liu.seSök publikationer i DiVA
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
2345678 201 - 250 av 6762
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 201.
    Anshelm, Jonas
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Kärnavfallets hantering - ett föränderligt problem2009Ingår i: Världens gång - teknikens utveckling, Lund: Studentlitteratur , 2009, s. 161-176Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 202.
    Anshelm, Jonas
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring.
    Kärnavfallshanteringens föränderliga natur.2007Ingår i: Samhällsforskning 2007. Betydelsen för människorna, hembygden och regionen av ett slutförvar för använt kärnbränsle., Stockholm: Svensk kärnbränslehantering , 2007, s. -177Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I denna årsbok presenteras forskning som fått stöd inom ramen för SKB:s satsning på samhälls- och beteendevetenskap samt humaniora. Sju forskare presenterar sina perspektiv och resultat. Ett brett spektrum av frågor behandlas: Vilka moraliskt bjudande frågeställningar aktualiseras av slutförvarsfrågan? Vem har skyldigheter och ansvar?

  • 203.
    Anshelm, Jonas
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring.
    Mellan frälsning och domedag :: om kärnkraftens politiska idéhistoria i Sverige 1945-19992000Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 204.
    Anshelm, Jonas
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Modernisering - det instrumentella förnuftets seger1995Ingår i: I tider av uppbrott / [ed] Jonas Anshelm, Stockholm, Stehag: B. Östlings bokförl. Symposion , 1995, s. 96-123Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 205.
    Anshelm, Jonas
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring.
    Modernisering och kulturarv - ett angeläget forskningsområde1991Ingår i: Vest: journal for science and technology studies, ISSN 0238-6025, Vol. 1991:1Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 206.
    Anshelm, Jonas
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring.
    Myten om den mätbara miljöförstöringen2002Ingår i: Tvärsnitt, ISSN 0348-7997, Vol. 2002:1, s. 68-76Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 207.
    Anshelm, Jonas
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Myten om det instrumentella förnuftet1997Ingår i: Framsteg, myt, rationalitet / [ed] Bengt Molander och May Thorseth, Göteborg: Daidalos , 1997, s. 67-90Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 208.
    Anshelm, Jonas
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring.
    PC Jersild - det moderna projektets kritiske försvarare1990Ingår i: Nytt Norsk Tidsskrift, ISSN 0800-336X, E-ISSN 1504-3053, Vol. 1990:1Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 209.
    Anshelm, Jonas
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring.
    Pragmatisk rationalism eller besinningens tvivel: Om ett försök att skapa en alternativ svensk miljöpolitik2002Ingår i: Naturen som brytpunkt: om miljöfrågans mystifieringar, konflikter och motsägelser / [ed] Johan Hedrén, Stockholm, Stehag: Symposium , 2002, s. 127-164Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Här analyserar forskare från olika ämnen en rad frågor som på olika sätt har att göra med naturen som angelägenhet för det moderna projektet.

  • 210.
    Anshelm, Jonas
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Rekordårens tbc: Debatten om trafiksäkerhet i Sverige 1945-19652005Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Biltrafikens många offer omges i Sverige av en märklig tystnad. Har verkligen detta varit fallet under hela den period som förflutit sedan massbilismens genombrott under 1950-talet? I forskningen kring bilismens historia i Sverige påstås genom-gående att perioden från 1950-talets inledning till mitten av 1960-talet utgjorde bilismens -gyllene år-, att bilismen under dessa år omgärdades av en grundmurad teknikoptimism och att det saknades en djupgående debatt som ifrågasatte bilismens sociala och medicinska följder. I denna studie påvisas tvärtom att det under den aktuella perioden fördes en djup-gående, existentiell, politisk, socialmedicinsk, teknisk och moralisk debatt i ämnet på svenska dagstidningars ledar- och kultursidor samt i berörda tidskrifter. Debatten mellan 1950 och 1965 var mer ifrågasättande, allvarligt upprörd och förtvivlad än någonsin senare. Biltrafiken tolkades av läkare, jurister, journalister och många andra under perioden som samtidens största folkhälsoproblem, att jäm-föra med tbc, och deras ifrågasättande av bilismen antog stundtals civilisations-kritiska proportioner. Det höga antalet trafikskadade och förolyckade spred en oro, skräck och ångest som inte lät sig förträngas. Om detta handlar Rekordårens tbc.

  • 211.
    Anshelm, Jonas
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring.
    Skall vetenskapen rädda oss?1996Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 212.
    Anshelm, Jonas
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring.
    Socialdemokraterna och miljöfrågan. Om framstegstankens paradoxer1995Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 213.
    Anshelm, Jonas
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Teknokrati - teknikernas makt eller teknikens?1990Ingår i: Teknokrati, arbete, makt / [ed] Svante Beckman, Stockholm: Carlssons , 1990, s. 270-293Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 214.
    Anshelm, Jonas
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring.
    Trafikdöden under 1950-talet - debatten om ett nytt folkhälsoproblem och dess orsaker2008Ingår i: Resande, planering, makt, Lund: Arkiv förlag , 2008, 1, s. 197-222Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Samhällsvetenskaplig och humanistisk forskning har en viktig roll i att bredda kunskapsunderlagen för svensk transportplanering. Den här boken gör just det. Den har författats av forskare inom forskarnätverket FAST, ett samarbete mellan Linköpings universitet och VTI. Resande, planering, makt presenterar flera spännande nya perspektiv på resande och transporter.Boken vänder sig till alla som på något sätt arbetar med, forskar om eller intresserar sig för transporter och transportplanering. Några av de frågor som behandlas är kvinnors och äldres villkor i trafiken, regionförstoring, medborgarinflytande och riskhantering."En av den här bokens förtjänster är att den i hög grad handlar om olika aspekter av makt: makten att formulera problemen och makten att tolka förutsättningarna för beslut och planering."- Emin Tengström, professor emeritus, avdelningen för humanteknologi vid Göteborgs universitet.

  • 215.
    Anshelm, Jonas
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Vattenkraft och naturskydd: En analys av opinionen mot vattenkraftsutbyggnaden i Sverige 1950-1990.1992Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 216.
    Anshelm, Jonas
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Ellegård, Kajsa
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Palm, Jenny
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Rohracher, Harald
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Socio-technical perspectives on sustainable energy systems2015Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 217.
    Anshelm, Jonas
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Galis, Vasilis
    IT University, Copenhagen, Denmark.
    (Re-)constructing nuclear waste management in Sweden: the involvement of concerned groups2015Ingår i: Socio-technical perspectives on sustainable energy systems / [ed] Jonas Anshelm, Kajsa Ellegård, Jenny Palm, Harald Rohracher, Linköping: Linköping University , 2015, s. 241-283Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 218.
    Anshelm, Jonas
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Galis, Vasilis
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    (Re-)constructing Nuclear Waste Management in Sweden: The Involvement of ConcernedGroups, 1970–20102011Ingår i: Integrated Waste Management - Volume II / [ed] Sunil Kumar, Rijeka, Croatia: InTech , 2011, 1, s. 401-430Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Sweden constitutes a leading nation concerning developing technological solutions for final disposal of spent nuclear fuel. The KBS-3 solution that is now to be implemented in Östhammar, northeast of Stockholm, has become a reference concept for the program for sustainable nuclear power within the EU. A common understanding is that the Swedish solution is the outcome of a political culture characterized by consensus making and cooperation. In this paper, we argue that such an understanding is misleading. On the contrary, we show that the Swedish solution is a product of severe conflicts between concerned groups (the antinuclear movement, environmental organizations, local resistance groups, oppositional scientists, journalists, and intellectuals) and the nuclear energy industry. In this paper, we investigate the efforts performed by concerned groups in Sweden and their effects on the KBS-3. The concept of concerned groups describes a dynamic process by which different types of groups transform depending on their negotiability and their participation (or not) in the configuration of technoscientific phenomena. Thus, we also analyze how the critique, actions and research of concerned groups underwent a qualitative transition related to the degree to which they participated in the scientific, technological and political configuration of the final depository for spent nuclear fuel: from radical deconstruction of technoscientific initiatives coming from the nuclear energy industry, to co-construction of the technical solution KBS-3, to a reconstructivist agenda, that is, the production of knowledge and technical solutions potentially usable by nuclear engineers and politicians beyond the research efforts of the nuclear energy industry.

  • 219.
    Anshelm, Jonas
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Galis, Vasilis
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    The Politics of High-Level Nuclear Waste Management in Sweden: on Confined Research versus Research in the Wild.2009Ingår i: Environmental Policy and Governance, ISSN 1756-932X, Vol. 19, s. 269-280Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In 2010, the Swedish nuclear energy industry is expected to announce a proposal for the final storage of high-level nuclear waste in bedrock. The underground storage concept is attracting increasing interest from other countries in Europe. Because of the nature of Swedish political culture, the development of the actual method for final disposal is commonly perceived as resting on consensus and democratic cooperation. However, this paper argues that the aforementioned disposal method instead represents the outcome of intense conflict between the nuclear energy industry and the anti-nuclear movement. Accordingly, any investigation of the technical and political solutions to controversial environmental problems should involve the study of lay people and social movements. The present study does so, employing theoretical notions from science and technology studies that allow the analysis to conceptualize actions and strategies (enactments) of the nuclear energy industry (confined research) and the anti-nuclear movement (research in the wild).

  • 220.
    Anshelm, Jonas
    et al.
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring.
    Gyberg, Per
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring.
    Hultman, Martin
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring.
    Samhället, tekniken och säkerheten - En förstudie2006Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 221.
    Anshelm, Jonas
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Haikola, Simon
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Depoliticization, Repoliticization, and Environmental Concerns: Swedish mining Politics as an Instance of Environmental Politicization2018Ingår i: ACME: An International E-Journal for Critical Geographies, ISSN 1492-9732, E-ISSN 1492-9732, Vol. 17, nr 2, s. 561-596Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    An argument within the wider theory of postpolitics that has gained traction over the last decade is that environmental concerns in general, and climate policy in particular, are especially conducive to depoliticization. In this paper, we take issue with this notion by presenting an empirical case study of the repoliticization of Swedish mining and then, on the basis of this analysis, offer theoretical reflections on how to better understand depoliticization and repoliticization of the environment. We argue for the use of a narrow definition of 'depoliticization', and that sufficient attention must be paid to temporal and scalar differentiation of continuous processes of de- and repoliticization, and that normative assumptions of what constitutes the genuinely political should be abandoned. We argue that environmental concerns harbour large potential for effective politicization, and that this politicization occurs as a response to depoliticization, through concurrent, cross-fertilizing and intertwined processes of repoliticization across scales both inside and outside of formal channels of government, whereby previously depoliticized state agencies may become crucial.

  • 222.
    Anshelm, Jonas
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Haikola, Simon
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Epilog2018Ingår i: Svensk gruvpolitik i omvandling: Aktörer, kontroverser, möjliga världar / [ed] Jonas Anshelm, Simon Haikola och Björn Wallsten, Gidlunds förlag, 2018, s. 233-239Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Den svenska gruvpolitiken under 2000-talet kan i stora drag sammanfattas som präglad av ett pånyttfött intresse från statligt håll för framförallt de exploateringsmässiga förutsättningarna för gruvindustrin, och en social mobilisering på lokal såväl som nationell nivå mot den förda politiken. Denna utveckling har ägt rum i kontexten av en internationell så kallad »boom and bust« – konjunkturuppgång-följt av nedgång – vilken på avgörande vis har bestämt förutsättningarna för det statliga intresset för gruvindustrin liksom för lokala intressegruppers förhoppningar och farhågor gällande gruvindustriell expansion. Sådana konjunkturcykler är en naturlig del av all form av gruvverksamhet. Det kan därför finnas anledning att från dagens utsiktspunkt, med ett visst retrospektivt avstånd till den turbulenta tiden kring Northland Resources konkurs och vid en tid då världsmarknadspriser såväl som produktionssiffror verkar ha börjat klättra uppåt igen, ställa oss frågan vilka lärdomar vi har möjlighet att dra av just denna boom och bust.

  • 223.
    Anshelm, Jonas
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Haikola, Simon
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Kritiken av 2013 års mineralstrategi och framväxten av ett alternativ2018Ingår i: Svensk gruvpolitik i omvandling: aktörer, kontroverser, möjliga världar / [ed] Jonas Anshelm, Simon Haikola och Björn Wallsten, Möklinta: Gidlunds förlag, 2018, s. 55-74Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 224.
    Anshelm, Jonas
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Haikola, Simon
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Mellan hopp och förtvivlan: om förväntningar på gruvetablering ovanför polcirkeln2018Ingår i: Svensk gruvpolitik i omvandling: aktörer, kontroverser, möjliga världar / [ed] Jonas Anshelm, Siomon Haikola och Björn Wallsten, Möklinta: Gidlunds förlag, 2018, s. 151-173Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I detta kapitel försöker vi förklara hur förhoppningar, idéer och löften tillsammans skapade stora förväntningar på ett gruvprojekt i Pajala, ett demografiskt och ekonomiskt stagnerande samhälle ovanför polcirkeln, något som ledde till etableringen av en gruva som lades ned efter bara två års produktion. Syftet är att skapa en förståelse av hur de centrala aktörernas förväntningshorisonter formades av specifika intressen i förening med historiska föreställningar knutna till platsen. Särskilt intresse ägnas åt att analysera hur dessa förväntningar under en period förenades i en för de berörda aktörerna gemensam förväntningshorisont som drev projektet framåt. Vi visar också hur den gemensamma förväntningshorisonten upplöstes efter en likviditetskris i bolaget, vilket blottlade de avsevärda skillnaderna mellan de berörda aktörernas ståndpunkter, i samband med att de olika aktörerna återvände till sina utgångspositioner. Med andra ord undersöker kapitlet hur förväntningshorisonter formas kring storskalig, långsiktig och råvarubaserad industriproduktion i avfolkningsbygder, inom ramen för en ekonomi som i övrigt är inriktad på kortsiktig ekonomisk tillväxt, globala kapitalflöden och konsumtion.

  • 225.
    Anshelm, Jonas
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Haikola, Simon
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Statlig reglering av gruvverksamhet i en post-fordistisk ekonomi: lokal utsatthet i hierarkins skugga2018Ingår i: Svensk gruvpolitik i omvandling: aktörer, kontroverser, möjliga världar / [ed] Jonas Anshelm, Simon Haikola och Björn Wallsten, Möklinta: Gidlunds förlag, 2018, s. 175-200Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Under 1900-talet försåg Norrland den svenska staten med råvaror som lade grunden för Sveriges utveckling till välfärdssamhälle. Den svenska ekonomin har dock efterhand alltmer inriktats på att skapa ekonomiska värden på andra sätt än genom råvaruutvinning och varuproduktion. Sverige har med andra ord omvandlats till det som ofta benämns som en post-fordistisk ekonomi,460 vilket ger upphov till frågor om vilket socialt ansvar staten ska ta på sig för platser som fortfarande är beroende av tung industri och varuproduktion för att upprätthålla sin lokala ekonomi och sysselsättning. Samtidigt har emellertid betydelsen av svensk gruvindustri understrukits i EUs råvaruinitiativ från 2008. Där bedöms självförsörjningen av råvaror inom EU som avgörande för framtiden.461 Sverige står för omkring 91 % av Europas järnmalmsproduktion och är en inom EU ledande producent av en rad andra strategiskt viktiga metaller.462 Den svenska regeringen har också i linje med EUs råvaruinitiativ understrukit sina ambitioner att skapa incitament för en intensifierad gruvverksamhet i landet.463 Som ett svar på såväl EUs initiativ som den parlamentariska oppositionens krav på reformering av gruvpolitiken lanserade alliansregeringen 2013 en Mineralstrategi, som syftade till att stödja och stimulera gruvverksamheten i landet, huvudsakligen genom nyliberalt färgad avreglering och undanröjande av potentiella hinder för gruvetableringar.464 Relationen mellan den svenska staten och lokalsamhällen som är beroende av utvinning och produktion av mineraler präglas således av utvecklingstendenser som kan antas motverka varandra, vilket gör dessa lokalsamhällens roll i statens industripolitik som helhet mycket oviss.

  • 226.
    Anshelm, Jonas
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Haikola, Simon
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Wallsten, Björn
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Ojnarekonflikten och miljöfrågans återpolitisering2018Ingår i: Svensk gruvpolitik i omvandling: Aktörer, kontroverser, möjliga världar / [ed] Jonas Anshelm, Simon Haikola och Björn Wallsten, Möklinta: Gidlunds förlag, 2018, s. 75-99Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Historiskt sett så kan relationen mellan det liberalt kapitalistiska systemet och miljön beskrivas som en dubbel rörelse mellan ett kontinuerligt ökande resursuttag och statens ökade befogenheter att administrera miljöförstörande verksamheter.148 En viktig faktor för ett förbättrat skydd av miljön har parallellt med den liberala kapitalismens framväxt varit allmänhetens miljömedvetenhet, som har satt press på staten att införa miljömässigt motiverade regleringar. Givet hur ett nyliberalt beslutsfattande ofta verkar avpolitiserande, dvs. det strävar efter samstämmighet mellan grupper och en ökad grad av formalisering av sakfrågorna, har det blivit allt svårare för civilsamhället att påverka politiken. Detta beror också på att miljölagstiftningen anpassas för att gynna det privata kapitalets intressen, samtidigt som besluten ofta förläggs till teknokratiska processer i vilka ansvaret för miljön blir diffust.149 Trots detta utmanas avpolitiseringen av kontinuerliga försök till återpolitisering. Kraven höjs på att ansvar utkrävs av de politiker vars beslut påverkar livsbetingelserna för lokalsamhällen och deras omgivningar, och på att andra intressen än dem som gynnas och skyddas av ett avpolitiserat beslutsfattande också beaktas och tillåts påverka den politiska dagordningen....

  • 227.
    Anshelm, Jonas
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Haikola, Simon
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Wallsten, Björn
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Svensk gruvpolitik i omvandling: Aktörer, kontroverser, möjliga världar2018Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Under 2000-talet har svensk gruvpolitik tagit plats som en av de mest omdebatterade och omstridda inhemska miljöfrågorna. Den har engagerat människor över hela landet och över institutionella gränser, från lokala aktionsgrupper, genom nybildade protestnätverk till statliga myndigheter och riksdagen. Kanske inte trots utan just på grund av gruvindustrins långa historia i Sverige har den visat sig kunna alstra politiska energier gällande frågor som i allra högsta grad har relevans för dagens och morgondagens samhälle. Det är frågor som gäller vårt samhälles relation till naturen, statens relation till samhället, och minoritetsgruppers och enskildas rättigheter i relation till staten.

    Denna bok belyser genom fallstudier ett antal av de skärningspunkter där den statliga regleringen, den globala finans- och mineralmarknaden, samt lokala intressen, praktiker, förväntningar och farhågor har mötts och satt sin prägel på den svenska gruvpolitiken under 2000-talet. Tillsammans kan studierna läsas som ett vittnesmål om förnyade krav på statligt ansvarstagande för miljö, regional utveckling och ursprungsbefolkningsrättigheter i den långt drivna avregleringspolitikens tid.

  • 228.
    Anshelm, Jonas
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Hansson, Anders
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Battling Promethean dreams and Trojan horses: Revealing the critical discourses of geoengineering2014Ingår i: Energy Research & Social Science, ISSN 2214-6296, E-ISSN 2214-6326, Vol. 2, s. 135-144Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Geoengineering could counteract climate change by either altering the earth's global energy balance by reflecting sunlight or removing CO2 from the atmosphere. Geoengineering evokes various ethical and political challenges that are increasingly reflected in public debate and deliberation. Via a qualitative textual analysis of 1500 articles, we investigate discursive claims critical of geoengineering, considering what subjects are the most controversial, and what worldviews, values, and problematizations are shared by the actors subscribing to this discourse. We argue that the controversy about geoengineering differs, discursively, from other techno-political conflicts. Geoengineering proponents are described as reluctantly favouring research and deployment and displaying an unusual self-reflexivity, as they are well aware of and seriously consider all the technology's risks. Our analysis demonstrates that the discourse critical of geoengineering differs from and questions the dominant pro-geoengineering discourse in several profound ways with lasting implications for energy scholarship and analysis.

  • 229.
    Anshelm, Jonas
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Hansson, Anders
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet. Linköpings universitet, Institutionen för tema, Centrum för klimatpolitisk forskning.
    Climate change and the convergence between ENGOs and buisness: on the loss of utopian energies2011Ingår i: Environmental Values, ISSN 0963-2719, E-ISSN 1752-7015, Vol. 20, nr 1, s. 75-94Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The conflicts permeating the environmental debate since the 1960s have mainly involved two actors: multinational companies and international environmental organizations (ENGOs). Today, there are signs that the antagonism is ending with regards to co-operation and strategy. We argue that this convergence is no longer limited to specific joint projects, but is also prevalent at the idea and policy levels. Both actors have begun describing problems in similar terms, articulating the same goals and recommending the same solutions. Such convergence offers advantages in efforts to counteract climate change but also some problems: declining citizen trust in ENGOs, risk of intellectually impoverished environmental and energy debates, and loss of alternate visions and values.

  • 230.
    Anshelm, Jonas
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Hansson, Anders
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Climate change and the convergence between ENGOs and business2015Ingår i: Socio-technical perspectives on sustainable energy systems / [ed] Jonas Anshelm, Kajsa Ellegård, Jenny Palm, Harald Rohracher, Linköping: Linköping Unversity , 2015, s. 285-306Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 231.
    Anshelm, Jonas
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Hedrén, Johan
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema vatten i natur och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Miljöforskningens döda vinkel1998Ingår i: Hållbart samhälle - en antologi om mål, möjligheter, medel och makt / [ed] Olof Wärneryd och Tuija Hilding-Rydevik, Stockholm: Forskningsrådsnämnden (FRN) , 1998, s. 251-269Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 232.
    Anshelm, Jonas
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Hultman, Martin
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    A green fatwà?: Climate change as a threat to the masculinity of industrial modernity.2014Ingår i: NORMA: International Journal for Masculinity Studies, ISSN 1890-2138, Vol. 9, nr 2, s. 84-96Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    From the autumn of 2006 and until 2009, climate change was described in Sweden as having apocalyptic dimensions. There was a parliamentary and public consensus that anthropogenic climate change was real and that society needed to take responsibility for lowering greenhouse gas emissions, though a small group of climate sceptics did not agree with the majority of the scientists or the need for drastic changes in the organization of Western societies. This small group, with only one exception, consisted of elderly men with influential positions in academia or large private companies. In this article we discuss how they described themselves as marginalised, banned and oppressed dissidents, forced to speak against a faith-based belief in climate science. They characterised themselves as having strong beliefs in a market society, great mistrust of government regulation and a sturdy belief in engineering and natural science rationality. We contend that climate sceptics in Sweden can be understood as being intertwined with a masculinity of industrial modernity that is on decline. These climate sceptics tried to save an industrial society of which they were a part by defending its values against ecomodern hegemony. This gender analysis of climate scepticism moves beyond the previous research of understanding this discourse as solely an ideologically-based outcry against science and politics, and highlights the recognition of identities, historical structures and emotions.

  • 233.
    Anshelm, Jonas
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Hultman, MartinUmeå universitet.
    Apocalyptic framing and Conservative action2014Proceedings (redaktörskap) (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This book examines the arguments made by political actors in the creation of antagonistic discourses on climate change. Using in-depth empirical research from Sweden, a country considered by the international political community to be a frontrunner in tackling climate change, it draws out lessons that contribute to the worldwide environmental debate. The book identifies and analyses four globally circulated discourses that call for very different action to be taken to achieve sustainability: Industrial fatalism, Green Keynesianism, Eco-socialism and Climate scepticism. Drawing on risk society and post-political theory, it elaborates concepts such as industrial modern masculinity and ecomodern utopia, exploring how it is possible to reconcile apocalyptic framing to the dominant discourse of political conservatism. This highly original and detailed study focuses on opinion leaders and the way discourses are framed in the climate change debate, making it valuable reading for students and scholars of environmental communication and media, global environmental policy, energy research and sustainability.

  • 234.
    Anshelm, Jonas
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring.
    Hultman, MartinUmeå luniversitet.
    Apocalyptic framing and Conservative actionProceedings (redaktörskap) (Refereegranskat)
  • 235.
    Anshelm, Jonas
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Hultman, Martin
    Umeå universitet.
    Discourses of global climate change: apocalyptic framing and political antagonisms2015 (uppl. 1)Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    "This book examines the arguments made by political actors in the creation of antagonistic discourses on climate change. Using in-depth empirical research from Sweden, a country considered by the international political community to be a frontrunner in tackling climate change, it draws out lessons that contribute to the worldwide environmental debate.The book identifies and analyses four globally circulated discourses that call for very different action to be taken to achieve sustainability: Industrial fatalism, Green Keynesianism, Eco-socialism and Climate scepticism. Drawing on risk society and post-political theory, it elaborates concepts such as industrial modern masculinity and ecomodern utopia, exploring how it is possible to reconcile apocalyptic framing to the dominant discourse of political conservatism. This highly original and detailed study focuses on opinion leaders and the way discourses are framed in the climate change debate, making it valuable reading for students and scholars of environmental communication and media, global environmental policy, energy research and sustainability"--Provided by publisher.

    "This book demonstrates the media's role in the creation of dominant discourses on climate change and examines the arguments made by political actors in the mass media arena. Using in-depth empirical research of Sweden, a country considered by the international political community to be a frontrunner in tackling climate change, the book analyses the worldwide climate change debate. This highly original and detailed study focuses on opinion leaders and the way discourses are framed in the climate change debate, making it valuable reading for students and scholars of environmental communication and media as well environmental policy and politics"--Provided by publisher.

  • 236.
    Anshelm, Jonas
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Kylhammar, Martin
    Linköpings universitet, Institutionen för tema. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Om behovet av samverkan mellan idéhistoria och litteraturvetenskap1994Ingår i: Idéhistoriens egenart / [ed] Lennart Olausson, Stockholm, Stehag: B. Östlings bokförl. Symposion , 1994, s. 79-102Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 237.
    Antilla, Sten
    et al.
    Socialstyrelsen.
    Hydén, Margareta
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Barn.
    Utfall och effekter av sociala metoder för kvinnor som utsatts för våld i nära relationer2006Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

      

  • 238.
    Antonson, Hans
    et al.
    VTI Swedish National Rd and Transport Research Institute, MAP Unit, SE-58195 Linkoping, Sweden; Lund University, Sweden.
    Isaksson, Karolina
    VTI Swedish National Rd and Transport Research Institute, Sweden.
    Storbjörk, Sofie
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Miljöförändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Centrum för klimatpolitisk forskning, CSPR.
    Hjerpe, Mattias
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Miljöförändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Centrum för klimatpolitisk forskning, CSPR.
    Negotiating climate change responses: Regional and local perspectives on transport and coastal zone planning in South Sweden2016Ingår i: Land use policy, ISSN 0264-8377, E-ISSN 1873-5754, Vol. 52, s. 297-305Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Putting climate change policy-integration into practice is challenged by problems of institutional misfit, due to, inter alia, deficient vertical administrative interplay. While most focus within the field of climate change research has targeted the national-local interplay, less is known about the interface of regional and local perspectives. Here, the aim is to study that interface with a specific focus on the relation between regional and local spatial planning actors, through a case-study of transport and coastal zone management in a Swedish municipality. The article is based on interviews (focus group and single in-depth) and official planning documents. The material reveals a tricky planning situation, replete with conflict. In practice, various institutional frameworks, claims and ambitions collide. The attempts to steer the local spatial planning initiatives from the regional level led to conflicts, which in turn seems to have hampered the overall work for climate change management through spatial planning. Furthermore, there are few traces of prospects of a smooth vertical institutional interplay able to support the overall aims related to integrating climate change mitigation and adaptation in spatial planning. (C) 2015 Elsevier Ltd. All rights reserved.

  • 239. Anund, Anna
    et al.
    Lindgren, Anne-Li
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för tema.
    Andersson, Martin
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för religion och kultur.
    Nyberg, Jonna
    Transportsystemets kunder. En kritisk kunskapsöversikt2006Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 240.
    Areschoug, Judith
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Barn.
    Between compulsory schooling and sterilization. Education for feeble-minded children 1925-19542005Ingår i: History of Education Researcher, ISSN 1740-2433, Vol. 75, nr May, s. 14-25Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 241.
    Areschoug, Judith
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Barn. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    "De hvilka på grund af bristande fattningsgåfva icke kunna i folkskola tillgodogöra sig den undervisning som där meddelas": Avskiljanden av barn till särklasser och sinnesslöanstalter i Norrköping 1879-19201996Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Det huvudsakliga syftet för den här rapporten är att försöka belysa vad som ansågs motivera ett barns intagning på sinnesslöanstalt under decenniema kring sekelskiftet 1900. I nära anslutning till detta problem ligger naturligtvis frågan om definitionen av det sinnesslöa barnet i praktiken. I mitt arbete studeras enligt vilka kriterier beslut om placeringar av barn från Norrköping på sinnesslöanstalter fattades under perioden 1885-1920.

    Rapporten består av huvudsakligen tre delar. Avsnitt tre beskriver särklassundervisningens organisation och sinnesslöskolans tillkomst i Norrköping. Avsnitt fyra behandlar huvudsakligen skolrådets och -styrelsens samt bamavårdsnämnden roll beträffande rekryteringen av elever till särklasserna och sinnesslövården. Slutligen analyseras i avsnitt fern sammansättningen av sinnesslöskolans elevklientel.

  • 242.
    Areschoug, Judith
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Barn. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Det sinnesslöa skolbarnet: Undervisning tvång och medborgarskap 1925-19542000Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    In 1944 special compulsory schooling for feeble-minded children was introduced in Sweden. This meant that these children could no longer be taught in ordinary elementary school classes. Instead they now had to be transferred to schools for the feeble-minded.

    The main purpose of the study is to investigate the meaning assigned to feeble-mindedness, the arguments in favour of compulsory schooling for the feeble-minded, and the significance that it subsequently had for the citizenship of these individuals in society. For this purpose, articles published in 1925-54 in four professional journals, reports of inquiries, legislation, and material from two schools for the feeble-minded have been studied.

    In the study the complexity that characterized compulsory tuition for the feeble-minded is revealed and related to contemporary welfare policy as a whole. Because of the special compulsory schooling, its institutional form, and the link to legislation on sterilization, the special education for the feeble-minded was to be both a form of tuition adjusted to the special needs of the children and an efficient instrument of control, at once a benefit and an imposition. The compulsory schooling made it possible to enrol feeble-minded children and keep them in the institutions, if necessary against their will and that of the parents. The sterilization laws also meant that sterilization could be made a condition for discharge. At the same time, the feeble-minded children were said to be given not only tuition adjusted to their abilities but also a suitable and sheltered environment in which to grow up with classmates of equal status and in many cases a better home than their parents could offer.

    Arguments in favour of special tuition for the feeble-minded were that it prevented them from growing up into asocial adults, while furthering their development into socially well-adjusted citizens. Work and social adjustment were also the characteristics of the feeble-minded individuals- citizenship, as this was described both in the professional debate and in the parents- correspondence with the Storängen institution for the feeble-minded. However, this citizenship did not include the right to form a family and have children.

  • 243.
    Areschoug, Judith
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för tema.
    Mellan skolplikt och sterilisering. Undervisning för sinnesslöa barn 1925-19542001Ingår i: Locus, ISSN 1100-3197, nr 3, s. 36-46Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 244.
    Areschoug, Judith
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Barn.
    Ska du med och dra en braja, Micke? - Utbildningsprogram om narkotika2005Ingår i: Samhällets experter och samhällsproblem. Utbildningsprogram om narkotika och läs- och skrivsvårigheter, Lund: Arkiv förlag , 2005, s. 15-91Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 245.
    Areschoug, Judith
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Barn. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    "Ska du med och dra en braja, Micke?" Utbildningsprogram om narkotika 1970-20012005Ingår i: Samhällets experter och samhällsproblem.: Utbildningsprogram om narkotika och läs- och skrivsvårigheter / [ed] Bengt Sandin, Arkiv förlag & tidskrift, 2005, 1, s. 17-91Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Den här antologin handlar om hur samhällsproblem framställs och diskuteras av experter i utbildningsprogram. I två studier, av program om narkotika respektive program om läs- och skrivproblem, tecknas sambanden mellan utbildningsprogram, stat och samhälle. Författarna visar hur utbildningsprogrammen blev ett redskap för riktade utbildningssatsningar i medierna, där också frivilligrörelser fick göra sina röster hörda. Utbildningsprogrammen erbjöd möjligheter att etablera nya experter på ämnesområdet och att paketera och förmedla budskap som skulle påverka tidens expertkunskap.Båda studierna behandlar på ett utmärkt sätt sambanden mellan utbildningsprogram, stat och samhälle. Boken är lättläst och ger en bra bakgrund om UR:s specialprogram och om dyslexins samt det drogförebyggande arbetets närhistoria i Sverige. -- Bibliotekstjänsts katalog

  • 246.
    Areschoug, Judith
    et al.
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Barn.
    Zetterqvist Nelson, Karin
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap.
    Att skriva problembarnens historia2004Ingår i: Scandia, ISSN 0036-5483, Vol. 1Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 247.
    Aretun, Åsa
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Barn. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Barns ”växa vilt” och vuxnas vilja att forma: Formell och informell socialisation i en muslimsk skola2007Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Hur formas barn i en muslimsk skola? Muslimska skolor har väckt stor debatt i Sverige. Motståndare har uttryckt att dessa skolor leder till segregation, att de riskerar att inte förmedla samhällets värdegrund och att barn där möts av religiös propaganda. Förespråkare har hävdat att i den kommunala skolan bryts barns muslimska identitet sönder av okunskap, oförståelse och rasism mot muslimer. Genom muslimska skolor erbjuds barn istället kunskap om sin kultur och religion vilket stärker deras identitet och gör dem till trygga och hela människor som kan integreras i samhället. Debatten reflekterar hur skolinstitutionen fungerar som lokus för nationella, etniska, religiösa eller andra gruppers ”kamp” om kulturell produktion och social reproduktion i samhället. Den gemensamma nämnaren för förespråkare och motståndare till muslimska skolor är den roll och betydelse som skolinstitutionen tillmäts för att avsiktligt forma den uppväxande generationen. De delar en vuxencentrerad syn på socialisation. Barn framstår som sociala produkter av de normer och värderingar som lärare förmedlar i skolan, vilket utgör både hot och möjlighet.

    Den här studien problematiserar den vuxencentrerade synen på barns socialisation som kommer till uttryck i debatten kring muslimska skolor. Studien visar att barn är sociala aktörer som formar sig själva och att formning snarare är en informell social process än en lärarstyrd utbildningsprocess. Studien belyser skolan som en vardaglig miljö där barn är i majoritet och vuxna i minoritet; en social miljö där barn har betydligt fler relationer och intensivare umgänge med varandra än med vuxna. Att skolan i social bemärkelse är barncentrerad innebär att det där framförallt är barn som formar varandra än att vuxna formar barn. Studien bygger på ett längre fältarbete bland barn i en mellanstadieklass i en muslimsk friskola.

  • 248.
    Aretun, Åsa
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Barn.
    Children's identity work, politics and integration: Shiite children relate to Swedish society2002Ingår i: The politics of childhood, 3rd International Conference,2002, 2002Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

      

  • 249.
    Aretun, Åsa
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Barn.
    Flickor och populärkultur: en arabisk friskola2007Ingår i: Religiösa friskolor i Sverige / [ed] Jenny Berglund, Göran Larsson, Lund: Studentlitteratur , 2007, 1, s. 241-261Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

       Vad är en religiös friskola? Hur många religiösa friskolor finns det i Sverige? På vilka olika sätt kan religiösa friskolor fungera? Denna bok ger en introduktion till och överblick över området religiösa friskolor i Sverige. Utifrån olika perspektiv beskriver och diskuterar författarna etableringen av kristna, muslimska, judiska och hinduiska friskolor såväl som kritiken och debatten kring dessa. Syftet är att presentera och kritiskt diskutera den religiösa och pedagogiska mångfald som utmärker religiösa friskolor i Sverige, samt belysa och fördjupa diskussionen om existensen av dessa skolor. Boken innehåller dessutom ett omfattande appendix med nationella och internationella lagar och regler som berör religiösa friskolor i Sverige. Antologin vänder sig främst till lärarstudenter och studenter inom bl.a. religionsvetenskap och  sociologi men också till verksamma skolledare, lärare, skolpolitiker och andra som arbetar med  eller studerar frågor som rör religion, mångkultur och integration.

  • 250.
    Aretun, Åsa
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Barn. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Från ungdomsgårdar till kulturarena: Omläggning av ungdomsverksamhet för kulturskapande, kreativitet och entreprenörskap2012Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    År 2009 tilldelades Katrineholms kommun medel från Statens Folkhälsoinstitut för satsningar på lokalt sektorsövergripande hälsofrämjande arbete för barn och ungdomar. Den här rapporten behandlar en av satsningarna, Ung Kultur och Fritid. Bakgrunden till satsningen var att ungdomar var missnöjda med hur ungdomens hus, som öppnat ett par år tidigare i Katrineholm, hade utvecklat sig. Det hade inte blivit den sociala mötesplats och ”hängställe” efter skolan som många hade hoppats på och deras deltagande begränsades till konserter vissa helger. Satsningen som initierades av det dåvarande folkhälsorådet i Katrineholms kommun syftade till att öka ungdomars inflytande och delaktighet över verksamhetens utformning i ungdomens hus med målet om att öka tillgängligheten. Kultur- och turismnämnden var huvudman för verksamheten. De startade huset med syftet att skapa en arena för estetisk och kulturskapande verksamhet riktad mot ungdomar, men resurserna för att driva verksamheten var initialt små. Rapporten belyser hur hälsosatsningen kom att inordnas i nämndens och den tillhörande förvaltningens pågående arbete med att avveckla fritidsgårdsverksamhet i syfte att omfördela resurser till en kulturarena för ungdomar, något som kom att motiveras utifrån ett hälsoperspektiv. Kommunledningen kom att ta över ansvaret för genomförandet av kulturarenan i samband med beslut om att arenan skulle inhysas i gamla lokstallslokaler. Dessa blev föremål för omfattande renovering och ombyggnation, och där betydande ekonomiska resurser tillsköts för det. Rapporten belyser hur kulturarenan inordnades i den lokala utvecklingspolitiken där platser för ungdomars kulturskapande syftade till att öka ortens attraktivitet och locka kreativa invånare till sig. I rapporten diskuteras detta händelseförlopp och utfall i förhållande till frågor om ungdomars delaktighet och inflytande.

2345678 201 - 250 av 6762
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf