pallutställning visar upp studentarbeten därifrån. I Klassrummet kan man lära sig mer om olika trädslag.

    Ladda ner (jpg)
    Forskningsfältet
    Ladda ner (jpg)
    Forskningsfältet
    Ladda ner (jpg)
    Jonpump
    Ladda ner (jpg)
    Power paper
    Ladda ner (jpg)
    Träbatterier
    Ladda ner (jpg)
    Gläntan
    Ladda ner (jpg)
    Gläntan
    Ladda ner (jpg)
    Gröna hjärtat
    Ladda ner (jpg)
    Holmens bruk
    Ladda ner (jpg)
    Malmstens hage
    Ladda ner (jpg)
    Vägvisare
    Ladda ner (jpg)
    Klassrummet
1234 151 - 163 av 163
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf