liu.seSearch for publications in DiVA
Endre søk
Begrens søket
3456789 251 - 300 of 27658
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 251.
    Agndal, H.
    et al.
    Stockholm School of Economics.
    Nordin, Fredrik
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Industriell marknadsföring och industriell ekonomi. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Consequences of outsourcing for organizational capabilities: Some experiences from best practice2009Inngår i: Benchmarking, ISSN 1463-5771, Vol. 16, nr 3, s. 316-334Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Purpose: The research on effects of outsourcing tends to focus on financial effects and effects at a country level. These are not the only consequences of outsourcing, though. When firms outsource functions previously performed in-house, they risk losing important competencies, knowledge, skills, relationships, and possibilities for creative renewal. Such non-financial consequences are poorly addressed in the literature, even though they may explain financial effects of outsourcing. Therefore, the purpose of this paper is to develop a model that enables the study of non-financial consequences of outsourcing. Design/methodology/approach: Based on a review of the literature on interdependencies between organizational functions, a main proposition is developed: given that savings gained from outsourcing are not reinvested in the organization, outsourcing of any function will negatively impact the capabilities of that and other functions in the organization. This proposition is broken down into sub-propositions, which are tested through a focus group study. Respondents include purchasing professionals with experience from best practice outsourcing. Findings: The initial proposition is developed through identification of variables mediating the proposed negative consequences of outsourcing. Mediating variables are broken down into four categories: variables relating to the outsourcer, the outsourcee, the relationship between the parties, and the context. Research limitations/implications: By developing a model for the study of non-financial consequences of outsourcing, this paper takes a step towards opening up an important avenue for future research. Originality/value: This paper contributes to the outsourcing field by not only considering non-financial effects, but also by drawing on examples of best practice outsourcing to identify ways in which potentially negative consequences of outsourcing may be managed.

  • 252.
    Agnebrink, Camilla
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Liljegren, Kristina
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Flerspråkighet och läs- och skrivsvårigheter: Framgångsfaktorer för upptäckt och kartläggning av läs- och skrivsvårigheter hos flerspråkiga elever i åk 1-32019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Idag har ca 20% av alla elever i grundskolan annat modersmål än svenska. Resultat från PISA-undersökningar visar att läsförståelseförmågan hos elever med utländsk bakgrund är lägre än hos elever med svensk bakgrund (Skolverket 2006:10) vilket innebär en stor utmaning för oss pedagoger som verkar i svensk skola. I uppdraget som speciallärare ingår att kartlägga och bedöma flerspråkiga elevers läs- och skrivutveckling. Bakgrunden till vår studie är svårigheterna i att skilja på flerspråkiga elevers andraspråksutveckling och eventuella läs- och skrivsvårigheter. Många gånger är det komplext och man väntar länge med att utreda dessa elevers svårigheter. Syftet med studien är att studera framgångsfaktorer i arbetet med att upptäcka och kartlägga flerspråkiga elever med läs- och skrivsvårigheter genom att ta del av ett antal pedagogers och rektorers erfarenheter och uppfattningar. En del i studien har varit att undersöka de organisatoriska förutsättningarna för det arbetet. Det är en kvalitativ intervjuundersökning som genomförts på fyra grundskolor i samma kommun. Undersökningen innefattar tre speciallärare, en specialpedagog, tre klasslärare, tre modersmålslärare samt tre rektorer. För analys av det empiriska materialet har vi använt tematisk analys och teoretiska synsätt inom specialpedagogik har diskuterats. Resultatet visar att speciallärares samarbete och samverkan med olika yrkeskategorier, speciellt modersmålslärare och föräldrar uppfattas som en framgångsfaktor. Studien visar också att tidig upptäckt, kartläggning på båda språk genom adekvata tester samt kunskap i andraspråksinlärning är framgångsfaktorer i arbetet med flerspråkiga elever med läs- och skrivsvårigheter. En slutsats som dras i studien är att de organisatoriska förutsättningarna för att pedagogerna ska ha tid till att mötas och samverka kring de flerspråkiga eleverna ser olika ut på skolorna idag och behöver utvecklas.

  • 253.
    Agrento, Daniela
    et al.
    Department of Business and Social Studies,University of Siena,Piazza San Francesco,Sienna, Italy.
    Grossi, Giuseppe
    Department of Business and Social Studies,University of Siena,Piazza San Francesco,Sienna, Italy.
    Tagesson, Torbjörn
    Halmstad University.
    Collin, Sven-Olof
    Halmstad University.
    The 'externalisation' of local public service delivery: experience in Italy and Sweden2010Inngår i: International Journal of Public Policy, ISSN 1740-0600, Vol. 5, nr 1, s. 41-56Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In recent years, the local government sector in European countries has undergone important changes involving, among other things, the externalisation of local public service provision through various forms of corporatisation, public-public collaboration, public-private partnerships and contracting out. An important consequence of these institutional changes has been the recasting of local governance systems through the need for increased cooperation between public and private actors. This article addresses these matters with comparative reference to the experience in Italy and Sweden. In doing so, it considers local governments in their constitutional and legal contexts, leading to more detailed discussions of their externalisation initiatives and resultant organisational forms and governance arrangements. Issues of ownership have been important concerning the significance of 'community' and 'place' in the management of public affairs.

  • 254. Agreus, L
    et al.
    Borgquist, Lars
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Allmänmedicin.
    The cost of gastro-oesophageal reflux disease, dyspepsia and peptic ulcer disease in Sweden2002Inngår i: PharmacoEconomics (Auckland), ISSN 1170-7690, E-ISSN 1179-2027, Vol. 20, nr 5, s. 347-355Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background and objective: Dyspepsia, peptic ulcer disease (PUD) and gastro-oesophageal reflux disease (GORD) involve a substantial cost to Swedish society. There is a lack of up-to-date nationwide cost estimates after 1985. This study was conducted to present a comprehensive and updated cost analysis and study the change over time of the national cost of these disorders. Design and setting: Primarily, data from National Swedish databases and secondly, data from databases from the County of Uppsala for 1997 were used for the calculations and estimations. Perspective: Swedish societal perspective. Results: The total cost to Swedish society of dyspepsia, PUD and GORD in 1997 was $US424 million, or $US63 per adult. Direct costs totalled $US258 million (61%) while indirect costs totalled $US166 million (39%). The highest proportions of costs were due to drugs and sick leave, these being 37 and 34%, respectively. Conclusions: The cost of dyspepsia and GORD is substantial for patients, health providers and society. Since 1985, drug costs have increased substantially while the cost of sick leave has decreased.

  • 255.
    Aguirre-Hammarlund, Elias
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för tematisk utbildning och forskning.
    Flärdh, Jacob
    Linköpings universitet, Institutionen för tematisk utbildning och forskning.
    Sundqvist, Peter
    Linköpings universitet, Institutionen för tematisk utbildning och forskning.
    Widén, Annika
    Linköpings universitet, Institutionen för tematisk utbildning och forskning.
    Identitetsskapande i det lokala rummet – Bostadssociologiska perspektiv på livsvillkor och identitet2005Student paper second termOppgave
    Abstract [sv]

    Allt sedan människan övergick till fasta bosättningar från ett jägar- och samlarsamhälle har den fasta boendemiljön påverkat individen, dess livsvillkor och i de identitetsskapande processerna. Idag ställs stora krav på en flexibel identitetsprocess och det innebär att den sociala miljön är mer föränderlig och osäkrare än tidigare. Den fysiska miljön däremot, utgör en trygghet i att den är stabil för var dag som går.

    Vår presentation kommer att handla om hur det lokala rummet, både ur ett socialt och fysiskt perspektiv, påverkar identitetsskapandet för den enskilde individen. Genom de studier vi presenterar hoppas vi kunna ge svar på vilka effekter som det lokala rummet, i form av både fysisk och social miljö, har för de identitetsskapande processer som vi lever med.

    Våra studier samverkar till hur vi kan betrakta det lokala rummet som en helhet. En av studierna visar på kombinationen av de externa och interna faktorerna och deras ömsesidiga inverkan och påverkan av varandra medan de tre övriga främst har visat på betydelsen och meningen av de interna faktorerna. Vi presenterar teorier kring denna helhet som, vill vi hävda, utgör den lokala organisation som den differentierade identiteten rör sig i och som vi relaterar vårt komplexa identitetsskapande till.

  • 256.
    Agvall, Björn
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Allmänmedicin. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Östergötlands Läns Landsting, Närsjukvården i centrala Östergötland.
    Borgquist, Lars
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Allmänmedicin. Östergötlands Läns Landsting, Närsjukvården i västra Östergötland, Forsknings- och utvecklingsenheten för Närsjukvården i Östergötland.
    Foldevi, Mats
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Allmänmedicin. Östergötlands Läns Landsting, Närsjukvården i centrala Östergötland.
    Dahlström, Ulf
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för medicin och vård, Kardiologi. Östergötlands Läns Landsting, Hjärtcentrum, Kardiologiska kliniken.
    Cost of heart failure in Swedish primary healthcare2005Inngår i: Scandinavian Journal of Primary Health Care, ISSN 0281-3432, E-ISSN 1502-7724, Vol. 23, s. 227-232Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Objectives. To calculate the cost for patients with heart failure (HF) in a primary healthcare setting. Design. Retrospective study of all available patient data during a period of one year. Setting. Two healthcare centers in Linköping in the southeastern region of Sweden, covering a population of 19 400 inhabitants. Subjects. A total of 115 patients with a diagnosis of HF. Main outcome measures. The healthcare costs for patients with HF and the healthcare utilization concerning hospital days and visits to doctors and nurses in hospital care and primary healthcare. Results. The mean annual cost for a patient with HF was SEK 37 100. There were no significant differences in cost between gender, age, New York Heart Association functional class, and cardiac function. The distribution of cost was 47% for hospital care, 22% for primary healthcare, 18% for medication, 5% for nursing home, and 6% for examinations. Conclusion. Hospital care accounts for the largest cost but the cost in primary healthcare is larger than previously shown. The total annual cost for patients with HF in Sweden is in the range of SEK 5.0–6.7 billion according to this calculation, which is higher than previously known.Read More: http://informahealthcare.com/doi/abs/10.1080/02813430500197647

  • 257.
    Ahad, Diana
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Företagsekonomi.
    Jusic, Anisa
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Företagsekonomi.
    Kommunikationsprocessen av strategiska frågor: En studie av fyra storbanker2010Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund och problem: Intresset för organisationen som ett socialt system har ökat uppmärksamheten av organisationens inre förhållanden och kommunikationen internt. I många organisationer avsätter ledning ofta mycket tid åt formulering av strategiska frågor, som inte kommuniceras ut tillräckligt och därmed inte används av medarbetare. För att medarbetare inte ska uppfatta strategier som innehållslösa är det viktigt att kommunikationsprocessen preciserar och konkretiserar strategin. Arbetsprocessen har utvecklats och idag ställs det höga krav på kunskap hos medarbetare, vilket i sin tur ställer krav på ökad information. Det innebär att det har blivit allt viktigare att medarbetare är involverade i organisationens mål och förhållningssätt till olika frågor. De flesta organisationer klagar på dålig kommunikationsförmåga, chefer klagar på att informationen inte når fram till medarbetare och att dessa inte följer riktlinjerna, medan medarbetare klagar på att beslut och information inte kommuniceras tillräckligt till dem. Synen på kommunikation ger ofta en bild av att kommunikation är något enkelt, där det sända och det mottagna meddelandet är identiska med varandra. Detta leder till en övertro på den egna kommunikationseffektiviteten i organisationen.

    Syfte: Syftet med studien är att beskriva den interna kommunikationsprocessen av strategiska frågor samt att bedöma dess effektivitet.

    Metod: Det här är en studie av fyra storbanker, som bygger på kvalitativ metod, där fyra intervjuer har ägt rum på ledningsnivå och fyra intervjuer på lokalnivå.

    Slutsatser: Studien har kommit fram till att väldigt lite ansträngningar läggs ned på att kommunicera strategiska frågor från ledningsnivå till lokalnivå. Kommunikationen sker via enkla kanaler, främst via intranätet, med förutsättning att medarbetare korrekt ska förstå budskapet. På grund av budskapets komplexitet och de enkla kanaler som används, finns det risk att budskapet misstolkas på lokalnivå. Motivation i kommunikationsprocessen spelar en viktig roll, men tyvärr motiverar bankerna sina medarbetare i begränsad omfattning. Kommunikationsprocessen av strategiska frågor utgör idag en linjär kommunikation, som behöver effektiviseras. För att effektivisera kommunikationsprocessen behövs andra kommunikationskanaler, klarare budskap och mer motivation. Det krävs en nätverksbetonad syn på kommunikation.

  • 258.
    Aherdan, Jasmin
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Vikten av mänskliga rättigheter i EU:s rättsordning: Särskilt om företagens rätt till en rättvis rättegång vid kommissionens verkställande av konkurrensrätten2013Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med uppsatsen är att utreda innebörden av ett företags rätt till domstolsprövning och en rättssäker process enligt Europakonventionens artikel 6 och i rättighetsstadgans artiklar 41, 47 och 48. Målsättningen är att visa hur dessa rättigheter bedöms i EU-domstolen och Europadomstolen samt vilken betydelse de mänskliga rättigheterna har inom EU:s rättsordning. De mänskliga rättigheterna är ett rättsområde i ständig utveckling som startade med Europakonventionens skapelse efter andra världskriget. Även inom EU har skyddet för grundläggande rättigheter kommit att utvecklas genom EU-domstolens rättspraxis, vilket har gett upphov till rättighetsstadgan. Efter Lissabonfördragets ikraftträdande utgör mänskliga rättigheter en primärrätt inom EU och EU är även skyldig att ansluta sig till Europakonventionen, vilket ännu inte har skett. En anslutning skulle leda till en större rättssäkerhet för medlemsstaterna, men även en mer enhetlig bedömning av mål i EU-domstolen och Europadomstolen. Vad som emellertid måste hållas i åtanke, är de olika värdegrunder som EU respektive Europakonventionen bygger på.

    Upprätthållandet av konkurrensrätten är ett av de viktigaste målen inom EU och kommissionen har därför getts vittgående befogenheter för att verkställa konkurrensreglerna. För företag som underkastas en av kommissionens konkurrensutredningar innebär befogenheterna dock en risk för att deras rätt till domstolsprövning och en rättssäker process inte respekteras. Företag har rätt att få sitt mål prövat av en domstol med full jurisdiktion som kan pröva sakfrågor såväl som rättsfrågor. De har även rätt till en oavhängig och opartisk domstol. Kommissionen uppfyller inte nyss nämnda krav varför det är viktigt att EU-domstolen grundligt överprövar kommissionsbeslut, någonting som idag inte alltid sker. Företagens rätt till en rättvis rättegång inkluderar bland annat rätten till ett kontradiktoriskt förfarande. Detta innebär att företagen har rätt att ta del av alla handlingar som kommissionen använder i målet, någonting som EU-domstolen har skapat ett skydd för genom rättspraxis. Företagen skall även åtnjuta en rätt mot självangivelse, en rätt som är väletablerad i Europadomstolens praxis. Tyvärr erbjuds inte ett motsvarande skydd för rätten mot självangivelse som för rätten att ta del av handlingar genom EU-rättspraxis. Det kan dock argumenteras att företag i konkurrensmål inte alltid bör erbjudas ett lika långtgående skydd för sina mänskliga rättigheter som individer, på grund av förstnämndas makt och vikten av att upprätthålla en fungerande, fri och rättvis konkurrens.

  • 259.
    Ahl, Helene
    et al.
    School of Education and Communication, Jönköping University, Sweden.
    Berglund, Karin
    Stockholm University School of Business, Stockholm, Sweden .
    Pettersson, Katarina
    Swedish University of Agricultural Sciences, Uppsala, Sweden .
    Tillmar, Malin
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Företagsekonomi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    From feminism to FemiInc.ism: On the uneasy relationship between feminism, entrepreneurship and the Nordic welfare state2016Inngår i: The International Entrepreneurship and Management Journal, ISSN 1554-7191, E-ISSN 1555-1938, Vol. 12, nr 2, s. 369-392Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Feminism in the Nordic countries was primarily formulated in terms of ‘state feminism’. The women’s movement cooperated with feminist government officials and politicians, resulting in societies that can be considered to be the most gender-equal societies in the world. Historically, the state provided for a large publicly-financed welfare sector which made it possible for many women to combine work and family through the state’s implementation of family-friendly policies, while simultaneously providing employment opportunities for many women. However, since the financial crisis of the 1990s, there has been a political change influenced by neo-liberal thought, in which politicians have handed over the welfare state’s responsibilities to the market, and, instead, the politicians have encouraged entrepreneurship, not least among women. Further to this development, there has been a change in emphasis from entrepreneurship (understood as starting and running a business) to entrepreneurialism which, in addition to a belief in the efficacy of market forces, also contains a social dimension where individuals are supposed to be flexible and exercise choice. In this article, we ask whether this entails a change in the feminist project in the Nordic countries, and if so, what the likely consequences are for this project, both in practice and in research. In order to answer this question, we reviewed existing Nordic research on women’s entrepreneurship and examined how this body of work conceptualizes entrepreneurship, gender, the state, and equality. We also considered whether any trends could be identified. We relate our findings to recent changes in government policy and conclude that the current discourse on entrepreneurship challenges, and possibly weakens, state feminism, but we also conclude that this discourse may also provide space for new forms of feminist action, in market terms. We coin the term FemInc.ism to denote feminist action through enterprise and we discuss a number of important challenges that research on this phenomenon is faced with.

  • 260.
    Ahl, Helene
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Livslångt lärande/Encell.
    Sundin, Elisabeth
    Linköpings universitet, Ekonomiska institutionen. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Arbetslivsinstitutet (ALI), Norrköping.
    Kvinnors företagande och genusordningen2013Inngår i: Arbete & jämställdhet: förändringar under 50 år / [ed] Eva Blomberg, Kirsti Niskanen, Stockholm: SNS förlag, 2013, s. 169-187Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 261.
    Ahl, Helga
    Linköpings universitet, Institutionen för tematisk utbildning och forskning.
    Ideal och praktik: en studie av Skogsvårdsstyrelsens metodik för att avsätta skyddsvärd skog2005Independent thesis Advanced level (degree of Magister), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    För miljökvalitetsmålet Levande skogars första delmål, Långsiktigt skydd av skogsmark, finns fyra indikatorer utvalda för att kunna utvärdera arbetet som bedrivs för att uppnå målet. Av dessa fyra indikatorer ligger två: biotopskydd och naturvårdsavtal, under Skogsvårdsstyrelsernas ansvar. Enligt Miljömålsrådet kommer inte detta delmål att uppnås inom den angivna tidsramen. En stor del av arbetet med att utvärdera måluppfyllelse för de 15 miljömålen och underliggande delmål baseras på statistiska metoder. Miljökvalitetsmålen är, som namnet antyder, en metod som syftar till att bedöma och följa upp miljöns kvalitet. Frågan är om en sådan bedömning verkligen kan baseras på en rent kvantitativ ansats eller om det finns skäl att i större utsträckning lyfta fram och dra nytta av kvalitativa metoders angreppssätt. Syftet med uppsatsen är att beskriva Skogsvårdsstyrelsens arbete med att ta fram underlag för bedömningen av naturvårdsavtal och biotopskyddsområden. Genom att relatera inventeringsarbetet till teorier kring kvantitativ och kvalitativ undersökningsmetodik vill jag klargöra vilka styrkor respektive svagheter som finns i det aktuella förfarandet. Studien tar sin utgångspunkt i kvalitativ metod och intervjuer har genomförts för att uppfylla syftet. Det empiriska materialet analyserades utifrån begreppen kvantitativ metod, kvalitativ metod, positivism och hermeneutik.

    Studien visar att det finns en klar kvalitativ ansats i Skogsvårdsstyrelsens arbete för att ta fram underlag för bedömningen av naturvårdsavtal och biotopskydd. Detta eftersom inventeringsmetodiken ger stort utrymme för inventerarnas egna tolkningar och betonar vikten av att se biotoperna i skogen i sitt sammanhang. Min studie visar även att inventerarnas bakgrund och intressen påverkar besluten om biotopskydd och naturvårdsavtal. Skogsvårdsstyrelsens syn på vetenskap är, enligt min mening, tydligt rotad i ett positivistiskt förhållningssätt där kvantitativa metoder ses som det enda riktiga sättet att producera vetenskapligt legitim kunskap. Detta vetenskapsideal stämmer inte överens med den metodik de själva arbetar efter eftersom kvalitativ metod präglas av ett mer hermeneutiskt synsätt. Denna diskrepans anser jag vara en svaghet i arbetet med att avsätta skyddsvärd skog. En djupare kunskap om kvalitativa metoders styrka kan hjälpa Skogsvårdsstyrelsen att tydligare se andra styrkor i de metoder de använder sig av. Därmed kan detta även hjälpa dem att arbeta för att göra metoderna än mer vetenskapligt förankrade istället för att som nu se den uttalade kvalitativa ansatsen som en svaghet eftersom den inte är kvantitativ.

  • 262.
    Ahl, Helga
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för tematisk utbildning och forskning.
    Nilsson, Leif
    Linköpings universitet, Institutionen för tematisk utbildning och forskning.
    Förorenad mark Förekomst och spridning av koppar och zink i Gräsdalenanläggningens närområde, Gusum, Östergötland.2004Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    Förorenade områden kan utgöra en stor risk för den omgivande miljön. Föroreningar som tungmetaller kan påverka det mikrobiologiska livet samt genom urlakning föras ut i grundvatten och vidare förorena omgivande miljö och dricksvatten. Tungmetaller tas även upp i organismer och sprids vidare i näringskedjor och kan också nå människan genom föda som växer eller odlas på förorenad mark. Föroreningar i mark härstammar oftast från gammal industriell produktion, så även i och omkring samhället Gusum i Östergötland. Här har verksamhet med smältverk bedrivits sedan 60-talet och ända fram till början av 80-talet var rökgaserna från verket orenade från metaller och har kraftigt förorenat och skadat närområdet kring bruket.

    Syftet med detta arbete är att undersöka hur allvarligt förorenat området kring bruket är av metallerna koppar och zink, samt om metallerna riskerar att spridas ned i markprofilen och om denna risk förefaller öka ju högre halter marken har utsatts för. Information om området har samlats in och provtagningar i marken har genomförts på två olika avstånd från bruket. Provtagningarna omfattade totalt 8 st provgropar, 4 st på vardera provtagningsplats. Proverna har tagits från 4 olika djup i varje enskild grop.

    Resultaten av studien visar att tillståndet i marken är allvarligt till mycket allvarligt enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för förorenad mark. Vidare visar mätningarna att det mesta av metallföroreningarna är bundet i markens organiska lager. Metallkoncentrationen i markens övre skikt verkar ha liten betydelse i detta fall för spridningen nedåt i markprofilen och spridningen sker mycket långsamt.

  • 263.
    Ahl, Roy
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt.
    Utökat betalningsansvar för medverkande till skattebrott2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    År 1968 infördes reglerna som idag återfinns i 59 kap. SFL i syfte att förhindra juridiska personer från att förfara oriktigt vad gäller betalning av skatt. Detta personliga betalningsansvar som kan aktualiseras mot företrädare för juridiska personer har diskuterats sedan dess tillkomst. Regleringen är i allra högsta grad rättspolitiskt laddad och således ställs olika intressen mot varandra. Vågskålen innehåller således på ena sidan det all­männas intresse och på den andra näringsidkares rätt att skilja sina tillgångar från den juridiska person­ens.

    Att ingen ska få behålla vinningen av sitt brott torde alla vara rörande överens om, vilket kommer till uttryck i såväl offentliga utredningar som propositioner på området. En brist i den nuvarande regleringen är att medverkande tredje män inte kan göras ersättningsskyldiga för den ekonomiska skada som staten åsamkas genom skattebrott. Förslag till en utökad reglering som träffar även medverkande tredje män har diskuterats under senare år, även om det ännu ej har resulterat i någon lagändring.

    Genom införandet av 36 kap. 1 b § BrB, utvidgat förverkande, har rättskiparen givits ytterligare ett verktyg i kampen mot den organiserade brottsligheten. Denna regel tillkom år 2008 och kan aktualiseras vid grova skattebrott. Dock har utvidgat förverkande till följd av skattebrott varken åberopats eller prövats sedan paragrafens tillkomst. Detta synes bero på okunskap hos aktuella myndigheter och förhoppningsvis kan verktyget komma att användas i kampen mot den grova skattebrottsligheten inom den närmsta framtiden.

    Det behövs en utvid­g­ning av betalningsansvaret alternativt ett införande av en skadestånds­paragraf i 59 kap. SFL för att kunna komma åt de allmänna medlen som går förlorade genom skattebrott. Det första förslaget, att utöka kretsen betalningsansvariga, är enligt min mening det mest önskvärda, eftersom alternativet rörande en skadeståndsrättslig reglering behäftats med en rad processuella problem till skillnad mot utvidgningsförslaget. Jag anser att genom en sådan utökning av regleringen i komb­i­na­tion med ökad kunskap rörande det rättsliga verktyget utvid­gat förverk­ande, kan kampen mot skattebrottsligheten komma att effektiviseras. Med tanke på de enorma belopp detta handlar om torde det vara av yttersta intresse för sam­hället att en sådan reglering kommer till stånd snarast möjligen, även om den givetvis behöver vara väl genom­arbetad. Dess förenlighet med Europakonventionen måste även beaktas och prövas.

  • 264.
    Ahlberg, Anders
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi.
    Körkortsutbildning efter GDE-matrisen: Hur trafiklärare uppfattar sin pedagogiska roll2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna kandidatuppsats undersöker hur trafiklärare uppfattar målen med Transportstyrelsens nya kursplan (2006) och hur de undervisar för att eleven ska nå målen i kursplanen.

    Studien är av explorativ karaktär och därför valdes en kvalitativ ansats med empiri i form av intervjudata. Sex trafiklärare intervjuades och materialet analyserades med meningskoncentrering och kategorisering.

    Den teoretiska referensramen bygger på Mezirows ”transformativa vuxenundervisning”, samt forskning inom kognitiv neuropsykologi.

    Resultatet visar att trafiklärarna i studien övervägande är positiva till den nya kursplanen och att de försöker undervisa på ett sätt så att eleven ska nå målen och uppfylla kraven. Till exempel rapporterar samtliga lärare att de jobbar mera med självvärdering, men även med insiktshöjande pedagogiska metoder.

    Av resultatet framgår att trafiklärarna är mycket negativa till förarprovet som de uppfattar som en begränsande faktor i utbildningssystemet. Av den anledningen är de också pessimistiska till hur nyblivna körkortsinnehavare kommer klara sig i framtiden.

  • 265.
    Ahlberg, Beth Maina
    et al.
    Uppsala University, Sweden.
    Carr, Claudette
    University of Westminster, UK.
    Diakite, Madubuko
    El-Tayeb, Fatima
    University of California, San Diego, USA.
    Hübinette, Tobias
    Södertörns University, Sweden.
    Jallow, Momodou
    Kawesa, Victoria
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Genus. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    McEachrane, Michael
    McKnight, Utz
    University of Alabama, USA.
    Neergaard, Anders
    Linköpings universitet, REMESO - Institutet för forskning om Migration, Etnicitet och Samhälle. Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Patel, Shailja
    Sabuni, Kitimbwa
    Afrosvenskarnas riksförbund, Stockholm, Sweden.
    Salami, Minna
    MsAfropolitan.
    Racism Is No Joke: A Swedish Minister and a Hottentot Venus Cake-An Email Conversation2014Inngår i: Afro-Nordic landscapes: equality and race in Northern Europe / [ed] Michael McEachrane, New York: Routledge, 2014Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 266.
    Ahlberg, Fredrik
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande.
    Siggelsten, Marcel
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande.
    Arbetsbaserade Formella Utbildningar: En Fallstudie2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna fallstudie är av kvalitativ metod och syftar till att undersöka och öka förståelsen för hur formella arbetsbaserade utbildningar används i praktiken och vilken roll de spelar för utbildningssatsande företag inom detaljhandeln. Studien behandlar både ledare och medarbetares syn på de tillhandahållna utbildningarna.

    Resultaten tyder på att formella arbetsbaserade utbildningar kan fungera som en grund för informellt lärande på arbetsplatsen. Medarbetarna tryckte på vikten av att inkludera diskussionsmoment i utbildningarna för ge de möjlighet att öppna upp sig för alternativa tolkningar. Vidare tyder resultaten på att ökat reflekterande lärande sannolikt leder till att de anställda bättre kan anpassa sina metoder efter olika kontexter. Våra resultat visade även på att motivationen till att gå på utbildningarna minskas i det fall den är repetition. Således bör utbildningarna i högre individanpassas.

  • 267.
    Ahlberg, Zandra
    Linköpings universitet, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Simon -en tracheotomerad pojkes annorlunda vardag2000Independent thesis Basic level (professional degree)Oppgave
    Abstract [sv]

    Jag har valt att fokusera på hur en annorlunda elevs vardag ser ut. Jag har intervjuat diverse centrala personer i Si-mons liv inklusive honom själv. Genom observation av Simon i skolan tillsammans med intervjuerna har jag försökt skapa mig en bild av hur det är att leva med ett funktionshinder. Riskerar man att bli mobbad för att man är annor-lunda? I litteraturdelen behandlas funktionshindrade människors situation och rättigheter förr och nu. Handikappbegrep-pets betydelse och hur det används belyses också. I slutdiskussionen jämförs litteratur med empiri och det visar sig att mycket av litteraturen överensstämmer med den verkliga situationen.

  • 268.
    Ahlenius, Sven
    et al.
    Göteborgs universitet.
    Heimann, Mikael
    Göteborgs universitet.
    Larsson, Knut
    Göteborgs universitet.
    Prolongation of the ejaculation latency in the male rat by thioridazine and chlorimipramine.1979Inngår i: Psychopharmacology, ISSN 0033-3158, E-ISSN 1432-2072, Vol. 65, nr 2, s. 137-140Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Thioridazine (3 mg/kg) and chlorimipramine (1.5–6.0 mg/kg) prolonged the ejaculation latency and increased the number of mounts but did not change the number of intromissions preceding ejaculation. Blockade of peripheral and central noradrenaline receptors by phentolamine and phenoxybenzamine respectively resulted in a suppression of all aspects of the sexual behavior with increasing doses. dl-5-HTP (25–100 mg/kg) in combination with an inhibitor of peripheral 5-HTP decarboxylase (benserazide, 25 mg/kg) produced, like chlorimipramine and thioridazine, a prolongation of ejaculation latency and an increase in the number of mounts preceding ejaculation. Selective inhibition of 5-HT reuptake however, by zimelidine (0–20 mg/kg) or alaproclate (0–20 mg/kg) did not affect the mating behavior. At higher doses of these drugs some animals failed to initiate sexual activities. There was an increase in the postejaculatory interval but no change in the ejaculatory latency.It is concluded that the prolonged ejaculation latencies observed following treatment with thioridazine or chlorimipramine is not due to a blockade of central or peripheral adrenergic -receptors.

  • 269.
    Ahlers, Martina
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Företagsekonomi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Wilms, Maximilian
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Företagsekonomi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Ambidextrous Leadership in Innovation: A multiple case study of innovation leaders on the alignment of opening and closing leader behaviors2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [en]

    The relatively new concept of ambidextrous leadership in innovation with the opposing yet complementary opening and closing leader behaviors has been proven to be positively related to fostering explorative and exploitative behaviors respectively among subordinates. The initiators of this concept propose that leaders in innovation need a ‘temporal flexibility to switch’ between opening and closing leader behaviors, which implies a sequential alignment of these behaviors. This proposition has yet remained theoretically and empirically unexplored and is initially questioned in this thesis with respect to related theoretical concepts.

    Therefore, this thesis aims to explain how innovation leaders align the recently defined opening and closing leader behaviors throughout the innovation process. By following a qualitative and inductive research approach, a multiple case study of five innovation leaders in German manufacturing companies was conducted. The data were collected through in-depth semi-structured interviews. The empirical data reveal that the initiators’ proposition of a sequential alignment is not sufficient to explain the complex alignment of opening and closing leader behaviors. Accordingly, a model which illustrates a predominantly simultaneous alignment of the two leader behaviors was developed. However, this model also considers that urgent situations or specific project phases and times of the year require innovation leaders to sequentially demonstrate one behavior at a time.

  • 270.
    Ahlforn, Martin
    Linköpings universitet, Institutionen för datavetenskap.
    Kommunicera och rapportera: En undersökning av sjukvårdsrådgivares syn på patientsäkerhet och inflytandet på verksamhetens säkerhetskultur2010Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sjukvårdsrådgivning via telefon har kommit att bli ett allt vanligare sätt att kontakta vården. Det är också ett smidigt sätt att i dagens mobila samhälle utnyttja tiden effektivt. Denna typ av sjukvårdsrådgivning skiljer sig från det annars traditionella sättet där sjuksköterskan fysiskt möter patienten till exempel på en vårdcentral. I anslutning till den tidigare sjukvården finns också etablerade metoder och riktlinjer för patientsäkerhet, vilket bidrar till att kontinuerligt sträva efter att upprätthålla god vårdkvalitet och trygghet för patienten. En metod är exempelvis det avvikelserapporteringssystem som sedan tidigare används inom bland annat Landstinget i Östergötland, vilket också har kommit att användas på Sjukvårdsrådgivningen i Linköping.

    Syftet med denna studie var att inom en verksamhet för sjukvårdsrådgivning via telefon undersöka vilka attityder personalen har till patientsäkerhet, samt hur de själva beskriver sina åsikter angående detta ämne. Baserat på tidigare forskning relateras resultaten till vilken påverkan de uppskattas ha på verksamhetens säkerhetskultur.

    En webbenkät användes som instrument i studiens datainsamling. Frågorna var sedan tidigare framtagna för att mäta patientsäkerhet inom traditionell sjukvård, vilka grundade sig på element från säkerhetskulturforskning. En av studiens centrala upptäckter tyder på att personalen tycker att det är svårt att hinna med att rapportera avvikelser. Det fanns också en tendens att flera sjukvårdsrådgivare berättar om avvikelser för arbetskamrater när de väl upptäcks, än antal som avvikelserapporterar på formellt vis. Vidare påträffades också att respondenterna inte är rädda för att be om hjälp när oklarheter i arbetet uppstår. En av studiens slutsatser var att sjukvårdsrådgivarna behöver mer tid till att kunna prioritera att rapportera avvikelser som upptäcks för att minimera informationsbortfall.

  • 271.
    Ahlfors, Mathias
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Sten, Peter
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Finns tiden som behövs?: Ett första steg med implementeringen av den nya läroplanen för fritidshemmet.2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Inledning

    År 2016 kom Skolverket ut med nya avsnitt i grundskolans läroplan. Bland annat förtydligades uppdrag och syfte för lärare i fritidshem. Ändringarna trädde i kraft första juli samma år. I och med att dessa ändringar torde lärare i fritidshems roll och status förbättras, exempelvis genom att de fått mer tid till fritidshemmets verksamhet.

    Syfte

    Syftet med denna undersökning är att ta reda på om lärare i fritidshem anser att deras dagliga arbete har förändrats sedan de nya avsnitten i läroplanen kom ut, för att se hur implementeringen av nyss nämnda avsnitt har fungerat och ska fortsätta fungera, samt att undersöka hur lärare i fritidshem uppfattar att deras status har ökat eller minskat, jämfört med tidigare år.

    Metod

    Vi använde oss av en kvantitativ metod genom en enkätundersökning, det inkom 324 svar.

    Resultat

    Det som framkommer från våra resultat är att statusen uppfattas att öka sakta men säkert. För att kunna stärka professionen så behövs det mer planeringstid, högre lön samt bättre insyn i verksamheten från kollegor och rektorer/huvudmän. Det som även framkommer är att lärare i fritidshem har en mängd olika uppdrag under skoldagen, men det skulle behövas mer tid till fritidshemmet för att klara läroplanens nya kapitel.

    Slutsats

    Det finns fortfarande inte tillräckligt med tid till fritidshemsverksamheten. Vi kommer även fram till att statusen är på väg att förbättras.

  • 272.
    Ahlgren, Ann-Sofie
    et al.
    Linköpings universitet, Ekonomiska institutionen.
    Björck, Charlotte
    Linköpings universitet, Ekonomiska institutionen.
    Internetbaserade distansutbildningar2000Independent thesis Advanced level (degree of Magister)Oppgave
    Abstract [en]

    In the informational age of today, continuous learning is of greatest importance. The demand for this seems to be increasing, while at the same time people are under more pressure to carry out more tasks in shorter amounts of time. A way to solve the problem of finding time to learn could be to make use of the possibilities that Internet offers for learning at a distance. The purpose of this thesis is to, from a pedagogical perspective, contribute to the discussion concerning Internet based distance education for a target population consisting of professionals. We have found that some of the courses included in the two certification programs which we have investigated are suitable for Internet based distance education. Furthermore, we believe that such an educational format should be a complement, and not a substitute, for the target population.

  • 273.
    Ahlgren, Britt-Louise
    Linköpings universitet, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Motorik och lärande2002Independent thesis Basic level (professional degree)Oppgave
    Abstract [sv]

    Denna studie är ett arbete som baserar sig på en litteraturstudie och en kvalitativ undersökning i form av intervjuer, som studerar motoriken och rörelsens betydelse för lärandet. Denna kvalitativa studie bygger på intervjuer med fyra elever och deras föräldrar samt två lärare. Här ställs också frågan om hur jag som lärare kan upptäcka dessa elever och hur jag kan arbeta med dem i skolan. Slutligen ställs också frågan hur dessa barn och föräldrar som arbetar med motorisk träning beskriver detta.

    I arbetet framgår att rörelser av olika slag kan vara stimulerande för vissa delar av hjärnans utveckling, som senare kan få betydelse för lärandet. Arbetet beskriver även vilken betydelse, reflexerna, perceptionen samt de auditiva och visuella områdena, har för lärandet. Det framkommer vilka problem ett barn kan få om den exempelvis har kvar reflexrester. Det framgår vidare att det finns hjälp att få för de barn som har motoriska problem. Denna hjälp kan de få i form av olika rörelseövningar som kan sättas in av kunnig expertis. Den här typen av hjälp får dock kritik, samtidigt som intervjuerna vittnar om att det haft en positiv inverkan och lett till förbättringar.

  • 274.
    Ahlgren, Ewa
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för nervsystem och rörelseorgan, Rehabiliteringsmedicin. Östergötlands Läns Landsting, Hjärtcentrum. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Lundqvist, Anna
    Linköpings universitet, Institutionen för nervsystem och rörelseorgan, Rehabiliteringsmedicin. Östergötlands Läns Landsting, Hjärtcentrum. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Nordlund, Anders
    Linköpings universitet, Institutionen för nervsystem och rörelseorgan, Rehabiliteringsmedicin. Östergötlands Läns Landsting, Hjärtcentrum. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Arén, Claes
    Linköpings universitet, Institutionen för nervsystem och rörelseorgan, Rehabiliteringsmedicin. Östergötlands Läns Landsting, Hjärtcentrum. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Rutberg, Hans
    Linköpings universitet, Institutionen för nervsystem och rörelseorgan, Rehabiliteringsmedicin. Östergötlands Läns Landsting, Hjärtcentrum. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Neurocognitive impairment and driving performance after coronary artery bypass surgery2003Inngår i: European Journal of Cardio-Thoracic Surgery, ISSN 1010-7940, E-ISSN 1873-734X, Vol. 23, nr 3, s. 334-340Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Objective: Neurocognitive impairment is common after cardiac surgery but few studies have examined the relationship between postoperative neuropsychological test performance and everyday behavior. The influence of postoperative cognitive impairment on car driving has previously not been investigated. The purpose of this study was to evaluate neurocognitive function and driving performance after coronary artery bypass grafting (CABG).

    Methods: Twenty-seven patients who underwent coronary artery bypass grafting with standard cardiopulmonary bypass technique and 20 patients scheduled for percutaneous coronary intervention (PCI) under local anesthesia (control group) were enrolled in this prospective study conducted from April 1999 to September 2000. Complete data were obtained in 23 and 19 patients, respectively. The patients underwent neuropsychological examination with a test battery including 12 tests, a standardized on-road driving test and a test in an advanced driving simulator before and 4–6 weeks after intervention.

    Results: More patients in the coronary artery bypass grafting group (n=11, 48%) than in the percutaneous coronary intervention group (n=2, 10%) showed a cognitive decline after intervention (P=0.01). In the on-road driving test, patients who underwent coronary artery bypass grafting deteriorated after surgery in the cognitive demanding parts like traffic behavior (P=0.01) and attention (P=0.04). Patients who underwent percutaneous intervention deteriorated in maneuvering of the vehicle (P=0.04). No deterioration was detected in the simulator in any of the groups after intervention. Patients with a cognitive decline after intervention also tended to drop in the on-road driving scores to a larger extent than did patients without a cognitive decline.

    Conclusion: This study indicates that cognitive functions important for safe driving may be influenced after cardiac surgery.

  • 275.
    Ahlgren, Jonna
    Linköpings universitet, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Projektet Alfaskolan2003Independent thesis Basic level (professional degree)Oppgave
    Abstract [sv]

    Jag har till syfte att genom mitt arbete få kunskap om Alfaskolan som projekt, dess verksamhet och syfte. Är detta en metod att använda sig av i den ordinarie skolan? Hur förhåller sig personal i den ordinarie skolan till Alfaskolan och dess metod? Jag har även valt att studera hur Alfaskolan förhåller sig gentemot integrering respektive särskiljning. För att ge en bakgrund till Alfaskolan som projekt har jag valt att beskriva huvudprojektet Barns och ungdomars bästa i vilket Alfaskolan är ett delprojekt. I min litteraturdel inleder jag med att redogöra för olika perspektiv på specialpedagogik. Vidare definierar jag begrepp som integrering, segregering och differentiering.

    För att få en bild samt en förståelse av Alfaskolan har jag valt att använda mig av fallstudien som metod med pedagogisk fältforskning som ansats. Inom ramen för min metod har jag sedan utfört samtal, observationer och intervjuer. Samtalen har till stor del förts med Birgitta Sundvall, grundaren av Alfaskolan. Intervjuerna har genomförts med två rektorer, fyra lärare, en assistent och en kurator. Mitt resultat visar bland annat att Alfaskolan är ett mycket personligt projekt ur den aspekten att det är en person, Sundvall, som står bakom idén till projektet. En stor del av metoden och arbetssättet bygger dessutom på Sundvalls egen erfarenhet. Alfaskolan har till syfte att stödja och hjälpa barn som av olika anledningar har svårt att ta till sig den traditionella skolundervisningen. Viktiga faktorer inom Alfaskolan är bland annat miljön, stämningen, konkretion, variation och stimulans av alla sinnen. Utöver detta ska även pedagoger få kunskap om barns olika inlärningsstilar och alternativa metoder. Ett samarbete Alfaskolan och den ordinarie skolan emellan är en förutsättning. Genom detta vill man nå en uppföljning, samt att barnen integreras i den ordinarie klassen. Resultatet från intervjuerna visar dock på en avsaknad av samarbete.

  • 276.
    Ahlgren, Thorbjörn
    et al.
    Luppen kunskapscentrum.
    Näslund, Johan
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Kartläggning av barn i behov av stöd år 2002: Eksjö kommun2003Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Följande rapport bygger på enkätsvar från olika myndigheter i Eksjö kommun som har rapporterat de barn/ungdomar i åldern 0-18 år som man i sin verksamhet kommer i kontakt med och som man känner oro för, p.g.a. en ogynnsam utveckling. Tjugo förutbestämda kriterier användes för att beskriva orsaken till myndighetens oro. Myndigheterna har också rapporterat om de insatser som görs redan idag samt om man bedömer att det kan bli aktuellt med ytterligare insatser nu eller i framtiden.

    Totalt inrapporterades 842 barn och ungdomar. Socialförvaltningen rapporterade 78 barn och ungdomar, Barnavårdscentralen 30 barn och skolan 689 barn och ungdomar. Av 45 enkätsvar framgår det inte vem som är rapportör. Vid bearbetningen av insamlat material har 10 enkätsvar uteslutits eftersom de inte var tillräckligt ifyllda. 103 enkätsvar uteslöt för att de flerrapporterade barn och/eller ungdomar och 17 enkätsvar uteslöts eftersom de rapporterade ungdomar som inte är skrivna i Eksjö kommun. Slutligen kom 712 barn och ungdomar att ingå i kartläggningen. Detta är drygt 18,8 % av alla aktuella barn och ungdomar. Av dessa är en klar majoritet pojkar (446 dvs. 62,6 %). För hela målgruppen främst tre huvudorsaker som ger anledning till oro hos berörda myndigheter. Det är;

    1. Föräldrarna brister i omsorgen, i stödet till den unge eller möjligheten att ge stimulans pågrund av sociala, mentala, fysiska eller psykiska handikapp och/eller missbruksproblem. För130 (av 712) barn och ungdomar anser man att det är huvudorsaken till oro.
    2. Barn/ungdomar som är introverta (tysta, blyga, nedstämda, mutister). För 69 av (712) barnoch ungdomar är det huvudorsaken till att man känner oro.
    3. Föräldrars separation eller ständiga konflikter påverkar den unge negativt. För 66 av (712)barn och ungdomar är det huvudorsaken till att man känner oro.

    Resultatredovisningen visar att skolan är den myndighet vars insatser dominerande är det också så att olika insatser inom skolan dominerar. Vanligast är undervisning i liten grupp och olika typer av specialundervisning. Olika typer av anpassad studiegång är också en vanlig insats att möta barn och ungdomar med olika svårigheter. Även olika psykosociala åtgärder förekommer också t.ex. stödsamtal med skolsköterska eller kurator. Vanligast av socialförvaltningens insatser är kontaktperson/familj.

    Berörda myndigheter uppmanas också att föreslå olika typer av nya insatser för de rapporterade barnen och ungdomarna. Även här dominerar olika typer av skolinriktade insatser. Vanliga förslag är undervisning i liten grupp och/eller olika typer av specialundervisning. När socialförvaltningen anses vara ansvarig myndigheter för önskade insatser föreslår rapporterande myndigheter allt från olika typer av familjestöd till direkta förslag till omhändertagande och placering på behandlingshem.

  • 277.
    Ahlgren, Thorbjörn
    et al.
    Avdelningen för beteendevetenskap och socialt arbete, Hälsohögskolan, Jönköping University.
    Näslund, Johan
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Psykologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Rosander, Michael
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Psykologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Ungdomars attityder och beteende när det gäller att köpa och sälja sex: en studie i Jönköpings län våren 20082009Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Kunskapen om i vilken omfattning ungdomar har sålt eller köpt sex är begränsad. Delvis kan det bero på svårigheten med att bestämma vad som omfattas i begreppen sälja och köpa sex. Studier visar också att det i ungdomsrelationer förekommer att gåvor ges efter sexuella aktiviteter.

    I denna studie har totalt 16 personer (1,9 %) uppgett att de i olika omfattning utfört sexuella tjänster mot ersättning och att 79 personer (9,1 %) blivit erbjudna pengar eller annan ersättning för sexuella tjänster. Det är fler killar än tjejer som säljer sex. När det gäller att ha blivit erbjuden sex mot ersättning är det flest tjejer som svarat ja. Resultatet visar också att 131 personer (15,1 %) kan tänka sig att utföra sexuella tjänster mot ersättning. I svaren kan vi också utläsa att 348 personer (40,1%), mestadels killar, accepterar att andra utför sexuella tjänster mot ersättning.

    När det gäller i vilka kretsar de som säljer sex umgås är det tydligt att ungdomarna tittar mer på porr, att det är vanligare att de visar sig i sexuella situationer och att de har mindre tolerans mot homosexuella. Samlagsdebuten var ett år tidigare än hela undersökningsgruppen. Det är vanligare att man blivit utsatt för olika sexuella handlingar mot sin vilja, men man har också utsatt andra för sexuella handlingar mot deras vilja. Sammantaget kan vi se att ungdomarna i denna studie som sålt sex lever ett påtagligt mer sexualiserat liv än vad andra ungdomar i motsvarande ålder gör.

  • 278.
    Ahlgren, Victoria
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Andersson, Erica
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Råd och planer för likabehandling: En studie av två nationella rådgivande dokument och sex gymnasieskolors likabehandlingsplaner2012Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Detta examensarbete är en studie av två nationella rådgivande dokument och sex gymnasieskolors likabehandlingsplaner. Syftet med studien är att undersöka hur sex gymnasieskolors likabehandlingsplaner förhåller sig till Skolverkets allmänna råd samt Diskrimineringsombudsmannen (DO), Barn- och elevombudet (BEO) och Skolinspektionens handledning. För att kunna göra detta undersöks hur arbetet med likabehandling beskrivs i Skolverkets allmänna råd, DO, BEO och Skolinspektionens handledning samt gymnasieskolornas likabehandlingsplaner. Metoden vi har använt oss av är kvalitativ textanalys.

    Vår huvudfrågeställning är följande:

    • Hur förhåller sig de sex gymnasieskolornas likabehandlingsplaner till Skolverkets allmänna råd samt DO, BEO och Skolinspektionens handledning?

    För att kunna ta reda på detta har vi även följande två frågeställningar:

    • Hur beskrivs arbetet med likabehandling i Skolverkets allmänna råd samt DO, BEO och Skolinspektionens handledning?
    • Hur beskrivs arbetet med likabehandling i de sex gymnasieskolornas likabehandlingsplaner?

    I denna studie har vi kommit fram till att det skiljer sig åt hur väl likabehandlingsplanerna förhåller sig till de nationella rådgivande dokumenten. Likabehandlingsplanerna för skola 1, skola 2 och skola 5 följer Skolverkets allmänna råd samt DO, BEO och Skolinspektionens handledning till stor del, medan likabehandlingsplanerna för skola 3 och skola 6 inte följer dessa rekommendationer i lika stor utsträckning. Skola 4 uppfyller råden till viss del. Det framgår av vår studie att flera av skolorna har allvarliga brister i sina likabehandlingsplaner.

  • 279.
    Ahlgren-Moritz, Charlotte
    et al.
    Malmö högskola, Sweden.
    Alm, Anna-Karin
    Malmö högskola, Sweden.
    Christersson, Cecilia
    Malmö högskola, Sweden.
    Eikelboom Sällström, Anette
    Enheten för externa relationer, Umeå universitet, Sweden.
    Esbjörnsson, Mattias
    Malmö högskola, Sweden.
    Jacobsson, Andreas
    Fakulteten för teknik och samhälle, Malmö högskola, Sweden.
    Marell, Agneta
    Samverkan och innovation, Umeå universitet, Sweden.
    Persson, Jeanette
    Innovation och utveckling, Malmö högskola, Sweden.
    Ramsten, Anna-Carin
    Linköpings universitet, REMESO - Institutet för forskning om Migration, Etnicitet och Samhälle. Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Rehme, Jakob
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Industriell ekonomi. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Reinhold, Mats
    Enheten för externa relationer, Umeå universitet, Sweden.
    Sjögren, Karin
    Malmö högskola, Sweden.
    Sörensson, Victoria
    Enheten för externa relationer, Umeå universitet, Sweden.
    Värbrand, Peter
    Linköpings universitet, Institutionen för teknik och naturvetenskap, Kommunikations- och transportsystem. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Vägen till samverkanssäkrad utbildning. [1]: Metoder och strategier2016Bok (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Universitet och högskolor bidrar till samhällsutvecklingen genom att forskningsbaserad kunskap tillämpas av olika aktörer i samhället. För att möta dagens och morgondagens samhällsutmaningar utgör således kunskapsutbyte och samverkan mellan lärosäten och samhället en värdefull möjlighet. Att ha starka relationer med samhällets aktörer identifieras också som viktigt i utvecklingen av ett internationellt starkt lärosäte.

    Samverkan i högre utbildning främjar samhällets förändringsförmåga och stärker utbildningens kvalitet, men samverkan förbereder också studenterna för ett livslångt lärande och underlättar övergången mellan utbildning och arbetsliv. Ett lärosäte i nära samverkan med aktörer i samhället är ett relevant lärosäte, det vill säga ett lärosäte som är till nytta för sin omvärld och för sina medarbetare och studenter.

    Ett grundläggande problem vad gäller möjligheterna att integrera samverkan i akademisk utbildning står att finna i statens fördelning av medel till lärosätena. De statliga medlen utgår nämligen i två separata anslag, ett vardera för de båda huvuduppdragen utbildning och forskning. Samverkan kan sägas ingå i bägge uppdragen. Till skillnad från forskningssamverkan finns det för utbildningssamverkan ingen särskild uppföljning och inte heller några ekonomiska incitament. Utvärdering av forskning och utbildning bör således breddas så att kvalitetsstärkande samverkansinslag också inkluderas i resursfördelningsprinciperna. Statens bristande strukturer för fördelning och uppföljning återspeglas i hur lärosätena fördelar resurser till och följer upp samverkan: lärare ges sällan resurser (i form av särskild tid) för att på ett pedagogiskt genomtänkt sätt kunna inkludera samverkansinslag i undervisningen; samverkan är sällan meriterande eller lönegrundande; och den utbildningssamverkan som bedrivs följs sällan upp – varken på institutions-, fakultets- eller lärosätesnivå. Samma sak kan sägas gälla på nationell nivå – det samverkande lärosätet erhåller inga extra anslag och det bestraffas ej heller för försummelse av detsamma. Att göra samverkan till en integrerad del av utbildningen innebär att samverkan bör ingå i de pedagogiska modeller som lärare använder för att leda studenternas kunskapsutveckling mot de mål som finns angivna i kurs- och utbildningsplaner. Det betyder också att arbetet med samverkan bör inkluderas i processer för styrning, planering och uppföljning av utbildning och undervisning på såväl kurs- och programnivå som på institutions-, fakultets- och lärosätesnivå. Att göra samverkan till en integrerad del av utbildningen är att sträva mot att externa aktörer ska bli en självklar del i den dagliga verksamheten – för studenter såväl som för medarbetare och för de organisationer man samverkar med. För att svenska lärosäten ska ges en realistisk möjlighet att göra samverkan till en integrerad del av utbildningsverksamheten krävs det framför allt följande:

    • att politiker och departement utformar ett fördelningssystem där framgångsrika samverkansinsatser inom utbildningen leder till en förstärkning av resursbasen på lärosätena;
    • att lärosätesledningar tar tydlig ställning för samverkansfrågan i sina strategiska styrdokument och att samverkan införs i lärosätenas kvalitetssäkringssystem för utbildning, samt att lärosätena inför system för att styra och följa upp samverkan i utbildningen på lärosätesövergripande nivå;
    • att ledningen för fakulteter, institutioner eller motsvarande omsätter lärosätets strategiska åtaganden i handlingsplaner och lokala styrdokument samt utformar system för dokumentation, styrning och uppföljning av samverkan i utbildningsprogram;
    • att lärare samt kurs- och programansvariga inför samverkan i utbildningens styrande dokument (t.ex. kurs- och utbildningsplaner) samt i den ordinarie undervisningsverksamheten.

    Dessutom bör lärosätena – både gemensamt men också vart och ett för sig – införa system och karriärvägar där medarbetares insatser i det vardagliga samverkansarbetet uppmärksammas och belönas.

    Mot bakgrund av detta kan man konstatera att det är angeläget att lärosätenas strategiska arbete avseende utveckling och uppföljning av samverkan i utbildningen vidareutvecklas. Men, med vilka verktyg, var i verksamheten och på vilka sätt?

    I följande skrift samlas erfarenheter och goda exempel gjorda inom ramen för ett flerårigt lärosätesövergripande samarbetsprojekt, Samverkanssäkrade utbildningsprogram, där utgångspunkten har varit att identifiera strategier och metoder för att integrera samverkan i utbildningsprogram. Målet har varit att undersöka och beskriva hur samverkan kan vara ett medel som bidrar till att stärka utbildningens kvalitet och relevans, samt ge förslag på hur vägen till samverkanssäkrad utbildning kan se ut.

    Den centrala slutsatsen är att samverkan, när den är en integrerad del av utbildningen, bidrar till kvalitet och säkerställer att utbildningen blir till nytta för samhället. Det finns också andra vinster med att bedriva ett systematiskt samverkansarbete, till exempel att det leder till pedagogisk utveckling för undervisande personal, att det ökar förutsättningarna för ett utmaningsbaserat lärande med studenten i centrum, att det underlättar övergången från studier till arbetsliv, och att det möjliggör fördjupade relationer med den värld lärosätet finns i. Resan mot samverkanssäkrad utbildning är, med andra ord, mödan väl värd.

  • 280.
    Ahlgren-Moritz, Charlotte
    et al.
    Malmö högskola, Sweden.
    Alm, Anna-Karin
    Malmö högskola, Sweden.
    Christersson, Cecilia
    Malmö högskola, Sweden.
    Eikelboom Sällström, Anette
    Enheten för externa relationer, Umeå universitet, Sweden.
    Esbjörnsson, Mattias
    Malmö högskola, Sweden.
    Jacobsson, Andreas
    Fakulteten för teknik och samhälle, Malmö högskola, Sweden.
    Marell, Agneta
    Samverkan och innovation, Umeå universitet, Sweden.
    Persson, Jeanette
    Innovation och utveckling, Malmö högskola, Sweden.
    Ramsten, Anna-Carin
    Linköpings universitet, REMESO - Institutet för forskning om Migration, Etnicitet och Samhälle. Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Rehme, Jakob
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Industriell ekonomi. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Reinhold, Mats
    Enheten för externa relationer, Umeå universitet, Sweden.
    Sjögren, Karin
    Malmö högskola, Sweden.
    Sörensson, Victoria
    Enheten för externa relationer, Umeå universitet, Sweden.
    Värbrand, Peter
    Linköpings universitet, Institutionen för teknik och naturvetenskap, Kommunikations- och transportsystem. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Vägen till samverkanssäkrad utbildning. [2]: Möjligheter och utmaningar2016Bok (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Universitet och högskolor bidrar till samhällsutvecklingen genom att forskningsbaserad kunskap tillämpas av olika aktörer i samhället. För att möta dagens och morgondagens samhällsutmaningar utgör således kunskapsutbyte och samverkan mellan lärosäten och samhället en värdefull möjlighet. Att ha starka relationer med samhällets aktörer identifieras också som viktigt i utvecklingen av ett internationellt starkt lärosäte.

    Samverkan i högre utbildning främjar samhällets förändringsförmåga och stärker utbildningens kvalitet, men samverkan förbereder också studenterna för ett livslångt lärande och underlättar övergången mellan utbildning och arbetsliv. Ett lärosäte i nära samverkan med aktörer i samhället är ett relevant lärosäte, det vill säga ett lärosäte som är till nytta för sin omvärld och för sina medarbetare och studenter.

    Ett grundläggande problem vad gäller möjligheterna att integrera samverkan i akademisk utbildning står att finna i statens fördelning av medel till lärosätena. De statliga medlen utgår nämligen i två separata anslag, ett vardera för de båda huvuduppdragen utbildning och forskning. Samverkan kan sägas ingå i bägge uppdragen. Till skillnad från forskningssamverkan finns det för utbildningssamverkan ingen särskild uppföljning och inte heller några ekonomiska incitament. Utvärdering av forskning och utbildning bör således breddas så att kvalitetsstärkande samverkansinslag också inkluderas i resursfördelningsprinciperna. Statens bristande strukturer för fördelning och uppföljning återspeglas i hur lärosätena fördelar resurser till och följer upp samverkan: lärare ges sällan resurser (i form av särskild tid) för att på ett pedagogiskt genomtänkt sätt kunna inkludera samverkansinslag i undervisningen; samverkan är sällan meriterande eller lönegrundande; och den utbildningssamverkan som bedrivs följs sällan upp – varken på institutions-, fakultets- eller lärosätesnivå. Samma sak kan sägas gälla på nationell nivå – det samverkande lärosätet erhåller inga extra anslag och det bestraffas ej heller för försummelse av detsamma. Att göra samverkan till en integrerad del av utbildningen innebär att samverkan bör ingå i de pedagogiska modeller som lärare använder för att leda studenternas kunskapsutveckling mot de mål som finns angivna i kurs- och utbildningsplaner. Det betyder också att arbetet med samverkan bör inkluderas i processer för styrning, planering och uppföljning av utbildning och undervisning på såväl kurs- och programnivå som på institutions-, fakultets- och lärosätesnivå. Att göra samverkan till en integrerad del av utbildningen är att sträva mot att externa aktörer ska bli en självklar del i den dagliga verksamheten – för studenter såväl som för medarbetare och för de organisationer man samverkar med. För att svenska lärosäten ska ges en realistisk möjlighet att göra samverkan till en integrerad del av utbildningsverksamheten krävs det framför allt följande:

    • att politiker och departement utformar ett fördelningssystem där framgångsrika samverkansinsatser inom utbildningen leder till en förstärkning av resursbasen på lärosätena;
    • att lärosätesledningar tar tydlig ställning för samverkansfrågan i sina strategiska styrdokument och att samverkan införs i lärosätenas kvalitetssäkringssystem för utbildning, samt att lärosätena inför system för att styra och följa upp samverkan i utbildningen på lärosätesövergripande nivå;
    • att ledningen för fakulteter, institutioner eller motsvarande omsätter lärosätets strategiska åtaganden i handlingsplaner och lokala styrdokument samt utformar system för dokumentation, styrning och uppföljning av samverkan i utbildningsprogram;
    • att lärare samt kurs- och programansvariga inför samverkan i utbildningens styrande dokument (t.ex. kurs- och utbildningsplaner) samt i den ordinarie undervisningsverksamheten.

    Dessutom bör lärosätena – både gemensamt men också vart och ett för sig – införa system och karriärvägar där medarbetares insatser i det vardagliga samverkansarbetet uppmärksammas och belönas.

    Mot bakgrund av detta kan man konstatera att det är angeläget att lärosätenas strategiska arbete avseende utveckling och uppföljning av samverkan i utbildningen vidareutvecklas. Men, med vilka verktyg, var i verksamheten och på vilka sätt?

    I följande skrift samlas erfarenheter och goda exempel gjorda inom ramen för ett flerårigt lärosätesövergripande samarbetsprojekt, Samverkanssäkrade utbildningsprogram, där utgångspunkten har varit att identifiera strategier och metoder för att integrera samverkan i utbildningsprogram. Målet har varit att undersöka och beskriva hur samverkan kan vara ett medel som bidrar till att stärka utbildningens kvalitet och relevans, samt ge förslag på hur vägen till samverkanssäkrad utbildning kan se ut.

    Den centrala slutsatsen är att samverkan, när den är en integrerad del av utbildningen, bidrar till kvalitet och säkerställer att utbildningen blir till nytta för samhället. Det finns också andra vinster med att bedriva ett systematiskt samverkansarbete, till exempel att det leder till pedagogisk utveckling för undervisande personal, att det ökar förutsättningarna för ett utmaningsbaserat lärande med studenten i centrum, att det underlättar övergången från studier till arbetsliv, och att det möjliggör fördjupade relationer med den värld lärosätet finns i. Resan mot samverkanssäkrad utbildning är, med andra ord, mödan väl värd.

  • 281.
    Ahlin, Dennis
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Strandberg, Emma
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    K2 eller K3?: En studie av de väsentliga skillnaderna2011Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Svenska redovisningsregler för onoterade företag genomgår förändring. På förslag ligger nya redovisningsregler för onoterade företag. Genom Årsredovisningslagens definition av ett mindre företag har 97 procent av Sveriges företag möjlighet att välja mellan K2 och K3. Marknaden efterfrågar en ökad kunskap om skillnaderna mellan regelverken.

    Syfte: Identifiera väsentliga skillnader mellan K2 och K3 samt undersöka vilka av dessa som har störst betydelse för företagen i sitt val av regelverk.

    Metod: En kvalitativ studie har genomförts, där intervjuer och remissvar har använts som datainsamling. En urvalsmetod har använts för att identifiera vilka skillnader som är tydliga mellan K2 och K3. De tydliga skillnaderna har sedan legat till grund för att undersöka om de även är väsentliga.

    Resultat och slutsatser: Skillnader som är väsentliga vid företagens val mellan K2 och K3 har identifierats på fem områden. Skillnaderna är väsentliga och påverkar därför företagens val mellan K2 och K3. Det eftersom de ingår i en bedömning av företagets samlade behov av komplexitet i sin externredovisning.

  • 282.
    Ahlin, Eva
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande.
    Tjäder, Anna
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande.
    "Jag trivs bäst i öppna landskap...": Om naturmiljöers påverkan på oss människor2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    En kvantitativ studie med experimentell design har genomförts i syfte att jämföra natur- respektive urbanmiljöers påverkan på känslomässig och fysiologisk återhämtning efter en stressupplevelse, samt utslag på kognitiv prestation. Hypotesen var att naturstimuli genererar högre grad av känslomässig och fysiologisk återhämtning än urbanstimuli. Frågeställningen var om vi kunde se någon skillnad mellan gruppernas prestationsförmåga efter genomförd återhämtning, vad gäller riktad uppmärksamhet. Återhämtningsgrad har mätts i förändring i blodtryck, puls och självskattning av känslor.  Resultatet visade att naturmiljön genererar en högre nivå återhämtning med avseende på sänkt diastoliskt blodtryck, ökade positiva känslor samt minskad oro. Däremot visades ingen skillnad i kognitiv prestationsförmåga mellan grupperna. Slutsatsen är att känslomässig samt fysiologisk återhämtning kan underlättas i naturmiljö jämfört med urbanmiljö och att detta även kan ske med hjälp av naturbilder. Däremot är det inte är självklart att man får större kapacitet riktad uppmärksamhet efter exponering av naturbilder jämfört med stadsbilder.

  • 283.
    Ahlin, Karin
    et al.
    Linköpings universitet, Ekonomiska institutionen.
    Westerlund, Johanna
    Linköpings universitet, Ekonomiska institutionen.
    Sinnliga produkter: estetik som konkurrensmedel2006Independent thesis Advanced level (degree of Magister), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Idag förväntar sig ett företags konsumenter att de erbjudna produkterna ska fungera i enlighet med vad som utlovas. Funktionalitet och kvalitet är därför aspekter som ingår i de allra flesta företags produkterbjudande och kan i allt mindre grad användas som konkurrensfördelar. Det räcker inte med en bra produkt för att skapa ett mervärde utan en produkt måste dessutom förmedla immateriella värden, till exempel emotionella, identitetsförstärkande eller estetiska. Om konsumenters sinnen tilltalas genom estetiska värden kan detta få en större genomslagskraft när det gäller val av produkt, vilket kan skapa större konkurrenskraft än traditionell marknadsföring.

    Syfte: Syftet med denna uppsats är att tydliggöra produktens roll i marknadsföringen genom att förstå hur estetiska värden kan användas som konkurrensmedel.

    Genomförande: Undersökningen är baserad på sju intervjuer med företagsrepresentanter inom branschen för hushållsapparater samt en organisation som arbetar med design.

    Resultat: Undersökningen har visat på att produkternas estetiska uttryck har stor betydelse på grund av att konsumenterna visar allt större intresse för dessa aspekter. Ju fler sinnen som kan påverkas desto större möjlighet har en produkt att tilltala konsumenten. Det sinnliga uttryck som är mest framträdande idag är den visuella estetiken även om det finns viss insikt om de övriga sinnenas betydelse för konsumentens köpbenägenhet. Trots den medvetenhet som verkar finnas när det gäller betydelsen av estetik i marknadsföringen av småelsprodukter har det i undersökningen framkommit att denna insikt inte integreras till fullo, vilket kan bero på att detta sätt att kommunicera till konsumenten fortfarande inte slagit igenom på marknaden.

  • 284.
    Ahlinder, Jon
    et al.
    Totalförsvarets Forskningsinstitut, FOI, Stockholm, Sweden.
    Nordgaard, Anders
    Linköpings universitet, Institutionen för datavetenskap, Statistik och maskininlärning. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Swedish National Forensic Centre (NFC), Linköping, Sweden.
    Wiklund Lindström, Susanne
    Totalförsvarets Forskningsinstitut, FOI, Stockholm, Sweden.
    Chemometrics comes to court: evidence evaluation of chem–bio threat agent attacks2015Inngår i: Journal of Chemometrics, ISSN 0886-9383, E-ISSN 1099-128X, Vol. 29, nr 5, s. 267-276Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Forensic statistics is a well-established scientific field whose purpose is to statistically analyze evidence in order to support legal decisions. It traditionally relies on methods that assume small numbers of independent variables and multiple samples. Unfortunately, such methods are less applicable when dealing with highly correlated multivariate data sets such as those generated by emerging high throughput analytical technologies. Chemometrics is a field that has a wealth of methods for the analysis of such complex data sets, so it would be desirable to combine the two fields in order to identify best practices for forensic statistics in the future. This paper provides a brief introduction to forensic statistics and describes how chemometrics could be integrated with its established methods to improve the evaluation of evidence in court.

    The paper describes how statistics and chemometrics can be integrated, by analyzing a previous know forensic data set composed of bacterial communities from fingerprints. The presented strategy can be applied in cases where chemical and biological threat agents have been illegally disposed.

  • 285.
    Ahlmark, Stina
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Företagsekonomi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Karlsson, Julia
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Företagsekonomi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Att styra i en digital värld: En flerfallsstudie om digitaliseringens påverkan på verksamhetsstyrning2019Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Samhället genomgår just nu en övergång till mer datadrivna verksamheter och dåblir kopplingen mellan IT och verksamhetsstyrning högst relevant att undersöka. Den ökade digitaliseringen verkar påverka företags sätt att bedriva verksamhet och den skapar både möjligheter och utmaningar. Digitaliseringen är inte längre en fråga för endast IT- avdelningen utan för hela organisationen. Det handlar inte om att digitaliseringen påverkar företag, utan hur den gör det.

    Syfte: Syftet med denna studie är att förklara på vilka sätt digitaliseringen kan förändra och påverka verksamhetsstyrningen.

    Genomförande: Denna studie har en kvalitativ karaktär med utgångspunkt i ett realistiskt perspektiv. De empiriska data är insamlade genom sex semistrukturerade intervjuer med respondenter från sex olika företag som befinner sig i olika branscher.

    Slutsats: Det går att konstatera att digitaliseringen har påverkat fallföretagens verksamhetsstyrning i en mängd olika avseenden. För att lyckas i det nya och mer föränderliga företagsklimatet som digitaliseringen bidrar till krävs det omstrukturering av organisationen och nya roller i företagen samt nya typer av kompetenser. Den digitala transformationen underlättar bland annat informationsflöde, transparens och skapandet av mer effektiva kedjor samt bidrar till ökad kundorientering tack vare möjligheterna att analysera kundmönster genom data. Det leder i sin tur till att företag kan bredda och förändra sina erbjudanden och det finns en strävan efter att utgå från kärnprodukten. En viktig aspekt kopplat till detta är att understryka att digitalisering av aktiviteter inte nödvändigtvis leder till positiva resultat för företagen och det gäller därför att företagen vet vad de vill få ut av den digitala transformationen innan investeringar görs. Slutligen verkar det som att företagens digitala mognadsgrad får påverkan för i vilken grad verksamhetsstyrningen förändras.

  • 286.
    Ahlqvist, Malin
    Linköpings universitet, Ekonomiska institutionen.
    Alternatives to the use of unequal voting rights: a propos the potential threat to their effectiveness as a takeover defense2004Independent thesis Advanced level (degree of Magister)Oppgave
    Abstract [en]

    Background: The origin of this study was the negotiations around a EU takeover directive, aimed at making the market for corporate control more open. One of the proposals was to neutralise shares carrying multiple rights in takeover situations when a potential acquirer obtains 75% of the total share capital. For many Swedish ownership groups, this would mean that the system of unequal voting rights, constituting an important defense to their control, would decrease in effectiveness. In the middle of writing this thesis, an EU agreement was finally reached, making the proposal voluntary to adopt. The imminent threat posed to the Swedish system faded, but has though not disappeared since the present rules anew will be brought under inspection in five years.

    Purpose: To give examples on potential tactics to adopt if unequal voting rights would risk to become neutralised in takeover situations, these tactics dependent on two different scenarios: (1) Present Swedish ownership structure is considered advantageous for the country and thus to be remained or (2) A more open market for takeovers is desired. Course of action: Interviews have been conducted with parties within Swedish trade and industry, partly in order to assess the value and necessity of the content of this thesis.

    Conclusion: The threat of an abolition of the unequal voting rights is not perceived as imminent by parties within Swedish trade and industry and few alternative resistance strategies are suggested. If current Swedish ownership structure is to be remained, the author proposes competition-reducing defenses, if a more open market for takeovers is aimed for, auction-inducing resistance strategies. The choice of how to proceed should depend on how afraid the Swedish Government and Swedish companies are of a change in present ownership structure.

  • 287.
    Ahlqvist, Niklas
    et al.
    Linköpings universitet, Ekonomiska institutionen.
    Magnusson, Peter
    Linköpings universitet, Ekonomiska institutionen.
    Värdet av företagsrating2004Independent thesis Advanced level (degree of Magister)Oppgave
    Abstract [en]

    Background: Increasingly, companies choose to finance their business with corporate bonds which has resulted in an increased demand on credit ratings. As such the rating agencies have a very important role in the financial markets. Examining the value of a credit-rating can be very interesting for both issuer and investor.

    Purpose: The purpose of the study is to identify and define the value of rating.

    Execution: The study is built upon nine interviews with rated and non-rated firms and investors.

    Result: The most important value of rating is the greater access to the corporate- and CP market. This infers that additional capital can be issued, in comparison to that available from bank loans, however, not necessarily at a lower rate. Consequently, the rate is not the driving factor concerning the choice of buying a rating. Rating has great effect on the pricing of bonds and CP’s, which is a result of the reliance investors have on the rating agencies. Rating affects the investment decision directly through the investment mandates, and indirectly through the effect on the individual investment decision.

  • 288.
    Ahlqvist, Sofia
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling.
    CFC-lagstiftningens anpassning till EG-rätten: Vilka är problemområdena och vilka alternativa lösningar finns?2007Independent thesis Advanced level (degree of Magister), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    En typ av beskattningsregler som finns i de flesta av EU:s medlemsstater är Controlled Foreign Corporation(CFC)-lagstiftning. CFC-lagstiftningen reglerar beskattning av delägare i utländska juridiska personer med lågbeskattade inkomster. Den svenska CFC-lagstiftning är bl.a. till för att motverka och hindra internationell skatteflykt. Det kan t.ex. handla om svenska företag som äger företag med säte i s.k. skatteparadis eller lågskatteländer.

    CFC-lagstiftning har länge kritiserats för att strida mot dels etableringsfriheten, dels fri rörlighet för kapital. Redan under arbetet med den nya svenska CFC-lagstiftningen som trädde i kraft 1 januari 2004 ifrågasattes reglernas kompatibilitet med EG-rätten. I september 2006 avgjorde EG-domstolen ett mål, det s.k. Cadbury Schweppes-målet, rörande den brittiska CFC-lagstiftningens kompatibilitet med gemenskaprätten. Detta avgörande kan antas komma att ha stor betydelse i framtiden, inte bara för Storbritannien, utan även för övriga EU-medlemsländer.

    I uppsatsen analyseras hur den svenska CFC-lagstiftningen kan anpassas efter EG-rätten. Vidare utreds och identifieras de problemområden som finns i dagens uppbyggnad av CFC-lagstiftningen samt analyseras betydelsen och konsekvenserna av Cadbury Schweppes-fallet gällande CFC-lagstiftning som EG-domstolen har avgjort.

  • 289.
    Ahlstedt, Sara
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, REMESO - Institutet för forskning om migration, etnicitet och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Bredda normen: En kunskapssammanställning om unga hbtq-personers etablering på arbetsmarknaden2018Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 290.
    Ahlstedt, Sara
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, REMESO – Institutet för forskning om migration, etnicitet och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    The Feeling of Migration: Narratives of Queer Intimacies and Partner Migration2016Doktoravhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This dissertation analyzes narratives of queer partner migration, that is, a family-tie migration in which one of the partners of a relationship has migrated in order for the partners to be together, and where the partners queer the migration in the sense that they have a non-normative sexuality and/or gender identity. The purpose of the study is to examine how queer partner migrants and their Swedish partners experience the migration process – which continues also once the administrative process has been completed – by analyzing the emotions and feelings that emerge in the process. The study is a contribution to research on privileged migration as well as intimate migration.

    The focus is the queer partner migration relationship, and what emotions and feelings ‘do’ to this relationship, but also how emotions and feelings structure the migration process. The study analyzes the work three different emotions – love, loss, and belonging – do in these migration processes, and how this work is described in the participant narratives. Migrant participants have migrated from different parts of the world (Africa, Europe, Latin America, and North America), making it possible to analyze what emotions and feelings do in this particular migration process from the point of view of nationality and, in particular, proximity to ‘Western-ness,’ race, and language as well as how privileges connected to these positions come to matter in the process.

    The dissertation is an ethnographic interview study in which both migrants and Swedish partners have been interviewed. The interview material consists of a combination of couple interviews and individual interviews.

    By using affect theories and the concept of queer phenomenology, the dissertation shows how the work that emotions and feelings do in migration processes is connected to gender identity, sexual identity, race and whiteness, nationality, perceived proximity to Western-ness, class, language, and the migration narrative the migrating partner is (or is not) written into by way of the country they have migrated from. This is analyzed in relation to the theoretical frameworks of entanglement, homonationalism, and intimate citizenship.

    The analysis shows that emotions and feelings structure the migration process for both more privileged and less privileged migrants, but in different ways. The understanding of who ‘is’ a migrant, and the preparedness for the feelings that arise in a migration process, are tied to the positions mentioned above and the privileges these positions give, or do not give, the migrant access to. By focusing on emotions and feelings and what these do, the study also illustrates how the migration process affects the non-migrating partner as this partner engages in emotional labour to ‘make’ the migrating partner ‘Swedish.’ Through their the migrating partner, the non-migrating partner is also aligned in a way that makes them a little bit less ‘Swedish,’ contributing to the non-migrating partner being ‘stopped’ in ways they have usually not experienced before. The study further shows how migration processes produces inequality, and the difficulties that arise when the couples try to live up to the Swedish ideal of the equal relationship.

    The interviews are analyzed as narratives, and both narratives and storytelling are important throughout the dissertation, not only as the method used in the analysis but as the form of the dissertation, making it a kind of super structure organizing the writing. Writing (how to write accessibly and interesting) and reading (how to write in order to invite an open and active reading) are important aspects of the dissertation.

  • 291.
    Ahlstedt, Sara
    et al.
    Linköpings universitet, REMESO - Institutet för forskning om Migration, Etnicitet och Samhälle. Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Qvist, Martin
    Stockholms universitet.
    Suter, Brigitte
    Malmö högskola.
    Migration: Suveränitet, gränser och kontroll2013Inngår i: Migrationens och etnicitetens epok: Kritiska perspektiv i etnicitets- och migrationsstudier / [ed] Magnus Dahlstedt och Anders Neergaard, Stockholm: Liber, 2013, s. 54-81Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 292.
    Ahlstrand, Alexander
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Ivarsson, Erik
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Lärares högläsning som undervisningsform: Undervisningsstrategier som främjar elevers språkutveckling2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Högläsning kan ses som ett verktyg för att utveckla elevers språk och har samtidigt visat sig vara betydelsefull för elevers egen läsutveckling. Att lärare högläser för elever är därför av största vikt. Syftet med denna studie är att undersöka vilka strategier forskare förespråkar att lärare kan använda sig av under högläsningen för att främja elevers språk. Syftet är också att undersöka vilka betydelser deförespråkade strategierna kan ha på elevers lärande. Högläsning avser i denna studie den form när läraren läser högt för eleverna. Formen inkluderar även interaktioner mellan lärare och elever likt ett socialkonstruktivistiskt synsätt på lärande där elever lär i samspel med andra. Förståelsen och förmågan att röra sig i andra texter är också viktiga aspekter som utvecklar elevers literacy. I denna studie har vi använt oss av manuella sökningar och sökningar i databasen ERIC. Litteraturstudien är baserad på resultat från elva olika studier. Resultatet visar att de förespråkade strategierna kan delas upp i tre kategorier: 1. Förberedelser innan högläsning. 2. Texters struktur och innehåll. 3. Ordförrådsstrategier. Utifrån studiens resultat rekommenderar vi att lärare med fördel kan tillämpa strategier från respektive resultatdel. Lärare har inför högläsning didaktiska val att ta ställning till, exempelvis strategin bokval. För att främja förståelsen av texters struktur och innehåll kan lärare till exempel utnyttja strategierna berättelsens komponenteroch dramatisera. Slutligen bör lärare använda sig av planerade ordförrådsstrategier där exempelvis ord placeras i ny kontext eller att elever konstruerar nya meningar med ord.  

  • 293.
    Ahlstrand, Elisabeth
    Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap, Avdelningen för pedagogik i utbildning och skola, PiUS.
    Arbetslaget: en arena för påbjudet och/eller informellt samarbete?1993Inngår i: NFPFs kongress,1993, 1993Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 294.
    Ahlstrand, Elisabeth
    Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap, Avdelningen för pedagogik i utbildning och skola, PiUS.
    Kulturer möts och påverkas2003Inngår i: Antologi Lagarbete och tidig läs- och skrivutveckling / [ed] Johan M Sandell; Birgitta Lidholt; Sverige Skolverket, Stockholm: Skolverket , 2003, s. -109Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Olika modeller för samarbete, samverkan och integration mellan förskole-, skolbarnsomsorgs- och skolkulturerna har utretts och debatterats under en följd av år.Syftet med integrationsreformen var att nya arbetsformer och ett gemensamt synsätt på barns och ungdomars utveckling och lärande från tidig ålder skulle utvecklas i mötet mellan de olika skol- och barnomsorgskulturerna.

  • 295.
    Ahlstrand, Elisabeth
    Linköpings universitet, Institutionen för utbildningsvetenskap. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Lärares samarbete - en verksamhet på två arenor: studier av fyra arbetslag på grundskolans högstadium1995Doktoravhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Around 1980 some important decisions were made regarding the Swedish comprehensive school, which in various ways influenced teachers' work. The school was to be divided into smaller units, so-called work-units. A work-unit was to contain two or more classes of students. As a consequence of this new organisation the teachers were to co-operate in a so called teacher-team, that was responsible for all activities in a work-unit.

    The aim of this thesis is to study teachers' work as regards their participation in and conceptions of collegial co-operation. Focus is on describing and analysing the meeting between external demands on teacher co-operation and the traditional freedom of the teaching profession to plan and carry through teaching individually.

    Four teacher-teams were studied during one year by means of participating observations of their planned conferences. Three teachers from each team were then interviewed about their views on and conceptions of work in teacher-team and of their tasks as teachers. All teachers in the four teams were also asked to keep a diary for one week where all collegial meetings were noted.

    The results indicate that when imposed collegial co-operation was introduced in the school it led to teacher collaboration being distributed into two separate arenas: conference co-operation (the formal arena) and other types of co-operation with colleagues (the informal arena). All teachers use the formal arena to introduce discussions about student welfare. otherwise they are moderately interested in the work in this arena. In the informal arena some teachers act as initiators of ontent, closely related to well-known interests among teachers; instruction and student welfare.

    Teachers express a need for collegial co-operation and they take the opportunity under certain circumstances.

  • 296.
    Ahlstrand, Elisabeth
    Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap, Avdelningen för pedagogik i utbildning och skola, PiUS. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande.
    Lärares samarbete över professionsgränser2007Inngår i: Forskning om lärares arbete i klassrummet / [ed] Kjell Granström, Stockholm: Myndigheten för skolutveckling , 2007, s. 127-138Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Varje dag går en miljon elever och lärare till arbete i den svenska skolan. De allra flesta arbetar engagerat och når goda resultat. Eleverna lär sig, med stöd från sina lärare, läsa, skriva och räkna. De skaffar sig kunskap om sociala och naturvetenskapliga fenomen. De utvecklar kreativitet och estetisk kompetens. Naturligtvis finns både elever och lärare som upplever svårigheter i detta arbete, men de allra flesta får uppleva att arbetet fortskrider på önskat sätt. Den här boken handlar om elevernas och lärarnas arbete i klassrummet när det gäller skolans primära uppgift; att ge möjlighet till lärande och utveckling. Den handlar om arbetet med grundläggande färdigheter och lärande, om läraren som arbetsledare och ansvarig för val av arbetsformer, läxor, möblering liksom deras arbete med värdefrågor, genusfrågor och konfliktlösning. Den handlar också om lärares inbördes samarbete. Kort sagt en bok som handlar om lärarens breda uppdrag. Boken är skriven av forskare som alla arbetar med lärarutbildning och som själva har erfarenheter från arbete i skolan.

  • 297.
    Ahlstrand, Elisabeth
    Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap, Avdelningen för pedagogik i utbildning och skola, PiUS.
    New demands - new culture? Collaboration between primary school teachers, pre-school teachers and recreation instructors in teacher teams1999Inngår i: The Biennial Conference of the International Study Association on Teacher Thinking,1999, 1999Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 298.
    Ahlstrand, Elisabeth
    Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap, Avdelningen för pedagogik i utbildning och skola, PiUS.
    Passionate Enquiry and School Development1997Inngår i: Teachers and Teaching: theory and practice, ISSN 1354-0602, E-ISSN 1470-1278, Vol. 3, nr 2Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 299.
    Ahlstrand, Elisabeth
    Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap, Avdelningen för pedagogik i utbildning och skola, PiUS.
    Professional cultures meet and change2002Inngår i: EECERA, 12th Conference on Quality in Early Childhood Education, Strategies for Effective learning in early Childhood,2002, 2002Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 300.
    Ahlstrand, Elisabeth
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap, Avdelningen för pedagogik i utbildning och skola, PiUS. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Professional Isolation and Imposed Collaboration in Teachers' Work1994Inngår i: Teachers' Minds and Actions / [ed] Ingrid Carlgren, Gunnar Handal och Sveinung Vaage, London, Washington: Falmer Press , 1994Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
3456789 251 - 300 of 27658
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf