liu.seSök publikationer i DiVA
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
566567568569570571572 28401 - 28450 av 28571
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 28401.
    Čekaitė, Asta
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Barn. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Aronsson, Karin
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Barn. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Repetition and joking in children’s second language conversations: playful recyclings in an immersion classroom2004Ingår i: Discourse studies, ISSN 1461-4456, Vol. 6, nr 3, s. 373-392Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Repetition is often associated with traditional teaching drills.However, it has been documented how repetitionsare exploited by learners themselves (Duff, 2000). In a study of immersion classroom conversations, it wasfound that playful recyclings were recurrentfeatures of young learners’ second language repertoires.Such joking events were identified on the basisof the participants’ displayed amusement,and they often involved activity-based jokes (Lampert, 1996)and meta pragmatic play, that is, joking abouthow or by whom something is said. Two typesof recyclings: intertextual play and roleappropriations were both important features in informal classroomentertainment and in the formation of a communityof learners (cf. Rogoff, 1990). In a broad sense,both types of joking contained subversive elements in that theycreated play zones or ‘time-out’(cf. Goffman, 1959; Jefferson, 1996) withinclassroom activities. Moreover, role appropriations were subversivein that they inverted classroom hierarchies.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 28402.
    Černeckis, Gvidas
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Företagsekonomi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Rogefors, Edvin
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Företagsekonomi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Framtidens finansiella rådgivare: Människor, robotar eller hybrider?2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    BAKGRUND: Robotrådgivning kan något förenklat definieras som en digital plattform som förser kunder med en automatiserad finansiell rådgivning. Många nya aktörer har börjat tillhandahålla robotrådgivningstjänster och robotrådgivning anses ha potential att förbättra marknaden för finansiell rådgivning. Ur ett konsumentperspektiv leder robotrådgivningen till bland annat sänkta direkta kostnader i form av lägre förvaltningsavgifter. Trots sänkta direkta kostnader och övriga konsumentfördelar har kapitalinflödet till robotrådgivningstjänster inte varit omfattande. Enligt ekonomiska teorier om transaktionskostnader, väljer köpare att inte genomföra köpet av en tjänst om uppfattade transaktionskostnader förenade med själva transaktionen upplevs för höga. Därmed är det av intresse att undersöka hur konsumenter uppfattar transaktionskostnader förenade med robotrådgivningen samt hur detta påverkar intention att använda tjänsten.

    SYFTE: Syftet med studien är att undersöka hur direkta kostnader respektive indirekta transaktionskostnader påverkar konsumenters intention att använda sig av robotrådgivning. Vidare är syftet att undersöka huruvida respondenter med en liknande intention att använda robotrådgivningstjänster delar några gemensamma drag.

    GENOMFÖRANDE: Data till studien har samlats in med hjälp av enkätundersökning. Enkäten har besvarats av 77 personer. För att analysera statistiska samband mellan de olika oberoende variablerna och den beroende variabeln intention har vi genomfört en multipel regressionsanalys. För att vidare analysera den insamlade datan och få ännu djupare insikter i hur respondenterna ställer sig i förhållande till robotrådgivningen har vi genomfört klusteranalys.

    SLUTSATS: Enligt vår studie har variablerna förtroende och mänsklig kontakt ett statistiskt signifikant samband med intentionen att använda robotrådgivning. Enligt klusteranalysen kan dessutom två konsumentprofiler urskiljas med utgångspunkt i intention att använda robotrådgivning. Direkta kostnader, vilka har undersökts med hjälp av variabeln kostnad, har inte visats ha något större inverkan på konsumenternas inställning till robotrådgivning, varför hybridlösningar enligt vår mening skulle kunna vara en möjlig lösning för att minska konsumenternas uppfattade transaktionskostnader och på det sättet öka intentionen att använda robotrådgivningstjänster.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 28403. Środa, Magdalena
    et al.
    Rogowska-Stangret, Monika
    Cielemecka, Olga
    A Quest for Feminist Space and Time2014Ingår i: Women - A Cultural Review, ISSN 0957-4042, E-ISSN 1470-1367, Vol. 25, nr 1, s. 114-122Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article offers an investigation of practical and political aspects of new materialism on the basis of texts accepted for publication in Women: A Cultural Review. The authors emphasize various political strategies that appear in the collected essays; above all they stress the practical aspects of theory itself. Theory as praxis is a concept inspired by contemporary philosophers such as Georges Canguilhem, Gilles Deleuze, Michel Foucault and Donna Haraway. It can also be the basis for a politics of location and it highlights the importance of being situated in specific sociocultural, historical, local and geographical contexts. The authors raised the question of the potential alliances between their specific, Polish context and the possibility of participating in and creating a broader feminist movement, which proves to be possible thanks to a variety of perspectives that are considered important and worth considering in new materialism. In the article, the Polish Kongres Kobiet (‘Women's Congress’) initiative is presented as a platform for feminist activity which combines various kinds of political, social and cultural interests, concerns and goals. Along with the importance of space for feminist politics, the authors consider time as a crucial constituent of feminist activism. Both rethinking the past—tradition, heritage, history—and directing reflection towards the future hopes, possibilities, politics and theories, constitute important characteristics of the new materialism approach. The authors conclude by introducing the notion of the ‘politics of squatting’, which serves as a metaphor for a feminist quest for space and time.

  • 28404.
    Skill, Karin (Redaktör)
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Statsvetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring.
    Hansson, Per-Olof (Redaktör)
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Statsvetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Digitalisering av lärares undervisning: Översikt och exempel från examensarbeten vid ämneslärarprogrammet i samhällskunskap2020Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna publikation är en del av rapportserien DINO – Digitalisering i nya offentligheter. Syftet med rapportserien är att publicera tidiga forskningsresultat som handlar om samhällets digitalisering i vid mening, och särskilt det som sker inom och i relation till offentliga verksamheter.

    Digitaliseringen av skolan handlar om ett offentligt sammanhang i allra högsta grad. Och bland lärarstudenterna som vi handleder på ämneslärarprogrammet i samhällsvetenskap har kraven på att arbeta med digitala verktyg och att ha digital kompetens fångat mångas intresse och uppmärksamhet. Vi vill därför ge en inblick i den kunskap som skapas kring temat i den här rapporten. Rapporten vänder sig till en intresserad allmänhet, men även forskare och universitetslärare som undervisar lärarstudenter, lärarstudenter som står i startgroparna för att skriva examensarbeten, samt aktiva lärare som vill få inblick i kollegors utmaningar och tillvägagångssätt när det gäller digitaliseringen och användningen av digitala verktyg i undervisningen.

    I rapporten vill vi dela med oss av relevanta sätt att studera och förstå hur lärare i grundskola och på gymnasiet kan undervisa med digitala verktyg, hur studenterna kan arbeta för att fånga detta, samt visa på resultat som framkommit ur examensarbetena.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 28405.
    Aronsson, Peter (Redaktör)
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Tema Kultur och samhälle – Tema Q. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    European National Museums: Identity politics, the uses of the past and the European citizen2013Övrigt (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The challenges for national community in a globalised world produced national museums to negotiate identity inwards and outwards - in the 19th Century - and does so today. The NaMu program organise six international workshops to create a vibrant research field comparing institutional arrangements, narrative scope and cultural integration of National museums. 

    The purpose of this proposed program is to develop the tools, concepts and organisational resources necessary for investigating and comparing the major public structure of National Museums, as created historically and responding to contemporary challenges of globalisation, European integration, and new media. What are the forces and values of traditional national display in dealing with challenges to national, cultural and political discourse? This will be achieved by a series of conferences providing a venue for younger scholars and eminent researcher from Europe to gather and develop the multi-disciplinary competence necessary to understand and compare the dynamics of national museums in a framework for broader historical culture and identity politics.

    Organised by:

    Professor Simon Knell, Leicester University, Museum Studies, Professor Arne Bugge Amundsen. Oslo Universitet, Culture Studies, Professor Peter Aronsson (co-ordinator), Linköping universitet, Culture Studies.

    Financed by the European Union, Marie Curie Conferences and Training Courses NaMu. Contract number (MSCF-CT-2006 - 046067)

    Ladda ner (zip)
    European National Museums Identity politics, the uses of the past and the European citizen
  • 28406.
    Lundquist, Janerik (Redaktör)
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Produktionsekonomi. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Good Practice Guide: The Use of Digital Resources in University Programmes: Digital Literacy as a Way to Improve Students' Employability. Case Studies from the COLISEE Project2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The good practice identified through two years of activity within the COLISEE project is valuable since these activities have produced practical examples which can be analyzed, and pathways which can be followed, but not models which can be reproduced, given the fact that the local context and environment vary so much from one university to another. The authors of this booklet are aware that there is a long way for each university to go if they want to develop a true digital culture and overcome the well documented resistance to change. However, the contribution of the project in terms of the digital resources identified and made available to a varied public (students, university teachers etc.) is substantial given the fact that the digital resources which have been evaluated, developed (e.g. MOOCs) and tested within the bounds of the COLISEE project are numerous and respond to a real need. The effort expended by the authors on this piece of team work has centered on the three key competences of the project but also of the forthcoming Master’s programme (plurilingualism and corporate culture).

    Concluding Remarks

    As we reach the end of this booklet on ‘The use of Digital Resources in University Programmes’, it is worth noting both the limitations of this piece of collaborative work and the contributions it has made, especially in terms of the sustainability of the project and the anticipated impact of the COLISEE project deliverables. Its limitations lie in the fact that it cannot lay any claim to have come up with a model which others can follow. The good practice identified through two years of activity within the COLISEE project is valuable since these activities have produced practical examples which can be analyzed, and pathways which can be followed, but not models which can be reproduced, given the fact that the local context and environment vary so much from one university to another. The authors of this booklet are aware that there is a long way for each university to go if they want to develop a true digital culture and overcome the well documented resistance to change. However, the contribution of the project in terms of the digital resources identified and made available to a varied public (students, university teachers etc.) is substantial given the fact that the digital resources which have been evaluated, developed (e.g. MOOCs) and tested within the bounds of the COLISEE project are numerous and respond to a real need. The effort expended by the authors on this piece of team work has centered on the three key competences of the project but also of the forthcoming Master’s programme (plurilingualism and corporate culture).

    The students from the various universities who follow this Master’s course will be able to develop each of the three competences autonomously as well as develop familiarity with the use of new technologies. The university teachers who participate in the Master’s will be able to enrich their own professional practice so long as they make the effort to undertake training and to question their own practices. Overall, this good practice guide fully meets one of the outcomes expected from the COLISEE project.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Good Practice Guide: The Use of Digital Resources in University Programmes: Digital Literacy as a Way to Improve Students' Employability. Case Studies from the COLISEE Project
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 28407.
    Wolmesjö, Maria (Författare till citat eller textutdrag)
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Socialt arbete. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Thelin, Angelika (Författare till citat eller textutdrag)
    Linneuniversitetet.
    Hur påverkar ledaskapet äldreomsorgens kvalitet?2014Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 28408.
    Rundqvist, Mikael (Redaktör)
    Integrationsverkte, Analysavdelningen, Norrköping.
    Integrationspolitikens resultat: På väg mot ett samlat system för uppföljning och analys vid 16 statliga myndigheter2007Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Integrationspolitikens övergripande mål är ett samhälle där alla har lika möjligheter, rättigheter och skyldigheter. År 2006 infördes ett nytt system för uppföljning och analys av integrationspolitikens utveckling och resultat. I budgetpropositionen satte statsmakten upp 24 mål och anvisade 69 indikatorer för uppföljning av måluppfyllelsen inom elva olika samhällsområden – rättsväsendet och den statliga arbetsgivarpolitiken, sysselsättning, boende, utbildning, hälsa, socialförsäkring, demokrati, kultur, diskriminering och introduktionen av nyanlända invandrare.

    Berörda sektorsmyndigheter fi ck i sina regleringsbrev i uppdrag att följa upp indikatorerna och göra analyser. Antalet myndigheter som kom att ingå i systemet är 16 stycken, men deras respektive uppdrag enligt regleringsbreven skiljer sig åt på det sättet att vissa av dem tydligt har att utföra såväl uppföljningar

    av indikatorer som analyser, medan andra myndigheter har andra skrivningar och uppgifter, mer eller mindre tydliga. Myndigheterna har även fått olika typer av indikatorer att redovisa – från statistik över den egna personalsammansättningen till olika samhällstillstånd.

    De 16 myndigheterna är: Arbetsgivarverket, Arbetsmarknadsverket, Boverket, Domstolsverket, Försäkringskassan, Integrationsverket, Institutet för tillväxtpolitiska studier, Kriminalvårdsverket, Verket för näringslivsutveckling, Rikspolisstyrelsen, Statistiska centralbyrån, Skolverket, Socialstyrelsen, Statens kulturråd, Verket för förvaltningsutveckling samt Åklagarmyndigheten.

    Integrationsverket ska enligt sina regleringsbrev för år 2006 och för år 2007 ansvara för en samlad övergripande analys av integrationspolitikens utveckling och resultat. Analysen skall bygga på sektorsmyndigheternas analyser och redovisning av indikatorer. Integrationsverket har haft en dubbla roll i detta uppdrag då man i egenskap av sektorsmyndighet även har svarat för analyser inom de tre samhällsområdena nyanlända, diskriminering samt sysselsättning.

    I den här rapporten redovisar Integrationsverket sin samlade övergripande analys. Utöver sektorsmyndigheternas analyser och redovisningar av indikatorer inom elva samhällsområden bygger rapporten på kopplingar mellan de olika sektoranalyserna. Rapporten består även av iakttagelser och reflektioner om det igångsatta systemet – det vill säga själva modellen – för uppföljning och analys av integrationspolitikens utveckling och resultat.

    Inom samtliga studerade samhällsområden så ser läget sämre ut för utrikes födda personer, eller personer med utländsk bakgrund, än vad det gör för personer med svensk bakgrund. Ibland är skillnaderna inte så stora och på vissa punkter är utvecklingen positiv. Indikatorerna visar generellt sett att personer som inte kommer från västländer är mer sjuka, i högre grad sysslolösa, bor sämre, är fattigare och har barn med sämre skolresultat. Om integrationspolitiken ska göra framsteg behövs det insatser på en mängd områden där hänsyn tas till att insatser på ett område även kan ha effekter på andra områden.

    Rättsväsendet och den statliga arbetsgivarpolitiken: När det gäller de fyra rättsvårdande myndigheterna så är andelen anställda med utländsk bakgrund i paritet med befolkningens sammansättning inom kriminalvårdens klientnära arbetsområden. Inom övriga delar av kriminalvården och de andra rättsmyndigheterna är andelen anställda med utländsk bakgrundsed mycket låg. Mångfalden bland domare och åklagare kan endast öka genom att rekryteringsbasen breddas. När det gäller de 16 myndigheterna i stort så är den vanliga bilden att andelen anställda med utländsk bakgrund ökade hos myndigheterna, men att ökningen skedde i långsammare takt än förändringens av befolkningens sammansättning.

    Sysselsättning: Under det allra senaste årets (2006) starka konjunktur har det skett en förbättring av sysselsättningen. Sysselsättningsgraden är fortsatt lägre för utrikes födda än för inrikes födda, men andelen sysselsatta bland de utrikes födda har ökat och skillnaderna mellan inrikes och utrikes födda män har minskat. Andelen utrikes födda akademiker med ett kvalificerat arbete var under åren 2001 till 2004 betydligt lägre än motsvarande andel för inrikes födda akademiker.

    Verket för näringslivsutveckling (NUTEK) konstaterar att egenföretagande är en väg till sysselsättning för utrikes födda, men att villkoren för gruppen är svårare på grund av iakttagna faktorer som lägre lönsamhet och större svårigheter att få lån.

    Utrikes födda tar emot ekonomiskt bistånd i större utsträckning än inrikes födda. Socialstyrelsen menar att den främsta orsaken till denna skillnad är att det är vanligare bland utrikes födda, i synnerhet nyanlända invandrare, att man saknar arbete och inte är kvalificerade för arbetslöshetsersättning. Skillnaderna i detta avseende har dock minskat under perioden 1998 – 2005.

    Boende: Det fi nns betydande skillnader mellan personer med svensk och utländsk bakgrund i fråga om boende. Medan drygt hälften av befolkningen med svensk bakgrund bor i egna hem är motsvarande andel bland de med utländsk bakgrund bara drygt en fjärdedel. Den vanligaste boendeformen bland de med utländsk bakgrund är hyresrätt. De som bor i egna hem trivs i regel bättre med sitt boende än de som bor i hyresrätt. Över lag tycks dock fl ertalet boende vara ganska nöjda med sitt boende enligt de undersökningar som Boverket presenterar. Personer med svensk bakgrund trivs dock något bättre än de med utländsk bakgrund, oavsett upplåtelseform. Slutligen kan vi konstatera att boendesegregationen efter etniska skiljelinjer har ökat i flertalet av landets större kommuner under perioden 1997 – 2005. I fyra av de större kommunerna minskade boendesegregationen: Gävle, Lund, Umeå och Uppsala.

    Utbildning: Klyftan i skolresultatet för flickor med utländsk respektive svensk bakgrund ökade under perioden. För pojkarna minskade under samma skede klyftan något mellan resultatet för dem med utländsk och dem med svensk bakgrund. För gymnasieskolan visar siffrorna en tydligt ökad klyfta vad gäller skolresultat mellan elever med utländsk och elever med svensk bakgrund mellan de två åren. Bakom siffrorna över skolresultat för elever med utländsk bakgrund döljer sig en stor variation. En mycket viktig observation är att sambandet mellan skolresultat och vistelsetid i Sverige är starkt. De individer som anlänt sent till Sverige har större svårigheter att nå goda skolresultat än de som bott en längre tid i landet. Ungdomar som går i skolor där ytterst få elever har svensk bakgrund har sämre skolresultat än de som går i andra skolor. Detta samband gäller oavsett föräldrarnas utbildningsnivå och ställning på arbetsmarknaden. För barn och ungdomar kan boendeförhållandena dessutom vara av betydelse för studieresultaten.

    Mycket tyder på att extrem trångboddhet samt socioekonomisk och etnisk boendesegregation i sig kan påverka studieresultaten negativt.

    Hälsa: Socialstyrelsen (2007b) konstaterar att personer med utländsk bakgrund i åldrarna 16–64 (åldersgruppen justerades vid samråd med Integrationsverket) överlag har sämre självskattad hälsa än personer med svensk bakgrund. Det finns dock naturligtvis stora variationer inom gruppen med utländsk

    Bakgrund.

    Socialförsäkring: Eftersom utrikes födda har en sämre för ankring på arbetsmarknaden så är de också mer beroende av de socialförsäkringar som är bosättningsbaserade än de försäkringar som är inkomstbaserade. Analysen av indikatorerna inom sjukförsäkringen visar att skillnaden är större mellan kvinnor och män än mellan in- och utrikes födda när det gäller användandet av den inkomstbaserade sjukpenningen. Den bosättningsbaserade sjuk- och aktivitetsersättningen visar dock en markant skillnad och då är det framför allt personer från mellanöstern och norra Afrika (MENA) som är överrepresenterade i statistiken.

    Demokrati: Kvinnor med utländsk bakgrund blev sämre företrädda i riksdagen genom 2006 års val än de blev 2002. För männen med utländsk bakgrund ledde däremot valet 2006 till en bättre representation i riksdagen än motsvarande läge efter valet 2002. Valda med utländsk bakgrund utgör en mindre andel av det totala antalet valda än andelen inom befolkningen som har utländsk bakgrund.

    Kultur: 20–27 procent av de personer som är verksamma vid kulturinstitutioner har utländsk bakgrund medan 6–8 procent av de verksamma i ledande ställning vid sådana institutioner har utländsk bakgrund. Utbildning och socioekonomisk tillhörighet väger tyngst bland förklaringar till medverkan och deltagande i kulturlivet

    Diskriminering: Våra resultat pekar på att diskriminering finns, men knappast framstår som den enda förklaringen till förekommande skillnader mellan personer av svensk respektive utländsk bakgrund. Arbetsgivarnas kunskap om diskrimineringslagstiftningen behöver öka. Det finns ett behov av att göra fler insatser och utredningar inom området diskriminering. Inte minst så behöver orsakerna bakom fenomenet diskriminering undersökas närmare. Även undersökningsmetoderna behöver kompletteras och utvecklas.

    Nyanlända: Analysen av indikatorerna visar att få aktiviteter sker under introduktionen som kan påverka individens möjligheter till ett socioekonomiskt jämlikt liv i Sverige. Indikatorerna tyder på att de flesta, oavsett om de får introduktion eller inte, erbjuds SFI och egentligen inget mer. Denna rapport visar att det ofta är kommunen som är ensam utförare av insatser, snarare än samordnare av samtliga sektorsmyndigheters insatser.

    En stor del av dem som får permanent uppehållstillstånd av asylskäl, humanitära skäl eller anknytningsskäl lider av ohälsa på grund av svåra levnadsvillkor i ursprungslandet, och på grund av särskilda riskfaktorer som hänger samman med flyktingskap (förföljelse, krig, väntan och osäkerhet).

    Det är viktigt att fundera på förutsättningarna och var ribban för arbetet inom integrationsområdet bör läggas. Oavsett valet av integrationspolitisk modell finns specifika problem som rör integration och invandring i olika länder. Därmed inte sagt att val av politik och modell inte spelar någon roll, men det är också andra faktorer som inverkar. Sammanhanget i form av fenomen som situationen på arbetsmarknaden, ekonomiska konjunkturer, opinionen, föreställningar i massmedia och kultur, tillgång till medborgarskap är svårkontrollerade men viktiga variabler.

    Det samlade systemet för uppföljning och analys av integrationspolitiken togs från början fram centralt inom en interdepartemental arbetsgrupp vid regeringskansliet. Syftet var i första hand att få fram ett indikatorsystem som skulle spegla integrationspolitikens resultat och tillstånd, det vill säga hur läget är. Men inslag fanns även av ambitionen att fånga insatser och prestationer i form av särskilda indikatorer, särskilt inom målområdet introduktionen av nyanlända.

    De 24 målen som togs fram centralt utgör preciseringar av integrationspolitiken, det vill säga hur det bör vara. Baserat på tanken att utifrån mätning styra åtgärderna och vad olika myndigheter gör så har systemet möjlighet att bli ett utvecklat redskap för styrning. Systemet var dock långt ifrån enhetligt eller färdigt när uppdraget kom till Integrationsverket.

    Integrationsverket bedömer att arbetet med det samlade systemet för uppföljning och analys bör fortsätta. Stor möda har redan lagts ned och ett nytt steg har tagits i rätt riktning. Flera viktiga processer har satts igång vid olika myndigheter med att mäta utvecklingen och att fundera över sin egen verksamhet i förhållande till integrationspolitiken.

    Samtidigt bör systemet vidareutvecklas och göras mer enhetligt, konsekvent och stringent. En viktig förbättringspunkt är att formulera uppdraget på ett mera enhetligt sätt i myndigheternas regleringsbrev. Nästa steg bör inriktas också på att ytterligare utveckla indikatorerna, göra dem mera träffsäkra, enhetligare i definitionerna, och kanske färre.

    Det har visat sig svårt att styra inom ett tvärsektoriellt område som integrationspolitiken. En fortsatt utveckling av ett samlat system för uppföljning och analys har förutsättningar att fullbordas inom ramen för den sektorsinriktade styrningen av myndigheterna. Integrationsverket menar att det med fördel går att bygga in mer av gör i systemet, kopplat direkt till de aktuella myndigheterna. Självklart fordrar denna ökade betoning på gör en hel del ytterligare utvecklingsarbete, bland annat i termer av mer verksamhetsnära målformuleringar.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 28409.
    Förhammar, Staffan (Redaktör)
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Enheten för Historia. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Kommunal demokrati: En fråga om ledarskap och/eller medborgerligt inflytande: Konferensrapport2000Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Den 13 september 1999 hölls i Linköping en endagskonferens under rubriken "Kommunal demokrati: En fråga om ledarskap och/eller medborgerligt inflytande". Denna skrift dokumenterar konferensen.

    Millienieskiftet är en passande tid för såväl bokslut som för avstamp inför framtiden. Det var en anledning till konferensen. En annan var att rnillenieskiftet bidragit till att flera kommuner varit intresserade av att få sin moderna historia skriven, vilket i sin tur har resulterat i uppdrag till historiker vid Linköpings Universitet - uppdrag som kompletterar den övriga lokalhistoriska forskningen vid enheten för historia.

    En skärningspunkt mellan dessa olika forskningsinsatser är den lokala demokratin och dess förutsättningar. Sedan ett par år tillbaka bedriver vi därför ett jämförande projekt vid enheten för historia som handlar om den lokala demokratin under efterkrigstiden. Östergötlands kommuner bidrar till forskningen via Centrum för kommunstrategiska studier. Den tredje anledningen till konferensen var att vi på det här sättet ville föra vidare en del av våra forskningsresultat och inleda en dialog med aktiva kommunalpolitiker.

    I konferensen betonades ledarskap och politikerroll samt relationen mellan medborgarna och den representativa demokratin. Konferensen tog avstamp i historien, men syftet var att detta skulle inspirera till diskussioner om nutid och framtid.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Kommunal demokrati: En fråga om ledarskap och/eller medborgerligt inflytande: Konferensrapport
  • 28410.
    Falklöf, Lennart (Redaktör)
    Linköpings universitet, Universitetsförvaltningen.
    LiU Magasin2015Övrigt (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 28411.
    Falklöf, Lennart (Redaktör)
    Linköpings universitet, Universitetsförvaltningen.
    LiU Magasin2016Övrigt (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 28412.
    Falklöf, Lennart (Redaktör)
    Linköpings universitet, Universitetsförvaltningen.
    LiU Magasin2015Övrigt (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 28413.
    Falklöf, Lennart (Redaktör)
    Linköpings universitet, Universitetsförvaltningen.
    LiU Magasin2009Övrigt (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 28414.
    Falklöf, Lennart (Redaktör)
    Linköpings universitet, Universitetsförvaltningen.
    LiU Magasin2013Övrigt (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 28415.
    Falklöf, Lennart (Redaktör)
    Linköpings universitet, Universitetsförvaltningen.
    LiU Magasin2015Övrigt (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 28416.
    Falklöf, Lennart (Redaktör)
    Linköpings universitet, Universitetsförvaltningen.
    LiU Magasin2013Övrigt (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 28417.
    Falklöf, Lennart (Redaktör)
    Linköpings universitet, Universitetsförvaltningen.
    LiU Magasin2013Övrigt (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 28418.
    Falklöf, Lennart (Redaktör)
    Linköpings universitet, Universitetsförvaltningen.
    LiU Magasin2014Övrigt (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 28419.
    Falklöf, Lennart (Redaktör)
    Linköpings universitet, Universitetsförvaltningen.
    LiU Magasin2014Övrigt (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 28420.
    Falklöf, Lennart (Redaktör)
    Linköpings universitet, Universitetsförvaltningen.
    LiU Magasin2014Övrigt (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 28421.
    Falklöf, Lennart (Redaktör)
    Linköpings universitet, Universitetsförvaltningen.
    LiU Magasin2010Övrigt (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 28422.
    Falklöf, Lennart (Redaktör)
    Linköpings universitet, Universitetsförvaltningen.
    LiU Magasin2010Övrigt (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 28423.
    Falklöf, Lennart (Redaktör)
    Linköpings universitet, Universitetsförvaltningen.
    LiU Magasin2009Övrigt (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 28424.
    Falklöf, Lennart (Redaktör)
    Linköpings universitet, Universitetsförvaltningen.
    LiU Magasin2009Övrigt (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 28425.
    Falklöf, Lennart (Redaktör)
    Linköpings universitet, Universitetsförvaltningen.
    LiU Magasin2011Övrigt (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 28426.
    Falklöf, Lennart (Redaktör)
    Linköpings universitet, Universitetsförvaltningen.
    LiU Magasin2011Övrigt (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 28427.
    Falklöf, Lennart (Redaktör)
    Linköpings universitet, Universitetsförvaltningen.
    LiU Magasin2012Övrigt (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 28428.
    Falklöf, Lennart (Redaktör)
    Linköpings universitet, Universitetsförvaltningen.
    LiU Magasin2012Övrigt (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 28429.
    Falklöf, Lennart (Redaktör)
    Linköpings universitet, Universitetsförvaltningen.
    LiU Magasin2010Övrigt (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 28430.
    Falklöf, Lennart (Redaktör)
    Linköpings universitet, Universitetsförvaltningen.
    LiU Magasin2011Övrigt (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 28431.
    Falklöf, Lennart (Redaktör)
    Linköpings universitet, Universitetsförvaltningen.
    LiU Magasin2012Övrigt (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 28432.
    Falklöf, Lennart (Redaktör)
    Linköpings universitet, Universitetsförvaltningen.
    LiU Magasin2007Övrigt (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 28433.
    Falklöf, Lennart (Redaktör)
    Linköpings universitet, Universitetsförvaltningen.
    LiU Magasin2007Övrigt (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 28434.
    Falklöf, Lennart (Redaktör)
    Linköpings universitet, Universitetsförvaltningen.
    LiU Magasin2008Övrigt (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 28435.
    Falklöf, Lennart (Redaktör)
    Linköpings universitet, Universitetsförvaltningen.
    LiU Magasin2007Övrigt (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 28436.
    Falklöf, Lennart (Redaktör)
    Linköpings universitet, Universitetsförvaltningen.
    LiU Magasin2007Övrigt (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 28437.
    Falklöf, Lennart (Redaktör)
    Linköpings universitet, Universitetsförvaltningen.
    LiU Magasin2008Övrigt (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 28438.
    Falklöf, Lennart (Redaktör)
    Linköpings universitet, Universitetsförvaltningen.
    LiU Magasin2008Övrigt (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 28439.
    Falklöf, Lennart (Redaktör)
    Linköpings universitet, Universitetsförvaltningen.
    LiU Magasin2006Övrigt (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    LiU Magasin 2006:2
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 28440.
    Falklöf, Lennart (Redaktör)
    Linköpings universitet, Universitetsförvaltningen.
    LiU Magasin2006Övrigt (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    LiU Magasin 2006:1
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 28441.
    Falklöf, Lennart (Redaktör)
    Linköpings universitet, Universitetsförvaltningen.
    LiU Magasin2006Övrigt (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    LiU Magasin 2006:3
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 28442.
    Falklöf, Lennart (Redaktör)
    Linköpings universitet, Universitetsförvaltningen.
    LiU Magasin2006Övrigt (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    LiU Magasin 2006:4
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 28443.
    Falklöf, Lennart (Redaktör)
    Linköpings universitet, Universitetsförvaltningen.
    LiU Magasin2017Övrigt (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    LiU Magasin 2017 nummer 1
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 28444.
    Falklöf, Lennart (Redaktör)
    Linköpings universitet, Universitetsförvaltningen.
    LiU Magasin2016Övrigt (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    LiU Magasin
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 28445.
    Falklöf, Lennart (Redaktör)
    Linköpings universitet, Universitetsförvaltningen.
    LiU Magasin2017Övrigt (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    LiU Magasin
    Ladda ner (png)
    presentationsbild
  • 28446.
    Falklöf, Lennart (Redaktör)
    Linköpings universitet, Universitetsförvaltningen.
    LiU Magasin2018Övrigt (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    LiU Magasin
    Ladda ner (png)
    presentationsbild
  • 28447.
    Falklöf, Lennart (Redaktör)
    Linköpings universitet, Universitetsförvaltningen.
    LiU Magasin2019Övrigt (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    LiU Magasin
    Ladda ner (png)
    presentationsbild
  • 28448.
    Falklöf, Lennart (Redaktör)
    Linköpings universitet, Universitetsförvaltningen.
    LiU Magasin2018Övrigt (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    LiU Magasin
    Ladda ner (png)
    presentationsbild
  • 28449.
    Falklöf, Lennart (Redaktör)
    Linköpings universitet, Universitetsförvaltningen.
    LiU Magasin2019Övrigt (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    LiU Magasin
  • 28450.
    Falklöf, Lennart (Redaktör)
    Linköpings universitet, Universitetsförvaltningen.
    LiU Magazin2016Övrigt (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
566567568569570571572 28401 - 28450 av 28571
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf