liu.seSök publikationer i DiVA
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
3456789 251 - 300 av 554
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 251.
    Hultén, Magnus
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Naturvetenskap2015Ingår i: Utbildningshistoria: en introduktion / [ed] Esbjörn Larsson, Johannes Westberg, Lund: Studentlitteratur AB, 2015, 2, s. 271-284Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 252.
    Hultén, Magnus
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Naturvetenskap2011Ingår i: Utbildningshistoria: en introduktion / [ed] Westerberg, J & Larsson, E, Lund: Studentlitteratur, 2011, s. 235-247Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 253.
    Hultén, Magnus
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Samtidsidéer i läroböcker: exemplet folkskolans och grundskolans naturvetenskap 1842–20072009Ingår i: Norsk Lærebokhistorie II: en kultur- og danningshistorie / [ed] Skjelbred, D. & Aamotsbakken, B., Oslo: Novus Forlag, 2009, s. 61-82Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 254.
    Hultén, Magnus
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Scientists, teachers and the 'scientific' textbook: Interprofessional relations and the modernisation of elementary science textbooks in 19th century Sweden2016Ingår i: History of Education, ISSN 0046-760X, E-ISSN 1464-5130, Vol. 45, nr 2, s. 143-168Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In research on the development of a nineteenth-century ‘science for the people’, initiatives by scientists or people well-trained in science has been emphasised, while the writings, roles and initiatives of elementary teachers are normally just mentioned in passing. In this study the development of nineteenth-century elementary science textbooks is analysed. While practitioners and popularisers of science established the genre as such, writing the first textbooks on elementary science and arguing for its place in elementary education, elementary teachers were prime movers in developing the genre both pedagogically and scientifically. In doing this they not only contributed to further strengthening the cultural status of science in late nineteenth-century Sweden but most probably strengthened the elementary teaching profession as a whole, formulating the expertise of the teacher in relation to elementary science.

  • 255.
    Hultén, Magnus
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Striden om den goda skolan: hur kunskapsfrågan enat, splittrat och förändrat svensk skola och skoldebatt2019 (uppl. 1)Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Vi pratar mycket om kunskap i samhället idag – ett åtrå­ värt begrepp som blev ett nyckelord i kampen mot den så kallade flumskolan som blev rejält utskälld i slutet av 1970­talet. ”Kunskap” blev därefter den klara ledstjärnan för 1990­talets skolreformer.

    I Striden om den goda skolan belyser Magnus Hultén hur den övergripande mediala ramberättelsen som formades på 1980­talet än idag påverkar såväl politiska beslut som medias rapporter om svagheterna i dagens skolor. Skol­ reformerna på 1990­talet var tänkta att skapa Europas och till och med världens bästa skola, men så blev det inte.

    Författaren menar att anledningen till att målen inte upp­ nåtts går att finna i en övertro på vad statlig kunskaps­ styrning kan åstadkomma. Han anser att vi idag upprepar 1990­talets misstag på skolans område, drivna av samma – överdrivna – kunskapsvisioner. Med detta som bakgrund lyfter Hultén fram möjligheter och lösningar för att vi ska komma ur den låsta situation som uppstått.

  • 256.
    Hultén, Magnus
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Technology for all: turning a keyword into a school subject in post-war Sweden2013Ingår i: History of Education, ISSN 0046-760X, E-ISSN 1464-5130, Vol. 42, nr 5, s. 622-637Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The decades following the Second World War saw strong technological development and economic growth. They also saw the advent of technology education, a period of extensive curriculum development in this field. But what was done and why? In order to obtain a better understanding of the historical roots of technology education, in this study the mid-century school reforms in Sweden are examined and, more specifically, the birth of the new subject of Technology (Teknik) in compulsory schools. In this article, the political forces driving the introduction and shaping of this new subject are emphasised. In a time of rapid transformations of educational systems and labour markets, the term Teknik proved to be a useful concept for policy-makers and reform technocrats. However, the subject came to re-create the inequalities of the earlier differentiated school system, despite its presence within the framework of a school for all.

  • 257.
    Hultén, Magnus
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Teknik för alla: efterkrigstidens skolreformer och det nya skolämnet Teknik2013Ingår i: Teknik som kunskapsinnehåll i svensk skola 1842-2010 / [ed] Jonas Hallström, Magnus Hultén, Daniel Lövheim, Hedemora: Gidlunds förlag, 2013, 1, s. 169-214Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Teknikens kunskapshistoria är för många en historia om svenska uppfinnare, tillämpad naturvetenskap och ingenjörsutbildning. I den här antologin riktas istället blicken mot de bredare lagren av samhället, mot folkskola, grundskola och yrkesskolor och det tekniska kunskapsinnehåll som behandlats där. Hur har man sett på den tekniska kunskapens roll i dessa utbildningsformer och hur har den förändrats?

    I boken presenteras forskning om det tekniska kunskapsinnehållet i svensk skola mellan 1842 och 2010  både i form av spridda inslag av teknikinnehåll och som ett ämne med namnet Teknik. Några återkommande mönster i denna utveckling identifieras, vilka alla på ett eller annat sätt kan sägas ha varit styrande för hur aktörer har besvarat grundläggande frågor om teknikinnehållet i skolan under undersökningsperioden. Frågorna har rört motiven för teknisk kunskap och vilken typ av teknik som är viktigast, men också dess gränser, utseende och upptagningsområde.

  • 258.
    Hultén, Magnus
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Teknikdidaktik och tekniklärarutbildning vid Stockholms universitet: problem och möjligheter i historisk och nationell belysning2010Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 259.
    Hultén, Magnus
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Yrkesämnet som blev obligatoriskt2011Ingår i: Vägval i skolans historia, ISSN 1652-0610, nr 1Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 260.
    Hultén, Magnus
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Artman, Henrik
    Royal Institute of Technology, Sweden.
    House, David
    Royal Institute of Technology, Sweden.
    A model to analyse students’ cooperative idea generation in conceptual design2018Ingår i: International journal of technology and design education, ISSN 0957-7572, E-ISSN 1573-1804, Vol. 28, nr 2, s. 451-470Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In this article we focus on the co-creation of ideas. Through the use of concepts from collaborative learning and communication theory we suggest a model that will enable the cooperative nature of creative design tasks to emerge. Four objectives of the model are stated and elaborated on in the paper: that the model should be anchored in previous research; that it should allow for collaborative aspects of creative design to be accounted for; that it should address the mechanisms by which new ideas are generated, embraced and cultivated during actual design; and that it should have a firm theoretical grounding. The model is also exemplified by two test sessions where two student pairs perform a time-constrained design task. We hope that the model can play a role both as an educational tool to be used by students and a teacher in design education, but primarily as a model to analyse students’ cooperative idea generation in conceptual design.

  • 261.
    Hultén, Magnus
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Björkholm, Eva
    KTH Royal Institute of Technology, Stockholm, Sweden .
    Epistemic habits: Primary school teachers’ development of pedagogical content knowledge (PCK) in a design-based research project2016Ingår i: International journal of technology and design education, ISSN 0957-7572, E-ISSN 1573-1804, Vol. 26, nr 3, s. 335-351Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Generalist primary school teachers often have little or no training in school subjects such as science and technology. Not surprisingly, several studies show that they often experience difficulties when teaching these subjects, in fact some primary teachers even avoid teaching them. The over all aim of this study is to contribute to new theoretical and methodological tools for the study of how teachers develop knowledge for teaching, i.e. pedagogical content knowledge (PCK). And based on this, elaborate on implications for the professional development of primary school teachers. The teachers in the study participated in a design-based research project concerning technology education in Grade 1. We were especially interested in whether the teachers displayed any habits that contributed to the development of their personal PCK. We found three significant patterns in how the teachers, together with the researcher, developed knowledge of how to teach a specific topic in technology. We argue that these patterns tell us something about the teachers’ epistemic habits in relation to the teaching of technology. The existence of these habits could help to explain how teachers with little or no experience of teaching a subject can develop relevant PCK.

  • 262.
    Hultén, Magnus
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Christian, Lundahl
    Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap , Örebro Universitet.
    Betyg och bedömning i en marknadsutsatt skola2018Ingår i: Skolan, marknaden och framtiden / [ed] Magnus Dahlstedt och Andreas Fejes, Lund: Studentlitteratur AB, 2018, 1, s. 261-280Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 263.
    Hultén, Magnus
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Hallström, Jonas
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Inledning: Tema: "Skolans digitalisering"2019Ingår i: Vägval i skolans historia, ISSN 2002-0147, nr 1Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 264.
    Hultén, Magnus
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Larsson, Bo
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    The Flipped Classroom: Primary and Secondary Teachers’ Views on an Educational Movement in Schools in Sweden Today2018Ingår i: Scandinavian Journal of Educational Research, ISSN 0031-3831, E-ISSN 1470-1170, Vol. 62, nr 3, s. 433-443Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of this study is to contribute to an increased understanding of the flipped classroom movement. A total of 7 teachers working in school years 4–9 and who both actively flipped their classrooms and had been early adopters in this movement were interviewed. Two research questions were posed: “What characterizes flipped classroom instruction according to the teachers?” and “What objectives do the flipped classroom meet according to the teachers?” Regarding the first research question, a characteristic of a flipped classroom was “the flip,” a task to be accomplished outside the classroom before class. In relation to the second research question we found three objectives: Student activity in class; Educational change; Being part of a digital learning community.

  • 265.
    Huq, Rizwan-ul
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Doing English-Only Instructions: A Multimodal Account of Bilingual Bangladeshi Classrooms2018Ingår i: Hacettepe University Journal of Education, E-ISSN 2536-4758, Vol. 33, s. 278-297Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The research reported here is part of a broader research project on bilingual Bangladeshi ESL schools. The study seeks to find out how a prescribed language policy that is operating at the school informs classroom instruction. To do so, it uses the distinction between medium of instruction and medium of interaction, introduced by Bonacina & Gafaranga (2011), to examine how participants to instructional exchanges orient their actions to the language policy as well as to locally emerging interactional challenges. Through multimodal conversation analysis the study shows how participants sustain, suppress or even overlook the medium of instruction in the service of doing instruction. These findings therefore contribute to the existing literature on language policy-in-practice and language alternation in bilingual classrooms. 

  • 266.
    Huq, Rizwan-ul
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Amir, Alia
    Malmö University, Sweden.
    WHEN THE TOKENS TALK: IRF AND THE POSITION OF ACKNOWLEDGEMENT TOKENS IN TEACHER-STUDENT TALK-IN-INTERACTION2015Ingår i: Novitas-ROYAL, ISSN 1307-4733, E-ISSN 1307-4733, Vol. 9, nr 1, s. 60-76Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In classroom settings, students` competence is regularly evaluated through a default practice named Initiation-Response-Feedback (IRF) or Initiation-Response-Evaluation (IRE). In the feedback or evaluation turn, the teacher normally uses acknowledgement tokens (such as uhm, yeah, okay). These tokens perform an active role of maintaining listenership as well as helping the speakers to buy the necessary time to prepare the right answers or expressions, especially in ‘response’ (R) turns. The aim of this paper is to study how the ‘acknowledgement tokens’ are placed within the framework of teacher-nominated IRF sequences and to explore the recognizable pattern of ‘okay’ responses within an IRF framework. The findings suggest an interesting distribution of these tokens, especially with the classifications of ‘strong acknowledgement tokens’ (such as: yeah or okay) and ‘passive recipiency tokens’ (such as: uhm, uhhm, or hmm). Moreover, the findings suggest that the usage of ‘ok’ responses invites further talk as well as an imminent closure. The findings of this study could be used to create a learner-friendly and inclusive classroom. 

  • 267.
    Huq, Rizwan-ul
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Eriksson Barajas, Katarina
    Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik.
    Cromdal, Jakob
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Sparkling, wrinkling, softly tinkling: on poetry and word meaning in a bilingual primary classroom2017Ingår i: Children’s knowledge-in-interaction: studies in conversation analysis / [ed] Amanda Bateman, Amelia Church, Singapore: Springer Science+Business Media B.V., 2017, s. 189-209Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In this chapter we discuss the use of poetry in a bilingual language classroom. The analysis draws on video recordings of an English lesson in third grade taking place in an English-medium school in Bangladesh. During the session, dedicated to the poem “Waters” by E.H. Newlin, the teacher performs a structured reciting of a poem, while at the same time engaging the students in joint explorative discussions of the meaning of individual words, as well as the holistic sense of the poem. Through sequential and multimodal analysis of the interaction, we explore the methods by which the two instructional orientations are pursued throughout the session, highlighting in particular the role of multimodal action design and language alternation. The chapter offers a participant-oriented account of literary aesthetics in bilingual instruction.

  • 268.
    Hvit Lindstrand, Sara
    et al.
    Jönköping University, Sweden.
    Björk-Willén, Polly
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    When you give them a pencil they often say theyre writing: Preschool teachers categorisation of written language work with toddlers2016Ingår i: Australasian Journal of Early Childhood, ISSN 0312-5033, Vol. 41, nr 1, s. 90-99Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The Swedish preschool curriculum was revised in 2010 and introduced more emphasis on literacy development for very young children. In exploring how educators approach and understand these changes to the curriculum, we drew on focus group interviews with 10 preschool teams working with toddlers. As the educators talked about their work with written language with toddlers, they identified a range of activities from their everyday practice that categorised written language in various ways. As well as reporting on what the teachers said, this paper also shows how they participated in the focus groups, showing hesitancy in some cases and using categorisations, contrasts and active voicing as they shared their perspectives. The studys findings suggest that early childhood educators would benefit from engaging more deeply in theories of literacy that align with early childhood education. This will enable them to theorise from their practice and to articulate their understandings and practice within their teams and to others.

  • 269.
    Häll, Linda
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Kommunikativ mångfald i förskolebarns lek2013Ingår i: Nationell förskola med mångkulturellt uppdrag / [ed] Polly Björk-Willén, Sabine Gruber, Tünde Puskás, Stockholm: Liber, 2013, s. 71-90Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 270.
    Hård af Segerstad, Helene
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Setterud, Helen
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Salerud, Göran
    Linköpings universitet, Institutionen för medicinsk teknik, Biomedicinsk instrumentteknik. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    An alternative supervision model of Master thesis2008Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 271.
    Hård af Segerstad, Helene
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Setterud, Helen
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Salerud, Göran
    Linköpings universitet, Institutionen för medicinsk teknik, Biomedicinsk instrumentteknik. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Master students and supervisors’ conceptions and experiences of an alternative model of supervision2008Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 272.
    Höst, Gunnar E.
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för teknik och naturvetenskap, Medie- och Informationsteknik. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Larsson, Caroline
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Olson, Arthur
    Department of Integrative Structural and Computational Biology, Scripps Research Institute, La Jolla, USA.
    Tibell, Lena A. E.
    Linköpings universitet, Institutionen för teknik och naturvetenskap, Medie- och Informationsteknik. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Student Learning about Biomolecular Self-Assembly Using Two Different External Representations2013Ingår i: CBE - Life Sciences Education, ISSN 1931-7913, E-ISSN 1931-7913, Vol. 12, nr 3, s. 471-482Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Self-assembly is the fundamental but counterintuitive principle that explains how ordered biomolecular complexes form spontaneously in the cell. This study investigated the impact of using two external representations of virus self-assembly, an interactive tangible three-dimensional model and a static two-dimensional image, on student learning about the process of self-assembly in a group exercise. A conceptual analysis of self-assembly into a set of facets was performed to support study design and analysis. Written responses were collected in a pretest/posttest experimental design with 32 Swedish university students. A quantitative analysis of close-ended items indicated that the students improved their scores between pretest and posttest, with no significant difference between the conditions (tangible model/image). A qualitative analysis of an open-ended item indicated students were unfamiliar with self-assembly prior to the study. Students in the tangible model condition used the facets of self-assembly in their open-ended posttest responses more frequently than students in the image condition. In particular, it appears that the dynamic properties of the tangible model may support student understanding of self-assembly in terms of the random and reversible nature of molecular interactions. A tentative difference was observed in response complexity, with more multifaceted responses in the tangible model condition.

  • 273.
    Jacobson, Henrik
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Li, Xun
    Linköpings universitet, Institutionen för fysik, kemi och biologi, Halvledarmaterial. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Janzén, Erik
    Linköpings universitet, Institutionen för fysik, kemi och biologi, Halvledarmaterial. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Henry, Anne
    Linköpings universitet, Institutionen för fysik, kemi och biologi, Halvledarmaterial. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Structural investigation of heteroepitaxial 3C-SiC grown on 4H-SiC substrates2013Ingår i: SILICON CARBIDE AND RELATED MATERIALS 2012, Trans Tech Publications , 2013, Vol. 740-742, s. 319-322Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    3C-SiC epilayers grown on Si-face nominally on-axis 4H-SiC substrate are characterized with X-ray diffraction techniques. The aim was to investigate if these 3C-SiC epilayers were grown by single domain growth. The results show that all samples start by having several nucleation centers all over the substrate surface and the growth continues with two domain formations. As the growth proceeds one domain overtakes the growth and single domain crystal growth occurs. This single domain was further investigated and the results show that it seems to contain many sub-domains with same lattice constant but slightly tilted.

  • 274.
    Jak Peterson, Tatiana
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Utbildningens betydelse för lärande: förskollärarstuderandes tankar om sitt eget lärande2000Licentiatavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The aim of the study was to describe and analyse leaming processes in a group of preschool students. My questions was; what do preschool students think about preschool teachers' attitude regarding meals? Do their attitudes and descriptions change during the time of education and if so, which are the contributory causes to this change?

    The investigation has a qualitative approach where ten students were interviewed on two different occasions with two years in between. The starting point for the interviews were nine cri tical incidents.

    In the analysis I found several different attitudes, which were brought together to six general attitudes witch I narned; "the Regulator", "the Considerator", "the Planner", "the Cooperator", "the Adaptor" and "the Persuader". The Considerator, the Planner, the Cooperator and the Adaptor all want to, in their own way, tum the meals into positive and joyful moments for all participants. These attitudes describe an active preschool teacher who plans and organises the meals based on the childs needs and abilities. The Regulator's and the Persuader's attitudes were based upon the will to reform the childs behaviour, which was seen upon as negative or less acceptable. The result shows that the attitudes somewhat differ between the two years, for exarnple does the Persuader deminishes while the Planner grows in nurnber.

    My analysis shows that there are several contributory causes to the students' change of attitude. These are; work experience, theoretical experience, literature studies, broadened understanding, possibilities to discussion, as well as the collaboration between theory and practice.

    When discussing the result, theories about competence and knowledge, especially the competence and knowledge of the preschool teacher, are considered. The learning process and effects from education, again especially focused on the education of preschool teachers, are also discussed.

    One conclusion is thai:" the learning process can either be facilitated or aggravated by the organisation of the education. Alternation between theoretical and practical elements <luring the whole educational period is positive for the learning process, as well as creating several opportunities for reflection, and to create working methods which stimulate the visualisation of the students' own learning process.

  • 275.
    Jansson, Magnus
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Elvstrand, Helene
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Hellberg, Kristina
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Att göra medborgarkunskap: möjligheter, hinder och dilemman2014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Rapporten är skriven inom ramen för projektet Samverkan, integration och kunskap (SIK), vid Linköpings universitet och är finansierad av Europeiska integrationsfonden. I projekten sker en analys av medborgarkunskap som fenomen. Analysen bygger på en kvalitativ studie av de projekt som under tidsperioden 2010-2013 beviljats med från Integrationsfonden för att arbeta med åtgärden medborgarkunskap. Det empiriska materialet i rapporten består av dokumentanalys, observationer av projektaktiviteter samt intervjuer med projektledare och projektmedarbetare. Studiens huvudresultat visar att medborgarkunskap är ett nytt och komplext utbildningsområde som det be-hövs ökas kunskap kring. Vidare behöver lärandeinnehållet i medborgarkunskap pro-blematiseras ytterligare speciellt gällande värdefrågor. Utan detta finns en uppenbar risk att fasta i stereotypa bilder och kategoriseringar gällande exempelvis gällande ”vi- och dom”. Avslutningsvis visar resultatet att det är svårt att tillvarata målgruppens del-aktighet vilket också är ett område där pedagogiska arbetsformer skulle behöva utveck-las och systematiseras.

  • 276.
    Jansson, Magnus
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Simonsson, Maria
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Gyberg, Per
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Miljöförändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Hallström, Jonas
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Technology Education and Informal Learning: Technology in the Swedish Leisure-Time Centre as Boundary Object2016Ingår i: PATT-32 Proceedings: Technology Education for 21st Century Skills / [ed] M. J. de Vries, A. Bekker-Holtland, & G. van Dijk, Utrecht: University of Applied Sciences , 2016, s. 226-233Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    A majority of Swedish children between six and nine years old attend afterschool activities in a leisure-time centre, fritidshem, until their parents finish work for the day. Leisure-time centres are characterised by “educare” activities, that is, both educational and carerelated activities and thus both formal and informal learning settings. The centres are part of the Swedish educational system and activities should be related to the national curriculum for the compulsory school. The centres are right now in an interesting transition which will lead to the introduction of more formal learning activities, for instance, in technology, at the same time as virtually no research has been carried out on technology activities in the centres. The aim of this paper is therefore to study the role of technology in activities in leisure-time centres. The results are drawn from field work conducted in three Swedish leisure-time centres. The observations focused upon the daily activities in the leisure centres, specifically activities where technology play a central part. The data collection was completed with interviews with teachers. We use the concept of boundary object to analyse the technological activities. The findings indicate that there is a special technology education that emerges in the context of the leisuretime center – leisure-time technology education – at the intersection between informal and formal technology learning, which ranges from the informal play-related construction of Lego and wooden blocks to the more formal computer instruction. The amorphousness of leisure-time technology – the fact that children can choose what they want it to be and what to learn –points to it being a boundary object with a very open interpretative flexibility.

  • 277.
    Jansson, Magnus
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Söderman Lago, Lina
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Att göra teknik i fritidshem2019Ingår i: Fritidshemmets möjligheter: Att arbeta fritidspedagogiskt / [ed] Helene Elvstrand, Lina Lago & Maria Simonsson, Lund: Studentlitteratur AB, 2019, 1, s. 265-286Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I kapitlet fokuseras fritidshemmets teknikundervisning. Fokus ligger på hur fritidshemmets teknik görs i vardaglig praktik av lärare och elever. Det finns många aktiviteter med olika teknikinnehåll i fritidshemmet men tekniken förblir ofta outtalad. I kapitlet diskuteras hur teknikundervisningen kan gå från att göra till att förstå vad man gör.

  • 278.
    Jeppsson, Fredrik
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Begrepsliga metaforer i studenters dialog2013Ingår i: Modeller, analogier och metaforer i naturvetenskapsundervisning / [ed] Fredrik Jeppsson & Jesper Haglund, Lund: Studentlitteratur, 2013, 1, s. 155-166Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Elever kan bara lära sig nya saker genom att bygga på det de redan vet och sina tidigare erfarenheter. Detta är en viktig utgångspunkt i konstruktivismen. Samtidigt är naturvetenskapen ofta abstrakt till sin karaktär. Hur kan vi som lärare skapa miljöer och situationer i naturvetenskapsundervisningen där våra elever ges möjlighet att dra nytta av sina tidigare kunskaper och inne­boende resurser? Ett sätt att åstadkomma detta är att använda sig av modeller, analogier och metaforer i undervisningen.

    I denna antologi presenteras forskning och undervisningsexempel kring hur man kan använda modeller, analogier och metaforer, samt elevers egna representationer i undervisningen i fysik, kemi och biologi.

    Antologin vänder sig främst till blivande och verksamma lärare i ­naturvetenskap med fokus på grundskolans senare år och gymnasiet, samt lärarutbildningen i naturvetenskapliga ämnen och deras didaktik.

  • 279.
    Jeppsson, Fredrik
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Conceptual metaphors in learning and teaching entropy: adopting a cognitive semantic approach in science education research2012Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Under de senaste 20 åren har det skett en omfattande mängd naturvetenskaplig didaktisk forskning utifrån ett kognitivt resurs perspektiv. Ett av målen med denna forskning är att identifiera och karakterisera tillgängliga kognitiva kunskapsresurser som kan vara en del av en vetenskaplig förståelse. Forskningen har fokuserat på att beskriva kontinuiteten mellan novisen/studenten och experten inom några vetenskapliga discipliner. Forskning med särskilt fokus på språkets roll och betydelse i förhållande till termodynamik utifrån ett resurs perspektiv är begränsad. I denna avhandling behandlas språkliga utmaningar och tillgängliga kunskapsresurser i form av ”conceptual metaphors” (begreppsliga metaforer) inom ramen för lärande om termodynamik. Resultaten från de två första artiklarna i denna avhandling visar på mångtydigheten av det fysikaliska begreppet entropi. Resultatet i den andra artikeln visar att det även finns en tvetydighet av ord i käll/bas-domänen för metaforer med avsikt att belysa entropibegreppet. Exempelvis, i metaforen ’entropi är oordning’ visar det sig att ordet oordning i käll/bas-domänen inte är så entydigt som man i ett förste skede kanske tror. Artikel tre är en läroboksanalys av universitetslitteratur med fokus på entropi inom fysik, kemi och biologi. Gemensamt för alla tre texterna i läroboksanalysen var att de behandlade termodynamik utifrån både ett makroskopisk och ett mikroskopiskt perspektiv och även en länk mellan de båda perspektiven. Resultaten från läroboksanalysen visar att det finns en systematisk skillnad mellan begreppsliga metaforer som används för makroskopiska och mikroskopiska beskrivningar. Det flesta begreppsliga metaforerna identifierades på den makroskopiska nivån. Den fjärde artikeln handlar om två doktoranders gemensamma lösning av tre termodynamiska problem. Dokumentationen skedde genom video och ljudupptagning. Analysen av data visar bland annat att en enskild begreppslig metafor användes på ett konsekvent och adekvat sätt där ett antal begreppsliga metaforer koordineras med varandra och fysikaliska symboler på koherent sätt. Sammanfattningsvis visar resultaten i denna avhandling att verktyg från kognitiv lingvistik kan bidra till naturvetenskaplig didaktisk forskning.

    Delarbeten
    1. Different Senses of Entropy-Implications for Education
    Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Different Senses of Entropy-Implications for Education
    2010 (Engelska)Ingår i: ENTROPY, ISSN 1099-4300, Vol. 12, nr 3, s. 490-515Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
    Abstract [en]

    A challenge in the teaching of entropy is that the word has several different senses, which may provide an obstacle for communication. This study identifies five distinct senses of the word entropy, using the Principled Polysemy approach from the field of linguistics. A semantic network is developed of how the senses are related, using text excerpts from dictionaries, text books and text corpora. Educational challenges such as the existence of several formal senses of entropy and the intermediary position of entropy as disorder along the formal/non-formal scale are presented using a two-Dimensional Semiotic/semantic Analysing Schema (2-D SAS).

    Nyckelord
    science education, thermodynamics, entropy, semantics, cognitive linguistics, polysemy
    Nationell ämneskategori
    Samhällsvetenskap
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:liu:diva-54783 (URN)10.3390/e12030490 (DOI)000275934000012 ()
    Tillgänglig från: 2010-04-09 Skapad: 2010-04-09 Senast uppdaterad: 2014-09-25
    2. Exploiting languages in teaching of entropy
    Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Exploiting languages in teaching of entropy
    2011 (Engelska)Ingår i: Journal of Baltic Science Education, ISSN 1648-3898, E-ISSN 2538-7138, Vol. 10, nr 1, s. 27-35Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
    Abstract [en]

    The words disorder, information, freedom and spreading are used as metaphors and analogies in science teaching to capture the scientific qualitative sense of entropy. In addition, the identification of entropy with the everyday conception of heat has been proposed. While physical sciences are regarded as exact disciplines, in which terms have precise definitions, the words being used in the qualitative interpretation of entropy have many senses. This may provide an obstacle to achieving a scientific understanding of entropy. In this study, the metaphors for entropy and seeing entropy as heat were analysed by use of the different entries for the words in a dictionary. The present paper is a contribution to highlighting the importance of making any metaphors and analogies and their benefits and limitations explicit.

    Ort, förlag, år, upplaga, sidor
    Lithuania: Scientific Methodical Center ”Scientia Educologica”, 2011
    Nationell ämneskategori
    Samhällsvetenskap
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:liu:diva-68343 (URN)000289845300004 ()
    Tillgänglig från: 2011-05-20 Skapad: 2011-05-20 Senast uppdaterad: 2017-12-11
    3. Arrow of time: Metaphorical construals of entropy and the second law of thermodynamics
    Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Arrow of time: Metaphorical construals of entropy and the second law of thermodynamics
    2012 (Engelska)Ingår i: Science Education, ISSN 0036-8326, E-ISSN 1098-237X, ISSN 1098-237X, Vol. 5, nr 96, s. 818-848Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
    Abstract [en]

    Various features of scientific discourse have been characterized in the science education literature, and challenges students face in appropriating these features have been explored. Using the framework of conceptual metaphor, this paper sought to identify explicit and implicit metaphors in pedagogical texts dealing with the concept of entropy and the second law of thermodynamics, an abstract and challenging domain for learners. Three university-level textbooks were analyzed from a conceptual metaphor perspective, and a range of explicit and implicit metaphors were identified. Explicit metaphors identified include entropy as disorder, thermodynamics processes as movements along a path, and energetic exchange as financial transactions among others. Implicit metaphors include application and elaboration of the generic Location Event Structure metaphor, application of the Object Event Structure metaphor, and others. The similarities and differences between explicit and implicit metaphors found in the textbooks are also described. Two key pedagogical implications are discussed: that the selection of explicit instructional metaphors can be guided by consistency with implicit metaphors; and that the range of implicit metaphors found in pedagogical texts implies that a multiple instructional metaphor strategy is warranted. The depth of the phenomenon of conceptual metaphor and its implications for future research are also discussed

    Ort, förlag, år, upplaga, sidor
    John Wiley & Sons, 2012
    Nationell ämneskategori
    Didaktik
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:liu:diva-79912 (URN)10.1002/sce.21015 (DOI)000307392600005 ()
    Tillgänglig från: 2012-08-15 Skapad: 2012-08-15 Senast uppdaterad: 2017-12-07
    4. Exploring the Use of Conceptual Metaphors in Solving Problems on Entropy
    Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Exploring the Use of Conceptual Metaphors in Solving Problems on Entropy
    2013 (Engelska)Ingår i: The Journal of the learning sciences, ISSN 1050-8406, E-ISSN 1532-7809, Vol. 22, nr 1, s. 70-120Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
    Abstract [en]

    A growing body of research has examined the experiential grounding of scientific thought and the role of experiential intuitive knowledge in science learning. Meanwhile, research in cognitive linguistics has identified many conceptual metaphors (CMs), metaphorical mappings between abstract concepts and experiential source domains, implicit in everyday and scientific language. However, the contributions of CMs to scientific understanding and reasoning are still not clear. This study explores the roles that CMs play in scientific problem-solving through a detailed analysis of two physical chemistry PhD students solving problems on entropy. We report evidence in support of three claims: a range of CMs are used in problem-solving enabling flexible, experiential construals of abstract scientific concepts; CMs are coordinated with one another and other resources supporting the alignment of qualitative and quantitative reasoning; use of CMs grounds abstract reasoning in a “narrative” discourse incorporating conceptions of paths, agents, and movement. We conclude that CMs should be added to the set of intuitive resources others have suggested contribute to expertise in science. This proposal is consistent with two assumptions: that cognition is embodiment and that internal cognitive structures and processes interact with semiotic systems. The implications of the findings for learning and instruction are discussed.

    Ort, förlag, år, upplaga, sidor
    Routledge, 2013
    Nationell ämneskategori
    Didaktik
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:liu:diva-79910 (URN)10.1080/10508406.2012.691926 (DOI)000312584600005 ()
    Tillgänglig från: 2012-08-15 Skapad: 2012-08-15 Senast uppdaterad: 2017-12-07
  • 280.
    Jeppsson, Fredrik
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Naturvetenskap och teknik genom estetiska lärprocesser i förskolan2018Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Varför klingar gitarrens strängar olika? Varför känns en sten kallare än trä? Har du funderat på hur du kan förklara naturvetenskapliga och tekniska fenomen på ett lekfullt sätt, så att barnen blir nyfikna och vill veta mer? I den här praktiska metodboken visar författarna hur estetiska ämnen som drama, musik och bild, kan bredda våra möjligheter att förklara och uppleva naturvetenskap och teknik. Teori varvas med praktiska exempel och övningar som integrerar ämnesområdena och lockar till samspel och lek. När kropp och sinne aktiveras i ett sådant tvärvetenskapligt arbetssätt stärks också lärprocessen, vi förstår helt enkelt och minns bättre.

  • 281.
    Jeppsson, Fredrik
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Frejd, Johanna
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Naturvetenskap och energi2018Ingår i: Naturvetenskap och teknik genom estetiska lärprocesser i förskolan, Stockholm: Natur och kultur, 2018, s. 83-97Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 282.
    Jeppsson, Fredrik
    et al.
    Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap. Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN).
    Hagerman, Frans
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Axell, Cecilia
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Frejd, Johanna
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Sultan, Ulrika
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Estetiska lärprocesser2018Ingår i: Naturvetenskap och teknik genom estetiska lärprocesser i förskolan, Stockholm: Natur och kultur, 2018, s. 26-38Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 283.
    Jeppsson, Fredrik
    et al.
    Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap. Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN).
    Hagerman, Frans
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Axell, Cecilia
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Frejd, Johanna
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Sultan, Ulrika
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    NO och teknik på lekfulla villkor2018Ingår i: Naturvetenskap och teknik genom estetiska lärprocesser i förskolan / [ed] Fredrik Jeppsson, Stockholm: Natur och kultur, 2018, s. 15-25Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 284.
    Jeppsson, Fredrik
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Haglund, JesperLinköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Modeller, analogier och metaforer i naturvetenskapsundervisning2013Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Elever kan bara lära sig nya saker genom att bygga på det de redan vet och sina tidigare erfarenheter. Detta är en viktig utgångspunkt i konstruktivismen. Samtidigt är naturvetenskapen ofta abstrakt till sin karaktär. Hur kan vi som lärare skapa miljöer och situationer i naturvetenskapsundervisningen där våra elever ges möjlighet att dra nytta av sina tidigare kunskaper och inne­boende resurser? Ett sätt att åstadkomma detta är att använda sig av modeller, analogier och metaforer i undervisningen.

    I denna antologi presenteras forskning och undervisningsexempel kring hur man kan använda modeller, analogier och metaforer, samt elevers egna representationer i undervisningen i fysik, kemi och biologi.

    Antologin vänder sig främst till blivande och verksamma lärare i ­naturvetenskap med fokus på grundskolans senare år och gymnasiet, samt lärarutbildningen i naturvetenskapliga ämnen och deras didaktik.

  • 285.
    Jeppsson, Fredrik
    et al.
    Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap. Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN).
    Haglund, Jesper
    Karlstad universitet, Karlstad, Sweden.
    Sampublicering med studenter: ett sätt att stärka forskningsanknytningen i lärarutbildningen2019Ingår i: Högre Utbildning, ISSN 2000-7558, E-ISSN 2000-7558, Vol. 9, nr 1, s. 98-111Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Lärarutbildningen uppmärksammas inte sällan för att dess studenter har svårt att uppnå den nivå av akademiskt skrivande som krävs, inte minst vid examensarbeten. Som kontrast till den beskrivningen vill vi lyfta fram motexempel, där lärarstudenters examensarbeten och andra skrivuppgifter har nått en sådan kvalitet att de genom samförfattande med handledare och andra medförfattare har kunnat omarbetas och publiceras som vetenskapliga artiklar eller i mer lärartillvända forum, i vårt fall inom fysikdidaktik. Samförfattande med lärarstudenter kan på så vis vara ett sätt att stärka forskningsförankringen i lärarutbildningen. Förutsättningarna för att kunna lyckas med detta diskuteras, bland annat utifrån att under lärarutbildningen gradvis låta studenterna inlemmas i en praktikgemenskap av ämnesdidaktisk forskning.

  • 286.
    Jeppsson, Fredrik
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Haglund, Jesper
    Uppsala University, Sweden.
    Amin, Tamer G.
    Amer University of Beirut, Lebanon.
    Varying Use of Conceptual Metaphors across Levels of Expertise in Thermodynamics2015Ingår i: International Journal of Science Education, ISSN 0950-0693, E-ISSN 1464-5289, Vol. 37, nr 5-6, s. 780-805Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Many studies have previously focused on how people with different levels of expertise solve physics problems. In early work, focus was on characterising differences between experts and novices and a key finding was the central role that propositionally expressed principles and laws play in expert, but not novice, problem-solving. A more recent line of research has focused on characterising continuity between experts and novices at the level of non-propositional knowledge structures and processes such as image-schemas, imagistic simulation and analogical reasoning. This study contributes to an emerging literature addressing the coordination of both propositional and non-propositional knowledge structures and processes in the development of expertise. Specifically, in this paper, we compare problem-solving across two levels of expertise-undergraduate students of chemistry and Ph.D. students in physical chemistry-identifying differences in how conceptual metaphors (CMs) are used (or not) to coordinate propositional and non-propositional knowledge structures in the context of solving problems on entropy. It is hypothesised that the acquisition of expertise involves learning to coordinate the use of CMs to interpret propositional (linguistic and mathematical) knowledge and apply it to specific problem situations. Moreover, we suggest that with increasing expertise, the use of CMs involves a greater degree of subjective engagement with physical entities and processes. Implications for research on learning and instructional practice are discussed.

  • 287.
    Jeppsson, Fredrik
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Haglund, Jesper
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Amin, Tamer
    Department of Education, Lebanese American University.
    Strömdahl, Helge
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Exploring the Use of Conceptual Metaphors in Solving Problems on Entropy2013Ingår i: The Journal of the learning sciences, ISSN 1050-8406, E-ISSN 1532-7809, Vol. 22, nr 1, s. 70-120Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    A growing body of research has examined the experiential grounding of scientific thought and the role of experiential intuitive knowledge in science learning. Meanwhile, research in cognitive linguistics has identified many conceptual metaphors (CMs), metaphorical mappings between abstract concepts and experiential source domains, implicit in everyday and scientific language. However, the contributions of CMs to scientific understanding and reasoning are still not clear. This study explores the roles that CMs play in scientific problem-solving through a detailed analysis of two physical chemistry PhD students solving problems on entropy. We report evidence in support of three claims: a range of CMs are used in problem-solving enabling flexible, experiential construals of abstract scientific concepts; CMs are coordinated with one another and other resources supporting the alignment of qualitative and quantitative reasoning; use of CMs grounds abstract reasoning in a “narrative” discourse incorporating conceptions of paths, agents, and movement. We conclude that CMs should be added to the set of intuitive resources others have suggested contribute to expertise in science. This proposal is consistent with two assumptions: that cognition is embodiment and that internal cognitive structures and processes interact with semiotic systems. The implications of the findings for learning and instruction are discussed.

  • 288.
    Jeppsson, Fredrik
    et al.
    Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap. Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN).
    Haglund, Jesper
    Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap. Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN).
    Strömdahl, Helge
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Exploiting languages in teaching of entropy2011Ingår i: Journal of Baltic Science Education, ISSN 1648-3898, E-ISSN 2538-7138, Vol. 10, nr 1, s. 27-35Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The words disorder, information, freedom and spreading are used as metaphors and analogies in science teaching to capture the scientific qualitative sense of entropy. In addition, the identification of entropy with the everyday conception of heat has been proposed. While physical sciences are regarded as exact disciplines, in which terms have precise definitions, the words being used in the qualitative interpretation of entropy have many senses. This may provide an obstacle to achieving a scientific understanding of entropy. In this study, the metaphors for entropy and seeing entropy as heat were analysed by use of the different entries for the words in a dictionary. The present paper is a contribution to highlighting the importance of making any metaphors and analogies and their benefits and limitations explicit.

  • 289.
    Jeppsson, Fredrik
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Netzell, Elisabeth
    Realgymnasiet, Norrköping, Sweden.
    Jesper, Haglund
    Uppsala university, Sweden.
    Schönborn, Konrad
    Linköpings universitet, Institutionen för teknik och naturvetenskap, Medie- och Informationsteknik. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Visualising energy transformations in electric circuits with infrared cameras2017Ingår i: School Science Review, ISSN 0036-6811, Vol. 98, nr 364, s. 19-22Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Increasingly affordable visualisation technology brings exciting opportunities for making the invisible appear visible. This can support the teaching and learning of many challenging physics concepts. Hand-held infrared (IR) cameras offer real-time instant visual feedback of temperature changes that correspond to energy transfer and transformations.

  • 290.
    Jeppsson, Fredrik
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Strömdahl, Helge
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    COMPREHENSION OF TEMPERATURE WHEN SOLVING A THERMODYNAMIC TASK2010Ingår i: JOURNAL OF BALTIC SCIENCE EDUCATION, ISSN 1648-3898, Vol. 9, nr 3, s. 224-236Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The present study focus the presence and role of deep qualitative conceptual knowledge of temperature among a group of ten individuals (n=10), academic well-educated and experienced in science, when solving a task about changes in temperature of a given thermodynamic system. The aim is to find out the variation of comprehension of temperature in the task solving process. Data is gathered by interviews based on the thinking aloud method. The interviews were video-recorded and verbatim transcribed. Transcriptions were analysed by using a two dimensional semiotic/semantic analysing schema (acronym 2-D SAS). The results revealed a broad variation in the comprehension of the term temperature in the given context. The three informants who produced correct answers structured the task by identifying the scientifically appropriate referent and sense of the term temperature according to the given context.

  • 291.
    Jidesjö, Anders
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema vatten i natur och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Oscarsson, Magnus
    Karlsson, Karl-Göran
    Strömdahl, Helge
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Science for all or science for some: What Swedish students want to learn about in secondary science and technology and their opinions on science lessons2009Ingår i: NorDiNa: Nordic Studies in Science Education, ISSN 1504-4556, E-ISSN 1894-1257, Vol. 5, nr 2, s. 213-229Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article presents Swedish results from ‘the Relevance of Science Education’ (ROSE) study, which is a large world wide comparative research project based at the University of Oslo. The Swedish sample consisted of 751 students, most of whom were 15 years old, from 29 schools and data were collected in spring 2003. Student opinions about science lessons are presented in relation to enrolment intentions for upper secondary school together with what they want to learn about in science and technology. The findings indicate that secondary science instruction seems to address only a minority of the students, those that have chosen science or technology in their further education. At the same time, all students have interest in science and technology and many seem most interested in some important issues in societal development. The results are discussed from the perspective of learners and contribute to the debate about establishing a scientific literacy approach in compulsory education.

  • 292.
    Karlsson, Ingrid
    et al.
    Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Avdelningen för pedagogik i utbildning och skola (PiUS).
    Simonsson, Maria
    Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap. Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN).
    Gender sensitive pedagogy in Sweden. Preschool pedagogue's perspective2009Ingår i: NFPF,2009, Norge: Norge , 2009Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

     This paper addresses the in Sweden quite new phenomena "gender sensitive pedagogy" which can mainly be found in preschool. The study leans on feminist theory, specifically theory of the construction of gender in educational settings, power relations often maintained in school settings and sociological theory of childhood. Pedagogues in preschool and advisory "gender pedagogues" have been interviewed of their opinions on gender sensitive pedagogy, what it might be, what problems it would solve and how to learn to create this "gender sensitive pedagogy". This study is a part of a three-step research project of gender sensitive pedagogy in Sweden. The first study was directed towards in Sweden very popular and very much used books concerning how to work with this kind of pedagogy, the second was aiming to find preschool workgroups views on the matter and the last one studied "advisory gender pedagogues" that are teachers or preschool teachers that have got an additional training to help preschool and schools to work for equality and to apply gender sensitive pedagogy in their work. We have conducted focus group interviews. Four were carried out with preschool work groups and two with advisory teams. Three cities in mid Sweden have been the locations for the studies. The findings show that the pedagogues regard gender sensitive pedagogy as something that affect all levels of the preschool institutions for example organisation, interaction, activities and offers to the children. A lot of reflection and training for the preschool themes are required, aiming to construct "know how" in relation to -gender sensitive pedagogy-. Parents should also be involved in the upbringing of equal and gender sensitive new citizens according to the pedagogues-.

  • 293.
    Karlsson, Ingrid
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Szklarski, Andrzej
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Fruktbara sammanflätningar: om relationen teori och praktik i lärarutbildningen2013Ingår i: Lärares etik och professionella arbete: skolan som moralisk praktik : [en vänbok till Gunnel Colnerud] / [ed] Helene Elvstrand, Karin Forslund Frykedal, Marcus Samuelsson, Robert Thornberg, Linköping: Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande , 2013, s. 73-82Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Gunnel Colnerud, professor vid Institutionen för beteendevetenskap och lärande, vid Linköpings universitet har under den största delen av sitt yrkesverksamma liv varit engagerad i skolfrågor av olika slag. Ofta har fokus för hennes intresse och uppdrag legat i att förstå skolans vardagsliv och det komplexa uppdrag som läraryrket innebär. Gunnel fyller 67 år i januari 2015 och denna vänbok är en hyllning till henne från kollegor, både nationellt och internationellt, samt tidigare doktorander. Bidragen i antologin, Lärares etik och professionella arbete - skolan som moralisk praktik, är tänkt att spegla de områden som Gunnel i sin forskning varit engagerad i.

    Innan Gunnel påbörjade sin forskarutbildning i pedagogik var hon verksam som psykolog inom skolhälsovården. Denna erfarenhet av att ha mött barn och elevers utsatthet samt lärares ständiga arbete med att möta olika typer av förändringar och hantera en komplex yrkesroll är något som Gunnel burit med sig in i sin forskning, vilket inte minst syns i hennes outtröttliga engagemang i att vara en forskare som bidrar till skolans praktik.

    I mitten av nittiotalet Jade Gunnel fram sin avhandling som byggde på intervjuer med yrkesverksamma lärare och handlade om etiska dilemman lärare ställs inför i sitt yrkesutövande. Gunnel har allt sedan avhandlingsarbetet varit mycket engagerad i etiska frågor i relation till läraruppdraget och var en av de pådrivande krafterna i att tillsammans med Sveriges båda lärarförbund formulera gemensamma yrkesetiska principer, som kom att benämnas Lärares yrkesetik. I detta arbete gjorde Gunnel betydande insatser genom att problematisera yrkesetik som fenomen, medverka i otaliga utbildningsinsatser för lärare och lärarstudenter inom området och sist men inte minst bidra till att etablera yrkesetik som forskningsfält.

    Ett kännetecknande drag för Gunnels forskning har varit den starka viljan och övertygelsen om att forskning om skola behöver ske i relation till och med skolans praktik. Tillsammans med sin make och kollega professor Kjell Granström etablerade Gunnel en forskarmiljö med fokus på praxisnära forskning. Vi som är redaktörer för denna vänbok har alla haft förmånen att vara doktorander till Gunnel eller Kjell och fått möjlighet att växa som forskare i en forskarmiljö som präglats av kreativitet, engagemang och spännande diskussioner.

  • 294.
    Krejsler, John B.
    et al.
    Aarhus universitet.
    Olsson, Ulf
    Stockholms universitet.
    Peterson, Kenneth
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Becoming fit for transnational comparability: Exploring challenges in Danish and Swedish teacher education reforms2018Ingår i: Critical Analyses of Educational Reforms in an Era of Transnational Governance / [ed] Hultqvist, Elisabeth; Lindblad, Sverker & Popkewitz, Thomas S., Cham, Switzerland: Springer, 2018, 1:a uppl, s. 93-111Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This chapter traces how national teacher education policy discourse in Denmark and Sweden is being transformed by opaque, albeit often inclusive, processes in transnational policy forums, such as the Bologna Process, OECD, and EU. This is facilitated by "soft law" surrounding the imagined needs of modern nations, if they are to succeed in "an increasingly competitive global race among knowledge economies." In the case of Bologna Process, the transformative effects are often rather direct. More often, however, effects touch upon national educational agendas in indirect ways, in terms of an emergin, overarching logic and governance technologies like comparisions, stocktaking, standards, performance indicators, benchmarking, and best practice. These transnational templates make national teacher education programs comparable. They are fueled by mutual peer pressure among competing nations. Consequently, Danish teacher education discource has emerged from a distinctly national vocational seminary (teacher training) tradition, into a modernized university college discource that increasingly fits the transnational templates of comparability, albeit at a slower pace than her Swedish neighbor. It is often difficult to notice the pervasive impact of transnational policy, as reforms of culturally sensitive school and teacher education areas are often discursively reinscribed in heated national debates. The EU and OECD are not popular figures to pull out in public political debates, in either Denmark or Sweden. The Bologna Process is largely unknown to the broader public. Theoretically, this chapter draws on post-Foucauldian governmentality studies. Empirically, it draws on discource analysis of European (EU), Danish and Swedish national documents, and literature on policy reform.

  • 295.
    Lago, Lina
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Andra övergångar: Normalitet och avvikelse i övergången från förskoleklass till årskurs 12017Ingår i: Barns övergångar: Förskola, förskoleklass, fritidshem, grundsärskola och grundskola / [ed] Anne Lillvist, Jenny Wilder, Lund: Studentlitteratur AB, 2017, 1, s. 117-132-Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Detta kapitel handlar om övergången från förskoleklass till årskurs 1. Med utgångspunkt i ett fältarbete där en förskoleklass följdes under övergången till årskurs 1 studeras hur avvikande övergångar konstrueras i relation till normen och hur övergången förväntades gå till. I gruppen fanns ett antal barn som på olika sätt inte följde den kollektiva övergången. Dessa barn avvek genom att t.ex. börja skolan tidigt i förhållande till ålder, de hade gått om klasser eller blivit placerade i förskoleklass trots att de var äldre än sex år. Sådana övergångar benämns i kapitlet som ”andra övergångar”. Kapitlet fokuserar på hur sådana andra övergångserfarenheter är en del av den gemensamma övergången från förskoleklass till årskurs 1.

  • 296.
    Lago, Lina
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Different transitions2014Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The aim is to understand the transition from preschool class to first grade with focus on children who can be said to deviate from the normal transition and how their transitions were constructed.

    The point of departure is to study how socializing activities contributes to this, and to show how children act and shape their own and each other’s everyday life.

    The analysis is based on theories about timetables (Roth 1963, Adam 1995). The school and the transition are understood as scheduled activities and individuals' transitions are analyzed in relation to norms of when activities “should” be carried out. Against this “proper time” (Zerubavel 1981, Holstein and Gubrium 2000) normality and deviance is created.

    The method used is ethnography. The material consists of participant observation and interviews from a case study of a group of children doing the transition. With this come ethical considerations due to the closeness of the method and research with children.

    The transition from preschool class to first grade can be described as a transition made together, where children do transition in the same way, at the same time. In the group there were several children that did not follow this normal transition; they deviated from this in several different ways. Such divergent/different experiences also contribute to how the common transition is understood.

    The understanding of children who deviate from the expected and normal is important to be able to approach all children in school based on their experiences.

  • 297.
    Lago, Lina
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Different transitions: Timetable failures in the transition to school2017Ingår i: Children & society, ISSN 0951-0605, E-ISSN 1099-0860, Vol. 31, nr 3, s. 243-252Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of this article was to show how transitions are constructed, and to discuss different ways ofmaking the transition from the preschool class to first grade. The analysis is grounded in ethnographicfieldwork. Temporality is used to understand expectations about how transition should be made. Theresults reveal that some children made their transitions in ways that did not follow the expected timeta-ble. These transitions can be understood as timetable failures, and needed to be made sense of by bothchildren and teachers. These different transitions were an important part of the overall construction oftransition. ©

  • 298.
    Lago, Lina
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    ”Mellanklass kan man kalla det”: Om tid och meningsskapande vid övergången från förskoleklass till årskurs ett2014Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Avhandlingens syfte är att undersöka övergången från förskoleklass till årskurs ett och hur barn lär känna och skapar mening om vad skola och förskoleklass är. Detta görs genom att studera hur övergången från förskoleklass till årskurs ett markeras genom olika aktiviteter och de processer i vilka barn tillsammans med andra barn, lärare och kontext skapar mening kring övergången. Det empiriska materialet består i huvudsak av deltagande observationer och fältanteckningar från fältarbete men också av intervjuer med barnen. Övergången analyseras med hjälp av teoretiska perspektiv på tid, passageriter och socialisation. Analysen visar att förskoleklass och årskurs ett genom att markeras som åtskilda också konstrueras som olika. Analysen visar också att tid och temporal orientering är viktigt för hur övergången från förskoleklass till årskurs ett förstås. Olika tidsaspekter (dåtid, nutid och framtid) används av barn och lärare för att ge mening till övergången. Den tidsaspekt som är mest framträdande är framtiden. Den används för att förstå övergången men övergången förstärker också fokus på framtiden.  Övergången från förskoleklass till årskurs ett kan förstås utifrån ett övergångsschema med en separationsfas, en liminal fas och en fas av införlivande. Även förskoleklassen som sådan kan förstås som en liminal övergångsfas i övergången från förskola till skola. Övergången är en kollektiv process där barn tillsammans gör övergång. Samtidigt innehåller övergången individuella aspekter och avvikelser från vad som framstår som  normalövergången. Sådana avvikande erfarenheter bidrar till hur den kollektiva övergången konstrueras. I dessa socialisationsprocesser konstrueras mening i samspel mellan barn, lärare och skola. Att barn orienterar sig mot skolans temporala ordning och deltar i socialiserande aktiviteter innebär att de på olika sätt konstrueras som elever men också att de konstruerar skola och övergången från förskoleklass till årskurs ett.

  • 299.
    Lago, Lina
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN).
    Place for transition: The importance of place in the construction of after-school care, preschool class and first grade2015Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Children attending the early years of school in Sweden are faced with three different types of school: Preschool class, after-school care and compulsory school. The aim of this paper is to analyse the use of place in the transitions between these types of schooling. The use of place in the transitions from preschool class and first grade to after-school care is studied using ethnographic methods, mainly participant observations. The meaning created is seen as situated, that is, dependent on place. The term place is used a fusion of place (the physical dimension of place) and space (the significance of place) (Cresswell 1996; Christensen 2003; Halldén 2007). The results demonstrate different ways in which place is used in everyday life to create meaning about the transition from preschool class and first grade to after-school care and that children and teachers assign different meanings to after-school care, preschool class, and first grade and that place plays an important part for this. When understanding school, place is of various importance for children and teachers. When teachers mainly use time to create similarity and difference, the children rather use place to create similarity and difference between school settings. The use of place in terms of spatial integration or spatial separation is central when activities and types of school are understood as similar or different by the children. The results show that place and the way after-school care, preschool class, and first grade is organized is important for the meanings assigned by the children.

  • 300.
    Lago, Lina
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Time for transition: The use of future in the transition from preschool class to first grade2015Ingår i: International Journal of Transitions in Childhood, ISSN 1833-2390, Vol. 7, s. 26-34Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In this article the concept of future is used to create meaning about school transitions. Since education often focuses on what will be, it is important to understand the everyday use of future in educational settings. The use of future in the transition from preschool class to first grade was studied using ethnographic methods. The results demonstrate how children and teachers use future in everyday life, and how this usage can be seen as priming events in the construction of transition. Furthermore, the results show how orientation towards the future contributes to the construction of not only children as becoming, but also children as becoming in particular ways when the future interacts with other temporal aspects in the transition process.

3456789 251 - 300 av 554
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf