liu.seSearch for publications in DiVA
Endre søk
Begrens søket
45678910 301 - 350 of 1283
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 301.
    Forsell, Johan
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Forslund Frykedal, Karin
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Hammar Chiriac, Eva
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Psykologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Teachers’ perceived challenges in group work assessment2021Inngår i: Cogent Education, E-ISSN 2331-186X, Vol. 8, nr 1, artikkel-id 1886474Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Group work assessment is a challenging and complex practice for teachers. This study focuses on the challenges teachers perceive before and after participating in a group work assessment project that emphasizes individual assessment. By conducting a qualitative thematic analysis of twelve interviews with six teachers at upper secondary schools in Sweden, several challenges could be identified. The most prominent challenge concerning group work assessment is how to discern students’ individual performance within groups. This challenge has consequences for both the validity and the fairness of the assessment. Further, teachers experienced challenges with (un)fairness in group work assessment, in terms of both achieving fairness and having to deal with students’ emotions regarding perceived unfairness. The results also show how teachers perceive inadequate conditions, such as a lack of time and methods, and generate challenges in their practice, which is also related to reliability.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 302.
    Forsell, Johan
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Lidström, Tina
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Tenglet, Elisabeth
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Åkesson, Emilia
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Editorial: Navigating in a Measurable Epistemic Landscape2020Inngår i: Confero: Essays on education, philosophy and politics, E-ISSN 2001-4562, Vol. 7, nr 1, s. 5-9Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    For this special issue on Navigating in a Measurable Epistemic Landscape we invited contributions from scholars with various disciplinary backgrounds to debate the measurable epistemic values, logics and practices of educational institutions such as school and university. Hence, we further the discussion of Confero’s first issue Managing by Measuring: Academic Knowledge Production under the Ranks (Nylander et al., 2013) by highlighting the measurable epistemic landscape of the broader educational system.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 303.
    Forsell, Johan
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Rahm, Lina
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Tenglet, Elisabeth
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Wessbo, Simon
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, Avdelningen för språk och litteratur. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    The “Bashing” of Education Research2018Inngår i: Confero: Essays on education, philosophy and politics, E-ISSN 2001-4562, Vol. 6, nr 1, s. 5-12Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This special issue of Confero presents six essays with different aims and scope, which relate to the criticism or “bashing” of educational research. Starting with Martin Malmström’s essay How do you think it feels? On Being the Epitome of Pseudoscience that clearly connects to the bashing theme, the other essays elucidate and question related aspects of the universities, of pedagogy, teacher education and educational research. Together the essays form a dialogue on the underpinning perspectives on science and learning, not only in the field on education but academia at large. To clarify, the intention of this issue is not to constrain the critics, but an ambition to deepen the conversation and open up for different perspectives and voices.

    Fulltekst (pdf)
    Confero 6-1 The "Bashing" of Educational Research
  • 304.
    Forsgren, Johanna
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Att organisera för hälsofrämjande och förebyggande elevhälsa: En studie om specialpedagogens yrkesroll2023Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna kvalitativa studie syftar till att undersöka specialpedagogers uppfattningar omelevhälsans främjande och förebyggande arbete utifrån deras yrkesroll. Uppsatsen fokuserar påframgångsfaktorer och specialpedagogens roll i ett hälsofrämjande och förebyggande samt vadbegreppet elevhälsa uppfattas stå för. För att skapa förståelse för det specialpedagoger berättarligger ett relationellt specialpedagogiskt perspektiv till grund för studiens analys. Arbetetinspirerades av grundad teori och genomfördes som en intervjustudie med semistruktureradeintervjuer, bestående av fem enskilda intervjuer med specialpedagoger. Intervjuerna ochtranskriberingarna av dem pågick till dess att mättnad uppnåtts. Grundad teori är en induktivmetod och studien har kommit fram till att genom att ha ett relationellt specialpedagogisktförhållningssätt i elevhälsoarbetet ökar möjligheten till ett mer främjande och förebyggandearbete.

    Skollagen och läroplanen för grundskolan slår fast att det i varje svensk skola ska finnas enelevhälsa. Däremot beskrivs det inte någonstans hur ett sådant arbete ska organiseras, det liggerpå varje huvudman eller skola att besluta om. Informanterna i denna studie uttrycker att det ärotydligt vad elevhälsobegreppet står för. Det kan syfta till professionerna, insatserna, elevernashälsa eller den samlade elevhälsan. I studien framkommer att elevhälsoarbetet är hela skolansansvar och för att lyckas med det behöver det finnas en samsyn kring hur begreppet ska förståssamt en tydlig och strukturerad organisation av arbetet. Informanterna poängterar vikten av entydlig ledare i elevhälsoarbetet och beskriver rektor som den givna ledaren som ska organiseraför ett främjande och förebyggande elevhälsoarbete som genomsyrar hela verksamheten. Detframkommer tydligt att rektors arbete påverkar hur väl skolan lyckas i sitt elevhälsoarbete. Iresultatet framträder specialpedagogen som en nyckelperson i elevhälsoarbetet genom att isamverkan med andra upptäcka, göra bedömningar och analysera samt planera och genomföraåtgärder på både organisations-, grupp- och individnivå. Vidare framkommer att rektor ochspecialpedagog kompletterar varandra och att det är framgångsrikt för elevhälsoarbetet när dearbetar nära varandra. Resultatet visar att detta sammantaget ger implikationer för detspecialpedagogiska arbetet på skolorna. Studien kan därför inspirera specialpedagoger i detfrämjande och förebyggande elevhälsoarbetet. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 305.
    Forsgren Svahn, Christina
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Explicit matematikundervisning för elever i risk att hamna i svårigheter: En kvantitativ studie av ett interventionsprogram på gymnasienivå2021Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med den här studien var att undersöka huruvida en intervention innehållandes explicit undervisning förbättrar elevers kunskaper i matematik. För att kunna besvara syftet genomfördes en kvantitativ deduktiv experimentstudie. Studien är genomfördes på elever i årskurs 1 på ett gymnasium som läste matematikkursen Ma1b. I enlighet med RTI nivå 2 var elever som riskerar att hamna i svårigheter att uppnå kunskapskraven föremål för deltagande i studien. För att identifiera vilka elever som var aktuella för deltagande genomfördes två förtest i enlighet med Smart RTI. Elever som bedömdes icke godkända på de båda förtesten var aktuella för deltagande vilket resulterade i ett urval om 30 elever. Urvalet randomiserades till två grupper, interventions- och kontrollgrupp. Interventionsgruppen genomgick en intervention i 14 veckor bestående av explicit undervisning 1h/vecka utöver elevernas ordinarie undervisning. Eleverna undervisades under interventionen i grupper om 2–4 elever. 

     

    Innehållet i interventionens explicita undervisning syftade till att förbereda eleverna inför den kommande veckans ordinarie undervisning. Interventionens ämnesinnehåll varierade därmed över tiden. Kontrollgruppen fick inte någon extra undervisning utöver den ordinarie undervisningen som alla elever får. Under interventionstiden genomförde samtliga deltagande elever fyra test vilka alla gav mätvärden att analysera. Gruppernas medelvärden jämfördes vid varje testtillfälle och oberoende t-test genomfördes för att undersöka huruvida studiens resultat var signifikant.

     

    Studiens resultat visar att interventionen hade medelstor till stor effekt vid samtliga mättillfällen till förmån för den aktuella interventionsgruppen. Trots att stickproven är små är resultaten delvis signifikanta. Stickproven var små på grund av elevernas bristande närvaro på interventionstillfällen och testtillfällen vilket antas kan ha påverkat signifikansen. RTI som undervisningsmodell och explicit undervisning har i studien visat sig vara effektiva för att ge de deltagande eleverna stöd i sin kunskapsutveckling och öka elevernas färdigheter inom matematik.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 306.
    Forslund Frykedal, Karin
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Bedömning av grupparbete2020Inngår i: Handbok för grupparbete: att skapa fungerande grupparbeten i undervisning / [ed] Eva Hammar Chiriac, Anders Hempel, Lund: Studentlitteratur AB, 2020, Vol. sidorna 277-288, s. 277-288Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 307.
    Forslund Frykedal, Karin
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Bedömning vid grupparbete2013Inngår i: Handbok för grupparbete: att skapa fungerande grupparbeten i undervisning / [ed] Eva Hammar Chiriac och Anders Hempel, Lund: Studentlitteratur, 2013, 3, s. 221-232Kapittel i bok, del av antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Grupparbete är en vanligt förekommande arbetsform på alla nivåer i det svenska utbildningssystemet, från skola till universitet. Ofta används grupparbete som en av flera möjliga undervisningsformer utan att man funderar över dess möjligheter och konsekvenser. Ibland fungerar det väl och till belåtenhet för elever och studenter. Vid andra tillfällen uppstår mindre konstruktiva processer.

    Mer kunskap om grupparbeten som arbetsform har efterfrågats, både av studerande och av lärare. I Handbok för grupparbete presenteras viktiga aspekter att tänka på vid arbete i grupp och vad som händer när arbetsformen används i undervisning. I denna tredje upplaga av boken har alla kapitel vidareutvecklats och aktualiserats. Dessutom har antologin kompletterats med några för boken nya aspekter som är av intresse och bör beaktas för att skapa fungerande grupparbete i undervisning, nämligen ledarskap och bedömning vid grupparbete.

    Handbok för grupparbete vänder sig till alla som använder grupparbete som arbetsform, inom både universitet, högskola, skola och vuxenutbildning samt till dem som mer specifikt studerar grupprocesser inom olika utbildningsprogram. Även elever och studenter som ingår i någon form av studiegrupp, projektgrupp eller liknande kan ha stor glädje av bokens innehåll.

  • 308.
    Forslund Frykedal, Karin
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Samarbetslärande och elevsamarbete2016Inngår i: Specialpedagogik: i, om, för och med praktiken / [ed] Anna-Lena Eriksson-Gustavsson, Karin Forslund Frykedal, Marcus Samuelsson, Stockholm: Liber, 2016, 1, s. 20-35Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 309.
    Forslund Frykedal, Karin
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Undervisning med grupparbete som arbetsform2008Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Pedagogiskt arbete utgör ett karaktärsämne på lärarprogrammen i Linköping. Ämnet eller ämnesfältet är mångvetenskapligt och hämtar perspektiv, teorier och metoder från olika discipliner och kunskapsområden. En stor del av verksamheten organiseras som gemensamma lärprojekt där flera individer, både studenter och lärare (tutorer) är involverade i sökande efter kunskap (www.liu.se/iuv/pedarb/block3). Detta skapar en syn på kunskap som något som utvecklas i interaktion mellan människor i den kontext de  befinner  sig  i  (Säljö,  2005),  där  seminarier  och  grupparbete  blir  centrala arbetsformer för kunskapsutvecklingen. I kursplan för Block 3 som har titeln Läraren och lärarens arbete står under rubriken undervisning och examination följande.

    • Undervisningen  sker i form av verksamhetsförlagd  utbildning, föreläsningar, seminarier, arbete i grupp, samt individuellt arbete (ibid. s.21).

    Ovanstående kan tolkas som om olika former av interaktion och samarbete mellan studenter ska utgöra en betydande del av undervisningen. Som tutor är det därför viktigt att ha kunskap om interaktiva arbetsformer.

    I  Linköpings  Universitets  arbete  med  studentinflytande  som  en  god   kraft  i utbildningsarbetet (dnr LIU 1757/02-10, 2003-04-16) är ett av målen att utveckla studentaktiva utbildningsformer med mångfald i fråga om utformning och omfattning. Detta innebär att studenterna tillskrivs ett stort mått av ansvar för de egna studierna och samtidigt tilltros de förmåga att av egen kraft utforska nya kunskapsfält och lösa komplicerade problem. Författarna menar att bl. a. lärarprogrammen har långtgående studentaktiv pedagogik och nämner PBL och olika projektinriktade modeller som exempel   på   studentaktiva  arbetsformer.   Eftersom   innebörden   av   studentaktiv pedagogik  inte  är  explicit  uttryckt  måste  detta  bli  en  tolkningsfråga  men  olika studentinteraktiva arbetsformer bör innefattas.

    Fulltekst (pdf)
    Undervisning med grupparbete som arbetsform
  • 310.
    Forslund Frykedal, Karin
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Barimani, Mia
    Department of Learning, Informatics, Management and Ethics, Karolinska Institute, Stockholm, Sweden.
    Rosander, Michael
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Psykologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Berlin, Anita
    Department of Neurobiology, Care Sciences and Society, Karolinska Institute, Huddinge, Sweden.
    ”I Didn’T Fit In” – Reasons For Not Attending Parental Education Groups In Antenatal And Child Health Care2019Inngår i: The 21st Congress of the Nordic Federation of Midwives - Midwifery Across Borders - in Reykjavik, Iceland, 2-4 May 2019, 2019Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background – In Sweden expectant and new parents are offered parental education groups (PE) during pregnancy in Antenatal Care (AC) and after delivery in Child health Care (CHC) with the goal of preparing for childbirth and parenthood. Parents also seek information from  other sources such as the webb and magazines to gain information. Nevertheless, many parents feel unprepared for parenthood. During pregnancy and the time closest to childbirth is an important part of the transition to parenting and parents are very receptive to advice and information. To gain more knowledge about parents’ participation in PE the aim of this study was to explore expectant and new parents’ reasons to participate or not participate in PE.

     

    Method – A web questionnaire including open questions was answered by 915 parents with children aged 0 to 21 months. Open questions about (a) reasons to not participate, (b) anything that could change their mind and (c) parenting support instead of the PE was analyses using content analysis.

     

    Findings – The parents expressed reasons not to attend on an individual, group and organizational level. At an individual level they expressed personal reasons or that they had other forms of support. When it came to the group level the parents asked for more heterogeneity and openness regarding both the groups’ content and methods, not excluding parents and that parents’ different interests could be accommodated within the group. Reasons for not attending PE at organizational level were due to lack of information or invitation from AC or CHC, or that  PE was not available.

     

    Conclusion

    Parents ask for more nonconformity and diversity in PE. Despite of different approaches or attitudes all parents should be able to feel included in a way that would be relevant for them to participate in PE.

     

  • 311.
    Forslund Frykedal, Karin
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap. Univ West, Sweden.
    Barimani, Mia
    Karolinska Inst, Sweden.
    Rosander, Michael
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Psykologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Berlin, Anita
    Karolinska Inst, Sweden.
    Parents reasons for not attending parental education groups in antenatal and child health care: A qualitative study2019Inngår i: Journal of Clinical Nursing, ISSN 0962-1067, E-ISSN 1365-2702, Vol. 28, nr 17-18, s. 3330-3338Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Aims and objectives To explore expectant and new parents reasons not to participate in parental education (PE) groups in antenatal care or child health care. Background In Sweden, expectant and new parents are offered PE groups in antenatal care and in child health care. Although many parents feel unprepared for parenthood, an urgent task is to attract parents to attend the PE groups. Design A total of 915 parents with children aged 0 to 21 months answered a web questionnaire with open questions about (a) reasons not to participate; (b) anything that could change their mind; and (c) parenting support instead of PE groups. This was analysed using content analysis. The study follows the SRQR guidelines. Results Parents expressed private reasons for not attending PE groups. Some parents also asked for more heterogeneity regarding content and methods, as well as accommodation of parents different interests. Other parents asked for like-minded individuals who were in similar situation to themselves. Lack of information or invitations from antenatal care or child health care, or that PE groups were unavailable, were additional reasons for not participating in groups. Conclusions Reasons for not attending PE groups were multifaceted from personal, self-interested and norm-critical reasons, to that the groups were not available or that the parents were not aware of their existence. Relevance to clinical practice Parents of today are a diverse group with different interests and needs. Nevertheless, all parents need to feel included in a way that makes participation in PE groups relevant for them. Thus, it is important for leaders to be aware of structures and norms, and to be able to create a group climate and a pedagogy of acceptance where group members value each others differences. However, to attract parents to participate in PE groups, it is necessary for clinical practice to work on individual, group and organisational levels.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 312.
    Forslund Frykedal, Karin
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap. Institutionen för Individ och Samhälle. Högskolan Väst, Trollhättan, Sverige.
    Berlin, Anita
    Omvårdnad, Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet, Stockholm Sverige .
    Barimani, Mia
    Allmänmedicin och primärvård, Institutionen för Neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet, Stockholm, Sverige.
    Föräldragrupper inom mödra- och barnhälsovård: forskning, tillämpning och metoder om ledarskap för välfungerande grupper2021 (oppl. 1)Bok (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Den här texten vänder sig till er som leder eller ska leda föräldragrupper. Med föräldragrupper menar vi de grupper som fungerar som stöd för blivande och nyblivna föräldrar, dvs. det handlar om föräldragrupper på mödrahälsovården (MHV) för blivande föräldrar som leds av barnmorskor och föräldragrupper inom barnhälso­vården (BHV) för nyblivna föräldrar som leds av barnsjuksköterskor eller distrikts­sköterskor. Texten är uppdelad på 7 kapitel. I det första kapitlet tar vi upp de stödjande aktivi­te­ter som riktas till blivande och nya föräldrar. Kapitel ett omfattar också vad övergången till vad föräldraskap innebär, både det som kan vara fysiskt och psykiskt påfrestande men också utvecklande. Vi kommer även in på grupper av nya föräldrar som kan behöva extra stöd, t.ex. ensamstående, samkönade, unga föräldrar och föräldrar som inte pratar svenska. I kapitel två flyttar vi fokus till vad det är som ska stödjas–barnens och föräldrarnas behov. Kapitel tre behandlar föräldrarnas förväntningar och tankar om föräldra­grupper–vad vill föräldrar att för­äldragrupper ska ta upp och hur vill de att de ska genomföras. I kapitel fyra riktas till ledaren och ledarrollen. Vi kommer in på olika förhållningssätt kopplat till att vara ledare, men också att skapa förutsättningar för ett lärande för deltagande föräldrar. Vi granskar hur den profession­ella rollen ser ut, men också svårigheterna med att uppfylla alla de förväntningar som finns på ledare för föräldragrupper. Femte kapitlet tar upp hur gruppen fungerar och vad som kan underlätta, men också försvåra arbetet med en grupp. Det handlar bl.a. om hur man skapar trygghet, om roller, normer och strukturer i en föräldragrupp. Vi avslutar med två kapitel som har fokus på strategier och metoder för att lättare kunna tackla potentiella problem och svårigheter, som man kan uppleva finns i föräldragrupper, och istället vända det till något positivt. I dessa två kapitel beskriver vi kooperativt lärande och kollegial handledning och ger också konkreta idéer på hur dessa två metoder eller strategier kan tillämpas på föräldra­gruppen.

    Fulltekst (pdf)
    Föräldragrupper inom mödra- och barnhälsovård
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 313.
    Forslund Frykedal, Karin
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Hammar Chiriac, Eva
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Psykologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Group work management in the classroom2014Inngår i: Scandinavian Journal of Educational Research, ISSN 0031-3831, E-ISSN 1470-1170, Vol. 58, nr 2, s. 222-234Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This study aims to provide a better understanding of teachers’ managing roles when using group work in the classroom. Building on Granström’s (2007) two concepts of leadership and teachership, a more specific aim is to investigate teachers’ managing roles when using group work and how teachers’ presumptions affect the way in which they manage the pedagogical mode. The results show that teachers’ managing roles influence teachers’ willingness to use group work. Teachers may be unwilling to use group work based on their presumption that it teaches students only collaboration abilities and not subject knowledge. This may be a supplemental yet significant explanation as to why group work continues to decrease in classrooms.

     

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 314.
    Forslund Frykedal, Karin
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Hammar Chiriac, Eva
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Psykologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Individual Group Work Assessment – Formative Written Feedback as a means for Promoting Collaboration and Individual Accountability2022Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Group work can provide students with valuable opportunities for cooperative learning both of knowledge and abilities related to academic factors and of collaborative skills. However, the requirement from the curriculum to assess students’ knowledge and ability individually in group work is a challenging and complex task for teachers. In addition, research on group work assessment in educational context is a neglected research area, and especially individual group work assessment. Accordingly, little theoretical knowledge or useful tools have been provided to assist teachers in this important but difficult task. A special challenge, compared to traditional assessment in education, seems to be how to discern individual knowledge from the joint work when assessing. One way for teachers to assess students during group work, and simultaneously promote their further work and learning, is to provide them with individual formative assessment, by employing feedback. Recent studies indicates that teachers’ feedback to the students also may support individual accountability, i.e., facilitates students’ ability to work more independently in group work where everyone is responsible for their part of the work but also for the group's joint assignments. Against this backdrop, the aim of this presentation is to explore and problematize in what way teachers’ formative written feedback, on students’ individual work during group work promotes or impedes collaboration and individual accountability.  

     

    Social Interdependence Theory emphasizing positive interdependence as means for promoting collaboration as well as individual accountability for well-functioning group work, together with Shute’s (2008) guidelines for useful feedback, are utilized as overarching theoretical perspectives. Shute claims that there are several types of feedback that can be delivered and a large variability of the effects for the students. Useful feedback depends, according to Shute (2008), on motive, opportunity and means, that is, meet the student’s needs and is given when the student is prepared to use the feedback. 

     

    The study focuses on written formative feedback as means for formative assessment. Data were obtained through 149 feedback documents from six teachers. Feedback was given during a group work assignment when students were working on the individual part of the common group task. The teachers were asked to use their own words in the written response to each student. The analysis was accomplished using an inductive thematic approach and Shute’s (2008) synthesized recommendations and guidelines to interpret and understand the teachers’ written feedback. 

     

    The results display that the written feedback to the students includes comments on following levels: individual (“you”), group (“your group) and “not distinct” (not possible to discern which level). Furthermore, the results display that the teachers convey feedback in manageable units, focusing on the task to enhance the quality of the work or to promote collaboration and individual accountability. Thus, the paper contributes with relevant Nordic educational research by presenting theoretical knowledge on the sparsely researched area concerning written individual feedback as a means for formative assessment in connection with group work assessment.

    References 

    Shute, V. J. (2008). Focus on formative feedback. Review of Educational Research, 78(1), 153–189.

     

  • 315.
    Forslund Frykedal, Karin
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Hammar Chiriac, Eva
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Psykologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Läraren som arbetsledare vid grupparbete i klassrummet2011Inngår i: The individual and the group - Future chalanges: Proceedings from the 7th GRASP conference, University of Gothenburg, May 2010 / [ed] Christian Jacobsson & Max Rapp Ricciardi, Göteborg: University of Gothenburg , 2011, s. 8-18Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The main purpose of this paper is to increase and deepen the knowledge about teacher’s management of group work in the classroom. A more specific aim is to create and present a model illustrating different possible ways for teachers’ management appropriate for group work. The result shows that it is beneficial, but not sufficient, to use the two concepts leadership and teachership, to create a complete model. To ascertain a complete model it is also necessary to pay attention to the teachers’ considerations, which play a decisive influence on teachers’ willingness to use group work. By combining leadership, teachership and considerations it was possible to create and present a model of four possible ways for teachers’ management pertaining group work.

  • 316.
    Forslund Frykedal, Karin
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Hammar Chiriac, Eva
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Psykologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Student collaboration in group work - Inclusion as active participation2017Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Group work is an educational mode that promotes both learning and socialization among students, and students’ engagement and participation in the group work has proven to be important. Empirical research conducted on the implementation of inclusive and collaborative processes in group work is sparse. Based on social psychological perspective we will in this study focus on inclusive and collaborative processes when students are working in small groups.

     

    The aim of the study was to investigate and describe students’ inclusive and collaborative processes in group work and how the teacher supports or impedes these transactions.

     

    Social Interdependence Theory (Johnson & Johnson, 2002), one of the dominant influences on Cooperative learning, was utilized as the theoretical perspective overarching the study. Data were obtained through observations made from video-recording 500 minutes of group work undertaken in one Year 5 classroom at a municipal school in Sweden and were analysed using thematic analysis (Braun & Clark, 2006). Part of Black-Hawkins (2010, 2013) framework of participation was used to define inclusion and for the analysis of inclusive and collaborative processes.

     

    The results suggest that students’ active participation in the analytical discussions around the group task and discussions around group work structures, together with the teacher’s more defined feedback and avoidance of the traditional authoritative role are examples on prerequisites for group work to be enacted in an inclusive and collaborative manner. These prerequisites give the students opportunities to be accountable both for the individual and the group’s collective work. 

  • 317.
    Forslund Frykedal, Karin
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Hammar Chiriac, Eva
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Psykologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Student Collaboration in Group Work: Inclusion as Participation2018Inngår i: International journal of disability, development and education, ISSN 1034-912X, E-ISSN 1465-346X, nr 2, s. 183-198Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Group work is an educational mode that promotes learning and socialisation among students. In this study, we focused on the inclusive processes when students work in small groups. The aim was to investigate and describe students’ inclusive and collaborative processes in group work and how the teacher supported or impeded these transactions. Social Interdependence Theory was utilised as the theoretical perspective overarching the study. The observational data employed were collected by video-recording group work. A part of Black-Hawkins framework of participation was used to define inclusion and for the analysis of inclusive and collaborative processes. The results suggest that students’ active participation in the discussions around the group work structures and analytical discussions, together with the teacher’s more defined feedback and avoidance of the traditional authoritative role, are examples of prerequisites for group work to be enacted in an inclusive manner.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 318.
    Forslund Frykedal, Karin
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Hammar Chiriac, Eva
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Psykologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    To make the unknown known. Assessment in group work among students2017Inngår i: Journal of Education Research, ISSN 1935-052X, Vol. 10, nr 2, s. 149-162Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    When group work is used as pedagogical practice in compulsory schools, teachers are expected to assess each student’s individual knowledge even if learning has been gained in interaction with other students. This can be particularly challenge for teachers, i.e., the dilemma of reconciling the demands for individual assessment while fulfilling the demand to teach cooperation abilities through group work. Earlier studies concerning group work as classroom activity (Forslund Frykedal & Hammar Chiriac, 2010, 2011; Hammar Chiriac & Forslund Frykedal, 2011) reveal that assessment is a highly relevant but challenging factor when organising group work in educational settings. To our knowledge, assessment in group work is a rather neglected research area with very little attention being paid to research about this phenomenon. Previous research therefore provides little theoretical knowledge or useful tools to assist teachers in resolving these apparently conflicting demands. The main focus in this chapter is to present and elucidate our current knowledge about assessment in group work. Some of the aspects considered and problematized in this chapter are:

     

    • Purpose of the assessment;
    • What is assessed;
    • How the assessment is carried out;
    • Which level is in focus – individual level, group level or both;
    • How the feedback is implemented; and
    • Who is assessing – teacher, students or both.

     

    Furthermore, an empirically grounded model with the purpose of clarifying different aspects of group assessment will be presented. Finally, the chapter is concluded with some pedagogical implications being suggested.

  • 319.
    Forslund Frykedal, Karin
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Hammar Chiriac, Eva
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Psykologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    To make the unknown known: assessment in group work amongst students2016Inngår i: Student learning: assessment, perceptions and strategies / [ed] Dale Bowen, Nova Science Publishers, Inc., 2016, 1, s. 61-79Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 320.
    Forslund Frykedal, Karin
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Hammar Chiriac, Eva
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Psykologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Rosander, Michael
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Psykologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Efficacy beliefs and interdependence when being assessed working in a group2021Inngår i: Educational studies (Dorchester-on-Thames), ISSN 0305-5698, E-ISSN 1465-3400, Vol. 47, nr 5, s. 509-520Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The aim of this study was to investigate factors that can predict collective efficacy in student work groups year 5 and 8 at compulsory school and to see if there are gender and year differences for efficacy beliefs and aspects of interdependence. A total of 283 completed questionnaires were analysed. Hierarchical multiple regression was used to predict collective efficacy and 2 × 2 ANOVA was used to analyse gender and year differences and interactions for following five factors: collective efficacy, self-efficacy, negative interdependence, positive interdependence and importance of good assessment and marks. The result showed that independent of gender, year and school, self-efficacy, positive and negative interdependence predicted collective efficacy in connection with group work assessment. The result also showed that there were better conditions for cooperation in year 5 compared to year 8. Additionally, it was significantly more important for girls than boys to achieve good assessment and marks.

    Fulltekst (pdf)
    Efficacy beliefs and interdependence when being assessed working in a group
  • 321.
    Forslund Frykedal, Karin
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Rosander, Michael
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Psykologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    The role as moderator and mediator in parent education groups - a leadership and teaching approach model from a parent perspective2015Inngår i: Journal of Clinical Nursing, ISSN 0962-1067, E-ISSN 1365-2702, Vol. 24, nr 13-14, s. 1966-1974Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Aims and objectives. To investigate the didactic and social leadership in parent education groups based on a parent perspective, and to conceptualize parent experiences of the leader roles in these groups.

    Background.  Leadership in parent education groups has been associated with a lack of confidence in one's ability to function in that role. Research on how it can be delivered to produce a favourable outcome is scarce. It can be difficult to abandon the role of expert and let participants set their own learning agenda. To facilitate these processes requires leadership skills, knowledge of group dynamics, as well as pedagogical skills.

    Design.  Qualitative interview study.

    Methods. Semi-structured interviews with parents (25 participants, 21 interviews). Transcripts were analysed using, first, thematic analysis, then comparative analysis.

    Results.  The study resulted in a four-field model, The Leadership – Teaching Approach model. It consists of the dimensions "Teaching approaches" ("Knowledge is imparted" and "Knowledge is jointly constructed "), and "Leadership approaches" ("Instrumental approach" and "Investigative approach").

    Conclusions. Using an investigative approach is necessary in order to get a well-functioning group that can help the expectant and new parents in the transition to parenthood. Supervision can help develop an awareness of one's professional role as a nurse and leader of a parent education group.

    Relevance to clinical practice.  The actions and choices of nurses as leaders of parent groups have an impact on how the participants perceive and take in the content and purpose of the group, and whether they perceive it as meaningful. Getting support in reflecting about one’s role as a leader in this context can help create a learning environment in which the participants can become engaged in the activities and be strengthened by the experience. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 322.
    Forslund Frykedal, Karin
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap. Univ West, Sweden.
    Rosander, Michael
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Psykologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Barimani, Mia
    Stockholm Cty Council, Sweden; Karolinska Inst, Sweden.
    Berlin, Anita
    Karolinska Inst, Sweden.
    Child health care nurses use of teaching practices and forms of knowledge episteme, techne and phronesis when leading parent education groups2020Inngår i: Nursing Inquiry, ISSN 1320-7881, E-ISSN 1440-1800, Vol. 27, artikkel-id e12366Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This study explores child health care nurses pedagogical knowledge when supporting parents in their parenthood using various teaching practices, that is how to organise and process the content during parent education groups in primary health care. The aim is to identify teaching practices used by child health care nurses and to analyse such practices with regard to Aristotles three forms of knowledge to comprehensively examine child health care nurses use of knowledge in practice. A qualitative methodological design alongside the analysis of video-recordings was used. The results showed that child health care nurses used four teaching practices: lecturing, demonstration, conversation and supervision. Their use ofepistemewas prominent, but they also seemed to mastertechnein combination withepistemeduring the first three teaching practices. During the conversation teaching practice, the child health nurses rarely succeeded. Consequently, they missed opportunities to identify mothers expressed concerns and to act in the best interests of both the mothers and their infants by the use ofphronesis. In health care, however, theoretical episteme is superordinate to productive knowledge or phronesis, which also became evident in this study. Nevertheless, more interactive pedagogical practices are needed if more use of phronesis is to become a reality in parent education groups.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 323.
    Forslund Frykedal, Karin
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Rosander, Michael
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Psykologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Barimani, Mia
    Division of Family Medicine and Primary Care, Department of Neurobiology, Care Sciences and Society, Karolinska Institutet, Stockholm.
    Berlin, Anita
    Department of Neurobiology, Care Sciences and Society, Karolinska Institute, Huddinge, Sweden.
    Cooperative learning in parental education groups – child healthcare nurses’ views on their work as leaders and on the groups2022Inngår i: Children's health care, ISSN 0273-9615, E-ISSN 1532-6888, Vol. 51, nr 1, s. 20-36Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    New parents are offered parental education groups as a way to support their transition to parenthood. Interactive approaches in these groups are of importance, but studies have reported a lack of activities that support interaction. Cooperative learning is a structured method when working with groups and based on five elements essential to maximizing the cooperative potential of groups. The aim was to investigate the leadership skills of child healthcare nurses as leaders for parental education groups, their ideas about creating conditions for well-functioning groups, and what is required to achieve this. The results were analyzed and discussed using social interdependence theory as a framework and especially the five elements of cooperative learning. Further, the study used a qualitative descriptive design, and eight qualitative interviews were analyzed deductively using thematic analysis. The results showed that in their narratives the nurses display vocational knowledge and describe conditions important for their groups from a cooperative learning perspective. Nevertheless, the results indicate that the nurses had difficulty explicitly instructing parents to use their personal experiences and social skills to get groups to function effectively. Knowledge developed in the workplaces from the experience of leading groups is mostly implicit, and formal knowledge and awareness of leadership is necessary for development of the role.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 324.
    Forslund Frykedal, Karin
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Rosander, Michael
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Psykologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Barimani, Mia
    Karolinska Institutet, Solna, Sweden.
    Berlin, Anita
    Karolinska Institutet, Solna, Sweden.
    Leaders limitations and approaches to creating conditions for interaction and communication in parental groups: A qualitative study2019Inngår i: Journal of Child Health Care, ISSN 1367-4935, E-ISSN 1741-2889, Vol. 23, nr 1, s. 147-159Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The aim of this study was to describe and understand parental group (PG) leaders experiences of creating conditions for interaction and communication. The data consisted of 10 interviews with 14 leaders. The transcribed interviews were analysed using thematic analysis. The results showed that the leaders ambition was to create a parent-centred learning environment by establishing conditions for interaction and communication between the parents in the PGs. However, the leaders experience was that their professional competencies were insufficient and that they lacked pedagogical tools to create constructive group discussions. Nevertheless, they found other ways to facilitate interactive processes. Based on their experience in the PG, the leaders constructed informal socio-emotional roles for themselves (e.g. caring role and personal role) and let their more formal task roles (e.g. professional role, group leader and consulting role) recede into the background, so as to remove the imbalance of power between the leaders and the parents. They believed this would make the parents feel more confident and make it easier for them to start communicating and interacting. This personal approach places them in a vulnerable position in the PG, in which it is easy for them to feel offended by parents criticism, questioning or silence.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 325.
    Forslund Frykedal, Karin
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Rosander, Michael
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Psykologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Berlin, Anita
    Karolinska Institutet, Neurobiologi, Vårdvetenskap och Samhälle (NVS), Sektionen för omvårdnad.
    Barimani, Mia
    Karolinska Institutet, Division for Reproductive Health, Women's and Children's Health.
    With or without the group: Swedish midwives' and child healthcare nurses' experiences in leading parent education groups2016Inngår i: Health Promotion International, ISSN 0957-4824, E-ISSN 1460-2245, Vol. 31, nr 4, s. 899-907Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The aim of the study was to describe and to understand midwives’ and child health care nurses’ experiences of working with parent education groups through their descriptions of the role and what they find rewarding and challenging in that work. Data were collected through three open-ended questions from a web survey: “How do you refer to your role when working in parent education?” “What is the biggest challenge or difficulty for you when working in parent education?” and “What is most rewarding when working in parent education?” The answers were analysed by using qualitative content analysis and correlation analysis. The results show that the midwives and child health care nurses either included or excluded the group when describing their role as leaders and their influence on parents. The same applies to what they found rewarding and what was difficult and challenging for them in working with the groups. Primarily, the leaders who excluded the group expressed a lack of competence on a professional level in managing groups and using the right teaching methods to process the knowledge content. One important question to deal with is how to best support midwives and nurses in child health care to be prepared for working with parent education groups. One obvious thing is to provide specialized training in an educational sense. An important aspect could also be providing supervision, individually or in groups.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 326.
    Forslund Frykedal, Karin
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Samuelsson, Marcus
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    "What's in it for me?" A study on students' accommodation and resistance during group work.2016Inngår i: Scandinavian Journal of Educational Research, ISSN 0031-3831, E-ISSN 1470-1170, Vol. 60, nr 5, s. 500-514Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 327.
    Forslund Frykedal, Karin
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Thorsten, Anja
    Linköpings kommun.
    Individanpassat arbetssätt– utmaningar och möjligheter2013Inngår i: Venue, ISSN 2001-788XArtikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Det har inom det svenska skolsystemet länge funnits en strävan att utveckla en skola som med hjälp av individualiserade arbetssätt ökar möjligheten för varje elev att lära och utvecklas utifrån sina förutsättningar. Individualisering är följaktligen en term som ofta används i svensk skolkontext och som begrepp finns det omskrivet i alla skolans styrdokument. Eleven i centrum har därför kommit att betraktas som ett viktigt inslag i undervisningen och i linje med det har arbetsformer som utgår från individens förutsättningar och förmågor blivit ideal.

  • 328.
    Forslund Frykedal, Karin
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Thorsten, Anja
    Slestadsskolan, Linköpings kommun.
    Individualisierung im schwedischen Schulkontext2012Inngår i: Ressourcen stärken!: Individuelle Förderung als Herausforderung fur die Grundschule / [ed] Claudia Solzbacher, Susanne Muller-Using, Inga Doll, Köln: Carl Link , 2012, 1, s. 261-274Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 329.
    Forslund, Matilda
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Bartlewska, Dorota
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Nivågruppering inom matematikundervisning: framgångskoncept eller fiasko?: En systematisk litteraturstudie om hur elever påverkas av och upplever nivågruppering2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna systematiska litteraturstudie hade som syfte att undersöka vad tidigare forskning funnit gällande nivågrupperings inverkan på elevers prestationer, hur eleverna upplever nivågruppering och vilken undervisningstyp som bedrivs i de olika nivåerna inom matematikundervisning. Detta för att undersöka om nivågruppering skulle kunna vara en lösning inom matematikundervisningen gällande elevernas varierade kunskapsnivåer. Data samlades in från databasen ERIC och Linköpings Universitets egen söktjänst UniSearch. Resultatet visade att nivågruppering påverkar elevernas prestationer, akademiska självbild och deras aktivitetsgrad i klassrummet. Resultatet visade vidare att eleverna i de olika nivågrupperna upplever sin matematikundervisning på olika sätt. Vilken undervisningstyp som bedrivits inom de olika nivåerna i studierna var i de flesta fall ej specificerat. Detta problematiseras i diskussionen som en brist i den valda forskningen.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 330.
    Forss, Emma
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Lärares arbete med elevers självtillit: En kvalitativ undersökning om lågstadielärares uppfattning om deras arbete med elevers självtillit2021Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Undersökningens syfte var att undersöka lågstadielärares arbetet med elevers självtillit. Frågeställningarna utgår från vilka förhållningssätt lärare uppfattar som betydelsefulla, vilka arbetssätt som de anser vara en del av arbetet och hur läraren beskriver att de stärker elevens självtillit. Kvalitativa intervjuer genomförs med sex lärare som arbetar på lågstadiet. Tidigare forskning visar att elevens lärande påverkas av självtillit. Läraren har stor möjlighet att påverka genom förhållningssätt och arbetssätt. Trovärdighet, positivitet och prestation bör vara fokus i arbetet med elevers självtillit. Undersökningen utgår från Banduras socialkognitiva teori där fokus ligger på individers tilltro till sin förmåga att hantera situationer och reglera tankar och handlande utifrån kunskaper och erfarenheter.

    Med tematisk analys identifieras tre teman utifrån lärarnas uppfattningar om vad som stödjer elevernas självtillit; stödjande förhållningssätt, att se till individen och lärarroller. Stödjande förhållningssätt beskrivs utifrån lärares tillit till sin egen förmåga, relationsbygge, höga förväntningar och att ha en positiv inställning. Att se till individen ansåg lärarna vara en del i arbetet som innebar att bryta elevens negativa tankar, gå tillbaka och titta på tidigare uppgifter eleven lyckats med, låta eleverna använda hjälpmedel, anpassa och variera sin undervisning. Olika roller som läraren kan använda i syfte att stärka elevers självtillit visas i resultatet som lyssnare, förtydligaren, berömmaren, återkopplaren och ihållaren.  

    I diskussionen visades att lärarna arbetat utifrån förhållningssätt, arbetssätt och lärarroller som Bandura och tidigare forskning sägs stärka elevers självtillit.  Resonemang förs om att se till individen där ett antagande görs att lärande sker i grupp och självtillit stärks i enskilda uppgifter, ett troligt nyckelbegrepp är varierad undervisning. Tydlighet, trovärdighet, prestation, positivitet och balansgång är begrepp som återkommer i tidigare forskning och resultatet och resoneras kring i diskussionen. Det går inte utesluta att andra informanter kanske uttryckt sig kring andra begrepp då det handlar om lärares erfarenheter och uppfattningar.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 331.
    Forss, Emma
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik.
    Rektors pedagogiska ledarskap2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 40 poäng / 60 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Studiens övergripande syfte är, utifrån ett fenomenologiskt perspektiv, att studera för rektors pedagogiska ledarskap. Tidigare forskning visar att administration hör till det som själ tiden från det pedagogiska ledarskapet.  Huvudmål är att utveckla undervisningen i riktning mot att elevernas resultat förbättras. Förbättringsområden i det pedagogiska ledarskapet är undervisning och lärande, roller och ansvar – struktur och process samt ledarskapet och utvecklingsarbetet. De teoretiska utgångspunkterna är skolans frirum, rektors handlingsutrymme och rektors makt.  

    Studien baseras på kvalitativa intervjuer med sex grundskolerektorer. Analysen är inspirerad av fenomenologin. Resultatet visar att rektors definition av det pedagogiska ledarskapet skiljer sig åt, troligtvis på grund av det pedagogiska ledarskapets komplexitet. Organisation, struktur och rutiner ses också som en viktig del. Rektorerna i undersökningen anser att de till viss del skulle kunna prioritera arbetsuppgifterna till förmån för det pedagogiska ledarskapet. En arbetsbeskrivning som beskriver vad som ingår i rektorsuppdraget är något som skulle kunna stötta dem att göra bättre prioriteringar.  

    Undersökningens slutsatser visar att rektorer inte till fullo lyckats erövra det pedagogiska ledarskapet trots att det ingår i rektors arbetsuppgifter. Rektors förutsättningar att arbeta med det pedagogiska ledarskapet är upp till varje rektor som individ, där tidsbristen ofta är ett hinder.  En slutsats är också att rektor bör involvera lärare i sina arbetsuppgifter men också att lärare bör involvera rektor i sina arbetsuppgifter. 

    Download (pdf)
    Rektors pedagogiska arbete
  • 332.
    Frank, Lisa
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Andersson, Elin
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Hur hänger fonologisk medvetenhet och läsning ihop?: En studie av samband mellan fonologisk medvetenhet och läsning2020Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Den här studiens syfte är att undersöka sambandet mellan elevers fonologiska medvetenhet och läsförmåga. Studien undersöker hur relationen ser ut mellan variablerna läsförståelse, avkodning och fonologisk medvetenhet (manipulation, syntes och rim) för elever i årskurs 1. Studien undersöker även hur elever i årskurs 1 presterar på tester som mäter dessa variabler.

    Datainsamlingen har skett genom en kvantitativ tvärsnittsstudie. Deltagarna valdes ut genom ett bekvämlighetsurval. Totalt medverkade 41 elever i årskurs 1 från två olika skolor. Samtliga elever hade svenska som modersmål. Eleverna har genomfört tester för att mäta de olika variablerna. Data från studien analyserades genom korrelation- och regressionsanalyser.

    Resultaten visar att majoriteten av eleverna får nära maxpoäng på tester i rim och syntes. Detta indikerar att eleverna behärskar dessa förmågor. För manipulation, avkodning och läsförståelse syns en spridning i resultaten. Av detta kan man anta att dessa förmågor är under utveckling och att eleverna har kommit olika långt i sin utveckling.

    Våra korrelationsanalyser visar att rim och syntes har medelstarka och signifikanta korrelationer med avkodning och läsförståelse. Manipulation har stark och signifikant korrelation med avkodning och läsförståelse. Analysen visar också en stark och signifikant korrelation mellan avkodning och läsförståelse.

    I regressionsanalyserna visade sig manipulation vara den enda variabeln som signifikant bidrog till avkodning, och avkodning den enda variabeln som signifikant bidrog till läsförståelse. De signifikanta korrelationer som syns mellan fonologisk medvetenhet och läsförståelse kan förklaras med deras relation till avkodning, sambandet går via avkodning.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 333.
    Franzén, Adam
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Ek Andersson, Jenni
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Ett uppdrag i skottlinjen!: Rektorers perspektiv på specialpedagogens roll och uppdrag2023Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Forskning visar att det specialpedagogiska uppdraget är otydligt och att detta leder till problematik kopplad till specialpedagogens roll och uppdrag. Orsakerna till detta framstår i forskningen vara frånvaron av en formell uppdragsbeskrivning och därav också ett explicit juridiskt mandat. Detta leder till att den specialpedagogiska funktionen är öppen för olika tolkningar och värderingar från aktörer både inuti och utanför skolans organisation. En aktör som är särskilt viktig i att påverka specialpedagogers arbete är rektorer. Därför är det viktigt att studera hur rektorer ser på specialpedagogers uppdrag, vilket denna studie bidrar med.

    Syftet med studien är att undersöka rektorers perspektiv på specialpedagogens roll och uppdrag. Studien använder en kvalitativ design, med semistrukturerade intervjuer av 10 grundskolerektorer som är verksamma inom årskurs F-9. Materialet har bearbetats utifrån tematisk analys. För att söka svar på studiens syfte och frågeställningar har dilemmaperspektivet och dilemmatic spaces använts som teoretisk utgångspunkt i syfte att systematiskt identifiera och förstå dessa dilemman utifrån den kontext de uppstår i. De teman vi identifierat i studiens empiri visar att rektorers perspektiv och förhållningssätt har stor betydelse för hur specialpedagogens roll och uppdrag utformas. Utifrån detta uppstår en rad olika komplexa dilemman som tar sin utgångspunkt i de kontextuella, relationella och mentala dimensionerna som omger specialpedagogen. Dessa komplexa dilemman positionerar specialpedagogen på flera olika sätt och sätter ramarna och därmed också förutsättningar för yrkesrollen och uppdraget. Denna positionering skapar förväntningar hos rektorer och lärare på vad den specialpedagogiska funktionen ska bidra med.

    Det framgår även i temana att en ansvarsförskjutning har skett från rektor till specialpedagog gällande skolledning och skolutveckling men att förutsättningarna att motsvara dessa förväntningar ofta saknas, något som leder till ytterligare otydlighet kring specialpedagogens roll och uppdrag. Som konsekvens av detta blir uppdraget gränslöst för rektorer såväl som för specialpedagoger. Frånvaron av tydliga ramar erbjuder stora möjligheter att skulptera uppdraget utifrån skolans behov och specialpedagogen själv. Samtidigt leder otydligheten och gränslösheten till intressekonflikter, prestigefyllda maktkamper, uteblivet mandat och ett uppdrag i skottlinjen mellan olika professioner på skolan.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 334.
    Franzén, Adam
    et al.
    Motala Kommun.
    Ek Andersson, Jenni
    Tofthagaskolan, Vaggeryds kommun.
    Lindqvist, Henrik
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Att verka som specialpedagog: Ett uppdrag under förhandling2024Inngår i: Venue, E-ISSN 2001-788XArtikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Specialpedagogens uppdrag och roll innefattar många olika ansvarsområden och arbetsuppgifter. Rektor är den som sätter ramar och därmed också skapar förutsättningar för hur det specialpedagogiska arbetet ska utformas på den skola där specialpedagogen är verksam. Det verkar vanligt att specialpedagoger själva är med och skriver sina egna arbetsbeskrivningar. Specialpedagogers uppdrag kan därmed komma att bli format i förhandlingen som sker mellan rektor och specialpedagog. Denna artikel tar utgångspunkt i ett examensarbete av Franzén och Ek Andersson (2023) för att diskutera rollen som en specialpedagog kan få på en skola.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 335.
    Franzén, Camilla
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Jutterdahl, Therese
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Tydliggörande pedagogik i grundskolan och gymnasiet ur specialpedagogers perspektiv2021Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Studien syftar till att ge ett kunskapsbidrag kring specialpedagogers erfarenheter av tydliggörande pedagogik i grundskola och gymnasium. Vi använde kvalitativ intervjumetod med tematisk analys som metodansats. I vår studie genomförde vi semistrukturerade intervjuer med åtta specialpedagoger som utifrån sina roller beskrev hur de arbetar med tydliggörande pedagogik på individ-, grupp- och organisationsnivå samt vilka utmaningar, hinder och möjligheter de erfarit i det arbetet. I resultatet framkom att specialpedagogernas beskrivningar av innebörden av tydliggörande pedagogik varierar, från exempelvis hjälpmedel och arbetssätt till lektionsdesign, enhetlig struktur och förhållningssätt. Informanterna såg tydliggörande pedagogik som en självklar del av undervisningen för att möta elevernas behov, att det är bra för alla, men särskilt viktigt för elever med exempelvis neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Informanterna poängterade att arbetet med tydliggörande pedagogik handlar om ett förändringsarbete, ett arbete som ofta drivs av specialpedagoger. Detta förändringsarbete kan utgöra en utmaning då det kräver att all personal arbetar tillsammans och stöttar varandra, men även att skolledningen är positivt inställd och delaktig i arbetet. Resultaten diskuteras utifrån ett sociokulturellt perspektiv där begrepp som kommunikation, medierande resurser och proximal utvecklingszon är centrala. Vi drar slutsatsen att tydliggörande pedagogik kan ses som en medierande resurs som bidrar till att lärare lättare kan utmana elevernas proxiamala utvecklingszon. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 336.
    Franzén, Maria
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Metakognition: I relation till undervisning i en inkluderande skola2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med föreliggande studie är att beskriva och analysera några pedagogers tankar om begreppet metakognition i förhållande till sin egen och elevers utveckling och lärande. Studien presenterar några valda delar av forskningen om metakognition och hur denna kan knytas till barnets utveckling och lärares undervisning. Några rapporter om skolutveckling presenteras också helt kort. Tre specialpedagogiska teorier presenteras inom ramen för det teoretiska perspektivet. En kvalitativ metodansats har använts och studiens empiriska data består av sex semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma pedagoger med olika bakgrund och erfaren-heter. Det empiriska materialet har sedan analyserats med hjälp av en tematisk analysmetod utifrån studiens syfte och frågeställningar. Analysprocessen resulterade i fem teman: Ett abstrakt begrepp; metakognitiva uttryck i lärarens praktik; en gemensam bas; hinder och skyddsfaktorer; anpassningar och stödstrukturer.

    Att studera hur några lärare förhåller sig till metakognition i relation till den egna praktiken kan bidra till att öka förståelsen för läraruppdragets komplexitet och möjligheter till utveckling av detsamma. Det kan bli ett stöd till skolorganisationer när de planerar undervisning för elever och fortbildning för lärare så att de kan utveckla sin praktik i en riktning som gör att alla elever har möjlighet att bli ägare av sitt eget lärande.

    Studien visar att pedagogerna har varierande kunskaper och erfarenheter av metakognition. De ser ett behov av att prioritera pedagogiska och didaktiska frågor i det kollegiala utvecklings-arbetet. I förhållande till sin praktik varierar deras kunskaper om metakognitiva insatser och lärstrategier. Informanterna upplever att lärarens roll för elevernas möjlighet att vara metakognitiva i klassrummet är avhängigt lärares kunskaper om metakognition och deras förmåga att medvetet införliva metakognitiva strategier i klassrummet. Förutsättningarna för att arbeta processinriktat är enligt dem beroende av en organisation som är inlyssnande, tillitsfull och inkluderande. De ser att stödstrukturer som hjälper elever att planera, driva arbetet framåt och reflektera över process och resultat är viktiga för att metakognitiv aktivitet ska främjas. I sina respektive verksamheter menar de att det finns olika stor medvetenhet om att arbeta på detta sätt. Informanterna upplever att ämnesöverskridande verksamhet och processdrivet arbete bidrar till att utveckla metakognitiva färdigheter och erfarenheter på ett bättre sätt än traditionell undervisning. De anser att elever behöver få in en vana att reflektera och tänka om sitt lärande tidigt för att bli ägare av sitt eget lärande.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 337.
    Franzén, Sandra
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Striem, Ida
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Etiskt rätt eller fel? Bedömningsdilemman i en skola för alla: En kvantitativ studie av ställningstaganden från speciallärar- och specialpedagogstudenter samt läraratudenter i Sverige, USA och Kina2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Etiska dilemman är något lärare möter dagligen och detta särskilt i arbetet med elever i svårighet (Pope, Green, Johnson & Mitchell, 2009). Speciallärare och specialpedagoger ska i dessa situationer kunna bidra med stöd och handledning till lärarna (Skolverket, 2018a). I denna studie undersöks och jämförs hur olika studentgrupper tar ställning till etiska dilemman rörande bedömningssituationer och då i synnerhet i förhållande till arbetssätt och anpassningar vilka kan gynna elever i svårighet.

    Utgångspunkten i studien är en kvantitativ metod där studenter tar ställning till  olika scenarier och huruvida de anses vara etiskt rätt eller fel. Denna studie bidrar med empiri  från studenter på speciallärarprogrammet och specialpedagogprogrammet. Även tidigare insamlad data från lärarstudenter inom sin grundutbildning presenteras och analyseras, vilket även görs med data från lärarstudenter från USA och Kina.

    Resultatet visar i likhet med tidigare studier (Liu, Johnson & Fan, 2016; Green, Johnson, Kim & Pope, 2007) att det finns behov av att förankra och stärka etiska riktlinjer inom lärarutbildningen. Vidare pekar vårt resultat på att blivande specialpedagoger och speciallärare har stark enighet kring vad som är etiskt i förhållande till bedömning inom ett flertal områden och att blivande lärare har behov av stöd då det kommer till  kunskapsbedömning och då i synnerhet i förhållande till elever i svårighet. Internationellt sett kan vi se både likheter och skillnader i de ställningstaganden studenterna gör, dock visar de svenska lärarstudenterna en större enighet utifrån riktlinjer kring klassrumsbedömning.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 338.
    Fredman, Josefin
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Flinge, Lilian
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Utomhusmatematik- är det inne?: – En litteraturstudie om hur lärare och elever upplever utomhusmatematik och dess inverkan på elevers motivation.2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Utomhuspedagogik har haft störst genomslagskraft i matematiken. Denna litteraturstudie syftar till att undersöka hur lärare och elever i förskoleklass och årskurs 1-3 upplever utomhusmatematik och vilken inverkan utomhusmatematik kan ha på elevers motivation. Detta har undersökts genom att samla in, analysera och granska vad tidigare forskning visar. Studierna som utgör resultatet har hämtats via UniSearch och ERIC samt genom manuell sökning. Resultatet av litteraturstudien visar på en positiv inställning hos både lärare och elever vad det gäller utomhusmatematik. Vidare visar studien att elevers motivation ökar tack vare denna undervisningsmetod.

    Fulltekst (pdf)
    Utomhusmatematik- är det inne?
  • 339.
    Fredriksson, Karolina
    et al.
    Skolforskningsinstutet, Solna.
    Envall, Ida
    Skolforskningsinstitutet, Solna.
    Bergman, Eva
    Skolforskningsinstututet, Solna.
    Fundell, Sara
    Skolforskningsinstitutet, Solna.
    Norén, Eva
    Stockholms universitet, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapernas didaktik.
    Samuelsson, Joakim
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Kullberg, Angelika ()
    Institutionen för didaktik och pedagogisk profession, Göteborgs universitet.
    Klassrumsdialog i matematikundervisningen: matematiska samtal i helklass i grundskolan2017Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Denna systematiska översikt ger en bild av vad forskningen sammantaget säger om hur lärare kan leda samtal i helklass för att få elever att delta i gemensamma matematiska resonemang. Det handlar om diskussioner i vilka eleverna använder och analyserar matematiska begrepp och argumenterar matematiskt. Detta är förmågor som kursplanen i matematik anger att undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att utveckla, och som forskning lyfter fram att elever i svensk skola behöver förstärka. Översikten rör också frågor om hur lärare kan möta och ta tillvara elevers olikheter i undervisningen, närmare bestämt hur lärare kan få med elever som inte är så benägna att delta i gemensamma resonemang, och hur elevers olika idéer kan bli en del av de matematiska samtalen och berika dem. Översikten utgår från följande frågeställning:

    • Vad kännetecknar klassrumsdialoger som engagerar elever i matematiska
    • resonemang och som möter och tar tillvara elevers olikheter, och vad kännetecknar
    • lärarens ledning av sådana dialoger?

    Översikten är en sammanställning av arton forskningsstudier som systematiskt har valts ut av forskare efter omfattande litteratursökningar i internationella forskningsdatabaser. Sökningarna resulterade i 10 528 studier.

    Studierna bygger på ingående observationer och analyser av dialoger i helklass mellan lärare och elever. Det är klassrumssituationer som lärare skulle kunna känna igen sig i. Analyserna sätter ord på det som sker och ger förståelse i form av olika begrepp och strukturer. Denna vetenskapligt grundade kunskap kan utgöra stöd för lärare när de planerar och leder klassrumsdialoger i matematikundervisningen.

    Fulltekst (pdf)
    Klassrumsdialog i matematikundervisningen: matematiska samtal i helklass i grundskolan
  • 340.
    Freidenvall, Lovisa
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Öhman, Caroline
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Kooperativt lärande inom matematisk problemlösning i tidiga skolår: En intervjustudie om lärares uppfattningar2020Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Vi har i detta produktionsarbete undersökt hur lärare i den svenska skolverksamheten i årskurs F-3 uppfattar och arbetar med kooperativt lärande inom problemlösning i matematik. Likaså har vi undersökt vilka utmaningar som kan förekomma genom denna typ av undervisningsmetod. Vi har använt oss av intervjuer för att kunna gå djupare in på ämnet där lärare, från olika svenska skolor, har deltagit i studien. Syftet med denna studie är att undersöka lärares uppfattningar huruvida kooperativt lärande kan förbättra undervisningen i matematik inriktat mot problemlösning i årskurs F-3. Syftet är även att undersöka hur lärare uppfattar användningen av arbetsmetoden och om arbetsmetoden är pålitlig. Genom ett strategiskt urval förfrågades samt valdes åtta lärare ut att delta i studien. Resultatet visade att lärare ser en vinning i att arbeta kooperativt i sin matematikundervisning vid problemlösning men det kräver dels att lärare har förkunskaper och dels en god planering för att kunna uppfylla detta. Resultatet visade även att lärare behöver tänka på hur de konstruerar grupper för att arbetsmetoden ska fungera.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 341.
    Frendin, Lotta
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Kan en styrd diskussion förbättra inlärning av begrepp i biologi på högstadiet?2020Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Studien har en kvasiexperimentell design och syftet är att bidra med kunskap och analysera om en styrd diskussion i förhållande till en ej styrd diskussion medför djupare kunskap på prov angående begrepp i biologi. Undersökningen genomfördes på fyra typer av lektioner med totalt sex elevgrupper varav fyra av grupperna i årskurs nio och två av grupperna i årskurs sju. Eleverna genomförde lektionerna inom den ordinarie undervisningen med antingen en styrd eller en ej styrd diskussion om ett antal begrepp i biologi. Kunskaperna kontrolleras därefter i test. Den styrda diskussionsfrågorna utgår från SOLO-taxonomins nivå, multistrukturell och relationell. Den ej styrda diskussionen utgår från elevernas tankar om lärarens genomgångna fakta.

         Analysen av skillnaden mellan styrd och ej styrd diskussion sker med beroende t-test och inomgruppsdesign då alla elever genomgått både styrd och ej styrd diskussion med parallella lektioner. Analysen av betingelser på olika lektioner genomfördes med oberoende t-test och för att analysera lektioner användes oberoende t-test.

         Resultatet visar inga signifikanta skillnader mellan en styrd och en ej styrd diskussion för inlärning av begrepp i biologi. För årskurs sju gällande den styrda diskussionen finns en signifikant skillnad mellan lektionerna där den styrda diskussionen gynnar lärandet på lektion ”näringskedja” och resultatet visar hög effekt. Det finns även en tendens till skillnad gällande den styrda diskussionen för lektionerna i årskurs nio där lektion ”hjärnproblem” gynnas av en styrd diskussion och visar medeleffekt. Det innebär att innehållet i en lektion kan ha betydelse för hur en diskussion kan genomföras för bästa lärande. En förklaring, till den signifikanta skillnaden för årskurs sju styrd diskussion på lektion ”näringskedja” kan vara kognitiv belastning. Kognitiv belastningsteori visar att SOLO-taxonomins frågor kan ha betydelse på lektioner med hög kognitiv belastning då lektionsinnehållet är komplext och okänt för eleverna och i studien kan det appliceras på lektion ”näringskedja”. Tendensen att en styrd diskussion stödjer inlärning i årskurs nio på lektion ”hjärnproblem” kan förklaras av att elever har egna kunskaper men begreppen är komplexa med hög kognitiv belastning och eleverna får stöd av en styrd diskussion där kunskapen organiseras. 

         Studiens resultat kan ge lärare stöd att i undervisningssituationen själva avgöra vilken typ av diskussion som ska genomföras för en god inlärningssituation. Studien ger även information till lärare att tillägna sig kunskap om vilken kognitiv belastning varje lärandeobjekt har för att stötta elevernas lärande i biologiundervisningen.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 342.
    Friberg, Linda
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Sjöström, Sara
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Högläsningens betydelse för elevers ordförråd: En litteraturstudie om hur lärare kan använda högläsning för att stötta elevers ordförråd2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva hur lärares högläsning kan stötta yngre skolelevers ordförråd. Undersökningen fokuserar på elever från förskoleklass upp till årskurs tre.

    Litteraturstudien baseras på 11 vetenskapliga artiklar som har hittats genom digitala och analoga sökningar. Urval och avgränsningar har genomförts.  

     

    Resultatet i litteraturstudien visar att lärare bör inkludera facklitterära texter och ordförklaringar i sin högläsning. Det har även visat sig vara gynnsamt att lärare arbetar med repeterad läsning samt att inkludera multimodala verktyg i högläsningen då detta bidrar till att elever utvecklar sitt ordförråd.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 343.
    Fujisawa, Keiko K.
    et al.
    Keio University, Japan .
    Wadsworth, Sally J.
    University of Colorado, CO USA .
    Kakihana, Shinichiro
    Koriyama Womens University, Japan .
    Olson, Richard K.
    University of Colorado, CO USA .
    DeFries, John C.
    University of Colorado, CO USA .
    Byrne, Brian
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap. University of New England, Australia .
    Ando, Juko
    Keio University, Japan .
    A multivariate twin study of early literacy in Japanese kana2013Inngår i: Learning and individual differences, ISSN 1041-6080, E-ISSN 1873-3425, Vol. 24, s. 160-167Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This first Japanese twin study of early literacy development investigated the extent to which genetic and environmental factors influence individual differences in prereading skills in 238 pairs of twins at 42 months of age. Twin pairs were individually tested on measures of phonological awareness, kana letter name/sound knowledge, receptive vocabulary, visual perception, nonword repetition, and digit span. Results obtained from univariate behavioral-genetic analyses yielded little evidence for genetic influences, but substantial shared-environmental influences, for all measures. Phenotypic confirmatory factor analysis suggested three correlated factors: phonological awareness, letter name/sound knowledge, and general prereading skills. Multivariate behavioral genetic analyses confirmed relatively small genetic and substantial shared environmental influences on the factors. The correlations among the three factors were mostly attributable to shared environment. Thus, shared environmental influences play an important role in the early reading development of Japanese children.

  • 344.
    Furberg, Kerstin
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Sverige.
    Johansson, Nils
    Malmö högskola, Sverige.
    Olsson, Ingrid
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Validering av ämnesdidaktik inklusive metodik2017Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 345.
    Furnes, Bjarte
    et al.
    Univ Bergen, Norway; Univ Stavanger, Norway.
    Elwér, Åsa
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Samuelsson, Stefan
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Olson, Richard K.
    Univ Colorado, CO 80309 USA.
    Byrne, Brian
    Univ New England, Australia.
    Investigating the Double-Deficit Hypothesis in More and Less Transparent Orthographies: A Longitudinal Study from Preschool to Grade 22019Inngår i: Scientific Studies of Reading, ISSN 1088-8438, E-ISSN 1532-799X, Vol. 23, nr 6, s. 478-493Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    We investigated the double-deficit hypothesis (DDH) in samples of U.S. (N = 489), Australian (N = 264), and Scandinavian (N = 293) children followed from preschool to grade 2. Children were assigned to double deficit, single deficit and no deficit subtypes in preschool, kindergarten, and grade 1 and compared on reading and spelling in grades 1 and 2. In most analyses, the double deficit subtype scored significantly lower in reading and spelling than the single deficits, a pattern of findings that was identical across samples. Moreover, across countries, RAN deficits showed a stronger effect on reading whereas PA deficits showed stronger effects on spelling. Overall, the results supported the basic premises of the DDH suggesting that the double deficit subtype represents the most impaired readers, and that RAN and PA are separable deficits with different effects on reading and spelling. The results also supported a universal view of literacy development, with similar predictive patterns of DDH subtypes across orthographies.

  • 346.
    Furnes, Bjarte
    et al.
    Univ Bergen, Norway.
    Elwér, Åsa
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Samuelsson, Stefan
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Treiman, Rebecca
    Washington Univ, MO USA.
    Olson, Richard K.
    Univ Colorado, CO USA.
    The stability and developmental interplay of word reading and spelling: a cross-linguistic longitudinal study from kindergarten to grade 42023Inngår i: Reading and writing, ISSN 0922-4777, E-ISSN 1573-0905Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    We investigated the stability and developmental interplay of word reading and spelling in samples of Swedish (N = 191) and U.S. children (N = 489) followed across four time points: end of kindergarten, grades 1, 2, and 4. Cross-lagged path models revealed that reading and spelling showed moderate to strong autoregressive effects, with reading being more predictable over time than spelling. Regarding the developmental interplay, we found a bidirectional relationship between reading and spelling from kindergarten to Grade 1. However, starting in Grade 1, reading predicted subsequent spelling beyond the autoregressor but not the other way around. In all analyses, the findings were similar across the two orthographies. The theoretical and practical implications of these findings are discussed.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 347.
    Fägerstam, Emilia
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Naturrelation och motivation: möjligheter och utmaningar med undervisning utomhus2024Inngår i: Poängen med lärande utomhus: pedagogiska perspektiv / [ed] Per Andersson, Linköping: Linköping University Electronic Press, 2024, , s. 57s. 23-25Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Det finns olika fördelar med att lämna klassrummet för undervisning utomhus. Förutom ökad fysisk aktivitet och en möjlighet till ett mer erfarenhets- och platsbaserat lärande kan det öka elevers inre motivation och känslomässiga relation till naturen. Men att undervisa utomhus innebär inte att bara flytta ut inomhusundervisningen. En vanlig uppfattning är att utomhusundervisning är extra fördelaktigt för elever som inte tycker att det vanliga skolarbetet är så roligt, men för dessa elever kan det vara särskilt viktigt med tydlighet och struktur. Ute finns inga väggar som avgränsar och ingen tavla att skriva på. Därför behöver man som lärare tänka till ett extra varv på hur man skapar sammanhang och ger klara instruktioner om vad eleverna förväntas göra. Vilken plats läraren väljer för sin undervisning kan också spela in. Många människor upplever att gröna miljöer har en lugnande effekt och i en naturmiljö finns ofta naturligt avgränsade platser för samling och reflektion. Samtidigt innehåller den olika typer av löst material och stimulerar fantasi och kreativitet, vilket brukar vara positivt för uppgifternas genomförande.

  • 348.
    Fägerstam, Emilia
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Grothérus, Annika
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Secondary school students' experience of outdoor learning: A Swedish case study2018Inngår i: Education, ISSN 0013-1172, Education, ISSN 0013-1172, Vol. 138, nr 4, s. 378-392Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The aim of this study was to explore lower secondary school students’ experiences of using the school grounds as a learning environment. School grounds were used on a regular basis during two to three years, mainly in mathematics and German as a third language. Fourteen students were interviewed about their experiences. The way outdoor learning was implemented facilitated student-centred and cooperative learning, which was considered positive in terms of academic as well as emotional dimensions. Perceptions regarding on-task orientation were more varied, and included experiences of increased as well as decreased on-task orientation. Teachers’ control could be poorer outdoors, resulting in a negative influence on on-task orientation. This study contributes to previous research on outdoor learning by focusing on regular school-based outdoor learning in a secondary school context.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 349.
    Fägerstam, Emilia
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Samuelsson, Joakim
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Learning arithmetic outdoors in junior high school - influence on performance and self-regulating skills2012Inngår i: Education 3-13, ISSN 0300-4279, E-ISSN 1475-7575, Vol. 42, nr 4, s. 419-431Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This study aims to explore the influence of outdoor teaching among students, aged 13, on arithmetic performance and self-regulation skills as previous research concerning outdoor mathematics learning is limited. This study had a quasi-experimental design. An outdoor and a traditional group answered a test and a self-regulation skills questionnaire before and after a 10 weeks unit in arithmetic. Findings suggest differences in changes in academic performance between the groups in favour of the outdoor group and no significant changes in self-regulation skills, apart from a decrease in intrinsic motivation in the traditional group.

  • 350.
    Fälth, Linda
    et al.
    Linnaeus University.
    Gustafson, Stefan
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Tjus, Tomas
    Goteborgs Universitet.
    Svensson, Idor
    Linnaeus University.
    Lärarnas erfarenheter av deltagande i en datorbaserad interventionsstudie som syftar till att öka elevernas läsförmåga2014Inngår i: Acta Didactica Norge - tidsskrift for fagdidaktisk forsknings- og utviklingsarbeid i Norge, E-ISSN 1504-9922, Vol. 8, nr 1, s. 1-15Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Flertalet studier har utforskat olika metoder med avsikt att utveckla skriftspråklig förmåga hos elever med läs- och skrivsvårigheter. Trots det är det få, om ens några, studier som har undersökt hur medverkande lärare upplevt sitt deltagande och vilka erfarenheter de gjort av att vara med i dessa studier. I en tidigare studie (Fälth, Gustafson, Tjus, Heimann, & Svensson, 2013; Gustafson, Fälth, Svensson, Tjus & Heimann, 2011) visade resultaten att de elever som under en interventionsperiod fick en kombination av datorbaserad fonologisk respektive ortografisk träning gjorde större framsteg på tester som mäter ordavkodning, fonologisk förmåga och läsförståelse än jämförelsegrupperna. Syftet med föreliggande studie är att utifrån ett lärarperspektiv utforska upplevelser och erfarenheter av att delta i ovan nämnda interventionsstudie och att belysa de kvantitativa resultat som finns rapporterade från studien. Arton lärare har intervjuats i denna studie. Resultaten visar att den fasta yttre struktur som interventionen erbjöd samt den flexibilitet som fanns inom respektive intervention upplevdes som positivt och som en bidragande faktor för de här elevernas läsframgångar. Resultaten visade också att kombinationsträningen gynnade både elevernas och lärarnas motivation till interventionen. Slutsatsen är att en datorbaserad lästräningsintervention med fasta ramar men med visst individanpassat innehåll kan vara såväl effektiv som motiverande och positivt påverka interventionerna.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
45678910 301 - 350 of 1283
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf