liu.seSök publikationer i DiVA
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
3456789 251 - 300 av 4089
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 251.
    Andersson, Per
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Köpsén, Susanne
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    VET Teachers’ Continuing Professional Development: barriers and opportunities2015Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This study concerns the continuing professional development (CPD) of vocational teachers and recognizes the dual professionalism of vocational teachers as having a particular focus on the professional development related to the teachers’ vocational subject areas. The study takes place in Sweden, in VET on upper secondary level. Swedish vocational teachers normally work full-time and spend most of their days at school, and how they meet the demands of contemporary vocational competence differ. They have varying opportunities and options for CPD, and this study explores to what extent and how the vocational teachers cross boundaries between school and other communities of practice to take part in various types of CPD. The vocational teachers’ perceived results of the CPD, as well as barriers and opportunities/motivation for participation are also investigated. The analysis is based on survey data on vocational teachers’ participation in CPD activities and draws on a socio-cultural perspective on practices, identity and learning, and theory concerning adults’ participation in education and barriers towards this.

  • 252.
    Andersson, Per
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Köpsén, Susanne
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    VET teachers’ continuing professional development for industry currency in the initial occupations2018Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Swedish VET was included in extensive school reforms in the early 2010s. However, VET teachers were not particularly involved in these reforms. They have also been relatively invisible in initiatives concerning teachers’ continuing professional development (CPD). Therefore, a project was initiated to explore teachers’ CPD concerning vocational knowledge and industry currency of competence from their initial occupations. The project applied a situated perspective on learning, identity, and boundary relations and processes. There were three parts: Analyses of participation in a national initiative, to let teachers up-date their vocational knowledge, e.g. through practicum in a workplace; a survey, with responses from 886 teachers concerning CPD activities related to their initial occupations; and interviews with 30 teachers.

     

    10% of all VET teachers participated in the national initiative during its two first years. The most common activities identified in the survey were reading vocation-related texts, study visits in workplaces, and work with students’ workplace learning. The survey also showed what values these activities created in terms of teachers’ vocational knowledge, networks, and development of teaching. The interviews showed the value of varying school-workplace boundary processes. Work with workplace learning, study visits, skills competitions, and other industry arrangements, created CPD opportunities and networks.

  • 253.
    Andersson, Per
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Köpsén, Susanne
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    VET Teachers’ Continuing Professional Development: participation, momentum and perceived results2015Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This study concerns the continuing professional development (CPD) of vocational teachers and recognizes the dual professionalism of vocational teachers as having a particular focus on the professional development related to the teachers’ vocational subject areas. The study takes place in Sweden, in VET on upper secondary level. Swedish vocational teachers normally work full-time and spend most of their days at school, and how they meet the demands of contemporary vocational competence differ. They have varying opportunities and options for CPD, and this study explores to what extent and how the vocational teachers cross boundaries between school and other communities of practice to take part in various types of CPD. The vocational teachers’ perceived results of the CPD, as well as momentum for participation are also investigated. The analysis is based on survey data on vocational teachers’ participation in CPD activities and draws on a socio-cultural perspective on practices, identity and learning, and theory concerning adults’ participation in education and barriers towards this.

  • 254.
    Andersson, Per
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Avdelningen för studier av vuxenutbildning, folkbildning och högre utbildning (VUFo). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Köpsén, Susanne
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Avdelningen för studier av vuxenutbildning, folkbildning och högre utbildning (VUFo). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Views on adult educators2010Ingår i: BAEA: Becoming Adult Educators in the European Area: Synthesis research report / [ed] Marcella Milana (ed.) et al., Copenhagen: Danish School of Education, Aarhus University , 2010, s. 43-53Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    With an increased interest in and focus on lifelong learning and adult education as a means to economic development, social cohesion and participation in a democracy, comes an enhanced attention on adult educators and their qualifications. In light of this, the aim of Becoming Adult Educators in the European Area (BAEA), results of which are presented in this publication, has been to investigate ways prospective adult educators qualify for their jobs in terms of professional competences beforeentering the profession. Inspired by Bronfenbrenner (1979, 1986), among others, the study is grounded on the premise that individuals exist in multiple, multilayered and interacting contexts, each of which is a domain of social relations and physical contexts. The specific aims of the project have been:

    • To analyse ways in which adult education policies and initial education andtraining opportunities for prospective adult educators affect professionalisation processes in the field of general, vocationally-oriented and liberal adult education;
    • To investigate social and cultural factors that influence the individual formation of initial competences and qualifications of adult educators in the field of general, vocationally-oriented and liberal adult education;
    • To investigate the main factors that influence the construction of a professional identity among prospective adult educators.

    Professional development in this study is defined as a process that involves the acquisition of a specialised body of knowledge, the formation of personal teaching-learning theories grounded on both theoretical principles and the self-interpretation of one‟s own practice, as well as the construction of a professional identity. The study is designed as a comparative study involving four European countries: Denmark, Estonia, Italy and Sweden. The empirical data was collected in the period of 2008-2009, in two steps. In the first step, a literature review of existing informationon adult education and learning and on the structural conditions surrounding the adult educator at work was conducted. The documents analysed included research reports and articles, official descriptions of national education systems, policy papers, laws, by-laws and reports, including national reports to the European Commission on the implementation of lifelong learning strategies at national levels. The second step consisted of narrative interviews which were conducted with a total of sixty-two persons undertaking specialised studies in adult education and learning. Each interview was first analysed in depth following a common frame of reference. Thereafter, cross-case analyses were carried-out nationally, and finally comparisons were made cross-nationally. Though the four countries studied differ in relation to adult education traditions as well as structural and political conditions, the analysis unveils similar trends for all – both in relation to adult education and training and in relation to the qualification of current and prospective adults educators. The empirical evidence brought together underscores that while the quality of adult education represents a topic of concern, it nonetheless underestimates the difficulties embedded in the provision of qualified teaching-learning transactions by adult educators who often enter the profession without specialised pedagogical knowledge. Further, the evidence highlights that professionalism in the field of adult education embodies contrasting views and understandings of its purpose, characterisations and possibilities, not least due to weak social recognition, fragile collective representativeness and individual protection. To better the conditions for the professionalisation of prospective and current adult educators, hence the quality of adult education provisions, more research-based knowledge in the field is needed. At the same time, the European Commission, governments, and other institutional actors and education agencies should:

    • Develop policies and practices aimed at defining and implementing initial education and training paths and appropriate support for further career development in the field of adult education;
    • Recognise adult educators as a professional group with complex cultural and professional competences;
    • Create new opportunities for participation in specialised studies and concrete or virtual communities for professional exchange and mutual enrichment;
    • Organise functional internships;
    • Improve recruitment strategies and working conditions.
  • 255.
    Andersson, Per
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Köpsén, Susanne
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Vocational teachers’ continuing professional development: a survey study2016Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Teachers’ subject knowledge is crucial for the quality of education. Contemporary work life changes rapidly, which challenges vocational education and training (VET) and teachers who need up-to-date vocational competence. This paper concerns VET teachers’ continuing professional development (CPD) related to vocational subjects and basic vocations in which they teach. The aim is to analyse teachers’ participation in varying types of CPD activities. The study draws on a socio-cultural perspective on practice, identity, and learning. Furthermore, the analysis is related to theory concerning adults’ participation in education, which shows how different factors influence participation in CPD. A survey was distributed to 2,000 Swedish VET teachers. The analyses are based on data on participation in different activities, barriers/drivers for participation in these activities, and perceived effects in terms of professional development.

    Results show similar patterns of participation between vocational areas, but with some significant differences between the areas. The variation in vocational areas does not have that much influence on participation. Reading vocational texts is the most common activity among those covered in the study. To read, and to work in the teacher’s basic vocation, are the two activities where variation in doing them could be explained to the highest degree.

  • 256.
    Andersson, Per
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Köpsén, Susanne
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Yrkesdidaktiska utmaningar2014Ingår i: Lära till yrkeslärare / [ed] Susanne Köpsén, Lund: Studentlitteratur AB, 2014, 1, s. 217-224Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Detta är ett avslutande och summerande kapitel i en antologi som tar upp centrala kunskapsområden inom det yrkesdidaktiska området.

  • 257.
    Andersson, Per
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Köpsén, Susanne
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Aakre, Bjørn Magne
    Nord University, Norway.
    Editorial: The first issue of NJVET in a new shape2016Ingår i: Nordic Journal of Vocational Education and Training, ISSN 2242-458X, E-ISSN 2242-458X, Vol. 6, nr 1, s. i-iiArtikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Welcome to the Nordic Journal of Vocational Education and Training (NJVET). With this journal, we want to create a forum for research on vocational and professional education and training, with a particular focus on issues at stake for vocational education and training (VET) in the Nordic countries. The journal is published online and open access, and there are no submission or article processing charges.

    This is the first issue of NJVET in its new shape. We have put effort into the renewal of our website, submission and publishing system, guidelines for contributions etc. Altogether we hope that this will contribute to strengthening the quality of our journal, and also of Nordic VET research in general.

    In this first issue we can present contributions from four Nordic countries – Denmark, Finland, Norway, and Sweden. Nevertheless, relevant contributions from outside the Nordic countries are most welcome! We encourage publication of articles in English, which makes the audience of our research results much broader, but we also offer the opportunity to publish in the Nordic languages. In this issue, articles are published in English, Danish, and Norwegian. You should also note that we make a difference between research articles, which have undergone a double-blind peer-review by at least two anonym viewers, and magazine articles that contain other types of materials, discussions, minor studies of VET etc. The magazine articles are not subject to double-blind peer review, but are reviewed by the editors. We also welcome relevant book reviews. However, this issue does not include any book review.

  • 258.
    Andersson, Per
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Avdelningen för studier av vuxenutbildning, folkbildning och högre utbildning (VUFo). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Köpsén, Susanne
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Avdelningen för studier av vuxenutbildning, folkbildning och högre utbildning (VUFo). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Larson, Anne
    Danish School of Education, Aarhus University.
    Milana, Marcella
    Danish School of Education, Aarhus University.
    Qualification paths of adult educators: A comparative study of Sweden and Denmark2010Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This paper presents results from a study of the qualification of adult educators in Denmark and Sweden. It describes the role the qualification of adult educators plays in policy, the opportunities for those interested in qualifying as adult educators and the adult educators’ status as a profession. Further, for adult educators to become professional, they need to develop a professional identity, and the formation of this identity is studied through narrative interviews with prospective adult educators. The aim of the study is to understand the qualification paths and professional development of the prospective adult educator through the perspectives of policy, available opportunity structures, and individual trajectories. The study includes general as well as vocational and liberal adult education.

    The result draws on an analysis of policy documents and public information, and 29 narrative interviews with people currently or recently undertaking teacher education at the university or other courses preparing the participants to become adult educators. The approach is here based in the idea that individual motivations for working in the field of adult education and the learning process that leads to the formation of competences, qualifications and professional identity in this field can be better understood by applying a biographical perspective (Horsdal, 2002). In the analysis of narratives/interviews, central guiding concepts were trajectory, and particularly learning trajectory, and identity, inspired by a situated and social learning perspective (Lave & Wenger, 1991; Rogoff, 1995; Wenger 1998). Rogoff’s (1995) model of analysing processes of learning on different, but intertwined, levels has been an inspiration in analysing the qualification paths for adult educators in relation to policies and opportunities for such qualification.

    The main drivers for an increased focus on adult education and training in both countries seem to be the needs of the labour market in light of globalisation and international competition as well as the Lisbon strategy. The study shows that in spite of this increased focus on adult education and training and its importance, in the policy papers there seems to be a lack of interest in the quality of the provision in terms of the education and learning process, including the qualification of the adult educators.

    In relation to the options for those interested in qualifying as adult educators, it is difficult to find courses or education programmes offering initial education and training. Instead, most courses and education programmes either offer in-service or a combination of initial and in-service education and training. Thus, there are few opportunities to acquire the professional knowledge and identity as adult educator before entering the field. This is also indicated through the fact that many of the interviewees have a background as acting (un-qualified) adult educators, before entering professional training. In addition, adult educators to a high degree develop their competencies as adult educators through work. The main conclusions of the study concern the situation that the professional development of adult educators depend on the varying types of learning trajectories they follow, in contexts where the opportunity structures for becoming an adult educator are vague.

  • 259.
    Andersson, Per
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Köpsén, Susanne
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Larson, Anne
    Danish School of Education, Aarhus University.
    Milana, Marcella
    Danish School of Education, Aarhus University.
    Qualification paths of adult educators in Sweden and Denmark2013Ingår i: Studies in Continuing Education, ISSN 0158-037X, E-ISSN 1470-126X, Vol. 35, nr 1, s. 102-118Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The qualification of adult educators is a central aspect of the quality of adult education. However, within current policy discourses and adult education research on the professional development of prospective adult educators, little attention is paid to teacher qualification when compared to other fields of education and training. In this study, we analyse the qualification paths, or learning trajectories, of prospective adult educators in Sweden and Denmark. The analysis is based on narrative interviews with 29 students in training to become adult educators. The career paths of adult educators are often long and winding roads. Becoming an adult educator could be their primary desire, but it could also be their ‘Plan B’, a second choice. Individual motives and external demands interact in the professionalisation process. A shift in focus from teaching subject and methods to teaching context and the relation to the learners is part of the professional development. Finally, we argue that both academic studies and hands-on work in the adult education community are crucial parts of the adult educator’s qualification path.

  • 260.
    Andersson, Per
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Muhrman, Karolina
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Marketization of Vocational Adult Education in Sweden2019Ingår i: Pedagogical concerns and market demands in VET.: Proceedings of the 3rd Crossing Boundaries in VET conference, Vocational Education and Training Network (VETNET) / [ed] F. Marhuenda & MJ. Chisvert-Tarazona, Valencia: European Research Network of Vocational Education and Training (VETNET) , 2019, s. 153-157Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The focus of this paper is the organisation of vocational adult education on upper secondary level in Sweden, and specifically the process of marketization that has taken place here since the late 1990s. Swedish adult education on this level, including vocational as well as theoretical courses, is organised by the local municipality, but with national governing policies including a national curriculum. However, the courses and programmes per se are not necessarily organised by the municipality itself. There is a widespread system of procurement, which means that courses could also be organized by varying other providers, typically private training companies. That is, there are both private and public providers, but the training is paid for by the municipality, which also decides who will be admitted to different courses and has a responsibility for the quality assurance.

  • 261.
    Andersson, Per
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Nissinen, Kari
    University of Jyväskylä .
    The difference between actual skills and formal qualifications: Potential for recognition of prior learning (RPL), or need for recurrent education?2016Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Our level of skills is associated with our educational level. However, even if there is correlation between actual skills level and educational level, the skills level varies also within a group with the same educational level. Recognition of prior learning (RPL) is a tool in adult and higher education, particularly aiming at giving recognition to actual skills and competencies not reflected in formal qualifications. RPL has been questioned, described as a measure mainly promoted in policy but with a comparably low demand in practice. This paper aims at analysing the potential for RPL, through identifying differences between groups with varying literacy and numeracy skills levels, but with same or similar educational level/formal qualifications. This analysis will identify this potential for RPL in the group with higher skills level than expected, ‘overachievers’, but also the need for recurrent education among those with lower skills levels than expected, the ‘underachievers’.

     

    The analysis employs data from the PIAAC study (the Programme for the International Assessment of Adult Competencies) in Denmark, Finland, Norway, and Sweden. The skills measure was constructed as an overall index of individual’s combined literacy and numeracy. It was extracted using the PIAAC data of the four countries together. Variables such as age, gender, social background, attitudes towards learning, and reported skills use at work and at home, were used to characterize the different groups of over- and underachievers. Binary logistic analyses were performed to identify variables which are significantly related with overachievement, contrasted with the ‘normal’ achievement.  The analyses were carried out independently for each educational subgroup and for employed and unemployed as well (because unemployed people had no data on the otherwise important job-related variables).

     

    The results show the influence of background, attitudes, and skills use, on the measured skills level as compared to formal educational level. For example, concerning cultural capital (number of books at home/parents’ educational level), it is shown that the higher the capital, the better are chances of being an overachiever (vice versa for underachieving). Further, more use of numeracy skills at home means better chances for overachieving (vice versa for underachieving). The use of numeracy skills was throughout the analyses more powerful ‘predictor’ than the use of reading, writing, or ICT skills. For the employed respondents, the results show that learning at work had a systematically negative effect on overachieving. The outcomes are further discussed in terms of if and in what groups there is potential for RPL, or need for recurrent education, in the Nordic countries.

  • 262.
    Andersson, Per
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Nylander, Erik
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Bernhard, Dörte
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Rahm, Lina
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Folkhögskolor, funktionsnedsättningar och specialpedagogik2015Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Detta paper presenterar kvantitativa resultat från en kartläggning av folkhögskolans deltagargrupper över tid 1997-2013 vad gäller deltagare som kategoriserats i olika funktionshinderområden, och från en enkät till landets folkhögskolor kring hur de arbetar med och ser på lärmiljön i relation till olika funktionsnedsättningar hos deltagarna.

  • 263.
    Andersson, Per
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Nyström, Sofia
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap. Region Östergötland, Diagnostikcentrum, Klinisk immunologi och transfusionsmedicin.
    Editorial: Nordic research on vocational education and training2017Ingår i: Nordic Journal of Vocational Education and Training, ISSN 2242-458X, E-ISSN 2242-458X, s. iii-vArtikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Welcome to a new issue of the Nordic Journal of Vocational Education and Training. We continue to develop an open forum for research on vocational and professional education and training, with a particular focuson the Nordic con-texts. Our journal is published online, open access, and there are no submission or article processing charges, which means that anyone with access to the Inter-net also has access to the research findings we present.

  • 264.
    Andersson, Per
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Nyström, Sofia
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Skonhoft Johannesen, Hedvig
    OsloMet - Oslo Metropolitan University, Norway.
    Editorial: Spring 20182018Ingår i: Nordic Journal of Vocational Education and Training, ISSN 2242-458X, E-ISSN 2242-458X, Vol. 8, nr 1, s. iii-vArtikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Welcome to a new volume of the Nordic Journal of Vocational Education and Training. In this first issue of 2018 we are proud to present a new associate editor of our journal. Associate professor Hedvig Skonhoft Johannesen from OsloMet - Oslo Metropolitan University in Norway has joined the editorial group, and we look forward to fruitful cooperation with the journal. In this issue of NJVET we have seven contributions ᅵ six peer-reviewed research articles and one magazine article ᅵ from Sweden, Norway, and Denmark. The topics of the articles address assessment in empirical and analytical approaches, VET studentsᅵ as well as teachersᅵ boundary learning, digital storytelling as an approach to vocational didactics, drop out from vocational education, and finally the quality of vocational education.

  • 265.
    Andersson, Per
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Rudberg, Kajsa
    Stockholms universitet.
    Rydenstam, Klas
    Folkbildningsrådet.
    Svensson, Lena
    Ölands folkhögskola.
    Att vara folkhögskollärare: förutsättningar, kompetensbehov och tidsanvändning2013Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Den här rapporten kartlägger folkhögskollärares arbete, tidsanvändning, kompetens och kompetensbehov.

    Syftet är att ge en bild av folkhögskolans lärare utifrån dessa aspekter, och på så sätt kunna beskriva folkhögskollärarna som profession. Syftet är också att visa vilka uppgifter som ingår i lärarnas arbete samt hur de ser på och hanterar dessa uppgifter.

  • 266.
    Andersson, Per
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Skonhoft Johannesen, Hedvig
    OsloMet – Oslo Metropolitan University, Norway.
    Nyström, Sofia
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Editorial: Autumn 20182018Ingår i: Nordic Journal of Vocational Education and Training, ISSN 2242-458X, E-ISSN 2242-458X, Vol. 8, nr 2, s. iii-vArtikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 267.
    Andersson, Per
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Skonhoft Johannesen, Hedvig
    Fakultet for lærerutdanning og internasjonale studier, OsloMet – Oslo Metropolitan University, Norway.
    Nyström, Sofia
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Editorial: Spring 20192019Ingår i: Nordic Journal of Vocational Education and Training, ISSN 2242-458X, E-ISSN 2242-458X, Vol. 9, nr 2, s. iii-viArtikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 268.
    Andersson, Per
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Avdelningen för studier av vuxenutbildning, folkbildning och högre utbildning (VUFo). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Stenlund, Tova
    Umeå universitet.
    Nordisk forskning och exempel på validering2012Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna rapport är dels att analysera exempel på valideringsverksamhet inom Norden i relation till ett antal i sammanhanget centrala begrepp, dels att synliggöra den forskning som bedrivits inom valideringsområdet i de nordiska länderna.

    Forskningsöversikten visar att det främst är i Sverige som forskning bedrivits med fokus på validering. Forskningen har använt varierande teoretiska perspektiv för att belysa olika aspekter av valideringsprocessen. Teorier om lärande, styrning, kommunikation, genus, organisering och validitet har använts för att öka förståelsen för validering som företeelse.

    Exemplen på valideringsverksamhet i de nordiska länderna är utvalda för att de berör dels särskilda målgrupper, dels flexibilitet i arbetslivet. De centrala begrepp som tagits som utgångspunkt i analysen är inkludering, rörlighet, flexibilitet, ”empowerment” samt anställningsbarhet. Resultatet visar goda exempel på att valideringsverksamhet genomförs för att stärka och inkludera speciellt utsatta grupper, som invandrare, interner, individer med låg utbildningsnivå och individer med läs- och skrivsvårigheter, i arbetslivet. Oftast sker detta genom att höja deras utbildningsnivå och därmed deras anställningsbarhet. Exemplen visar också att det görs insatser för att öka rörlighet och flexibilitet inom yrken i både privat sektor, exempelvis, anställda inom bank och finans och metallarbetare med kompetens inom skärteknik, och offentlig sektor, exempelvis ambulanspersonal och postanställda. Det visar sig dock att det finns problem på samhällsnivå, exempelvis strukturella problem relaterade till ekonomiska aspekter, och på individnivå, exempelvis motstånd och misstänksamhet mot utbildningssystemet samt kommunikationssvårigheter, som utgör hinder för valideringsverksamheten.

  • 269.
    Andersson, Peter
    et al.
    Institutionen för svenska språket, Göteborgs universitet.
    Holmberg, PerInstitutionen för svenska språket, Göteborgs universitet.Lyngfelt, AnnaInstitutionen för didaktik och pedagogisk profession, Göteborgs universitet.Nordenstam, AnnaInstitutionen för litteratur, idéhistoria och religion, Göteborgs univeristet / Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Luleå Tekniska universitet.
    Mångfaldens möjligheter : litteratur- och språkdidaktik i Norden: Elfte nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning, Göteborg, 5-6 december 20132014Proceedings (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Att göra olikheter till en poäng var utgångspunkten för 2013 års konferens. Det var därför som vi gick ut med uppmaningen att se och forska utifrån olika perspektiv i vår inbjudan till konferensen; vi önskade såväl metodologisk mångfald som intersektionella perspektiv för att utveckla den  ämnesdidaktiska forskning som rör skolämnena svenska, norska, danska och finländska. Konferensen, som ägde rum den 5 och 6 december 2013 i Göteborg utgjorde den fjärde nordiska konferensen i modersmålsdidaktik (NNMF 4) och den elfte konferensen i svenska med didaktisk inriktning (SMDI 11).

    Uppmaningen gav resultat. De svenska, norska, danska och finska forskningsbidragen som efter extern granskning och urval publiceras i Mångfaldens möjligheter. Litteratur- och språkdidaktik i Norden visar något av den bredd som finns inom språk- och litteraturdidaktisk forskning i Norden. Mångfaldstematiken framträder tydligast i den avdelning av volymen som fått rubriken ”Klassrummens mångfald”. Vad som här fokuseras är inte oväntat mångfalden av olika språk bland eleverna i Norden. De nordiska länderna har naturligtvis aldrig varit språkligt homogena områden, men det finns idag, inom såväl politik, pedagogisk profession som vetenskap, en bred samstämmighet om att undervisningen ska ta hänsyn till att en stor del av eleverna har andramodersmål än majoritetsspråket.

    Att undvika alla former av homogenisering när elever diskuteras framstår som centralt i sammanhanget. Flera av författarna riktar därför på mikronivå intresset mot vad som för enskilda elever får betydelse i deras möten med skolans språk- och litteraturundervisning. Detta kunskapsintresse låter sig väl förenas med undersökningar av den mångfald av texter, semiotiska resurser och digitala verktyg som elever med olika modersmål använder sig av för att skapa mening. Just den här dimensionen av mångfald understryks framförallt av de artiklarna i volymens inledande del, ”Texternas mångfald”.

    I volymens sista del, ”Mångfald i synsätt”, har några artiklar samlats som tillsammans lyfter fram den mångfald av olika forskningsperspektiv som ryms inom fältet svenska, norska och danska med didaktisk inriktning. Detta ska ses som en programförklaring: vi vill inte argumentera för samling kring ett enda forskningsparadigm utan istället uppmuntra till att fältets olika vetenskapstraditioner utvecklas såväl teoretiskt som metodologiskt. Ännu finns mycket kvar att utveckla genom en mångfald av samarbeten.

  • 270.
    Andersson, Sara
    Linköpings universitet, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Utvecklingssamtal: En jämförelse mellangårdagens kvartsamtal och dagens utvecklingssamtal2002Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen)Studentuppsats
    Abstract [sv]

    Detta arbete handlar om utvecklingssamtal. Det behandlar skillnader mellan kvartsamtal och utvecklingssamtal. Inledningsvis ges en definition av kommunikation sedan följer lite om vad ett samtal är för något. Efter den behadlas kvartsamtalet sedan utvecklingssamtalet. Litteraturdelen avslutas med en beskrivning av hur en lärare kan förbereda, genomföra och utvärdera ett utvecklingssamtal.

    Vidare redovisas resultat av intervjuer som är genomförda med fyra lärare som arbetar i år 4-6. Genom intervjuerna kan man få en inblick i dessa lärares syn på kvartsamtal och utvecklingssamtal.

  • 271.
    Andersson, Sara
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier.
    Eklund, Linnea
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier.
    Tecken som stöd: Pedagogers resonemang gällande användandet av tecken som stöd i förskolan.2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att ta reda på pedagogers resonemang gällande användandet av tecken som stöd i förskolan. Vi införskaffade material till studien genom en kvantitativ enkätundersökning samt genom kvalitativa intervjuer.

    Resultaten visar att en stor del av pedagogerna är positiva till användning av tecken som stöd i förskolan och majoriteten påstår att alla barn oavsett ålder gynnas av detta, men det framkommer att det framförallt är fördelaktigt för barn med tal- och språksvårigheter. Pedagogerna uppger att barn med hjälp av tecken kan göra sig mer förstådda och att tecken ger dem möjlighet att kommunicera innan de har utvecklat ett verbalt språk. Pedagogerna lyfter även fram att det är lättare för barn att lära sig tecken än verbalt språk och poängterar att tecken som stöd hjälper språket att komma igång och påskyndar språkutvecklingen.

    Sammanfattningsvis kom vi fram till att tecken som stöd är gynnsamt för barn med tal- och språksvårigheter, vilket både litteratur, forskning och den empiriska datan visar. Däremot är forskningen tvetydig i frågan om tecken som stöd gynnar typiskt utvecklade barns språk- och kommunikationsutveckling, vilket pedagogerna i studien hävdar att tecken som stöd gör.

  • 272.
    Andersson, Sara
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier.
    Lisa, Bergendahl
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier.
    Det är en oerhörd fördel: En kvalitativ studie av hur NTA påverkar elverna när de möter naturvetenskapsundervisningen i år 72006Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    I och med Lpo 94 fick naturvetenskapsundervisningen en större betydelse och specificerade mål att uppnå och sträva mot i år 5. Det visade sig dock att naturvetenskapsundervisningen i de lägre åren var nästan obefintlig och lärarna hade inte kompetens eller intresse att bedriva denna undervisning. Samtidigt har studier visat att intresset för naturvetenskapliga utbildningar minskar hos elever och studenter samtidigt som vårt samhälle ställer allt högre krav på fler och välutbildade arbetare inom den naturvetenskapliga grenen.

    NTA, natur och teknik för alla, är ett projekt som startats för att främja intresset hos eleverna för de naturvetenskapliga ämnena och samtidigt stötta lärare och elever i den naturvetenskapliga undervisningen. Läraren erbjuds lådor med material och teori att arbeta utifrån. Tanken är att läraren ska kunna koncentrera sig på de didaktiska frågorna och inte behöva leta materiel eller laborationer. Projektet har pågått i Svenska skolor sedan 1997. Studien syftar till att undersöka hur de elever som mött NTA under skolår F-6 påverkas när de möter naturvetenskapsundervisningen i år 7 i förhållande till de elever som inte tidigare arbetat med NTA. I studien finns NTA-projektet beskrivet samt andra studier gjorda om hur naturvetenskap eller avsaknaden av denna påverkar eleverna i deras vidare studier. Studien är genomförd med kvalitativ metod. Genom observationer, video inspelningar av elever och intervjuer med två lärare har författarna undersökt skillnader och likheter, mellan de elever som tidigare mött NTA och de som inte gjort det, vad det gäller förhållningssätt,

    språkförståelse och språkanvändning. Studien är genomförd i två stycken år 7 klasser, dessa har observerats under laborativa naturvetenskapslektioner. Intervjuer med elevernas lärare är gjorde efter avslutade observationer och då har även en av deras lärare fått se vissa utvalda scener och kommenterat dessa, sk stimulated recall.

    Slutsatsen av studien är att eleverna som tidigare arbetat med NTA har ett mer aktivt sätt att bemöta laborationer, de är orädda och mer aktiva i arbetet än de som inte tidigare erbetat med NTA. Språkanvändningen skiljer sig inte nämnvärt mellan NTA respektive inte NTA men däremot har vi kunnat urskilja att de elever som mött NTA har en större förståelse och snabbare tar till sig de naturvetenskapliga begreppen. Lärarna ser det som en stor fördel att eleverna mött NTA och tror de är mer rustade att möta naturvetenskapsundervisningen i år 7. Eleverna är bekanta med arbetsmetoderna och har lättare att med egna artefakter föra sin egen kunskapsutveckling framåt.

  • 273.
    Andersson, Sten-Ove
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för samhällsmedicin. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Militär akutsjukvård i fält: när den övade verkligheten blir verklig2014Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Aims: Governing for the Armed Forces health care is respect for human dignity and the view of each individual as irreplaceable. The quality of the military care will be at a level equivalent to that of today's civil peace healthcare, which requires that the training is of high quality. Casualty care in the military environment is a complex, challenging and dangerous task. Today there is a lack of knowledge about how to learn these skills. The purpose of the research was to identify the knowledge area pre-hospital care in the military environment by examining what doctors, nurses, paramedics and officers learn about military health care during preparation and exercise.

    Method: A phenomenographic approach was used in all sub-studies, and empirical data were collected by means of semi-structured interviews. Study I‐III are cross-sectional studies and study IV is a longitudinal study. Twelve registered nurses who had served in Bosnia were interviewed for study I, and 24 conscript paramedics were interviewed for study II. Study III included 20 officers in their pre-deployment training for service in Afghanistan and Liberia, and Study IV included 7 doctors and twenty nurses who previously had served in Afghanistan, Bosnia, Kosovo and Liberia.

    Results: Learning military health care by training and gaining experience can be seen as different abilities; interaction, action and reflection. In-depth analysis at a meta--‐level revealed that the integration between the military and military medical fields of knowledge was missing. The results indicate that participants' understanding of their respective fields of knowledge is inadequate and needs to be integrated in education in a clearer way.

    Implications: To create opportunities for better education and integration in these fields of knowledge are proposed (1) that the findings of the thesis could be utilised to develop the design of the curriculum (2) the inter-professional learning is introduced as a part of creating a safer and more effective pre-hospital care, (3) the clinical competence becomes part of the development of pre-hospital emergency care in the field, and (4) that the training is built according to the principle of "train as you fight" with emphasis on the requirements in the combat zone.

    Delarbeten
    1. The criteria nurses use in assessing acute trauma in military emergency care
    Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>The criteria nurses use in assessing acute trauma in military emergency care
    2007 (Engelska)Ingår i: Accident and Emergency Nursing, ISSN 0965-2302, E-ISSN 1532-9267, Vol. 15, nr 3, s. 148-156Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
    Abstract [en]

    Emergency medical care for seriously injured patients in war or warlike situations is highly important when it comes to soldiers' survival and morale. The Swedish Armed Forces sends nurses, who have limited experience of caring for injured personnel in the field, on a variety of international missions. The aim of this investigation was to identify the kind of criteria nurses rely on when assessing acute trauma and what factors are affecting the emergency care of injured soldiers. A phenomenographic research approach based on interviews was used. The database for the study consists of twelve nurses who served in Bosnia in 1994-1996. The criteria nurses rely on, when assessing acute trauma in emergency care, could be described in terms of domain-specific criteria such as a physiological, an anatomical, a causal and a holistic approach as well as contextual criteria such as being able to communicate, having a sense of belonging, the military environment, the conscript medical orderly and familiarity with health-caring activity. The present study shows that the specific contextual factors affecting emergency care in the field must also be practised before the nurse faces military emergency care situations. This calls for realistic exercises and training programs, where experience from civilian emergency care is interwoven with the knowledge specific to military medical care. © 2007 Elsevier Ltd. All rights reserved.

    Nyckelord
    International mission, Military emergency care, Military nursing, Qualitative method
    Nationell ämneskategori
    Samhällsvetenskap
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:liu:diva-49199 (URN)10.1016/j.aaen.2007.05.002 (DOI)
    Tillgänglig från: 2009-10-11 Skapad: 2009-10-11 Senast uppdaterad: 2017-12-12
    2. Interaction, action, and reflection: how medics learn medical care in the Swedish armed forces
    Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Interaction, action, and reflection: how medics learn medical care in the Swedish armed forces
    Visa övriga...
    2013 (Engelska)Ingår i: Military medicine, ISSN 0026-4075, E-ISSN 1930-613X, Vol. 178, nr 8, s. 861-866Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
    Abstract [en]

    The objective of this study is to examine how medics within the Swedish Armed Forces perceive their learning outcome following military prehospital training. A qualitative study with a phenomenographic approach was used to investigate how leaming is perceived among military medics. At meta level, the results can be viewed as an interaction, i.e., being able to collaborate in the medical platoon, including the ability to interact within the group and being able to lead; an action, i.e., being able to assess and treat casualties, including the ability to communicate with the casualty, to prioritize, and to be able to act; and a reflection, i.e., having confidence in one's own ability in first aid, including being prepared and feeling confident. Interaction during the period of education is important for learning. Action, being able to act in the field, is based on a drill in which the subject progresses from simple to complex procedures. Reflection, leaming to help others, is important for confidence, which in turn creates preparedness, thereby making the knowledge meaningful.

    Ort, förlag, år, upplaga, sidor
    AMSUS, 2013
    Nationell ämneskategori
    Medicin och hälsovetenskap Samhällsvetenskap
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:liu:diva-106000 (URN)10.7205/MILMED-D-13-00048 (DOI)
    Tillgänglig från: 2014-04-16 Skapad: 2014-04-16 Senast uppdaterad: 2017-12-05Bibliografiskt granskad
    3. Fixing the Wounded or Keeping Lead in the Air: Tactical Officers’ Views of Emergency Care on the Battlefield
    Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Fixing the Wounded or Keeping Lead in the Air: Tactical Officers’ Views of Emergency Care on the Battlefield
    Visa övriga...
    2015 (Engelska)Ingår i: Military medicine, ISSN 0026-4075, E-ISSN 1930-613X, Vol. 180, nr 2, s. 224-229Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
    Abstract [en]

    The aim of this study was to identify tactical officers’ views of pre-hospital emergency care in the field before an international mission. A qualitative study with a phenomenographic approach based on interviews was used. The result of this study is a set of descriptive categories on a collective level, showing the variation in how the tactical officers perceived the phenomenon of emergency care in the battlefield. The result can be viewed as (1) noncombat oriented including being able to do one’s specialist task, being able to talk with local people and being able to give first aid, (2) combat oriented including soldiers’ skills and roles in the unit, being able to act in the unit and being able to lead the care of  injured These findings are important for officers’ preparation for international missions. The interaction between military and medical knowledge on-site care should be developed between the tactical officer and the medical personnel in order to minimize suffering and to enhance the possibility for survival of the casualty.

    Ort, förlag, år, upplaga, sidor
    Association of Military Surgeons Us, 2015
    Nationell ämneskategori
    Samhällsvetenskap Klinisk medicin
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:liu:diva-111668 (URN)10.7205/MILMED-D-13-00558 (DOI)000349101900016 ()25643391 (PubMedID)
    Anmärkning

    Funding Agencies|Swedish Armed Forces; Centre for Defence Medicine; VastraFrolunda; Department of Medical and Health Sciences, University of Linkoping

    Tillgänglig från: 2014-10-28 Skapad: 2014-10-28 Senast uppdaterad: 2017-12-05Bibliografiskt granskad
    4. Doctors’ and Nurses’ Perceptions of Military Pre-hospital Emergency Care
    Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Doctors’ and Nurses’ Perceptions of Military Pre-hospital Emergency Care
    Visa övriga...
    2014 (Engelska)Manuskript (preprint) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The aim of this study was to identify physicians’ and nurses’ perceptions of military prehospital emergency care before and after an international mission. A qualitative empirical study with a phenomenographic approach was used. The aim is to identify the area of knowledge, pre-hospital care in a military environment, in terms of expressions from doctors and nurses focussing on the variation in how learning of pre-hospital care is perceived. The result of the study is a set of descriptive categories on a collective level, showing the variation in how doctors and nurses perceived the phenomenon of military pre-hospital emergency care. The results after predeployment training can be categorized as (1) to learn military medicine, (2) to take care of the casualty and (3) to have safety awareness. The results after an international mission can be categorized as (1) to collaborate with others, (2) to deliver general health care, and (3) to improve competence in military medicine. Possible implications of the results from the present study are the following; (I) better conditions for doctors and nurses to provide appropriate military medical care by clarification and better understanding of professions in the mission area (doctors, nurses, officers), since they may have different goals for their actions, (II) to pay attention to all aspects of military health care during predeployment training, including general health care in the mission area, (III) to implement new knowledge in military medicine in the predeployment training, and (IV) to train for the reality all doctors and nurses are about to meet. These results indicate  that the training should be developed in order to optimize the prepare physicians and nurses for international assignments. This may result in increased safety for the provider of care, while at the same time minimizing suffering and enhancing the possibility of survival of the injured.

    Nationell ämneskategori
    Medicin och hälsovetenskap Samhällsvetenskap Omvårdnad
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:liu:diva-111669 (URN)
    Tillgänglig från: 2014-10-28 Skapad: 2014-10-28 Senast uppdaterad: 2014-10-28Bibliografiskt granskad
  • 274.
    Andersson, Susanne
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande.
    "Det är bra att det är lika för alla": -En intervjustudie om lärares uppfattningar om Skolverkets obligatoriska bedömningsstöd i läsutveckling för årskurs 12018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 275.
    Andersson, Sven
    Linköpings universitet, Institutionen för fysik, kemi och biologi.
    Vad är god fysikundervisning?: Studie av några lärarstudenters uppfattning med Repertory Grid Technique2005Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    I studien har en relativt ovanlig intervjumetod, Repertory Grid Technology använts för att ge några blivande fysiklärares syn på god fysikundervisning. Metoden inspirerar till användning i många andra sammanhang. Resultaten visar att god fysikundervisning bland annat uppfattas som krävande för läraren.

  • 276.
    Andersson, Therese
    Linköpings universitet, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Lärares yrkeserfarenheter utanför skolan2001Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen)Studentuppsats
    Abstract [sv]

    Anledningen till att jag valde att skriva om lärares arbetslivserfarenheter utanför skolan grundar sig till viss del i att man som oftast får höra att skolan är en egen institution och att lärarna inte vet vad som pågår utanför denna trygga värld. Folk i allmänhet pratar mycket om att eleverna ej får lära sig det som krävs för att klara sig i de t"verkliga livet" och att lärare inte kan ge dem dessa nödvändiga kunskaper eftersom de själva inte vet hur samhället fungerar. Orsaken till att lärarna inte vet det är enligt många att de aldrig har haft ett annat arbete än som lärare.

    Syftet med detta arbete är att ta reda på om lärare som har arbetat utanför skolan använder denna erfarenhet i skolvardagen och i så fall på vilket vis. Mina övergripande frågeställningar är: Vad har de intervjuade arbetat med innan de blev lärare? Anser de att erfarenheterna från tidigare arbete tillför något i skolvardagen? Har kollegorna på skolan haftnytta av de intervjuades erfarenheter? Resultatet visade att samtliga intervjuade hade nytta av sina erfarenheter från andra yrken i skolan, men inte alltid rent praktiskt. Flera av de intervjuade ansåg att dessa erfarenheter mest påverkade dem som personer. Alla var överens om att det är viktigt att ha arbetat med något annat.

  • 277.
    Andersson, Ulrica
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande.
    Placerade barns skolgång: En studie om ungdomar som är eller har varit placerade i samhällsvård och deras upplevelse av skolgång, stöd och relationer i skolan.2015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Enligt både svensk och internationell forskning är placerade barns skolgång bristfällig. Syftet med denna studie är att utifrån ett barnperspektiv undersöka hur placerade ungdomar mellan 16- och 20 år har upplevt/upplever sin skolgång och hur samspelet mellan dem och lärarna har sett ut, och även om de har fått särskilt stöd under sin skoltid. Frågeställningarna är följande: Vilka erfarenheter och upplevelser av skolan har ungdomar över 16 år som varit eller är placerade i samhällsvård? Hur har samspelet mellan ungdomarna och lärarna/pedagogerna fungerat under skolgången enligt ungdomarna? Har dessa ungdomar fått något särskilt stöd under sin skolgång och vad berättar de om detta? Denna studie är inspirerad av livsberättelse som metodansats och kvalitativa intervjuer har använts som datainsamlingsmetod. Fem personer har intervjuats med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna har transkriberats. Utifrån berättelserna har teman skapats och analyserats/diskuterats utifrån det sociokulturella perspektivet, barnperspektivet och det relationella perspektivet. Huvudresultaten i studien är att läraren i skolan har en viktig roll för placerade barn. Läraren behöver ge stöd, samspela och se ungdomarna som individer oavsett bakgrund eller prestation. Att ha en social tillhörighet och goda relationer med andra elever och lärare har också visat sig vara betydelsefullt. Ungdomarna nämner också att stödet de har fått i skolan har sett olika ut och upplevts både positivt och negativt. Positivt utifrån att de har fått det stöd de behöver men även negativt med skamfyllda upplevelser där ungdomarna känt sig bortvalda vilket i sin tur har lett till störande beteenden eller att de har gett upp hoppet om att lyckas i skolan.

  • 278.
    Andersson, Ulrika
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande.
    Att hjälpa eller stjälpa eleven: En studie om det pedagogiska mötets betydelse för elevers lärande och utveckling2008Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Detta är en kvalitativ studie med syfte att studera och analysera specialpedagogers och speciallärares uppfattningar om det pedagogiska mötets betydelse för lärande och utveckling, i relation till de elever som de möter i behov av stöd.

    Undersökningen bygger på 6 intervjuer, med 4 specialpedagoger och 2 speciallärare som arbetar med specialundervisning i två kommuner i mellersta Sverige. Resultatet visar en ganska lika uppfattning om vad informanterna i studien upplever och innefattar i ett pedagogiskt möte. De beskriver ett pedagogiskt möte som situationer och möten med elever i sin verksamhet som genererar lärande. I mötet med eleven har kommunikationen och samspelet en stor, och många gånger avgörande betydelse för hur en elevs lärande och utveckling blir, menar pedagogerna. Vidare visar resultatet att en god relation mellan pedagog och elev är grunden för att ett gott lärande ska utvecklas. Här anser pedagogerna att de har en viktig roll, och att de i arbetet med elever i behov av stöd, dagligen arbetar med att motivera, stödja och ”coacha” dem. En viktig del i deras arbete är att skapa en positiv och stimulerande lärandemiljö.

  • 279.
    Andersson, Ulrika
    Linköpings universitet, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Bemötande av elever i särskilda undervisningsgrupper- En jämförande studie av observationsklassen och Hemklassen2003Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen)Studentuppsats
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats var att, genom jämförelse, få fördjupade och praktisktanvändbara kunskaper om lämpligt bemötande av elever, med koncentrations- och motivationssvårigheter, i observationsklassen under 1960- och 1970-talet och i Hemklassen under 2000- talet. Jag tittar närmare på hur bemötande beskrivs i forskning, i läroplanerna Lgr69 och Lpo94 samt hur lärare beskriver sitt bemötande av elever av elever med koncentrations- och motivationssvårigheter. För att ta del av lärarna sbeskrivningar och tankar har jag, genom att använda mig av en ostrukturerad intervjuteknik, intervjuat två observationsklasslärare och två lärare som arbetar i Hemklassen. Resultaten tyder på likheter mellan gårdagens och dagens bemötande av elever i särskild undervisningsgrupp. En i mitt tycke betydande skillnad som framkommit är de båda läroplanernas syn på den särskilda undervisningsgruppens syfte.

  • 280.
    Andersson, Ulrika
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Plötsligt hör man att en elev förstått!: Lärares beskrivningar av sitt arbete med bedömning av yngre elevers lärande och kunskaper2015Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Under sommaren 2008 infördes en ny reform i svensk grundskola. Den innebar att alla elever skulle få skriftliga omdömen i samtliga ämnen som de undervisades i. Reformen gav lärare ett utökat och delvis nytt uppdrag vad gällde att bedöma och skriftligt dokumentera elevers kunskaper i samtliga skolämnen.

    Tidigare studier om bedömning har företrädesvis fokuserats mot de årskurser där betyg ges, från mellanstadiet och upp till gymnasiet. Den här uppsatsen handlar om hur lärare till våra yngsta elever i grundskolan, de som går i åk 1-3, beskriver sitt arbete med kunskapsbedömningen. Studiens syfte är att bidra med ökade kunskaper om lärares kunskapsbedömning av yngre elevers lärande. Uppsatsens empiriska data kommer från åtta stycken kvalitativa ostrukturerade intervjuer med lärare. Intervjuerna genomfördes tre år efter införandet av de skriftliga omdömena.

    Analysarbetet är inspirerat av Kvale och Brinkmanns (2010) kategorisering där arbetet med datamaterialet bestått i att analysera likheter, skillnader, reducera, strukturera och finna olika kategorier.

    Det framkommer att de yngre elevernas lärare kopplar begreppet bedömning till betyg och sortering. Min analys visar att lärarna kan beskrivas som kunskapsletare eller kunskapssamlare som båda strävar efter att finna elevers kunskaper för att få bedömningsunderlag, men på olika vis. Det framgår att det finns en osäkerhet hos lärarna beträffande kunskapsbedömningsuppdraget, vad som förväntas av dem och vad det innebär i praktiken. Men också vilka konsekvenser uppdraget får för eleven och dem själva. Det är inte självklart, ses i studiens resultat, att bedömningsuppdraget i teori och praktik går hand i hand.

  • 281.
    Andersson, Ulrika
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Löfgren, Håkan
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Gustafson, Stefan
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Forward-looking assessments that support students learning: A comparative analysis of two approaches2019Ingår i: Studies in Educational Evaluation, ISSN 0191-491X, E-ISSN 1879-2529, Vol. 60, s. 109-116Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In this theoretical paper we describe and compare two forward-looking approaches to assessment, Formative assessment (FA) and Response to intervention (RTI). The purpose is to provide researchers and practitioners with insights that enable more informed decisions regarding forward-looking assessments that support students learning. In the descriptions of FA and RTI a number of key aspects were identified. For FA; classroom context, students involvement, feedback to students, qualitative focus and for RTI; systematic organisation, data based decision making, evidence based instruction and standardized tests. In a subsequent analysis we use a Venn-diagram to highlight the unique key aspects of FA and RTI and common key aspects termed; forward-looking assessment, goals and criteria, and assessment competence. Finally, we argue for a pragmatic view on assessments, that a wide scope of adjustments needs to be considered and that teachers need a comprehensive knowledge about assessment practices and to carefully follow students progress.

  • 282.
    Andersson, Yvonne
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier.
    Hjalmarsson, Linda
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier.
    Barn, kritiskt tänkande och källkritisk undervisning: Källkritisk undervisning i grundskolans tidiga år, med utgångspunkt i yngre barns tänkande2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Tidigare forskning pekar på en tydlig brist på källkritisk undervisning i grundskolans tidigare år. Anledningen till detta anges bland annat vara lärares bristande ämneskunskaper och avsaknad av källkritiska läromedel. Ansvaret för den källkritiska undervisning läggs ofta på fokusbibliotekarier, då dessa anses inneha specifik ämneskompetens. Dock saknas det fokusbibliotekarier på många av Sveriges skolor. Med denna forskning som grund har vi undersökt viktiga element för utveckling av den källkritiska undervisningen.

    Med en trianguleringstanke valde vi att utföra en kvalitativ studie utifrån ett elev-, pedagogoch läromedelsperspektiv, där vår tolkning av elevernas tankestrategier låg till grund för vår analys och våra slutsatser kring undervisningsmetoder och läromedel. Dessa tre perspektiv ansågs viktiga eftersom undervisningssammanhanget är beroende av de tre aktörer. Datainsamlingen skedde genom tre metoder; fokusgruppssamtal med elever i årskurs F-3, intervjuer med tre fokusbibliotekarier och textanalys av fyra källkritiska läromedel, vilka gav oss en bredare förståelse för området.

    Resultatet av vår forskning synliggjorde tre centrala teman kring yngre barns tänkande. De tänker konkret, utifrån sina erfarenheter och tidigare kunskaper. Fokusbibliotekariernas resonemang kring viktiga komponenter i den källkritiska undervisningen resulterade i fyra centrala teman; behovet av källkritisk undervisning i F-3, kollegialt samarbete, didaktiska utmaningar samt möjliga arbetsmetoder. Med grund i barnens kritiska resonemangsförmåga och fokusbibliotekariernas undervisningserfarenheter analyserade vi läromedlen utifrån väl övervägda teman; ämneskoppling, konkreta verktyg och elevnära innehåll, med hänvisning till elevernas tankestrategier.

    För att möjliggöra en utvecklad källkritisk undervisning i årskurs F-3 anser vi att samtliga teman bör beaktas och involveras i ett kontextuellt sammanhang. I syftet att synliggöra effekten av en sådan undervisning behövs dock ytterligare studier.

  • 283.
    Andreasson, Jesper
    Linköpings universitet, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    "Det är vi som har prylarna, bägarna och brännarna". Hur ser lärare i år 7-9 på det faktum att no-undervisningen i de lägre åren ökat?2002Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen)Studentuppsats
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att studera hur lärare i år 7-9 ser på det faktum att no-undervisningen i de lägre åren ökat. Jag har främst intresserat mig av att studera effekterna av NTA-projektet, som utförligt beskrivs i arbetet. Jag är även nyfiken på hur samarbetet mellan lärarna i de olika åren fungerar samt hur lärarna ser på elevernas inställningar och attityder till de naturvetenskapliga ämnena. Jag redovisar olika teoretiska perspektiv för lärandet och ger exempel på lärandeteorier i no-undervisningen. Jag presenterar även forskning om naturvetenskaplig undervisning i de lägre åldrarna.

    Jag har inspirerats av ett fenomenografiskt förhållningssätt och använt mig av en kvalitativ metod. Denna metod avser att studera hur människor upplever sin verklighet och är bra när man vill fånga personers erfarenheter i deras vardagssituationer. Jag valde att genomföra semi-strukturerade intervjuer med no-lärare i år 7-9. Dessa lärare undervisar idag elever som under de lägre åren arbetat med NTA-projektet. Resultatet visar att lärarna över lag tycker det är bra att no-undervisningen i de lägre åren ökat. Deras syn på no-undervisningen i de lägre åren skiljer sig dock något från den som forskarna har. Lärarna ser över lag positivt på NTA-projektet men har inte sett någon skillnad på elevernas kunskapsnivå. Samarbetet mellan de lärare jag intervjuat och lärarna i de lägre åren är väldigt liten eller obefintlig.

  • 284.
    Andrèe, Maria
    Linköpings universitet, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Kvalitetsarbete i skolan. En studie av kvalitetsarbete i skolor som arbetar eller har arbetet med kvalitet enligt Total Quality Management.1999Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen)Studentuppsats
    Abstract [sv]

    Examensarbetet handlar om kvalitetsarbete i skolan och vad som uppfattas vara kvalitetsarbete av lärare och rektorer som arbetar i skolor där Total Quality Management (TQM) används eller har använts. I studien frågas efter vilka företeelser som uppfattas vara kvalitetsarbete och hur dessa företeelser ter sig avseende makt och form. Dessutom studeras lärares och rektorers förhållningssätt till kvalitetsarbete enligt TQM.

    Studien har en kvalitativ ansats och data har insamlats med hjälp av intervjuer. Sammanlagt har fyra lärare och fyra rektorer intervjuats. Data presenteras dels i form av kategorier av företeelser som uppfattas vara kvalitetsarbete, dels i form av mer övergripande tolkningar utifrån rektorers respektive lärares förhållningssätt till kvalitetsarbete.

    De företeelser som uppfattas vara kvalitetsarbete kategoriseras i tre områden: (I) Målfokuserat kvalitetsarbete som innebär arbete med att formulera och konkretisera mål. (II) Strukturinriktat kvalitetsarbete som innebär arbete med att skapa rutiner för att systematiskt kunna utveckla skolans verksamhet eller att arbeta med kvalitet i enlighet med strukturerade arbetssätt. (III) Reflekterande kvalitetsarbete som innebär arbete med att utveckla skolans kvalitet med hjälp av reflektion och samtal.

    Kvalitetsarbete enligt TQM har introducerats to-down i de studerade skolorna och är kopplat till en stor tilltro till expertutvärderingar. Studien pekar på att lärare är kluvna mellan sitt engagemang i kvalitetsarbeteenligt TQM och sin egen erfarenhet av att deras sätt att tänka om skolan förändras i samtal och reflektion tillsammans med andra lärare. Kvalitetsarbete ses från rektorernas sida dels som ett sätt att utveckla skolan, dels som ett instrument att legitimera verksamheten gentemot omvärlden. Rektorerna gör skilda tolkningar av tillämpbarheten av TQM:s begrepp i skolan beroende på hur och om de analyserar begreppen.

  • 285.
    Andrén, Ella
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande.
    "Det handlar ju om dig!" Subjektiv relevans i litteraturreception och historiebruk2010Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Uppsatsen undersöker hur historie- och litteraturdidaktik förhåller sig till subjektiv relevans, det vill säga till individens personliga nytta av respektive ämne. I nuvarande kursplaner för svenska och historia framstår ämnena närmast som underställda det bruk eleven kan göra av dem. Ämnena ska användas till att utveckla elevens identitet, engagemang och förmåga att orientera sig och ta ställning. Även tongivande pedagogisk forskning poängterar betydelsen av att undervisning utgår från elevens referensramar och intressen.

    Uppsatsens första del består av en litteraturstudie som diskuterar och jämför centrala begrepp inom respektive ämnesdidaktiskt område. I den andra delen prövas begreppen i en explorativ intervjustudie som undersöker tre lärares och lärarstuderandes uppfattningar om ämnenas subjektiva relevans.

    Resultatet pekar på flera områden där historiebruk och litteraturreception har beröringspunkter och möjligheter att berika varandra. Det kan handla om vikten av flerstämmighet, att olika berättelser och tolkningar ställs mot varandra och om hur sådana möten kan resultera i antingen destruktiva krockar eller – om undervisningen förmår att vara lyhörd för elevens kunskaper och behov – om konstruktiva spänningsfält som kan utmana och utveckla eleven. Inte minst berättelser, fiktiva eller historiska, och deras betydelse för identitetsbyggande och orientering i omvärden framstår som ett centralt område väl värt att urforska vidare.

  • 286.
    Andrén, Mats
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Barn. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Cekaite, Asta
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Barn. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Don't laugh!: socialization of laughter and smiling in pre-school and school settings2017Ingår i: Children's knowledge-in-interaction: studies in Conversation Analysis / [ed] Amanda Bateman, Amelia Church, Singapore: Springer, 2017, s. 127-147Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Although laughter and smiling is generally thought of in terms of positive emotions and values, this is not always the case. In this paper we analyze situations where children’s smiling and laughter are treated as undesirable by other participants—peers and teachers—in preschool and school settings. Participants’ treatment of children’s laughs and smiles as accountable, even sanctionable, provides one piece of the larger puzzle of how emotional expressions form an emerging social competence, negotiated and co-constructed in and through social interaction. The analysis shows how emotional expressions such as laughter and smiling are part of, and subject to, processes of socialization, i.e., social knowledge about embodied moral norms

  • 287.
    Angström, Gunilla
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande.
    Stödinsatser i form av särskilt stöd och alternativa verktyg utifrån specialpedagogers perspektiv2015Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den här studien har sitt fokusområde på stödinsatser i form av särskilt stöd och alternativa verktyg. Studien bygger på specialpedagogers perspektiv. Syftet med studien är att studera specialpedagogers erfarenheter av vilka faktorer som påverkar bedömning till stödinsatser och vilka förutsättningar som behövs för att stödinsatserna ska bidra till elevers lärande och utveckling. Centrala begrepp i studien är elever i behov av särskilt stöd, stödinsatser, särskilt stöd, alternativa verktyg, inkludering och exkludering. En kvalitativ metod med enkäter som datainsamlingsmetod har använts. Den grundläggande ansatsen till forskningsprocessen är induktiv vilket innebär att generella slutsatser dragits utifrån de svar som kommit in. Resultatet av studien har tolkats utifrån tematisk analys där sammanlagt sex teman skrivits fram. De identifierade teman som studien resulterat i är vem som beslutar om stödinsatser, vilka orsaker som ligger till grund för besluten, vad besluten bygger på och avgörande faktorer till beslut. De teman som identifierats vad gäller alternativa verktyg är situationer då alternativa verktyg ger bäst stöd samt förutsättningar för att alternativa verktyg ska ge stöd.

  • 288.
    Anna, Svensson
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande.
    "Havet är som en ledtråd": en studie av förskolebarns upplevelser och tolkningar av miljöer utomhus2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att undersöka hur barn i förskolan upplever och tolkar olika miljöer utomhus. I samhället kategoriserar vuxna ofta miljöer utifrån vilka som är naturliga och vilka som är stadsmiljöer. Pedagoger i förskolans verksamhet kan ha liknande synsätt men det är inte säkert att de stämmer överens med barnens synsätt. Studien har utgått från ett fenomenologiskt perspektiv och använt fotoeliticering, vilket innebär att forskaren använder bilder som en samtalsgrund i en intervju. Studien är baserad på nio intervjuer med 4-5 åringar på en förskola. I resultatet presenteras kategorier som visar på hur barn upplever och tolkar olika miljöer utomhus. Erfarenheter, Sociala interaktioner, Lekmöjligheter, Risker samt Estetiska element är de kategorier som jag tolkat utifrån barnens berättelser. Studien kommer fram till att vi måste ha en medvetenhet kring barns tankar och erfarenheter när vi rör oss eller utformar miljöer i förskolans verksamhet. Barnen använder sig inte av kategoriseringarna natur- och stadsmiljö när de tolkar miljöer.

  • 289.
    Antepohl, Maria
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Samband mellan läsning och skrivning.: En studie med i huvudsak kvantitativ ansats om elevers läs- och skrivförmåga.2015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 60 poäng / 90 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Uppsatsen fokuserar på elevers kunskaper och förmågor ur främst ett kognitivt perspektiv.

    Syftet är att mäta och jämföra elevprestationer för läsning och skrivning för att förstå hur kunskaper och förmågor hänger samman och därigenom förstå mer om hur lärandeprocesser går till.

    Data från 63 elever i år 5 ingår i studien. Elevernas avkodning och läsförståelse har testats med normerade tester. Skrivförmågan har undersökts genom att elevernas texter har bedömts och skattats i sju olika aspekter med stöd av en bedömningsmatris. De aspekter som bedömts i skrivandet är Handstil, Stavning, Interpunktion, Meningsbyggnad, Ordförråd, Struktur och Idéer. Elevernas förmågenivåer i läsning respektive skrivning har genom bedömningsförfarandet getts kvantitativa mätvärden. Genom att sammanföra mätvärdena har nya variabler för läsning och skrivning bildats.

    Statistiska analyser har gjorts med hjälp av statistikprogrammet SPSS och genom korrelation, regression samt hypotesprövning av medelvärdeskillnader har sambanden mellan variabler för läsning respektive skrivning undersökts och pojkars och flickors resultat har jämförts.

        Dessutom har fallstudier har gjorts för fem elever i urvalsgruppen med låga resultat på läsning och/eller skrivning.

       Studiens slutsatser sammanfattas enligt följande:

    • resultat i läsning och skrivning korrelerar positivt med varandra,
    • läsförmågan har störst samband med textbyggande vid skrivning,
    • flickor har ett högre resultat än pojkar när det gäller skrivning,
    • för enskilda individer varierar förmågenivåerna mycket och en individ kan ha mycket svaga resultat på skrivning med medelgoda resultat på läsning.
  • 290.
    Antepohl, Maria
    Linköpings universitet, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Självbild, studier och social träning: om stödinsatser för skoltrötta tonårstjejer.2004Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen)Studentuppsats
    Abstract [sv]

    Detta är en kvalitativ studie med intervjuer med fem anställda inom skolverksamhet för att stötta elever med socio-emotionell problematik. Fyra verksamheter har undersökts - två inom grundskolan och två inom gymnasieskolan. Syftet med studien är att undersöka vilka insatser som finns för flickor med allvarliga skolsvårigheter som beror på socioemotionella problem. Insatsernas innehåll, arbetssätt och målsättning studeras ur ett personalperpektiv.

    Reslutatet presenteras i åtta kategorier som relateras till varandra i en modell. Undersökningen visar att verksamheternas innehåll i huvudsak är arbete med flickornas självbild, studier och social träning. Goda relationer mellan elever och personal, positiv förstärkning och social träning i vardagssituationer är viktiga inslag i verksamheterna.

    Målsättningen är på lång sikt behörighet att söka ett nationellt gymnasieprogram. Den akuta målsättningen är dock elevernas regelbundna deltagande och att stärka elevernas självförtroende.

    Diskussionsdelens första del svarar på och diskuterar resultaten i förhållande till inledningens frågeställningar. I den andra delen relateras undersökningens resultat till anknytande forskning. I slutordet sammanfattas de viktigaste resultaten och här kommer även mina egna reflektioner in.

  • 291.
    Antonson, Sivert
    Linköpings universitet, Institutionen för Pedagogik och Psykologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Hörselskadade i högskolestudier: möjligheter och hinder1998Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The focus of this thesis is on hearing-impaired students in higher education. The following problem are formulated: How can one understand the interaction between hearing-impaired students and the academic and social environment of higher education, including the individual student's prerequisites and possibilities as regards higher education, and in what forms? The thesis consists of a study based on the perspective of 11 hearing-impaired students. A combination of several data sources were used. Verbatim transcribed thematized interviews were analysed. In order to understand the action itself, participant observation, video recordings and stimulated recall were used in addition to text interpretations.

    The results shows that the impairment in itself was not a determining factor as regards success in University studies. Nor was it possible to discern any connection between communication ability and the results achieved in University studies. It was also not possible to determine whether a person with a congenital hearing-impairment would be less successful in University studies than persons whose hearing was impaired later in childhood. There existed a complex integration problem which meant that considerable effort was often needed to conform to the hearing University world. The study shows how the problem of hearing is both situationally and culturally related as well as being determined by the goals of the hearing-impaired person. A number of obstacles to success were identified. These could arise as an effect of (i) independent study coupled to lectures, (ii) integration problems in conjunction with different types of group activities, (iii) time coupled to pace and efficiency and (iv) marginal contact with teachers/lecturers in many disciplines. The hearing-impaired students had conceptions of what was regarded as a problem, what was seen as a legitimate demand and what were fundamental values in the worlds of persons with and without impaired hearing, respectively. A comparison of the different conceptions of these worlds revealed underlying explanations of why obstacles arose in the encounters between hearing-impaired students and the hearing world of higher education

  • 292.
    Anttila, Isabelle
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Mellanstadieelevers användning av matematiskt språk: En experimentell studie om hur lärares språkanvändning påverkar mellanstadieelevers språkbruk i matematik2015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Utifrån tidigare teorier och forskning har hypoteser bildats i syfte att pröva dessa hypoteser i praktiken. Syftet är att pröva om lärares språkbruk påverkar vilket språk elever använder vid muntlig kommunikation i matematik. Studien syftar även till att klargöra om lärares användning av matematiskt språk bidrar till att eleverna kommunicerar på ett matematiskt språk.

    Tidigare forskning visar att matematik kan kommuniceras på två språk; vardagsspråk och matematiskt språk. Forskning som redovisas i studien lyfter det matematiska språket som det språk elever bör kommunicera på. Det framgår även i studien att lärares språkbruk påverkar vilket språk elever använder då lärare ses som elevers språkliga förebild.

    Studien utgår från ett deduktivt förhållningssätt där syftet är att undersöka om elever påverkas av det språk som lärare använder. För att undersöka detta har en experimentell design valts. Elever i en årskurs 4 har observerats när de tillsammans har löst en matematikuppgift. Experimentledaren har manipulerat sitt språk genom att presentera uppgiften på ett matematiskt språk vid ett observationstillfälle och på ett vardagsspråk vid ett annat tillfälle. Syftet med manipuleringen är att se om eleverna påverkas att använda samma språk som läraren använder.

    Resultatet visar att eleverna använde ett vardagsspråk i större utsträckning än det matematiska språket oavsett betingelse. Dock påverkades eleverna att använda ett matematiskt språk i större utsträckning när läraren använde ett matematiskt språk. För att uppmuntra elever att kommunicera på ett matematiskt språk har resultatet från undersökningen visar vikten av att lärare använder ett matematiskt språk.

  • 293.
    Anängen, Annika
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Högläsning i åk 4-6: Lärares högläsning som redskap för elevers lärande med fokus på elever i behov av särskilt stöd2014Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att beskriva lärares skönlitterära högläsning i åk 4-6 med fokus mot elevers möjligheter för lärande. Särskild uppmärksamhet riktas mot möjligheter för lärande för elever i behov av särskilt stöd.

     

    Studien har en kvalitativ ansats och utgår från ett sociokulturellt samt ett specialpedagogiskt perspektiv. Datainsamlingsmetoden är inspirerad av etnografi och genomfördes med semistrukturerade intervjuer samt med en total observation, vilket innebär att forskaren finns i rummet och observerar men inte deltar. Sammanlagt fem lärare, som undervisar i årskurserna 4-6 intervjuades och observerades. Resultatet har analyserats med hjälp av tematisk analys.

     

    Resultatet visar att lärare i åk 4-6 har olika syften med skönlitterär högläsning. Lärare menar att högläsning utvecklar elevers språk, motiverar elever att läsa själva, utvecklar elevers diskussionsförmåga samt lugnar ner elever i olika situationer. Resultatet visar dock att högläsning mest används för att modellera läsförståelsestrategier. Resultatet visar även att skönlitterär högläsning kan inkludera elever med läs- och skrivsvårigheter. Genom lärares högläsning ges elever med avkodningssvårigheter möjlighet att möta samma text som övriga elever. Lärare diskuterar ord och begrepp tillsammans med eleverna för att öka ordförståelsen, vilket kan vara ett sätt att stötta elever med läs- och skrivsvårigheter. De lärare som deltar i undersökningen använder högläsningen för att modellera läsförståelsen. Detta kan ge elever med läsförståelseproblem en chans att få strategier för att möta en text. Elever med läsförståelseproblem har då möjlighet att vara inkluderade i undervisningen.

  • 294.
    Apelqvist, Björn
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande.
    Den geniale vetenskapsmannen?: En analys av läroböcker i fysik utifrån teknisk diskurs och teknokratisk ideologi2010Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Elevers intresse för naturvetenskapliga ämnen minskar. Detta är en långvarig trend som gäller större delen av västvärlden och som inte har brutits av de idéer och resultat som kommit ur forskningen inom naturvetenskapens didaktik. Jay Lemkes teoretiska konstruktion om teknisk diskurs och teknokratisk ideologi skulle kunna lämna ett konstruktivt bidrag till förståelsen för den här situationen. Teknokratisk ideologi är en samhällssyn som ser en centralisering av makt till en elit av experter som något eftersträvansvärt. Teknisk diskurs är ett mönster i språkanvändningen som medvetet eller omedvetet bidrar till att sprida den teknokratiska ideologin. I det här arbetet ställs Lemkes teoretiska konstruktion mot en textanalys av svenska gymnasieskolans läroböcker i fysik, med fokus på beskrivningen av vetenskapligt arbete och vetenskapsmän. Analysen av lärobokstexterna tyder på att att läroböcker har ett språk som sammanfaller med det som Lemke kallar teknisk diskurs. Böckerna är dock inte enhetliga i sitt sätt att beskriva naturvetenskap och naturvetenskapsmän. Tillsammans med den sammanställning av forskningsresultat inom naturvetenskapens didaktik som också ingår i arbetet ger resultatet anledning att beakta teknisk diskurs och teknokratisk ideologi vid observationer och analyser av svensk naturvetenskapsundervisning.

  • 295.
    Appelgren, Ann
    Linköpings universitet, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Tysta, duktiga flickor: Vilka könsroller har flickor och pojkar i klassrummet och varför är en del högpresterande flickor så tysta i klassrummet?2002Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen)Studentuppsats
    Abstract [sv]

    Mitt arbete undersöker hur tysta, duktiga flickor upplever sig själva i klassrummet och varför de, enligt sig själva, är så tysta. Jag har även tittat på hur de upplever klassrumssituationen. Jag har dels tagit reda på hur fenomenet tysta, duktiga flickor behandlas i litteraturen och dessutom genomfört en undersökning där jag använt mig av intervjuer. Jag har intervjuat tio flickor från skolår fem till år åtta och som enligt deras lärare har passat in på kriterierna för tysta, duktiga flickor.

    Undersökningen visade på två huvudorsaker till varför tjejerna var så tysta i klassrummet. De hade antingen ingen lust att yttra sig eller så vågade de inte yttra sig av rädsla för att säga fel eller för att bli retade och kallade för"stud"eller"fjäskis". De flesta av tjejerna var medvetna om att de inte yttrade sig så ofta i klassrummet. Tjejerna tyckte också att pojkarna var de som pratade mest i klassrummet och flera tyckte att det var jobbigt att arbeta för att det var så stökigt och pratigt.

  • 296.
    Appelgren, Jennie
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Axelsson, Ulrika
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Specialpedagogisk handledning i grundskolan: Lärares upplevelser av grupphandledning och dess effekter2019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med uppsatsen var att utforska och få ökad förståelse för hur lärare som grupphandleds av en specialpedagog upplever handledning. Vi ämnade även utforska hur lärare upplevde grupphandledningens effekter i deras yrkesutövning. 

    Datainsamlingsmetoden som användesför studien var semistrukturerade intervjuer med tio utbildade grundskollärare. Analys av insamlade data genomfördes med hjälp av interpretativ fenomenologisk analys (IPA). Analysen genomfördes i två steg, där vi var för sig analyserade vårt material, för att sedan analysera och sammanställa alla data gemensamt.

    Studiens resultat visar att handledarens roll är avgörande för hur lärare upplever handledningen. Lärare upplever både för- och nackdelar med att handledas av en intern respektive en extern handledare. Handledarens kompetens påverkar både upplevelsen av handledningssituationen och handledningens effekter. Resultaten visar att lärare upplever tid och kontinuitet som viktiga aspekter. Att prioritera handledning upplevs viktigt, men om handledningen inte känns effektiv och givande, upplever lärare frustration över förlorad tid.

    Handledning upplevs av lärare vara viktig för den professionella utvecklingen. De områden som behandlas i handledningssituationen är främst personlig och kollegial utveckling. Lärare strävar efter en gemensam plattform och samsyn inom kollegiet, detta menar de ökar känslan av mod och styrka i personalgruppen.

    Resultaten visar att handledningens effekter inte alltid är de samma som lärare förväntar sig. De förväntar sig exempelvis större effekter gällande det gemensamma språket och en gemensam struktur. Handledning sätts ofta in för sent, lärare önskar att handledningen skulle vara med förebyggande än åtgärdande.

  • 297.
    Appelqvist, Madeleine
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Camilla, Widén Kraft
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    "En del barn behöver ju lite ledning i sin fria lek också": Förskollärares berättelser om att påverka socialt samspel i lek2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 60 poäng / 90 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att genom analys av förskollärares berättelser beskriva hur barns sociala samspel och lek kan påverkas och utvecklas. Den empiriska studien baserar sig på åtta intervjuer med förskollärare som delat med sig av sina erfarenheter i sitt arbete med barns lek och sociala samspel.

    Den tidigare forskningen behandlar begreppen socialt samspel och lek. Vidare redovisas också olika faktorer som kan påverka barns samspelsutveckling i lek. Vi valde att göra en kvalitativ studie med tematisk analys för att besvara våra frågeställningar. Utifrån ett specialpedagogiskt synsätt har vi valt att utgå från tre teoretiska perspektiv, det kategoriska-, det relationella- och dilemmaperspektivet.

    Den tematiska analysen ledde fram till tre olika huvudteman. Det första temat handlar om hur viktiga pedagogers roll och deltagande är i leken. Det andra temat fokuserar på pedagogers erfarenheter hur lek och samspel kan påverkas utifrån hinder och möjligheter. Det tredje och sista temat behandlar organisationens och miljöns betydelse för utvecklingen i lek och samspel i förskolan.

  • 298.
    Arbouz, Daphne
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Becoming ’mixed’: researching marginal experiences in Swedish education research2015Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 299.
    Arbouz, Daphne
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Racializing lifelong learning research in Sweden? Making sense of mixed and multiracial subjectivities in a colour-blind society?2014Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 300.
    Ardenfors, Stina
    Linköpings universitet, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Att lära för skolan eller livet Barns tankar om sin framtid1999Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen)Studentuppsats
    Abstract [sv]

    Syftet med detta arbete är att undersöka vilka tankar elever i år 6 har om sin framtid men också att ta reda på vad dessa elever anser är viktigt att lära sig i skolan inför framtiden samt att se vilken användning de finner för det de lär i skolan. Jag vill också se om det finns några skillnader mellan barnens tankar i två olika bostadsområden. Den litteraturstudie som ligger till grund för den empiriska undersökningen berör främst tidigare undersökningar som har gjorts inom ämnesområdet. Den empiriska undersökningen består av intervjuer med 21 barn från två skolor i olika bostadsområden. Intervjuerna har sedan analyserats ur ett kvalitativt perspektiv. Förutom redovisningen av alla intervjuer presenteras också fyra elevporträtt, vilka beskriver elevintervjuerna i sin helhet. Resultatet visar att eleverna är medvetna om sin framtid och att det är något de tänker på. Det visar också att eleverna i stor utsträckning finner användning för det de lär sig på olika sätt, främst i skolverksamheten. Resultatet visar också att eleverna är ganska eniga om vad de tror ärnyttigt att lära sig för framtiden och vad de anser mindre viktigt och användbart. Diskussionen och avslutningen tar upp tankar om vikten av att i skolan visar på kunskapernas nytta och användning både för elevernas nutida vardag och för deras framtid.

3456789 251 - 300 av 4089
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf