liu.seSearch for publications in DiVA
Change search
Refine search result
3456789 251 - 300 of 873
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 251.
    Hansson, Lisa
    Linköping University, The Tema Institute, Technology and Social Change. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    The private whistleblower: defining a new type of role in the public system2012In: Business and Politics, ISSN 1369-5258, E-ISSN 1469-3569, Vol. 14, no 2Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Public procurement has become a common element in Swedish administration. One purpose of procuring is to lower the costs of the procured service and another is for the political level to gain better control over what it is purchasing. However, monitoring problems exist when conducting public procurements; recent studies indicate that actions related to corruption among public servants are most common in public procurement processes. This article takes its departure in public actors monitoring problems. I argue that, in the case of public procurement, private actors have taken on a type of monitoring role towards the public sector, and that the public system in fact, depends on private actors to detect bypasses committed by civil servants. This article provides an understanding of this monitoring role and discusses its theoretical and practical implications for the public system. It is concluded that upholding the public system is not the primary objective for the private whistleblower but a positive effect. The monitoring role is analysed in the framework of principal-agent theory and should be seen as complementary to existing monitoring functions that public principals have at their disposal.

  • 252.
    Hansson, Lisa
    Linköping University, The Tema Institute, Technology and Social Change. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    The tactics behind public transport procurements: an integrated actor approach2011In: European Transport Research Review, Vol. 3, no 4, p. 197-209Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    In striving for a “successful” public transport system, functional procurement operations are needed. The “Scandinavian model” has gained popularity in Europe, prompting considerable research into relationships between government and private transport operators. To understand the Scandinavian model, one must also identify the roles governmental actors and institutions play when interacting in procurement processes. This article aims to provide an understanding of the interrelationships between the actors involved in planning a public transport procurement process. Using case study method, I have analysed power relationships between the actors in the procurement process used in Sweden and identified how resources are deployed to maximize influence while minimizing dependence on other actors. The article demonstrates that there is a dominant coalition that employs strategies within the rules of the game to regulate the process of  exchange. I conclude that the procurement entity is the dominant institution and that the actors working within it form a dominant coalition. The procurement entity, however, is dependent on political and financial resources from the principals to achieve its agenda.

  • 253.
    Hansson, Lisa
    et al.
    Linköping University, Department of Thematic Studies, Technology and Social Change. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Holmgren, Johan
    Linköping University, Department of Science and Technology, Communications and Transport Systems. Linköping University, The Institute of Technology.
    Bypassing public procurement regulation: a study of rationality inlocal decision making2011In: Regulation and Governance, ISSN 1748-5983, E-ISSN 1748-5991, Vol. 5, no 3, p. 368-385Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Using private contractors through procurement is common in most public sector areas. Despite the benefits of procurement, officials are sometimes tempted to circumvent procurement regulations. The aim of the article is to examine strategies used by local governmental decision makers to bypass procurement regulations, analyzing the rationality underlying their actions. Interviews, court documents, municipal documents, and articles describing the actions of Swedish municipal officials concerning special transport service (STS) procurements were collected and analyzed. In a case in which rural municipalities lost regular taxi services after STS procurement, we demonstrate how decisions were driven by pressure from the public and local interest groups, making municipal officials deviate from procurement regulations in striving to secure the existence of regular taxi services. One outcome was that local businesses were given preferential treatment, violating regulations and reducing economic efficiency.

  • 254.
    Hansson, Lisa
    et al.
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Political Science. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut, Linköping, Sweden.
    Lissandrello, Enza
    Aalborg University, Denmark.
    Longva, Frode
    Institute of Transport Economics, Oslo, Norway.
    Naess, Petter
    Department of Landscape Architecture and Spatial Planning, Norwegian University of Life Sciences, Aas, Norway.
    Richardson, Tim
    VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut, Linköping, Sweden.
    Svensson, Tomas
    VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut, Linköping, Sweden.
    A Scandinavian public transport model?: A comparative study of Denmark, Norway, and Sweden2013In: Proceedings of the 13th International Conference on Competition and Ownership in Land Passenger Transport: Contractural Setting: Workshop 5. The Roles and Responsibilities of Government and Operators, 2013Conference paper (Other academic)
  • 255.
    Hansson, Lisa
    et al.
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Political Science. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut, Linköping, Sweden.
    Longva, Frode
    Institute of Transport Economics, Oslo, Norway.
    Contracting accountability in Multi-level Networks2013Conference paper (Other academic)
  • 256.
    Hansson, Lisa
    et al.
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Political Science. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Longva, Frode
    The Institute of Transport Economics, Oslo, Norway.
    Contracting accountability in network governance structures2014In: Qualitative Research in Accounting & Management, ISSN 1176-6093, Vol. 11, no 2, p. 92-110Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Purpose – The purpose of this paper is to illustrate how accountability is expressed in contractual arrangements found in network governance structures that provide public transport services and to raise discussion of how to understand contracting accountability in network governance contexts.

    Design/methodology/approach – The paper is rooted in two research traditions: contracting studies and studies of accountability in government/governance contexts. Content analysis is used in examining contracts from two cases. These contracts are of five types: contracts between public organizations, contracts within a public organization, contracts between public organizations and private firms, and contracts between political parties within a municipality and contracts within a network. Various contracting approaches are identified within these types.

    Findings – The paper concludes that the contracts' functions differ between the cases. The first case did not have an overall contract that defined the network, relying on different two-party contracts instead. In the other case, an incentive-based contract was used to link the organizations. From an accountability perspective, the latter contracting structure clarifies the roles and responsibilities of the actors and increases the possibility of accountability to citizens.

    Originality/value – The paper brings new insights to the field of contracting and accountability by focusing on the role of contracts in network governance structures, taking account of various accountability relationships. It also contributes new theoretical categories usable when analysing contracting accountability in a network context

  • 257.
    Hansson, Lisa
    et al.
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Political Science. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Weinholt, Åsa
    Linköping University, Department of Science and Technology, Communications and Transport Systems. Linköping University, The Institute of Technology.
    Collaborative practices at local government level: examples from the emergency service sector2014Conference paper (Other academic)
  • 258.
    Hansson, Lisa
    et al.
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Political Science. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Wihlborg, Elin
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Political Science. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Constructing an active citizen online: A case study of blogs of medical histories in public healthcare in Sweden2015In: International Journal of Public Information Systems, ISSN 1653-4360, Vol. 11, no 1, p. 1-16Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This paper focuses on the construction of citizenship online, through an analysis of independent blogs as well as member blogs of NGOs, all being written by young Swedish cancer patients. The findings show that citizenship is co-constructed in complex interplays. Blogging and support from NGOs open up new forms of everyday practice, extending the concept of citizenship. The importance of NGOs being online is highlighted in this context. The NGOs are supporting their members’ efforts to become more active citizens as well as providing tools for non-members to become more active as patients. Individual blogs are also important, as they can be seen as self-organised networks providing an interactive link among the writer, the commentators, and the readers in the construction of citizenship.

  • 259.
    Hansson, Per-Olof
    et al.
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Political Science. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Jansson, Per
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Political Science. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Wihlborg, Elin
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Political Science. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Problem based teaching with other focuses than problem solving2015In: EDULEARN15: 7TH INTERNATIONAL CONFERENCE ON EDUCATION AND NEW LEARNING TECHNOLOGIES, IATED , 2015, p. 7899-7907Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    Problem based teaching has been on the agenda in higher education for at least the last twenty years and is embedded in professional educations often to prepare students for real life problem solving. However, in when higher education rather aim to provide deeper theoretical and reflective competences promoting the students capacities to address unpredictable challenges in different contexts, there might be other ways of applying and using problem based educational tools. In this paper we describe and discuss our experiences of such attempts in three different higher educational programs.

    The three educational settings are a Master of European and International relations, teacher-training courses on master level and Master of Political Science. The work on our new curriculums and pedagogical approaches has taken place within a development project and we have shared ideas and experiences throughout the project. The approach has been differently designed into the three programs but the common focus has been that we do not take off in the problem, but the students have to find the problem and explain how it fits to the theories they learn. We conclude, so far, that a key for success is to present and introduce the students to the model of teaching to be successful.

  • 260.
    Hansson, Per-Olof
    et al.
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Political Science. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Wihlborg, Elin
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Political Science. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Development of quality management in education: A comparative case study in the Swedish multi-level governance system2016In: The 10th International Multi-Conference on Society, Cybernetics and Informatics : July 5-8, 2016-Orlando, Florida, USA : proceedings : IMSCI'16 / [ed] Nagib Callaos et al., International Institute of Informatics and Systemics , 2016, p. 43-48Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    New Public Management (NPM) reforms has affected the Swedish school system and its administration over the last 20 years. User choices and competition create new context to promote quality management which are not completely applicable on public services. This paper focus on the growing use of quality management in primary education and on processes at different levels, how processes can be supported either by professionals or/and ICT to improve educational quality. This paper investigates meanings of quality in education by analysing data from Swedish public schools and the municipal administration. Case studies in five municipalities have been conducted, varying in size and thereby also by numbers of schools and structures of quality management. Based on this multi-case study we discuss four implications. First, there is a need to clarify the roles and obligations of the different levels and actors in the education sectors. Second, there is a need to support and develop roles that can strengthen quality in public schools no matter of the size of the municipality administration. Thirdly, such support can be implemented by certain services as quality coordinators in a community of practice. Implementation of ICT to support quality is an another opportunity; people in virtual community of practice collaborate online, share experiences and support each other in legislative matters, human resources etc. Fourthly, there is need to elaborate on the meanings of quality management in public settings and also open up the meanings of quality in relation to education in particular and public services in general.

  • 261.
    Harding, Tobias
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Department of Culture Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Amateurs and Educators: Third Sector Organizations in the Swedish Culture Sector2009Conference paper (Other academic)
  • 262.
    Harding, Tobias
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Department of Culture Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Amateurs and Educators: Voluntary Organizations in the Swedish Culture Sector2010In: Third Sector Organizations Facing Turbulent Environments: Sport, Culture and Social Services in Five European Countries / [ed] Adalbert Evers & Annette Zimmer, Nomos , 2010Chapter in book (Other academic)
    Abstract [en]

    This anthology addresses the topic of change. How do third sector organizations (TSOs) cope with turbulent environments? The book investigates how five European countries manage to adapt to the restructuring of welfare states and the expansion of markets, focusing on the policy fields of sports, culture, and social services. Despite significant differences across countries and policy fields, the book sheds light on a strong trend towards polarization within the third sector. There is indeed a blossoming of grassroots organizations strengthening local cohesion, but these organizations lack any lobbying power. At the same time, powerful not-for-profit organizations, heavily engaged in service provision, have emerged that work on par with commercial and public institutions. These businesslike organizations, however, are detached from any membership base, no longer providing avenues for societal integration.

  • 263.
    Harding, Tobias
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Department of Culture Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Civilsamhället i dialogerna2012In: Under konstruktion: Effekter av kultursamverkansmodellen 2010-2012 / [ed] Tobias Harding & Calle Nathansson, Sveriges kommuner och landsting , 2012, p. 26-38Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Kultursamverkansmodellen är en av de mer omattande reormerna av svenskkulturpolitik på mycket länge. Regional kulturpolitik ska nu ormuleras i dialogmellan staten och regionerna. Dessutom ska olika aktörer i det regionala ochlokala kulturlivet involveras i dessa processer. Genomörandet har gått ort.Regionaliseringen inom kulturområdet öreslogs i Kulturutredningen 2009ör att sedan bearbetas i utredningen Spela samman 2010. Från och med 2011ingick em län i modellen: Skåne, Halland, Gotland, Västra Götaland och Norr-botten. Regionala kulturplaner har sedan lämnats in och godkänts ör störredelen av landet. Eter januari 2013 är det bara Stockholms län som inte ingår imodellen.Denna antologi består av tre huvudkapitel där elva orskare och andraexperter analyserar och reekterar kring kultursamverkansmodellen ochdess eekter under åren 2010–2012. Antologin är resultatet av ett samarbetemellan det svenska kulturpolitiska observatoriet SweCult vid LinköpingsUniversitet och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). I detta samarbetehar också ingått regionala seminarier i Malmö, Luleå och Norrköping. TobiasHarding och Calle Nathanson har varit redaktörer ör boken.

  • 264.
    Harding, Tobias
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies. Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Department of Culture Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Den svenska kulturpolitiska måldiskussionen och kulturens institutionaliserade gränser2005In: Proceedings: Den andra nordiska konferensen för kulturpolitisk forskning / [ed] Anders Frenander, 2005, p. 323-338Conference paper (Other academic)
  • 265.
    Harding, Tobias
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Department of Culture Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Folkbildningens grindväktare: En studie i isomorfi2012In: Civilsamhället i samhällskontraktet: En antologi om vad som står på spel / [ed] Filip Wijkström, Stockholm: European Civil Society Press , 2012, 1, p. 312-Chapter in book (Other academic)
  • 266.
    Harding, Tobias
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Department of Culture Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Framtidens civilsamhälle: Underlagsrapport 3 till Framtidskommissionen2012Report (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Rapportens övergripande syfte är att fånga de dominerandetrenderna i civilsamhället och med utgångspunkt i dessa ge enbild av vilka utmaningar som civilsamhället, och staten i sinpolitik gentemot det, kan komma att möta under de närmastedecennierna. I kapitel 1 presenteras dels olika begrepp som används irapporten, dels en översiktlig diskussion om civilsamhällets roll i samhället som helhet. I kapitel 2 diskuteras folkrörelseorganisationen,vilket är den i Sverige mest etablerade formen avcivilsamhällelig organisering, och de utmaningar som denna stårinför. I detta sammanhang presenteras också statistik och forskningom medlemskap och ideellt arbete. I kapitel 3 behandlas ideella organisationers växande roll som serviceproducent, vad denna funktionsförändring betyder för civilsamhället och vilkautmaningar den ställer civilsamhället och den offentliga sektorninför. I kapitel 4 behandlas nätverkssamhället som ny civilsamhälleligorganisationsform och vad detta kan komma attinnebära för civilsamhällets samhällsfunktioner på längre sikt.Här diskuteras också den utveckling mot ökad specialiseringsom nu tycks pågå i det civila samhället. I kapitel 4 diskuteras också i högre grad än i de föregående kapitlen de informellt organiserade delarna av civilsamhället. Till sist avslutas rapporteni kapitel 5 med en övergripande diskussion och slutsatser.

  • 267.
    Harding, Tobias
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Department of Culture Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Föreningslivet och demokratin: Demokratisk skolning och institutionella entreprenörer2011Conference paper (Other academic)
  • 268.
    Harding, Tobias
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Department of Culture Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    How to Establish a Study Association: Isomorphic Pressures on New CSOs Entering a Neo-Corporative Adult Education Field in Sweden2012In: VOLUNTAS - International Journal of Voluntary and Nonprofit Organizations, ISSN 0957-8765, E-ISSN 1573-7888, Vol. 23, no 1, p. 182-203Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This article aims to increase understanding of how the institutional model of a (neo) corporative state meets new forms in a changing civil society. This objective is accomplished by analyzing two case studies of Swedish organizations entering into the field of government-subsidized popular education: one youth organization and one Muslim organization. The institutionalist concepts isomorphism, isopraxism, isonymism, packaging and translation are used to analyze these. Empirically the article is based on qualitative analysis of interviews, observations and written documents. It is concluded that the translation of popular education as an organizational concept in these cases is characterized by coercive and mimetic isomorphism, isopraxism and isonymism to an extent that hinders development in the popular education field. There are also examples of emerging packaging changing the relationship between state and civil society. That issue, however, requires further qualitative research, as does the influence of corporatism on civil society organization in general.

  • 269.
    Harding, Tobias
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Department of Culture Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Ideellt arbete i kultursektorn: En förstudie för Myndigheten för Kulturanalys2012Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Syftet med rapporten är dubbelt; dels syftar den till att ge en övergripande beskrivning av organisationslandskapet i den svenska kultursektorns civila samhälle och dels syftar den till att ge väl underbyggda rekommendationer för hur en mer ingående undersökning av detta ideella arbetes betydelse och förutsättningar skulle kunna läggas upp. Det handlar om att ta ett brett grepp och försöka skapa en översikt över hela området.Rapporten inleds med en presentation av hur begreppen civilsamhälle, ideell sektor och ideellt arbete används här, och skulle kunna användas i senare studier, inte minst som avgränsning av sådana studier. Därefter följer en beskrivning av områdets organisationsstruktur, samt en redogörelse för den försöksenkät som har sänts ut till kultursektorns ideella riksorganisationer för att beskriva deras bild av det ideella arbete som äger rum i dem. Till sist följer rekommendationer för fortsatta undersökningar. Till grund för beskrivningen ligger, förutom tidigare forskning, dels orienterande intervjuer med representanter för fem organisationer, dels en enkät som har skickats ut till 54 riksorganisationer som organiserar ideellt arbete på kulturområdet, och dels information från festivalarrangörer som har valts ut som en stickprovsundersökning för att bättre kunna beskriva detta delområde.

  • 270.
    Harding, Tobias
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Department of Culture Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    IT-revolutionen och den svenska kulturens politik: Uppfattningar om ”ny teknik” i svensk kultur- och mediepolitik 1991–19982006In: Nordisk kulturpolitisk tidskrift, ISSN 1403-3216, E-ISSN 2000-8325, Vol. 9, no 1, p. 155-179Article in journal (Refereed)
  • 271.
    Harding, Tobias
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Department of Culture Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Language Policies in Sweden: the National Language and the Others2006Conference paper (Other academic)
  • 272.
    Harding, Tobias
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Department of Culture Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Policy rationale and agency: The notion of civil society organizations in Swedish cultural policy2012In: Cultural Policy, Work and Identity: The Creation, Renewal and Negotiation of Professional Subjectivities / [ed] Jonathan Paquette, Farnham: Ashgate, 2012, p. 220-Chapter in book (Other academic)
    Abstract [en]

       How have cultural policies created new occupations and shaped professions? This book explores an often unacknowledged dimension of cultural policy analysis: the professional identity of cultural agents. It analyses the relationship between cultural policy, identity and professionalism and draws from a variety of cultural policies around the world to provide insights on the identity construction processes that are at play in cultural institutions. This book reappraises the important question of professional identities in cultural policy studies, museum studies and heritage studies.

  • 273.
    Harding, Tobias
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Department of Culture Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Politik för ungas kulturutövande: En sammansatt relation2011In: När var hur om ungas kultur: en analys av ungas kulturutövande på fritiden / [ed] Ungdomsstyrelsen, Stockholm: Ungdomsstyrelsen , 2011Chapter in book (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 274.
    Harding, Tobias
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Department of Culture Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Slutsatser2012In: Under konstruktion: Effekter av kultursamverkansmodellen 2010-2012 / [ed] Tobias Harding & Calle Nathansson, Stockholm: Sveriges kommuner och landsting , 2012, p. 147-157Chapter in book (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 275.
    Harding, Tobias
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Department of Culture Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Sweden2012Report (Other academic)
  • 276.
    Harding, Tobias
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Department of Culture Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Vad är kulturpolitik?: Professionellt, smalt och okontroversiellt?2009Conference paper (Other academic)
    Abstract [sv]

    Texten svarar på frågan ”Vad är kulturpolitik?”, om man med kulturpolitik menar svenska statens politik gentemot kulturområdet. Jag försöker också besvara frågan om vad som utmärker den statliga kulturpolitiken i den trängre meningen kultur­departe­mentets politik. Denna utgör nämligen, enligt de flesta rimliga sätt att räk­na, inte huvuddelen av statens politik gentemot kulturområdet. Inte heller är den repre­senta­tiv för denna. Däremot har den andra utmärkande drag, som att den är nära knuten till kulturens fält och professioner, samt att den är in­rätt­ad efter armslängdsprincipen. Kulturens innehåll är alltså inte längre en politisk fråga – för de politiker som verkar på detta område. Ser man till hela stat­ens pol­itik gentemot kulturområdet blir det emellertid rimligt att också räkna med t.ex. upp­hovsrätts­frågorna, amatörkulturen, kulturnäringarna, skatte­incita­ment och kul­tur­ens roll i skola och utbildning. Det vidare område som beskrivs här framstår som allt annat än smalt, okont­ro­versiellt eller enbart en fråga för profess­ion­ella. Tvärt­om ink­lu­der­ar det flera av samtidens mest omdebatterade frågor. Idag är dessa frågor emell­er­­tid i stor ut­sträck­ning främm­ande för kulturpolitiken i explicit men­ing. För den kultur­polit­iska forsk­ning­ens räkning bör dessa skillnader ses som ett viktigt område. De organisatoriska gränserna mellan olika delar av staten har också tyd­liga effekter på politik­ens innehåll.

  • 277.
    Harding, Tobias
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Department of Culture Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Var finns den statliga kulturpolitiken?: Inte bara på kulturdepartementet2010In: Arkitekter på armlängds avstånd?: Att studera kulturpolitik / [ed] Anders Frenander, Borås, Sverige: Valfrid , 2010, p. 31-50Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Kulturens roll i de västerländska demokratierna, ofta kallade post-industriella samhällen, har vuxit i betydelse de senaste decennierna. I takt med att materiell produktion utlokaliseras till "det globala syd", får den immateriella produktionen allt större betydelse för ekonomi och sysselsättning. Det rör sig om produktion av kunskap, information, design, underhållning, turism och andra liknande tjänster. Inslaget av kultur i vid mening i denna är omfattande.Boken innehåller sex nyskrivna eller tidigare uppsatser som på ett grundläggande sätt introducerar historieskrivningen, begrepp och teorier som är nödvändiga för studiet av den moderna kulturpolitiken.Boken vänder sig i första hand till lärare och studenter på högskolor och universitet, men den intresserade allmänheten har också stor behållning av dess innehåll.

  • 278.
    Harding, Tobias
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Department of Culture Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Var finns den statliga kulturpolitiken? Inte bara på kulturdepartementet2009In: Nordisk kulturpolitisk tidskrift, ISSN 1403-3216, E-ISSN 2000-8325, Vol. 12, no 2, p. 175-202Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The aim of this article is to compare how the Swedish national government organizes its relationship to culture (seen as a distinct sphere in society) in the various relevant ministries and policy areas. It is noted that the Ministry of Culture is not, as often is assumed, responsible for most of the government’s policies directed at this sphere, neither are its policies representative of the government’s policies towards culture. This explicit cultural policy does, however, have certain characteristics when compared to how other ministries relate to culture. Explicit cultural policy is primarily concerned with professional culture consecrated in the art field, as well as by a normative concept of autonomy for that field. While autonomy also exists in parts of the cultural sphere financed by other ministries and actors, it can take very different forms. Government policy on culture appears to be highly dependent on how responsibility for it is shared between ministries and other actors. These borders are often examples of historical path dependency. It is thus important that cultural policy research do not limit itself to explicit cultural policy, but also that it takes note of the borders between areas of responsibility in government and other relevant organizations, and how these influences cultural policy.

  • 279.
    Harding, Tobias
    et al.
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Department of Culture Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Nathansson, Calle
    Landstinget i Uppsala län.
    Inledning2012In: Under konstruktion: Effekter av kultursamverkansmodellen 2010-2012 / [ed] Tobias Harding & Calle Nathansson, Stockholm: Sveriges kommuner och landsting , 2012, p. 9-14Chapter in book (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 280.
    Harding, Tobias
    et al.
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Department of Culture Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Nathansson, CalleSveriges Kommuner och Landsting, Stockholm.
    Under konstruktion: Efffekter av kultursamverkansmodellen 2010-20122012Collection (editor) (Other academic)
    Abstract [sv]

    Kultursamverkansmodellen är en av de mer omfattande reformerna av svensk kulturpolitik på mycket länge. Regional kulturpolitik ska nu formuleras i dialog mellan staten och regionerna. Dessutom ska olika aktörer i det regionala och lokala kulturlivet involveras i dessa processer. Genomförandet har gått fort. Regionaliseringen inom kulturområdet föreslogs i Kulturutredningen 2009 för att sedan bearbetas i utredningen Spela samman 2010. Från och med 2011 ingick fem län i modellen: Skåne, Halland, Gotland, Västra Götaland och Norrbotten. Regionala kulturplaner har sedan lämnats in och godkänts för större delen av landet. Efter januari 2013 är det bara Stockholms län som inte ingår i modellen.

    Denna antologi består av tre huvudkapitel där elva forskare och andra experter analyserar och reflekterar kring kultursamverkansmodellen och dess effekter under åren 2010–2012. Antologin är resultatet av ett samarbete mellan det svenska kulturpolitiska observatoriet SweCult vid Linköpings Universitet och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). I detta samarbete har också ingått regionala seminarier i Malmö, Luleå och Norrköping. Tobias Harding och Calle Nathanson har varit redaktörer för boken.

  • 281.
    Harris, Matthew
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Political Science. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Governments Role in Education on Citizenship Development: A Comparative Study of the United States and Swedenʼs Educational Systems2012Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

        The purpose of this research is to examine the connection between the institution of education and its effects on citizenship development in a given country. A new theory is developed making the case that education is an institution supported by national governments to promote norms and values of the ideal citizen through socialization. This theory is based on the use of new institutionalism and historical institutionalism to show the effects education has on a society. This thesis then takes a global perspective on education and citizenship, trying to understand the rise of research on global citizenship education theories. This theory is then tested using a comparative case study between the United States and Sweden, using textual analysis of educational policies of each country. The United States case study examined the No Child Left Behind Act and the Common  Core State Standards. The Sweden case study reviewed the Education Act (Skollag) of 1985 and the National Agency of Education’s Curriculum for the compulsory school (Läroplan).  The analysis of these documents finds that the United States’ ideal citizen is one that understands the laws of the country and civic duties, is ready and prepared for the “college and career” pathway, and believes in the liberal democratic economy. Whereas, Sweden’s ideal citizen is one that understands the fundamental democratic values,  differing cultures, cooperation and solidarity, and equality.

  • 282.
    Hedenborg-White, Manon
    et al.
    Uppsala University, Sweden.
    Gregorius, Fredrik
    Linköping University, Department of Culture and Communication, Arts and Humanities. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    The Scythe and the Pentagram: Santa Muerte from Folk Catholicism to Occultism2017In: Religions, ISSN 2077-1444, E-ISSN 2077-1444, Vol. 8, no 1, article id 1Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Santa Muerte is establishing a presence among practitioners of contemporary occultism in Europe and North America. The occult milieu is highly different from the Mexican cult of Santa Muerte, having a strong heritage of secrecy and tradition as social capital and being mostly middle-class in orientation. Nonetheless, this Catholic folk saint with a mostly pragmatic, popular, and grassroots cult is becoming increasingly popular among occultists. Based on a survey of three recent books on Santa Muerte geared towards an Anglophone, occult audience, it is therefore the aim of this article to understand how and why the Skeleton Saint is attracting adherents in the occult milieu, by analyzing the underlying causes of this growing trend, as well as the conditions shaping it. It is the overall argument of this article that the beginning reception of Santa Muerte in occultism is a result of perceived needs and demands specific to the occult milieu rather than characteristics inherent in the symbol itself, and that an analysis of the ways in which she is spreading outside of her original sociocultural context must be guided by an understanding of the novel one she is integrated in.

  • 283.
    Hedström, Karin
    et al.
    Handelshögskolan, Örebro universitet.
    Melin, Ulf
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Information Systems. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Söderström, Fredrik
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Information Systems. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Identitet arbete privatliv: användning av smarta ID-kort2018In: Ett smartare samhälle?: Sju perspektiv på digitaliseringen av vår vardag / [ed] Lotta Gröning och Elin Whilborg, Linköping: Linköping University Electronic Press, 2018, 1, p. 112-128Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sjuksköterskan Mikael kliver upp tidigt på morgonen för att åka till jobbet. Han jobbar på en mindre vårdcentral ungefär tre mil hemifrån och måste åka strax före halv sju på morgonen. På väg ut till bilen kommer han plötslig ihåg att han måste ha med sig sitt nya ID-kort. Utan kortet kan han inte jobba…

  • 284.
    Hellsten, Ulla-Karin
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, Department of Culture and Communication.
    Från prat till resultat: kultur som lokal näring2017In: Att äga framtiden: perspektiv på kommunal utveckling / [ed] Josefina Syssner, Sören Häggroth, Ulf Ramberg, Linköping: Linköpings unversitet , 2017, p. 203-209Chapter in book (Other academic)
  • 285.
    Hermelin, Brita
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Department of Culture Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Institutioner, organisationer och nätverk: tre begrepp som hjälper oss att förstå samhällsförändringar2014In: Kommunstrategiska perspektiv: demokrati, organisation, kunskap och samhällsförändring / [ed] Brita Hermelin, Norrköping: CKS, Linköpings universitet , 2014, 1, p. 67-75Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Politik och planering handlar ofta om att generera samhällsförändringar. Exempel på en idag aktuell politisk utmaning och som kräver genomgripande omställningar är frågan om hållbar ekologisk utveckling. En sådan utveckling berör och kräver förändringar i genomgripande fysiska strukturer – exempelvis för transporter och mobilitet. Det förutsätter även att individers förändrar sina beteendemönster – exempelvis för avfallshantering och energiförbrukning.

    Detta kapitel syftar till att förstå förutsättningar för samhällsförändringar på en teoretisk nivå. Diskussionen är strukturerad utifrån tre grundläggande begrepp för samhälleliga organisationsformer och samhällsprocesser. Dessa begrepp är institutioner, organisationer och nätverk. I kapitlet diskuteras hur dessa element är relaterade till stabilitet och varaktighet, respektive samhällsförändringar.

    Temat för detta kapitel berör samhällsvetenskapliga discipliner och områden brett och här är det endast möjligt att ge en översiktlig bild kombinerat med ett selektivt urval av några aktuella debatter. Författarens bakgrund inom kulturgeografi, ekonomisk geografi och ekonomisk sociologi och intresset för kunskapsutveckling och ekologisk hållbarhet har påverkat valet av teorier, begrepp och exempel.

  • 286.
    Hermelin, Brita
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies – CKS. Linköpings universitet.
    Lokal utveckling efter de-industraliseringen2017In: Att äga framtiden: perspektiv på kommunal utveckling / [ed] Josefina Syssner, Sören Häggroth, Ulf Ramberg, Linköping: Linköpings universitet , 2017, p. 185-194Chapter in book (Other academic)
  • 287.
    Hermelin, Brita
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies – CKS. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Norrköpings arbetsmarknad i förändring: Strukturomvandling och lokal sysselsättning2018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Den här rapporten handlar om sysselsättningen och arbetsmarknaden i Norrköpings kommun från ett strukturomvandlingsperspektiv. Denna omvandling diskuteras utifrån den historiska industribakgrunden för Norrköping som har inneburit en stark exponering för den ökande globala konkurrensen samt för effektivisering och automatisering. Detta har påverkat utvecklingen med en krympande arbetsmarknad samt strukturellt ihållande arbetslöshet som följd.

    Syftet med studien är att skapa kunskap om hur arbetsmarknaden i Norrköping är strukturerad och hur den förändras. Speciellt fokus riktas mot frågor som berör kommunens ansvarsområden med avseende på näringslivsfrågor och tillväxt samt kompetensförsörjning och utbildning.

    I rapporten ges en beskrivning av arbetsmarknadens utveckling i Norrköping utifrån olika typer av empiriskt material. Detta omfattar statistiska data, dokument, företagsdatabas, media och personliga intervjuer. Med fokus på perioden 2008 till 2016 beskrivs att den relativa tillväxten av sysselsatta i Norrköping motsvarar medelvärdet för andra kommuner i Sverige med ungefär lika befolkningsstorlek. Däremot avviker Norrköping från andra jämnstora kommuner vad gäller en genomsnittligt lägre utbildningsnivå och genomsnittligt lägre inkomster från förvärvsarbete. En stor avvikelse för arbetsmarknadens struktur i Norrköping är en jämförelsevis liten andel sysselsatta inom landstinget som i sin tur innebär en liten andel sysselsatta inom hälso- och sjukvård. Rapporten ger även mer kvalitativ beskrivning av företagssektorn och dess arbetsmarknad i Norrköping. Denna ger en bild att verksamheter med anknytning till hantverksyrken och byggsektorn är en tydligt framträdande profil för Norrköping.

    Rapporten avslutas med några lärdomar från studiens resultat. Dessa lärdomar har generats utifrån studiens utgångspunkt att insatser som stödjer den lokala arbetsmarknadens utveckling berör olika policyfält omfattande såväl kommunens välfärdsuppdrag (inklusive utbildning och arbetsmarknadsfrågor) som insatser för näringslivsfrågor och tillväxtarbete, samt inte minst hur dessa samordnas. Detta får betydelse för organiseringen av kommunstrategiska insatser för en förstärk arbetsmarknad.

    • Den första lärdomen lyfter fram kommunens roll med avseende på hur det påverkar det lokala klimatet för arbetsliv och näringsliv. Det lokala klimatet kan påverkas genom hur kommunen bjuder in till samverkan och kommunikation och i detta ingår även frågan om hur Norrköpings kommun väljer att utforma sitt informationsmaterial. En konkret aspekt för detta är den starka manliga dominansen i bilden av arbetsliv och näringsliv i Norrköping. Med det som bakgrund är det motiverat att reflektera över möjligheter att integrera och synliggöra kvinnor och på så sätt förstärka integrationen och nyttiggörandet av erfarenheter och kunskapsområden, till gagn för lokal utveckling.
    • Den andra lärdomen handlar om hur strategier för kompetensförsörjning med avseende på utbildningsnivåer behöver hålla flera ”bollar i luften” samtidigt. Detta syftar på de olika nivåerna i utbildningssystemet. För Norrköpings arbetsmarknad är utbildningsbakgrund från gymnasieskolan centralt. Gymnasieskolans yrkesutbildningar omfattar etablerade samverkanstrukturer mellan näringsliv och gymnasieskola som kan vara en kritisk resurs att nyttiggöra för förstärkt arbetsmarknadsintegration.
    • Den tredje lärdomen handlar om att den lokala arbetsmarknaden för personer med eftergymnasial utbildning inte växer automatiskt och att man inte kan anta att denna tillväxt entydigt följer näringsgrensindelning. En utmaning i detta sammanhang är att attrahera sådan arbetskraft. Här sker olika insatser från kommunens sida i relation till studenterna på universitetet. Det är en extra stor utmaning att påverka efterfrågan på högutbildad arbetskraft när den genomsnittliga utbildningsnivån i det lokala arbetslivet inte är så hög. En strategisk fråga blir därmed möjligheter att stärka beställningskapaciteten hos de lokala arbetsgivarna vad gäller efterfrågan på akademiskt utbildade personers kompetens.
  • 288.
    Hermelin, Brita
    et al.
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Department of Culture Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Edwardsson, Erik
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Kommun och företag i samarbete för lokal utveckling: exemplet Finspång2014Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Den här rapporten handlar om strategier och insatser för lokal ekonomisk utveckling och har fokus på hur det sker i samarbeten mellan kommuner och stora företag.

    Rapportens empiriska exempel är Finspångs kommun som ligger i norra utkanten av Östergötlands län och har omkring 21 000 invånare. Denna kommun har en lång historia av stora industriföretag och ännu idag är sysselsättningen inom tillverkningsindustrin betydande. Studiens viktigaste källor är intervjuer med 17 olika representanter för kommunal politik och förvaltning, företag och arbetstagare samt för utbildning.

    Samarbeten i Finspång mellan kommunen och företagen, och med syfte att stärka den lokala utvecklingen, är i rapporten tematiserade i tre olika områden: nätverk, ortsutveckling och utbildning. Den första tematiken om nätverk tar upp frågan om ”mjuka faktorer” och omfattar förtroende mellan individer, aktörer och socialt kapital. I intervjuerna har begrepp som närhet, ortskänsla, bruksanda och Finspångsanda varit återkommande. Det beskrivs att kommunens kontakter med näringslivet har blivit allt mer omfattande och att kommunen fått breddat ansvar för att stödja näringslivsutveckling. Från kommunens håll uppfattas också att företagen under senare tid har visat ett ökat ansvar och intresse för orten. Detta intresse går utanför de strikt företagsmässiga frågorna.

    Den andra tematiken rör ortsutveckling. Detta handlar om hur kommunala insatser för utveckling av social och fysisk infrastruktur, kultur och social sammanhållning samt platsmarknadsföring kan vara verktyg för att stödja tillväxt, och hur dessa insatser också involverar företag och näringsliv. Samverkan med näringslivet kan innebära ett värdefullt resurstillskott och även leda till att insatserna får ökad uppmärksamhet från företagens sida. Exempel på konkreta samverkansprojekt från en senare period för att stödja ortsutveckling är gemensamma marknadsföringsinsatser av Finspång, arbete för att få till stånd en utbyggnad av väg 51 och nybyggnation för de lokala gymnasieskolorna.

    Den tredje tematiken handlar om samverkan för utbildning. Utvecklingen av Curt Nicolin Gymnasiet – den av kommunen och företagen samägda lokala gymnasiefriskolan – presenteras som ett ”flaggskeppsexempel” på ett mer omfattande och långsiktigt samarbete. Curt Nicolin Gymnasiets utveckling är ett exempel på hur omvandling och tradition kan integreras. Traditionen handlar om att industrin sedan långt tillbaka varit verksam inom utbildning, och skolans dominerande inriktning mot industri och teknik. Omvandlingen av gymnasiet rör moderna pedagogiska arbetssätt, nya samverkansformer och breddad utbildning  utanför teknikområdet. Breddningen inriktas på att starta ett vård- och omsorgsprogram. Skolan erbjuder konkurrensmässig utbildning som attraherar ungdomar till Finspång från ett vidare omland.

  • 289.
    Hermelin, Brita
    et al.
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies – CKS. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Rusten, Grete
    Universitetet i Bergen, Norge.
    Lokal samverkan, tillväxt och omställning: Studier från industriregioner i Sverige och Norge2016Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna rapport handlar om regional utveckling och regional utvecklingspolitik med fokus på den lokala nivån, kommunernas roll och betydelsen av samverkan mellan kommunen och de lokala företagen. De empiriska studierna som presenteras handlar om lokala strategier och insatser med syfte att utveckla orter och lokala miljöer till att bli mer dynamiska, attraktiva och robusta avseende näringslivsutveckling, arbetsliv och välfärd. De geografiska sammanhangen för studierna är industriregioner utanför de dominerande storstadsregionerna i Sverige och Norge, som är lokaliseringar för stora industriföretag. Upprinnelsen till denna rapport är ett forskningsprojekt med titeln ”Små kommuner och stora företag – betydelsen av kommunala strategier för regional ekonomisk hållbarhet”, med finansiellt stöd från Vetenskapsrådet. Genom detta projekt har ett antal empiriska fallstudier genomförts med syfte att beskriva och förstå e›ekterna av olika initiativ som sker lokalt. Studierna diskuterar kommunernas och näringslivets roller, engagemang och insatser för näringslivsutveckling och arbetslivsutveckling; var för sig och också avseende olika samverkanskonstellationer och sektorsamverkan mellan o›entlig och privat sektor. Dessa studier är genomförda i Sverige, Norge och i England och några är publicerade i tidigare CKS-rapporter och genom konferenser (Hermelin och Edwardsson 2014; Hermelin och Westermark 2015; Hermelin och Rusten 2015; Rusten och Hermelin 2014). Dessa är fallstudier från Finspång och Mjölby kommuner och jämförande studier mellan Norge och Sverige. Denna rapport består av fyra kapitel. Kapitel 1 diskuterar forskningsbakgrund och övergripande slutsatser från genomförda empiriska studier inom projektet. Kapitel två, tre och fyra presenterar empiriska studier från Sverige och Norge.

    Kapitel ett introducerar rapportens övergripande tema och som är regional utveckling och regional utvecklingspolitik med perspektiv från kommuner och industriorter utanför storstadsregionerna. Här diskuteras hur begreppet ”regional resiliens” kan vara en modell för att förstå hur regional utveckling sker i ett stigberoende som formas av de lokala specifika strukturella förhållandena. Regional resiliens riktar uppmärksamheten mot regionala e›ekter av förändrade villkor för näringsverksamhet och arbetsmarknad och hur detta kan bemötas genom olika anpassnings- och omställningsstrategier och processer. I kapitel ett diskuteras på vilket sätt kommunerna är aktörer i den regionala utvecklingspolitiken och hur detta sker i samverkan med de lokala företagen. I mer konkreta ordalag diskuterar detta kapital också hur de genomförda empiriska studierna i Norge och Sverige fördjupar kunskapen om kommunernas inflytande på olika faktorer med betydelse för regional utveckling. Dessa faktorer är (1) det sociala kapitalet; (2) infrastruktur och annan fysisk struktur; (3) kompetens och kunskap samt forskning och utveckling; samt (4) diversifierat näringsliv och arbetsmarknad.

    Kapitel två är en studie från Sverige om lokal tillväxtpolitik och lokal utveckling i Östhammars kommun. Östhammar tillhör Upplands län. Fokus i detta kapitel är samverkan mellan kommunen och de stora företagen som är lokaliserade här och vilka nätverk och samarbeten som har etablerats mellan dessa parter. Kapitlet diskuterar vilka sakområden som samverkan mellan kommun och företag berör och där markplanering, infrastruktur och utbildning framstår som mest angelägna. Samverkan mellan kommunen och de stora företagen för utbildning fokuserar teknikinriktade utbildningar på gymnasienivå och hur dessa sker inom organisationsformen Teknikcollege. Detta är ett nationellt program för samverkan mellan industri, kommuner och utbildningsanordnare för gymnasieskolan, inom teknikutbildningar och för eftergymnasial utbildning.

    Kapitel tre är en studie från Norge och mer specifikt från Nordhordland vid Bergen. Detta är en industriregion som omfattar åtta kommuner och drygt 30 000 invånare. I detta kapitel diskuteras hur samverkan mellan kommuner och företag har bidragit till utvecklingen av en fyraårig utbildning på gymnasienivå, med benämningen ”tekniske fag og allmennfag” (TAF). Denna utbildning motsvarar vad man inom EU benämner dual modell, som kombinerar teoretisk utbildning med praktisk yrkesutbildning på företag inom ett program (VET). Knarvik gymnasieskola som ligger i Nordhordland var en pionjärskola som startade TAF redan 1992. Efter detta har TAF etablerats på 18 olika gymnasieskolor som alla finns på några av industriorterna i Norge. Kapitel tre följer hur utvecklingen, organiseringen och praktiken sker inom denna utbildning där skola och näringsliv samarbetar. Dessutom har man analyserat karriärvägar för de som varit TAF elever vid Knarvik vgs. skola. Detta visar hur utbildningen har bidragit till anställningsbarhet och till individers karriär. I kapitlet diskuteras hur utbildningen på detta sätt har betydelse för kompetensförsörjning till industrin i Nordhordland och i andra delar av landet.

    Kapitel fyra är en studie av ett statligt program för innovationsaktiviteter i Norge (SkatteFUNN) som syftar till att stödja företag att initiera och öka sina insatser för forskning och utveckling (FoU). Detta program riktar sig huvudsakligen till små- och mellanstora företag. Programmet erbjuder skattereduktioner om man genomför forsknings- och utvecklingsinsatser i egen regi eller i samverkan med definierade forskningsinstitutioner. Studien visar hur detta generella program för hela landet har varierande betydelser för företag i olika kategorier och för företag i olika regioner i Norge. Den regionala variationen följer inte på ett systematiskt sätt företagsstruktur eller närvaro av forskningsinstitutioner. Förklaringen till denna ojämna fördelning är relaterat till kontextuella förhållanden som exempelvis industrins aktivitetsnivå och därigenom regionens möjligheter och behov för innovationer. Hög aktivitetsgrad minskar utrymmet att driva innovationsprojekt. Några av regionerna med mindre SkatteFUNNs-aktiviteter som Nordhordland är också regioner med färre entreprenörskapsinitiativ.

  • 290.
    Hermelin, Brita
    et al.
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies – CKS. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Westermark, Kristina
    Stockholms universitet.
    Kommun och företag i samarbete för lokal utveckling: exemplet Mjölby2015Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna skrift är en delrapport inom ett forskningsprojekt som har titeln ”Små kommuner och stora företag – betydelsen av kommunala strategier för regional ekonomisk hållbarhet”. Inom projektet genomförs fallstudier i Sverige, Norge och England. Här presenteras ett av dessa fall, nämligen Mjölby kommun i Östergötlands län. Det empiriska underlaget för rapporten består av olika dokument framställda genom kommunen, artiklar från media, statistiska källor samt 18 intervjuer med politiker, tjänstemän och representanter för företagen i Mjölby. Följande forskningsfråga har formulerats: Hur sker interaktion och samarbeten mellan kommunen och företag för resursutveckling som bidrar till lokal ekonomisk hållbarhet?

    Mjölby kommun tillhör Östergötlands län och har knappt 26 500 invånare år 2014. Sett till den storleksmässiga positionen bland alla Sveriges 290 kommuner är Mjölby nummer 94 med ett befolkningsantal under medel (som är drygt 33 000 år 2013) och över medianen (som är drygt 15 000 år 2013). Från 1970 till 2014 har befolkningen i Mjölby ökat med 1 855 personer. Befolkningsutvecklingen har varit ojämn över perioden och framförallt 1990-talets senare hälft innebar påtaglig befolkningsminskning. De negativa befolkningstalen innebar en period med sämre framtidstro. Sedan 2006 har tillväxten varit sammanhängande och stabil och det är något som bidragit till stärkt självbild.

    Antalet sysselsatta i Mjölby (förvärvsarbetande dagbefolkning) var år 2013 knappt 12 000 personer. Nettoförändringen under mätperioden 1990 till 2013 vad gäller förvärvsarbetande dagbefolkning i kommunen motsvarar en ökning med 271 sysselsatta (2 procent). I Mjölby finns det tre stora privata arbetsgivare och samtliga dessa är familjeägda företag. Toyota är den största med omkring 1 850 anställda. Här sker produktion av lagertruckar. Väderstad-Verken är Mjölbys andra största privata arbetsgivare med säte i Väderstad. Här sker tillverkning av jordbruksmaskiner. Den tredje största privata arbetsgivaren i Mjölby efter Toyota och Väderstad-Verken är Runsvengruppen. Familjeföretaget Runsvengruppen har idag omkring 1 800 anställda. De som är anställda i bolagets detaljhandelsverksamhet – Runsvengruppen Aktiebolag – finns vid varuhusen ÖoB och är därmed utspridda över hela landet. Partihandelsverksamheten inom koncernen har ökat till 230 sysselsatta år 2013 och enligt de uppgifter vi har haft tillgång till, är denna sysselsättning koncentrerad till kontoret i Skänninge som är en tätort i Mjölby kommun.

    Diskussionen i denna rapport om samverkan och interaktion mellan kommun och stora företag är strukturerad efter tre teman; nätverk, ortsutveckling och utbildning. Med nätverk åsyftas kontakter och relationer som formellt eller informellt hanterar samarbeten mellan kommun och företag. Vårt andra tema; ortsutveckling innefattar mobilisering av resurser för fysisk infrastruktur, transport och kommunikation, bostäder, mark och lokaler, samt för utveckling av  anläggningar och service för fritid och nöjen. Hit hör även mer mjuka frågor om attraktivitet. Slutligen har vi valt att fokusera på utbildning. Inom utbildningstemat ingår kompetensutveckling som är en nyckelfaktor för utvecklingsmöjligheter; detta gäller både för företag och för individer.

    I rapportens slutsatser lyfter vi fram följande fyra faktorer som vi bedömer har stor inverkan på hur samverkan mellan företag och kommun sker i Mjölby kommun.

    1. Storföretagen i Mjölby har inte funnits här så länge och de är lokaliserade på olika orter.
    2. Näringslivet i Mjölby har en stor mångfald.
    3. Mjölby kommun ”går bra” med befolkningstillväxt och sysselsättningstillväxt.
    4. Mjölby är tätt integrerat med det växande Linköping.

    Mjölby kommun och de stora företagen har olika kontakter och som har inverkan på lokal utveckling. Samverkan sker dels för långsiktiga processer och inom utbildning och dels för tidsspecifika projekt som kan beröra lokala anläggningar och infrastruktur. Företagen stödjer den lokala tillgången till service och fritidsaktiviteter för sina anställda genom sponsoraktiviteter.

  • 291.
    Hermelin, Brita
    et al.
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies – CKS. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Wänström, Johan
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies – CKS. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Att organisera för regional utveckling: erfarenheter från regionbildning i Östergötland2017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Den 1 januari 2015 bytte Landstinget i Östergötlands län namn till Region Östergötland. Detta var emellertid mer än ett namnbyte och innebar också att organisatoriska ramar och ansvarsområden förändrades. Jämfört med vad Landstinget i Östergötland hade för arbetsområden har Region Östergötland ett utökat ansvar omfattande regionala utvecklingsfrågor och tillväxtfrågor. Den här rapporten diskuterar de nya organisatoriska ramarna för regionalt utvecklingsarbete som uppstod i samband med bildandet av Region Östergötland. Det övergripande syftet som leder diskussionen i rapporten är att fördjupa förståelsen för hur arbetsformer för regional utveckling utvecklas och organiseras, med fokus på relationerna mellan regionkommuner och primärkommuner.

    För att ge en bild av det övergripande sammanhanget för regionbildningen i Östergötland beskrivs de strukturella villkoren för regionalt utvecklingsarbete där ”regionaliseringsvågen” driven av EU är ett centralt element. Regionalt utvecklingsarbete formas genom EUs och nationella riktlinjer samt genom samordning i det politiska flernivåsystemet såväl som över samhällssektorerna. Enligt Region Östergötland omfattar de regionala utvecklingsfrågorna näringsliv, kompetensförsörjning, samhällsplanering, kultur och natur, internationell samverkan och olika typer av stöd och finansiering.

    Rapporten redogör för empiriska studier av processen genom vilken Region Östergötland bildades och hur regionen samverkar. Ett sammanhållande tema vad gäller de empiriska studierna är relationen mellan regionkommunen (dvs. Region Östergötland) och primärkommunerna (dvs. 13 kommuner i Östergötland). Huvudsakliga källor för dessa studier är intervjuer med politiker och tjänstemän med olika positioner och roller, främst inom regionala och kommunala sammanhang. Genom dessa intervjuer med sammantaget drygt 50 respondenter har vi kunnat fråga om förväntningar och föreställningar såväl som händelseförlopp och praktiker. Studien är genomförd enligt en interaktiv arbetsmodell genom vilka forskarna har diskuterat forskningsdesign och preliminära resultat med uppdragsgivarna och andra avnämare. Det ska samtidigt betonas att denna rapport presenterar forskarnas resultat och att författarna är ansvariga för innehållet.

    Den samverkan mellan Region Östergötland och kommunerna i Östergötland som vi studerat genom de empiriska studierna har många gemensamma element med vad som i forskningslitteraturen har benämnts ”samverkande governance”. Detta begrepp sammanfogar aspekter på styrning (governance) och samarbete och visar dess komplexa innehåll. Om vi tänker att samverkan mellan regioner och kommuner för regionalt utvecklingsarbete är ett exempel på ”samverkande governance” kan vi förstå att denna samverkan ställer avancerade krav på att många olika element och förhållanden ska samspela på ett gynnsamt sätt. I analysen fokuseras ett urval av alla de förhållanden som berörs i modellen. Detta urval omfattar förhållandena; ömsesidigt beroende, ömsesidig förståelse, motivation och engagemang samt att ”få de rätta personerna till bordet”.

    Ur denna diskussion om olika förhållanden och förutsättningar för ändamålsenlig organisering för samverkan mellan regionkommuner och primärkommuner lyfter den sammanfattande analysen fram tre komponenter; tydlighet, ömsesidig förståelse och tålamod. Den tredje komponenten om tålamod handlar om tid. Region Östergötland är en ung organisation. En vaksamhet riktad mot att förutsättningarna för framtida insatser grundas i gjorda erfarenheter ger en förståelse för att avgörande kvaliteter för ”samverkande governance” utvecklas i ett stigberoende. Det betyder att effekter av enskilda samverkansinitiativ inte är begränsade till dess specificerade syften och projektperioder utan att de också formar förutsättningar att mobiliseras och koordinera samverkan inför framtida initiativ och framtida organisering för regional samordning. På så sätt är goda exempel av samverkan en resurs för att ytterligare förstärka ändamålsenligheten i framtida samverkan.

  • 292.
    Hjalmarson, Linnea
    et al.
    Linköping University, Department of Management and Engineering.
    Högberg, Magdalena
    Linköping University, Department of Management and Engineering.
    Circular Migration between Senegal and the EU?: a Discourse Analysis of Migration Practice(s)2008Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    This thesis investigates the preconditions for a new type of migration among the highly skilled between Senegal and the EU, namely circular migration. The three most prominent actors in the shaping of the future migration pattern –the EU (administration), the Senegalese government and the future highly skilled migrants i.e. Senegalese university students –are studied by a combination of social constructivism and critical discourse analysis. The discourses are derived from official EU and Senegalese documents and from a survey as well as from semi-structured interviews with students at the two largest universities in Senegal. The analysis of the discourses shows three factors that point towards a change of the migration practice in favour of circular migration: first, an interdiscursivity between the migration, development and economic growth discourses; second, a resemblance between the three actors discourses on migration; and third, a willingness among all three actors to act for a mobility of knowledge and experience. Consequently, there are preconditions for circular migration between Senegal and the EU.

  • 293.
    Hjerpe, Mattias
    Linköping University, The Tema Institute, Centre for Climate Science and Policy Research . Linköping University, The Tema Institute, Department of Water and Environmental Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Applying the 'Double Exposure' framework for flooding and erosion in high-income urban areas2009In: International Human Dimensions Programme Open Meeting 2009, 2009Conference paper (Other academic)
  • 294.
    Hjerpe, Mattias
    et al.
    Linköping University, The Tema Institute, Centre for Climate Science and Policy Research . Linköping University, The Tema Institute, Department of Water and Environmental Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Glaas, Erik
    Linköping University, The Tema Institute, Centre for Climate Science and Policy Research . Linköping University, The Tema Institute, Department of Water and Environmental Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Evolving local climate adaptation strategies: incorporating influences of socio–economic stress2012In: Mitigation and Adaptation Strategies for Global Change, ISSN 1381-2386, E-ISSN 1573-1596, Vol. 17, no 5, p. 471-486Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Socio-economic and climatic stresses affect local communities’ vulnerability toflooding. Better incorporation of socio-economic stress in local vulnerability assessments isimportant when planning for climate adaptation. This is rarely done due to insufficientunderstanding of their interaction, in both theory and practice. The omission leads to criticalweaknesses in local adaptation strategies. This study analyses how socio-economic stressinteract with climatic stress and shape local vulnerability to flooding, and how such stresscan be more efficiently managed within local government organisations. A frameworkcontaining potential stresses was developed and applied to investigate how socio-economicstress affected exposure, sensitivity, and adaptive capacity in two case studies, usinginterview and group exercise transcripts. Cases consisted of major development projects intwo Swedish municipalities, Gothenburg and Lilla Edet. The cases were similarly exposedto climatic stress but differed in socio-economic context, and previous professional climatechange experience. Fierce foreign competition and market structure were seen as the twomost significant socio-economic stresses influencing local vulnerability to flooding throughshaping the ‘local’ worldview. In falling order sensitivity, exposure, and adaptive capacitywere seen to be influenced by the socio-economic stresses. Two approaches to efficientlyincorporate climatic and socio-economic stress in local management are proposed: shiftingthe focus of vulnerability assessments towards future sensitivity of people and settlements,rather than on the current infrastructure’s sensitivity, would facilitate their use in planningand by ‘mainstreaming’ adaptation into long-term strategic planning vulnerability would bemore dynamically addressed and periodically revised.

  • 295.
    Hjerpe, Mattias
    et al.
    Linköping University, Department of Thematic Studies, Centre for Climate Science and Policy Research. Linköping University, Department of Thematic Studies, Department of Water and Environmental Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Storbjörk, Sofie
    Linköping University, Department of Thematic Studies, Centre for Climate Science and Policy Research. Linköping University, Department of Thematic Studies, Department of Water and Environmental Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Alberth, Johan
    Linköping University, Department of Thematic Studies, Centre for Climate Science and Policy Research. Linköping University, Department of Thematic Studies, Department of Water and Environmental Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    “There is nothing political in it”: triggers of local political leaders' engagement in climate adaptation2015In: Local Environment: the International Journal of Justice and Sustainability, ISSN 1354-9839, E-ISSN 1469-6711, Vol. 20, no 8, p. 855-873Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Local government is attributed a vital role in climate-change adaptation. Previous studies contend that conflicting priorities, insufficient institutional incentives and knowledge of risks, and inadequate resources all impede local climate adaptation. Though the importance of local political support in enabling climate adaptation is widely acknowledged, the views of local politicians have rarely been analysed. Drawing on semi-structured interviews with local politicians in Sweden, we explore what affects their engagement in climate adaptation. The study claims that climate adaptation contrary to mitigation is not viewed as political beyond directing attention and sanctioning guidelines set by officials. A limited number of interviewees claim a more strategic political role in adaptation. The combined effect of institutional incentives (e.g. fragmented national guidelines, unappealing goals, and lack of funding), relative weight in local politics, and ability to exercise political leadership (e.g. campaign value, public and media pressure, and lack of ideology) is perceived as too insignificant to trigger strong political engagement. In less-populous municipalities, adaptive measures were highly valued for demonstrating political action.

  • 296.
    Hjort, Mattias
    Linköping University, Department of Management and Engineering.
    Power and Ownership: A critical analysis of the Bretton Woods Institutions' Country Owned Poverty Reduction Strategies2008Independent thesis Advanced level (degree of Magister), 20 points / 30 hpStudent thesis
    Abstract [en]

    Previously, studies in the intersection of power and development have predominantly concentrated on power as domination; how powerful actors can force recipient countries into embracing specific policies due to economical asymmetries. Yet, with the introduction of the Poverty Reduction Strategy Papers (PRSP) approach to development employed by the Bretton Woods Institutions (BWI), conditions on certain policies have decreased and it is said that the approach allows for country ownership as development strategies are written by the countries themselves. As a critical response, the conception of power is broadened here through the separate employment of governmentality theory and neo-Gramscian International Relations theory. They share among them a theoretical premise which allows for an understanding of power that extends beyond domination to the realm of discursive practices which, it is argued, allows for influence despite the notions of ownership and without power as domination.

    The object of this thesis is to suggest how the discourses of the PRSP regime can influence subjects whom they addressed. The two theories have different assumptions here. More specifically, the neo-Gramscian theory argue that discursive practice may render ideological issues as common sense why they can come to be embraced by subjects, whereas the governmentality theory assume that discourses can, perhaps without conscious recognition, reshape the very identities of subjects. The theories differences are retained and bracketed when a discourse analysis of the PRSP regime is conducted which concludes that the BWIs require that suitable skills are embraced by subjects appropriate for a good governed market economy. These skills are located to basic capacities in calculating, accounting and social capital accumulation. Thereafter a practical example of discursive practice in a capacity building mission is reviewed to explicate how these skills are actualized through training modules enabling influence towards preferred standards of the BWIs without power as domination. The two theories are brought in for a discussion on how these discursive practices may be understood according to their respective premises, but also to discuss the usefulness of these theories for studies of this kind.

    It is argued, among other conclusions, that the neo-Gramscian understanding of power as operating on the conscious level can fruitfully be coupled with the proposition of governmentality that powers also work on an unconscious level for understanding practises of capacity building. As concerning the weaknesses of the theories it is put forth that the neo- Gramscian theory suffers from an assumption of class identity presented as a “brute fact” before the realm of the political, whereas the governmentality theory suffers from an exclusive focus on discourse and leaves behind how different actor constellations may seek to appropriate discourses. To remedy these weaknesses, the thesis concludes with an argument that a combination of these theories can provide a lucrative foundation for further studies.

  • 297.
    Hjorth, Ronnie
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Political Science. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Equality in the theory of international society: Kelsen, Rawls and the English School2011In: Review of International Studies, ISSN 0260-2105, E-ISSN 1469-9044, Vol. 37, no 5, p. 2585-2602Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This article examines the idea of equality in the theory of international society. Contrary to the widespread contemporary notion of equality as a corollary principle to sovereignty, the central argument of the article is that equality and sovereignty can and ought to be disconnected, and that the concept of equality, when uncoupled from sovereignty, is a better point of departure when theorising international society than is, for example, non-intervention or sovereignty. An alternative approach to deal with equality of states and other entities within international society is sketched out.

  • 298.
    Holgersson, Stefan
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Information Systems. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    An inside job: managing missmatched expectaitions and unwanted findings when conduction police research as a police officer2014In: Applied police research: challenges and opportunities / [ed] Ella Cockbain, Johannes Knutsson, Abingdon: Routledge, 2014, p. 106-116Chapter in book (Other academic)
  • 299.
    Holgersson, Stefan
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Information Systems. Linköping University, Faculty of Science & Engineering.
    Polisens ledningscentraler2017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Generella iakttagelser kopplat till polisens strävan att centralisera sina ledningscentraler

    Det går att se klara paralleller mellan införandet av regionledningscentralerna och införandet av länskommunikationscentralerna. I bägge fallen så har besluten präglats av en stark vilja att driva igenom förändringen, där beslutsunderlagen snarare har handlat om antaganden och förhoppningar än att de har byggt på välgrundade analyser.

    Den nya Polismyndigheten innebar en fortsättning på den centraliseringsvåg som pågått under decennier vad gäller att koncentrera polisens ledningscentraler till ett färre antal orter. Den lokala förankringen och person- och lokalkännedomen hade redan försvagats eller försvunnit på många orter genom tillskapandet av länskommunikationscentraler. Därför hade införandet av regionledningscentralerna en liten betydelse vad gäller dessa faktorer, förutom för enstaka orter såsom exempelvis Östersund. Studien visar att under förutsättning att en operatör har en tillräckligt hög förmåga vad gäller ledningsarbetet har lokal- och personkännedom en stor betydelse och den lokala förankringen är viktig.

    Ett centralt argument för omorganisationen var att uppnå en enhetlighet. Det finns dock stora skillnader i hur arbetet organiseras i de olika regionledningscentralerna. En orsak är att regionerna har stora olikheter vad gäller exempelvis yta, ärendetyper och belastning. Likaså har bildandet av regionledningscentraler inneburit olika stora förändringar i respektive region. Tillskapandet av regionledningscentraler har i vissa regioner inneburit en fördel när det gäller att kunna hantera dynamiska och komplexa ärenden där många patruller är inblandade. Däremot har tillskapandet av regionledningscentraler inneburit en försämrad förmåga i vissa orter till samarbete mellan olika samhällsaktörer för att hantera både vardagshändelser och större kriser. Likaså har tillskapandet av vissa regionledningscentraler inneburit en försämring vad gäller att hantera vardagshändelser i orter där operatörer hade en hög lokal- och personkännedom.

    En viktig skiljelinje för hur de som intervjuats i denna studie ser på regionledningscentralerna verkar vara om ledordet för ledningscentralens roll uppfattas vara ledning/styrning eller samarbete. Det första synsättet innebär att ledningscentralen med hjälp av moderna tekniska hjälpmedel och en samlad kunskap ska se till att verksamheten styrs och leds på ett effektivt sätt. Lösningen som förespråkas för att uppnå detta är att det byggs upp en separat organisationsstruktur för att hantera denna arbetsuppgift. Det andra synsättet präglas av att ledningsverksamheten ses som en integrerad del av det operativa polisarbetet längst ut i linjen, där en nära samverkan mellan olika personalkategorier ses som avgörande för att lösa polisens olika uppdrag på ett bra sätt.

    Kritik och reaktioner kopplat till centraliseringen av polisens ledningscentraler

    Genom åren har nedläggning av kommunikationscentraler inte sällan mötts av hård kritik och motstånd. Vanliga argument har varit att ”hjärtat i verksamheten” försvinner. Andra förhållanden som lyfts fram har varit att lokal- och personkännedom kommer att försämras, samt att den lokala förankringen påverkas i negativ riktning. När kritiken vid nedläggning av ledningscentraler har klingat av har slutsatser dragits att organisationsförändringarna varit lyckade, men man har då bl.a. bortsett från faktorn att människor har en mycket god förmåga att anpassa sig till nya förhållanden. Det är ingen tvekan om att tillskapandet av större centraler innebar vissa inkörningsproblem som man efterhand kom eller kommer till rätta med, och att verksamheten utvecklas efterhand. Den här studien visar dock att det är ett flertal kvalitativa förhållanden som inte synliggörs när effekten av polisens centraliseringar av ledningsverksamhet presenteras och bedöms. Det har medfört att centrala beslutsfattare både inom och utanför polisen inte uppfattar hur angeläget det är att ta tag i förändringsbehov som identifierats i denna studie för att kunna förbättra polisens förmåga att:

    • Förebygga och klara upp brott
    • Agera mot lokala problembilder
    • Förhindra olyckor och begränsa skadeutfall
    • Hantera större kriser
    • Använda resurserna på ett effektivt och ändamålsenligt sätt
    • Motivera och skapa engagemang hos sin personal

    Ledningscentralernas förankring i lokalsamhället är viktig och den centraliseringsvåg som utmärkt organiseringen av ledningsverksamheten kan ses gå stick i stäv med ett återkommande tema att polisen måste komma närmare medborgarna. Vissa politiker har haft invändningar mot att polisens ledningsverksamhet koncentreras till några få platser i landet, men generellt sett har mer omfattande reaktioner från ansvariga politiker uteblivit. Med tanke på den vitala roll som ledningscentralerna har för polisens verksamhet är det många som framfört att det är märkligt att ansvariga politiker inte i högre grad har engagerat sig i denna fråga. Särskilt med tanke på att utlovade resursbesparingar med anledning av centralisering av polisens ledningscentraler inte har uppfyllts, utan tvärtom finns det flera faktorer som pekar på att tillskapandet av de stora centralerna fått en motsatt effekt.

    Förmågan att förebygga och klara upp brott m.m.

    Centraliseringen av polisens ledningscentraler har gått hand i hand med en minskad förmåga att klara upp brott. Istället för att reflektera över detta förhållande har lösningen varit att tillskjuta mer resurser till polisen. Det bör noteras att redan i mitten av 90-talet ifrågasattes i en rapport som publicerades av Rikspolisstyrelsen det grundläggande antagande inom polisen att centraliseringar leder till bättre och effektivare verksamhet. Forskning har senare pekat i samma riktning. Polisen har dock fortsatt, och tillåtits fortsätta, på den inslagna vägen att genomföra organisationsförändringar som till stora delar haft en inriktning att administrera brott och inkommande samtal, och inte att skapa goda förutsättningar för att förebygga och utreda brott. En reaktion mot centraliseringssträvandena och dess negativa effekter är förändringen av polisens kontaktcentrum (tfn 11414), där en införd nationell lösning för att hantera inkommande ärenden har övergetts, och istället har steg tagits mot en mer lokalt förankrad verksamhet.

    Centralisering av ledningscentralerna har inneburit en klart försämrad interaktion med lokalsamhället. Externa aktörer har pekat på att polisen försämrat sin förmåga att ta till sig och agera på tidskritisk information som rör vardagshändelser. De som intervjuats menar att det inte bara tar längre tid att komma fram per telefon utan att det kan vara omständligt att förklara saker när operatörer vare sig har lokal- eller personkännedom, eller kunskap om lokala problembilder. Istället för att det tidigare räckte med att säga att ”Hej, det är Fia på OKQ8. Han ni letade efter med gröna jackan är här nu” kräver det numera en lång förklaring. Förutom att processen tar så pass lång tid att situationen riskerar att vara överspelad påtalar personer som intervjuats att responsen inte är sådan att det motiverar till framtida samtal.

    Nedläggningen av lokala centraler där interaktionen mellan yttre och inre personal var god har inneburit att personal i yttre tjänst har tappat en viktig lagspelare. Yttre personal har framfört att lokalt placerade operatörer hade en viktig roll vad gäller att ”lägga pussel” och agera som en slags ”detektiver” i syfte att stödja patrullerna för att öka möjligheterna att nå framgång i olika ärenden. Upplevelsen är att verksamheten, med undantag för större händelser, gått från att vara inriktad på att försöka lösa och förebygga brott, till att hantera och beta av ärenden som är registrerade i ett diariesystem.

    Använda resurserna på ett effektivt och ändamålsenligt sätt

    Centraliseringar har bidragit till en ökad förmåga jämfört med tidigare att inom mer omfattande geografiska ytor kunna göra övergripande bedömningar av hur tillgängliga resurser bör användas. Samtidigt har en organisatorisk specialisering och uppdelning i olika funktioner medfört en större utmaning att ur ett lokalt perspektiv kunna ta ett helhetsgrepp och väga ofta oförenliga intressen mot varandra.

    Centraliseringar har medfört en större flexibilitet att använda patruller från olika områden. Under studien har det dock blivit tydligt att de positiva effekterna av att centralisera polisens ledningscentraler har överskattats och att de negativa effekterna har undertryckts, och fortsätter att undertryckas. En minskad person- och lokalkännedom och förankring i lokalsamhället har försämrat möjligheterna att värdera information och anpassa olika lösningar efter lokala förhållanden och olika områdes förutsättningar. Det handlar exempelvis om att patruller med en särskild förmåga eller intresse inte utnyttjas, om en minskad kontroll av poliser som har ett behov av extra styrning, att ett minskat stöd till patruller gör att den totala resursåtgången ökar för att lösa samma typ av ärenden, att personal som befinner sig på en polisstation inte används, att externa aktörer inte tillfrågas eller informeras, att den stora centralortens prioriteringsordning blir styrande och inte lokala behov, att information måste återupprepas, att adresser och ärenden förväxlas, att mer resurstid går åt för transporter etc.

    En förändring som påverkar personalen

    Det finns de som upplever att arbetsuppgifterna är stimulerande och att stämningen är god på de stora centralerna, men centraliseringar har inneburit att karriärmöjligheter och karriärväxling har försämrats i många orter. Begränsade framtida utvecklingsmöjligheter är en faktor som påverkar intresset att fortsätta att arbeta inom Polismyndigheten. Likaså när anställda känner att de inte kan utföra sina arbetsuppgifter på ett önskvärt sätt beroende på att vald organisationsform inte klarar av att leva upp till de krav de och andra ställer på polisen. Att centralisera verksamheten har fått stora negativa kvalitativa effekter för yttre personal. Polisstationer har dessutom upplevts att gå från att ha liv och rörelse dygnet runt till att bli tysta och ensliga miljöer stora delar av dygnet. Det påverkar den sociala interaktionen, motivationen och glädjen att komma till arbetet.

    Ett tidigare nära samarbete med yttre personal, familjär stämning och stor variation på arbetsuppgifter för operatörer i ledningscentraler har förbytts till arbetsuppgifter som ofta har stora likheter med en Call-centerverksamhet. Personalrörligheten har blivit hög på de stora centralerna. De stora centralerna har placerats på orter där det råder stor konkurrens om arbetskraft. Det har gjort det både svårare och dyrare att rekrytera samt att behålla personal. Det är ett stort fokus på vikten av att polisen vidtar åtgärder för att i högre grad få polisanställda att stanna och inte söka tjänster utanför Polismyndigheten. Det vore därför självklart att i hög grad beakta och åtgärda den påverkan som centraliseringen av polisens ledningscentraler har i detta avseende.

    Hur bör man gå vidare?

    Det finns ett stort behov att verka för att person- och lokalkännedomen hos personal på ledningscentralerna ökar samt att den lokala förankringen blir betydligt större. Det finns dock anledning att inte fokusera på redan fattade och genomförda beslut, utan att istället se framåt och lägga kraft på hur det ska gå att få till en så bra verksamhet som möjligt. För beslutsfattare som snabbt vill få en djupare inblick i studiens resultat rekommenderas att läsa 1:a stycket i kapitel 1, kapitet 3 (kort kapitel), delar av kapitel 6 (6.1, 6.2.5, 6.3 och 6.4) samt kapitel 7 (totalt rör det sig om 20 sidor, vilket inkluderar bilder).

    En lösning att använda virtuell teknik i polisens ledningsarbete gör det möjligt att behålla nuvarande organisatoriska grundtanke och skapa kluster som är fördelaktiga för verksamheten både på kort och lång sikt. Det finns genom en sådan lösning goda förutsättningar att kunna växla upp och hantera större/dynamiska ärenden samtidigt som det finns möjligheter att ha en hög lokal- och personkännedom samt en lokal förankring. En sådan lösning skulle inte bara kunna bidra till att öka polisens förmåga att klara upp och förebygga brott, att rädda liv och begränsa skadeutfall och att polisen kan hantera andra typer av grunduppdrag på ett bättre sätt. En sådan lösning skulle också gynna möjligheterna att kunna rekrytera och behålla personal samt minska sårbarheten vid exempelvis en terrorattack.

    Det är angeläget att omgående vidta åtgärder och inte, som ofta förekommer inom polisen, hänvisa till en stor lösning, kommande system eller utvecklingsarbete som ska göra att man i framtiden kommer komma tillrätta med problemen. Åtgärder behövs här och nu. Den teknik som föreslås är väl beprövad och kan användas för att utveckla verksamheten i den riktning som föreslås. Att fatta beslut om att genomföra en begränsad testverksamhet som bygger på de förslag som lämnas i denna forskningsstudie kan te sig som en självklarhet. Särskilt med tanke på att polisen på ett tydligt sätt äskar om att man behöver tilldelas mer offentliga medel beroende på att resurserna inte räcker till. Ett utkast på rapporten, med lösningsförslag presenterades för drygt ett år sedan. Någon testverksamhet har inte påbörjats inom polisen. En berättigad fråga att ställa är huruvida det är rimligt att polisen får mer medel innan de kan visa att de hanterar tilldelade medel på ett adekvat sätt?

    Polisen har fått återkommande kritik för att inte vara en lärande organisation. Hur förslagen i denna rapport tas emot åskådliggör polisens utvecklingsriktning när det gäller förmågan att ta vara på forskningsresultat som innehåller tydliga problembeskrivningar och lösningsförslag. Under arbetet med denna studie har jag i samband med samverkan med regionledningen i region nord kunnat iaktta positiva signaler vad gäller nyss nämnda förhållande. I rapporten konstateras att det kommer vara intressant att följa hur polisen och andra aktörer hanterar de förslag som presenteras i denna rapport. I kapitel 8 presenteras början av denna påbörjade aktionsforskningsaktivitet.

  • 300.
    Holgersson, Stefan
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Information Systems. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Polisens utredningsverksamhet: En studie av polisens arbete med demokrati- och hatbrott på nätet2018Report (Other academic)
    Abstract [en]

    This report is an analysis of the investigative activities of the Swedish police with a focus on internet hate crime. Approximately 800 reported internet hate crimes have been analysed quantitatively. The reports of hate crime that have been studied were made by the non-profit group Näthatsgranskaren (NHG, in English: “The Cyber Hate Crime Monitor”). This group was started as a reaction to the fact that the large amounts of hate crime committed on the internet nearly never led to a legal process. Since the crimes are similar, independently of the location in Sweden at which they are committed, the conditions for comparing the investigative capacity of the different regions are good.

    The quantitative analysis has been supplemented with a qualitative analysis of such matters as how the reports have been handled, and the way in which the Swedish Police communicates in matters relating to crimes against democracy and hate crime. Information from interviews has also been used during the analysis, including interviews with people who have been the victim of crimes against democracy. A statement made by an elected representative (non-salaried) in an interview can summarise the findings of this study:

    “The climate on the internet is disastrous. That’s what I’m most worried about. We need every individual who is prepared to commit themselves in this society. The police must become better in managing these matters. This is extremely important.” (Interview 12 April 2018)

    The study has identified several areas in which improvement is required, and reveals deficiencies in the legal and investigative knowledge of hate crime committed on the internet. Problems are also revealed around fundamental procedures. The police, for example, must take measures to prevent crime reports that have been filed disappearing during processing. As many as 22% of the crime reports filed in Region Väst disappeared, while the figure in Region Syd was 17%. The way in which reports are managed functions well in some regions, and it would be easy to spread the way of working used in these regions to others. The study also suggests that is appears to be difficult to carry out this type of change, even though one of the objectives of the major reorganisation of the police was to create uniformity and facilitate the spread of best practices.

    The ability to investigate hate crime on the internet differs greatly between different regions. The fraction of reports that lead to prosecution is highest in Region Nord, followed by Region Öst. The fraction is lowest in Region Syd, Region Stockholm and Region Mitt. The fraction of reports that result in prosecution in Region Nord is more than twice as high as it is in the regions with the lowest figures. Police District Dalarna has approximately the same fraction as Region Nord, while other districts of Region Bergslagen have a poorer result than those regions with the lowest figures.

    The study shows that the image presented by the Swedish Police of its work against hate crime is misleading. The staging of what could be described as pseudoactivities in order to deal with a demand for change appears to have counteracted effective measures to bring about change. When the Swedish Police present the illusion that its operations are working better than is actually the case, or when it exaggerates the expected results of measures taken, the incentive to properly assign priorities and develop these operations is reduced. The fact that the ability to investigate crime is noticeably lower in the regions that have established groups to combat crimes against democracy and hate crime than it is in other regions can be seen as one effect of this. An example of this is the Stockholm police region, which has achieved exposure in situations that are important from a PR perspective and has established an attractive image of how it executes its work against hate crime. This image, however, does not agree with the true ability that the personnel in the group to combat crimes against democracy and hate crime have had to act against these types of crime. It can also be mentioned that the Swedish Police has announced that a mentor system is to be built up in which the groups to combat crimes against democracy and hate crime are to help other regions to better deal with hate crime in these regions. While it is true that has the groups to combat crimes against democracy and hate crime have more experience of dealing with hate crime, it may appear to be somewhat remarkable, given the results that this report presents, that the regions with poorest investigative results are to act as mentors to regions that have better results.

    A lack of resources is a common justification for the police not satisfying the expectations placed on them with respect to, among other things, the investigation of hate crime. The focus should, however, be moved from resources to the nature of the activities carried out. It’s a case of reflecting in a completely new way over attitudes and actions, where one requirement is that the police personnel increase their ability to question suspects. In the absence of such improvements, additional resources will not lead to the desired results. For example, causing 10% of police officers to act in a certain manner would have a larger effect than employing 10% more police officers (see also Holgersson & Knutsson, 2008). The study presented here also suggests that the attitudes and working methods of certain police officers and prosecutors should be promoted and spread to a greater degree.

    If we examine the oft-repeated mantra that the police must have more resources, there is actually considerable evidence that additional resources would not reinforce the line operations to the extent desired, but would rather be mainly absorbed by the large central administrative superstructure of the Swedish Police. Activities intended to reinforce police branding devour resources that should instead be invested in core activities. Reducing, for example, the number of people who work with communication by 20% and using these resources in the fight against hate crime would lead to an addition of at least 40 people.

    The trend has, however, long been that the police use ever-increasing resources for external communication and administration (see, for example, Ivarsson & Westerberg, 2014). Resources are used in communication activities in addition to the costs of employed communications personnel. Of the extra funds that the Swedish Police earmarked for work to combat crimes against democracy and hate crime, SEK 1.6 million were assigned to the National Operations Department (NOA) to produce information material and a film. This is a greater sum than that assigned to the regions to investigate and combat these crimes.

    There are strong reasons to act against internet-based hate crimes, since these crimes limit the democratic process and increase the risk of polarisation in society. Furthermore, the crimes dramatically increase insecurity in groups that are particularly susceptible, and may in the long term reinforce a process of radicalisation in some individuals. When internet-based and other forms of hate crime are discussed as a societal problem, it is normally a case of statements and actions from people that consider the white race and western culture to be superior. There is, however, also an extensive problem with agitation and hate between and within other ethnic and religious groups in Sweden. The Swedish Police has both knowledge and ideas about how this can be handled, and the results presented here suggest that preventative measures to reduce polarisation and the risk of violence must be given a completely new priority. This includes an increased ability to act against hate crime on the internet.

    The study shows that there are good possibilities of solving significantly more internet-based hate crimes, and that it would be reasonably easy to increase the fraction of reports that lead to prosecution by 50%. The report presents several concrete suggestions that would lead to rapid improvements in the work of the police against internet-based hate crime. Several structural problems that the Swedish Police must get to grips with are also identified. These include, for example, the need to adopt a different communications strategy and the need to reassign resources from the national divisions to core activities in the regions. These structural changes are not only significant for the ability of the Swedish Police to act against internet-based hate crime, but will also influence many of its other operations.

3456789 251 - 300 of 873
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf