liu.seSök publikationer i DiVA
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
3456789 251 - 300 av 442
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 251.
    Kellgren, Jan
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Rosenlöf, Emilia
    Om kampen mot skattefusk: – i första hand avseende kontantbranscherna2014 (uppl. 1)Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Med denna bok hoppas vi kunna, ur ett i första hand rättsligt perspektiv ochpå ett överskådligt sätt, belysa centrala möjligheter och svårigheter avseendemotverkande av skattefusk i framförallt de s.k. kontantbranscherna. I många fall är det viktigt att närma sig samhällsfenomen på ett tvärvetenskapligtsätt, så att de blir belysta från olika relevanta perspektiv. Av olika skälär det emellertid svårt att åstadkomma sådana framställningar. Det är ofrånkomligt att två jurister, i en kort framställning, inte kan göra full rättvisa åtvarje tema eller fråga som lyfts fram i föreliggande bok. Trots det har vi försökt oss på en lite bredare analys. Förhoppningen är att boken ska stimulera tillvidare diskussion.

  • 252.
    Kjellman, Clara
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt.
    Gränsöverskridande marknadsföring vid e-handel: - En uppsats om kolliderande principer vid val av jurisdiktion samt om geolokalisering som verktyg2016Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    E - handeln har på senare tid ökat markant inom Europa. Eftersom handeln på nätet ofta är gränsöverskridande uppkommer ständigt nya rättsliga problem. En fråga som uppkommer för näringsidkare, som har en webbsida där svenska konsumenter handlar, är vilket lands lag som blir tillämplig vad gäller marknadsföring en på deras webbsida på internet. Sveriges marknadsföringslag utgår ifrån effektlandsprincipen, till skillnad från e-handelslagen som utgår ifrån ursprungslandsprincipen. Detta innebär att två olika principer kan bli tillämpliga vid bedömning av marknadsföringen på webbsidan. Det är oklart vilken princip som ska gälla vid en kollision av de två principerna. Vägledning kan hittas i praxis och uttalanden i bl.a. ICCs riktlinjer, men något klart svar på frågan finns inte.

    För att näringsidkare ska kunna reglera vilka konsumenter som ska få ta del av webbsidan och därmed dess marknadsföring, kan en viss teknik, s.k. geolokalisering, tillämpas. Geolokalisering innebär att en näringsidkare kan välja att få webbsidan blockerad i vissa länder och samtidigt vara tillgänglig i andra. Denna teknik skulle kunna användas som ett verktyg för att lösa och undkomma problematiken kring val av jurisdiktion vid marknadsförings åtgärder, eftersom näringsidkare då kan styra till vem och var marknadsföringen riktas.

    År 2015 kom ett meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, Rådet, Europeisk a och sociala kommittén samt Regionkommittén, där kommissionen föreslog att s.k. oberättigad geolokalisering ska förbjudas. Oberättigad geolokalisering innebär att konsumenter i ett visst land kan få andra priser, för samma vara och tjänst, än konsumenter i andra länder bara för att de befinner sig i ett visst land. Näringsidkaren har i sådana fall använt sig av en geolokaliseringstjänst som känner av i vilket land konsumenten befinner sig och har på så sätt anpassat priser och urval utefter det. Oberättigad geolokalisering är oförenligt med EUs inre marknad och likabehandlingsprincipen samt kan vara diskriminerande gentemot konsumenterna. I januari 2016 gjordes även en studie, ett s.k. offentligt samråd där konsumenter och näringsidkare fick chansen att uttala sig i frågan. Det framkom att många av konsumenterna upplevt oberättigad geolokalisering och ansåg att det var ett problem. Näringsidkarna efterfrågade gemensam lagstiftning på området. Frågan är om ett förbud mot oberättigad geolokalisering är rätt väg att gå, eftersom det kan påverka marknaden p å flera sätt, både positivt och negativt.

  • 253.
    Kjellström, Anna
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt.
    Uppsägning av lokalhyresavtal: När föreligger ogiltig uppsägning?2017Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Hyreslagens (1970:994) regler kan vid ett första anblick tyckas noggranna och täckande. Ur ett praktiskt perspektiv är så inte fallet, inte minst efter min praktik på Hyres- och arrendenämnden i Linköping. Denna uppsats kommer därför ge en tydligare bild av rättsläget.

    Rättsfall på det senare 2000-talet kommer i uppsatsen att behandlas. Tvisterna berör bland annat frågan; ”Vad är en skälig acceptfrist?”. Här kan vägledning hämtas från det traditionella avtalet, dess principer och dess regler.

    Vidare diskuteras vilket tillvägagångssätt som anses korrekt. I nuläget finns möjlighet till skriftligt, muntligt och konkludent handlande vid uppsägning. Muntlig uppsägning eller uppsägning genom konkludent handlande, anses i nuläget inte tillräckligt användbara. Muntlig uppsägning har varit ett alternativt tillvägagångssätt sedan 1907 års nyttjanderättslag och ansågs enligt propositionen 1983/84: 137 s 119 alldeles för inarbetad för att tas bort. Frågan är om denna uppsats kan väcka frågor om möjligheten fortfarande bör stå kvar. Konkludent uppsägning är fortfarande ytterst oklar som metod.

    I uppsatsen diskuteras dessutom hur man ska tolka tvetydiga uppsägningar. Av vikt att påtala är att villkorsändring och avflyttning har olika rättsverkningar. Mottagandet av uppsägningshandlingen bör därför vara tydlig.

    Slutligen vill jag, innan framställningen presenteras, rikta ett stort tack till Stieg Synnergren1 för givande samtal. Att sätta sig in och hantera ett komplext område kräver en dialog med någon som har flera år av erfarenhet inom området.

    1Jurist inom domstolsväsendet sedan 1958 och hyresråd och ordförande i Hyresnämnden och Arrendenämnden i Linköping mellan 1972-1999.

  • 254.
    Kollback, Gunnar
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt.
    Rosendahl, Malin
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt.
    Den ensidiga ändringsrätten som avtalsvillkor mellan näringsidkare : - under vilka omständigheter är det skäligt? 2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Genom ett avtal regleras avtalsparternas inbördes skyldigheter och rättigheter. Det är inte ovanligt, att det i standardavtal finns klausuler, vilka förskjuter parternas rättigheter och skyldigheter. Ett exempel på sådana klausuler är en ensidig ändringsrätt, vilken kan vara utformad på följande sätt: "Vi förbehåller oss rätten att ändra avtalsvillkoren". Genom villkorets utformning, blir det en förskjutning av parternas inbördes rättigheter och skyldigheter till fördel för endast en av parterna. Som skydd för bl.a. detta ger 36§ lag (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område (AvtL), en möjlighet för den underlägsna parten att jämka eller helt bortse från oskäliga avtalsvillkor.

    Inom svenskt näringsliv, finns det en stor variation på styrkeförhållandet mellan näringsidkare. Det finns allt från internationella företag med tusentals anställda, till små fåmansbolag med endast ett fåtal anställda. Enligt gällande rätt är båda parterna jämlika i avtalsförhållanden, oavsett hur företagskonstellationen ser ut. Som skydd för en underlägsen part kan Marknadsdomstolen förbjuda en näringsidkare, att använda sig utav oskäliga avtalsvillkor,1 såsom t.ex. ensidiga ändringsrätter. Detta är ett sätt att skydda framtida nya avtalsparter gentemot dessa typer av oskäliga avtalsvillkor, när avtal ingås på liknande sätt och av liknande art.

    Hur tillämpningen av ändringsrätten ska komma till motpartens kännedom, är sällan förtydligat i avtalet. Följaktligen är det i många situationer oklart, huruvida ändringsrätten medför en ren ändringsrätt av avtalet, d.v.s. att det ej krävs en accept från motparten för att ändringen skall verka, eller om ändringen är att anse som ett anbud och därmed kräver en accept, för att ändringen ska träda i kraft. Följden av att ena avtalsparten tillåts inneha en ensidig ändringsrätt, är att det skapas en obalans i avtalsförhållandet, eftersom endast en av avtalsparterna tillåts ändra avtalets innehåll. Därmed leder utnyttjandet av den ensidiga ändringsrätten till konsekvensen att den underlägsna parten blir bunden av ändringar i avtalet, vilka kan vara mot dennes egentliga vilja. Är det rättssäkert att en av parterna, och i de flesta fall den starkare, tillåts ha en ändringsrätt som kan medverka till att väsentliga avtalsvillkor kan ändras? Är det skäligt att ensidiga ändringsrätter tillåts som avtalsvillkor, när en part är underlägsen?

    I Sverige råder avtalsfrihet, vilket innebär att parterna får avtala om vad de vill, och att avtalsvillkoren utformas därefter. En annan utgångspunkt för avtal är pacta sunt servanda, att avtal ska hållas, som kan bli motpolen till avtalsfriheten i fråga om ensidig ändringsrätt. Principen om avtalsfriheten tillåter avtalsvillkor om en ensidig ändringsrätt, såvitt båda parterna har kommit överens om det. Genom användandet av den ensidiga ändringsrätten, uppstår ett nytt avtal mellan parterna, vilket innehåller den gjorda ändringen istället för avtalets ursprungliga lydelse. Principen om pacta sunt servanda har som utgångspunkt att endast det ursprungliga avtalet är giltigt, på grund av att det ursprungliga avtalet är det avtal vars innehåll som de kommit överens om. Således är det andra avtalet, enligt pacta sunt servanda, inte giltigt mellan parterna. Eftersom principerna motsäger varandra, leder detta till en problematik, om vilket avtal som är gällande mellan parterna.

  • 255.
    Krasniqi, Belinda
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt.
    Hansson, Frida
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt.
    Hur livsmedelsproducerande företag kan skydda sig mot risker hänförliga till köp och transport av produkter2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Uppsatsen är författad på uppdrag av ett företag som producerar livsmedel. I uppsatsen behandlas två av företagets ledning angivna incidenter. Den ena incidenten handlar om återkallelse av varor innehållandes hästkött som enligt ingrediensförteckningen skulle innehålla nötkött. Den andra incidenten handlar om frysta varor som skadades därför att de transporterades i fel temperatur. Båda fallen medförde stora kostnader för företaget och företagets ledning vill således veta hur företaget i framtiden kan skydda sig mot kostnader i händelse av att liknande fall inträffar igen.

    För att ta reda på hur företag kan skydda sig mot kostnader i fall som har angetts ovan, granskar vi företagets nuvarande försäkringar och ett antal alternativa försäkringar. Vidare undersöks hur företag kan skydda sig på andra sätt än med försäkringsskydd. I vår uppsats kommer vi fram till att det finns olika sätt för företag att skydda sig mot kostnader hänförliga till liknande incidenter.

  • 256.
    Kristiansson, Hanna
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt.
    Dispens från låneförbudet i aktiebolagslagen2018Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Låneförbudet infördes i aktiebolagslagen år 1973. Reglerna om låneförbud ansågs brådskande för att skydda bolagets borgenärer och för att hindra den skatteflykt som rådde. Låneförbudet är uppdelat i närståendelåneförbudet och förvärvslåneförbudet. Närståendelåneförbudet föreskriver att ett aktiebolag inte får ge penninglån till aktieägare, en styrelseledamot, verkställande direktör i bolaget eller deras närstående. Förvärvslåneförbudet föreskriver att ett aktiebolag inte får ställa medel till förfogande för förvärv av det åsyftade bolaget. I aktiebolagslagen finns en bestämmelse som innebär att ett aktiebolag kan ansöka om dispens från låneförbudet hos Skatteverket. Det är dispens från låneförbudet och hur det tillämpas i praktiken som utreds i uppsatsen. För att besvara frågeställningen sammanställs dispensbeslut från de senaste fem åren. Det framgår tydligt att det är vanligast att ansöka om dispens från låneförbudet i samband med ett generationsskifte, vilket är det förfarande som i förarbeten har framhållits som en situation som ska medges dispens från låneförbudet. Näst efter generationsskiften är det vanligast att skicka in en ansökan om dispens från låneförbudet för att se om ett kommersiellt lån föreligger. Ett kommersiellt lån är undantaget från låneförbudet, vilket innebär att de ansökningar som inkommer gällande kommersiella lån, syftar till att Skatteverket ska avgöra om ett kommersiellt lån föreligger eller inte. Utöver de två uppräknade situationerna avser dispensbesluten mer skilda situationer. Närståendelåneförbudet är vanligast att ansöka om dispens från och det är endast ett fåtal ärenden som berör förvärvslåneförbudet. De faktorer som Skatteverket tar hänsyn till vid en bedömning av dispensärenden är: hur lånet påverkar borgenärer och andra aktieägare, att förfarandet inte används för att den sökande vill undgå beskattning, syftet med lånet, lånetidens längd och återbetalningstidpunkt samt att amortering och ränta ska utgå på lånet. I uppsatsen sammanställs en tolkning av begreppen synnerliga skäl, särskilda omständigheter och kommersiella lån, det vill säga vilka situationer som inräknas i de olika begreppen. Aktiebolag från alla Sveriges län har inte inkommit med ansökan om dispens från låneförbudet de senaste fem åren. Det län vars aktiebolag ansöker om dispens mest frekvent är inte det län med flest aktiebolag, det är likaså inte det län med flest företagsledare över 60 år. Det framgår att låneförbudet torde kunna användas i större utsträckning än det görs idag. 

  • 257.
    Kristiansson, Hanna
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt.
    Ronvall, Elin
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt.
    Problem vid exit i ägarledda småbolag2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna uppsats behandlar ägarledda småbolag och den problematik som kan uppstå vid utträde, så kallat exit. I uppsatsen definieras ägarledda småbolag som aktiebolag med minst två och högst tio aktieägare. Uppsatsen utgår från svensk rätt och utreder problematiken gällande exit i Sverige, dessutom görs en komparation mot Danmark för att se om det finns någon skillnad i hur Danmark löser exitproblematiken och om detta i så fall kan ge vägledning för den svenska problematiken.

     

    Aktiebolagslagen är idag anpassad för större aktiebolag, vilket är en orsak till att exit blir ett problem i ägarledda småbolag. Lagen bygger på att aktieägarna inte har någon personlig koppling till varandra, vilket de oftast har i ett ägarlett småbolag. I ägarledda småbolag brukar man inte vilja släppa in vem som helst i ägarkretsen, vilket gör det svårt att avyttra aktier. Det uppkommer även en viss problematik för aktieägare vid utträde ur dessa bolag. Då det inte alltid finns någon marknad för aktierna, vilket gör att det kan vara svårt att hitta en köpare som vill erlägga lämplig ersättning för aktierna. Vidare kan problematiken försvåras genom att begränsningar i den fria överlåtbarheten av aktierna kan föreskrivas i både bolagsordning och aktieägaravtal.

     

    En aktieägare kan bli inlåst i ägarledda småbolag om det inte finns någon köpare till aktierna. Idag är det dessutom svårt för minoritetsaktieägare att utträda ur sådana svenska bolag då de kan bli inlåsta i bolaget om majoritetsaktieägare inte vill eller kan tillåta exit.De bestämmelser som idag omfattar exit i lagstiftning, bolagsordning och aktieägaravtal är svåra att tillämpa, vilket gör att reglerna bör utvidgas och anpassas mer efter de ägarledda småbolagens behov. Vi anser således att en ökad reglering torde ske i Sverige avseende exit.

  • 258.
    Kuivaniemi, Emilié
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Den interna styrningen i kreditinstitut: Påverkan av EBA:s nya riktlinjer (GL 44)2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Efter finanskrisen år 2008 började kvalitén av den interna styrningen i kreditinstitut att ifrågasättas mer än under tidigare år. Banker gick i konkurs och intressenters förtroende för kreditinstitut sjönk. Efter finanskrisen undersökte CEBS hur implementeringen av deras riktlinjer på området av intern styrning fungerade, och kom fram till att implementeringen av riktlinjerna var bristfälliga. CEBS kom fram till att den bristande interna styrningen var en bakomliggande faktor till finanskrisen, bland annat så behövdes proceduren för tillsyn förbättras i kreditinstituten.

    EBA övertog år 2011 CEBS:s uppgifter och uppdaterade CEBS:s riktlinjer, i form av GL 44. I GL 44 fokuseras det på den interna styrningen i kredit- och värdepappersinstitut och riktlinjerna i GL 44 kommer att ersätta råden i FFFS 2005:15, som kreditinstitut i Sverige bör ha följt sedan år 2005.

    Frågeställningen i uppsatsen är hur det befintliga svenska regelverket och kreditinstituten kommer att påverkas av de nya riktlinjerna i GL 44, jämfört med de nuvarande råden i FFFS 2005:1. Fokus i uppsatsen ligger på regleringen av ledningsarbetet.

    Riktlinjerna i GL 44 är mycket mer omfattande och specifika i sin utformning än vad råden i FFFS 2005:1 är. Råden i FFFS 2005:1 riktas till flera sorts företag under Finansinspektionens tillsyn, utöver kredit- och värdepappersinstitut som riktlinjerna i GL 44 riktas till, till exempel försäkringsbolag. De olika sorters institut som råden i FFFS 2005:1 riktas till, resulterar i att råden ej kan vara lika specifika som riktlinjerna i GL 44 är. I uppsatsen fokuseras dock på kreditinstituten.

    Fokuseringen på den interna styrningen syns väl i GL 44, till exempel finns det ett eget omfattande avsnitt som endast behandlar ledningsorgan, vilket någon motsvarighet ej finns för i FFFS 2005:1. Interna riktlinjer är även något som i GL 44 anses vara viktigt att ha i institut, och det uttalas på flera ställen i GL 44 att interna riktlinjer bör finnas på olika områden, som till exempel för ledningsorganets etiska och professionella uppträdande och ledningsorganets sammansättning.

    De interna kontrollorganen får även genom riktlinjerna i GL 44 ett större ansvar, genom till exempel att kontrollorganen bör ha det yttersta ansvaret för riskhanteringen i den dagliga verksamheten. I GL 44 har man även lagt stor vikt vid att öka insynen i institut samt på att instituten har adekvata informationssystem.

    Riktlinjerna i GL 44 riktas till hela unionen, istället för till endast företag under Finansinspektionens tillsyn, såsom det görs i råden i FFFS 2005:1. Detta är ett steg i riktningen mot en enhetligare reglering inom unionen, som är ett av målen med riktlinjerna i GL 44.

    I GL 44 ges sammanfattningsvis genom sin tydligare och specifikare utformning en bättre förståelse för kreditinstituten, för både kreditinstitutens medarbetare och intressenter, i jämförelse med FFFS 2005:1.

  • 259.
    Källgren, Anton
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Bevislättnad i skadeståndsrätten: Vilka är förutsättningarna? Evidence alleviation in tort law What are the conditions?2014Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I det praktiska rättslivet har frågor om bevisbörda och beviskrav alltid haft en stor betydelse för tvistens utgång. I skadeståndstvister har skadelidande som huvudregel bevisbördan för att det föreligger en ansvarsgrundande handling eller underlåtenhet, att en skada har uppstått och att det föreligger adekvat kausalitet mellan skadan och den ansvarsgrundande handlingen. Skadelidande ska även bevisa skadans art och omfattning. Inte sällan kan det finnas betydande svårigheter för skadelidande att styrka/visa det skadeståndsrättsliga kravet på orsakssamband mellan uppkommen skada och ansvarsgrundande handling. För att skadeståndets preventiva och reparativa syfte inte ska riskera att försvagas kan skadelidande erhålla en bevislättnad. En bevislättnad kan innebära att bevisbördan som normalt åligger skadelidande kastas om och åläggs den påstådde skadevållaren som för att undvika ansvar måste bevisa sin oskuld. En annan form av bevislättnad är när bevisbördan fortfarande åligger skadelidande men med ett sänkt beviskrav, från normalkravet styrkt/visat till en lägre nivå. I praxis har olika formuleringar använts för att symbolisera sänkt beviskrav t.ex. "klart mera sannolikt" eller "övervägande sannolikt".

    Lagstadgade bevislättnader avseende orsakssambandet hör till det ovanliga. Exempel på regleringar återfinns i miljöbalken och patientskadelagen där kravet formulerats som "övervägande sannolikt". Bristen på lagstadgade bevislättnader medför att praxis och doktrin får större betydelse. Det finns olika principer om vilka faktorer domstolen bör ta hänsyn till vid bevisbördans placering och vid beslut om vilken grad av bevisning som krävs. HD:s domskäl innehåller dock förvånansvärt sällan utförliga besked om de överväganden som ligger till grund för bevisbördans placering och beviskravets höjd. I de fall domstolen redovisar sin motivering sker det ofta genom hänvisning till föreliggande bevissvårigheter eller till att ena parten haft störst anledning eller bättre möjligheter att bevissäkra. Även omständigheter hänförliga till parternas inbördes förhållande är en faktor som tillmäts betydelse vid tillämpningen av en bevislättnad. Förutsättningen är att skadelidande intar en underlägsen ställning i förhållande till motparten. Bevislättnader tillerkänns t.ex. ofta konsumenter. Ibland motiveras även den omkastade bevisbördan eller det sänkta beviskravet med att skadeståndets preventiva och reparativa syfte riskerar bli illusoriskt om skadelidande inte tillerkändes en bevislättnad. En konstruktivt tänkande part, eller ombud, bör därför beakta nyss nämnda faktorer och använda dem i argumentationen för tillämpningen av en bevislättnad.

  • 260.
    Källum, Linn
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Persson, Frank
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Nya administrativa sanktioner på finansmarknadsområdet: Om införlivandet av kapitaltäckningsdirektivets krav på personligt betalningsansvar vid regelöverträdelser utförda av finansiella institut2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Uppsatsens syfte är att utreda om de rättsfilosofiska principerna, förutsebarhetsprincipen ochproportionalitetsprincipen, tillgodoses på ett tillfredsställande sätt och om det kan anses vararättssäkert att låta förvaltningsmyndighet, och inte domstol, utreda och rikta sanktioner motnär beloppets storlek kan anses vara i paritet med brottspåföljd. Uppsatsen riktar sig tillyrkesverksamma jurister och juriststudenter men även andra intressenter påfinansmarknadsområdet.

  • 261.
    Lagestig Rasmussen, Veronica
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt.
    Kompensationsgåvor vid generationsskiften: En studie avseende behovet av att införa en ändring i regelverket för kompensationsgåvor som ges i samband med generationsskiften2017Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I Sverige finns det mer än en miljon registrerade företag och det är många familjeföretag som kan komma att ställas inför att genomföra ett generationsskifte; att den äldre generationen lämnar över sin verksamhet till den yngre generationen. Det kan även vara så att en förälder avlider och att företaget således kommer att ställas inför ett arvskifte istället för ett generationsskifte. Oavsett om det är frågan om ett generationsskifte eller ett arvskifte är det många företagsägare som har flera barn som kan tänkas fortsätta att bedriva verksamheten. I vissa fall är tanken att det enbart är ett av barnen som ska ta över förälderns verksamhet. Om så är fallet kan föräldern, men även barnen, vilja se till att samtliga barn får lika mycket var av verksamhetens värde för att uppnå en rättvis fördelning. Det barn som inte kommer att ta del av verksamheten kan således komma att behöva kompenseras på något sätt.

    Ett sätt att kompensera det barn som inte kommer att ta del av förälderns verksamhet är att barnets syskon ger en kompensationsgåva i form av likvida medel eller annan tillgång till honom/henne. I praktiken ser vi dock att kompensationsgåvor behandlas olika, rent skatterättsligt. Vid ett generationsskifte anses kompensationsgåvan utgöra ett byte, vilket är skattepliktigt. Vid ett arvskifte anses kompensationsgåvan höra till arvet och eftersom arv utgör skattefria överlåtelser blir kompensationsgåvan skattefri.

    Frågan är om det är berättigat att en skillnad görs i beskattningen vad avser om en kompensationsgåva ges vid ett generationsskifte eller om den ges vid ett arvskifte. I förevarande uppsats behandlas denna fråga vidare. Utöver detta spörsmål diskuteras även frågan om det finns ett behov av att införa en ändring i regelverket vad avser kompensationsgåvor vid generationsskiften, samt hur en eventuell ändring skulle kunna utformas. Diskussionen avser framförallt huruvida en undantagsregel kan införas och utformas för att skapa neutralitet mellan generationsskiften och arvskiften. Efter genomförd utredning och analys har det konstaterats att det inte sker en likabehandling vad avser beskattningen av kompensationsgåvor vid generationsskiften och vid arvskiften. Skattereglerna kan således uppfattas som icke neutrala.

    För att uppnå neutralitet i beskattningen för kompensationsgåvor vid generationsskiften och arvskiften är ett alternativ att införa en undantagsregel för kompensationsgåvor vid generationsskiften. Eftersom en undantagsregel kan utformas på olika sätt ligger det nära till hands att starta en utredning för att undersöka problematiken närmare, men även för att se om det finns andra alternativ på lösningar som kan tänkas genomföras istället för att införa en undantagsregel. Det är således mycket arbete kvar som behöver göras innan ett beslut kan tas.

  • 262.
    Landelius, Daniel
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Liljegren, Jesper
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Arbetsgivares skyldighet att lämna ut information enligt LEF och MBL2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Uppsatsen utreder arbetsgivares skyldighet att lämna ut information enligt Lag (2011:427) om europeiska företagsråd (LEF). Utredningen görs genom en jämförelse med vad som föreskrivs i Lag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet (MBL), med särskild tonvikt på dess 19 §.

    Uppsatsen granskar vilken information som ett företag kan vara skyldigt att lämna ut med stöd i LEF respektive 19 § MBL och preciserar vilka typer av information som omfattas, när den ska lämnas ut och till vilken mottagare. Utifrån det material som framkommer av utredningen analyserar författarna hur skyldigheten att lämna ut information enligt LEF skiljer sig från motsvarande skyldighet i MBL.

  • 263.
    Lannebo, Malin
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Krav på redovisning av aktivitetsgrad i fondförvaltningen: Om behovet av ökad informationsgivning för att motverka dolda indexfonder och öka investerarskyddet på den svenska fondmarknaden2018Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    På fondmarknaden finns aktivt respektive passivt förvaltade fonder (s.k. indexfonder). I en aktivt förvaltad fond, där förvaltaren strävar efter att generera hög avkastning till följd av aktiva val av placeringar, är förvaltningsavgiften i genomsnitt högre i jämförelse med en indexfond. En indexfonds syfte är istället att replikera avkastningen av ett marknadsindex. På marknaden existerar även fonder som framställs som aktivt förvaltade trots att de i praktiken i princip endast följer ett jämförelseindex, s.k. dolda indexfonder. Innebörden av detta är att fondandelsägarna betalar en hög förvaltningsavgift eftersom de förutsätter att fonden förvaltas aktivt trots att den i själva verket förvaltas passivt. Problemet med dolda indexfonder har uppmärksammats i granskningar på både den europeiska och den svenska fondmarknaden. I dagsläget finns lagstiftning som reglerar informationsgivning på den svenska fondmarknaden. Problemet är att den missvisande informationsgivningen kring aktivitetsgrad inte har givit upphov till några påföljder trots att det uppmärksammats att flertalet fondbolag lämnat beskrivningar om aktivitetsgraden i fonderna som inte stämmer överens med den aktivitet som i slutändan uppmätts. I uppsatsen berörs behovet av att införa en lagstiftning av aktivitetsgraden i fondförvaltningen på svensk nivå för att komma till rätta med problematiken kring dolda indexfonder. 

    Slutsatsen i uppsatsen är att den lagstiftning som för närvarande finns beträffande fonders informationsgivning inte ger ett tillräckligt skydd för investerarna. Med hänsyn till informationsasymmetrin som existerar på fondmarknaden finns ett behov av att reglera aktivitetsgraden för att säkerställa att investerarskyddet stärks. Dessutom förväntas de positiva ekonomiska effekterna överväga de negativa ekonomiska effekterna av att införa en lagreglering av aktivitetsgraden i fondförvaltningen. Vidare sker en diskussion om hur en framtida lagstiftning bör utformas. Det är av vikt att lagregleringen motverkar dolda indexfonder samtidigt som informationen som redovisas inte riskerar att vara missvisande för investerarna. Slutsatsen i uppsatsen är att tracking error är det mått som bör användas vid beräkning av aktivitetsgraden eftersom active share i flertalet fall kan ge en missvisande bild och är mer kostsamt att beräkna. Att en målsättning för aktivitetsgraden ska redovisas såväl som det faktum att Finansinspektionen ska bedöma vad som är ett relevant jämförelseindex för de fonder som saknar jämförelseindex är något som bör undvikas eftersom det riskerar att vara vilseledande för investerarna. Vidare bör inte en mer omfattande reglering än vad som är nödvändigt införas, varför indexfonder inte bör omfattas av regleringen.

  • 264.
    Larsson, Erik
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Avtal om funktionsförsäljning som kreditsäkerhet: En analys kring funktionsförsäljning de lege ferenda2019Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna uppsats behandlar en ganska okänd affärsmodell, funktionsförsäljning, men vilken är på frammarsch och kan komma att bli allt viktigare i och med den nödvändiga klimatomställning som behöver göras på jorden. Funktionsförsäljning anses bidra till lägre resursförbrukning och affärsmodellen kan bidra till nya möjligheter inom ekonomin. Den fråga som behandlas i uppsatsen är huruvida ett funktionsavtal kan användas som kreditsäkerhet för funktionssäljarens krediter. Frågan besvaras genom en utredning av tillgängliga kreditsäkerhetsformer däribland, skuldebrev, växel, företagshypotek och handpant. Det framkommer att köparens invändningsrätt mot säljaren är det som i stor utsträckning är avgörande för huruvida ett kreditinstitut beviljar en borgenär kredit med köpavtal som säkerhet, dvs factoring. Funktionsförsäljning har emellertid egenskaper som köp av varor och tjänster saknar i och med förekomsten av lös egendom som används för att tillhandahålla en funktion hos köparen. Den hos köparen installerade egendomen torde enligt analysen kunna användas som säkerhet hos köparen i utbyte mot att köparen utställer en växel gentemot funktionssäljarens borgenär. Köparen kan då inte göra gällande invändningar, rörande det bakomliggande funktionsavtalet, mot betalningskrav från växelborgenären. Funktionsavtal löper såsom ett abonnemang och det är de framtida betalningarna från köparen som funktionssäljarens borgenär i så fall övertar och därför beviljar kredit till funktionssäljaren. En förutsättning för ett sådant upplägg är att egendomens värde motsvarar köparens värde av invändningsrätt gentemot fordringsägaren. Vidare framhålls att konsumenttjänstlagen bör vara tillämplig på funktionsförsäljning i nu gällande rätt. Ett exempel på funktionsavtal har upprättats som en bilaga och kring det avtalet har vissa begränsningar i konsumenttjänstlagen och närliggande lagar diskuterats rörande funktionsförsäljning. I slutsatsen läggs fram att nuvarande reglering bör ses över i det fall det är önskvärt att gynna aktörerna som funktionsförsäljning som en ny affärsmodell i samhället för både miljöns och kreditmarknadens skull.

  • 265.
    Lascar, Ingrid
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt.
    Digital e-krona i ljuset av utmätning: En jämförelse med traditionella betalmetoder samt kryptovalutor2018Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I dag har det utvecklats många olika betalmetoder och tekniken har bidragit till att många betalningar nu sker digitalt. Pengar är inte det självklara valet för betalning utan alternativ som bankkort och andra digitala alternativ har utvecklats. De digitala alternativen har också mynnat ut i nya typer av valutor såsom kryptovalutor. Sveriges riksbank undersöker därför om digitaliseringen ska tas ett steg framåt vad gäller Sveriges valuta och har därför startat en utredning angående huruvida det kan vara till fördel för Sverige att skapa en ny digital valuta, en e-krona, som ska fungera som ett komplement till pengar. Obeståndsrättsligt finner vi idag regleringar för pengar samt enkla kontofordringar, men inte vad gäller kryptovalutor. När Kronofogdemyndigheten, utför ett utmätningsbeslut kan de två första egendomslagen behandlas enligt reglerna i utsökningsbalken (1981:774), men det blir mer komplicerat när det kommer till exempelvis kryptovalutor. 

    Frågeställningen i denna uppsats är hur ett eventuellt införande av en digital e-krona kan påverka utmätningsförfarandet i jämförelse med flera andra betalmetoder. Uppsatsen är skriven på ett sätt som jämför de nuvarande betalmetoderna pengar, enkla kontofordringar och kryptovalutor med ett eventuellt nytt betalsätt. För att kunna jämföra e-kronan med ovan nämnda betalmetoder utförs en grundlig genomgång av Riksbankens rapport vad gäller bakgrunden till initiativet, tänkt funktion och hur Riksbanken vill utforma den nya e-kronan. De moment som lyfts fram och analyseras i uppsatsen vad gäller utmätning är förhållandet till tredje man vid utmätning av lös egendom samt säkerställandet av egendomen. 

    Slutsatsen lyder att e-kronor som egendom ej kan besittas och ska därmed behandlas enligt 4 kap. 17 § i utsökningsbalken. Utmätningsförfarandet kan likt för enkla kontofordringar, ske genom att Kronofogdemyndigheten delger det berörda institutet, i e-kronors fall Riksbanken, att gäldenärens bankkonto ska utmätas och att alla inkomster och utgifter tillfaller Kronofogdemyndigheten. Likaledes kan säkerställandet liknas vid det med enkla kontofordringar, där Kronofogdemyndigheten meddelar berört institut, som ovan nämnt Riksbanken, ett förbudsmeddelande skriftligen, vilket ska delges Riksbanken enligt 6 kap. 11 § utsökningsförordningen (1981:981). Dock krävs vissa ställningstaganden inom områden såsom transparens, penningtvätt och redovisningsmedel innan Riksbanken kan vidareutveckla e-kronor.

  • 266.
    Lifvergren, Mark
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt.
    Dofter som varumärken: – i ljuset av avskaffandet av kravet på grafisk återgivning2017Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I över 20 år har grafisk återgivning varit ett av de grundläggande kraven för att kunna registrera ett tecken som varumärke i svensk rätt. Kravet avskaffades dock i samband med ikraftträdandet av direktiv 2015/2436, i vilket det har ersatts med ett krav på att återgivningen istället ska vara klar och tydlig. Direktivet föreslås införlivas i svensk rätt den 1 januari 2019. Kravet på grafisk återgivning har medfört en osäkerhet för registreringen av okonventionella tecken, bland annat för dofter eftersom de är svåra att återge grafiskt. Det är heller inte självklart att dofter kan uppfylla kravet på särskiljningsförmåga. Frågan är vilken inverkan kravet på grafisk återgivning har för möjligheterna att registrera dofter som varumärken samt vilken inverkan kravet på att återgivningen ska vara tydlig och klar kommer att ha för möjligheterna att registrera dofter som varumärken.

    I mål C-273/00, Ralf Sieckmann mot Deutsches Patent- und Markenamnt, fastslogs att ett tecken måste avbildas på ett klart, precist, komplett, lättillgängligt, tydligt, beständigt och objektivt sätt för att uppfylla kravet på grafisk återgivning. Trots att de så kallade Sieckmann-kriterierna uppställdes mot bakgrund av kravet på grafisk återgivning, och trots det faktum att kravet nu är på väg bort från EU-rätten och den svenska rätten, anges det i preambeln i direktiv 2015/2436 att det för upprätthållandet av ett rättssäkert varumärkessystem krävs att tecknet återges med en metod som uppfyller kriterierna. Efter domen i Sieckmann-fallet har dofter vid upprepade tillfällen nekats registrering eftersom återgivningarna inte uppfyllt Sieckmann-kriterierna. Det viktigaste hindret för att återge dofter tycks alltså inte vara kravet på grafisk återgivning, utan det faktum att återgivningarna inte uppfyllt Sieckmann-kriterierna. Det kan inte heller helt uteslutas att en metod som benämns gaskromatografi skulle kunna återge en doft grafiskt på ett sätt som uppfyller kriterierna. Att den grafiska återgivningen kommer ersättas av ett krav som medför att återgivningen inte behöver vara grafisk bedöms öka möjligheterna för att dofter ska kunna registreras som varumärken. En sådan ordning tillåter ett ingivande av en digital fil som doften finns lagrad på.  

    Det finns mycket som talar för att dofter kan utgöra moderna och tilltalande varumärken. Det krävs emellertid att de förvärvar särskiljningsförmåga eftersom de i nuläget inte betraktas som varumärken. För att de ska kunna förvärva särskiljningsförmåga krävs marknadsföringsinsatser av företag för att få konsumenterna att förstå att dofter kan utgöra varumärken. 

  • 267.
    Lilja, Henrik
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Sjöström, Anna
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Europeisk patenträtt i förändring2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Efter många års kompromissande kommer ett Europeiskt patent med enhetlig verkan (EU-patent) att införas. Tillsammans med skapandet av en enhetlig domstol, kallad Unified Patent Court (UPC), kommer EU-patentet säkerställa en enhetlig patenträttslig tillämpning i alla deltagande länder. I denna uppsats görs först en genomgång av vad EU-patent respektive patent enligt The European Patent Convention (EPC-patent) innebär och hur tvister hanteras. Sedan förs en diskussion kring skillnaderna och deras påverkan på ett fiktivt företag inom bilsäkerhetsbranschen.EU-patentet kommer materiellt inte särskilja sig i någon större utsträckning från det nuvarande EPC-patentet. De stora skillnaderna kommer istället att vara den förenklade ansökningsprocessen, minskade kostnader och det geografiska skyddsomfånget. Vid beviljande av EU-patent får patentet verkan i samtliga deltagande länder. Systemet kommer emellertid medföra en stor osäkerhet till en början eftersom det är nytt och därmed saknas praxis. Dessutom finns en viss rädsla för så kallade patenttroll som med EU-patent kommer få möjlighet att tillskansa sig patent för nästan hela EU.UPC förväntas innebära minskade kostnader i samband med rättsprocesser. Dessutom är målet att förutsägbarheten och följdriktigheten ska vara lika hög oavsett i vilket av de deltagande länderna rättsprocessen sker. Än en gång är dock bristen på praxis ett problem eftersom EU-ländernas praxis inom patentfrågor ser olika ut och det kan inte förutsägas hur domstolen kommer förhålla sig till dessa skillnader.För det fiktiva företaget är förenklingen och de minskade kostnaderna med EU-patentet lockande. De osäkerheter som finns innan EU-patentet och UPC har hunnit utvecklats ordentligt och praxis byggts upp innebär emellertid en risk. De ekonomiska fördelarna kommer förmodligen inte att kunna väga upp risken under de första åren. Därför kommer företaget troligen att avvakta för att se att EU-patentet och framförallt UPC erbjuder ett tillfredsställande skydd.

  • 268.
    Liljenberg, Helena
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt.
    Marknadsföring av alternativa investeringsfonder till icke-professionella investerare: En analys av regleringens ändamålsenlighet2019Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I kölvattnet av finanskrisen 2008 har regleringen på det finansiella området ökat markant. En del av den finansiella marknaden som varit nästintill oreglerad innan 2008 års finanskris är verksamheten för förvaltare av alternativa investeringsfonder (AIF-förvaltare). Sedan 2011 omfattas dock denna verksamhet av reglering på såväl unionsrättslig nivå, i och med Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/61/EU, som på nationell nivå, i och med direktivets implementering i svensk rätt genom lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder (LAIF). Motiven för reglering på det finansiella området i allmänhet och för AIF-förvaltare i synnerhet har varit flera, emellertid är säkerställande av stabilitet i det finansiella systemet det mest framträdande.

    I uppsatsen undersöks huruvida regleringen avseende marknadsföring av AIF-fonder till icke-professionella investerare är ändamålsenlig. För att besvara frågeställningen om regleringens ändamålsenlighet identifieras LAIF:s övergripande såväl som underliggande ändamål och används som utvärderingsvariabel. Med hjälp av utvärderingsvariabeln undersöks i vilken utsträckning de övergripande ändamålen tillgodoses med regleringens utformning. 

    Regleringen av marknadsföring av AIF-fonder till icke-professionella investerare skiljer sig åt. Dessa skillnader föranleds av motivet att skydda investerare, ty olika AIF-fonder har olika starkt investerarskydd. Investerarskyddet vid marknadsföring av AIF-fonder tar sig uttryck genom bestämmelser om informationsgivning och produktingripande åtgärder. Kraven på informationsgivning ämnar hjälpa investerare att fatta väl övervägda och kvalitativt bättre investeringsbeslut. I uppsatsen påvisas dock att omfattande informationsgivning, något som kraven på informationsgivning i LAIF föranleder, till stora delar är ett ineffektivt skydd emedan informationsgivningen inte sällan leder till informationsöverflöd. Anledningen härför är investerares, främst konsumenters, tillkortakommanden i form av bristande kognitiv förmåga. Vidare försvårar den befintliga investerarklassificeringen för investerare att erhålla ett adekvat skydd genom informationsgivning. Klassificeringen av investerare medför att även institutionella investerare faller in under kategorin ”icke-professionella investerare” trots att skyddsnivån i regleringen är anpassad efter konsumenters skyddsbehov. De produktingripande åtgärderna, å andra sidan, förhindrar marknadsföring av AIF-fonder, i form av riskkapitalfonder, till konsumenter med anledning av att dessa AIF-fonder bedöms för riskfyllda för konsumenter att investera i. Utformningen av de produktingripande åtgärderna i LAIF får dock följden att erhållet skydd beror på personlig status, eftersom det skydd konsumenterna erhåller utgörs av en miniminivå för investering. 

    I uppsatsen ifrågasätts således investerarskyddets utformning vid marknadsföring av AIF-fonder i LAIF och hur långt detta skydd kan sträcka sig i förhållande till andra i lagen beaktansvärda intressen. Till diskussionen är även gränsdragningen mellan investerares legitima skyddsbehov och överbeskydd, av vikt. Frågan om huruvida regleringen avseende marknadsföring av AIF-fonder till icke-professionella investerare är adekvat utformad, besvaras i uppsatsen nekande. Därtill presenteras förslag på förändring av regleringens utformning de lege ferenda, i syfte att uppnå en mer ändamålsenlig reglering.

  • 269.
    Lilliehöök, Alexandra
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    God skiljemannased2013Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Utifrån ett handelsrättsligt perspektiv har skiljeförfarandet som tvistelösningsmetod alltjämt varit att föredra. Kommersiella aktörers speciella krav på handläggningen upprätthålls med hjälp av en stark partsautonomi som möjliggör en insynsfri, snabb, effektiv och ändamålsenlig handläggning. Effektiviteten aktualiseras inte minst på grund av uppbyggnaden som ett eninstansförfarande. Ett förfarande utan en generell överprövningsmöjlighet medför vissa inskränkningar i parternas rättssäkerhet. Den inskränkta rättssäkerheten i ett skiljeförfarande anses dock kompenseras av att parterna är medvetna om förfarandets uppbyggnad och av att det står dem fritt att välja varsin skiljeman de har förtroende för. Förtroendet för såväl skiljemän som allmänna domare är en fundamental beståndsdel för respektive verksamhets fortskridande. För att bibehålla allmänhetens förtroende för domstolsverksamheten ansågs det viktigt att gemene man fick insikt i domares förhållningssätt i etiska dilemman. Det ansågs därför nödvändigt att domarkårens yrkesetik, den goda domarseden, analyserades och tydligare definierades. Trots motargumentet att det redan existerade en god etisk standard inom domarkåren, ansågs det viktigt att arbeta för att ytterligare förstärka allmänhetens förtroende. Att etik är något man har och inte något man skaffar sig med hjälp av ett regelverk ansåg inte heller eliminera behovet av att försöka definiera en överenskommen standard. Skiljeförfarandets uppbyggnad som ett insynsfritt eninstansförfarande tillsammans med en otydlig innebörd av de krav som ställs på skiljemäns etiska ansvar torde tala för ett införande av en överenskommen etisk standard även för skiljemän. Hitintills finns dock ingen synlig diskussion om yrkesetiken för skiljedomsverksamheten likt den som ansågs behövlig för domare. Det finns ingen känd etisk kravbeskrivning för skiljemän i Sverige. En kodifiering av god skiljemannased saknas, trots en befarad ökning av skiljeförfaranden och trots en svårdefinierad yrkesgrupp och avsaknaden av kompetenskrav för den. Det hade möjligtvis varit rimligt om en vägledning till innebörden av den goda skiljemannaseden funnits i svensk gällande rätt men de svenska rättskällorna ger inget tydligt svar vad gäller innebörden av en sådan sed. När rättvisa ska skipas i ett eninstansförfarande är det viktigt att på alla tänkbara sätt försöka säkra att etiska värden upprätthålls innan en slutgiltig dom meddelas. Det måste anses finnas ett allmänt intresse i att på alla sätt försöka förstärka parters rättssäkerhet oavsett val av förfarande. En kodifierad god skiljemannased skulle utgöra ett starkare preventivt skydd för ett rättvist förfarande. En etisk kod är således viktig för att bibehålla förtroendet för skiljedomsverksamheten i stort.

  • 270.
    Lindau, Johanna
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt.
    Ansvarsproblematiken avseende självkörande fordon: En komparativ studie utifrån svensk, engelsk och amerikansk rätt 2017Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den tekniska utvecklingen, närmare bestämt introduktionen av fenomenet självkörande fordon, har medfört att det i skrivande stund föreligger viss oklarhet beträffande ansvarsfrågan enligt gällande rätt. Denna oklarhet har varit föremål för diskussion i ett delbetänkande från regeringen. I SOU 2016:28 finns sammanfattade förslag på reglering, däremot endast avseende försöksverksamheten ”Drive Me” som biltillverkaren Volvo ligger bakom.

    För att bemöta denna oklarhet har rättsläget diskuterats och problematiserats i hopp om ökad insikt i frågan. Detta utifrån framförallt skadeståndslagen, trafikskadelagen och produktansvarslagen samt generella skadeståndsrättsliga principer och ansvarsformer. Sammantaget har det kunnat konstateras att det inte finns någon självklar lösning på problemet, även om det i ett flertal situationer går att få en uppfattning av vad som vore juridiskt rimligt. Uppsatsen bidrar således till en problematisering av rättsläget inför den kommande harmoniseringen av teknik och juridik; ett steg i utvecklingen.  

  • 271.
    Lindblom, Kristin
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt.
    Borgensansvar när huvudgäldenären gått i konkurs: särskilt om skötselborgen och dess särställning2017Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Borgen är en vanlig säkerhet som lämnas vid kreditgivning. För aktiebolag finns möjligheten att ingå skötselborgen, där bolagets ägare borgar med sina personliga tillgångar för bolagets skulder. Vanligtvis innebär ägandet av aktiebolag inget personligt betalningsansvar för dess ägare, men när en skötselborgen lämnas som säkerhet för bolagets skulder kan bolagets ägare bli drabbade personligen om bolaget går i konkurs och inte kan betala sina skulder. När ett bolag går i konkurs och sedan upplöses, så upphör det i princip att existera som juridisk person. Kvar finns då en borgenär som vill ha täckning för sin fordran, och en borgensman som borgat för fordringen, men huvudgäldenären finns inte längre. Tidigare har underskottskonkurser lett till att borgenären inte ansetts ha någon att göra preskriptionsavbrott hos, varpå borgensmannen har blivit tvungen att infria sitt åtagande, trots att borgenären inte gjort preskriptionsavbrott gentemot huvudgäldenären. I och med att den nya ABL infördes har synen på detta förändrats, och HD kommer under år 2017 att pröva vad som faktiskt ska gälla för borgensmäns ansvar efter en konkurs.I denna uppsats får läsaren följa en diskussion om hur borgensåtagande påverkas av huvudgäldenärs konkurs. I uppsatsen behandlas först borgen och särskilt skötselborgens något annorlunda hantering. Vidare behandlas reglerna om preskription med avseende på borgen och i synnerhet hur reglerna om accessorisk preskription tidigare har behandlats, respektive hur de behandlas idag, vilket belyses med olika fall från rättspraxis. Enligt regler i ABL finns det möjlighet att återuppta ett likvidationsförfarande om det föreligger särskilda skäl. I uppsatsen diskuteras om en borgenärs behov av preskriptionsavbrott borde utgöra ett sådant särskilt skäl för att fortsätta en likvidation. Att något är möjligt att genomföra måste dock inte innebära att det är rimligt eller ändamålsenligt. Därför kommer det, efter en genomgång av rättspraxis och doktrin, att föras ett resonemang om rimligheten i att låta en likvidation fortgå för att en borgenär ska kunna göra preskriptionsavbrott. Huvudgäldenärens konkurs påverkar även borgensmannen i fråga om dennes regressmöjligheter, och därav kommer borgenärens rätt att göra preskriptionsavbrott ställas mot borgensmannens regressrätt.

  • 272.
    Lindblom, Kristin
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Nord, Sigrid
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Domstolskontroll av standardavtal2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I vår uppsats ska vi behandla standardavtal och vilken inverkan s.k. dold domstolskontroll har på dem. Standardavtal är ett vanligt förekommande avtal som svenska konsumenter och näringsidkare ingår dagligen. Standardavtal skiljer sig från andra avtal på så sätt att de innehåller standardiserade, förtryckta villkor som oftast är utvecklade av endast en part i avtalsförhållandet. De förtryckta villkoren har ett minimalt förhandlingsutrymme, oftast inget alls, vilket innebär att part som vill ingå ett standardavtal är tvungen att acceptera avtalet sådant som det är. I och med att en part, genom standardavtal, förlorar sitt förhandlingsutrymme menar vi att en gemensam partsvilja i dess typiska bemärkelse inte längre finns. Detta gör i sin tur att standardavtal som blir föremål för tvist hos domstol inte kan behandlas som vanliga avtal med tolkningens utgångspunkt ur den gemensamma partsviljan. I sådana fall får domstolen utgå från andra tolkningsprinciper. Bland dem finns företeelsen dold domstolskontroll. Dold domstolskontroll är ett relativt okänt begrepp vilket vi i uppsatsen har definierat som en metod för att styra avtal med, vilken också brukar innefatta att domstolen använder principer som är otypiska i sammanhanget. Den dolda kontrollen har fått stark kritik, bland annat i proposition 1975/75:81 till förslag om förändring i 36 § avtalslagen, som en icke önskvärd metod. Den benämndes som en krystad tolkningsmetod för att möta allmänhetens önskemål. Vi anser att problemet med dold domstolskontroll applicerad på standardavtal är att brukarna av dessa avtal har svårt att utläsa ur domskälen vad som är önskvärt och mindre önskvärt vid stiftandet av avtalen, och att de därför inte heller har möjlighet att i framtiden stifta bättre avtal som gynnar båda parter. Praxis från dold kontroll är otydlig ur prejudicerande synpunkt. Vi diskuterar vidare andra möjligheter att komma till rätta med detta otydliga område genom att analysera vad en eventuell standardavtalslag hade fått för inverkan. Vår slutsats är att en standardavtalslag hade blivit för snäv och att den alltså inte hade kunnat lösa problemet med dold kontroll.

  • 273.
    Lindeberg, Josefine
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt.
    Bedömningen av skadeståndet: En komparativ studie mellan den svenska och den amerikanska skadeståndsrätten2016Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Skadeståndsrätten är en mycket omdiskuterad del av civilrätten, bland annat på grund av åsiktsskiljaktigheter gällande skadeståndets funktion. Vissa hävdar att skadeståndet är till för att prevenera mot skadliga handlingar, andra anser att reparationen eller kompensationen är den främsta grunden för ersättning. En anledning till skadeståndets omstriddhet är därför bland annat storleken på ersättningen. Den anses ibland bedömas skönsmässigt, ibland enligt en standardiserad schablon men kanske oftast efter den faktiskt lidna ekonomiska skadan. I USA, existerar compensatory damages och punitive damages. Compensatory damages är likt vårt skadestånd i Sverige. Punitive damages beskrivs som ett extrakompenserande skadestånd, ofta

    i avskräckande syfte. Dock finns det betydligt fler funktioner som förknippas med punitive damages, varav vissa går att korrelera med svensk rätt, andra är väldigt unika för det amerikanska rättssystemet. Storleken på punitive damages har liksom det svenska skadeståndet, debatterats flitigt, både i USA och i Sverige. Den historiska utvecklingen av de båda ländernas skadeståndsrätt har varit mycket lik varandra, men det är tydligt att så inte är fallet idag. Skadestånden i USA är betydligt större och bedöms utefter andra grunder, även om både Sverige och USA har samma tankar om skadeståndets syfte. Den här uppsatsen belyser likheterna och skillnaderna mellan den amerikanska och den svenska skadeståndsrätten. Den klarlägger även grunderna för skadeståndet och huruvida det svenska skadeståndet kan eller borde för ändras samt grunderna därför.

  • 274.
    Lindeberg, Josefine
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Didriksson, Alexandra
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    En relationell och konventionell syn på avtal2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Varje dag sluts en mängd olika affärsavtal. För jurister eller för juridiskt kunniga anses det finnas ett rätt svar på frågan om vad som gäller, när samtliga omständigheter blivit bekräftade. Emellertid är svaret inte lika enkelt som det först kanske verkar, eftersom att affärsvärlden har utvecklat ett eget regelsystem. Vi har därför valt att skriva denna uppsats för att själva få förståelse för varför det finns ett annat system utöver gällande rätt, på vilket sätt det fungerar och problemen som kan uppstå i och med existensen av flera rättskällor.

  • 275.
    Lindgren, Albert
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Återtaganderättsförbehåll: Behovet av ett förstärkt återtaganderättsförbehåll i relationen mellan näringsidkare2013Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Ett återtaganderättsförbehåll är ett förbehåll som en säljare använder för att säkra rätten till full betalning från köparen. Förbehållet blir utan verkan om den sålda egendomen sammanfogas med annan egendom eller blir tillbehör till fast egendom. I uppsatsen analyseras därför behovet av ett förstärkt återtaganderättsförbehåll som gäller även vid sammanfogande. Även företagshypoteks förhållande till ett starkare återtaganderättsförbehållet analyseras, eftersom hypoteket är en säkerhet i näringsidkarens lösa egendom, till vilken det kan finnas ett återtaganderättsförbehåll.Återtaganderättsförbehållets ställning vid leasing med frifoganderätt för leasetagaren analyseras även. Bakgrunden är att det i dagens läge blir allt vanligare att leasetagaren får ökade befogenheter över den leasade egendomen, vilket kan påverka återtaganderättsförbehållets verkan. Slutligen undersöks möjligheten att införa avtalsprincipen istället för återtaganderättsförbehåll och traditionsprincipen. Bakgrunden är att flera företag i näringslivet uttrycker en önskan om ett starkare återtaganderättsförbehåll än det som finns idag. Företagen förordar en övergång till avtalsprincipen i kommersiella avtal. I ett flertal andra europeiska rättsordningar får sådana avtalsbestämmelser en betydligt starkare ställning mellan parterna än i svensk rätt och det kan finns samhällsekonomiska vinster med att även svensk rätt inför en sådan starkare ställning för avtalsprincipen i kommersiella avtal.De bästa lösningarna avseende ett förstärkt återtaganderättförbehåll är att införa ett register av återtaganderättsförbehåll och vid leasing tilldela egendomsägaren säkerhetsrätt tills leasetagarens fria förfogande över egendomen. Det innebär att egendomsägaren behåller äganderätten tills leasetagaren fritt förfogar över egendomen.

  • 276.
    Lindgren, Alexandra
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt.
    Åqvist, Christina
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt.
    BEPS-projektet action 7 i harmoni med det svenska "fasta driftstället": En analys av hur 2:29 IL kan komma att behöva revideras, för att överensstämma med förslaget till modellavtalet artikel 5 och OECD:s syfte med BEPS-projektet2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Företag med etablerade verksamheter i utlandet har utformat strategier för skatteplanering. Ettvanligt förekommande sätt för företag att undvika att bli skattskyldiga i utlandet därverksamheten bedrivs, är att undvika att anses ha ett ”fast driftställe” i det landet. Deninternationella organisationen OECD har utformat ett modellavtal med syfte att rätt stat skallerkännas rätten till beskattning av ett företags inkomst. OECD har utformat ett projekt, BEPSprojektet,vilket är ett förslag som vid ett eventuellt antagande kommer att revidera befintligtmodellavtal och tillhörande kommentarer, i syfte att minska möjligheten till skatteplanering.BEPS-projektets action 7 syftar till att revidera artikel 5 i OECD:s modellavtal, genom attrevidera modellavtalets definition av “fast driftställe”. För att fler platser i utlandet, varifrånföretag bedriver verksamhet, skall falla inom ramen för vad begreppet ”fast driftställe” innefattar,skall begrepp i artikeln vidgas, undantag smalnas av och utrymme för subjektiva tolkningar ges.Genom att minska antalet exemplifieringar samt objektiva rekvisit i artikel 5 och dess tillhörandekommentarer, minskar risken för att företag skatteplanerar utifrån rekvisiten.Eftersom 2:29 IL, vilken innehåller den svenska motsvarigheten till OECD:s modellavtal artikel5, har utformats med bakgrund av modellavtalet, har frågan uppstått hur 2:29 IL bör anpassas vidden revideringen som BEPS-projektet ämnar göra av modellavtalet. Genom en analys av derevideringar som föreslås göras av OECD:s modellavtal artikel 5, samt av hur den interna rättenser ut i förhållande till modellavtalet, ämnar vi undersöka OECD:s syfte med BEPS-projektetartikel 5 samt projektets påverkan på IL.

  • 277.
    Livehed, Amanda
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Filosofiska fakulteten.
    Jönsson, Sebastian
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Filosofiska fakulteten.
    Borgenärsskyddet i aktiebolagslagen: Är aktiebolagslagens borgenärsskyddsregler, för icke-anpassade borgenärer, ändamålsenliga?2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Med hjälp av förarbeten, propositioner och doktrin i en samlad bedömning får man en uppfattning av vilka borgenärsskydden är, samt hur långt de sträcker sig. Att endast använda begreppet borgenär kan dock medföra missförstånd och en ofullständig bild av verkligheten. Det finns olika typer av borgenärer vilka redogörs för i uppsatsen. Denna uppsats är skriven för att redogöra för hur borgenärsskydden är utformade idag, om det är ändamålsenligt samt besvara uppkomna frågeställningar såsom: finns det transaktioner som tillåts att vidtas av aktiebolaget som inskränker det bundna egna kapitalet, och varför är det överhuvudtaget intressant med det bundna egna kapitalet? På vilket sätt innebär låneförbudsreglerna ett mer ändamålsenligt skydd? Vilka transaktioner är egentligen tillåtna eller otillåtna enligt värdeöverföringsreglerna, och vilka transaktioner anses som

    förtäckta? Hur skyddar minimikapitalregeln borgenärerna? Hur skyddas borgenärerna vid tvångslikvidation på grund av kapitalbrist i aktiebolaget? Vad händer med borgenärernas fordringar vid en eventuell konkurs?

    Vi har kommit fram till att borgenärsskyddsreglerna för de icke-anpassade borgenärerna (exempelvis små aktiebolag) i aktiebolagslagen inte är speciellt ändamålsenliga. Det krävs mer och/eller tydligare reglering kring vad som gäller i situationer när juridiska personer oönskat hamnat i en avtalsrelation med ett aktiebolag som borgenär. Flera jurister har i doktrinen kritiserat borgenärsskyddsreglerna i aktiebolagslagen, varför en utredning av rättsläget har varit nödvändig. Hur aktiekapitalets bundna egna kapital och värdeöverföringsreglerna inverkar på borgenärernas möjlighet till täckning av fordran kan vara något som en icke-anpassad borgenär inte direkt tar i beaktning. Uppsatsen syftar således dels till att förklara rättsläget men även till att uppmärksamma de icke-anpassade borgenärerna på vilka risker som finns samt hur regleringen borde förändras för att inge ett bättre rättsskydd för den svagaste parten, vilket vi i denna uppsats utgått från är den icke-anpassade borgenären.

  • 278.
    Ljungberg, David
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt.
    Konsultmäklare inom offentlig upphandling: Konstlat upplägg eller effektivisering av offentliga medel?2017Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Upphandling är i dagsläget mer aktuellt än någonsin. Den 1 januari 2017 trädde de reviderade lagarna om upphandling kraft,vilket lett till att en del problem försvunnit och en del nya har uppkommit. Lagarna ska reglera köpen för alla de upphandlingspliktiga inköp som det offentliga gör. De upphandlingspliktiga inköpen hade 2014 ett värde på cirka 634 miljarder kronor, vilket motsvarar 18,3 procent av Sveriges BNP.

    Konsultmäkleri är en bransch som vuxit fram de senaste åren,4 trots att det låter tämligen onödigt att köpa konsulter via konsulter. Konsultmäklaren blir ytterligare en kostnad som läggs till på inköpet av en vara eller tjänst. Branschen för dock med sig vissa frågor och besvär. Användandet av konsultmäklare i olika former är i stor utsträckning väldigt kritiserat, något som syntes när Storstockholms lokaltrafik (SL) upphandlande konsultmäklare, för ett årligt värde om 600 - 800 miljoner, och Konkurrensverket fick ta emot flertalet klagomål om upphandlingen. Ärendet avskrevs slutligen av Konkurrensverket, men diskussioner om lagligheten och lämpligheten av upplägget har efterföljt.

    Efter SL:s upphandling har användandet av konsultmäklare dykt upp i ett flertal andra upphandlingar. Till exempel upphandlade Upplands Väsby kommun konsultmäklare för att täcka bland annat sitt behov för arkitekttjänster.

    I januari 2017 presenterade Konkurrensverket och Upphandlingsmyndigheten rapporten om mellanhänder, som de arbetat på sedan hösten 2015. Rapporten mottogs väl av olika praktiker, trots att rapporten inte ger något konkret svar om lagligheten bakom upplägget.

    Det har länge varit oklart hur konsultmäklare ska användas. Praktiker och Konkurrensverket är oense om lagligheten bakom upplägget och något slutgiltigt svar på diskussionen kommer troligtvis inte komma inom en snar framtid.

  • 279.
    Loberg, Louise
    et al.
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt.
    Wulff, Emma
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt.
    Begränsade besiktningsklausuler i samband med fastighetsköp: En systematisk analys beträffande det eventuella behovet av lagstadgade formkrav för begränsade besiktningsklausuler i fastighetsköpsavtal2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Ett fastighetsköp är en betydande affär som de flesta personer genomför någon gång under sin livstid. Delvis på grund av fastigheters höga förmögenhetsrättsliga värde har lagstiftaren ansett det vara nödvändigt med vissa lagstadgade formkrav, som exempelvis att köpekontraktet ska vara skriftligt och undertecknas av båda parter. När köpehandlingen är undertecknad och bevittnad kan köparen ansöka om lagfart, inteckna fastigheten och vidare erhålla pantbrev. 

    En av de huvudsakliga skillnaderna mellan ett fastighetsköp och ett köp av lös egendom är att fastighetsköparen har en plikt att, för att ha rätt att åberopa eventuella fel i fastigheten, undersöka egendomen noggrant innan köpekontraktet undertecknas. För att rätten att åberopa eventuella fel ska aktualiseras, krävs att felet ska ha legat utanför denna undersökningsplikt. Tidpunkten för undersökningsplikten har dock kommit att kunna flyttas, med hjälp av en så kallad besiktningsklausul. Genom att införa en besiktningsklausul i köpekontraktet, öppnas möjligheten för köparen att låta besiktiga fastigheten efter köpets fullbordan. På detta sätt förlänger klausulen köparens undersökningsplikt. 

    Det finns två typer av besiktningsklausuler, öppna och begränsade, varav ingen är stadgad i lag. Används en öppen besiktningsklausul kommer inte något tolkningsproblem att ligga vid handen, eftersom köpet är att betrakta som ett öppet köp. Det innebär att oavsett vad besiktningen faktiskt utvisar, har köparen rätt att frånträda köpet. I det fall det istället förs in en begränsad besiktningsklausul i köpeavtalet, har det under åren visat sig kunna leda till otaliga tvister säljare och köpare emellan, eftersom de inte alltid varit överens om klausulens egentliga innebörd. 

    I vår uppsats har vi undersökt gällande rätt, samt försökt komma fram till lagstiftarens avsikt med avsaknaden av lagstadgade formkrav avseende begränsade besiktningsklausuler, och om det finns skäl till att införa sådana formkrav.

  • 280.
    Lukacs, Izabella
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt.
    Väsentliga förändringar i kontakt och organisatoriska förändringar av betydelse hos beställaren: Konsekvenser ur ett upphandlingsrättsligt perspektiv 2016Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    År 2014 trädde tre upphandlingsrättsliga direktiv i kraft, LOU-direktivet 2014/24/EU, LUF- direktivet 2014/25/EU och LUK-direktivet 2014/23/EU. I samtliga direktiv har det införts bestämmelser om ändring i kontrakt under löptiden. Vid väsentlig ändring krävs att nytt upphandlingsförfarande genomförs. Det är inte självklart när en ändring i kontrakt är att se som väsentlig. Organisatoriska förändringar hos leverantören kan i vissa fall betraktas som ändring i kontrakt. När en organisatorisk förändring av betydelse genomförts, betraktas det som ett byte av avtalspart. Ett byte av avtalspart är vanligen att se som en sådan förändring som kräver nytt upphandlingsförfarande. I direktiven har det införts bestämmelser om leverantörsbyte, vari några organisatoriska förändringar är uppräknade som godtagbara. Liknande bestämmelser om byte av beställare saknas.

    Vid organisatoriska förändringar är det viktigt att identiteten för den part som genomgår förändringen förblir densamma, eller i stort densamma, som den ursprungliga identiteten. Om det säkerställts att identiteten är densamma, eller kan liknas vid den ursprungliga identiteten, bör vidare en bedömning göras i enlighet med väsentlighetskriteriet.

    Att en bedömning genomförs i enlighet med väsentlighetskriteriet är avgörande för huruvida nytt upphandlingsförfarande krävs. Väsentlighetskriteriet framtogs av EU-domstolen genom Pressetext-målet. Kriteriets tre huvudfaktorer ska beaktas, dessa är (1) nya införda villkor som hade ändrat utgångsläget för andra anbudsgivare vid upphandlingstillfället, (2) betydande utökning av kontraktet och (3) om den ekonomiska balansen skiftat till förmån för leverantören.

    I uppsatsen påvisas att det finns en yttre ram avseende vilka ändringar som är att betrakta som väsentliga. Denna yttre ram utgörs av de grundläggande EU-rättsliga principerna om transparens och likabehandling. Vidare bör även proportionalitetsprincipen beaktas. även kontraktets komplexitet och löptid är av betydelse, eftersom dessa kan vidga ramen för tillåtna ändringar i kontrakt. 

  • 281.
    Lundin, Jennifer
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Rydh, Dennis
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Framtida beskattning av robotar: En studie i förhållande till kraven på god skattelagstiftning och befintliga beskattningsmetoder.2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Under de senaste åren har en internationell diskussion angående robotskatt blossat upp. Den tekniska utvecklingen sker snabbare än aldrig förr. Redan i dagsläget finns det teknik som möjliggör att hälften av dagens arbetsuppgifter skulle kunna automatiseras. Cirka 60 procent av Sveriges skatteintäkter kommer i dag från skatt på förvärvsarbete. Skulle hälften av dagens arbetsuppgifter automatiseras riskerar således staten och kommunerna att förlora en stor del skatteintäkter. Debatten är för närvarande i ett stadium då det diskuteras huruvida robotar bör eller inte bör beskattas. I detta studium anlägger vi ett skatterättsligt perspektiv på den debatterade frågan med syftet att tillföra debatten ytterligare en dimension. Svårigheterna med att utforma en robotskattelag är dels att definiera begreppet robot skatterättsligt dels att utreda om en robotskattelag skulle vara förenlig med de krav som ställs på en god skattelagstiftning. Kraven som ställs på en god skattelagstiftning verkar likt krafterna i ett spänningsfält. Vissa av kraven är till och med motstridiga och en god skattelagstiftning uppvisar en balans mellan dessa krav. I uppsatsen utreder vi huruvida en robotskatt, då den utformas i enlighet med någon av de tre befintliga beskattningsmetoderna punktskatt, objektskatt samt inkomstskatt på schablonintäkt, uppvisar en acceptabel balans mellan de krav som ställs på en god skattelagstiftning. Genom den analys vi företagit i uppsatsen har vi kommit fram till att en robotpunktskatt skulle vara relativt ineffektiv med hänsyn robotskattens fiskala primärmål. Däremot har vi kommit fram till att en robotobjektskatt samt inkomstskatt på robotschablonintäkt skulle kunna uppvisa en acceptabel balans mellan de krav som ställs på en god skattelagstiftning.

  • 282.
    Lundquist, Dennis
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Licensiering av upphovsrätt: En studie om avtalslicensens funktion och framtid2014Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Licensiering utgör ett viktigt verktyg inom upphovsrätten och har en stor praktisk betydelse för såväl upphovsmän som rättighetsutnyttjare och andra. Avtalslicensen är en nordisk rättsfigur som framtagits för att klarera rättigheter vid massutnyttjanden av upphovsrättsligt skyddade verk och ger möjlighet att utnyttja verk av utanförstående upphovsmän utan att inhämta tillstånd. Upphovsmännens rättigheter tillvaratas genom rätt till ersättning och erforderliga skyddsregler. Nyligen genomförda nationella lagändringar tillsammans med lagstiftningsprojekt på EU-nivå har aktualiserat avtalslicenskonstruktionen och dess funktion. De nationella lagändringarna har utvidgad avtalslicensbestämmelserna som nu omfattar fler tillgängliggöranden, fler verkstyper och fler rättssubjekt än tidigare, något som ger såväl positiva som negativa effekter på marknadens parter. Inom EU har direktiv om kollektiv rättighetsförvaltning och andra lagstiftningsprojekt såsom en gemensam EU- rättslig upphovsrättslagstiftning föranlett frågor om avtalslicensens framtid.

    Avtalslicenser har funnits i Sverige sedan 1960-talet och fortsätter att utvecklas och utvidgas i takt med att nya tekniska lösningar uppstår. Ett mer globalt, gränsöverskridande samhälle skapar nya förutsättningar och nya möjligheter men kan även ge upphov till nya problem. De upphovsrättsliga organisationerna är välfungerande i Sverige vilket är en förutsättning för att konstruktionen skall fungera på ett tillfredställande sätt. Stor kollektiv anslutning och transparens kan identifieras som anledningar till konstruktionens framgång i Sverige. Utvidgningen av avtalslicenserna tyder också på ett stort förtroende för rättsfiguren från samtliga parter. Vidare ger nya avtalslicenser möjligheter att utveckla nya innovativa tjänster där strömmade tjänster kommer att spela en central roll i framtiden.

    Avtalslicensens framtid är beroende av många faktorer, bland annat utvecklingen inom EU där det sker ett kontinuerligt arbete för att harmonisera medlemsstaternas upphovsrättsliga lagstiftning. Idéer om gemensam EU- registrering av upphovsrätt och en harmoniserad EU-rättslig upphovsrättslagstiftning kan komma att bli avgörande för avtalslicensernas framtid. 

  • 283.
    Lundqvist, Frida
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt.
    Tibell, Emma
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt.
    Ökade möjligheter till konkurrensrättsligt skadestånd?: En utredning av konkurrensskadelagen och dess verkan på rättsläget avseende skadeståndstalan vid konkurrensrättslig överträdelse2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den 27 december 2016 trädde konkurrensskadelagen i kraft. Lagen är ett resultat av Sveriges implementering av Europaparlamentets och Rådets direktiv 2014/104/EU. Direktivet antogs till följd av att ovanligheten att driva skadeståndstalan vid överträdelse av konkurrensreglerna är något som uppmärksammats och diskuterats på EU-nivå under en längre tid. Direktivets syfte är att harmonisera medlemsstaternas reglering avseende konkurrensrättsligt skadestånd. Det har utfärdats för att alla som lidit skada av konkurrensrättsliga överträdelser, exempelvis en kartell, effektivt ska kunna utöva sin rätt att kräva ersättning.

    I Sverige har det under lång tid funnits möjlighet att driva skadeståndstalan på konkurrensrättslig grund. Det har emellertid varit en ovanlig företeelse att utnyttja denna rätt, varför effektiviteten kring våra nationella regler går att ifrågasätta. Uppsatsen fokuserar på att redogöra för den nya konkurrensskadelagens huvuddrag och analysera de sannolika positiva och negativa följder lagen kan tänkas medföra för skadelidande part i skadeståndsprocessen. Vi kan konstatera att införandet av konkurrensskadelagen skapar goda förutsättningar för skadelidande och kan väntas medföra ökade incitament att driva skadeståndstalan vid konkurrensrättsliga överträdelser. Frågan är om det är nog för att medföra en följd i form av ett ökat antal processer på området. Oavsett anser vi att införandet av konkurrensskadelagen är ett steg i rätt riktning för att uppnå målet om ett effektivt system för den som lidit skada av en konkurrensrättslig överträdelse.

  • 284.
    Lundstedt, Lydia
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Stockholm Univ, Sweden.
    The Newly Adopted Hague Judgments Convention: A Missed Opportunity for Intellectual Property2019Ingår i: IIC-International Review of Industrial Property and Copyright Law, ISSN 0018-9855, E-ISSN 2195-0237, Vol. 50, nr 8, s. 933-936Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    n/a

  • 285.
    Lycke, Malin
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Intressekonflikter inom kreditvärderingsinstitut: En komparativ studie av amerikansk och EU- rätt2014Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med min uppsats är att utreda om EU:s reglering, som är avsedd att motverka effekterna av intressekonflikter inom kreditvärderingsinstitut, uppfyller sitt syfte. Kreditvärderingsinstituten är privatägda organisationer som avger oberoende yttranden om kreditkvaliteten hos en enhet, en skuld, finansiell förpliktelse eller hos ett finansiellt instrument. Kreditvärderingsinstitutens handlande anses ha varit en av orsakerna till att finanskrisen 2007-2008 blev världsomfattande. I och med finanskrisen blev det uppmärksammat att kreditvärderingsinstituten vidtagit handlingar som grundades i intressekonflikter och felaktigheter och de blev hårt kritiserade. Sedan finanskrisen har därför omfattande reglering för att motverka just intressekonflikter inom kreditvärderingsinstitut införts i EU-rätten, dessförinnan var kreditvärderingsinstituten i princip oreglerade inom EU. Regleringen inom EU har under kort tid tagit form av en förordning och två ändringsförordningar. Jag redogör också i uppsatsen för hur USA har valt att reglera för att motverka intressekonflikter inom kreditvärderingsinstitut. En jämförelse mellan dessa två rättsordningar har visat att de till stora delar överensstämmer med varandra, dock med undantag att EU-rätten tenderar sträcka sig lite längre än den amerikanska rätten gör. Det  min jämförelse och undersökning resulterat i är en slutsats om att intressekonflikter som uppstår på grund av stora abonnenters inflytande och betalningsmodellen ”emittenten  betalar” inte är till fullo regulatoriskt motverkade i EU-rätten. Detta till skillnad från övriga intressekonflikter på såväl institut- som analytikernivå, vars effekter jag anser motverkas på ett bra sätt genom de regler som finns idag. Denna undersökning har också resulterat i att  jag uppmärksammat tre olika regler som kan få en betydande negativ effekt. Dessa är  reglerna om extern rotation, intern rotation och förbudet att ta en arbetsposition hos en  värderad enhet inom sex månader. Samtliga tre regler återfinns endast i EU-rätten och har ingen motsvarighet i amerikansk rätt. Dessa tre regler anser jag kan få betydande negativa effekter bl.a. för kreditbetygens kvalitet.

  • 286.
    Lyding, Annie
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt.
    Studieavgifter i högskolan: Betalande tredjelandsstudenters rätt till återbetalning av studieavgift vid undermålig utbildningskvalitet2018Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    För tredjelandsmedborgare är universitets- och högskoleutbildningen i Sverige avgiftsbelagd. En person som vill studera i Sverige betalar först en anmälningsavgift för att kunna bli antagen, och sedan studieavgiften för att få tillträde till utbildningen. Alla högre utbildningar, som leder till en examen, ska hålla hög kvalitet, enligt HL.

    Frågor som uppstår är huruvida en betalande student har rätt till prisavdrag eller hävning till följd av att en utbildning inte håller hög kvalitet, och, om svaret är jakande, följaktligen enligt vilka regler påföljden kan aktualiseras. För att utreda detta har ett antal rättsfall analyserats, där avtalsrättsliga spörsmål uppkommit mellan den offentliga sektorn och privatpersoner. Av dessa prejudikat dras slutsatsen att, trots inslag av myndighetsutövning, förhållanden av övervägande privaträttslig karaktär ska bedömas enligt civilrättsliga regler. I förhållandet mellan en student och en högskola, torde de privaträttsliga inslagen överväga de offentligrättsliga, varför civilrättsliga bestämmelser bör reglera förhållandet. Denna typ av rättsligt förhållande omfattas dock varken av KKöpL, KtjL eller KöpL, varför jag undersökt huruvida analogier från nyss uppräknade lagar kan göras. Att göra analogislut från KtjL på en utbildning torde inte vara främmande, men inte heller optimalt.

    Vidare måste frågan när en utbildning är så bristfällig att det kan anses utgöra fel besvaras. Här har jag utgått bland annat från UKÄ:s granskning och utvärdering av kvalitet på högre utbildningar i Sverige. Bedömning att en utbildning håller ifrågasatt kvalitet bör kunna leda till påföljder för högskolan på grund av kontraktsbrott mot studenten. UKÄ:s bedömning torde dock inte vara den enda grunden för påföljd. Brist i kvaliteten bör även kunna åberopas utan sådan granskning, men bevisbördan ligger hos studenten. De påföljder som blir aktuella är i första hand prisavdrag, och vid väsentliga brister hävning. Avhjälpande torde vara svårt att genomföra i dessa fall.

    Avslutningsvis diskuteras huruvida dagens lagstiftning är tillräcklig eller om ny behövs. Att analogier från exempelvis KtjL kan göras står klart, men det är inte en tillfredsställande lösning i det långa loppet. Med tanke främst på studenternas intresse av att ha en tydlig lagstiftning kring studieavgiften och rättigheterna kring denna, men även högskolans intresse av att erbjuda utbildning av hög kvalitet och vara medvetna om vad som förväntas av dem, torde det mest önskvärda vara ny lagstiftning som reglerar studenternas rättigheter när högskolan inte uppfyller kvalitetskraven.

  • 287.
    Lyding, Annie
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt.
    Nilsson, Elin
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt.
    Privatkopieringsersättning för iPhone: En avgift som bör belasta en multifunktionell anordning?2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Upphovsrätten innebär en ensamrätt till ett av upphovsmannen skapat litterärt eller konstnärligt verk. Denna ensamrätt kan emellertid inskränkas enligt 12 § URL, genom så kallad privatkopiering. Detta innebär att en enskild person får kopiera ett verk och framställa ett eller några få exemplar för privat användning. Verket får dock inte spridas vidare. När ett verk görs tillgängligt för allmänheten har upphovsmannen rätt att få ekonomisk ersättning när verket nyttjas. Vid kopiering för privat bruk utges dock ingen sådan ersättning. Istället läggs en avgift på priset till sådana anordningar som anses vara särkilt ägnade för privatkopiering. Denna avgift kallas privatkopieringsersättning och är till för att kompensera det inkomstbortfall upphovsmännen lider då privatkopiering sker av deras verk. Ersättningen ska vara “rimlig” i enlighet med EU-rättslig lagstiftning. Avgiften ska betalas av näringsidkaren som tillverkar eller importerar anordningen. I slutändan är det dock konsumenten som betalar avgiften när denne betalar för anordningen.

     

    I 26 k § URL anges att privatkopieringsersättning ska utgå för anordningar som är särskilt ägnade för privatkopiering. Vilka anordningar som ska anses vara “särskilt ägnade” är dock rättsligt inte helt klarlagt. Hur begreppet ska tolkas har tagits upp till avgörande ett fåtal gånger. I samtliga fall har fastslagits att begreppet ska tolkas brett och även innefatta anordningar där privatkopieringsfunktionen inte är huvudsaklig, så kallade multifunktionella anordningar. Det senaste avgörandet har dock beviljats prövningstillstånd i HD men har i skrivande stund ännu inte tagits upp till prövning.

     

    I denna uppsats undersöks vad begreppet ”särskilt ägnad” innebär, om iPhone ska falla in under begreppet och i så fall hur stor privatkopieringsersättningen för iPhone rimligen bör vara. Av analysen i uppsatsen framkommer att begreppet ”särskilt ägnad” ska ges en vid tolkning. På grund av att begreppet ska tolkas brett ska iPhone anses vara särskilt ägnad för privatkopiering och således utgöra underlag för privatkopieringsersättning. En rimlig kompensation härför bör inte överstiga 80 kr, vilket är takbeloppet för både surfplattor och externa hårddiskar. 

  • 288.
    Lönn, Oscar
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Offentlig upphandling: En komparativ studie av förhandlat förfarande med föregående annonsering och konkurrenspräglad dialog2013Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sommaren 2010 implementerades det nya upphandlingsinstrumentet konkurrenspräglad dialog i LOU. Upphandlande myndigheter har numera två undantagsinstrument tillgängliga, förhandlat förfarande med föregående annonsering och konkurrenspräglad dialog. Gemensamt för förfarandena är att de utgör undantag från huvudregeln om att öppet eller selektivt förfarande ska tillämpas. En upphandlande myndighet får endast tillämpa förhandlat förfarande med föregående annonsering eller konkurrenspräglad dialog då särskilda förutsättningar föreligger. Offentlig upphandling i Sverige har i dag sin grund i EU. LOU är till stora delar en implementering av EU:s klassiska direktiv om offentlig upphandling. På grund av EU:s stora inflytande på offentlig upphandling och LOU behandlas EU och dess rättskällor i uppsatsen. Störst utrymme får det klassiska direktivet och EU:s grundläggande principer som ska beaktas vid all offentlig upphandling eftersom principerna finns implementerade i LOU.

    Uppsatsen är en komparativ studie där förhandlat förfarande med föregående annonsering och konkurrenspräglad dialog behandlas. I referensramen belyses respektive upphandlingsinstrument för att sedan ställas mot varandra i analysdelen där likheter och skillnader lyfts fram. Fokus i analysdelen ligger framför allt på vilka särskilda förutsättningar som ska föreligga för tillämpning samt hur respektive upphandlingsprocess är upplagd.

    Den slutsats som framkommer ur uppsatsens analys är bland annat att upphandlingsförfarandena har likheter i att de båda utgör undantagsförfaranden och att särskilda förutsättningar ska föreligga för tillämpning. Det materiella innehållet i förutsättningarna för tillämpning har också likheter mellan förfarandena, och mycket tyder på att bland annat komplicerade IT-upphandlingar kan kategoriseras in under båda förfarandena.

  • 289.
    Löv, Ulrica
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt.
    Ingripande mot misskött förvaltning av hyreshus, m.m: En analys och redovisning av Hyresgästutredningens framtagna överväganden och förslag2018Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Hyresrätten är en viktig del för svensk ekonomi och sysselsättning. Boendeformen gör det enklare för personer att flytta mellan orter, utan att först behöva köpa en ny bostad och sälja sin gamla. För att se över möjligheterna att främja hyresrätten beslutade regeringen den 30 juli 2015 att tillsätta en särskild utredare med uppgift att bland annat analysera området ”ingripande mot misskött förvaltning av hyreshus, m.m” samt analysera vilka konsekvensersom upphävandet av förvärvslagen år 2010 har medfört. Utredningen fick namnet Hyresgästutredningen.

    Hyresgästutredningen har i sin utredning kommit till slutsatsen att det föreligger problem avseende ingripande mot misskött förvaltning av hyreshus, m.m. För att komma till rätta med de problem som föreligger är det viktigt att åtgärder vidtas och därför har utredningen framtagit ett antal förslag och överväganden. Utredningen har bland annat föreslagit att det krävs klarare bestämmelser avseende åtgärdsföreläggande i hyreslagen, att ingripandeformen förvaltningsåläggande i bostadsförvaltningslagen ska ersättas av förvaltningsföreläggande, att kommuner ska bli skyldiga att tillhandhålla en förteckning över godvilliga tvångsförvaltare, att när det sker ett ägarbyte under pågående tvångsförvaltning ska den ursprungliga ägaren ansvara över att betala förvaltarens arvode fram till dagen för ägarövergången, att det krävs tydligare bestämmelser avseende förvaltares utgifter samt att det krävs ytterligare insatser för att hitta godvilliga tvångsförvaltare. Vidare har utredningen konstaterat att det inte föreligger skäl för att införa en ny förvärvslag eller för att införa möjligheten till tvångsförsäljning av hyresfastigheter som står under särskild förvaltning.

    Hyresgästutredningens framtagna förslag är huvudsakligen bra, men förslagen behöver bearbetas ytterligare innan de eventuellt blir lagstadgade. Det hade således varit önskvärt att utredningen antingen hade haft längre tid på sig eller att utredningen hade uppdelats i två skilda utredningar. Utredningens förslag att inte införa en ny förvärvslag är ett adekvat förslag, men inom sin tid bör en ny förvärvslag införas. Det är positivt att utredningen vill klargöra att det inte krävs hinder eller men i nyttjanderätten vid åtgärdsföreläggande när hyresvärden brister i sin underhållsskyldighet. Utredningens förslag att förvaltningsåläggande ersätts av förvaltningsföreläggande är ett bra förslag, men behöver utvecklas mer innan det införs i lagen. Att kommunen ska upprätta en förteckning över förvaltare är ett bra förslag, men det krävs ytterligare åtgärder för att få fler förvaltare. Om fastigheten övergår till ny ägare under pågående förvaltning bör de båda parterna vara solidariskt betalningsansvariga gentemot förvaltare. Det är ett bra förslag att förvaltare ska medges ersättning för nödvändiga utgifter ur fastighetens avkastning. Utredningen har dragit slutsatsen att alternativet tvångsförsäljning under pågående förvaltning inte bör införas, vilket är en positiv slutsats.

  • 290.
    Madsen, Marina B.
    et al.
    Aarhus University, School of Business and Social Sciences.
    Neville, Mette
    Aarhus University, School of Business and Social Sciences.
    Almlöf, Hanna
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Jönköping International Business School.
    Haag, Kajsa
    Jönköping International Business School.
    Ejerskabsdynamik i SMV’er: Et svensk/dansk projekt om problemer og løsningerved ændringer i ejerkredsen2019Ingår i: Nordisk Tidsskrift for Selskabsret, ISSN 1399-140X, nr 4, s. 73-96Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    During their lifecycle, many small and mediumsized enterprises (SMEs) experience changes inthe group of owners. New research shows thatsuch changes are likely to give rise to issuesthat might affect the cooperation between theowners and the development of the companyin a negative direction. As SMEs are considered‘the backbone of Scandinavian economy’, suchnegative effects might also have a socio-economicimpact. Therefore, it is important to takeprecautionary measures against the emergenceof these issues as well as establishing appropriatesolutions should they arise nonetheless.The present article commences a new interdisciplinaryresearch project ‘Ownership Dynamicsin SMEs’ carried out by Center for Smalland Medium Sized Enterprises in Denmark andCentre for Family Enterprise and Ownership inSweden. The objective of the project is to generatedeep knowledge on ownership dynamicsin SMEs and on the complexity of the varioustypes of ownership changes. Based on thisknowledge, the three Cs (Control, Consensusand Compromise), that are identified in thearticle, are used as the foundation to developguidelines and tools targeted at the three phasesin ownership changes, which will be madeavailable to SMEs. The project will also analyseif a gap exists between the regulatory need ofSMEs that is identified using qualitative andquantitative studies and the paradigms appliedin practice. Based on the result of this analysis,proposals for gap-filling provisions etc. will bedeveloped.

  • 291.
    Magnusson, Anna
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Konkurrensklausuler i anställningsavtal2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Uppsatsen ämnar beskriva rättsläget och belysa intressena bakom konkurrensklausuler på individnivå och till viss del på samhällsnivå. Uppsatsens problemformulering är härav; vad anses vara skäligt respektive oskäligt i utformningen och tillämpningen av konkurrensklausuler i anställningsavtal?

    Ändamålet med uppsatsen är att belysa och analysera gällande rätt om lagstiftningen som reglerar konkurrensklausuler.

  • 292.
    Magnusson, Linnéa
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Nyberg, Sophie
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Force Majeure: Utvecklingen av begreppets innebörd och användningsområde inom köprätten2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Force majeure kan åberopas som ansvarsbefriande grund när något oförutsett och extraordinärt inträffar, vilket gör att en säljare inte kan fullgöra sin del av avtalet i tid.Begreppet är dock otydligt definierat i såväl lagtext som doktrin. Detta gör att förståelsen fördess användningsområde och tillämplighet är begränsad. På grund av att KöpL är dispositiv kommer force majeure idag oftast till uttryck genom friskrivningsklausuler i standardavtal. Som ett resultat av begreppets oklara innebörd utformas klausulerna på olika sätt, beroende på vilka som är parter, och ger därmed uttryck för olika situationer och omständigheter som kan ligga till grund för skadeståndsfrihet. Friskrivningsklausuler av typen force majeure har blivit allt vanligare, vilket tyder på att begreppet har börjat användas i en vidare utsträckning. Frågan blir således om det är rättssäkert och förutsebart att en part i avtalet ensam ges rätten att tolka huruvida det rör sig om force majeure?

    I uppsatsen undersöker vi hur begreppet force majeure har utvecklats från gamla till nya KöpL, samt hur force majeure används inom standardavtalsrätten som ansvarsbefriande grund. Detta har inneburit att en grundläggande utredning av 24 § gamla KöpL och 27 § nya KöpL har genomförts. Vi har även valt att beröra internationell köprätt, i form av CISG, eftersom denna ligger till grund för den svenska lagstiftningen. Dessutom har förarbeten, doktrin och internetkällor behandlats.

    Mot bakgrund av denna avsaknad av vägledning finner vi det motiverat att begreppet force majeure definieras tydligare i lagtext. Förslagsvis kan detta ske genom en uppräkning av händelser, vilka kan åberopas såsom force majeure, samt att hänsyn tas till eiusidem generis vid bedömningen. Detta innebär att de situationer som uppstår ska ha något gemensamt med de som räknas upp i paragrafen för att kunna leda till ansvarsfrihet. Ges begreppet en tydligare definition kan rättssäkerheten öka och därmed också ge avtalsparterna en ökad förståelse för vilka omständigheter som kan ligga till grund för ett åberopande av force majeure.

  • 293.
    Magnusson, Rebecca
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Vad är partneravtal?: En analys om termens definition och implikation2019Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Partneravtal är ett växande fenomen i världen, inte enbart i kommersiella sammanhang. Det är en term som har funnits i många år för skilda ändamål och i denna uppsats riktas blicken till partneravtal inom affärsvärlden, som en möjlig associationsform. Partnerskap inleds som en samarbetsform mellan två eller flera företag för att tillsammans uppnå ett gemensamt mål. Det konkreta syftet specificeras i ett partneravtal och utifrån avtalet sker utbyten, såsom kunskap och resurser, mellan parterna i en slags samverkan. I förhållande till andra ”etablerade” samarbetsformer är den främsta skillnaden vid ett partneravtal att sådan avtalsform inte avser att gemensamt bilda ett nytt bolag. 

     

    Problem uppstår dock på grund av att det saknas en juridisk definition av partneravtal. Avsaknaden medför att partneravtal ingås med anledning av olika syften, i varierande former och särskilda krav. Saknaden av juridisk definition medför att partneravtal i dagsläget endast utgör ett avtal utan särskild tillhörighet till en associationsform. Utifrån uppsatsens analys har det dock framkommit att enkla bolag är en associationsform som torde motsvara partneravtalets innebörd, främst avseende de bolagsrekvisit som förutsätts i ett enkelt bolag. Sådana rekvisit kan ses i jämförande utsträckning för partneravtal. Eftersom partneravtal inte torde utgöra en egen associationsform enligt lag, kan i praktiken ett samarbete genom partnerskap leda till att ett enkelt bolag bildas. Likt tanken om att enkla bolag är en ”fri” associationsform, är partnerskapet likaså med anledning av att sådan ”bolagsform” saknar lagreglering och därmed förutbestämda krav. Enkla bolag är dock en lagreglerad associationsform men utgör ett bolagsavtal med viss frihet, eftersom lagbestämmelserna inte är lika omfattande som reglerna för andra associationsformer. Det medför att valfrihet föreligger för enkla bolag, för bildandet och genomförandet, av såsom passivt deltagande och ingen registreringsskyldighet. Med andra ord finns inte ett behov av att partneravtalet ska utgöra en egen associationsform, partneravtalet kan istället definieras som ett bolagsavtal för enkla bolag. 

     

    En jämförelse mellan partneravtal och enkla bolag är förhållandevis inte enkel. Saknaden av definition för partneravtal, i samband med att det är svårt att finna tillämplig innebörd och bolagsrekvisit för enkla bolag, talar för att en tydligare lagstiftning vore önskvärt. Ett förtydligande av enkla bolagets innebörd och bolagsrekvisit skulle minimera tolkningsmöjligheterna och därmed utforma en allmän accepterad definition. Enkla bolag anses utgöra en sorts slask-bolagsform, ändock är enkla bolag en populär associationsform, därför torde det finnas behov av ytterligare utredning av sådant bolagsavtal. En utredning som kanske skulle kunna upptäcka fler samarbetsformer som faller inom associationsformen, enkla bolag.  

  • 294.
    Magnusson, Rebecca
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt.
    Wistrand, Johanna
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt.
    Styrelseledamots skadeståndsansvar gentemot tredje man: Vilka skyldigheter föreligger för en organledamot gentemot andra än aktieägarna?2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I denna uppsats behandlas frågan huruvida bestämmelsen om skadeståndsansvar i 29 kap. 1 §

    1 st. 2 men. ABL innebär ansvar för en styrelseledamot gentemot tredje man samt i vilken

    omfattning denna ansvarsbestämmelse uppnår sitt syfte, vilket enligt vår uppfattning består i

    att utgöra ett tredjemansskydd

    1.

    I uppsatsen utreds flera områden inom ämnet, däribland hur skadeståndsbestämmelserna ter

    sig enligt ABL och SkL, vilka krav som uppställs för att tredje man ska vara berättigad till

    skadestånd för den skada han anser sig ha lidit samt vem eller vilka som omfattas av

    begreppet tredje man. Hur långtgående det externa ansvaret egentligen är för en styrelse och

    dess ledamöter, är svårt att utreda mot bakgrund av att det finns avsaknad av rättspraxis i

    ämnet. Vi väljer att ta hjälp av tre rättsfall som enligt oss kan användas för att besvara vår

    frågeställning.

    Det huvudsakliga syftet med uppsatsen är att belysa och försöka förtydliga vad som är

    gällande rätt när det kommer till en styrelseledamots

    externa skadeståndsansvar, i detta fall

    gentemot tredje man, vilket föranleder en diskussion om huruvida aktuella bestämmelser

    uppnår sina ändamål i form av skydd för tredje man. Vi använder oss av svensk lagtext,

    förarbeten, doktrin från välkända juridiska författare samt rättspraxis för att underbygga vår

    analys och våra slutsatser.

    Vår slutsats är att det inte finns tillräckligt tydliga lagstadgade bestämmelser gällande det

    skadeståndsansvar som en styrelseledamot har gentemot tredje man. Vidare inser vi att

    begreppet “någon annan” i 29 kap. 1 § 1 st. 2 men. ABL, det vill säga tredje man, är språkligt

    odefinierat och utgör föremål för både oklarheter och oändliga varianter av tolkningar.

  • 295.
    Marsland, Christopher
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    EU-rättens tillämpning på idrottens område2010Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med uppsatsen är att undersöka förhållandet mellan gällande EU-rätt och idrottens egna regler. Framförallt avser jag att utreda gränsdragningen dem emellan; i vilka fall och under vilka förutsättningar tillåter EU-rätten regler som utfärdats av idrottsorgan, trots att de kan anses utgöra hinder mot reglerna om den fria rörligheten? Kan en regel utfärdad av ett idrottsorgan angripas utifrån andra regler, som dem om konkurrens?

    För att utreda detta kommer jag också försöka besvara följande frågor:Strider reglerna om ett bestämt antal lokalt fostrade spelare mot EU-rättens regler om fri rörlighet och konkurrens?Strider de av FIFA antagna 6+5-reglerna mot EU-rättens regler om fri rörlighet och konkurrens?

  • 296.
    Maslyannikov, Lev
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt.
    Skadebegränsningsprincipen: – den skadelidandes skyldighet att begränsa sin skada2017Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den skadeståndsrättsliga principen om den skadelidandes skyldighet att begränsa sin skada ärväl känd och vedertagen i svensk rätt. Principen åberopas ofta som invändning iskadeståndstvister av alla slag, och har därmed stor praktisk betydelse. Principens köprättsligaoch försäkringsrättsliga motsvarigheter är generöst behandlade i doktrinen. På denskadeståndsrättsliga sidan förhåller det sig annorlunda – det här är första gången som ämnetblir tillägnat ett eget arbete i Sverige.

    Det finns många rättsfall där skadebegränsningsskyldigheten aktualiseras, men på grund avdomskälens utformning är rättsfallens värde som vägledning begränsat. Jag anser emellertid attuppmärksamheten inte bör överfokuseras på dessa. Intar man ett framåtblickande perspektiv,finns det gott om material och idéer att hämta från den övriga civilrätten, från rättsekonominoch – inte minst – från utlandet. Arbetets strukturella och metodologiska ramverk är utformatså, att största möjliga nytta kan dras av främmande källor utan att en djupgående (och oftastointressant) komparativ utredning av dessa källor behöver göras.

    Det huvudsakliga syftet med undersökningen var att definiera skadebegränsningsprincipensansvarsgräns. Med hänsyn till framställningen omfattning, hade det inte varit möjligt att göragrundliga utredningar av enskilda delproblem. Istället är arbetet fokuserat på att utrönaallmängiltiga riktlinjer, tankemönster och ledtrådar, dels för skadebegränsningsbedömningen isig, och dels för den tänkbara rättsutvecklingen. Ett flertal sådana riktlinjer har kunnatdefinieras, något utspridda över principens tillämpningsområde, och ibland även i sammanhangdär det inte är uppenbart att det är skadebegränsningshänsyn som styr. Samtidigt har åtskilligasystemiska problem uppdagats såväl i principens tillämpning som i den underliggandenormbildningen. Jag har ödmjukt lagt fram några lösningsförslag, med ändamålet att främja enmer rättssäker tillämpning av principen, dels på grundval av gällande rätt, och dels på grundvalav den tänkbara rättsutvecklingen på området.

  • 297.
    Matson, Anna
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt.
    Hirvijärvi, Jessica
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt.
    Gränsöverskridande licensiering av näträttigheter till musikaliska verk: Om problematiken kring den territoriella upphovsrätten i förhållande till den gränslösa Internetmiljön på EU:s inre marknad2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Gränsöverskridande licensiering av näträttigheter till musikaliska verk är och har varit ett oerhört komplext område. Därav införlivades år 2014 Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/26/EU av den 26 februari 2014 om kollektiv förvaltning av upphovsrätt och närstående rättigheter och gränsöverskridande licensiering av rättigheter till musikaliska verk för användning på nätet på den inre marknaden. I svensk rätt implementerades direktivet genom lag (2016:977) om kollektiv förvaltning av upphovsrätt den 1 januari 2017. Den fråga som uppkommer är huruvida bestämmelserna i direktivet och den nya lagen är tillräckliga och om de kommer att förbättra den situation som idag råder, samt om det finns några konkurrensbegränsningar på området.

    Uppsatsen är avgränsad till svensk- respektive EU-rätt, varför förordningar, direktiv, lagstiftning, förarbeten, rättspraxis och doktrin har studerats för att förstå syftet bakom Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/26/EU och lagen om kollektiv förvaltning av upphovsrätt. I uppsatsen konstateras att direktivets syfte, att uppnå en effektivare hantering vid gränsöverskridande licensiering av näträttigheter till musikaliska verk, torde ha uppnåtts i och med de bestämmelser som uppställs i direktivets tredje avdelning.

    Trots att syftet med direktivet är uppnått, kvarstår det huvudsakliga problemet. Upphovsrätten som territoriell rättighet ställs mot den gränslösa Internetmiljön, vilket skapar konkurrensbegränsningar genom att den territoriella upphovsrätten försvårar för den fria rörligheten på den inre marknaden inom EU. För att kunna upprätta en harmoniserad upphovsrättslagstiftning inom EU finns därför ett starkt behov av att upprätta en digital inre marknad, där balansen mellan å ena sidan rättighetshavarens intressen och å andra sidan det allmännas och den enskildes intressen bör upprätthållas.

    I uppsatsen konstateras även att de inskränkningar som tidigare förekommit, vad gäller de villkor som vissa medlemsländer uppställt för att de kollektiva förvaltningsorganisationerna skall kunna bedriva gränsöverskridande licensiering av näträttigheter till musikaliska verk, inte längre torde förekomma. Det beror på att bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/26/EU syftar till en mer harmoniserad lagstiftning, där en sådan inskränkning inte längre torde vara motiverad.

  • 298.
    Matson, Frost Anna
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Tvådimensionella återgivningar av tvådimensionella varor som varumärken: En tolkning av art. 7.1 e) iii) VMF:s omfattning och syfte mot bakgrund av Svenskt Tenn-målet2019Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    För att kunna registrera ett EU-varumärke krävs att det inte föreligger några absoluta eller relativa registreringshinder. Ett av de absoluta registreringshindren, art. 7.1 e) iii) VMF, stadgar ett förbud om att registrera kännetecken som endast består av ”[...] en varas form eller en annan egenskap som ger varan ett betydande värde”. Bestämmelsen har varit föremål för omfattande diskussion eftersom regeln medför väsentliga tolkningssvårigheter. I uppsatsen utreds hur omfattningen av art. 7.1 e) iii) VMF ska tolkas. Ett mål som belyser svårigheterna med nyss nämnda bestämmelse är Svenskt Tenn-målet, där frågan är om MANHATTAN ska anses omfattas av art. 7.1 e) iii) ÄVMF eftersom det är ett tvådimensionellt varumärke som är en tvådimensionell återgivning av en tvådimensionell vara. Vidare undersöks även det överlappande skydd som kan uppstå mellan upphovsrätt och varumärkesrätt, som art. 7.1 e) iii) VMF syftar att förhindra.

    Av uppsatsen framgår att begreppen i art. 7.1 e) iii) VMF måste tolkas var för sig. Utformningen av bestämmelsen medför således att ”en varas form” ska tolkas som fristående från en ”annan egenskap”, vilket gör att endast tredimensionella varor ska omfattas av begreppet ”form”. Lokutionen ”annan egenskap” syftar istället till att fånga upp sådana kännetecken som inte omfattas av form. Det som blir avgörande i bestämmelsen är emellertid begreppet ”betydande värde”, vilket kan utgöra olika faktorer såsom pris, renommé och omsättningskretsens uppfattning av varan. Vid en sammanvägd bedömning bör MANHATTAN omfattas av art. 7.1 e) iii) VMF mot bakgrund av bestämmelsens ordalydelse och syfte.

    I uppsatsen framgår även att det överlappande skyddet mellan upphovsrätt och varumärkesrätt inte torde vara önskvärt. Upphovsrätt och varumärkesrätt har skilda skyddsintressen och inne- håller olika bestämmelser, varför en överlappning medför ett för vittomfattande skydd som inte kan ha varit önskvärt av lagstiftaren. Visserligen borde en överlappning vara önskvärd från rättsinnehavarens perspektiv. Den sammanvägda bedömningen mellan lagstiftarens, rätts- innehavarens och allmänintressets intressen medför dock att överlappningen inte kan anses vara önskvärd. 

  • 299.
    Medelius, Hanna
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt.
    Ett särskilt investeringsskydd på EU:s inre marknad: Relationen mellan intra-EU BIT och EU-rätten med hänsyn till principen om ömsesidigt erkännande och förtroende2018Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    När en investerare vill investera utomlands finns många risker som måste beräknas, analyseras och hanteras. Utöver olika ekonomiska risker finns politiska risker. En investerare kan, för att hantera dessa politiska risker, välja att investera i en stat med vilken Sverige har ett bilateralt investeringsskyddsavtal. Dessa avtal reglerar både materiellt investeringsskydd, det vill säga hur en investerare ska behandlas, och processuellt skydd, det vill säga möjligheten för en investerare att väcka talan mot staten investeraren investerar i genom ett internationellt skiljeförfarande. Sverige har idag 66 stycken bilaterala investeringsskyddsavtal i kraft, varav tolv stycken är slutna med länder inom EU. Antalet bilaterala investeringsskyddsavtal slutna mellan EU-länder, intra-EU BIT, ökade avsevärt i och med att unionen utvidgades år 2004 och 2007. Sedan dess har avtalens förenlighet med EU-rätten diskuterats i litteraturen, i skiljedomstolar och nyligen även i EU- domstolen i det så kallade Achmea-målet.

    I uppsatsen kartläggs och analyseras argumenten i diskussionen om relationen mellan intra-EU BIT och EU-rätten. Vidare analyseras vilken del av investeringsskyddet som intra-EU BIT-förespråkare anser vara mest betydelsefull. Från resonemanget och analysen i uppsatsen dras slutsatsen att det är ISDS-systemet, tvistelösningssystemet där en investerare kan väcka talan mot en stat, som kan anses utgöra den mest betydelsefulla delen av investeringsskyddet i intra-EU BIT:en. Därefter analyseras huruvida ett investeringsskydd innehållande ett ISDS-förfarande kan vara förenligt med principen om ömsesidigt erkännande och förtroende. I uppsatsen konstateras att ISDS-förfarandet inte kan vara förenligt denna princip och att problematiken inte kan lösas genom en juridisk debatt utan måste diskuteras på en politiskt hög nivå.

  • 300.
    Medelius, Hanna
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt.
    von Segebaden, Hanna
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt.
    Internetanvändares möjligheter till undanröjande av personuppgifter: En jämförelse mellan rätten till rättelse enligt 28 § PUL och rätten till radering (”rätten att bli bortglömd”) enligt artikel 17 i den allmänna dataskyddsförordningen.2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Tekniken utvecklas ständigt och utvecklingen har bland annat lett till att det idag kan lagras och bearbetas mycket större mängder data än förr, vilket innebär att även behandlingen av personuppgifter är mer omfattande än tidigare. Den tekniska utvecklingen tillsammans med dess nya fenomen och förfaranden ställer krav på en förnyad lagstiftning. Inom EU nåddes under hösten 2015 en överenskommelse om en ny dataskyddslagstiftning vilken har resulterat i en dataskyddsreform innehållande två rättsakter: en förordning och ett direktiv. Förordning- en trädde ikraft den 24 maj 2016 och ska tillämpas från och med den 25 maj 2018.

    Uppsatsen kommer att behandla huruvida personuppgiftsskyddet vid internetanvändning för enskilda internetanvändare kommer att förändras genom införandet av den nya förordningens artikel 17. Artikeln lagstadgar en rätt till radering (”rätten att bli bortglömd”), och motsva- rande rättigheter finns i gällande rätt i 28 § personuppgiftslagen, i vilken möjligheten till rät- telse stadgas. Syftet med artikeln är att stärka internetanvändarnas kontroll över sina person- uppgifter.

    Genom införandet av artikel 17 i den allmänna dataskyddsförordningen kommer den enskilde internetanvändarens rätt att få uppgifter undanröjda att tillgängliggöras och förstärkas, genom lägre krav på tillämplighet i jämförelse med 28 § personuppgiftslagen. Möjligheterna till att erhålla fullständig information om vilka personuppgifter som kan påverka internetanvändaren är dessvärre nästintill obefintliga, varför dennes faktiska kontroll inte försäkras genom artikel 17. Trots att den enskilde internetananvändarens kontroll över sina personuppgifter förstärks, kommer syftet med artikel 17 inte nödvändigtvis säkerställas i praktiken genom införandet av den allmänna dataskyddsförordningen.

3456789 251 - 300 av 442
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf