liu.seSök publikationer i DiVA
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
45678910 301 - 350 av 35513
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 301.
    Ahl, Roy
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt.
    Utökat betalningsansvar för medverkande till skattebrott2016Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    År 1968 infördes reglerna som idag återfinns i 59 kap. SFL i syfte att förhindra juridiska personer från att förfara oriktigt vad gäller betalning av skatt. Detta personliga betalningsansvar som kan aktualiseras mot företrädare för juridiska personer har diskuterats sedan dess tillkomst. Regleringen är i allra högsta grad rättspolitiskt laddad och således ställs olika intressen mot varandra. Vågskålen innehåller således på ena sidan det all­männas intresse och på den andra näringsidkares rätt att skilja sina tillgångar från den juridiska person­ens.

    Att ingen ska få behålla vinningen av sitt brott torde alla vara rörande överens om, vilket kommer till uttryck i såväl offentliga utredningar som propositioner på området. En brist i den nuvarande regleringen är att medverkande tredje män inte kan göras ersättningsskyldiga för den ekonomiska skada som staten åsamkas genom skattebrott. Förslag till en utökad reglering som träffar även medverkande tredje män har diskuterats under senare år, även om det ännu ej har resulterat i någon lagändring.

    Genom införandet av 36 kap. 1 b § BrB, utvidgat förverkande, har rättskiparen givits ytterligare ett verktyg i kampen mot den organiserade brottsligheten. Denna regel tillkom år 2008 och kan aktualiseras vid grova skattebrott. Dock har utvidgat förverkande till följd av skattebrott varken åberopats eller prövats sedan paragrafens tillkomst. Detta synes bero på okunskap hos aktuella myndigheter och förhoppningsvis kan verktyget komma att användas i kampen mot den grova skattebrottsligheten inom den närmsta framtiden.

    Det behövs en utvid­g­ning av betalningsansvaret alternativt ett införande av en skadestånds­paragraf i 59 kap. SFL för att kunna komma åt de allmänna medlen som går förlorade genom skattebrott. Det första förslaget, att utöka kretsen betalningsansvariga, är enligt min mening det mest önskvärda, eftersom alternativet rörande en skadeståndsrättslig reglering behäftats med en rad processuella problem till skillnad mot utvidgningsförslaget. Jag anser att genom en sådan utökning av regleringen i komb­i­na­tion med ökad kunskap rörande det rättsliga verktyget utvid­gat förverk­ande, kan kampen mot skattebrottsligheten komma att effektiviseras. Med tanke på de enorma belopp detta handlar om torde det vara av yttersta intresse för sam­hället att en sådan reglering kommer till stånd snarast möjligen, även om den givetvis behöver vara väl genom­arbetad. Dess förenlighet med Europakonventionen måste även beaktas och prövas.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 302.
    Ahlberg, Anders
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi.
    Körkortsutbildning efter GDE-matrisen: Hur trafiklärare uppfattar sin pedagogiska roll2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna kandidatuppsats undersöker hur trafiklärare uppfattar målen med Transportstyrelsens nya kursplan (2006) och hur de undervisar för att eleven ska nå målen i kursplanen.

    Studien är av explorativ karaktär och därför valdes en kvalitativ ansats med empiri i form av intervjudata. Sex trafiklärare intervjuades och materialet analyserades med meningskoncentrering och kategorisering.

    Den teoretiska referensramen bygger på Mezirows ”transformativa vuxenundervisning”, samt forskning inom kognitiv neuropsykologi.

    Resultatet visar att trafiklärarna i studien övervägande är positiva till den nya kursplanen och att de försöker undervisa på ett sätt så att eleven ska nå målen och uppfylla kraven. Till exempel rapporterar samtliga lärare att de jobbar mera med självvärdering, men även med insiktshöjande pedagogiska metoder.

    Av resultatet framgår att trafiklärarna är mycket negativa till förarprovet som de uppfattar som en begränsande faktor i utbildningssystemet. Av den anledningen är de också pessimistiska till hur nyblivna körkortsinnehavare kommer klara sig i framtiden.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 303.
    Ahlberg, Beth Maina
    et al.
    Uppsala University, Sweden.
    Carr, Claudette
    University of Westminster, UK.
    Diakite, Madubuko
    El-Tayeb, Fatima
    University of California, San Diego, USA.
    Hübinette, Tobias
    Södertörns University, Sweden.
    Jallow, Momodou
    Kawesa, Victoria
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Genus. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    McEachrane, Michael
    McKnight, Utz
    University of Alabama, USA.
    Neergaard, Anders
    Linköpings universitet, REMESO - Institutet för forskning om Migration, Etnicitet och Samhälle. Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Patel, Shailja
    Sabuni, Kitimbwa
    Afrosvenskarnas riksförbund, Stockholm, Sweden.
    Salami, Minna
    MsAfropolitan.
    Racism Is No Joke: A Swedish Minister and a Hottentot Venus Cake-An Email Conversation2014Ingår i: Afro-Nordic landscapes: equality and race in Northern Europe / [ed] Michael McEachrane, New York: Routledge, 2014Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 304.
    Ahlberg, Fredrik
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande.
    Siggelsten, Marcel
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande.
    Arbetsbaserade Formella Utbildningar: En Fallstudie2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna fallstudie är av kvalitativ metod och syftar till att undersöka och öka förståelsen för hur formella arbetsbaserade utbildningar används i praktiken och vilken roll de spelar för utbildningssatsande företag inom detaljhandeln. Studien behandlar både ledare och medarbetares syn på de tillhandahållna utbildningarna.

    Resultaten tyder på att formella arbetsbaserade utbildningar kan fungera som en grund för informellt lärande på arbetsplatsen. Medarbetarna tryckte på vikten av att inkludera diskussionsmoment i utbildningarna för ge de möjlighet att öppna upp sig för alternativa tolkningar. Vidare tyder resultaten på att ökat reflekterande lärande sannolikt leder till att de anställda bättre kan anpassa sina metoder efter olika kontexter. Våra resultat visade även på att motivationen till att gå på utbildningarna minskas i det fall den är repetition. Således bör utbildningarna i högre individanpassas.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 305.
    Ahlberg, Zandra
    Linköpings universitet, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Simon -en tracheotomerad pojkes annorlunda vardag2000Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen)Studentuppsats
    Abstract [sv]

    Jag har valt att fokusera på hur en annorlunda elevs vardag ser ut. Jag har intervjuat diverse centrala personer i Si-mons liv inklusive honom själv. Genom observation av Simon i skolan tillsammans med intervjuerna har jag försökt skapa mig en bild av hur det är att leva med ett funktionshinder. Riskerar man att bli mobbad för att man är annor-lunda? I litteraturdelen behandlas funktionshindrade människors situation och rättigheter förr och nu. Handikappbegrep-pets betydelse och hur det används belyses också. I slutdiskussionen jämförs litteratur med empiri och det visar sig att mycket av litteraturen överensstämmer med den verkliga situationen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 306. Ahlenius, Henrietta
    Utställning och rumslighet: förslag till en ny kurs för konststuderande på folkhögskola2023Ingår i: Pedagogik för frihet: didaktisk innovation och förnyelse av folkhögskolans undervisning / [ed] Elin Lundell, Karin Nilsson, Föreningen för folkbildningsforskning , 2023, Vol. Sidorna 110-126, s. 110-126Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 307.
    Ahlenius, Sven
    et al.
    Göteborgs universitet.
    Heimann, Mikael
    Göteborgs universitet.
    Larsson, Knut
    Göteborgs universitet.
    Prolongation of the ejaculation latency in the male rat by thioridazine and chlorimipramine.1979Ingår i: Psychopharmacology, ISSN 0033-3158, E-ISSN 1432-2072, Vol. 65, nr 2, s. 137-140Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Thioridazine (3 mg/kg) and chlorimipramine (1.5–6.0 mg/kg) prolonged the ejaculation latency and increased the number of mounts but did not change the number of intromissions preceding ejaculation. Blockade of peripheral and central noradrenaline receptors by phentolamine and phenoxybenzamine respectively resulted in a suppression of all aspects of the sexual behavior with increasing doses. dl-5-HTP (25–100 mg/kg) in combination with an inhibitor of peripheral 5-HTP decarboxylase (benserazide, 25 mg/kg) produced, like chlorimipramine and thioridazine, a prolongation of ejaculation latency and an increase in the number of mounts preceding ejaculation. Selective inhibition of 5-HT reuptake however, by zimelidine (0–20 mg/kg) or alaproclate (0–20 mg/kg) did not affect the mating behavior. At higher doses of these drugs some animals failed to initiate sexual activities. There was an increase in the postejaculatory interval but no change in the ejaculatory latency.It is concluded that the prolonged ejaculation latencies observed following treatment with thioridazine or chlorimipramine is not due to a blockade of central or peripheral adrenergic -receptors.

  • 308.
    Ahlers, Martina
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Företagsekonomi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Wilms, Maximilian
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Företagsekonomi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Ambidextrous Leadership in Innovation: A multiple case study of innovation leaders on the alignment of opening and closing leader behaviors2017Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The relatively new concept of ambidextrous leadership in innovation with the opposing yet complementary opening and closing leader behaviors has been proven to be positively related to fostering explorative and exploitative behaviors respectively among subordinates. The initiators of this concept propose that leaders in innovation need a ‘temporal flexibility to switch’ between opening and closing leader behaviors, which implies a sequential alignment of these behaviors. This proposition has yet remained theoretically and empirically unexplored and is initially questioned in this thesis with respect to related theoretical concepts.

    Therefore, this thesis aims to explain how innovation leaders align the recently defined opening and closing leader behaviors throughout the innovation process. By following a qualitative and inductive research approach, a multiple case study of five innovation leaders in German manufacturing companies was conducted. The data were collected through in-depth semi-structured interviews. The empirical data reveal that the initiators’ proposition of a sequential alignment is not sufficient to explain the complex alignment of opening and closing leader behaviors. Accordingly, a model which illustrates a predominantly simultaneous alignment of the two leader behaviors was developed. However, this model also considers that urgent situations or specific project phases and times of the year require innovation leaders to sequentially demonstrate one behavior at a time.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 309.
    Ahlforn, Martin
    Linköpings universitet, Institutionen för datavetenskap.
    Kommunicera och rapportera: En undersökning av sjukvårdsrådgivares syn på patientsäkerhet och inflytandet på verksamhetens säkerhetskultur2010Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sjukvårdsrådgivning via telefon har kommit att bli ett allt vanligare sätt att kontakta vården. Det är också ett smidigt sätt att i dagens mobila samhälle utnyttja tiden effektivt. Denna typ av sjukvårdsrådgivning skiljer sig från det annars traditionella sättet där sjuksköterskan fysiskt möter patienten till exempel på en vårdcentral. I anslutning till den tidigare sjukvården finns också etablerade metoder och riktlinjer för patientsäkerhet, vilket bidrar till att kontinuerligt sträva efter att upprätthålla god vårdkvalitet och trygghet för patienten. En metod är exempelvis det avvikelserapporteringssystem som sedan tidigare används inom bland annat Landstinget i Östergötland, vilket också har kommit att användas på Sjukvårdsrådgivningen i Linköping.

    Syftet med denna studie var att inom en verksamhet för sjukvårdsrådgivning via telefon undersöka vilka attityder personalen har till patientsäkerhet, samt hur de själva beskriver sina åsikter angående detta ämne. Baserat på tidigare forskning relateras resultaten till vilken påverkan de uppskattas ha på verksamhetens säkerhetskultur.

    En webbenkät användes som instrument i studiens datainsamling. Frågorna var sedan tidigare framtagna för att mäta patientsäkerhet inom traditionell sjukvård, vilka grundade sig på element från säkerhetskulturforskning. En av studiens centrala upptäckter tyder på att personalen tycker att det är svårt att hinna med att rapportera avvikelser. Det fanns också en tendens att flera sjukvårdsrådgivare berättar om avvikelser för arbetskamrater när de väl upptäcks, än antal som avvikelserapporterar på formellt vis. Vidare påträffades också att respondenterna inte är rädda för att be om hjälp när oklarheter i arbetet uppstår. En av studiens slutsatser var att sjukvårdsrådgivarna behöver mer tid till att kunna prioritera att rapportera avvikelser som upptäcks för att minimera informationsbortfall.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 310.
    Ahlfors, Mathias
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Sten, Peter
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Finns tiden som behövs?: Ett första steg med implementeringen av den nya läroplanen för fritidshemmet.2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inledning

    År 2016 kom Skolverket ut med nya avsnitt i grundskolans läroplan. Bland annat förtydligades uppdrag och syfte för lärare i fritidshem. Ändringarna trädde i kraft första juli samma år. I och med att dessa ändringar torde lärare i fritidshems roll och status förbättras, exempelvis genom att de fått mer tid till fritidshemmets verksamhet.

    Syfte

    Syftet med denna undersökning är att ta reda på om lärare i fritidshem anser att deras dagliga arbete har förändrats sedan de nya avsnitten i läroplanen kom ut, för att se hur implementeringen av nyss nämnda avsnitt har fungerat och ska fortsätta fungera, samt att undersöka hur lärare i fritidshem uppfattar att deras status har ökat eller minskat, jämfört med tidigare år.

    Metod

    Vi använde oss av en kvantitativ metod genom en enkätundersökning, det inkom 324 svar.

    Resultat

    Det som framkommer från våra resultat är att statusen uppfattas att öka sakta men säkert. För att kunna stärka professionen så behövs det mer planeringstid, högre lön samt bättre insyn i verksamheten från kollegor och rektorer/huvudmän. Det som även framkommer är att lärare i fritidshem har en mängd olika uppdrag under skoldagen, men det skulle behövas mer tid till fritidshemmet för att klara läroplanens nya kapitel.

    Slutsats

    Det finns fortfarande inte tillräckligt med tid till fritidshemsverksamheten. Vi kommer även fram till att statusen är på väg att förbättras.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Finns tiden som behövs?
  • 311.
    Ahlgren, Ann-Sofie
    et al.
    Linköpings universitet, Ekonomiska institutionen.
    Björck, Charlotte
    Linköpings universitet, Ekonomiska institutionen.
    Internetbaserade distansutbildningar2000Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats
    Abstract [en]

    In the informational age of today, continuous learning is of greatest importance. The demand for this seems to be increasing, while at the same time people are under more pressure to carry out more tasks in shorter amounts of time. A way to solve the problem of finding time to learn could be to make use of the possibilities that Internet offers for learning at a distance. The purpose of this thesis is to, from a pedagogical perspective, contribute to the discussion concerning Internet based distance education for a target population consisting of professionals. We have found that some of the courses included in the two certification programs which we have investigated are suitable for Internet based distance education. Furthermore, we believe that such an educational format should be a complement, and not a substitute, for the target population.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 312.
    Ahlgren, Britt-Louise
    Linköpings universitet, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Motorik och lärande2002Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen)Studentuppsats
    Abstract [sv]

    Denna studie är ett arbete som baserar sig på en litteraturstudie och en kvalitativ undersökning i form av intervjuer, som studerar motoriken och rörelsens betydelse för lärandet. Denna kvalitativa studie bygger på intervjuer med fyra elever och deras föräldrar samt två lärare. Här ställs också frågan om hur jag som lärare kan upptäcka dessa elever och hur jag kan arbeta med dem i skolan. Slutligen ställs också frågan hur dessa barn och föräldrar som arbetar med motorisk träning beskriver detta.

    I arbetet framgår att rörelser av olika slag kan vara stimulerande för vissa delar av hjärnans utveckling, som senare kan få betydelse för lärandet. Arbetet beskriver även vilken betydelse, reflexerna, perceptionen samt de auditiva och visuella områdena, har för lärandet. Det framkommer vilka problem ett barn kan få om den exempelvis har kvar reflexrester. Det framgår vidare att det finns hjälp att få för de barn som har motoriska problem. Denna hjälp kan de få i form av olika rörelseövningar som kan sättas in av kunnig expertis. Den här typen av hjälp får dock kritik, samtidigt som intervjuerna vittnar om att det haft en positiv inverkan och lett till förbättringar.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 313.
    Ahlgren, Ewa
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för nervsystem och rörelseorgan, Rehabiliteringsmedicin. Östergötlands Läns Landsting, Hjärtcentrum. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Lundqvist, Anna
    Linköpings universitet, Institutionen för nervsystem och rörelseorgan, Rehabiliteringsmedicin. Östergötlands Läns Landsting, Hjärtcentrum. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Nordlund, Anders
    Linköpings universitet, Institutionen för nervsystem och rörelseorgan, Rehabiliteringsmedicin. Östergötlands Läns Landsting, Hjärtcentrum. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Arén, Claes
    Linköpings universitet, Institutionen för nervsystem och rörelseorgan, Rehabiliteringsmedicin. Östergötlands Läns Landsting, Hjärtcentrum. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Rutberg, Hans
    Linköpings universitet, Institutionen för nervsystem och rörelseorgan, Rehabiliteringsmedicin. Östergötlands Läns Landsting, Hjärtcentrum. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Neurocognitive impairment and driving performance after coronary artery bypass surgery2003Ingår i: European Journal of Cardio-Thoracic Surgery, ISSN 1010-7940, E-ISSN 1873-734X, Vol. 23, nr 3, s. 334-340Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Objective: Neurocognitive impairment is common after cardiac surgery but few studies have examined the relationship between postoperative neuropsychological test performance and everyday behavior. The influence of postoperative cognitive impairment on car driving has previously not been investigated. The purpose of this study was to evaluate neurocognitive function and driving performance after coronary artery bypass grafting (CABG).

    Methods: Twenty-seven patients who underwent coronary artery bypass grafting with standard cardiopulmonary bypass technique and 20 patients scheduled for percutaneous coronary intervention (PCI) under local anesthesia (control group) were enrolled in this prospective study conducted from April 1999 to September 2000. Complete data were obtained in 23 and 19 patients, respectively. The patients underwent neuropsychological examination with a test battery including 12 tests, a standardized on-road driving test and a test in an advanced driving simulator before and 4–6 weeks after intervention.

    Results: More patients in the coronary artery bypass grafting group (n=11, 48%) than in the percutaneous coronary intervention group (n=2, 10%) showed a cognitive decline after intervention (P=0.01). In the on-road driving test, patients who underwent coronary artery bypass grafting deteriorated after surgery in the cognitive demanding parts like traffic behavior (P=0.01) and attention (P=0.04). Patients who underwent percutaneous intervention deteriorated in maneuvering of the vehicle (P=0.04). No deterioration was detected in the simulator in any of the groups after intervention. Patients with a cognitive decline after intervention also tended to drop in the on-road driving scores to a larger extent than did patients without a cognitive decline.

    Conclusion: This study indicates that cognitive functions important for safe driving may be influenced after cardiac surgery.

  • 314.
    Ahlgren, Jennifer
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring.
    Hägerlund, Mikael
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring.
    Risk- och sårbarhetsanalyser - Samverkan när den är som bäst: En kvalitativ studie om samverkan i Blekinge län2022Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Med en ökad utmaning i samhället med att hantera risker och dess konsekvenser sätts en allt större press på samhällets förmåga att agera vid oönskade händelser. Studien omfattar Blekinge län och har som syfte att analysera hur flernivåstyrning påverkar arbetet med risk och sårbarhet. Syftet besvaras av två frågeställningar som behandlar samverkan och utmaningar mellan administrativa nivåer. Studien baseras på en abduktiv ansats där teorin väljs utifrån empirin. Teorin i studiens sammanhang är flernivåstyrning vars ändamål är att analysera studiens tidigare forskning och resultat. Studiens resultat utgörs av en dokumentanalys av risk- och sårbarhetsanalyser (RSA) samt en intervjustudie med tjänstemän som visar på att samverkan mellan administrativa nivåer fungerar. Däremot finns det utmaningar med ansvarsfördelningen som är en konsekvens av en bristande kommunikation i ett hierarkiskt beroende system. Utmaningarna påverkar hur arbetet aggregeras upp i de administrativa nivåerna.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 315.
    Ahlgren, Jonna
    Linköpings universitet, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Projektet Alfaskolan2003Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen)Studentuppsats
    Abstract [sv]

    Jag har till syfte att genom mitt arbete få kunskap om Alfaskolan som projekt, dess verksamhet och syfte. Är detta en metod att använda sig av i den ordinarie skolan? Hur förhåller sig personal i den ordinarie skolan till Alfaskolan och dess metod? Jag har även valt att studera hur Alfaskolan förhåller sig gentemot integrering respektive särskiljning. För att ge en bakgrund till Alfaskolan som projekt har jag valt att beskriva huvudprojektet Barns och ungdomars bästa i vilket Alfaskolan är ett delprojekt. I min litteraturdel inleder jag med att redogöra för olika perspektiv på specialpedagogik. Vidare definierar jag begrepp som integrering, segregering och differentiering.

    För att få en bild samt en förståelse av Alfaskolan har jag valt att använda mig av fallstudien som metod med pedagogisk fältforskning som ansats. Inom ramen för min metod har jag sedan utfört samtal, observationer och intervjuer. Samtalen har till stor del förts med Birgitta Sundvall, grundaren av Alfaskolan. Intervjuerna har genomförts med två rektorer, fyra lärare, en assistent och en kurator. Mitt resultat visar bland annat att Alfaskolan är ett mycket personligt projekt ur den aspekten att det är en person, Sundvall, som står bakom idén till projektet. En stor del av metoden och arbetssättet bygger dessutom på Sundvalls egen erfarenhet. Alfaskolan har till syfte att stödja och hjälpa barn som av olika anledningar har svårt att ta till sig den traditionella skolundervisningen. Viktiga faktorer inom Alfaskolan är bland annat miljön, stämningen, konkretion, variation och stimulans av alla sinnen. Utöver detta ska även pedagoger få kunskap om barns olika inlärningsstilar och alternativa metoder. Ett samarbete Alfaskolan och den ordinarie skolan emellan är en förutsättning. Genom detta vill man nå en uppföljning, samt att barnen integreras i den ordinarie klassen. Resultatet från intervjuerna visar dock på en avsaknad av samarbete.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 316.
    Ahlgren, Thorbjörn
    et al.
    Luppen kunskapscentrum.
    Näslund, Johan
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Kartläggning av barn i behov av stöd år 2002: Eksjö kommun2003Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Följande rapport bygger på enkätsvar från olika myndigheter i Eksjö kommun som har rapporterat de barn/ungdomar i åldern 0-18 år som man i sin verksamhet kommer i kontakt med och som man känner oro för, p.g.a. en ogynnsam utveckling. Tjugo förutbestämda kriterier användes för att beskriva orsaken till myndighetens oro. Myndigheterna har också rapporterat om de insatser som görs redan idag samt om man bedömer att det kan bli aktuellt med ytterligare insatser nu eller i framtiden.

    Totalt inrapporterades 842 barn och ungdomar. Socialförvaltningen rapporterade 78 barn och ungdomar, Barnavårdscentralen 30 barn och skolan 689 barn och ungdomar. Av 45 enkätsvar framgår det inte vem som är rapportör. Vid bearbetningen av insamlat material har 10 enkätsvar uteslutits eftersom de inte var tillräckligt ifyllda. 103 enkätsvar uteslöt för att de flerrapporterade barn och/eller ungdomar och 17 enkätsvar uteslöts eftersom de rapporterade ungdomar som inte är skrivna i Eksjö kommun. Slutligen kom 712 barn och ungdomar att ingå i kartläggningen. Detta är drygt 18,8 % av alla aktuella barn och ungdomar. Av dessa är en klar majoritet pojkar (446 dvs. 62,6 %). För hela målgruppen främst tre huvudorsaker som ger anledning till oro hos berörda myndigheter. Det är;

    1. Föräldrarna brister i omsorgen, i stödet till den unge eller möjligheten att ge stimulans pågrund av sociala, mentala, fysiska eller psykiska handikapp och/eller missbruksproblem. För130 (av 712) barn och ungdomar anser man att det är huvudorsaken till oro.
    2. Barn/ungdomar som är introverta (tysta, blyga, nedstämda, mutister). För 69 av (712) barnoch ungdomar är det huvudorsaken till att man känner oro.
    3. Föräldrars separation eller ständiga konflikter påverkar den unge negativt. För 66 av (712)barn och ungdomar är det huvudorsaken till att man känner oro.

    Resultatredovisningen visar att skolan är den myndighet vars insatser dominerande är det också så att olika insatser inom skolan dominerar. Vanligast är undervisning i liten grupp och olika typer av specialundervisning. Olika typer av anpassad studiegång är också en vanlig insats att möta barn och ungdomar med olika svårigheter. Även olika psykosociala åtgärder förekommer också t.ex. stödsamtal med skolsköterska eller kurator. Vanligast av socialförvaltningens insatser är kontaktperson/familj.

    Berörda myndigheter uppmanas också att föreslå olika typer av nya insatser för de rapporterade barnen och ungdomarna. Även här dominerar olika typer av skolinriktade insatser. Vanliga förslag är undervisning i liten grupp och/eller olika typer av specialundervisning. När socialförvaltningen anses vara ansvarig myndigheter för önskade insatser föreslår rapporterande myndigheter allt från olika typer av familjestöd till direkta förslag till omhändertagande och placering på behandlingshem.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Kartläggning av barn i behov av stöd år 2002: Eksjö kommun
  • 317.
    Ahlgren, Thorbjörn
    et al.
    Avdelningen för beteendevetenskap och socialt arbete, Hälsohögskolan, Jönköping University.
    Näslund, Johan
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Psykologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Rosander, Michael
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Psykologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Ungdomars attityder och beteende när det gäller att köpa och sälja sex: en studie i Jönköpings län våren 20082009Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Kunskapen om i vilken omfattning ungdomar har sålt eller köpt sex är begränsad. Delvis kan det bero på svårigheten med att bestämma vad som omfattas i begreppen sälja och köpa sex. Studier visar också att det i ungdomsrelationer förekommer att gåvor ges efter sexuella aktiviteter.

    I denna studie har totalt 16 personer (1,9 %) uppgett att de i olika omfattning utfört sexuella tjänster mot ersättning och att 79 personer (9,1 %) blivit erbjudna pengar eller annan ersättning för sexuella tjänster. Det är fler killar än tjejer som säljer sex. När det gäller att ha blivit erbjuden sex mot ersättning är det flest tjejer som svarat ja. Resultatet visar också att 131 personer (15,1 %) kan tänka sig att utföra sexuella tjänster mot ersättning. I svaren kan vi också utläsa att 348 personer (40,1%), mestadels killar, accepterar att andra utför sexuella tjänster mot ersättning.

    När det gäller i vilka kretsar de som säljer sex umgås är det tydligt att ungdomarna tittar mer på porr, att det är vanligare att de visar sig i sexuella situationer och att de har mindre tolerans mot homosexuella. Samlagsdebuten var ett år tidigare än hela undersökningsgruppen. Det är vanligare att man blivit utsatt för olika sexuella handlingar mot sin vilja, men man har också utsatt andra för sexuella handlingar mot deras vilja. Sammantaget kan vi se att ungdomarna i denna studie som sålt sex lever ett påtagligt mer sexualiserat liv än vad andra ungdomar i motsvarande ålder gör.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Ungdomars attityder och beteende när det gäller att köpa och sälja sex: en studie i Jönköpings län våren 2008
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 318.
    Ahlgren, Victoria
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Andersson, Erica
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Råd och planer för likabehandling: En studie av två nationella rådgivande dokument och sex gymnasieskolors likabehandlingsplaner2012Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta examensarbete är en studie av två nationella rådgivande dokument och sex gymnasieskolors likabehandlingsplaner. Syftet med studien är att undersöka hur sex gymnasieskolors likabehandlingsplaner förhåller sig till Skolverkets allmänna råd samt Diskrimineringsombudsmannen (DO), Barn- och elevombudet (BEO) och Skolinspektionens handledning. För att kunna göra detta undersöks hur arbetet med likabehandling beskrivs i Skolverkets allmänna råd, DO, BEO och Skolinspektionens handledning samt gymnasieskolornas likabehandlingsplaner. Metoden vi har använt oss av är kvalitativ textanalys.

    Vår huvudfrågeställning är följande:

    • Hur förhåller sig de sex gymnasieskolornas likabehandlingsplaner till Skolverkets allmänna råd samt DO, BEO och Skolinspektionens handledning?

    För att kunna ta reda på detta har vi även följande två frågeställningar:

    • Hur beskrivs arbetet med likabehandling i Skolverkets allmänna råd samt DO, BEO och Skolinspektionens handledning?
    • Hur beskrivs arbetet med likabehandling i de sex gymnasieskolornas likabehandlingsplaner?

    I denna studie har vi kommit fram till att det skiljer sig åt hur väl likabehandlingsplanerna förhåller sig till de nationella rådgivande dokumenten. Likabehandlingsplanerna för skola 1, skola 2 och skola 5 följer Skolverkets allmänna råd samt DO, BEO och Skolinspektionens handledning till stor del, medan likabehandlingsplanerna för skola 3 och skola 6 inte följer dessa rekommendationer i lika stor utsträckning. Skola 4 uppfyller råden till viss del. Det framgår av vår studie att flera av skolorna har allvarliga brister i sina likabehandlingsplaner.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Råd och planer för likabehandling
  • 319.
    Ahlgren-Moritz, Charlotte
    et al.
    Malmö högskola, Sweden.
    Alm, Anna-Karin
    Malmö högskola, Sweden.
    Christersson, Cecilia
    Malmö högskola, Sweden.
    Eikelboom Sällström, Anette
    Enheten för externa relationer, Umeå universitet, Sweden.
    Esbjörnsson, Mattias
    Malmö högskola, Sweden.
    Jacobsson, Andreas
    Fakulteten för teknik och samhälle, Malmö högskola, Sweden.
    Marell, Agneta
    Samverkan och innovation, Umeå universitet, Sweden.
    Persson, Jeanette
    Innovation och utveckling, Malmö högskola, Sweden.
    Ramsten, Anna-Carin
    Linköpings universitet, REMESO - Institutet för forskning om Migration, Etnicitet och Samhälle. Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Rehme, Jakob
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Industriell ekonomi. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Reinhold, Mats
    Enheten för externa relationer, Umeå universitet, Sweden.
    Sjögren, Karin
    Malmö högskola, Sweden.
    Sörensson, Victoria
    Enheten för externa relationer, Umeå universitet, Sweden.
    Värbrand, Peter
    Linköpings universitet, Institutionen för teknik och naturvetenskap, Kommunikations- och transportsystem. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Vägen till samverkanssäkrad utbildning. [1]: Metoder och strategier2016Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Universitet och högskolor bidrar till samhällsutvecklingen genom att forskningsbaserad kunskap tillämpas av olika aktörer i samhället. För att möta dagens och morgondagens samhällsutmaningar utgör således kunskapsutbyte och samverkan mellan lärosäten och samhället en värdefull möjlighet. Att ha starka relationer med samhällets aktörer identifieras också som viktigt i utvecklingen av ett internationellt starkt lärosäte.

    Samverkan i högre utbildning främjar samhällets förändringsförmåga och stärker utbildningens kvalitet, men samverkan förbereder också studenterna för ett livslångt lärande och underlättar övergången mellan utbildning och arbetsliv. Ett lärosäte i nära samverkan med aktörer i samhället är ett relevant lärosäte, det vill säga ett lärosäte som är till nytta för sin omvärld och för sina medarbetare och studenter.

    Ett grundläggande problem vad gäller möjligheterna att integrera samverkan i akademisk utbildning står att finna i statens fördelning av medel till lärosätena. De statliga medlen utgår nämligen i två separata anslag, ett vardera för de båda huvuduppdragen utbildning och forskning. Samverkan kan sägas ingå i bägge uppdragen. Till skillnad från forskningssamverkan finns det för utbildningssamverkan ingen särskild uppföljning och inte heller några ekonomiska incitament. Utvärdering av forskning och utbildning bör således breddas så att kvalitetsstärkande samverkansinslag också inkluderas i resursfördelningsprinciperna. Statens bristande strukturer för fördelning och uppföljning återspeglas i hur lärosätena fördelar resurser till och följer upp samverkan: lärare ges sällan resurser (i form av särskild tid) för att på ett pedagogiskt genomtänkt sätt kunna inkludera samverkansinslag i undervisningen; samverkan är sällan meriterande eller lönegrundande; och den utbildningssamverkan som bedrivs följs sällan upp – varken på institutions-, fakultets- eller lärosätesnivå. Samma sak kan sägas gälla på nationell nivå – det samverkande lärosätet erhåller inga extra anslag och det bestraffas ej heller för försummelse av detsamma. Att göra samverkan till en integrerad del av utbildningen innebär att samverkan bör ingå i de pedagogiska modeller som lärare använder för att leda studenternas kunskapsutveckling mot de mål som finns angivna i kurs- och utbildningsplaner. Det betyder också att arbetet med samverkan bör inkluderas i processer för styrning, planering och uppföljning av utbildning och undervisning på såväl kurs- och programnivå som på institutions-, fakultets- och lärosätesnivå. Att göra samverkan till en integrerad del av utbildningen är att sträva mot att externa aktörer ska bli en självklar del i den dagliga verksamheten – för studenter såväl som för medarbetare och för de organisationer man samverkar med. För att svenska lärosäten ska ges en realistisk möjlighet att göra samverkan till en integrerad del av utbildningsverksamheten krävs det framför allt följande:

    • att politiker och departement utformar ett fördelningssystem där framgångsrika samverkansinsatser inom utbildningen leder till en förstärkning av resursbasen på lärosätena;
    • att lärosätesledningar tar tydlig ställning för samverkansfrågan i sina strategiska styrdokument och att samverkan införs i lärosätenas kvalitetssäkringssystem för utbildning, samt att lärosätena inför system för att styra och följa upp samverkan i utbildningen på lärosätesövergripande nivå;
    • att ledningen för fakulteter, institutioner eller motsvarande omsätter lärosätets strategiska åtaganden i handlingsplaner och lokala styrdokument samt utformar system för dokumentation, styrning och uppföljning av samverkan i utbildningsprogram;
    • att lärare samt kurs- och programansvariga inför samverkan i utbildningens styrande dokument (t.ex. kurs- och utbildningsplaner) samt i den ordinarie undervisningsverksamheten.

    Dessutom bör lärosätena – både gemensamt men också vart och ett för sig – införa system och karriärvägar där medarbetares insatser i det vardagliga samverkansarbetet uppmärksammas och belönas.

    Mot bakgrund av detta kan man konstatera att det är angeläget att lärosätenas strategiska arbete avseende utveckling och uppföljning av samverkan i utbildningen vidareutvecklas. Men, med vilka verktyg, var i verksamheten och på vilka sätt?

    I följande skrift samlas erfarenheter och goda exempel gjorda inom ramen för ett flerårigt lärosätesövergripande samarbetsprojekt, Samverkanssäkrade utbildningsprogram, där utgångspunkten har varit att identifiera strategier och metoder för att integrera samverkan i utbildningsprogram. Målet har varit att undersöka och beskriva hur samverkan kan vara ett medel som bidrar till att stärka utbildningens kvalitet och relevans, samt ge förslag på hur vägen till samverkanssäkrad utbildning kan se ut.

    Den centrala slutsatsen är att samverkan, när den är en integrerad del av utbildningen, bidrar till kvalitet och säkerställer att utbildningen blir till nytta för samhället. Det finns också andra vinster med att bedriva ett systematiskt samverkansarbete, till exempel att det leder till pedagogisk utveckling för undervisande personal, att det ökar förutsättningarna för ett utmaningsbaserat lärande med studenten i centrum, att det underlättar övergången från studier till arbetsliv, och att det möjliggör fördjupade relationer med den värld lärosätet finns i. Resan mot samverkanssäkrad utbildning är, med andra ord, mödan väl värd.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Vägen till samverkanssäkrad utbildning. [1]: Metoder och strategier
    Ladda ner (png)
    presentationsbild
  • 320.
    Ahlgren-Moritz, Charlotte
    et al.
    Malmö högskola, Sweden.
    Alm, Anna-Karin
    Malmö högskola, Sweden.
    Christersson, Cecilia
    Malmö högskola, Sweden.
    Eikelboom Sällström, Anette
    Enheten för externa relationer, Umeå universitet, Sweden.
    Esbjörnsson, Mattias
    Malmö högskola, Sweden.
    Jacobsson, Andreas
    Fakulteten för teknik och samhälle, Malmö högskola, Sweden.
    Marell, Agneta
    Samverkan och innovation, Umeå universitet, Sweden.
    Persson, Jeanette
    Innovation och utveckling, Malmö högskola, Sweden.
    Ramsten, Anna-Carin
    Linköpings universitet, REMESO - Institutet för forskning om Migration, Etnicitet och Samhälle. Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Rehme, Jakob
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Industriell ekonomi. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Reinhold, Mats
    Enheten för externa relationer, Umeå universitet, Sweden.
    Sjögren, Karin
    Malmö högskola, Sweden.
    Sörensson, Victoria
    Enheten för externa relationer, Umeå universitet, Sweden.
    Värbrand, Peter
    Linköpings universitet, Institutionen för teknik och naturvetenskap, Kommunikations- och transportsystem. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Vägen till samverkanssäkrad utbildning. [2]: Möjligheter och utmaningar2016Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Universitet och högskolor bidrar till samhällsutvecklingen genom att forskningsbaserad kunskap tillämpas av olika aktörer i samhället. För att möta dagens och morgondagens samhällsutmaningar utgör således kunskapsutbyte och samverkan mellan lärosäten och samhället en värdefull möjlighet. Att ha starka relationer med samhällets aktörer identifieras också som viktigt i utvecklingen av ett internationellt starkt lärosäte.

    Samverkan i högre utbildning främjar samhällets förändringsförmåga och stärker utbildningens kvalitet, men samverkan förbereder också studenterna för ett livslångt lärande och underlättar övergången mellan utbildning och arbetsliv. Ett lärosäte i nära samverkan med aktörer i samhället är ett relevant lärosäte, det vill säga ett lärosäte som är till nytta för sin omvärld och för sina medarbetare och studenter.

    Ett grundläggande problem vad gäller möjligheterna att integrera samverkan i akademisk utbildning står att finna i statens fördelning av medel till lärosätena. De statliga medlen utgår nämligen i två separata anslag, ett vardera för de båda huvuduppdragen utbildning och forskning. Samverkan kan sägas ingå i bägge uppdragen. Till skillnad från forskningssamverkan finns det för utbildningssamverkan ingen särskild uppföljning och inte heller några ekonomiska incitament. Utvärdering av forskning och utbildning bör således breddas så att kvalitetsstärkande samverkansinslag också inkluderas i resursfördelningsprinciperna. Statens bristande strukturer för fördelning och uppföljning återspeglas i hur lärosätena fördelar resurser till och följer upp samverkan: lärare ges sällan resurser (i form av särskild tid) för att på ett pedagogiskt genomtänkt sätt kunna inkludera samverkansinslag i undervisningen; samverkan är sällan meriterande eller lönegrundande; och den utbildningssamverkan som bedrivs följs sällan upp – varken på institutions-, fakultets- eller lärosätesnivå. Samma sak kan sägas gälla på nationell nivå – det samverkande lärosätet erhåller inga extra anslag och det bestraffas ej heller för försummelse av detsamma. Att göra samverkan till en integrerad del av utbildningen innebär att samverkan bör ingå i de pedagogiska modeller som lärare använder för att leda studenternas kunskapsutveckling mot de mål som finns angivna i kurs- och utbildningsplaner. Det betyder också att arbetet med samverkan bör inkluderas i processer för styrning, planering och uppföljning av utbildning och undervisning på såväl kurs- och programnivå som på institutions-, fakultets- och lärosätesnivå. Att göra samverkan till en integrerad del av utbildningen är att sträva mot att externa aktörer ska bli en självklar del i den dagliga verksamheten – för studenter såväl som för medarbetare och för de organisationer man samverkar med. För att svenska lärosäten ska ges en realistisk möjlighet att göra samverkan till en integrerad del av utbildningsverksamheten krävs det framför allt följande:

    • att politiker och departement utformar ett fördelningssystem där framgångsrika samverkansinsatser inom utbildningen leder till en förstärkning av resursbasen på lärosätena;
    • att lärosätesledningar tar tydlig ställning för samverkansfrågan i sina strategiska styrdokument och att samverkan införs i lärosätenas kvalitetssäkringssystem för utbildning, samt att lärosätena inför system för att styra och följa upp samverkan i utbildningen på lärosätesövergripande nivå;
    • att ledningen för fakulteter, institutioner eller motsvarande omsätter lärosätets strategiska åtaganden i handlingsplaner och lokala styrdokument samt utformar system för dokumentation, styrning och uppföljning av samverkan i utbildningsprogram;
    • att lärare samt kurs- och programansvariga inför samverkan i utbildningens styrande dokument (t.ex. kurs- och utbildningsplaner) samt i den ordinarie undervisningsverksamheten.

    Dessutom bör lärosätena – både gemensamt men också vart och ett för sig – införa system och karriärvägar där medarbetares insatser i det vardagliga samverkansarbetet uppmärksammas och belönas.

    Mot bakgrund av detta kan man konstatera att det är angeläget att lärosätenas strategiska arbete avseende utveckling och uppföljning av samverkan i utbildningen vidareutvecklas. Men, med vilka verktyg, var i verksamheten och på vilka sätt?

    I följande skrift samlas erfarenheter och goda exempel gjorda inom ramen för ett flerårigt lärosätesövergripande samarbetsprojekt, Samverkanssäkrade utbildningsprogram, där utgångspunkten har varit att identifiera strategier och metoder för att integrera samverkan i utbildningsprogram. Målet har varit att undersöka och beskriva hur samverkan kan vara ett medel som bidrar till att stärka utbildningens kvalitet och relevans, samt ge förslag på hur vägen till samverkanssäkrad utbildning kan se ut.

    Den centrala slutsatsen är att samverkan, när den är en integrerad del av utbildningen, bidrar till kvalitet och säkerställer att utbildningen blir till nytta för samhället. Det finns också andra vinster med att bedriva ett systematiskt samverkansarbete, till exempel att det leder till pedagogisk utveckling för undervisande personal, att det ökar förutsättningarna för ett utmaningsbaserat lärande med studenten i centrum, att det underlättar övergången från studier till arbetsliv, och att det möjliggör fördjupade relationer med den värld lärosätet finns i. Resan mot samverkanssäkrad utbildning är, med andra ord, mödan väl värd.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Vägen till samverkanssäkrad utbildning. [2]: Möjligheter och utmaningar
    Ladda ner (png)
    presentationsbild
  • 321.
    Ahlin, Dennis
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Strandberg, Emma
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    K2 eller K3?: En studie av de väsentliga skillnaderna2011Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Svenska redovisningsregler för onoterade företag genomgår förändring. På förslag ligger nya redovisningsregler för onoterade företag. Genom Årsredovisningslagens definition av ett mindre företag har 97 procent av Sveriges företag möjlighet att välja mellan K2 och K3. Marknaden efterfrågar en ökad kunskap om skillnaderna mellan regelverken.

    Syfte: Identifiera väsentliga skillnader mellan K2 och K3 samt undersöka vilka av dessa som har störst betydelse för företagen i sitt val av regelverk.

    Metod: En kvalitativ studie har genomförts, där intervjuer och remissvar har använts som datainsamling. En urvalsmetod har använts för att identifiera vilka skillnader som är tydliga mellan K2 och K3. De tydliga skillnaderna har sedan legat till grund för att undersöka om de även är väsentliga.

    Resultat och slutsatser: Skillnader som är väsentliga vid företagens val mellan K2 och K3 har identifierats på fem områden. Skillnaderna är väsentliga och påverkar därför företagens val mellan K2 och K3. Det eftersom de ingår i en bedömning av företagets samlade behov av komplexitet i sin externredovisning.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 322.
    Ahlin, Eva
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande.
    Tjäder, Anna
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande.
    "Jag trivs bäst i öppna landskap...": Om naturmiljöers påverkan på oss människor2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    En kvantitativ studie med experimentell design har genomförts i syfte att jämföra natur- respektive urbanmiljöers påverkan på känslomässig och fysiologisk återhämtning efter en stressupplevelse, samt utslag på kognitiv prestation. Hypotesen var att naturstimuli genererar högre grad av känslomässig och fysiologisk återhämtning än urbanstimuli. Frågeställningen var om vi kunde se någon skillnad mellan gruppernas prestationsförmåga efter genomförd återhämtning, vad gäller riktad uppmärksamhet. Återhämtningsgrad har mätts i förändring i blodtryck, puls och självskattning av känslor.  Resultatet visade att naturmiljön genererar en högre nivå återhämtning med avseende på sänkt diastoliskt blodtryck, ökade positiva känslor samt minskad oro. Däremot visades ingen skillnad i kognitiv prestationsförmåga mellan grupperna. Slutsatsen är att känslomässig samt fysiologisk återhämtning kan underlättas i naturmiljö jämfört med urbanmiljö och att detta även kan ske med hjälp av naturbilder. Däremot är det inte är självklart att man får större kapacitet riktad uppmärksamhet efter exponering av naturbilder jämfört med stadsbilder.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 323.
    Ahlin, Karin
    et al.
    Linköpings universitet, Ekonomiska institutionen.
    Westerlund, Johanna
    Linköpings universitet, Ekonomiska institutionen.
    Sinnliga produkter: estetik som konkurrensmedel2006Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Idag förväntar sig ett företags konsumenter att de erbjudna produkterna ska fungera i enlighet med vad som utlovas. Funktionalitet och kvalitet är därför aspekter som ingår i de allra flesta företags produkterbjudande och kan i allt mindre grad användas som konkurrensfördelar. Det räcker inte med en bra produkt för att skapa ett mervärde utan en produkt måste dessutom förmedla immateriella värden, till exempel emotionella, identitetsförstärkande eller estetiska. Om konsumenters sinnen tilltalas genom estetiska värden kan detta få en större genomslagskraft när det gäller val av produkt, vilket kan skapa större konkurrenskraft än traditionell marknadsföring.

    Syfte: Syftet med denna uppsats är att tydliggöra produktens roll i marknadsföringen genom att förstå hur estetiska värden kan användas som konkurrensmedel.

    Genomförande: Undersökningen är baserad på sju intervjuer med företagsrepresentanter inom branschen för hushållsapparater samt en organisation som arbetar med design.

    Resultat: Undersökningen har visat på att produkternas estetiska uttryck har stor betydelse på grund av att konsumenterna visar allt större intresse för dessa aspekter. Ju fler sinnen som kan påverkas desto större möjlighet har en produkt att tilltala konsumenten. Det sinnliga uttryck som är mest framträdande idag är den visuella estetiken även om det finns viss insikt om de övriga sinnenas betydelse för konsumentens köpbenägenhet. Trots den medvetenhet som verkar finnas när det gäller betydelsen av estetik i marknadsföringen av småelsprodukter har det i undersökningen framkommit att denna insikt inte integreras till fullo, vilket kan bero på att detta sätt att kommunicera till konsumenten fortfarande inte slagit igenom på marknaden.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 324.
    Ahlinder, Jon
    et al.
    Totalförsvarets Forskningsinstitut, FOI, Stockholm, Sweden.
    Nordgaard, Anders
    Swedish National Forensic Centre (NFC), Linköping, Sweden.
    Wiklund Lindström, Susanne
    Totalförsvarets Forskningsinstitut, FOI, Stockholm, Sweden.
    Chemometrics comes to court: evidence evaluation of chem–bio threat agent attacks2015Ingår i: Journal of Chemometrics, ISSN 0886-9383, E-ISSN 1099-128X, Vol. 29, nr 5, s. 267-276Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Forensic statistics is a well-established scientific field whose purpose is to statistically analyze evidence in order to support legal decisions. It traditionally relies on methods that assume small numbers of independent variables and multiple samples. Unfortunately, such methods are less applicable when dealing with highly correlated multivariate data sets such as those generated by emerging high throughput analytical technologies. Chemometrics is a field that has a wealth of methods for the analysis of such complex data sets, so it would be desirable to combine the two fields in order to identify best practices for forensic statistics in the future. This paper provides a brief introduction to forensic statistics and describes how chemometrics could be integrated with its established methods to improve the evaluation of evidence in court.

    The paper describes how statistics and chemometrics can be integrated, by analyzing a previous know forensic data set composed of bacterial communities from fingerprints. The presented strategy can be applied in cases where chemical and biological threat agents have been illegally disposed.

  • 325.
    Ahlmark, Stina
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Företagsekonomi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Karlsson, Julia
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Företagsekonomi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Att styra i en digital värld: En flerfallsstudie om digitaliseringens påverkan på verksamhetsstyrning2019Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Samhället genomgår just nu en övergång till mer datadrivna verksamheter och dåblir kopplingen mellan IT och verksamhetsstyrning högst relevant att undersöka. Den ökade digitaliseringen verkar påverka företags sätt att bedriva verksamhet och den skapar både möjligheter och utmaningar. Digitaliseringen är inte längre en fråga för endast IT- avdelningen utan för hela organisationen. Det handlar inte om att digitaliseringen påverkar företag, utan hur den gör det.

    Syfte: Syftet med denna studie är att förklara på vilka sätt digitaliseringen kan förändra och påverka verksamhetsstyrningen.

    Genomförande: Denna studie har en kvalitativ karaktär med utgångspunkt i ett realistiskt perspektiv. De empiriska data är insamlade genom sex semistrukturerade intervjuer med respondenter från sex olika företag som befinner sig i olika branscher.

    Slutsats: Det går att konstatera att digitaliseringen har påverkat fallföretagens verksamhetsstyrning i en mängd olika avseenden. För att lyckas i det nya och mer föränderliga företagsklimatet som digitaliseringen bidrar till krävs det omstrukturering av organisationen och nya roller i företagen samt nya typer av kompetenser. Den digitala transformationen underlättar bland annat informationsflöde, transparens och skapandet av mer effektiva kedjor samt bidrar till ökad kundorientering tack vare möjligheterna att analysera kundmönster genom data. Det leder i sin tur till att företag kan bredda och förändra sina erbjudanden och det finns en strävan efter att utgå från kärnprodukten. En viktig aspekt kopplat till detta är att understryka att digitalisering av aktiviteter inte nödvändigtvis leder till positiva resultat för företagen och det gäller därför att företagen vet vad de vill få ut av den digitala transformationen innan investeringar görs. Slutligen verkar det som att företagens digitala mognadsgrad får påverkan för i vilken grad verksamhetsstyrningen förändras.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 326.
    Ahlqvist, Malin
    Linköpings universitet, Ekonomiska institutionen.
    Alternatives to the use of unequal voting rights: a propos the potential threat to their effectiveness as a takeover defense2004Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats
    Abstract [en]

    Background: The origin of this study was the negotiations around a EU takeover directive, aimed at making the market for corporate control more open. One of the proposals was to neutralise shares carrying multiple rights in takeover situations when a potential acquirer obtains 75% of the total share capital. For many Swedish ownership groups, this would mean that the system of unequal voting rights, constituting an important defense to their control, would decrease in effectiveness. In the middle of writing this thesis, an EU agreement was finally reached, making the proposal voluntary to adopt. The imminent threat posed to the Swedish system faded, but has though not disappeared since the present rules anew will be brought under inspection in five years.

    Purpose: To give examples on potential tactics to adopt if unequal voting rights would risk to become neutralised in takeover situations, these tactics dependent on two different scenarios: (1) Present Swedish ownership structure is considered advantageous for the country and thus to be remained or (2) A more open market for takeovers is desired. Course of action: Interviews have been conducted with parties within Swedish trade and industry, partly in order to assess the value and necessity of the content of this thesis.

    Conclusion: The threat of an abolition of the unequal voting rights is not perceived as imminent by parties within Swedish trade and industry and few alternative resistance strategies are suggested. If current Swedish ownership structure is to be remained, the author proposes competition-reducing defenses, if a more open market for takeovers is aimed for, auction-inducing resistance strategies. The choice of how to proceed should depend on how afraid the Swedish Government and Swedish companies are of a change in present ownership structure.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 327.
    Ahlqvist, Niklas
    et al.
    Linköpings universitet, Ekonomiska institutionen.
    Magnusson, Peter
    Linköpings universitet, Ekonomiska institutionen.
    Värdet av företagsrating2004Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats
    Abstract [en]

    Background: Increasingly, companies choose to finance their business with corporate bonds which has resulted in an increased demand on credit ratings. As such the rating agencies have a very important role in the financial markets. Examining the value of a credit-rating can be very interesting for both issuer and investor.

    Purpose: The purpose of the study is to identify and define the value of rating.

    Execution: The study is built upon nine interviews with rated and non-rated firms and investors.

    Result: The most important value of rating is the greater access to the corporate- and CP market. This infers that additional capital can be issued, in comparison to that available from bank loans, however, not necessarily at a lower rate. Consequently, the rate is not the driving factor concerning the choice of buying a rating. Rating has great effect on the pricing of bonds and CP’s, which is a result of the reliance investors have on the rating agencies. Rating affects the investment decision directly through the investment mandates, and indirectly through the effect on the individual investment decision.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 328.
    Ahlqvist, Sofia
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling.
    CFC-lagstiftningens anpassning till EG-rätten: Vilka är problemområdena och vilka alternativa lösningar finns?2007Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    En typ av beskattningsregler som finns i de flesta av EU:s medlemsstater är Controlled Foreign Corporation(CFC)-lagstiftning. CFC-lagstiftningen reglerar beskattning av delägare i utländska juridiska personer med lågbeskattade inkomster. Den svenska CFC-lagstiftning är bl.a. till för att motverka och hindra internationell skatteflykt. Det kan t.ex. handla om svenska företag som äger företag med säte i s.k. skatteparadis eller lågskatteländer.

    CFC-lagstiftning har länge kritiserats för att strida mot dels etableringsfriheten, dels fri rörlighet för kapital. Redan under arbetet med den nya svenska CFC-lagstiftningen som trädde i kraft 1 januari 2004 ifrågasattes reglernas kompatibilitet med EG-rätten. I september 2006 avgjorde EG-domstolen ett mål, det s.k. Cadbury Schweppes-målet, rörande den brittiska CFC-lagstiftningens kompatibilitet med gemenskaprätten. Detta avgörande kan antas komma att ha stor betydelse i framtiden, inte bara för Storbritannien, utan även för övriga EU-medlemsländer.

    I uppsatsen analyseras hur den svenska CFC-lagstiftningen kan anpassas efter EG-rätten. Vidare utreds och identifieras de problemområden som finns i dagens uppbyggnad av CFC-lagstiftningen samt analyseras betydelsen och konsekvenserna av Cadbury Schweppes-fallet gällande CFC-lagstiftning som EG-domstolen har avgjort.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 329.
    Ahlstedt, Sara
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, REMESO - Institutet för forskning om migration, etnicitet och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Bredda normen: En kunskapssammanställning om unga hbtq-personers etablering på arbetsmarknaden2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 330. Beställ onlineKöp publikationen >>
    Ahlstedt, Sara
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, REMESO - Institutet för forskning om migration, etnicitet och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    The Feeling of Migration: Narratives of Queer Intimacies and Partner Migration2016Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Avhandlingen analyserar narrativ om queer partnermigration, dvs en familjebandsmigration i vilken en av de två personerna i ett parförhållande migrerar för att de två ska kunna leva i samma land och i vilken de två individerna queerar migrationen på så sätt att de har en icke-normativ sexualitet och/eller könsidentitet. Syftet med studien är att undersöka hur queera partnermigranter och deras svenska partners upplever migrationsprocessen – vilken pågår även efter att den administrativa processen är avslutad – genom att analysera de känslor som uppstår i processen. Studien är ett bidrag till forskning om så väl privilegierad migration som intim migration.

    I fokus står det queera partnermigrationsförhållandet och vad känslor ”gör” med detta förhållande, men också hur känslor strukturerar migrationsprocessen på olika sätt. Studien analyserar det arbete tre olika känslor – kärlek, förlust och tillhörighet – gör i migrationsprocessen och hur detta arbete beskrivs i deltagarnas narrativ. Migrantdeltagarna i studien kommer från olika delar av världen (Afrika, Europa, Latinamerika och Nordamerika), vilket gör det möjligt att analysera vad känslor gör i den här specifika migrationsprocessen utifrån nationalitet, och specifikt närhet till västerländskhet, ras och språkbakgrund samt hur privilegier kopplade till dessa positioner spelar in i processen.

    Avhandlingen är en etnografisk intervjustudie där både migranter och svenska partners har intervjuats. Intervjumaterialet består av en blandning av parintervjuer och enskilda intervjuer.

    Genom att använda affektteorier och queer fenomenologi visar avhandlingen hur det arbete känslor utför i migrationsprocesser är kopplat till könsidentitet, sexuell identitet, ras och vithet, nationalitet, upplevd närhet till västerländskhet, klass, språk och det migrationsnarrativ den migrerande partnern är inskriven i (eller inte) genom det land den migrerat från. Detta analyseras i relation till de teoretiska ramverken trassel (entanglement), homonationalism och intimt medborgarskap.

    I analysen framkommer att känslor strukturerar migrationsprocessen för både mer privilegierade och mindre privilegierade migranter men på olika sätt. Förståelsen av vem som ”är” en migrant och beredskapen för de känslor som uppstår i migrationsprocessen är till stor del kopplade till de positioner som nämns ovan samt de privilegier migranten har tillgång till genom dessa. Genom att fokusera på känslor och vad dessa gör visar studien också att migrationsprocessen påverkar den icke-migrerande partnern genom att denna förutsätts utföra känsloarbete för att ”göra” den migrerande partnern ”svensk.” Samtidigt blir den icke-migrerande partnern själv, genom sin migrerande partner, riktad på ett sätt som gör den lite mindre ”svensk”, vilket bidrar till att också den icke-migrerande partnerns liv ”stoppas” på sätt den vanligtvis inte tidigare upplevt. Studien visar vidare på hur migrationsprocesser producerar ojämlikhet och de svårigheter som då uppstår när paren försöker leva upp till det jämlika svenska idealförhållandet.

    Intervjuerna är analyserade som narrativ och både narrativ och berättande är genomgående viktiga i avhandlingen, inte bara som metod utan också som avhandlingens form och en slags struktur som organiserar texten. Skrivande (att skriva tillgängligt och intressant) och läsande (att skriva på ett sätt som inbjuder till öppet och aktivt läsande) är viktiga aspekter i avhandlingen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    The Feeling of Migration: Narratives of Queer Intimacies and Partner Migration
    Ladda ner (pdf)
    omslag
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 331.
    Ahlstedt, Sara
    et al.
    Linköpings universitet, REMESO - Institutet för forskning om Migration, Etnicitet och Samhälle. Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Qvist, Martin
    Stockholms universitet.
    Suter, Brigitte
    Malmö högskola.
    Migration: Suveränitet, gränser och kontroll2013Ingår i: Migrationens och etnicitetens epok: Kritiska perspektiv i etnicitets- och migrationsstudier / [ed] Magnus Dahlstedt och Anders Neergaard, Stockholm: Liber, 2013, s. 54-81Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 332.
    Ahlstrand, Alexander
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Ivarsson, Erik
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Lärares högläsning som undervisningsform: Undervisningsstrategier som främjar elevers språkutveckling2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Högläsning kan ses som ett verktyg för att utveckla elevers språk och har samtidigt visat sig vara betydelsefull för elevers egen läsutveckling. Att lärare högläser för elever är därför av största vikt. Syftet med denna studie är att undersöka vilka strategier forskare förespråkar att lärare kan använda sig av under högläsningen för att främja elevers språk. Syftet är också att undersöka vilka betydelser deförespråkade strategierna kan ha på elevers lärande. Högläsning avser i denna studie den form när läraren läser högt för eleverna. Formen inkluderar även interaktioner mellan lärare och elever likt ett socialkonstruktivistiskt synsätt på lärande där elever lär i samspel med andra. Förståelsen och förmågan att röra sig i andra texter är också viktiga aspekter som utvecklar elevers literacy. I denna studie har vi använt oss av manuella sökningar och sökningar i databasen ERIC. Litteraturstudien är baserad på resultat från elva olika studier. Resultatet visar att de förespråkade strategierna kan delas upp i tre kategorier: 1. Förberedelser innan högläsning. 2. Texters struktur och innehåll. 3. Ordförrådsstrategier. Utifrån studiens resultat rekommenderar vi att lärare med fördel kan tillämpa strategier från respektive resultatdel. Lärare har inför högläsning didaktiska val att ta ställning till, exempelvis strategin bokval. För att främja förståelsen av texters struktur och innehåll kan lärare till exempel utnyttja strategierna berättelsens komponenteroch dramatisera. Slutligen bör lärare använda sig av planerade ordförrådsstrategier där exempelvis ord placeras i ny kontext eller att elever konstruerar nya meningar med ord.  

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 333.
    Ahlstrand, Elisabeth
    Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap, Avdelningen för pedagogik i utbildning och skola, PiUS.
    Arbetslaget: en arena för påbjudet och/eller informellt samarbete?1993Ingår i: NFPFs kongress,1993, 1993Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 334.
    Ahlstrand, Elisabeth
    Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap, Avdelningen för pedagogik i utbildning och skola, PiUS.
    Kulturer möts och påverkas2003Ingår i: Antologi Lagarbete och tidig läs- och skrivutveckling / [ed] Johan M Sandell; Birgitta Lidholt; Sverige Skolverket, Stockholm: Skolverket , 2003, s. -109Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Olika modeller för samarbete, samverkan och integration mellan förskole-, skolbarnsomsorgs- och skolkulturerna har utretts och debatterats under en följd av år.Syftet med integrationsreformen var att nya arbetsformer och ett gemensamt synsätt på barns och ungdomars utveckling och lärande från tidig ålder skulle utvecklas i mötet mellan de olika skol- och barnomsorgskulturerna.

  • 335.
    Ahlstrand, Elisabeth
    Linköpings universitet, Institutionen för utbildningsvetenskap. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Lärares samarbete - en verksamhet på två arenor: studier av fyra arbetslag på grundskolans högstadium1995Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Around 1980 some important decisions were made regarding the Swedish comprehensive school, which in various ways influenced teachers' work. The school was to be divided into smaller units, so-called work-units. A work-unit was to contain two or more classes of students. As a consequence of this new organisation the teachers were to co-operate in a so called teacher-team, that was responsible for all activities in a work-unit.

    The aim of this thesis is to study teachers' work as regards their participation in and conceptions of collegial co-operation. Focus is on describing and analysing the meeting between external demands on teacher co-operation and the traditional freedom of the teaching profession to plan and carry through teaching individually.

    Four teacher-teams were studied during one year by means of participating observations of their planned conferences. Three teachers from each team were then interviewed about their views on and conceptions of work in teacher-team and of their tasks as teachers. All teachers in the four teams were also asked to keep a diary for one week where all collegial meetings were noted.

    The results indicate that when imposed collegial co-operation was introduced in the school it led to teacher collaboration being distributed into two separate arenas: conference co-operation (the formal arena) and other types of co-operation with colleagues (the informal arena). All teachers use the formal arena to introduce discussions about student welfare. otherwise they are moderately interested in the work in this arena. In the informal arena some teachers act as initiators of ontent, closely related to well-known interests among teachers; instruction and student welfare.

    Teachers express a need for collegial co-operation and they take the opportunity under certain circumstances.

  • 336.
    Ahlstrand, Elisabeth
    Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap, Avdelningen för pedagogik i utbildning och skola, PiUS. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande.
    Lärares samarbete över professionsgränser2007Ingår i: Forskning om lärares arbete i klassrummet / [ed] Kjell Granström, Stockholm: Myndigheten för skolutveckling , 2007, s. 127-138Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Varje dag går en miljon elever och lärare till arbete i den svenska skolan. De allra flesta arbetar engagerat och når goda resultat. Eleverna lär sig, med stöd från sina lärare, läsa, skriva och räkna. De skaffar sig kunskap om sociala och naturvetenskapliga fenomen. De utvecklar kreativitet och estetisk kompetens. Naturligtvis finns både elever och lärare som upplever svårigheter i detta arbete, men de allra flesta får uppleva att arbetet fortskrider på önskat sätt. Den här boken handlar om elevernas och lärarnas arbete i klassrummet när det gäller skolans primära uppgift; att ge möjlighet till lärande och utveckling. Den handlar om arbetet med grundläggande färdigheter och lärande, om läraren som arbetsledare och ansvarig för val av arbetsformer, läxor, möblering liksom deras arbete med värdefrågor, genusfrågor och konfliktlösning. Den handlar också om lärares inbördes samarbete. Kort sagt en bok som handlar om lärarens breda uppdrag. Boken är skriven av forskare som alla arbetar med lärarutbildning och som själva har erfarenheter från arbete i skolan.

  • 337.
    Ahlstrand, Elisabeth
    Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap, Avdelningen för pedagogik i utbildning och skola, PiUS.
    New demands - new culture? Collaboration between primary school teachers, pre-school teachers and recreation instructors in teacher teams1999Ingår i: The Biennial Conference of the International Study Association on Teacher Thinking,1999, 1999Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 338.
    Ahlstrand, Elisabeth
    Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap, Avdelningen för pedagogik i utbildning och skola, PiUS.
    Passionate Enquiry and School Development1997Ingår i: Teachers and Teaching: theory and practice, ISSN 1354-0602, E-ISSN 1470-1278, Vol. 3, nr 2Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 339.
    Ahlstrand, Elisabeth
    Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap, Avdelningen för pedagogik i utbildning och skola, PiUS.
    Professional cultures meet and change2002Ingår i: EECERA, 12th Conference on Quality in Early Childhood Education, Strategies for Effective learning in early Childhood,2002, 2002Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 340.
    Ahlstrand, Elisabeth
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap, Avdelningen för pedagogik i utbildning och skola, PiUS. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Professional Isolation and Imposed Collaboration in Teachers' Work1994Ingår i: Teachers' Minds and Actions / [ed] Ingrid Carlgren, Gunnar Handal och Sveinung Vaage, London, Washington: Falmer Press , 1994Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 341.
    Ahlstrand, Elisabeth
    Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap, Avdelningen för pedagogik i utbildning och skola, PiUS.
    Professional isolation and imposed collaboration in teachers' work1993Ingår i: ISATT,1993, 1993Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 342.
    Ahlstrand, Elisabeth
    Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap, Avdelningen för pedagogik i utbildning och skola, PiUS.
    Teacher cooperation and school organization: When and why do teachers cooperate?1991Ingår i: AERA,1991, 1991Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 343.
    Ahlstrand, Elisabeth
    Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap, Avdelningen för pedagogik i utbildning och skola, PiUS.
    Tid, ledning och organisation för det integrerade arbetslaget2003Ingår i: Lagarbete och tidig läs- och skrivutveckling / [ed] Johan M Sandell; Birgitta Lidholt; Sverige Skolverket, Stockholm: Skolverket , 2003, s. -109Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Olika modeller för samarbete, samverkan och integration mellan förskole-, skolbarnsomsorgs- och skolkulturerna har utretts och debatterats under en följd av år.Syftet med integrationsreformen var att nya arbetsformer och ett gemensamt synsätt på barns och ungdomars utveckling och lärande från tidig ålder skulle utvecklas i mötet mellan de olika skol- och barnomsorgskulturerna.

  • 344.
    Ahlstrand, Elisabeth
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Avdelningen för pedagogik i utbildning och skola (PiUS). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Andersson, Ingrid
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Avdelningen för didaktik och forskning om pedagogiskt arbete (DIPA). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Eriksson Gustavsson, Anna-Lena
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Avdelningen för pedagogik i utbildning och skola (PiUS). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Persson, Ulla-Britt
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Avdelningen för pedagogik i utbildning och skola (PiUS). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Erfarna lärares engagemang: livsberättelser som retrospektiv reflektion2008Ingår i: Läraren i blickpunkten : olika perspektiv på lärares liv och arbete / [ed] Carola Aili, Ulf Blossing, Ulrika Tornberg, Stockholm: Lärarförbundets Förlag , 2008, 1, s. 189-205Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Lärares arbete är komplext och kan beskrivas på olika sätt beroende på vilken utgångspunkt man väljer. I takt med att det ställs allt högre krav på lärare att utgå från en vetenskaplig bas i arbetet, behövs också fler redskap och begrepp för att förstå och förklara läraryrket. Hur ser arbetsprocesserna ut? Vad formar yrket? Vilka insatser kan göras för att förbättra verksamheten? Den här antologin presenterar femton sätt att se på lärares liv och arbete med hjälp av olika teoretiska perspektiv.Boken vänder sig till lärare och blivande lärare samt till alla som är intresserade av kunskapsutvecklingen kring lärares arbete.

  • 345.
    Ahlstrand, Elisabeth
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap.
    Bergqvist, Kerstin
    Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap, Avdelningen för pedagogik i utbildning och skola, PiUS.
    Learning by means of a thesis2005Ingår i: Learning by means of a thesis in teacher education,2005, 2005Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 346.
    Ahlstrand, Elisabeth
    et al.
    Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap, Avdelningen för pedagogik i utbildning och skola, PiUS.
    Bergqvist, Kerstin
    Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap, Avdelningen för pedagogik i utbildning och skola, PiUS.
    "Suddenly we were at the university!" The thesis as a vehichle for changing teacher education1996Ingår i: ECER,1996, 1996Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 347.
    Ahlstrand, Elisabeth
    et al.
    Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap, Avdelningen för pedagogik i utbildning och skola, PiUS.
    Bergqvist, Kerstin
    Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap, Avdelningen för pedagogik i utbildning och skola, PiUS.
    The Thesis - a Vehicle for Changing Teacher Education?1997Ingår i: The Biennial Conference of the International Study Association on Teacher Thinking,1997, 1997Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 348.
    Ahlstrand, Elisabeth
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap.
    Bergqvist, Kerstin
    Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap, Avdelningen för pedagogik i utbildning och skola, PiUS.
    Thesis in teacher education - research orientation and professional relevance2004Ingår i: NFPF,2004, 2004Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 349.
    Ahlstrand, Elisabeth
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Bergqvist, Kerstin
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap, Avdelningen för pedagogik i utbildning och skola, PiUS. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Thesis in teacher education: research orientation and professional relevance2005Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    One aim of this project was to integrate research orientation and professional relevance in teacher education, in relation to educational theory, thesis writing and future work. Another aim was to develop models for group-supervision to let students participate in discussions about their work, which was expected to promote student influence and development of analytic thinking. Data were collected by means of a questionnaire before the students started working on their thesis. Supervisors’ notes from group supervision were collected after their series of meetings.

    The students claim that the thesis gives them new knowledge and skills which are important in their profession. It has also improved the overall quality of their education. The thesis work, as well as group supervision, when students’ needs are considered, facilitates student influence.

  • 350.
    Ahlstrand, Elisabeth
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap.
    Bergqvist, Kerstin
    Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap, Avdelningen för pedagogik i utbildning och skola, PiUS.
    What can students learn from writing a thesis in teacher education?2004Ingår i: ECER,2004, 2004Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
45678910 301 - 350 av 35513
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf