liu.seSök publikationer i DiVA
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
4567 301 - 334 av 334
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 301.
    Wennberg, Birgitta
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper, Centrum för social och affektiv neurovetenskap. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Janeslatt, Gunnel
    Uppsala Univ, Sweden; Ctr Clin Res Dalarna, Sweden.
    Gustafsson, Per
    Linköpings universitet, Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper, Centrum för social och affektiv neurovetenskap. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Region Östergötland, Psykiatricentrum, Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken Linköping.
    Kjellberg, Anette
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa, medicin och vård, Avdelningen för prevention, rehabilitering och nära vård. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Occupational performance goals and outcomes of time-related interventions for children with ADHD2021Ingår i: Scandinavian Journal of Occupational Therapy, ISSN 1103-8128, E-ISSN 1651-2014, Vol. 28, nr 2, s. 158-170Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background Children with attention deficit hyperactivity disorder (ADHD) have difficulties with occupational performance, related to difficulties with time-processing ability. Aims To examine the outcome of a multimodal time-related intervention designed to support children aged 9-15 years with ADHD, to achieve their occupational performance goals and improve satisfaction with occupational performance. A further aim was to compare the childrens ratings of outcome with their parents ratings and to analyse the occupational performance goals. Material and Methods A pre-post design was used. Participants were 27 children, aged 9-15 years. Children and parents rated occupational performance and satisfaction at baseline and follow-up, after 24 weeks, using the Canadian Occupational Performance Measure (COPM). The intervention consisted of time-skills training and time-assistive devices (TADs). Descriptive and non-parametric statistics were used. Results Significant improvements were found in reported performance and satisfaction. Childrens were higher than those of their parents. Most goals were about carrying out daily routines, knowing the duration of an activity and knowing what will happen in the near future. Conclusion and significance The study contributes to knowledge about suitable interventions for children with ADHD who have time-related difficulties. Occupational therapy interventions, including TADs and time-skills training, resulted in significantly improved occupational performance.

  • 302.
    Wennberg, Birgitta
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Centrum för social och affektiv neurovetenskap. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Region Östergötland, Närsjukvården i centrala Östergötland, Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken.
    Janeslätt, Gunnel
    Uppsala University, Sweden; Centre for Clinical Research Dalarna, Falun, Sweden.
    Kjellberg, Anette
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen för arbetsterapi. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Gustafsson, Per A
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Centrum för social och affektiv neurovetenskap. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Region Östergötland, Närsjukvården i centrala Östergötland, Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken.
    Effectiveness of time-related interventions in children with ADHD aged 9-15 years: a randomized contolled study2018Ingår i: European Child and Adolescent Psychiatry, ISSN 1018-8827, E-ISSN 1435-165X, Vol. 27, nr 3, s. 329-342Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Specific problems with time and timing that affect daily routines, homework, school work, and social relations have been recognized in children with ADHD. The primary treatments for children with ADHD do not specifically focus on time-related difficulties. The aim of this randomized controlled study (RCT) was to investigate how multimodal interventions, consisting of training in time-processing ability (TPA) and compensation with time-assistive devices (TAD), affect TPA and daily time management (DTM) in children with ADHD and time difficulties, compared with only educational intervention. Thirty-eight children on stable medication for ADHD in the 9–15-year age range were randomly allocated to an intervention or a control group. The children’s TPA was measured with a structured assessment (KaTid), and the children’s DTM was rated by a parent questionnaire (Time-Parent scale) and by children’s self-reporting (Time-Self-rating). The intervention consisted of time-skill training and compensation with TAD. Data were analysed for differences in TPA and in DTM between the control and intervention groups in the 24-week follow-up. Children in the intervention group increased their TPA significantly (p = 0.019) more compared to the control group. The largest increase was in orientation to time. In addition, the parents in the intervention group rated their children’s DTM as significantly (p = 0.01) improved compared with the parents in the control group. According to the children, their DTM was not significantly changed. In conclusion, a multimodal intervention consisting of time-skill training and TAD improved TPA and DTM in children with ADHD aged 9–15 years.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 303.
    Wennberg, Birgitta
    et al.
    Stockholms läns landsting.
    Kjellberg, Anette
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Hälsa, Aktivitet, Vård (HAV).
    Delaktighet i vardagen för personer med lindrig utvecklingsstörning vid användning av kognitivt stöd2011Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 304.
    Wennberg, Birgitta
    et al.
    Klara Mera - Centre for cognitive support, Rosenlund, Sweden.
    Kjellberg, Anette
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Hälsa, Aktivitet, Vård (HAV). Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Participation when using cognitive assistive devices - from the perspective of people with intellectual disabilities2010Ingår i: Occupational Therapy International, ISSN 1557-0703, Vol. 17, nr 4, s. 168-176Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of the study was to describe how people with intellectual disabilities experienced their participation in everyday activities when using cognitive assistive devices. The purpose of cognitive assistive devices is to compensate for cognitive problems, to enhance independence when performing activities and to support decision making in daily life. Nine persons, 17–37 years old, with mild intellectual disability were selected by purposive sampling. Data collection was conducted by semi-structured interviews. The results showed that participation in everyday activities increased when using cognitive assistive devices. The persons experienced having more control and health benefits using cognitive assistive devices in daily activities. There were participation restrictions related to attitudes from the social network towards participation, and attitudes towards the use of cognitive assistive devices from the persons themselves and from the social network. Occupational therapists should be aware of the social factors that may influence a client's participation in everyday activities when using cognitive assistive devices. There is a need for more research with clients with intellectual disabilities and further research concerning long-time use of cognitive assistive devices.

  • 305.
    Wennberg, Birgitta
    et al.
    Linköpings universitet, Centrum för social och affektiv neurovetenskap (CSAN). Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Sjödin, Linda
    Barn- och ungdomshabiliteringen Region Kronoberg, Ljungby.
    Buchholz, Margret
    Göteborgs universitet, Sahlgrenska akademin, Institutionen för neurovetenskap och fysiologi.
    Janeslätt, Gunnel
    Landstinget Dalarna ; Centrum för klinisk forskning i Dalarna, associerad till Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, funktionshinder och habilitering, Uppsala universitet.
    Kognitivt stöd i vardagen2016Ingår i: Arbetsterapi för barn och ungdom / [ed] Ann-Christin Eliasson, Helene Lidström, Marie Peny-Dahlstrand, Lund: Studentlitteratur AB, 2016, Vol. Sidorna 267-280, s. 267-280Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Kognitivt stöd underlättar vardagen. Kalendrar, checklistor och förenklade manualer kan underlätta att planera, strukturera vardagsaktiviteter och ge en känsla av kontroll. För barn och ungdomar med kognitiva funktionsnedsättningar är det kognitiva stödet inte bara underlättande utan nödvändigt. Det ger ökad självständighet och delaktighet i vardagen och samhället.

  • 306.
    Wijk, Ulrika
    et al.
    Skåne University Hospital, Sweden.
    Brandsma, J. Wim
    Independent leprosy- and hand rehabilitation consultant, Amsterdam, the Netherlands.
    Dahlström, Örjan
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Handikappvetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Björk, Mathilda
    School of Health Sciences, Jönköping University, Sweden.
    The concurrent validity of the Amharic version of Screening of Activity Limitation and Safety Awareness (SALSA) in persons affected by leprosy2013Ingår i: Leprosy Review, ISSN 0305-7518, E-ISSN 2162-8807, Vol. 84, nr 1, s. 13-22Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Objectives: Leprosy is endemic in many countries and results in activity limitations.There is a need for assessment tools to guide professionals in their evaluationand choice of intervention in order to improve conditions for leprosy-affected people.The purpose of our study was to evaluate the concurrent validity of the Amharicversion of Screening of Activity Limitation and Safety Awareness (SALSA-am) scalewith Amharic version of Disability of the Arm, Shoulder and Hand (DASH-am)questionnaire.Design: Thirty-eight individuals with nerve damage due to leprosy completed theSALSA-am and DASH-am questionnaires. Spearman’s rank correlation was used todetermine relationships between SALSA and DASH scores. Specificity, sensitivityand accuracy were calculated.Results: There was a good correlation 0·87 (P , 0·001) between SALSA-amand DASH-am scores. Sensitivity, specificity and accuracy were calculated withacceptable results.Conclusions: SALSA-am is considered a useful questionnaire for determiningactivity limitations in persons affected by leprosy, and showed good correlation withDASH-am. The concurrent validity was considered good.

  • 307.
    Wiklund, Tea
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Arbetsterapeutiska interventioner för vuxna med depression och ångestsyndrom: en litteraturstudie2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Depression och ångestsyndrom hör till de vanligaste psykiska sjukdomarna och medför stora aktivitetsbegränsningar inom arbete, fritid och personlig vård. Trots det finns det få litteraturstudier om arbetsterapeutiska interventioner för denna målgrupp. Syftet var att beskriva arbetsterapeutiska interventioner för vuxna personer med depression eller ångestsyndrom. En systematisk litteraturstudie genomfördes i Pubmed, PsycInfo, Scopus och Cinahl. Arton artiklar inkluderades. Artiklarna analyserades med stöd av Friberg (2012). Tre huvudteman identifierades: 1) Att hjälpa klienterna få ökad insikt om sin livssituation, 2) Att lära klienten hantera och förebygga symtom och 3) Aktivitet som medel i interventionen. Resultatet har betydelse för hur arbetsterapeuter kan välja, kommunicera och genomföra interventioner samt för framtida forskning. Betydelsen av val av behandlingsstrategier i interventionerna diskuterades också.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 308.
    Wilkie, Ross
    et al.
    Keele University, Keele, Staffordshire, United Kingdom; University of Southampton, UK.
    Björk, Mathilda
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa, medicin och vård, Avdelningen för prevention, rehabilitering och nära vård. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Region Östergötland, Medicincentrum, Reumatologiska kliniken i Östergötland.
    Costa-Black, Katia M
    The British Standards Institution, Environmental Health and Safety Services and Solutions, Hillsboro, OR, USA; New York University, New York, NY, USA.
    Parker, Marty
    Keele University, Keele, Staffordshire, ST5 5BG, United Kingdom.
    Pransky, Glenn
    Univ of Massachusetts Medical School, Worcester, MA, USA.
    Managing work participation for people with rheumatic and musculoskeletal diseases.2020Ingår i: Baillière's Best Practice & Research: Clinical Rheumatology, ISSN 1521-6942, E-ISSN 1532-1770, Vol. 34, nr 2, artikel-id 101517Artikel, forskningsöversikt (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Improving work participation for individuals with rheumatic and musculoskeletal diseases (RMDs), has gained increasing interest over the last 10 years. New approaches are based upon increasing adoption of a biopsychosocial approach to improving work participation, incorporating evidence that health professionals within multidisciplinary teams have a key and critical role. In particular, interaction between health professionals and employers, and rehabilitation services that are linked to the workplace are key elements for improving work participation for people with RMDs. This review outlines recent research that underpins approaches for health professionals to develop their role in improving work participation for people with RMDs based on recent research; it outlines how to measure work-related outcomes in clinical practice, models of work participation, and approaches for health professionals to improve work participation outcomes. The potential for developing the role of health professionals in future years is also outlined.

  • 309.
    Winberg, Anette
    et al.
    Hälsa och habilitering, Landstinget i uppsala län, Uppsala.
    Lidström, Helene
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Hälsa, Aktivitet, Vård (HAV). Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Anpassning och hjälpmedel för delaktighet2016Ingår i: Arbetsterapi för barn och ungdom / [ed] Ann-Christin Eliasson, Helene Lidström, Marie Peny-Dahlstrand, Lund: Studentlitteratur AB, 2016, 1, s. 203-212Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 310.
    Winberg, Madeleine
    et al.
    Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Region Östergötland, Sinnescentrum, Hand- och plastikkirurgiska kliniken US. Linköpings universitet, Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper.
    Turesson, Christina
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa, medicin och vård, Avdelningen för prevention, rehabilitering och nära vård. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Region Östergötland, Sinnescentrum, Hand- och plastikkirurgiska kliniken US. Linköpings universitet, Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper.
    Patients perspectives of collagenase injection or needle fasciotomy and rehabilitation for Dupuytren disease, including hand function and occupational performance2023Ingår i: Disability and Rehabilitation, ISSN 0963-8288, E-ISSN 1464-5165, Vol. 45, nr 6, s. 986-996Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Purpose To describe patients perspectives of collagenase injection or needle fasciotomy for Dupuytren disease (DD) including hand therapy, and their view of hand function and occupational performance. Materials and methods Interviews were performed with twelve patients who had undergone non-surgical treatment and rehabilitation for DD. Data was analysed using a problem-driven content analysis using the model of Patient Evaluation Process as a theoretical framework. Results The participants previous experiences influenced their expectations of the upcoming treatment and they needed information to be prepared for treatment. Treatment and rehabilitation had a positive impact on daily life and were regarded as effective and simple with quick recovery. However, there could be remaining issues with tenderness or stiffness. The participants expressed their belief in rehabilitation and how their own efforts could contribute to an improved result. Despite concerns about future recurrence participants described increased knowledge and sense of control regarding future needs. Conclusion Undergoing a non-surgical treatment and rehabilitation process for DD was regarded as quick and easy and can meet the need for improved hand function and occupational performance. Taking responsibility for ones own rehabilitation was considered to influence the outcome positively. The theoretical framework optimally supported the exploration of participants perspective.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 311.
    Wressle, Ewa
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Östergötlands Läns Landsting, Närsjukvården i centrala Östergötland, Geriatriska kliniken.
    Client participation in the rehabilitation process2002Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This thesis evaluates the rehabilitation process with respect to client participation. The Swedish version of a client-centred structure, the Canadian Occupational Performance Measure (COPM), is evaluated from the perspectives of the clients, the occupational therapists and the members of a rehabilitation team. Data have been collected through diaries, the COPM, assessments of ability to perform activities of daily living, mobility, self-assessments of pain and health, interviews with clients, interviews with staff, and focus groups interviews.

    The results show that a structured method is needed in order to improve clients’ active participation in goal formulation.

    The Swedish version of the COPM has high responsiveness to change over time. The use of the COPM improved client participation in the goal-formulation process, according to the results from a study with experiment and control groups. The clients perceived that treatment goals were identified, they were able to recall the goals and felt that they were active participants. They also perceived they had a higher ability to manage after the rehabilitation period was completed compared to clients in the control group.

    The clinical utility of the Swedish version of the COPM was confirmed in focus-group interviews with occupational therapists. The occupational therapists perceived the COPM as helpful in the goal-setting process and planning of treatment interventions. Even though problems are identified, they are directly related to, and formulated as, goals. Clients receive feedback on improvement over time. The COPM ensures a client-centred approach, facilitates communication within the rehabilitation team, and encourages therapists in their professional role. Therapists need knowledge about the theoretical foundation of the instrument and have to develop a personal interview technique.

    When the COPM is used in a team setting, it provides the team with broader information on what is purposeful occupation to the client. The focus is on occupational performance rather than function. According to team members the use of the COPM as a team tool increased client participation, was a good outcome measure, resulted in distinct goals, and focused on goals that were meaningful to the client.

    Implementation of a client-centred approach is facilitated when a structured method is used, but this is not enough. Involvement and motivation from all team members are required, as well as support during the introduction and implementation period. Support from management, knowledge about the underlying theory, time for discussions and reflections as well as opportunities to develop a personal interview technique are pointed out as important factors for a successful implementation.

    Delarbeten
    1. The rehabilitation process for the geriatric stroke patient: an exploratory study of goal setting and intervention
    Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>The rehabilitation process for the geriatric stroke patient: an exploratory study of goal setting and intervention
    1999 (Engelska)Ingår i: Disability and Rehabilitation, ISSN 0963-8288, Vol. 21, nr 2, s. 80-87Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
    Abstract [en]

    Purpose: The aim was to describe and analyse the rehabilitation process of the geriatric stroke patient from two perspectives; the treatment goals expressed by the staff and the patient and the treatment interventions chosen by the physiotherapist and occupational therapist. A secondary aim was to test whether the process, treatment goals and interventions could be classified according to the International Classification of Impairments, Disabilities and Handicaps (ICIDH).

    Method: Qualitative interviews were performed with patients and personnel; diaries were used to register treatment interventions. The 30 interviews were categorized according to the goals expressed by physiotherapists, occupational therapists, physicians and patients. The diaries (n= 22) were analysed to describe how treatment interventions were connected in time, at what levels (impairment, disability and handicap) the interventions were directed, and finally, whether certain decisions were made in order to change the rehabilitation process.

    Results: The patients talked more about attaining their prestroke status than about their goals. The therapists set goals according to functional level, whereas the doctors expressed themselves in general terms. Three patterns of rehabilitation processes were found: one with clearly identified decision points, one with a set programme which was not changed through the process, and one where the goal was changed according to changes in medical status.

    Conclusions: The patient does not participate in the goalsetting process, and the vaguely expressed goals are not measurable. The rehabilitation process and reason for discharge demonstrate different patterns. Treatment interventions, if related to the ICIDH, give a clear picture of the process, though certain interventions do not fit in the classification.

    Nationell ämneskategori
    Medicin och hälsovetenskap
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:liu:diva-14363 (URN)10.1080/096382899298016 (DOI)
    Tillgänglig från: 2007-03-23 Skapad: 2007-03-23 Senast uppdaterad: 2023-12-28
    2. Responsiveness of the Swedish version of the Canadian Occupational Performance Measure
    Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Responsiveness of the Swedish version of the Canadian Occupational Performance Measure
    1999 (Engelska)Ingår i: Scandinavian Journal of Occupational Therapy, ISSN 1103-8128, Vol. 6, nr 2, s. 84-89Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
    Abstract [en]

    In a client-centred approach, clients and therapists work together to define the occupational performance problem, the focus of and need for intervention and the preferred outcomes. Application of specific theories or techniques to involve clients in goal-setting may influence the therapist to use a client participation approach. The Canadian Occupational Performance Measure (COPM) presents a structure for formulating the treatment goals identified by the client in co-operation with the therapist. The aim of this study was to test the responsiveness of the Swedish version of the COPM. After translation into Swedish, the COPM was introduced to 21 occupational therapists who performed data collection. A sample of 108 clients within geriatric, neurologic and orthopaedic rehabilitation identified 418 problems at initial scoring and reassessment. Inclusion criteria for patients were the need for rehabilitation interventions and the ability to communicate well enough in an interview. The results indicate that the Swedish version of the COPM is responsive to change, with 73% of the problems identified having a change in score of 2 points or more.

    Nationell ämneskategori
    Medicin och hälsovetenskap
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:liu:diva-14364 (URN)10.1080/110381299443771 (DOI)
    Tillgänglig från: 2007-03-23 Skapad: 2007-03-23 Senast uppdaterad: 2009-08-21
    3. Improved client participation in the rehabilitation process using a client-centred goal formulation structure
    Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Improved client participation in the rehabilitation process using a client-centred goal formulation structure
    2002 (Engelska)Ingår i: Journal of Rehabilitation Medicine, ISSN 1650-1977, Vol. 34, nr 1, s. 5-11Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
    Abstract [en]

    The aim was to evaluate whether the use of a client-centred instrument, the Canadian Occupational Performance Measure (COPM), affects the patients' perception of active participation in the rehabilitation process. The study included 155 patients in the experiment group and 55 in the control group, within geriatric, stroke, and home rehabilitation. The COPM was used in the experiment group. A structured interview was performed within 2-4 weeks after discharge with 88 patients in the experiment group and 30 patients in the control group. The results show significant differences between the groups. More patients in the experiment group perceived that treatment goals were identified, were able to recall the goals, felt that they were active participants in the goal formulation process, and perceived themselves better able to manage after completed rehabilitation compared with patients in the control group. The study indicates that the COPM improves client participation in the rehabilitation process.

    Nyckelord
    Copm, Client-centred, Participation, Goal, Evaluation
    Nationell ämneskategori
    Medicin och hälsovetenskap
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:liu:diva-14365 (URN)10.1080/165019702317242640 (DOI)
    Tillgänglig från: 2007-03-23 Skapad: 2007-03-23 Senast uppdaterad: 2009-08-21
    4. Clinical utility of the Canadian Occupational Performance Measure: Swedish version
    Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Clinical utility of the Canadian Occupational Performance Measure: Swedish version
    2002 (Engelska)Ingår i: Canadian Journal of Occupational Therapy / Revue Canadienne d`Ergotèrapie, ISSN 0008-4174, Vol. 69, nr 1, s. 40-48Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
    Abstract [en]

    The Canadian Occupational Performance Measure (COPM) is an individualised outcome measure intended to detect change in a client's perception of occupational performance over time. The aim of this study was to test the clinical utility of the Swedish version of the COPM. Data was collected from 27 occupational therapists in six focus groups. Emerging themes included goal-setting, preparations, limitations, interactions with clients, and impact on practice. The results indicated that the COPM is helpful in the goal-setting process and in planning treatment interventions. Therapists need knowledge about the theoretical foundation of the instrument and a personal interview technique. Problems were found using the instrument with clients who had poor insight or in acute settings. The COPM facilitated feedback on improvement over time. In summary, the COPM ensures a client-centred approach, facilitates communication within the rehabilitation team, and encourages therapists in their professional role.

    Nationell ämneskategori
    Medicin och hälsovetenskap
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:liu:diva-14366 (URN)
    Tillgänglig från: 2007-03-23 Skapad: 2007-03-23 Senast uppdaterad: 2017-12-13
    5. The Canadian Occupational Performance Measure as an outcome measure and team tool in a day treatment program
    Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>The Canadian Occupational Performance Measure as an outcome measure and team tool in a day treatment program
    Visa övriga...
    2003 (Engelska)Ingår i: Disability and rehabilitation, ISSN 0963-8288, Vol. 25, nr 10, s. 497-506Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
    Abstract [en]

    Purpose: To investigate the usefulness of the Canadian Occupational Performance Measure (COPM) in a day treatment programme for clients with rheumatoid arthritis.

    Method: The study was conducted in two parts. In the first part rehabilitation without changes in the programme was performed (n = 16). After that the COPM was introduced to all team members. In part two the COPM was used (n = 40). Clients' experiences of participation in the process were studied via a structured interview 2 - 4 weeks after discharge in both parts. Qualitative interviews were conducted with team members before part one and after completion of part two.

    Results: Staff expressed that the COPM improved client participation in the rehabilitation process. Goals were formulated distinctly, and focused on activity and performance rather than function. Team conferences were focused on the client's needs. Outcome was considered clear and evident to the client. The changes in client routines demands thorough introduction, support and involvement, and takes time. Involvement and motivation for changing practice were difficult to obtain, this could be a result of a large staff turnover during the data collection period.

    Conclusions: The COPM should be seen as an aid to ensuring client participation in the goal formulation process, and facilitating treatment planning and evaluation of outcome.

    Nationell ämneskategori
    Medicin och hälsovetenskap
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:liu:diva-14367 (URN)10.1080/0963828031000090560 (DOI)
    Tillgänglig från: 2007-03-23 Skapad: 2007-03-23 Senast uppdaterad: 2009-08-21
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 312.
    Wressle, Ewa
    et al.
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Östergötlands Läns Landsting, Närsjukvården i centrala Östergötland, Geriatriska kliniken. Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Avdelningen för neurovetenskap.
    Samuelsson, Kersti
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Avdelningen för neurovetenskap. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Östergötlands Läns Landsting, Sinnescentrum, Rehabiliteringsmedicinska kliniken.
    High job demands and lack of time: A future challenge in occupational therapy2014Ingår i: Scandinavian Journal of Occupational Therapy, ISSN 1103-8128, E-ISSN 1651-2014, Vol. 21, nr 6, s. 421-428Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Objective: The aim of this study was to identify work-related stress factors that contributed to work-related stress among Swedish occupational therapists and to investigate the association between work-related stress, demographic factors and perceived overall stress. Methods: A postal questionnaire and a letter of invitation were sent to 807 Swedish occupational therapists, selected at random and representing 10% of occupational therapists working in Sweden. The response rate was 59%. A stress index presenting 49 stress factors graded on a scale from 1 (indicating no source of stress) to 6 (definitely a source of stress) was included. In addition, the level of perceived overall stress during the last 2 weeks was scored on a rating scale with the end points 0 (no stress) and 10 (extreme stress). Results: The main findings indicated that lack of resources and lack of time were the main stressors. “Working at a superficial level due to lack of time” was the only variable associated with high overall stress when both work-related and personal factors were included. Professional identity and clarity about the role were graded low with regard to stress. Conclusions: Work-related stress is just one aspect of the overall stress experienced but knowledge about its consequences highlights the importance of further studies.

  • 313.
    Wressle, Ewa
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Avdelningen för neuro- och inflammationsvetenskap. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Region Östergötland, Närsjukvården i centrala Östergötland, Geriatriska kliniken.
    Samuelsson, Kersti
    Östergötlands Läns Landsting, Sinnescentrum, Rehabiliteringsmedicinska kliniken. Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för samhällsmedicin. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    The self-reported use of research in clinical practice: A survey of occupational therapists in Sweden2015Ingår i: Scandinavian Journal of Occupational Therapy, ISSN 1103-8128, E-ISSN 1651-2014, Vol. 22, nr 3, s. 226-234Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: Today, healthcare providers and occupational therapists are increasingly required to rely on evidence-based practices. In both out-patient and in-patient settings, the use of research-based practices can be identified using the questionnaire Research Utilization Measure. Aim: This study explores how occupational therapists in Sweden perceive research utilization. Method: The Research Utilization measure was sent to 807 randomly selected occupational therapists in Sweden, and the response rate was 59% (n=472). Results: The majority of respondents (56%, n=256) reported use of research-based knowledge in their practice “very or rather often”, although 49% (n=225) of these therapists noted that they “very seldom or never” discussed research findings with their managers. Differences in answers for most items were related to degree of education and length of experience. Occupational therapists with higher education levels more often reported use of research in their clinical practice and therapists with greater experience less often reported use of research in their clinical practice. Conclusion: Education seems to influence the degree to which occupational therapists rely on research to inform their practices. A future challenge for managers and occupational therapists is to create strategic discussions on how to implement treatment that is based on current research.

  • 314.
    Wressle, Ewa
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för nervsystem och rörelseorgan, Geriatrik. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Region Östergötland, Närsjukvården i centrala Östergötland, Medicinska och geriatriska akutkliniken.
    Turesson, Christina
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa, medicin och vård, Avdelningen för prevention, rehabilitering och nära vård. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Region Östergötland, Sinnescentrum, Hand- och plastikkirurgiska kliniken US.
    Granérus, Ann-Kathrine
    Linköpings universitet, Institutionen för nervsystem och rörelseorgan, Geriatrik. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Region Östergötland, Närsjukvården i centrala Östergötland, Medicinska och geriatriska akutkliniken.
    Living with Parkinson's disease: Elderly patients? and relatives? perspective on daily living2007Ingår i: Australian Occupational Therapy Journal, ISSN 0045-0766, E-ISSN 1440-1630, Vol. 54, nr 2, s. 131-139Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background/aim:  Parkinson's disease is a progressive neurodegenerative disorder resulting in significant disability. We examined how Parkinson's disease affects daily living from the perspective of both patients and relatives.

    Methods:  Qualitative interviews were performed with seven patients with Parkinson's disease and nine relatives from families other than those of the interviewed patients. Patients and relatives were recruited from an outpatient geriatric unit at a university hospital in Sweden. The interviews were transcribed and analysed qualitatively.

    Results:  A conceptual framework encompassing aggravating factors, consequences in daily living and facilitating factors is presented. Patients perceived activity restrictions, changed habits, decreased socialisation and anxiety. Relatives reported changed roles and habits, decreased socialisation, strain and anxiety about the future. Facilitating factors included accessibility, strategies and psychological support for both patients and relatives.

    Conclusions:  The results show that Parkinson's disease affects daily living not only for patients but also for relatives. They need to be seen, heard and supported in this burden. Services must be adapted to the needs of both patients and relatives with accessibility to health-care facilities with deep knowledge about the disease and its consequences. The identified factors are areas of concern in occupational therapy.

  • 315.
    Ydreborg, Karin
    et al.
    Region Östergötland, Sinnescentrum, Hand- och plastikkirurgiska kliniken US.
    Engstrand, Christina
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för fysioterapi. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Region Östergötland, Sinnescentrum, Hand- och plastikkirurgiska kliniken US.
    Steinvall, Ingrid
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Avdelningen för kliniska vetenskaper. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Region Östergötland, Sinnescentrum, Hand- och plastikkirurgiska kliniken US.
    Larsson, Eva-Lena
    Region Östergötland, Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård, Ortopedkliniken i Linköping.
    Hand function, experienced pain, and disability after distal radius fracture.2015Ingår i: The American journal of occupational therapy, ISSN 0272-9490, Vol. 69, nr 1, artikel-id 6901290030Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Objective: We sought to explore differences in range of motion (ROM), grip strength, and self-reported pain and disability over time after plate-fixation surgery for distal radius fracture.less thanbr /greater thanMethod: We used a prospective repeated-measures research design with four measure points for a study sample of 101 patients. The Disabilities of the Arm, Shoulder and Hand (DASH) Questionnaire; the Global Assessment Scale; and the Canadian Occupational Performance Measure were used to assess ROM, grip strength, and pain level.less thanbr /greater thanResults: ROM and grip strength improved over time. Pain improved until 6 mo after surgery but greatly deteriorated from 6 to 24 mo. Concurrently, overall discomfort (global index) from the wrist extensively improved from 12 to 24 mo. DASH score decreased 20.1 points from 6 wk to 6 mo and remained stable until 24 mo.less thanbr /greater thanConclusion: Even when ROM and grip strength were almost fully regained at 12 mo, pain at rest and during activity was still an issue at 24 mo.less thanbr /greater than (Copyright © 2015 by the American Occupational Therapy Association, Inc.)

  • 316. Beställ onlineKöp publikationen >>
    Yngve, Moa
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa, medicin och vård, Avdelningen för prevention, rehabilitering och nära vård. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Participation and ICT: Students with Special Educational Needs in Upper Secondary School2020Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: En godkänd gymnasieexamen är ofta en förutsättning för ungdomars möjlighet att etablera sig på arbetsmarknaden eller för att studera vidare. Ungdomar som inte lyckas etablera sig i arbete eller vidare studier löper ökad risk för ohälsa. Gymnasieelever som har behov av stöd i skolaktiviteter tar i lägre utsträckning gymnasieexamen. Elever som av olika anledningar har svårt att nå kunskapsmålen är berättigade adekvata stödinsatser för att stimulera deras lärande och utveckling. Kunskapen om gymnasieelevers behov av och tillgång till stöd i skolaktiviteter är dock begränsad. Dessutom saknas det valida och reliabla bedömningsinstrument för att identifiera elevers behov av stöd i skolaktiviteter och för att utvärdera stödinsatser som syftar till att öka elevers möjlighet till aktivitet och delaktighet. Informations- och kommunikationsteknik (IKT) har under de senaste 20 åren lyfts fram som en möjlig och lovande stödinsats för att möjliggöra ökad delaktighet i skolaktiviteter och ge elever i behov av stöd bättre förutsättningar att nå kunskapsmålen. Forskning saknas dock kring vilken påverkan användning av IKT i skolaktiviteter kan ha för elevers delaktighet. Dessutom efterfrågas longitudinell uppföljning av deltagande i arbete och vidare studier bland elever som erhållit stödinsatser under sin gymnasieutbildning.

    Syfte: Det övergripande syftet med denna avhandling var att öka kunskapen om delaktighet i skolaktiviteter för gymnasieelever i behov av stöd innan och efter de erhöll en IKT-intervention, och sedermera elevernas deltagande i arbete och vidare studier.

    Metod: Avhandlingen består av fyra delstudier där undersökningsgruppen utgörs av gymnasieelever i behov av stöd som sedan tidigare deltagit i två interventionsprojekt. I projekten blev eleverna identifierade av skolpersonal utifrån deras svårigheter att nå utbildningsmål, genomföra skoluppgifter och/eller hade hög skolfrånvaro. Eleverna erhöll en IKT-intervention som stöd i skolaktiviteter. I avhandlingens första studie inkluderades sekundärdata för 509 elever i behov av stöd som gett skriftligt informerat samtycke till att delta i forskning. Av dessa hade cirka 40% inte erhållit något stöd i skolan sedan tidigare. Dessa 509 elever utgör basen för de efterföljande tre studierna som tillämpade studiespecifika kriterier. Studie I var en psykometrisk prövning av bedömningsinstrumentet Bedömning av Anpassningar i Skolmiljön (BAS). BAS syftar till att undersöka i vilken grad förutsättningarna i 16 vanliga skolaktiviteter överensstämmer med elevens förutsättningar (student–environment fit), och identifierar elevens eventuella behov av stöd i skolaktiviteter. Data analyserades med Rasch-analys för att undersöka hur väl BAS fångar målgruppens behov av stödinsatser i skolaktiviteter, hur ingående variabler och skattningsskalan fungerar samt huruvida BAS mäter det som instrumentet avser att mäta. I studie II användes deskriptiv statistik för att undersöka 484 elevers upplevda behov av stöd i skolaktiviteter och deras tillgång till adekvat stöd för kunna delta i skolaktiviteter. Dessutom tillämpades en logistisk regressionsanalys för att identifiera faktorer som var associerade med elever som upplevde behov av stöd i många skolaktiviteter.

    Studie III syftade till att undersöka om en individuellt utformad IKTintervention inverkade på 300 elevers delaktighet i skolaktiviteter. Deskriptiv statistik användes för att analysera elevernas BAS-bedömningar före och efter intervention, deras skolnärvaro och godkända betyg. Skillnad i antal upplevda behov innan och efter intervention undersöktes med Wilcoxons teckenrangtest. T-test genomfördes för att jämföra elevernas student– environment fit, genererad via Rasch-analys, före och efter intervention. Chi-två-test och t-test genomfördes för att undersöka skillnader mellan elever som hade, och inte hade, uppnått en statistiskt signifikant förbättrad student–environment fit.

    I studie IV kontaktades 244 deltagare, som i studie III accepterat uppföljning ett år efter gymnasiet, i syfte att undersöka deras deltagande i arbete och vidare studier samt deras upplevda arbetsförmåga. Data samlades in via ett frågeformulär (n=81) och semistrukturerade intervjuer (n=20) där den svenska versionen av instrumentet the Worker Role Interview (WRI) användes. Formulärdata och deltagarnas WRI-skattning analyserades med deskriptiv statistik och gruppjämförelser genomfördes mellan deltagare som var och inte var etablerade i arbete eller eftergymnasiala studier. Skriftliga anteckningar från de 20 WRI-sammanställningsblanketterna analyserades med en teoriguidad (deduktiv) innehållsanalys.

    Resultat: Eleverna upplevde behov av stöd i flertalet skolaktiviteter (median= 7) och bristfällig tillgång till tillfredsställande stödinsatser (studie II). Mer än två tredjedelar av eleverna upplevde behov av stöd inom akademiska skolaktiviteter: Komma ihåg saker, Skriva, Göra läxor, Läsa och Göra prov. I dessa skolaktiviteter hade endast en liten andel elever (4-24%) erhållit stödinsatser som de ansåg var tillfredsställande och majoriteten hade inte erhållit något stöd alls. Studie II visade att hög skolfrånvaro, att gå ett yrkesinriktat gymnasieprogram eller att ha en neuropsykiatrisk diagnos var associerat med att uppleva behov av stöd i många skolaktiviteter.

    Den psykometriska prövningen av BAS visade att bedömningsinstrumentet uppvisade validitet för att mäta student–environment fit bland gymnasieelever i behov av stöd. Vidare upptäcktes att skattningsskalans kategorier inte fungerade som tänkt, vilket ledde till en bearbetning av kategorierna i studie III för att erhålla reliabla mätningar av student–environment fit före och efter IKT-interventionen.

    Studie III visade att en individuellt utformad IKT-intervention, innehållandes dator, surfplatta och/eller smart telefon med anpassade mjukvaror och stöd för att använda tekniken i skolaktiviteter, ökade elevernas student– environment fit. Efter interventionen upplevde de 300 eleverna statistiskt signifikant färre behov av stöd i skolaktiviteter och statistiskt signifikant högre student–environment fit. Drygt hälften av eleverna hade ökat eller bibehållit sin skolnärvaro och fått godkända betyg i samtliga kurser i engelska, matematik och svenska. IKT-interventionen visade sig vara mest fördelaktig för elever som upplevde något färre antal behov av stöd i skolaktiviteter, som inte hade stöd i skolan innan IKT-interventionen och för elever med godkända betyg.

    Ett år efter gymnasiet hade nästan två tredjedelar (63%) av de deltagande 81 före detta eleverna etablerat sig i arbete eller vidare studier. Gruppen som etablerat sig i arbete eller vidare studier hade i större utsträckning godkända betyg och hade i mindre utsträckning erhållit tidsassisterande IKT under gymnasiet. I den kvalitativa analysen framkom att de före detta eleverna hade tro på sin arbetsförmåga, de var optimistiska och motiverade i relation till framtida arbete eller studier. De upplevde att de hade stöd från vänner och familj i processen att etablera sig i en produktiv roll och i att upprätthålla den.

    Slutsats: Avhandlingen visade att gymnasieelever i behov av stöd upplever begränsad delaktighet i flertalet skolaktiviteter och att de sällan har erhållit anpassningar som de är nöjda med. Resultaten indikerade att skolmiljön främst i akademiska skolaktiviteter behöver förbättras för att främja delaktighet bland gymnasieelever i behov av stöd. Behov av stödinsatser var störst bland elever med hög skolfrånvaro, i yrkesinriktade program eller med neuropsykiatrisk diagnos. Dessa elevers behov av stöd bör uppmärksammas och utredas. I enlighet med avhandlingens fynd kan BAS användas för att ta fram valid information om behov av stöd i skolaktiviteter, varpå stödinsatser kan planeras och utvärderas för att öka elevers delaktighet i skolaktiviteter. Avhandlingen visade att en individuellt utformad IKTintervention kan öka delaktigheten i skolaktiviteter för elever i behov av stöd i gymnasieskolan. Resultaten indikerade också att elever som upplevt behov av stöd i gymnasieskolan och som erhållit en IKT-intervention hade tro på sin arbetsförmåga.  

    Delarbeten
    1. Validity of the school setting interview for students with special educational needs in regular high school - a Rasch analysis
    Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Validity of the school setting interview for students with special educational needs in regular high school - a Rasch analysis
    Visa övriga...
    2018 (Engelska)Ingår i: Health and Quality of Life Outcomes, ISSN 1477-7525, E-ISSN 1477-7525, Vol. 16, artikel-id 12Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
    Abstract [en]

    Background: Participation in education is a vital component of adolescents everyday life and a determinant of health and future opportunities in adult life. The School Setting Interview (SSI) is an instrument which assesses student-environment fit and reflects the potential needs for adjustments to enhance students participation in school activities. The aim of the study was to investigate the psychometric properties of the SSI for students with special educational needs in regular high school. Methods: A sample of 509 students with special educational needs was assessed with the SSI. The polytomous unrestricted Rasch model was used to analyze the psychometric properties of the SSI regarding targeting, model fit, differential item functioning (DIF), response category functioning and unidimensionality. Results: The SSI generally confirmed fit to assumptions of the Rasch model. Reliability was acceptable (0.73) and the SSI scale was able to separate students into three different levels of student-environment fit. DIF among gender was detected in item "Remember things" and in item "Homework" DIF was detected among students with or without diagnosis. All items had disordered thresholds. The SSI demonstrated unidimensionality and no response dependence was present among items. Conclusion: The results suggest that the SSI is valid for use among students with special educational needs in order to provide and evaluate environmental adjustments. However, the items with the detected DIF and the SSI rating scale with its disordered thresholds needs to be further scrutinized.

    Ort, förlag, år, upplaga, sidor
    BIOMED CENTRAL LTD, 2018
    Nyckelord
    Psychometrics; Neuropsychiatric disorder; Dyslexia; Assessment; Instrument development; Person-environment fit; Participation; Support in school; Occupational therapy
    Nationell ämneskategori
    Annan hälsovetenskap
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:liu:diva-144556 (URN)10.1186/s12955-017-0830-6 (DOI)000419900800001 ()29329584 (PubMedID)
    Anmärkning

    Funding Agencies|Swedish Institute of Assistive Technology (SIAT); Linkoping University

    Tillgänglig från: 2018-01-29 Skapad: 2018-01-29 Senast uppdaterad: 2021-12-28
    2. Which students need accommodations the most, and to what extent are their needs met by regular upper secondary school?: A cross-sectional study among students with special educational needs
    Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Which students need accommodations the most, and to what extent are their needs met by regular upper secondary school?: A cross-sectional study among students with special educational needs
    2019 (Engelska)Ingår i: European Journal of Special Needs Education, ISSN 0885-6257, E-ISSN 1469-591X, Vol. 34, nr 3, s. 327-341Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
    Abstract [en]

    The aim of this study was twofold: (1) to identify factors associated with a high level of accommodation needs in school activities among students with special educational needs (SEN) in regular upper secondary education; and (2) to investigate the extent to which schools have met students’ perceived accommodation needs. Accommodation needs and their provision in school activities were assessed with the School Setting Interview for 484 students with SEN. Students’ mean age was 17.3 years and 50% did not have a diagnosis. A logistic regression analysis revealed that a high level of school absence, studying a vocational programme, and a neuropsychiatric disorder were associated with a high level of accommodation needs. In the majority of school activities, about 50% of students had not received any accommodation despite an experienced need for support. About 30% of students perceived a need for support even though they had been provided with accommodations, and around 25% stated they were satisfied with received accommodations. Regular upper secondary school students with SEN are insufficiently provided with accommodations to satisfactorily participate in education. Specific student characteristics, e.g. high level of school absence, should receive special attention when investigating and accommodating students’ needs for support in school activities.

    Ort, förlag, år, upplaga, sidor
    Routledge, 2019
    Nyckelord
    Student-environment fit, arbetsterapi, delaktighet, stöd i skolan, neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, dyslexi
    Nationell ämneskategori
    Pedagogik
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:liu:diva-150424 (URN)10.1080/08856257.2018.1501966 (DOI)000469004000006 ()
    Anmärkning

    Funding agencies:  Swedish Institute of Assistive Technology (SIAT); Jerringfonden (the Jerring Foundation); Stiftelsen Kempe-Carlgrenska Fonden

    Tillgänglig från: 2018-08-22 Skapad: 2018-08-22 Senast uppdaterad: 2021-12-28Bibliografiskt granskad
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (png)
    presentationsbild
    Ladda ner (pdf)
    errata
  • 317.
    Yngve, Moa
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Hälsa, Aktivitet, Vård (HAV). Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Ekbladh, Elin
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Hälsa, Aktivitet, Vård (HAV). Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Clinical Utility of the Worker Role Interview - A Survey Study among Swedish Users2015Ingår i: Scandinavian Journal of Occupational Therapy, ISSN 1103-8128, E-ISSN 1651-2014, Vol. 22, nr 6, s. 417-423Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: Work ability assessments are used to guide interventions designed to reduce or eliminate work disability and facilitate work participation. The clinical utility of assessments concerns the extent to which the assessment results support clinical decision-making. Aim: The aim was to investigate how users perceive the clinical utility of the Swedish version of the Worker Role Interview (WRI-S). An additional aim was to investigate differences in clinical utility related to the users’ level of WRI-S experience, attendance at courses on WRI-S application, and knowledge of the Model of Human Occupation. Material and methods: Data are based on 187 respondents’ answers to a web-based questionnaire and analysed through descriptive and inferential statistics. Results: In total, the respondents performed 12 000 WRI-S assessments. The respondents were mainly satisfied with the clinical utility of the WRI-S and experienced the assessment as supporting clinical practice. The main hindrance affecting clinical utility was the amount of time needed for conducting a WRI-S assessment. Experienced users and users with very good knowledge of MOHO conduct WRI-S assessments in a more time-effective manner. Conclusion: This study contributes to further development of the clinical utility of the Swedish version of the WRI-S, mainly focusing on time consumption.

  • 318.
    Yngve, Moa
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa, medicin och vård, Avdelningen för prevention, rehabilitering och nära vård. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Uppsala Univ, Sweden.
    Lidström, Helene
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa, medicin och vård, Avdelningen för prevention, rehabilitering och nära vård. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Implementation of information and communication technology to facilitate participation in high school occupations for students with neurodevelopmental disorders2023Ingår i: Disability and Rehabilitation: Assistive Technology, ISSN 1748-3107, E-ISSN 1748-3115Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    PurposeInformation and communication technology (ICT) has been proposed to enable an inclusive learning environment and increased participation for students with special educational needs. The aim of this study was to investigate the perceived need for ICT before and after an individualized ICT intervention among high school students with neurodevelopmental disorders and describe how the ICT was used to improve participation in school activities.Materials and methodsThis mixed-method study, with a one-group pre- and post-test design, included 99 high school students with neurodevelopmental disorders. Data from questionnaires and assessments using the School Setting Interview (SSI) were analyzed using descriptive statistics and the Wilcoxon signed-rank test. Deductive content analysis was performed on written notes in the SSI assessment.ResultsThe results showed that students median number of perceived needs for ICT in school activities had decreased from six needs at baseline to one need at follow-up (t16.5 df(98), p<.001). There were five SSI items for which over 50% of the students perceived a need for ICT, with most students (95%) needing support in the item Remember things. Students received a laptop, tablet or smartphone (95%), software for planning or structure (84%) and ICT for writing and reading (66%). The ICT facilitated participation in multiple school activities, providing reminders and structure, facilitating notetaking and improving spelling. After the ICT intervention, students (61%) experienced improved study results and improved ability to manage difficult school situations (68%).ConclusionTo conclude, an individualized ICT intervention as support to increase school participation is promising among high school students with neurodevelopmental disorders.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 319.
    Yngve, Moa
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa, medicin och vård, Avdelningen för prevention, rehabilitering och nära vård. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Lidström, Helene
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa, medicin och vård, Avdelningen för prevention, rehabilitering och nära vård. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Hemmingsson, Helena
    Department of Special Education, Stockholm University, Stockholm, Sweden.
    Ekbladh, Elin
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa, medicin och vård, Avdelningen för prevention, rehabilitering och nära vård. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Establishment in productive occupations and perceived work ability among former students with special educational needs one year after upper secondary education2023Ingår i: Work: A journal of Prevention, Assessment and rehabilitation, ISSN 1051-9815, E-ISSN 1875-9270, Vol. 75, nr 1, s. 85-95Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    BACKGROUND:

    Establishment in productive occupations i.e. work and further studies, is challenging for students who experience special educational needs (SEN).

    OBJECTIVE:

    The study aim was to investigate productive occupations and perceived work ability one year after upper secondary education among former students with SEN who had received a student-centred information and communication technology (ICT) intervention.

    METHODS:

    Questionnaire data on productive occupations (n = 81) were complemented with the semi-structured Worker Role Interview (WRI) concerning perceived work ability (n = 20), in an embedded mixed methods design. Group comparisons between participants who were and were not established in productive occupations were performed. Written notes from the WRI were analysed with a deductive content analysis.

    RESULTS:

    Findings demonstrated that almost two-thirds (63% n = 51) of the former students with SEN were established in productive occupations. The established group had to a higher extent obtained pass grades and had to a lesser extent received time-assisting ICT. Managing daily routines in combination with a productive role in a satisfactory manner was perceived as most challenging for the participants in relation to their work ability.

    CONCLUSION:

    The results indicate that students with SEN need person-centred support to handle difficulties both in and outside upper secondary school to promote the transition from school to establishment in productive occupations.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 320.
    Yngve, Moa
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa, medicin och vård, Avdelningen för prevention, rehabilitering och nära vård. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Uppsala Univ, Sweden.
    Nyman, Jennie
    Metropol Univ Appl Sci, Finland.
    Pihlava, Jari
    Metropol Univ Appl Sci, Finland.
    Sandqvist, Jan
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa, medicin och vård, Avdelningen för prevention, rehabilitering och nära vård. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Ekbladh, Elin
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa, medicin och vård, Avdelningen för prevention, rehabilitering och nära vård. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Psychometric evaluation of the Finnish version of the Worker Role interview (WRI-FI)2023Ingår i: Scandinavian Journal of Occupational Therapy, ISSN 1103-8128, E-ISSN 1651-2014, Vol. 30, nr 8, s. 1303-1310Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    BackgroundThe assessment of work ability with reliable, thoroughly tested instruments, is central to evidence-based occupational therapy practice.Aims/ObjectivesThe aim of this study was to investigate the psychometric properties of the Finnish version of the WRI with a focus on construct validity and measurement precision.Material and MethodsNinety-six WRI-FI assessments were performed by 19 occupational therapists in Finland. A Rasch analysis was conducted to evaluate the psychometric properties.ResultsThe WRI-FI presented an overall fit to the Rasch model, with good targeting and separation among persons. The four-point rating scale structure was supported by the Rasch analysis, except for one item with disordered thresholds. The WRI-FI indicated stable measurement properties across gender. Seven of the 96 persons showed misfit, which slightly exceeds the criteria of 5%.ConclusionsThe findings from this first psychometric evaluation of the WRI-FI provided evidence of construct validity and support for measurement precision. The hierarchy among items corresponded with previous studies. The WRI-FI can offer occupational therapy practitioners a valid tool to evaluate psychosocial and environmental perspectives of persons work ability.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 321.
    Öhman, Annika
    et al.
    Division of Occupational Therapy, Department of Neurobiology, Care Sciences and Society, Karolinska Institutet, Sweden.
    Josephsson, Staffan
    Karolinska Insitutet.
    Nygård, Louise
    Karolinska Institutet.
    Awareness through interaction in everyday occupations: experiences of people with Alzheimer's disease2008Ingår i: Scandinavian Journal of Occupational Therapy, ISSN 1103-8128, E-ISSN 1651-2014, Vol. 15, nr 1, s. 43-51Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of this study was to explore and describe the characteristics of awareness of the consequences of having Alzheimer's disease on everyday life occupations. Six community-dwelling participants with Alzheimer's disease were interviewed on repeated occasions about their lived experiences of everyday occupations. A phenomenological method was adopted for the analysis. The findings show that the participants discovered and explored the changes in how they performed everyday occupations in the context of their social relations and through immediate reflections on their forgetfulness. They attempted to handle the changes by adapting their behaviour. Awareness of the changes in their lives was evident in their reflections, as they tried to make sense of what was happening to them. This seemed to be related to an elusive perception of change in situations that they found impossible to influence. The participants reflected on the impact their condition had on other people near them. Their reflections also involved emotional reactions to the shortcomings they experienced. In conclusion, the findings show how these people with Alzheimer's disease were able to express awareness of the consequences of their illness through their reflections on their experiences of interaction with the occupations and the social environment.Read More: http://informahealthcare.com/doi/abs/10.1080/11038120701441080

  • 322.
    Öhman, Annika
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Hälsa, Aktivitet, Vård (HAV). Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Nygård, Louise
    Karolinska Institutet.
    Meanings and motives for for engagement in self-chosen daily life occupations among individuals with Alzheimer's disease.2005Ingår i: OTJR (Thorofare, N.J.), ISSN 1539-4492, E-ISSN 1938-2383, Vol. 25, nr 3, s. 89-97Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of this study was to uncover and describe the meanings and motives for engagement in self-chosen daily life occupations for elderly individuals with Alzheimer's disease dwelling in the community. Six participants with Alzheimer's disease were included. Data were collected through repeated interviews and observations focusing on their motives for their self-chosen occupational engagement and the significance of the daily occupations. The analysis used a qualitative comparative and interpretative method. The findings show that the participants' occupations supported their ordinary pattern of everyday life and provided them with an opportunity to be in a coherent context. The occupations also allowed them to experience and communicate autonomy and certain characteristics of their identity and provided them with a private sphere. The findings revealed certain crucial but double-edged environmental keys to occupation. By identifying and supporting everyday occupations with personal meaning and value, therapists and caregivers may contribute to the well-being of individuals with Alzheimer's disease living in their own homes.

  • 323.
    Öhman, Annika
    et al.
    Division of Occupational Therapy, Karolinska Institutet.
    Nygård, Louise
    Karolinska Institutet.
    Borell, Lena
    Karolinska Institutet.
    The vocational situation in cases of memory deficits and younger-onset dementia.2001Ingår i: Scandinavian Journal of Caring Sciences, ISSN 0283-9318, E-ISSN 1471-6712, Vol. 15, nr 1, s. 34-43Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of the study was to describe how persons with memory deficits or younger-onset dementia perceived and met their problems, with particular reference to their present and future vocational situation, including describing the parallel observations and attitudes of other significant persons in the vocational context. Data were collected through 16 interviews, one with each of nine subjects and seven respondents from the subjects' work-places. All interviews were analysed with a comparative method, searching for themes. In addition, subjects' IADL (instrumental activities of daily living) ability and cognition were assessed. The findings demonstrated that the subjects themselves experienced extensive difficulties before their predicament was defined. The difficulties were met by spontaneous and planned strategies on the part of the subjects and by adaptations at the workplaces, but with limited success. The situation also profoundly affected fellow workers. Overall, both the subjects and the work-place respondents had a positive attitude to continued work as long as the subjects made useful contributions. The possibility of remaining in work seemed to depend on multiple factors, including the individual's apprehension of his or her own ability and the length of the sick-leave.

  • 324.
    Öhman, Annika
    et al.
    Division of Occupational Therapy, Department of Neurobiology, Care Sciences and Society, Karolinska Institutet, Sweden.
    Nygård, Louise
    Karolinska Institutet.
    Kottorp, Anders
    Karolinska Institutet.
    Occupational performance and awareness of disability in mild cognitive impairment or dementia.2011Ingår i: Scandinavian Journal of Occupational Therapy, ISSN 1103-8128, E-ISSN 1651-2014, Vol. 18, nr 2, s. 133-142Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Limited awareness of disabilities is common in mild cognitive impairment and dementia. In order to get a broader base in planning interventions, it is important to consider a person's awareness of his/her disability encountered in performance. The aim of this study was to examine the relationship between occupational performance and awareness of disability in older adults with mild cognitive impairment or dementia. Thirty-five older adults were evaluated with the AMPS (Assessment of Motor and Process Skills) and with the AAD (Assessment of Awareness of Disability). Many-faceted Rasch models generated individual measures of ADL performance and awareness of disability. Non-parametric correlation statistics were used to analyse the relationships. The findings showed that there was an overall positive relationship between occupational performance and awareness of disability. However, individual variations in the sample implied that limitations in performance were not equivalent to a limited awareness of disability. In conclusion, awareness of disability should be individually evaluated when planning interventions together with clients and their families.Read More: http://informahealthcare.com/doi/abs/10.3109/11038121003645993

  • 325.
    Haglund, Lena (Översättare)
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen för arbetsterapi. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Bedömning av delaktighet i aktivitet : manual Version 1.02009Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 326.
    Haglund, Lena (Översättare)
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen för arbetsterapi. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Bedömning av delaktighet i aktivitet (OCAIRS-S): version 2.2/20172017Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Bedömning av delaktighet i aktivitet (OCAIRS-S) är ett instrument som ger en struktur för att systematisk samla in, bedöma och analysera information om en persons aktivitetssituation och delaktighet i det dagliga livet. Detta är en svensk översättning av det amerikanska originalet The Occupational Circumstance Assessment Interview and Rating Scale (OCAIRS). 

    OCAIRS-S är ett semistrukturerat intervjuinstrument och ett beslutsstöd i det dagliga arbetet. Den sammanfattande analysen underlättar journalföring och kommunikation mellan teammedlemmar och kan även utgöra en grund för utvärdering av de interventioner som gjorts.

    Nytt i version 2.2/2017 jämfört med tidigare version 2.1/2014 är att ny forskning har tillkommit samt att manualen har fått en tydligare utformning och en ny grafisk form.

    Teoretisk grund: Model of Human Occupation (MOHO).

    Avsedda användare: Instrumentet är utvecklat av arbetsterapeuter och används främst av leg. arbetsteraapeuter. Men även andra som i sitt yrkesutövande har behov av att förstå och bedöma en persons delaktighet i det dagliga livets aktiviteter kan finna värde i instrumentet.

    Målgrupp/verksamhetsområde: Instrumentet kan användas i verksamheter när det finns behov av att fånga personens delaktighet i sina vardagliga aktiviteter. Instrumentet är utvecklat tillsammans med vuxna personer med olika former av funktionsnedsättningar. Genom att anpassa intervjufrågorna så har det visat sig att instrumentet även fungerar tillsammans med ungdomar. Instrumentet är inte miljöbundet.

    Insamlingsmetod: Semistrukturerad intervju.

    Instrumentet innehåller intervjufrågor utifrån följande 12 frågeområden: 

    • Intressen
    • Roller
    • Vanor
    • Uppfattning om egen förmåga
    • Värderingar
    • Utförande: motoriska färdigheter, processfärdigheter och kommunikations- och interaktionsfärdigheter
    • Tolkning av tidigare erfarenheter
    • Fysisk miljö
    • Social miljö
    • Kortsiktiga mål
    • Långsiktiga mål
    • Beredskap för förändring

    OCAIRS-S kan också ingå som ett intervjualternativ vid tillämpning av bedömningsinstrumentet Screening av delaktighet i olika aktiviteter (MOHOST-S).

    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 327.
    Haglund, Lena (Översättare)
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen för arbetsterapi. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Kjellberg, Anette (Översättare)
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen för arbetsterapi. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Bedömning av kommunikations- och interaktionsfärdigheter: ACIS-S2012Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 328.
    Haglund, Lena (Översättare)
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen för arbetsterapi. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Kjellberg, Anette (Översättare)
    Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen för arbetsterapi.
    Bedömning av kommunikations- och interaktionsfärdigheter (ACIS-S). Svensk användarmanual2017Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Bedömning av kommunikations- och interaktionsfärdigheter (ACIS-S) är ett observationsinstrumentsom bedömer en persons kommunikations- och interaktionsfärdigheter vid samspel med andra personer i någon form av aktivitet och/eller socialt samspel.

    Detta är en svensk översättning av det amerikanska originalet The Assessment of Communication & Interaction Skills (ACIS).

    ACIS-S bedömer inte underliggande orsaker till brister i kommunikations- och interaktionsfärdigheter. Med stöd av instrumentet bedöms personens utförande i ett socialt sammanhang och hur detta påverkar samspelet.

    Kommunikations- och interaktionsfärdigheterna betraktas ur två perspektiv:

    1. Fullföljande av målet eller syftet med aktiviteten. Har man beslutat att laga en lunch eller spela ett spel måste man samspela tills lunchen är klar eller spelet avslutats.

    2. Samspelet med andra människor. Vid samspel måste man kunna beakta motpartens reaktion, visa hänsyn för andras åsikter och kunna skapa en positiv atmosfär.

    Instrumentet innehåller 20 bedömningskomponenter uppdelat i tre domäner:

    • fysisk kontakt
    • informationsutbyte
    • relationer

    Under varje domän skattas olika variabler på en 4-gradig skala, där 4:an representerar "kompetent utförandet" och 1:an representerar "brister i utförandet".

    Teoretisk grund: Model of Human Occupation (MOHO).

    Avsedda användare: ACIS-S är utvecklat av arbetsterapeuter och används främst av den professionen. Men även andra som i sitt yrkesutövande har behov av att förstå och bedöma en persons kommunikations- och interaktionsfärdigheter i aktivitet kan finna värde i att använda instrumentet.

    Målgrupp/verksamhetsområde: ACIS-S är inte bundet till någon specifik diagnosgrupp utan kan användas när en person uppvisar svårigheter vad gäller kommunikations- och interaktionsfärdigheter oavsett om dessa svårigheter beror på en stroke, en psykiatrisk diagnos eller en utvecklingsstörning. Instrumentet är dock endast prövat på personer som är över 18 år.

    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 329.
    Månsson Lexell, Eva (Översättare)
    Aktivt och hälsosamt åldrande, Lunds universitet.
    Haglund, Lena (Översättare)
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Fatigue Management: En sex-veckors kurs för att lära sig hantera fatigue i sin vardag: [Svensk version 1.0 av Managing Fatigue – A six-week course for energy conservation]2017Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Den svenska versionen av manualen till Fatigue Management-kursen har översatts av Eva Månsson Lexell och Lena Haglund. Kursen ingår i Nationella riktlinjer för vård vid Multipel skleros och Parkinsons sjukdom (2016) och riktas till personer med MS-relaterad trötthet.

    Beskrivningen av hur kursen ska genomföras har översatts i sin helhet, med endast ett fåtal kulturella anpassningar. Manualen har inte genomgått någon uppdatering sedan 1995, då den ursprungligen publicerades, och därför gjordes även några uppdateringar i introduktionsavsnittet. Dessa uppdateringar har genomförts av Tanya Packer, professor vid Dalhousie University, Nova Scotia, Kanada som är en av upphovskvinnorna till manualen. I övrigt fungerar manualen bra i praxis, särskilt mot bakgrund av att vetenskapliga studier visat på dess effekter.

    Under hösten 2016 har en prövning genomförts av den svenska versionen. Åtta arbetsterapeuter har genomfört en kurs vardera med ca 5–9 deltagare. Därefter har de lämnat synpunkter på kursens upplägg, innehåll och så vidare, både i en enkät och under en gruppintervju. Prövningen visar på vikten av att kursledaren är insatt i och känner sig bekväm med manualen. Man kan därför behöva återkomma flera gånger till Introduktionsavsnittet i manualen. Där förklaras exempelvis den teoretiska grunden till varför man valt att låta tillfälle 3 innehålla två så skilda områden som Kommunikation och Kroppens mekanik. Introduktionsavsnittet ger en förståelse för hur bearbetning av dessa två områden samtidigt ökar sammanhållningen i gruppen.

    Eftersom manualen inte har uppdaterats kan det också upplevas som att visa områden saknas. Framför allt har prövningen visat att den kognitiva aspekten av fatigue behandlas relativt sparsamt. Som kursledare kan man välja att anpassa kursen till de kursdeltagare som ingår i gruppen och då kan man välja att lägga in ett föreläsningsmoment och diskussion om hur kognition kan påverkas av fatigue. Samtidigt är det viktigt att man tar upp de moment som finns angivna i kursen, man får inte ta bort så mycket material att man ändrar budskapet med varje kurstillfälle.

    Synpunkter har också framförts om att ett antal hemuppgifter är för omfattande. Här är det viktigt att du som kursledare uppmuntrar kursdeltagarna att arbeta så aktivt de orkar mellan kursträffarna för att stödja tillämpningen av den nyvunna kunskapen i sin egen vardag. Men samtidigt måste du signalera att hemuppgifterna ska vara ett stöd för den egna tillämpningen och inte uppfattas som ett stressmoment. För att deltagarna ska ges möjlighet att utföra hemuppgifterna är det bra att det går en vecka mellan varje tillfälle, enligt instruktionerna i manualen. Det är ändå ganska vanligt att kursdeltagarna har svårt att fullfölja alla hemuppgifter. Det viktiga är att de har reflekterat utifrån sin egen situation. Precis som tidigare beskrivits kan du anpassa hemuppgifterna till målgruppen, utan att förändra budskapet i uppgifterna.

    Eftersom kursen har sin utgångspunkt i vardagens aktiviteter är många av begreppen i manualen hämtade från arbetsterapeutisk teori, där vikten av att upprätthålla en balans mellan personlig vård, produktivitet och fritidsaktiviteter betonas.

    • Med personlig vård avses basala dagliga aktiviteter som att duscha, äta och klä sig.
    • Med produktivitet avses arbete, hushållsarbete, frivilligarbete och att ta hand om sina barn. Produktivitet är nödvändigt för en balanserad livsstil, det ger struktur åt dagen, sociala kontakter och en känsla av att man presterat något vilket därmed ökar självkänslan.
    • Med fritid avses aktiviteter som är fria från skyldighet och som görs genom eget val. Fritidsaktiviteter minskar stress och ger avkoppling och glädje.

    Fortlöpande kontakt hålls med Tanya Packer, för att säkerställa att manualen hålls uppdaterad i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet.

    Framtagande och prövning av manualen har skett genom ekonomiskt stöd från Socialstyrelsen inom ramen för bättre vård vid kroniska sjukdomar, 2016.

    Vi vill framföra vårt stora tack till leg arbetsterapeuter Berit Fritzin, Ann Leijon, Lena Lundman Myrlund, Mia Nilsson, Irma Pettersson, Birgitta Rosberg, Therese Laurén och Anna Vallström för deras engagemang vid prövningen och utvärderingen under hösten 2016.

    Nacka, mars 2017

    Eva Månsson Lexell och Lena Haglund

    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 330.
    Haglund, Lena (Översättare)
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen för arbetsterapi. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Intressechecklistan. Självskattning av tidigare, nuvarande och framtida intressen: Version 2.0. Bearbetning och översättning av The Modified Interest checklist (1983), Keilhofner & Neville. Översatt med tillstånd från MOHO Clearinghouse https://moho.uic.edu.2019Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Intressechecklistan är ett självskattningsinstrument med syfte att identifiera vilka intressen en person har haft, vilka hen har för närvarande samt vilka hen vill ha i framtiden.

  • 331.
    Haglund, Lena (Översättare)
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen för arbetsterapi. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Kartläggning av aktiviteter: Självskattning och värdering av olika aktiviteter under ett dygn (OQ-S): Svensk version av The Occupational Questionnaire (OQ), 1986 (rev. 1993 och 2004) av N. Riopel Smith, G. Kielhofner & J. Hawkins Watts.  Översatt med tillstånd från MOHO Clearinghouse https://moho.uic.edu2018Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Kartläggning av aktiviteter är ett självskattningsinstrument med syfte att identifiera vilka aktiviteter en person gör under ett dygn, hur bra personen tycker att de utförs, hur viktiga de är och hur mycket personen tycker om att göra aktiviteterna.

    Instrumentet kan användas tillsammans med både vuxna och ungdomar. Om personen inte kan fylla i formuläret på egen hand kan arbetsterapeuten föra ett samtal med personen samtidigt som båda tillsammans fyller i det.

    Självskattningsformuläret innefattar två delar där personen först kartlägger hur hen med olika aktiviteter tillbringar ett vanligt dygn uppdelat per halvtimme. Därefter svarar personen på frågor kring varje aktivitet utifrån utförande, aktivitetens värde, och om hen tycker om att göra aktiviteten eller inte.

    Genom att granska de ifyllda formulären tillsammans med personen kan arbetsterapeuten få förståelse för hens aktivitetssituation, vilket kan vara ett värdefullt inspel iden fortsatta behandlingsplaneringen.

    Denna manual beskriver kort instrumentets teoretiska grund, utveckling, genomförande av självskattningen samt tolkning av svaren. Vidare innehåller manualen en fallbeskrivning, mappning till ICF:s termer och begrepp samt självskattningsformuläret.

    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 332.
    Haglund, Lena (Översättare)
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen för arbetsterapi. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Min mening om olika aktiviteter. Självskattning av kompetens och värderingar: Version 3.0 Bearbetning och översättning av The occupational self assessment (2006), K. Baron, G. Kielhofner, A. Iyenger, V. Goldhammer och J. Wolenski. Översatt med tillstånd från MOHO Clearinghouse https://moho.uic.edu2019Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Min mening om olika aktiviteter (OSA-S) är ett självskattningsinstrument som syftar till att ge personen möjlighet att uttrycka sin egen uppfattning om sitt aktivitetsutförande och sin delaktighet i saker och ting i vardagen. Personens känsla av kompetens (problem och styrkor) inför utförandet av dagliga aktiviteter tydliggörs, liksom värderingar av olika aktiviteter. Genom självskattningen och uppföljande samtal med arbetsterapeuten påbörjas en process som gör det möjligt för personen att få större kontroll över sin situation och behandlingsmålen.

    Manualen beskriver instrumentets teoretiska grund, utveckling och uppdaterad forskning, syfte, genomförande och uppföljning av självskattningen, samt en mappning av instrumentets påståenden till ICF. Alldeles nytt i den nya manualen (tidigare manual är ifrån 2012) är en fallbeskrivning samt en alldeles nyframtagen kortversion med enbart 12 påstående som kan användas i vård- och omsorgsituationer där tiden att samla information är relativt kort.

  • 333.
    Haglund, Lena (Översättare)
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen för arbetsterapi. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Rollchecklistan: självskattning av persons rollinnehav, rollens värde samt kvaliteten i rollutförandet (RC V2: QP-S) : svensk version 2.02016Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Rollchecklistan (RC V2: QP-S), är ett självskattningsinstrument med syfte att identifiera de viktigaste rollerna en person har i sitt liv samt att fånga upp hur personen uppfattar kvaliteten i sitt nuvarande rollutförande i förhållande till tidigare.

    Teoretisk grund: Model of Human Occupation (MOHO).

    Avsedda användare: Främst leg. arbetsterapeuter.

    Klientmålgrupp/område: Rollchecklistan är framtagen för tillämpning tillsammans med ungdomar och vuxna. Instrumentet är inte bundet till någon speciell funktionsnedsättning utan kan användas när det finns behov av att beskriva en persons delaktighet i vardagliga aktiviteter.

    Självskattningsformuläret innefattar 10 olika roller som besvaras utifrån tre delar; 1) Rollinnehav, 2) Rollens värde och 3) Rollutförande. Genom att granska personens ifyllda svar tillsammans med personen, kan arbetsterapeuten få en förståelse för om personen förlorat roller eller om det finns roller som personen inte har i dag men gärna vill ha i framtiden. Informationen från formuläret kan även vara ett underlag i den fortsatta behandlingsplaneringen och i att stödja personen i hans/hennes förståelse kring sitt aktivitetsutförande.

    Manualen beskriver kort instrumentets teoretiska grund, utveckling och forskning, genomförande av självskattningen samt tolkning av svaren. Vidare innehåller manulen självskattningsformuläret samt en mappning av instrumentets roller till ICF.

    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 334.
    Haglund, Lena (Översättare)
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen för arbetsterapi. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Screening av delaktighet i olika aktiviteter (MOHOST-S)2014Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    MOHOST-S syftar till att ge en mångsidig beskrivning över personens delaktighet i aktiviteter och hur vilja, vanor och färdigheter samspelar med personens aktuella miljö. Instrumentet tillåter flera olika datainsamlingsmetoder.

    Teoretisk grund: Model of Human Occupation (MOHO).

    Avsedda användare: Leg. arbetsterapeuter i första hand. Även andra professioner kan använda instrumentet men det krävs då god kunskap i MOHO för att få så användbar data som möjligt. 

    Persongrupp/verksamhetsområde: Instrumentet är mycket flexibelt och kan används tillsammans med ett stort antal personer. Instrumentet är personcentrerat och används inom såväl det somatiska som det psykosociala området. Exempelvis kan det användas i situationer där en självbedömning kanske inte är möjlig eller långa intervjuer inte är lämpliga. Något krav på verbal förmåga finns inte. Avsikten är att beskriva personens delaktighet i olika aktiviteter bortsett från symtom, diagnos eller behandlingsmiljö.

    Instrumentet innehåller 24 variabler, fyra för var och en av följande 6 områden:

    • Motivation för aktivitet (vilja)
    • Aktivitetsmönter (vanor)
    • Kommunikations och interaktionsfärdigheter
    • Processfärdigheter
    • Motoriska färdigheter
    • Miljö

    De 24 variablerna skattas utifrån följande skattningsskala:

    • Stödjer delaktighet i aktivitet (personen fungerar bra).
    • Tillåter delaktighet i aktivitet (personen har vissa svårigheter).
    • Försvårar delaktighet i aktivitet (personen har vissa svårigheter).
    • Hindrar delaktighet i aktivitet (personen fungerar inte).
    • Infomation saknas för att göra skattning.
    • Inte aktuellt att skatta.

    MOHOST-S är i första hand ett screeningverktyg där den primära datainsamlingsmetoden var observation. Varefter prövning har pågått har andra datainsamlingsmetoder tillkommit då prövningar visat behov av det. Information kan insamlas via intervju (rekommenderade frågor finns framarbetade), samtal med klienten, observation (informella eller formell) av klienten och samtal med andra teammedlemmar.

    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
4567 301 - 334 av 334
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf