liu.seSök publikationer i DiVA
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
456789 301 - 350 av 405
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 301.
    Rahmqvist, Mikael
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Gjessing, Kristian
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för samhällsmedicin. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Faresjö, Tomas
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för samhällsmedicin. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Influenca-like illness among children: Young children suffer, primary care takes the strain, society bears the cost2016Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Conclusions

    Our results demonstrated a significant increase in the burden of disease during the peak influenza season with increased direct medical costs, especially in primary care. The largest impact of ILI was identified among the youngest children (2-4 years). Increased absence from work due to parents' care of ill children correlates strongly with the ILI encounters in health care. This loss of productivity represents a large indirect cost for society.

  • 302.
    Rahmqvist, Mikael
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Gjessing, Kristian
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa.
    Faresjö, Tomas
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för samhällsmedicin. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Influenza-like illness: Young children, working parents and primary care take the strain2015Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 303.
    Rahmqvist, Mikael
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Gjessing, Kristian
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för samhällsmedicin. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Faresjö, Tomas
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för samhällsmedicin. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Influenza-related healthcare visits, hospital admissions, and direct medical costs for all children aged 2 to 17 years in a defined Swedish region, monitored for 7 years2016Ingår i: Medicine (Baltimore, Md.), ISSN 0025-7974, E-ISSN 1536-5964, Vol. 95, nr 33, s. UNSP e4599-Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: The seasonal variation of influenza and influenza-like illness (ILI) is well known. However, studies assessing the factual direct costs of ILI for an entire population are rare. Methods: In this register study, we analyzed the seasonal variation of ILI-related healthcare visits and hospital admissions for children aged 2 to 17 years, and the resultant parental absence fromwork, for the period 2005 to 2012. The study population comprised an open cohort of about 78,000 children per year from a defined region. ILI was defined as ICD-10 codes: J00-J06; J09-J15, J20; H65-H67. Results: Overall, the odds of visiting a primary care center for an ILI was 1.64-times higher during the peak influenza season, compared to the preinfluenza season. The corresponding OR among children aged 2 to 4 years was 1.96. On average, an estimated 20% of all healthcare visits for children aged 2 to 17 years, and 10% of the total healthcare costs, were attributable to seasonal ILI. In primary care, the costs per week and 10,000 person years for ILI varied - by season - from (sic)3500 to (sic)7400. The total ILI cost per year, including all physical healthcare forms, was (sic)400,400 per 10,000 children aged 2 to 17 years. The costs for prescribed and purchased drugs related to ILI symptoms constituted 52% of all medicine costs, and added 5.8% to the direct healthcare costs. The use of temporary parental employment benefits for caring of ill child followed the seasonal pattern of ILI (r = 0.91, P amp;lt; 0.001). Parental absence from work was estimated to generate indirect costs, through loss of productivity of 5.2 to 6.2 times the direct costs. Conclusions: Direct healthcare costs increased significantly during the influenza season for children aged 2 to 17 years, both in primary and hospital outpatient care, but not in hospital inpatient care. Primary care manages the majority of visits for influenza and ILI. Children 2 to 4 years have a larger portion of their total healthcare encounters related to ILI compared with older children. There is a clear correlation between ILI visits across the years and parental absence from work.

  • 304.
    Rahmqvist, Mikael
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Samuelsson, Annika
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Avdelningen för mikrobiologi och molekylär medicin. Region Östergötland, Centrum för hälso- och vårdutveckling, Vårdhygien. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Bastami, Salumeh
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Region Östergötland, Centrum för hälso- och vårdutveckling, Patientsäkerhet. Public Health Agency, Sweden.
    Rutberg, Hans
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Region Östergötland, Hjärt- och Medicincentrum, Thorax-kärlkliniken i Östergötland.
    Direct health care costs and length of hospital stay related to health care-acquired infections in adult patients based on point prevalence measurements2016Ingår i: American Journal of Infection Control, ISSN 0196-6553, E-ISSN 1527-3296, Vol. 44, nr 5, s. 500-506Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: The incidence of health care-acquired infection (HAI) and the consequence for patients with HAI tend to vary from study to study. By including all patients, all medical specialties, and performing a follow-up analysis, this study contributes to previous findings in this research field. Methods: Data from the Swedish National Point Prevalence Surveys of HAI 2010-2012 was merged with cost per patient data from the county Health Care Register (N=6,823). Extended length of stay (LOS) and costs related to an HAI were adjusted for sex, age, intensive care unit use, and surgery. Results: Patients with HAI (n=732) had a larger proportion of readmissions compared with patients with no HAI (29.0% vs 16.5%). Of the total bed days, 9.3% was considered to be excess days attributed to the group of patients with an HAI. The excess LOS comprised 11.4% of the total costs (95% CI, 10.2-12.7). The 1-year overall mortality rate for patients with HAI in comparison to all other patients was 1.75 (95% CI, 1.45-2.11), all 5 of these differences were statistically significant (P<.001). Conclusions: Even if not all outcomes for patients with an HAI can be explained by the HAI itself, the increase in inpatient days, readmissions, associated costs, and higher mortality rates are quite notable. (C) 2016 Association for Professionals in Infection Control and Epidemiology, Inc. Published by Elsevier Inc. This is an open access article under the CC BY-NC-ND license (http://creativecommons.org/licenses/by-nc-nd/4.0/).

  • 305.
    Reigstad, Amanda
    et al.
    Ubiversity of Bergen.
    Eirik, Strömland
    University of Bergen, Norway.
    Tinghög, Gustav
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Extending the Cooperative Phenotype: Assessing the Stability of Cooperation across Countries2017Ingår i: Frontiers in Psychology, ISSN 1664-1078, E-ISSN 1664-1078, Vol. 8, artikel-id 1990Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper studies whether individual cooperation is stable across settings and over time. Involving more than 7,000 subjects on two different continents, this study documents positive correlation in cooperative behavior across economic games in Norway, Sweden, Austria, and the United States. The game measures also correlate with a tendency to make deontological judgments in moral dilemmas, and display of general trust toward strangers. Using time-variation in the data, we test whether temporal stability of behavior is similar in the United States and Norway, and find similar stability estimates for both the American and Norwegian samples. The findings here provide further evidence of the existence of a stable behavioral inclination toward prosociality – a “cooperative phenotype,” as it has recently been termed. Also in line with previous research, we find that punishment and cooperation seem to be uncorrelated.

  • 306.
    Ridelberg, Mikaela
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Towards safer care in Sweden?: Studies of influences on patient safety2016Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Patient safety has progressed in 15 years from being a relatively insignificant issue to a position high on the agenda for health care providers, managers and policymakers as well as the general public. Sweden has seen increased national, regional and local patient safety efforts since 2011 when a new patient safety law was introduced and a four-year financial incentive plan was launched to encourage county councils to carry out specified measures and meet certain patient safety related criteria. However, little is known about what structures and processes contribute to improved patient safety outcomes and how the context influences the results.

    The overall aim of this thesis was to generate knowledge for improved understanding and explanation of influences on patient safety in the county councils in Sweden. To address this issue, five studies were con-ducted: interviews with nurses and infection control practitioners, surveys to patient safety officers and a document analysis of patient safety reports. Patient safety officers are healthcare professionals who hold key positions in their county council’s patient safety work. The findings from the studies were structured through a framework based on Donabedian’s triad (with a contextual element added) and applying a learning perspective, highlight areas that are potentially important to improve the patient safety in Swe-dish county councils.

    Study I showed that the conditions for the county councils’ patient safety work could be improved. Conducting root-cause analysis and attaining an organizational culture that encourages reporting and avoids blame were perceived to be of importance for improving patient safety. Study II showed that nurses perceived facilitators and barriers for improved pa-tient safety at several system levels. Study III revealed many different types of obstacles to effective surveillance of health care-associated infec-tions (HAIs), the majority belonging to the early stages of the surveillance process. Many of the obstacles described by the infection control practi-tioners restricted the use of results in efforts to reduce HAIs. Study IV of the Patient Safety Reports identified 14 different structure elements of patient safety work, 31 process elements and 23 outcome elements. These reports were perceived by patient safety officers to be useful for providing a structure for patient safety work in the county councils, for enhancing the focus on patient safety issues and for learning from the patient safety work that is undertaken. In Study V the patient safety officers rated efforts to reduce the use of antibiotics and improved communication be-tween health care practitioners and patients as most important for attaining current and future levels of patient safety in their county council. The patient safety officers also perceived that the most successful county councils regarding patient safety have good leadership support, a long-term commitment and a functional work organisation for patient safety work.

    Taken together, the five studies of this thesis demonstrate that patient safety is a multifaceted problem that requires multifaceted solutions. The findings point to an insufficient transition of assembled data and information into action and learning for improved patient safety.

    Delarbeten
    1. Factors influencing patient safety in Sweden: perceptions of patient safety officers in the county councils
    Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Factors influencing patient safety in Sweden: perceptions of patient safety officers in the county councils
    Visa övriga...
    2013 (Engelska)Ingår i: BMC Health Services Research, ISSN 1472-6963, E-ISSN 1472-6963, Vol. 13, nr 52Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
    Abstract [en]

    Background

    National, regional and local activities to improve patient safety in Sweden have increased over the last decade. There are high ambitions for improved patient safety in Sweden. This study surveyed health care professionals who held key positions in their county council’s patient safety work to investigate their perceptions of the conditions for this work, factors they believe have been most important in reaching the current level of patient safety and factors they believe would be most important for achieving improved patient safety in the future.

    Methods

    The study population consisted of 218 health care professionals holding strategic positions in patient safety work in Swedish county councils. Using a questionnaire, the following topics were analysed in this study: profession/occupation; number of years involved in a designated task on patient safety issues; knowledge/overview of the county council’s patient safety work; ability to influence this work; conditions for this work; and the importance of various factors for current and future levels of patient safety.

    Results

    The response rate to the questionnaire was 79%. The conditions that had the highest number of responses in complete agreement were “patients’ involvement is important for patient safety” and “patient safety work has good support from the county council’s management”. Factors that were considered most important for achieving the current level of patient safety were root cause and risk analyses, incident reporting and the Swedish Patient Safety Law. An organizational culture that encourages reporting and avoids blame was considered most important for improved patient safety in the future, closely followed by improved communication between health care practitioners and patients.

    Conclusion

    Health care professionals with important positions in the Swedish county councils’ patient safety work believe that conditions for this work are somewhat constrained. They attribute the current levels of patient safety to a broad range of factors and believe that many different solutions can contribute to enhanced patient safety in the future, suggesting that this work must be multifactorial.

    Ort, förlag, år, upplaga, sidor
    BioMed Central, 2013
    Nyckelord
    Patient safety, Patient involvement, Communication, Safety culture, Root cause analysis, Risk analysis, Incident reporting
    Nationell ämneskategori
    Medicin och hälsovetenskap
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:liu:diva-90200 (URN)10.1186/1472-6963-13-52 (DOI)000315330200001 ()
    Anmärkning

    Funding Agencies|Swedish Association of Local Authorities and Regions (SALAR)||

    Tillgänglig från: 2013-03-28 Skapad: 2013-03-21 Senast uppdaterad: 2017-12-06Bibliografiskt granskad
    2. Facilitators and barriers influencing patient safety in Swedish hospitals: a qualitative study of nurses' perceptions
    Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Facilitators and barriers influencing patient safety in Swedish hospitals: a qualitative study of nurses' perceptions
    2014 (Engelska)Ingår i: BMC nursing, ISSN 1472-6955, Vol. 13, nr 23Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
    Abstract [en]

    BACKGROUND: Sweden has undertaken many national, regional, and local initiatives to improve patient safety since the mid-2000s, but solid evidence of effectiveness for many solutions is often lacking. Nurses play a vital role in patient safety, constituting 71% of the workforce in Swedish health care. This interview study aimed to explore perceived facilitators and barriers influencing patient safety among nurses involved in the direct provision of care. Considering the importance of nurses with regard to patient safety, this knowledge could facilitate the development and implementation of better solutions.

    METHODS: A qualitative study with semi-structured individual interviews was carried out. The study population consisted of 12 registered nurses at general hospitals in Sweden. Data were analyzed using qualitative content analysis.

    RESULTS: The nurses identified 22 factors that influenced patient safety within seven categories: 'patient factors', 'individual staff factors', 'team factors', 'task and technology factors', 'work environment factors', 'organizational and management factors', and 'institutional context factors'. Twelve of the 22 factors functioned as both facilitators and barriers, six factors were perceived only as barriers, and four only as facilitators. There were no specific patterns showing that barriers or facilitators were more common in any category.

    CONCLUSION: A broad range of factors are important for patient safety according to registered nurses working in general hospitals in Sweden. The nurses identified facilitators and barriers to improved patient safety at multiple system levels, indicating that complex multifaceted initiatives are required to address patient safety issues. This study encourages further research to achieve a more explicit understanding of the problems and solutions to patient safety.

    Nyckelord
    Implementation; Intervention; Interview; Multifaceted; Nurse; Patient safety; Qualitative content analysis
    Nationell ämneskategori
    Hälso- och sjukvårdsorganisation, hälsopolitik och hälsoekonomi
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:liu:diva-115558 (URN)10.1186/1472-6955-13-23 (DOI)25132805 (PubMedID)2-s2.0-84908085240 (Scopus ID)
    Tillgänglig från: 2015-03-16 Skapad: 2015-03-16 Senast uppdaterad: 2016-04-27
    3. Using surveillance data to reduce healthcare–associated infection: a qualitative study in Sweden
    Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Using surveillance data to reduce healthcare–associated infection: a qualitative study in Sweden
    2015 (Engelska)Ingår i: Journal of Infection Prevention, ISSN 1757-1774, Vol. 16, nr 5, s. 208-214Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
    Abstract [en]

    Introduction: Healthcare-associated infection (HAI) surveillance data can be used to estimate the scope, spread and location of infections, monitor trends, evaluate preventive efforts, and improve practices, policy and facility planning. In Sweden, national point prevalence surveys (PPS) have been conducted twice yearly in all county councils since 2008.

    Aim: The aim of this study was to identify key obstacles concerning the HAI surveillance process.

    Methods: Twenty-two infection control practitioners (ICPs) from all county councils in Sweden were interviewed, using semi-structured interview guides. Data were analysed using qualitative content analysis.

    Results: Sixteen types of obstacles pertaining to four surveillance stages were identified. Most obstacles were associated with the first two stages, which meant that the latter stages of this process, i.e. the use of the results to reduce HAI, were underdeveloped. The ICPs observed scepticism towards both the PPS methodology itself and the quality of the HAI data collected in the PPS, which hinders HAI surveillance realising its full potential in Swedish healthcare.

    Ort, förlag, år, upplaga, sidor
    Sage Publications, 2015
    Nyckelord
    Healthcare-associated infection, surveillance data, prevention
    Nationell ämneskategori
    Folkhälsovetenskap, global hälsa, socialmedicin och epidemiologi
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:liu:diva-120835 (URN)10.1177/1757177415588380 (DOI)
    Tillgänglig från: 2015-08-26 Skapad: 2015-08-26 Senast uppdaterad: 2016-04-27
    4. Patient safety work in Sweden: quantitative and qualitative analysis of annual patient safety reports.
    Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Patient safety work in Sweden: quantitative and qualitative analysis of annual patient safety reports.
    2016 (Engelska)Ingår i: BMC Health Services Research, ISSN 1472-6963, E-ISSN 1472-6963, Vol. 16, nr 98, s. 1-9Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
    Abstract [en]

    Background

    There is widespread recognition of the problem of unsafe care and extensive efforts have been made over the last 15 years to improve patient safety. In Sweden, a new patient safety law obliges the 21 county councils to assemble a yearly patient safety report (PSR). The aim of this study was to describe the patient safety work carried out in Sweden by analysing the PSRs with regard to the structure, process and result elements reported, and to investigate the perceived usefulness of the PSRs as a tool to achieve improved patient safety.

    Methods

    The study was based on two sources of data: patient safety reports obtained from county councils in Sweden published in 2014 and a survey of health care practitioners with strategic positions in patient safety work, acting as key informants for their county councils. Answers to open-ended questions were analysed using conventional content analysis.

    Results

    A total of 14 structure elements, 31 process elements and 23 outcome elements were identified. The most frequently reported structure elements were groups devoted to working with antibiotics issues and electronic incident reporting systems. The PSRs were perceived to provide a structure for patient safety work, enhance the focus on patient safety and contribute to learning about patient safety.

    Conclusion

    Patient safety work carried out in Sweden, as described in annual PSRs, features a wide range of structure, process and result elements. According to health care practitioners with strategic positions in the county councils’ patient safety work, the PSRs are perceived as useful at various system levels.

    Ort, förlag, år, upplaga, sidor
    BioMed Central, 2016
    Nyckelord
    Healthcare, Patient safety, Patient safety reports
    Nationell ämneskategori
    Samhällsfarmaci och klinisk farmaci Hälso- och sjukvårdsorganisation, hälsopolitik och hälsoekonomi
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:liu:diva-127298 (URN)10.1186/s12913-016-1350-5 (DOI)000372864800001 ()27001079 (PubMedID)
    Anmärkning

    Funding agencies:  Swedish National Board of Health and Welfare

    Tillgänglig från: 2016-04-19 Skapad: 2016-04-19 Senast uppdaterad: 2018-01-10Bibliografiskt granskad
  • 307.
    Ridelberg, Mikaela
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Carlfjord, Siw
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för samhällsmedicin. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Östergötlands Läns Landsting, Närsjukvården i centrala Östergötland, Primärvården i centrala länsdelen.
    Nilsen, Per
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för samhällsmedicin. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Roback, Kerstin
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Landstingens och regionernas patientsäkerhetsberättelser: Systematisk sammanställning och jämförande analys av uppgifter inrapporterade från vårdgivare i Sverige för åren 2010, 2011 och 20122014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Sverige fick en ny patientsäkerhetslag 2011 (PSL 2010:659) i syfte att göra vården säkrare. Bland annat ställer lagen krav på att vårdgivare sammanställer en Patientsäkerhetsberättelse (PSB) årligen. Förra året gjordes en första granskning av de PSB som skrevs för år 2010 samt 2011. Uppdraget var att beskriva och jämföra innehållet från landstingens och regionernas PSB för verksamhetsåren 2010 och 2011 utifrån perspektiven struktur, process och resultat. För detta ändamål utarbetades en utvärderingsmodell som använ des i arbetet.

    Denna rapport bygger på den tidigare utarbetad e och testad e modell en och avser att ge en bild av patientsäkerhetsarbetet inom svensk hälso- och sjukvård med utgångspunkt i de PSB som vårdgivarna har sammanställt för år 2012 samt att göra en jämförelse med innehållet i tidigare PSB. Analysen har gjorts med kvantitativ innehållsanalys.

    Granskningen visar att 2012 års PSB har högre täckningsgrad av variabler i jämförelse med 2010 och 2011. Resultatet visar att många variabler har tagits med i redovisningen men att det ibland inte är tydligt beskrivet vad som har gjorts eller vilka strukturer redovisningen faktiskt syftar på. Det är även tydligt att landstingen har haft vägledning av de grundläggande och prestationsbaserade krav som SKL haft uppställda för 2012 år s patientsäkerhetsarbete utifrån överenskommelsen med regeringen, vilket även framkom i 2011 års PSB.

    Av sammanlagt 5 2 undersökta patientsäkerhetsvariabler inom struktur (n=18 ), process (n=25) och resultat (n=9) som beskrivs fullständigt eller delvis i PSB år 2012, har olika landsting/regioner redovisat olika många möjliga variabler, med ett högsta värde av 44 av 52 och lägsta 28 av 5 2.

    Konceptet PSB är unikt internationellt sett och ger en god bild av hur man arbetar med patientsäkerhetsfrågor i landstingen/regionerna, men det finns också en utvecklingspotential. Vi bedömer att PSB i dagsläget inte riktigt håller måttet för att utöva myndighetstillsyn då det fortfarande kan vara svårt att få en tydlig bild av vad som faktiskt görs inom olika landsting/regioner. PSB har blivit mer informativa 2012 än tidigare år men saknar enhetlighet vad gäller rapporterade variabler och rapporterade resultatmått. Ytterligare utveckling av SKL:s mall skulle kunna underlätta landstingens arbete med att sammanställa PSB och förbättra förutsättningarna för jämförelser mellan landsting/regioner och över tid

  • 308.
    Ridelberg, Mikaela
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Nilsen, Per
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för samhällsmedicin. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Using surveillance data to reduce healthcare–associated infection: a qualitative study in Sweden2015Ingår i: Journal of Infection Prevention, ISSN 1757-1774, Vol. 16, nr 5, s. 208-214Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Introduction: Healthcare-associated infection (HAI) surveillance data can be used to estimate the scope, spread and location of infections, monitor trends, evaluate preventive efforts, and improve practices, policy and facility planning. In Sweden, national point prevalence surveys (PPS) have been conducted twice yearly in all county councils since 2008.

    Aim: The aim of this study was to identify key obstacles concerning the HAI surveillance process.

    Methods: Twenty-two infection control practitioners (ICPs) from all county councils in Sweden were interviewed, using semi-structured interview guides. Data were analysed using qualitative content analysis.

    Results: Sixteen types of obstacles pertaining to four surveillance stages were identified. Most obstacles were associated with the first two stages, which meant that the latter stages of this process, i.e. the use of the results to reduce HAI, were underdeveloped. The ICPs observed scepticism towards both the PPS methodology itself and the quality of the HAI data collected in the PPS, which hinders HAI surveillance realising its full potential in Swedish healthcare.

  • 309.
    Ridelberg, Mikaela
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Roback, Kerstin
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Nilsen, Per
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för samhällsmedicin. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Carlfjord, Siw
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för samhällsmedicin. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Region Östergötland, Närsjukvården i centrala Östergötland, Primärvården i centrala länsdelen.
    Patient safety work in Sweden: quantitative and qualitative analysis of annual patient safety reports.2016Ingår i: BMC Health Services Research, ISSN 1472-6963, E-ISSN 1472-6963, Vol. 16, nr 98, s. 1-9Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background

    There is widespread recognition of the problem of unsafe care and extensive efforts have been made over the last 15 years to improve patient safety. In Sweden, a new patient safety law obliges the 21 county councils to assemble a yearly patient safety report (PSR). The aim of this study was to describe the patient safety work carried out in Sweden by analysing the PSRs with regard to the structure, process and result elements reported, and to investigate the perceived usefulness of the PSRs as a tool to achieve improved patient safety.

    Methods

    The study was based on two sources of data: patient safety reports obtained from county councils in Sweden published in 2014 and a survey of health care practitioners with strategic positions in patient safety work, acting as key informants for their county councils. Answers to open-ended questions were analysed using conventional content analysis.

    Results

    A total of 14 structure elements, 31 process elements and 23 outcome elements were identified. The most frequently reported structure elements were groups devoted to working with antibiotics issues and electronic incident reporting systems. The PSRs were perceived to provide a structure for patient safety work, enhance the focus on patient safety and contribute to learning about patient safety.

    Conclusion

    Patient safety work carried out in Sweden, as described in annual PSRs, features a wide range of structure, process and result elements. According to health care practitioners with strategic positions in the county councils’ patient safety work, the PSRs are perceived as useful at various system levels.

  • 310.
    Roback, Kerstin
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Implementeringsforskning på IMH 2009-20162016Ingår i: Perspektiv på utvärdering, prioritering, implementering och hälsoekonomi: En hyllningsskrift till Per Carlsson / [ed] Martin Henriksson, Linköping: Linköping University Electronic Press, 2016, s. 76-86Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 311.
    Roback, Kerstin
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Bernfort, Lars
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Region Östergötland, Hjärt- och Medicincentrum, Allergicentrum US.
    Lundqvist, Martina
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Alwin, Jenny
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Ordnad utmönstring av hälso- och sjukvårdsmetoder2016Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Det ligger en stor utmaning i att organisera en långsiktigt hållbar sjukvård som samtidigt håller hög kvalitet och är tillgänglig på lika villkor för alla medborgare.

    Utmönstring i hälso- och sjukvården innebär att metoder/vårdåtgärder tas bort eller får begränsad användning inom det existerande utbudet av offentligt finansierade åtgärder. En kvalitetsförbättring pågår ständigt, där onödig, skadlig eller ineffektiv vård ersätts med nya bättre metoder, utan att det i allmänhet uppfattas som ett utmönstringsarbete. Med tiden uppstår dock en situation där det blir svårt att hitta uppenbart ”onödig, skadlig eller icke-effektiv” vård. Detta innebär att snävare prioriteringar eller ransoneringar måste göras i vårdutbudet och att utmönstring blir  en nödvändig komponent för att säkra vårdens kvalitet inom begränsade budgetramar.

    Syftet med denna rapport om ordnad utmönstring är att beskriva hur utmönstring upplevs och utförs i Sveriges landsting och regioner samt hur arbetet bedrivs. Vi ger också en kortfattad översikt över vad som sker internationellt. Fenomenet utmönstring har exemplifierats genom ett antal pågående eller genomförda utmönstringsinitiativ och ett tentativt ramverk för ordnad utmönstring i en svensk kontext föreslås. Arbetet har delats upp i följande delar:

    • Intervjustudie för kartläggning av utmönstringsaktiviteter i Sverige
    • Fallstudier av aktiv utmönstring
    • Översikt över utmönstringsinitiativ internationellt
    • Beskrivning av processerna och olika typer av utmönstring i ett översiktligt ramverk

    Metod

    En inledande studie av litteraturen gjordes 2012 som underlag för en pilotstudie och som introduktion till ämnet. Litteratursökningen kompletterades med nya söktermer 2013 till 2015. Vidare har telefonintervjuer genomförts med experter i Sveriges landsting och regioner. En enkät konstruerades för att användas som intervjumall och för att även kunna fungera som epost-enkät om någon av våra informanter föredrog detta.

    Resultat

    I Sverige är det fortfarande en ganska begränsad aktivitet som kan benämnas ”ordnad utmönstring”. Utmönstring av hälso- och sjukvårdsmetoder började diskuteras öppet i början av 2000-talet, vilket ledde till att flera landsting började skissa på policyer för utmönstring, men föresatserna har inte alltid kunnat infrias. Ordnad utmönstring sker i en del landsting/regioner inom ramen för ett mer allmänt förbättringseller prioriteringsarbete och termen utmönstring används inte alltid. I intervjuerna tyckte ändå merparten att utmönstring var en viktig fråga som kräver specifik uppmärksamhet.

    En ordnad utmönstring förutsätter alltid en aktiv handling, dvs. den inkluderar ett medvetet ställningstagande om att sluta använda, begränsa användning av eller dra tillbaka resurser från en existerande vårdpraxis. Utmönstringsarbetet har hittills dock i de flesta fall varit ”löst” organiserat. Den mest aktiva utmönstringen förekommer där det finns ett prioriteringsråd eller en grupp/enhet för ordnat införande och utmönstring.

    I rapporten beskrivs utmönstringens komponenter och delprocesser i ett översiktligt ramverk. Frågan hur dessa processer ser ut besvarades till stor del i intervjuerna. Intervjuresultaten har sedan fogats samman med information från litteraturen i en beskrivning av hur en ordnad utmönstring kan se ut. Oavsett orsaker och mål med utmönstringsarbetet ställs man inför i stort sett samma problem och följer samma steg eller delprocesser. I stora drag består delprocesserna av:

    • identifiering av utmönstringsobjekt
    • urval och beredning av utmönstringsförslag
    • beslutsfattande
    • genomförande/implementering av beslut samt
    • uppföljning och eventuell omprövning av beslutad utmönstring

    En av de delprocesser som hittills inte fått mycket uppmärksamhet är hur utmönstringsbesluten implementeras i verksamheterna. Detta verkar dock vara ett område på uppgång internationellt och vi har därför valt att utveckla detta i ramverket. Liksom vid implementering av nya metoder finns det vid utmönstring en rad strategier och praktiska åtgärder för att underlätta och påskynda den önskvärda förändringen. Dessa strategier bygger på olika mekanismer för att eliminera hinder och utnyttja drivkrafter.

    För att illustrera de resultat som läggs fram i rapporten presenteras fyra utmönstringsfall lite mer ingående. Dessa visar hur det kan gå till när metoder identifieras som utmönstringsobjekt, hur ärenden bereds och genomförs samt vilka diskussioner som kan uppstå. Fallen har valts ut för att visa variationen i typ av utmönstringsobjekt och i utfall av utmönstringsarbetet.

    Intresset för utmönstring har ökat internationellt under senare år. Problematiken med ökade kostnader för hälso- och sjukvården finns överallt i världen och utmönstring diskuteras i många länder. Från början var fokus på att utmönstra för att effektivisera vården. Utvecklingen gick sedan mot en omvärdering (re-assessment) av äldre metoder för att kunna göra evidensbaserade utmönstringar. Detta resulterade i så kallade ”low-value-lists” och ”do-not-do”- rekommendationer. Idag ställer man frågan hur de olika utmönstringsinitiativen fallit ut och studier har visat att efterlevnaden till”low-value-lists” är ganska blygsam.

    Slutsatser

    Mycket talar för att effektivare utmönstringsprocesser kommer att krävas för att få en långsiktigt hållbar finansiering av hälso- och sjukvården. Ivår studie har vi kunnat fastställa att utmönstring används för såväl effektivisering av vården som för kostnadskontroll.

    • De flesta landsting/regioner arbetar med eller har arbetat med utmönstring enligt definitionen beslut om att ta bort eller begränsa användningen av metoder/vårdåtgärder inom den offentligt finansierade hälso- och sjukvården.
    • De huvudsakliga anledningarna till att ta bort metoder är att man behöver: utveckla verksamheten, omfördela resurser till nya metoder, kontrollera kostnaderna och/eller effektivisera vården.
    • Vi identifierade två huvudtyper av ordnad utmönstring i Sverige: - ordnat införande med utmönstring som en integrerad del (”in/ututmönstring”) samt - proaktiv identifiering av utmönstringsobjekt med en efterföljande beredning och prioritering av objekten.
    • Metoder som utmönstras är en blandning av läkemedel, ickefarmakologiska metoder och sätt att organisera vården.
    • Många metoder som utmönstrats finns kvar som privat finansierade alternativ.
    • Prioriteringsprinciper är ofta vägledande i utmönstringsarbetet liksom metoder för evidensbaserad medicin och medicinsk teknologiutvärdering.
    • Viktiga kriterier för klassificering som utmönstringskandidat är att: - metoden har skadliga effekter eller mycket liten klinisk nytta - metoden inte är kostnadseffektiv - metoden upplevs ha negativa effekter på organisation och/eller arbetsmiljö
    • Det finns även metoder som utmönstrats pga. etiska ställningstaganden om vad den offentligt finansierade vården ska täcka in, utöver riksdagens etiska principer för prioritering eller enligt särskilda tolkningar av dessa.
    • Utmönstring sker idag utan någon högre grad av medborgarinflytande i processerna och dokumentationen av arbetet, i den mån sådan finns, är oftast inte lätt åtkomlig.

    För att förbättra vårdkvaliteten och samtidigt kontrollera kostnaderna för sjukvården krävs att utmönstring blir en nationell fråga. Etiskt svåra frågeställningar i samband med utmönstring har gjort att detta är ett problem som beslutsfattare på regional politisk och administrativ nivå har svårt att tackla. Konflikter kan uppstå mellan patientens intressen och vårdgivarens budgetansvar och det är inte alltid lätt att avgöra vilka metoder som är medicinskt motiverade att använda i enskilda patientfall, vilket gjort att etiska dilemman uppstått.

    Oavsett vilka etiska dilemman och svårigheter som uppstår, och vilken organisatorisk nivå besluten än fattas på, så kommer det att behövas en användbar arbetsmodell för att aktivt ta bort metoder från det offentliga vårdutbudet. I vår studie har vi skissat på ett ramverk som beskriver processerna i grova drag och där medicinska och ekonomiska såväl som sociala och etiska aspekter inkluderas.

  • 312.
    Roback, Kerstin
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Ridelberg, Mikaela
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Carlfjord, Siw
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för samhällsmedicin. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Östergötlands Läns Landsting, Närsjukvården i centrala Östergötland, Primärvården i centrala länsdelen.
    Nilsen, Per
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för samhällsmedicin. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Fyra år med patientsäkerhetsberättelsen: sammanställning och jämförande analys av uppgifter inrapporterade från vårdgivare i Sverige 2010-20132015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Sverige fick en ny patientsäkerhetslag 2011 i syfte att göra vården säkrare. I denna ingår att alla vårdgivare årligen ska ställ a samman en patientsäkerhetsberättelse (PSB) med början för verksamhetsåret 2010. PSB har nu skrivits för fjärde året i rad.

    Syftet med denna rapport är att utifrån innehållet i landstingens/regionernas PSB ge en bild av patientsäkerhetsarbetet inom svensk hälso- och sjukvård, under de fyra år som PSB har sammanställts. Granskning en är dels en granskning av innehållet i 2013 års PS B men också en sammanfattning av utvecklingen av patientsäkerhetsarbetet under verksamhetsåren 2010 till 2013, så som det beskrivs i PSB:erna. Innehållet har analyserats utifrån perspektiven struktur, process och resultat och jämförelser har gjorts över tid och mellan olika landsting/regioner. Liknande granskningar har tidigare gjorts vid två tillfällen och analyserna bygger på en tidigare utarbetad och testad modell i de tidigare granskningarna av landstingens/ regionernas PSB.

    En tydlig utveckling har skett över åren, både vad gäller beskrivningarna av patientsäkerhetsarbetet och vilka områden och resultat man vill lyfta fram. Granskningen visar att landstingen/regionerna har haft vägledning av de grundläggande och prestations - baserade krav som funnits för patientsäkerhetsarbetet i den överenskommelse som träffats mellan staten och SKL. Man har också följt SKL:s mall för att skriva PSB. Detta har dock inte lett till någon större samstämmighet i vad som verkligen rapporteras utan har mer varit en likriktning av rapporternas struktur. M ånga variabler som tagits med i redovisningen beskrivs dessutom i ganska vaga ordalag. Överlag har standarden dock ökat och många PSB är innehållsrika och ger en bra översikt över hur patientsäkerhetsarbetet bedrivs och vad som återstår att göra.

    Jämfört med tidigare år har PSB 2013 fokuserat mer på resultat och egenkontroll. Tidigare berätta de man att man mäter och registrerar olika saker. Nu ange r man också resultat från de olika mätningarna i en högre grad. Vidare har ledningens roll för att höja säkerheten börjat uppmärksamma, även om många också påpekar att ansvaret för att bedriva en säker vård i slutändan ligger hos enskilda medarbetare.

    Av sammanlagt 6 2 undersökta patientsäkerhetsvariabler som ingått i den landstingsvis a jämförelsen 2013 har täckningsgraden i snitt varit 6 7 %. Motsvarande, sett över hela tidsspannet 2010 - 2013 , är 63 %. Landsting en/regionerna har redovisat olika stor andel av de undersökta variablerna, med en högsta andel p å 75 % för Östergötland, räknat som ett genomsnitt över de fyra åren. Skillnaderna mellan landstingen/regionerna är dock inte stora och drygt hälften (11 st.) har ett resultat över 65 %.

    Ett fåtal mer blygsamma resultat har uppmätts där en slentrianmässig rapportering förekommer och där den relevant a information en är sparsam. Detta kan tyda på att man inte ha r integrerat PSB:n som ett instrument i patientsäkerhetsarbetet, utan har andra medel för att skapa struktur och översikt över arbetet. D e allra flesta har dock sammanställt informativa och välstrukturerade rapporter. Mot bakgrund av den utveckling som skett av PSB:n , under en relativt kort tid, kan man förmoda att den kommer att fortsätta utvecklas i en pågående dynamisk process i många landsting/regioner och med tiden få en allt viktigare roll i arbetet för att åstadkomma en säkrare vård.

  • 313.
    Rosell, Johan
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Avdelningen för kliniska vetenskaper. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Östergötlands Läns Landsting, Centrum för hälso- och vårdutveckling, Regionalt cancercentrum.
    Nordenskjöld, Bo
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Avdelningen för kliniska vetenskaper. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Östergötlands Läns Landsting, Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård, Onkologiska kliniken US.
    Bengtsson, Nils-Olof
    Umeå University Hospital, Sweden .
    Fornander, Tommy
    Karolinska University Hospital, Sweden .
    Hatschek, Thomas
    Karolinska University Hospital, Sweden .
    Lindman, Henrik
    University of Uppsala Hospital, Sweden .
    Malmstrom, Per-Olof
    Skåne University Hospital, Sweden .
    Wallgren, Arne
    Sahlgrens University Hospital, Sweden .
    Stål, Olle
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Avdelningen för kliniska vetenskaper. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Östergötlands Läns Landsting, Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård, Onkologiska kliniken US.
    Carstensen, John
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Effects of adjuvant tamoxifen therapy on the incidence of secondary cancer: results from a randomized trial with long term follow-up2014Manuskript (preprint) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    BACKGROUND

    Tamoxifen is a well-established endocrine treatment for breast cancer. We here present results with respect to second primary cancer from a large randomized trial of 5 and 2 years of adjuvant tamoxifen. Breast cancer distant recurrence and mortality are also reported.

    METHODS

    Our study included 4128 postmenopausal patients with early stage breast cancer who were alive and free of breast cancer recurrence after 2 years of tamoxifen therapy. They were randomized to receive three more years of therapy or stop tamoxifen. In the comparison of 5 years versus 2 years of postoperative tamoxifen treatment hazard ratios were estimated using Cox regression for different follow-up periods defined as: During treatment (2-5 years) and after treatment (5-10 years, 10-15 years, > 5 years, > 10 years and > 15 years).

    RESULTS

    In the five years group the incidence of lung cancer was halved (hazard ratio [HR], 0.45, 95% confidence interval [95% CI], 0.27-0.77 [P = .0038]), and lung cancer mortality was decreased. An increased risk was observed for endometrial cancer (HR, 1.83; 95% CI, 1.19-2.81 [P = .0059]), but this risk appeared to decrease over time. The risk of contralateral breast cancer was decreased (HR, 0.73; 95% CI, 0.56-0.96 [P = .022]), also in the period after treatment stopped. In the five years group, the risk of distant recurrence was decreased, and statistically significant reductions were observed both during treatment and in the five year period after treatment stopped. The breast cancer mortality was reduced, especially during the post-treatment phase.

    CONCLUSIONS

    In this randomized study, tamoxifen substantially reduces the risk of new cancer both in contralateral breast and in lung up to 10 years after treatment stopped.

  • 314.
    Rosell, Johan
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Avdelningen för kliniska vetenskaper. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Region Östergötland, Centrum för verksamhetsstöd och utveckling, Regionalt Cancercentrum.
    Nordenskjöld, Bo
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Avdelningen för Kirurgi, Ortopedi och Onkologi. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Region Östergötland, Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård, Onkologiska kliniken US.
    Bengtsson, Nils-Olof
    Umeå University Hospital, Sweden.
    Fornander, Tommy
    Karolinska University Hospital, Sweden.
    Hatschek, Thomas
    Karolinska University Hospital, Sweden.
    Lindman, Henrik
    Uppsala University Hospital, Sweden.
    Malmstrom, Per-Olof
    Skåne University Hospital, Sweden.
    Wallgren, Arne
    Sahlgrens University Hospital, Sweden.
    Stål, Olle
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Avdelningen för Kirurgi, Ortopedi och Onkologi. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Region Östergötland, Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård, Onkologiska kliniken US.
    Carstensen, John
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Long-term effects on the incidence of second primary cancers in a randomized trial of two and five years of adjuvant tamoxifen2017Ingår i: Acta Oncologica, ISSN 0284-186X, E-ISSN 1651-226X, Vol. 56, nr 4, s. 614-617Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: Tamoxifen is a well established treatment for breast cancer, but its long-term effects on the incidence of secondary cancers are not fully evaluated.Material and methods: We have studied 4128 postmenopausal patients with early stage breast cancer who were alive and free of breast cancer recurrence after two years of tamoxifen, and who were randomized to receive totally two or five years of therapy.Results: Compared to patients randomized to two years of tamoxifen the incidence of contralateral breast cancer [hazard ratio (HR) 0.73; 95% CI 0.56-0.96] and of lung cancer (HR 0.45; 95% CI 0.27-0.77), especially squamous cell and small cell lung cancer, were reduced in the five-year group, and similar results were seen when restricting the analysis to the 10-year period after treatment stopped. An increased incidence of endometrial cancer was observed in the five-year group, but the excess risk decreased over time.Conclusion: Further studies of the effects of tamoxifen on the risk of different histological types of lung cancer are needed.

  • 315.
    Rutberg, Hans
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Östergötlands Läns Landsting, Centrum för hälso- och vårdutveckling, Patientsäkerhet.
    Borgstedt Risberg, Madeleine
    Östergötlands Läns Landsting, Centrum för hälso- och vårdutveckling, Folkhälsocentrum.
    Sjödahl, Rune
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Avdelningen för kliniska vetenskaper. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Östergötlands Läns Landsting, Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård, Kirurgiska kliniken US.
    Nordqvist, Pernilla
    Östergötlands Läns Landsting, Centrum för hälso- och vårdutveckling, Patientsäkerhet.
    Valter, Lars
    Östergötlands Läns Landsting, Centrum för hälso- och vårdutveckling, Folkhälsocentrum.
    Nilsson, Lena
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för läkemedelsforskning. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Östergötlands Läns Landsting, Sinnescentrum, Anestesi- och intensivvårdskliniken US.
    Characterisations of adverse events detected in a university hospital: a 4-year study using the Global Trigger Tool method2014Ingår i: BMJ Open, ISSN 2044-6055, E-ISSN 2044-6055, Vol. 4, nr 5, s. 004879-Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Objectives: To describe the level, preventability and categories of adverse events (AEs) identified by medical record review using the Global Trigger Tool (GTT). To estimate when the AE occurred in the course of the hospital stay and to compare voluntary AE reporting with medical record reviewing. Design: Two-stage retrospective record review. Setting: 650-bed university hospital. Participants: 20 randomly selected medical records were reviewed every month from 2009 to 2012. Primary and secondary outcome measures: AE/1000 patient-days. Proportion of AEs found by GTT found also in the voluntary reporting system. AE categorisation. Description of when during hospital stay AEs occur. Results: A total of 271 AEs were detected in the 960 medical records reviewed, corresponding to 33.2 AEs/1000 patient-days or 20.5% of the patients. Of the AEs, 6.3% were reported in the voluntary AE reporting system. Hospital-acquired infections were the most common AE category. The AEs occurred and were detected during the hospital stay in 65.5% of cases; the rest occurred or were detected within 30 days before or after the hospital stay. The AE usually occurred early during the hospital stay, and the hospital stay was 5 days longer on average for patients with an AE. Conclusions: Record reviewing identified AEs to a much larger extent than voluntary AE reporting. Healthcare organisations should consider using a portfolio of tools to gain a comprehensive picture of AEs. Substantial costs could be saved if AEs were prevented.

  • 316.
    Rutberg, HANS
    et al.
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Region Östergötland, Hjärt- och Medicincentrum, Thorax-kärlkliniken i Östergötland.
    Eckhardt, Martin
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för samhällsmedicin. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Östergötlands Läns Landsting, Närsjukvården i centrala Östergötland, Akutkliniken.
    Biermann, O.
    Karolinska Institute, Sweden.
    Patient safety in Sweden2015Ingår i: Bundesgesundheitsblatt - Gesundheitsforschung - Gesundheitsschutz, ISSN 1436-9990, Vol. 58, nr 1, s. 16-22Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article describes the patient safety work in Sweden and the cooperation between the Nordic countries in the area of patient safety. It depicts the national infrastructure, methods and partners in patient safety work as well as the development in key areas. Since 2000, the interest in patient safety and quality issues has significantly increased. A national study (2009) showed that more than 100,000 patients (8.6 %) experienced preventable harm in hospitals. Since 2007, all Swedish counties and regions work on the "National commitment for increased patient safety" to systematically minimize adverse events in the healthcare system. Also, a national strategy for patient safety has been proposed based on a new law regulating the responsibility for patient safety (2011) and a zero vision in terms of preventable harm and adverse events. The Nordic collaboration in this field currently focuses on the development of indicators and quality measurement with respect to nosocomial infections, harm in inpatient somatic care, patient safety culture, hospital mortality and polypharmacy in the elderly. The Nordic collaboration is driven by the development, exchange and documentation of experiences and evidence on patient safety indicators. The work presented in this article is only a part of the Swedish and the Nordic efforts related to patient safety and provides an interesting insight into how this work can be carried out.

  • 317.
    Rådholm, Karin
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för samhällsmedicin. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Wiréhn, Ann-Britt
    Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Region Östergötland, Närsjukvården i västra Östergötland, Forsknings- och utvecklingsenheten för Närsjukvården i Östergötland. Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys.
    Chalmers, J.
    The George Institute for Global Health, University of Sydney, NSW, Australia.
    Östgren, Carl Johan
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för samhällsmedicin. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Region Östergötland, Närsjukvården i västra Östergötland, Primärvården i västra länsdelen.
    Use of antidiabetic and antidepressant drugs is associated with increased risk of myocardial infarction: a nationwide register study2016Ingår i: Diabetic Medicine, ISSN 0742-3071, E-ISSN 1464-5491, Vol. 33, nr 2, s. 218-223Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Aims

    To explore the gender- and age-specific risk of developing a first myocardial infarction in people treated with antidiabetic and/or antidepressant drugs compared with people with no pharmaceutical treatment for diabetes or depression.

    Methods

    A cohort of all Swedish residents aged 45–84 years (n = 4 083 719) was followed for a period of 3 years. Data were derived from three nationwide registers. The prescription and dispensing of antidiabetic and antidepressant drugs were used as markers of disease. All study subjects were reallocated according to treatment and the treatment categories were updated every year. Data were analysed using a Cox regression model with a time-dependent variable. The outcome of interest was first fatal or non-fatal myocardial infarction.

    Results

    During follow-up, 42 840 people had a first myocardial infarction, 3511 of which were fatal. Women aged 45–64 years, receiving both antidiabetic and antidepressant drugs had a hazard ratio for myocardial infarction of 7.4 (95% CI 6.3–8.6) compared with women receiving neither. The corresponding hazard ratio for men was 3.1 (95% CI 2.8–3.6).

    Conclusions

    The combined use of antidiabetic and antidepressant drugs was associated with a higher risk of myocardial infarction compared with use of either group of drugs alone. The increase in relative risk was greater in middle-aged women than in middle-aged men.

  • 318.
    Rådholm, Karin
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Wiréhn, Ann-Britt
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Östergötlands Läns Landsting, Närsjukvården i västra Östergötland, Forsknings- och utvecklingsenheten för Närsjukvården i Östergötland.
    Falk, Magnus
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för samhällsmedicin. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Region Östergötland, Närsjukvården i västra Östergötland, Forsknings- och utvecklingsenheten för Närsjukvården i Östergötland.
    Marcusson, Jan
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Avdelningen för neurovetenskap. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Östergötlands Läns Landsting, Närsjukvården i centrala Östergötland, Geriatriska kliniken.
    Östgren, Carl Johan
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för samhällsmedicin. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Östergötlands Läns Landsting, Närsjukvården i västra Östergötland, Primärvården i västra länsdelen.
    Myocardial infarction in subjects using anti-diabetic and/or anti-depressant agents compared tonon-users: a nationwide register study in Sweden2013Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 319.
    Sabale, Ugne
    et al.
    AstraZeneca Nordic Balt, Sweden.
    Bodegard, Johan
    AstraZeneca Nordic Balt, Sweden.
    Svennblad, Bodil
    Uppsala University, Sweden.
    Östgren, Carl Johan
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för samhällsmedicin. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Region Östergötland, Primärvårdscentrum, Vårdcentralen Ödeshög.
    Johansson, Gunnar
    Uppsala University, Sweden.
    Ekman, Mattias
    AstraZeneca Nordic Balt, Sweden.
    Henriksson, Martin
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Linköpings universitet, Centrum för medicinsk bildvetenskap och visualisering, CMIV.
    Nilsson, Peter
    Lund University, Sweden.
    Weight change patterns and healthcare costs in patients with newly-diagnosed type-2 diabetes in Sweden2017Ingår i: Primary Care Diabetes, ISSN 1751-9918, E-ISSN 1878-0210, Vol. 11, nr 3, s. 217-225Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Aims: To describe weight-change pathways in patients with type 2 diabetes (T2D) and associated healthcare costs using repeated BMI measurements and healthcare utilization data. Methods: Patients with newly-diagnosed T2D with body mass index (BMI, kg/m(2)) at diagnosis and subsequent measures at year 1-3 were identified. Based on three-year BMI change, patients were assigned to one of 27 BMI change pathways defined by annual BMI change: BMI NE arrow (amp;gt;= 1 BMI unit increase), BMI -amp;gt; (amp;lt;1 BMI unit change), and BMI SE arrow (amp;gt;= 1 BMI unit decrease). Mean annual and three-year cumulative healthcare costs were estimated for each pathway by combining Swedish unit costs with resource use from primary care and national patient registers. Results: Cohort consisted of 15,819 patients; 44% women, mean age of 61 years, HbA1c of 6.7% (50 mmol/mol), BMI of 30.6 kg/m(2). Most common BMI pathways (mean costs): BMI -amp;gt;-amp;gt;-amp;gt; ((sic)5,311), BMI SE arrow -amp;gt;-amp;gt;((sic)5,461), and BMI -amp;gt;-amp;gt;SE arrow((sic)6,281). General trends: BMI)-amp;gt;-amp;gt;-amp;gt; linked to lowest, BMI NE arrow -amp;gt;NE arrow linked to highest costs. Conclusion: In patients with newly -diagnosed T2D, weight stability was the most common BMI change pattern over 3 years and associated with lowest healthcare costs. Relationship between weight change and healthcare costs appears complex warranting further investigation. (C) 2017 The Authors. Published by Elsevier Ltd on behalf of Primary Care Diabetes Europe.

  • 320.
    Sandberg, Johanna
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Institutionally Shaped Response to the Introduction of National Guidelines: Case Studies in the Swedish Regional Health Policy Arena2018Licentiatavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The purpose of this thesis is to explore the institutionally shaped response to the introduction of the national guidelines on the Swedish regional health policy arena. The thesis consists of two case studies. Adapting a qualitative approach, the data is based on individual interviews and these were analysed thematically. The first paper explores the response by four Swedish regional health authorities to the introduction of the National Guidelines for Cardiac Care, while the second paper aims to broaden the understanding of how the national guidelines are used for strategic purposes among politicians.

    As illustrated in this thesis, organizations will respond, adjust and react to external pressure according to conditions shaped by the institutional context. Key findings here are that the national guidelines are a complex policy instrument that, beyond being able to be used in an instrumental fashion by the medical managment, can also serve a legitimizing function for political decision-makers.

    The goals of the national guidelines, i.e. equal and efficient care, and the uncertainty about who, among multiple stakeholders, is responsible for the guidelines in the regional health authority, is a source of ambiguity and potential conflict. Those who are potentially responsible represent different rationales – a political rationale and a scientific rationale. The dominating scientific rationale of the national guidelines can create instability, when pushing towards the use of explicit priority-setting.

    Priority-setting in the institutional setting of a regional health authority has strong elements of becoming “wicked problems” since the dilemma of prioritization remains regardless of ambitions to apply a “technocratic fix”. A wicked problem is characterized by high complexity and being persistently hard to solve (Williams et al. 2012). A recurring dilemma is that priority-setting still contains many wicked problems, as social values and political considerations remain important parts of the policy process. One weakness of the national guidelines, identified in this thesis, is that the guidelines discuss each service area separately, and thereby reinforce a silo mentality in the Swedish health policy arena.

    To sum up, the national guidelines create a multifaceted and complex response in the Swedish health policy arena where different rationalities collide, and where conflicts appear and are dealt with within the regional health authorities.

    Delarbeten
    1. Management by Knowledge in Practice: Implementation of National Healthcare Guidelines in Sweden
    Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Management by Knowledge in Practice: Implementation of National Healthcare Guidelines in Sweden
    2015 (Engelska)Ingår i: Social Policy & Administration, ISSN 0144-5596, E-ISSN 1467-9515, Vol. 49, nr 7, s. 911-927Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
    Abstract [en]

    In the last ten years, the concept of management by knowledge has gained growing attention inSwedish healthcare, as well as internationally. In Sweden, the most prominent example ofmanagement by knowledge is the National Guidelines, aimed at influencing both clinical andpolitical decision-making in the health sector. The objective of this article is to explore the response among four Swedish county councils to the National Guidelines for Cardiac Care (NGCC). Empirical material was collected through 155 expert interviews with the target groups of the NGCC, politicians, administrators and clinical managers. Analysis of the responses to this multifaceted policy instrument was addressed by drawing on implementation theory (Matland 1995) and institutional theory (Oliver 1991). The NGCC are primarily based on the voluntary diffusion of norms. The county councils are a long way from having adapted all the means suggested by the National Board of Health and Welfare (NBHW): explicit prioritization, healthcare programmes and dialogue between the various actor groups. The high degree of ambiguity in the content of the NGCC, the inherent conflict and the multiplicity and uncertainty in the context of the county councils, have often resulted in avoidance and compromise. The strategic responses we observe can be viewed as an attempt to balance multiple constituents and achieve the various internal organizational goals. The ambiguity and conflict inherent in the policy of the NGCC influence the strategic responses made by the organization. The question remains how far management by knowledge can be applied in a political context.

    Ort, förlag, år, upplaga, sidor
    John Wiley & Sons, 2015
    Nyckelord
    Policy implementation; Institutional pressure; Strategic responses; Swedish National Guidelines
    Nationell ämneskategori
    Hälso- och sjukvårdsorganisation, hälsopolitik och hälsoekonomi
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:liu:diva-113304 (URN)10.1111/spol.12102 (DOI)000368267400006 ()
    Tillgänglig från: 2015-01-15 Skapad: 2015-01-15 Senast uppdaterad: 2018-11-09Bibliografiskt granskad
    2. The dilemma of knowledge use in political decision-making: National Guidelines in a Swedish priority-setting context
    Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>The dilemma of knowledge use in political decision-making: National Guidelines in a Swedish priority-setting context
    2019 (Engelska)Ingår i: Health Economics, Policy and Law, ISSN 1744-1331, E-ISSN 1744-134X, Vol. 14, nr 4, s. 425-442Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
    Abstract [en]

    There is a growing recognition of the importance of evidence to support allocative policy decisions in health care. This study is based on interviews with politicians in four regional health authorities in Sweden. Drawing on theories of strategic use of knowledge, the article analyses how politicians perceive and make use of expert knowledge represented by the National Guidelines, embracing both a scientific and a political rationale. As health care is an organisation with a dual basis for legitimacy – at the same time a political and an action organisation – it affects knowledge use. We investigate how the context of health care priority setting influences the conditions for knowledge use among regional politicians. Our findings illustrate the dilemma of political decision-makers and how they prefer to use expert knowledge. The politicians use this policy instrument in a legitimising fashion, as it will fit into the current political debate on more equal care. As an instrument for resource allocation the politicians noted that ‘facts’ per se could not provide them with a sufficient basis for legitimising their governing of health care. The dualistic organisational context makes knowledge important as a political weapon in negotiations with the medical profession.

    Ort, förlag, år, upplaga, sidor
    Cambridge University Press, 2019
    Nyckelord
    Expert knowledge, Policy making, Health policy, knowledge utilization
    Nationell ämneskategori
    Tvärvetenskapliga studier inom samhällsvetenskap
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:liu:diva-149919 (URN)10.1017/S1744133118000233 (DOI)000482431400001 ()29986792 (PubMedID)2-s2.0-85049867288 (Scopus ID)
    Tillgänglig från: 2018-08-06 Skapad: 2018-08-06 Senast uppdaterad: 2019-09-09Bibliografiskt granskad
  • 321.
    Sandberg, Johanna
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Persson, Bo
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Statsvetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Garpenby, Peter
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    The dilemma of knowledge use in political decision-making: National Guidelines in a Swedish priority-setting context2019Ingår i: Health Economics, Policy and Law, ISSN 1744-1331, E-ISSN 1744-134X, Vol. 14, nr 4, s. 425-442Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    There is a growing recognition of the importance of evidence to support allocative policy decisions in health care. This study is based on interviews with politicians in four regional health authorities in Sweden. Drawing on theories of strategic use of knowledge, the article analyses how politicians perceive and make use of expert knowledge represented by the National Guidelines, embracing both a scientific and a political rationale. As health care is an organisation with a dual basis for legitimacy – at the same time a political and an action organisation – it affects knowledge use. We investigate how the context of health care priority setting influences the conditions for knowledge use among regional politicians. Our findings illustrate the dilemma of political decision-makers and how they prefer to use expert knowledge. The politicians use this policy instrument in a legitimising fashion, as it will fit into the current political debate on more equal care. As an instrument for resource allocation the politicians noted that ‘facts’ per se could not provide them with a sufficient basis for legitimising their governing of health care. The dualistic organisational context makes knowledge important as a political weapon in negotiations with the medical profession.

  • 322.
    Sandman, Lars
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Att prioritera mellan olika värden: en modell för avvägningar mellan patientintegritet, patientsäkerhet och andra etiska värden inom hälso- och sjukvården2013Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna rapport är resultatet av ett uppdrag från Utredningen om rätt information i vård och omsorg. En av de frågor som utredningen haft att ta ställning till handlar om hur avvägningen mellan patientens integritet å ena sidan och patientsäkerhet (samt andra värden som står på spel) å andra sidan ska ske. I rapporten presenteras en strukturerad modell för vilka frågeställningar en sådan avvägning måste ta hänsyn till, för att kunna identifiera behov av förändrad lagstiftning eller praxis. Detta utifrån den existerande patientdatalagstiftningen. Modellen är även tänkt att kunna fungera när avvägningsproblem uppkommer hos vårdgivare, för att ge vägledning för vilket utrymme patientdatalagstiftningen ger för andra centrala etiska värden inom hälso- och sjukvården.

    I rapporten diskuteras två typfall. Det första fallet handlar om när en begränsning av tillgången till information riskerar att hota andra värden. Det andra fallet handlar om när det finns en risk att tillgång till information hotar andra värden. Utgångspunkten för modellen är att patientens integritet framförallt tillskrivs ett instrumentellt värde i svensk lagstiftning, d v s integriteten är viktig att upprätthålla eftersom den framförallt skyddar andra värden. De värden som integriteten är tänkt att skydda men ibland även kan förhindra realiserandet av är, hälsa och livskvalitet, autonomi, värdighet samt jämlikhet och rättvisa. Att upprätthålla integriteten men även att ha ett bristande skydd för integriteten kan därmed leda till värdeförluster. I modellen har det utformats en matris där man ska kunna åskådliggöra de värdeförluster som kan uppstå i relation till olika parter utifrån en viss integritetsproblematik (i en bilaga finns det ett antal olika exempel på integritetsproblem i relation till patientdatalagstiftningen). Med utgångspunkt från matrisen är modellen utformad i två olika varianter beroende på vilket av ovanstående typfall det handlar om. Utifrån en diskussion kring de olika frågeställningar och vägval som kan uppkomma i analysen av de två typiska integritetsproblemen är modellen strukturerad i form av två olika beslutsträd. I beslutsträden bildar patientdatalagstiftningen underlag för relevanta frågor att ta ställning. Dessa leder vidare genom beslutsträdet för att slutligen identifiera de punkter där lagstiftningen inte ger någon vägledning eller där en potentiell konflikt mellan olika värden fortfarande kvarstår. Dessa modeller exemplifieras med tre olika konkreta fall där man har uppfattat att det finns en motsättning mellan hänsyn till patientintegriteten och andra värden, Det är viktigt att betona att modellen ska ses som ett analys- och diskussionsunderlag. Det är inte tänkt att den ska kunna ge definitiva svar på hur nödvändiga avvägningar och prioriteringar ska ske.

  • 323.
    Sandman, Lars
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. University of Boras, Sweden.
    Ethical analysis of medical age-assessment in the Swedish context2017Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 324.
    Sandman, Lars
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. University of Boras, Sweden.
    Ethical values and norms - just a matter of social preferences?2017Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 325.
    Sandman, Lars
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Ethics in Quality Improvement with in Health Care: Focusing on the Improvement2017Ingår i: Open Medicine Journal, ISSN 1874-2203, Vol. 04, s. 48-56Artikel, forskningsöversikt (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background:

    Health-care is permeated with ethical values and norms and so there are ethical implications to all interventions which changes practice, and this includes quality improvement (QI). The interest for ethics in QI so far has not had an explicit focus on the ethics of the actual improvement. Contrasting this with health technology assessment (HTA), we there find an almost exclusive interest in the ethics of the developed technology, and less regard for the other ethical aspects related to development, evaluation and implementation of the technology.

    Method:

    We identify how a research ethics perspective on QI differs from the ethics of the actual improvement or change. It will be argued that the field of ethics in QI can benefit from the development of ethics within HTA by raising awareness of the need to ethically assess the actual improvement or change, and by using models for this found within HTA. For an ethical analysis of quality improvement, elderly care in the Swedish context will be given as a tentative example.

    Conclusion:

    The existing frameworks for ethical assessment within HTA need further development for use within QI. In essence, the introduction of new technologies within health-care could be viewed as a quality improvement, where considerations generally acknowledged within QI are relevant to consider in relation to all potential technologies to be used within health-care.

  • 326.
    Sandman, Lars
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Kronologisk ålder: några reflektioner utifrån den etiska plattformen för prioriteringar2016Ingår i: Perspektiv på utvärdering, prioritering, implementering och hälsoekonomi. En hyllningsskrift till Per Carlsson / [ed] Martin Henriksson, Linköping: Linköpings universitet , 2016, s. 87-96Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 327.
    Sandman, Lars
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. University of Boras, Sweden.
    Patient involvement in HTA - ethical rationales and implications2017Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 328.
    Sandman, Lars
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. University of Boras, Sweden.
    Prioritising, Ranking and Resource Implementation: A Normative Analysis2018Ingår i: International Journal of Health Policy and Management, ISSN 2322-5939, E-ISSN 2322-5939, Vol. 7, nr 6, s. 532-541Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: Priority setting in publicly financed healthcare systems should be guided by ethical norms and other considerations viewed as socially valuable, and we find several different approaches for how such norms and considerations guide priorities in healthcare decision-making. Common to many of these approaches is that interventions are ranked in relation to each other, following the application of these norms and considerations, and that this ranking list is then translated into a coverage scheme. In the literature we find at least two different views on how a ranking list should be translated into coverage schemes: (1) rationing from the bottom where everything below a certain ranking order is rationed; or (2) a relative degree of coverage, where higher ranked interventions are given a relatively larger share of resources than lower ranked interventions according to some “curve of coverage.” 

    Methods: The aim of this article is to provide a normative analysis of how the background set of ethical norms and other considerations support these two views.

     Results: The result of the analysis shows that rationing from the bottom generally gets stronger support if taking background ethical norms seriously, and with regard to the extent the ranking succeeds in realising these norms. However, in non-ideal rankings and to handle variations at individual patient level, there is support for relative coverage at the borderline of what could be covered. A more general relative coverage curve could also be supported if there is a need to generate resources for the healthcare system, by getting patients back into production and getting acceptance for priority setting decisions.

     Conclusion: Hence, different types of reasons support different deviations from rationing from the bottom. And it should be noted that the two latter reasons will imply a cost in terms of not living up to the background set of ethical norms.

  • 329.
    Sandman, Lars
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    The importance of being pregnant: On the healthcare need for uterus transplantation2018Ingår i: Bioethics, ISSN 0269-9702, E-ISSN 1467-8519, Vol. 32, nr 8, s. 519-526Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Researchers have recently provided proof of concept for uterus transplantation, giving rise to a discussion about priority setting. This article analyses whether absolute uterine-factor infertility (AUFI), the main indication for uterus transplantation, gives rise to a healthcare need and the extent to which such a need places justified claims on public funding in a needs-based welfare system. It is argued that, regardless of the concept of health to which one subscribes, there is a healthcare need for uterus transplantation in women with AUFI. The provision of alternative ways of addressing this need, such as surrogacy and adoption, reduces its severity. Hence, where such alternatives are publicly funded, uterus transplantation is unlikely to become cost-effective. However, where surrogacy and adoption are not publicly funded, uterus transplantation should be given a similar priority level to other assisted reproductive technologies. In these circumstances, public funding for uterus transplants may well be justified, particularly in well-funded healthcare system with relatively generous cost-effectiveness thresholds.

    Publikationen är tillgänglig i fulltext från 2020-10-15 11:32
  • 330.
    Sandman, Lars
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    The surge in value framworks and their use in decision-making: Ethical (and philisophical) perspectives2017Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 331.
    Sandman, Lars
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Vilken vägledning ger den etiska plattformen för prioriteringar i konkreta prioriteringssituationer?: En översikt av tolknings- och tillämpningssvårigheter : Reviderad version2015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Vilken vägledning ger den etiska plattformen för prioriteringar i konkreta prioriteringssituationer? En översikt av tolknings- och tillämpningssvårigheter.

    I denna rapport lyfts ett antal tolknings- och tillämpningssvårigheter med den etiska plattformen för prioriteringar. Syftet med att ta upp dessa svårigheter är att stimulera till debatt kring huruvida det behövs en ny statlig utredning för att reda ut tolkningsproblem och utveckla plattformen för att hantera de prioriteringssituationer hälso- och sjukvården ställs inför. Ett ytterligare syfte är att stimulera till mer allmän debatt, diskussion och forskning kring hur den etiska plattformen kan och bör tolkas. Rapporten inleds med ett par inledande kapitel där bl.a. de tolkningsproblem som tidigare identifierats i Prioriteringscentrums rapport från 2007, Vårdens alltför svåra val, och de punkter som återfinns i den norska parlamentariska utredningens direktiv, presenteras. Därefter görs en systematisk presentation av den etiska plattformen och en analys av ett antal tolknings- och tillämpningssvårigheter relaterade till de olika principerna: människovärdesprincipen, behovs-solidaritetsprincipen och kostnadseffektivitetsprincipen; till de alternativa principer som avvisas; till övriga riktlinjer samt i relation till speciella tillämpningsområden. I ett avslutande kapitel presenteras en lista över de områden som förefaller mest angelägna att reda ut (alla punkter återfinns i en bilaga i rapporten):

    • Synen på sociala förhållanden och hur dessa bör eller inte bör påverka prioriteringar.
    • Synen på kronologisk ålder och dess förhållande till biologisk ålder, samt hur dessa bör eller inte bör påverka prioriteringar.
    • Utrymmet för med- och egenfinansiering inom hälso- och sjukvården.
    • Hur man ska betrakta och bedöma svårighetsgrad inom prioriteringsområdet.
    • Hur skrivningarna angående lika möjligheter, respektive lika utfall ska tolkas och appliceras i beslut om prioriteringar.
    • Kostnadseffektivitetsprincipen roll i relation till det övriga principerna.
    • Hur ställningstaganden i människovärdesprincipen ska påverka beräkningen av kostnadseffektivitet.
    • Rollen för patientens självbestämmande och efterfrågan.
    • Synen på aggregering.
    • Prioriteringsgruppernas vara eller inte vara och därmed ställning.
    • Synen på egenvård inom ramen för den etiska plattformen.
    • Plattformens relation till annan lagstiftning och andra initiativ inom hälso- och sjukvårdsområdet.
  • 332.
    Sandman, Lars
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. University of Boras, Sweden.
    Why we should not meet unmet needs!2017Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 333.
    Sandman, Lars
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. University of Boras, Sweden.
    Bond, Ken
    Canadian Agency for Drugs and Technologies in Health, Canada.
    Hofmann, Björn
    The Norwegian University for Science and Technology Gjovik, Centre for Medical Ethics, University of Oslo, Oslo Norway.
    Exploring ethical rationales2017Ingår i: Patient invovlement in Health Technology Assessment / [ed] Karen Facey, Helle Ploug Hansen and Ann Single, Singapore: Springer Nature , 2017, s. 17-29Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This chapter presents and analyses six ethical rationales for patient involvement in HTA. We have identified three instrumental and three substantive rationales, namely, (1) relevance to healthcare goals and healthcare needs, (2) legitimacy leading to adherence to decisions, (3) capacity building via patient empowerment, (4) fairness and legitimacy through democratic participation, (5) fairness through respect for autonomy and (6) equity. Our ethical analysis finds that these rationales support patient involvement in HTA under specific premises. For example, relevance to healthcare goals and needs mainly support the use of patient-based evidence, while the other rationales require patient participation in some form. That is, for HTA to be legitimate enough to increase adherence, patients probably need to participate in the process and the same goes for equity. Likewise, when the rationales are democratic participation, empowerment and autonomy. Importantly, in order to achieve strong ethical support for patient involvement in HTA, it is crucial to ensure that these premises and their preconditions are fulfilled. On the other hand, all rationales raise issues of representation, i.e. which patient group should be represented through evidence or participation.

  • 334.
    Sandman, Lars
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Broqvist, Mari
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Gustavsson, Erik
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälsa och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Arvidsson, Eva
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Ekerstad, Niklas
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Carlsson, Per
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Vård som inte kan anstå: Tolkning i relation till den etiska plattformen och nationella modellen för öppna prioriteringar2014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Metod

    Uppdraget från Socialstyrelsen består av tre sammanhängande delar. I den första delen presenteras olika tolkningar av begreppet vård som inte kan anstå utifrån en analys av hur begreppet används i den aktuella propositionen och lagtexten. Dessa tolkningar specificeras i ett antal kriterier. I den andra delen analyseras dessa tolkningar utifrån den etiska plattformen. Den tredje delen syftar till att analysera hur begreppet vård som inte kan anstå förhåller sig till den nationella modellen för öppna prioriteringar inom hälso- och sjukvård och diskutera om denna kan användas för att ge stöd vid prioritering och ransonering. Den teoretiska analysen kompletteras med några exempel på praktiskabeslutssituationer avseende vård av papperslösa hämtade från kliniskt verksamma personer.

    Analys

    I rapporten har vi formulerat ett antal kriterier som tillämpningen av  begreppet vård som inte kan anstå behöver uppfylla i enlighet med lag 2012/13:407. Dessa kriterier är:

    Vårdbehovskriteriet: Personen har ett vårdbehov – d.v.s. det finns en diskrepans mellan önskvärt och aktuellt tillstånd som kan påverkas med en vårdåtgärd.

    Begränsningskriteriet: Vårdgivaren får begränsa vården till vård som inte kan anstå för personer som inte är folkbokförda i Sverige och är fyllda 18 år. En sådan begränsning bör baseras på överväganden kring:

    • Svårighetsgraden hos tillståndet (aktuell ohälsa, risk för framtida ohälsa eller särskilda behov utifrån tidigare övergrepp och trauma).
    • Effekten av åtgärden om den ges i nuläget jämfört med om den fördröjs.
    • Kostnadseffektiviteten hos åtgärden om den ges i nuläget jämfört med om den fördröjs.

    Begränsade ansvarskriteriet: När begreppet vård som inte kan anstå tillämpas bör vårdgivaren utgå från att personen förväntas vara en begränsad tid i Sverige men behöver inte väga in vad som kommer att hända med personens möjlighet att få vård efter att hen inte längre befinner sig i Sverige.

    Alternativt:

    Utökade ansvarskriteriet: När begreppet vård som inte kan anstå tillämpas bör vårdgivaren utgå från att personen förväntas vara en begränsad tid i Sverige men bör samtidigt väga in vad som kommer att hända med personens möjlighet att få vård efter att hen inte längre befinner sig i Sverige.

    Slutsatser

    Utifrån vårdbehovskriteriet drar vi slutsatsen att papperslösa personer som söker vård bör bedömas på ett adekvat sätt vid varje sådant tillfälle för att vårdgivaren ska kunna ta ställning till om det föreligger ett vårdbehov.

    Vi drar slutsatsen att begränsningskriteriet strider mot människovärdesprincipen när det gäller begränsning av vård utifrån kronologisk ålder och folkbokföring. Vi drar även slutsatsen att den ransonering av vård som impliceras av begränsningskriteriet inte förefaller baseras på en resursbegränsning, utan på att papperslösa inte har samma rätt till hälso- och sjukvård som den folkbokförda befolkningen.

    Vi drar slutsatsen att i valet mellan det begränsade och utökade ansvarskriteriet så är det utökade ansvarskriteriet att föredra. Detta utifrån hänsyn till den etiska plattformen eftersom detta utökade kriterium i större utsträckning tillåter hänsyn till relevanta aspekter som svårighetsgrad, effekt av åtgärd och kostnadseffektivitet på ett sätt som är i linje med hur den folkbokförda befolkningen behandlas. Samtidigt drar vi slutsatsen att ansvarskriteriets tidsbegränsning är svår att förhålla sig till eftersom det i många fall är ytterst osäkert hur länge en person kan befinna sig i Sverige utan nödvändiga tillstånd.

    Vi drar slutsatsen att de faktorer som lyfts fram för att avgöra hur vård som inte kan anstå ska avgränsas är i sak desamma som förekommer i den nationella modellen för öppna prioriteringar – d.v.s. svårighetsgraden hos tillståndet (aktuellt och potentiellt), effekten av åtgärden (och hur den utvecklas över tid) samt kostnadseffektivitet. Samtidigt pekar vi på att det finns ett antal motsägelser i avgränsningen av begreppet och i lagen som helhet som strider mot den etiska plattformen och den nationella modellen. Detta rör även de fall när specifika diagnos- eller åtgärdsområden lyfts fram explicit oberoende av hänvisningar till svårighetsgrad, effekt av åtgärd eller kostnadseffektivitet.

    Vi drar slutsatsen att även om det är möjligt att peka på några generella kombinationer av svårighetsgrad, effekt av åtgärd och kostnadseffektivitet som kan avgränsa vård som inte kan anstå – så är dessa kombinationer mycket svåra att tillämpa på individnivå. Detta eftersom det är svårt att göra individuella risk och effektbedömningar. När det gäller den folkbokförda befolkningen så är ett normalt förfarande vid bedömning av risk eller effekt att man antingen sätter in behandling för säkerhets skull, eller avvaktar och då har möjlighet som patient att återkomma om tillståndet förvärras eller kan bli föremål för återbesök på vårdgivaren initiativ. Om vårdgivaren bedömer att vården i det fallet kan anstå så finns alltså oftast möjlighet till ny bedömning på patientens eller vårdgivarens initiativ. Eftersom det i fallet med papperslösa personer är mer osäkert om han eller hon kan återkomma för en ny bedömning så kan det förefalla rimligt att oftare sätta in behandling för säkerhets skull i det fallet. Samtidigt måste detta balanseras mot de risker behandlingen kan vara förknippad med och möjligheten att följa upp dessa risker där personen kommer att befinna sig.

  • 335.
    Sandman, Lars
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Carlsson, Per
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Är vårdsponsring förenligt med den etiska plattformen för prioriteringar i hälso- och sjukvård?: Reviderad version2016Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Under senare tid har det uppkommit diskussion och kritik av att specifika insatser inom hälso- och sjukvården finansieras av utomstående aktörer. "Vårdsponsring" uppfattas då som ett främmande inslag i den offentligt finansierade vården som skulle kunna komma i konflikt med gällande etiska principer för fördelning av resurser.

    Syftet med rapporten är att definiera vad som menas med "vårdsponsring" och analysera fenomenet i förhållande till den etiska plattformen för prioriteringar, andra etiska principer och regelverk inom hälso- och sjukvården.

    Vi gör ingen fullständig kartläggning av företeelsen "vårdsponsring" utan utgår från ett antal typexempel på "vårdsponsring" (i vid bemärkelse) baserade på verkliga fall som återgetts i media, register eller protokollsanteckningar. Även om vi inte gjort en fullödig kartläggning kan vi konstatera att "vårdsponsring" i nuläget har en liten praktisk betydelse men är principiellt intressant att analysera ur etiskt perspektiv för att ha beredskap för en eventuell framtida ökning.

    Vi inventerar rådande etiska regelverk och diskuterar dessa i förhållande till varandra och de typfall som vi konstruerat. Vid sidan av den etiska plattformen för prioriteringar inom hälso- och sjukvården finns det generella regelverk om sponsring och donation framtagna för den statliga sektorn, samverkansregler mellan Life Science industrin och hälso- och sjukvården och riktlinjer inom enskilda regioner och landsting. Avslutningsvis lämnar vi några förslag till åtgärder som syftar till klargöranden avseende svåra avvägningar och utveckling av regler och riktlinjer.

    Vi ser att det finns en principiellt viktig skillnad mellan sponsring och donation nämligen kravet på motprestation som ska vara uppfyllt vid sponsring men inte vid donationen. Det är istället så att donation ska utmärkas av att det inte finns krav på motprestation. I den praktiska användningen av begreppen tycks dock uppdelningen mellan sponsring och donation inte vara entydig. Vissa så kallade donationer är förenade med krav på en motprestation i form av ökad resurstillförsel t.ex. att sjukvårdshuvudmannen förutsätts ta ett driftansvar för en donerad utrustning, vilket kan ses som en problematisk form av donation eller istället betraktas som en typ av sponsring.

    Den etiska analysen pekar på ett antal risker med "vårdsponsring" av olika former:

    • Risk för att "vårdsponsringen" inte är i linje med de resursbeslut som följer av den etiska plattformen för prioriteringar och därmed strider mot dess krav på jämlikhet och rättvisa.
    • Risk för att "vårdsponsringen" driver på en utveckling mot efterfrågestyrning av vården.
    • Risk för att makten över vårdens prioriteringar förskjuts med påverkan på förtroendet för vårdgivaren.
    • Risk för att "vårdsponsring" lockar till att krav på utvärdering och etisk analys av nya vårdåtgärder inte efterlevs med påverkan på patientsäkerhet och professionellt ansvar.

    I nuläget är det svårt att bedöma omfattningen av "vårdsponsring" och vår genomlysning tillåter inte någon övergripande värdering av faktiska positiva och negativa effekter. Samtidigt innebär det att vi har ett utmärkt läge för att formulera riktlinjer för hur en vårdgivare bör förhålla sig till en framtida eventuellt ökande "vårdsponsring" av olika karaktär.

    Även om de samverkansregler och de riktlinjer som finns i enskilda landsting och regioner täcker flera av de aspekter som vi berört anser vi att det finns skäl till olika förtydliganden och tillägg. Likaså täcker dessa regler endast samverkan mellan Life Science industrin och hälso- och sjukvården, dvs. varken andra kommersiella aktörer, eller andra intressegrupper eller intressen.

    Följande aspekter bör beaktas i en utveckling av riktlinjer och regler för vårdsponsring och donationer:

    • De bör täcka in all form av "vårdsponsring" och donationer (oavsett om den är företags-, intressegruppsbaserad eller kopplad till någon annan organisation eller enskild aktör).
    • De bör på ett mer explicit sätt ta sin utgångspunkt i de etiska normer som finns reglerade i svensk hälso- och sjukvård, dvs. den etiska plattformen, normer kring patientens och professionens roll etc.
    • Frågor kring vad som avses med ordinarie vårdverksamhet behöver redas ut och eventuellt även föras till i de existerande riktlinjerna och reglerna.
    • Det kan behöva förtydligas vilka typer av motprestationer som är rimliga när externa aktörer sluter avtal kring "vårdsponsring" med hälso- och sjukvården.
    • All form av "vårdsponsring" innebär en teoretisk risk för etiska konsekvenser och ett hot mot den offentliga vårdens trovärdighet. Samtidigt finns det vinster med samverkan mellan den offentliga vården och det omgivande samhället. Därför måste storleken på risken beaktas i varje fall. Exempelvis får inte samverkan mellan hälso- och sjukvård och industrin innebära otillbörlig påverkan och äventyra eller uppfattas äventyra hälso- och sjukvårdens oberoende utan ska präglas av måttfullhet. Vad som ska anses som måttfullhet är med andra ord centralt i detta sammanhang och behöver om möjligt förtydligas även när det gäller "vårdsponsring" på motsvarande sätt som skett för sponsring av sammankomster etc. Ökade krav på utvärderingar, dokumentation och publicering kan vara en väg för att motivera ökad extern finansiering av utvecklingsprojekt. Även tidsaspekten bör beaktas i detta sammanhang, där korta tidsbegränsade projekt framstår som mindre problematiska.
    • En viktig slutsats utifrån den etiska analysen är att om enskilda sponsrings- eller donationsinitiativ underkastas en noggrann etisk analys utifrån den etiska plattformen och de andra etiska normer som vi återfinner inom hälso- och sjukvården - så kan vårdgivaren dels urskilja de sponsringsavtal som är mer i linje med dessa etiska normer, dels modifiera dessa avtal så att dessa bättre överensstämmer med normerna.

  • 336.
    Sandman, Lars
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Högskolan i Borås.
    Carlsson, Per
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Mikael, Hoffman
    NEPI - nätverk för läkemedelsepidemiologi.
    Levin, Lars-Åke
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Liliemark, Jan
    Snäv tolkning av etisk plattform2015Ingår i: Läkartidningen, ISSN 0023-7205, E-ISSN 1652-7518, artikel-id 112:DH94Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Etikdelegationens tolkning av den etiska plattformen innebär att nya dyra läkemedel tränger bort andra viktiga åtgärder. Författarna efterlyser en uppdatering av den etiska plattformen i en öppen process.

  • 337.
    Sandman, Lars
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Davidson, Thomas
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Helgesson, Gert
    Karolinska institutet - LIME Stockholm, Sweden.
    Juth, Niklas
    Karolinska institutet - LIME Stockholm, Sweden.
    Etiskt problematiskt att begränsa rollen för kostnadseffektivitet [The ethical problems in limiting the role for cost-effectiveness]: Begränsad roll kan leda till godtycke och strida mot andra principer för prioriteringar i vården2018Ingår i: Läkartidningen, ISSN 0023-7205, E-ISSN 1652-7518, Vol. 115Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    In relation to the Swedish ethical platform for priority setting in health-care it is debated what role cost-effectiveness should play. In the article an ethical analysis is presented showing that a limited role risks leading to unequal priorities between similar needs in conflict with the human dignity and need-solidarity principles of the platform. It is also argued that resulting problems with effect comparability over different conditions and resulting equality problems with the current praxis can be mitigated through strategies like explicitly considering outcome measure and by adjusting the cost-effectiveness threshold under specific conditions.

  • 338.
    Sandman, Lars
    et al.
    Högskolan i Borås.
    Ekerstad, Niklas
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Lindroth, Kartrin
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Triage som prioriteringsinstrument på akutmottagning: en etisk analys av RETTS2012Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    På landets akutmottagningar används systemet med triage för att kunna sortera patienterna till olika vårdnivåer. Triage innebär det första steget iomhändertagandet av skadade och sjuka i situationer när inte alla  patienter kan tas omhand omedelbart utan en prioritering måste göras samtidigt patientsäkerheten måste tillgodoses. Det vanligaste triagesystemet på svenska akutmottagningar kallas Rapid Emergency Triage and Treatment System (RETTS1). RETTS består av en kombination av bedömning av sökorsak och bedömning av olika vitalparametrar, d v s livsviktiga fysiologiska funktioner. Den sammantagna bedömningen av sökorsak och vitalparametrar leder fram till fem olika prioriteringsgrader som vart och ett står för olika omhändertaganden. Det ger vägledning var på akuten patienten bör omhändertas, hur snabbt patienten bör träffa en läkare och vilken övervakningsnivå som krävs.

    Studiens syfte var att studera hur personal på svenska akutmottagningar beskrev sin upplevelse av triagesystemet ur ett etiskt perspektiv och göra en etisk analys av triagesystemet. De intervjuade beskrev att trots att det inte är garanterat att bedömningar alltid genomförs på ett likvärdigt sätt (vilket kan leda till undereller övertriagering) så innebär införandet av triagesystemet ändå en sorts garanti att riksdagens riktlinjer för prioriteringar efterlevs – att de patienter som har de största behoven får förtur till vård. Att alla patienter blir bedömda efter samma parametrar upplevs som en trygghet hos personalen och gör det lättare att kommunicera mellan olika funktioner på akutmottagningen. Men trots det standardiserade omhändertagandet är systemet inte utan brister, alla patientfall passar inte in i metoden. Multisjuka äldre, personer med psykiska problem eller med missbruksproblem uppfattas på olika sätt som svåra att bedöma och sortera ”rätt” så att de senare ska hamna rätt i vårdkedjan.

    Den etiska analysen visade att själva triagesystemet överensstämde med den etiska plattformens betoning på att det större behovet ska ha förtur till vård, men tar inte hänsyn till effekterna av de åtgärder som patienten kan bli föremål för (eftersom den bedömningen kommer senare i processen). Att tillämpningen av triagemetoden kan drabba vissa grupper negativt är dock problematiskt ur människovärdesprincipens synvinkel. Ur etisk synvinkel är det sammanfattningsvis viktigt att vara medveten om en metods begränsningar och inte lita alltför mycket på att metoden passar lika bra för alla fall. Studien visar på behovet av en fördjupad etisk analys av triage på akutmottagning som även studerar den faktiska tillämpningen och fortsatta processen.

  • 339.
    Sandman, Lars
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. University of Borås, Sweden.
    Gustavsson, Erik
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, Avdelningen för kulturvetenskaper, KVA. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Beyond the Black Box Approach to Ethics! Comment on "Expanded HTA: Enhancing Fairness and Legitimacy".2016Ingår i: International Journal of Health Policy and Management, ISSN 2322-5939, E-ISSN 2322-5939, Vol. 5, nr 6, s. 393-394Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In the editorial published in this journal, Daniels and colleagues argue that his and Sabin's accountability for reasonableness (A4R) framework should be used to handle ethical issues in the health technology assessment (HTA)-process, especially concerning fairness. In contrast to this suggestion, it is argued that such an approach risks suffering from the irrrelevance or insufficiency they warn against. This is for a number of reasons: lack of comprehensiveness, lack of guidance for how to assess ethical issues within the "black box" of A4R as to issues covered, competence and legitimate arguments and finally seemingly accepting consensus as the final verdict on ethical issues. We argue that the HTA community is already in a position to move beyond this black box approach.

  • 340.
    Sandman, Lars
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. University of Borås, Sweden.
    Gustavsson, Erik
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, Avdelningen för kulturvetenskaper, KVA. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    The (Ir)relevance of Group Size in Health Care Priority Setting: A Reply to Juth2017Ingår i: Health Care Analysis, ISSN 1065-3058, E-ISSN 1573-3394, Vol. 25, nr 1, s. 21-33Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    How to handle orphan drugs for rare diseases is a pressing problem in current health-care. Due to the group size of patients affecting the cost of treatment, they risk being disadvantaged in relation to existing cost-effectiveness thresholds. In an article by Niklas Juth it has been argued that it is irrelevant to take indirectly operative factors like group size into account since such a compensation would risk discounting the use of cost, a relevant factor, altogether. In this article we analyze Juths argument and observe that we already do compensate for indirectly operative factors, both outside and within cost-effectiveness evaluations, for formal equality reasons. Based on this we argue that we have reason to set cost-effectiveness thresholds to integrate equity concerns also including formal equality considerations. We find no reason not to compensate for group size to the extent we already compensate for other factors. Moreover, groups size implying a systematic disadvantage also on a global scale, i.e. taking different aspects of the health condition of patients suffering from rare diseases into account, will provide strong reason for why group size is indeed relevant to compensate for (if anything).

  • 341.
    Sandman, Lars
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. University of Boras, Sweden.
    Gustavsson, Erik
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, Avdelningen för kulturvetenskaper, KVA. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Munthe, Christian
    University of Gothenburg, Sweden.
    Individual responsibility as ground for priority setting in shared decision-making2016Ingår i: Journal of Medical Ethics, ISSN 0306-6800, E-ISSN 1473-4257, Vol. 42, nr 10, s. 653-658Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Introduction Given healthcare resource constraints, voices are being raised to hold patients responsible for their health choices. In parallel, there is a growing trend towards shared decision-making, aiming to empower patients and give them more control over healthcare decisions. More power and control over decisions is usually taken to mean more responsibility for them. The trend of shared decision-making would therefore seem to strengthen the case for invoking individual responsibility in the healthcare priority setting. Objective To analyse whether the implementation of shared decision-making would strengthen the argument for invoking individual responsibility in the healthcare priority setting using normative analysis. Results and conclusions Shared decision-making does not constitute an independent argument in favour of employing individual responsibility since these notions rest on different underlying values. However, if a health system employs shared decision-making, individual responsibility may be used to limit resource implications of accommodating patient preferences outside professional standards and goals. If a healthcare system employs individual responsibility, high level dynamic shared decision-making implying a joint deliberation resulting in a decision where both parties are willing to revise initial standpoints may disarm common objections to the applicability of individual responsibility by virtue of making patients more likely to exercise adequate control of their own actions. However, if communication strategies applied in the shared decision-making are misaligned to the patients initial capacities, arguments against individual responsibility might, on the other hand, gain strength.

  • 342.
    Sandman, Lars
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Heintz, Emelie
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Statens beredning för medicinska utvärderingar (SBU).
    ”Är du nyttig lille vän?”: om produktionspåverkan, konsumtionspåverkan och den svenska etiska plattformen för prioriteringar2013Ingår i: Prioriteringar i hälso- och sjukvården / [ed] Ingalill Rahm Hallberg, Lund: Region Skånes etiska råd , 2013, s. 63-93Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I Sverige har vi en etisk plattform som skall styra de prioriteringar som görs inom hälso- och sjukvården. Denna plattform innehåller tre principer: människovärdesprincipen, behovs-solidaritetsprincipen och kostnadseffektivitetsprincipen (se nedan). När man beräknar kostnadseffektiviteten för en viss insats inom hälso- och sjukvården så tar man dels med direkta kostnader (dvs. sådana kostnader som är direkt förknippade med sjukvården), dels väger man in indirekta kostnader (exempelvis kostnader för produktionspåverkan och framtida konsumtion) – dvs. kostnader som faller på en annan sektor i samhället än hälso- och sjukvården. Under senare år har detta väckt en del diskussion framförallt eftersom man menar att det är diskriminerande gentemot äldre eller grupper som inte kan återgå i arbete. Detta då åtgärder som riktas till dessa grupper inte kan ge samma produktionsintäkter i form av återgång till arbete som åtgärder som riktar sig till yngre arbetsföra individer. Som konsekvens blir deras framtida konsumtion endast en kostnad för samhället utan någon motsvarande vinst i form av ökad produktion. I denna uppsats analyserar vi huruvida det är etiskt försvarbart att väga in produktionspåverkan och framtida konsumtion när vi prioriterar hälso- och sjukvårdsinsatser1 utifrån den svenska etiska plattformen.

  • 343.
    Sandman, Lars
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Hofmann, Bjorn
    Norwegian Univ Sci and Technol NTNU Gjovik, Norway; Univ Oslo, Norway.
    Why We Dont Need "Unmet Needs"! On the Concepts of Unmet Need and Severity in Health-Care Priority Setting2019Ingår i: Health Care Analysis, ISSN 1065-3058, E-ISSN 1573-3394, Vol. 27, nr 1, s. 26-44Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In health care priority setting different criteria are used to reflect the relevant values that should guide decision-making. During recent years there has been a development of value frameworks implying the use of multiple criteria, a development that has not been accompanied by a structured conceptual and normative analysis of how different criteria relate to each other and to underlying normative considerations. Examples of such criteria are unmet need and severity. In this article these crucial criteria are conceptually clarified and analyzed in relation to each other. We argue that disease-severity and condition-severity should be distinguished and we find the latter concept better reflects underlying normative values. We further argue that unmet need does not fulfil an independent and relevant role in relation to condition-severity except for in some limited situations when having to distinguish between conditions of equal severity (and where other features also equals each other).

  • 344.
    Sandman, Lars
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. University of Borås, Sweden.
    Liliemark, Jan
    Swedish Agency Health Technology Assessment and Assessment, Sweden; Dent and Pharmaceut Benefits Agency, Sweden.
    From evidence-based to hope-based medicine? Ethical aspects on conditional market authorization of and early access to new cancer drugs2017Ingår i: Seminars in Cancer Biology, ISSN 1044-579X, E-ISSN 1096-3650, Vol. 45, s. 58-63Artikel, forskningsöversikt (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    There is a strong patient demand for early access to potentially beneficial cancer drugs. In line with this authorization agencies like the European Medicines Agency are providing drugs with conditional market authorisation based on positive interim analyses. This implies that drugs are used with insecure evidence of efficacy and adverse side-effects. Several authors have pointed to ethical problems with such a system but up to date no indepth ethical analysis of this system is found which is the aim of this article. Drawing of the four generally accepted principles of medical ethics: beneficence, nonmaleficence, respect for autonomy and justice the ethical pros and cons of conditional market authorisation are analysed. From the perspective of beneficence and non maleficence it is found that the main problem is not risk of adverse side-effects to patients, but rather risk of less beneficial outcomes than what can be expected which could change incentives for patients choice of treatment. This is also related to the extent to which patients might make an autonomous choice, especially taking into account problematic psychological attitudes and biases in medical decision-making. However, the main problem is related to justice and an equitable distribution of scarce health-care resources given the opportunity cost of drugs treatment. When using resources on cancer treatments which later might be found to be less efficacious than was first expected, other patients (in and outside the cancer field) are deprived of potentially more beneficial treatments even though their needs might be equally or more severe. At the same time, demanding more evidence has an ethical cost to patients in terms of depriving them of potential benefits in terms of reduced mortality and morbidity. In order to handle these ethical conflicts further research and analyses are required and it is suggested that pricing strategies and information requirements are alternatives to be further explored.

  • 345.
    Sandman, Lars
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Liliemark, Jan
    Linköpings universitet.
    Withholding and withdrawing treatment for cost-effectiveness reasons: Are they ethically on par?2019Ingår i: Bioethics, ISSN 0269-9702, E-ISSN 1467-8519, Vol. 33, nr 2, s. 278-286Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In healthcare priority settings, early access to treatment before reimbursement decisions gives rise to problems of whether negative decisions for cost-effectiveness reasons should result in withdrawing treatment, already accessed by patients. Among professionals there seems to be a strong attitude to distinguish between withdrawing and withholding treatment, viewing the former as ethically worse. In this article the distinction between withdrawing and withholding treatment for reasons of cost effectiveness is explored by analysing the doing/allowing distinction, different theories of justice, consequentialist and virtue perspectives. The authors do not find any strong reasons for an intrinsic difference, but do find some reasons for a consequentialist difference, given present attitudes. However, overall, such a difference does not, all things considered, provide a convincing reason against withdrawal, given the greater consequentialist gain of using cost-effective treatment. As a result, patients should be properly informed when given early access to treatment, that such treatment can be later withdrawn following a negative reimbursement decision.

  • 346.
    Sandman, Lars
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. University of Boras, Sweden.
    Molander, Ulla
    University of Gothenburg, Sweden; Sahlgrens University Hospital, Sweden.
    Benkel, Inger
    University of Gothenburg, Sweden; Sahlgrens University Hospital, Sweden.
    Developing organisational ethics in palliative care: A three-level approach2017Ingår i: Nursing Ethics, ISSN 0969-7330, E-ISSN 1477-0989, Vol. 24, nr 2, s. 138-150Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: Palliative carers constantly face ethical problems. There is lack of organised support for the carers to handle these ethical problems in a consistent way. Within organisational ethics, we find models for moral deliberation and for developing organisational culture; however, they are not combined in a structured way to support carers everyday work. Research objective: The aim of this study was to describe ethical problems faced by palliative carers and develop an adapted organisational set of values to support the handling of these problems. Research design: Ethical problems were mapped out using focus groups and content analysis. The organisational culture were developed using normative analysis and focus group methodology within a participatory action research approach. Main participants and research context: A total of 15 registered nurses and 10 assistant nurses at a palliative unit (with 19 patient beds) at a major University Hospital in Sweden. Ethical considerations: The study followed standard ethics guidelines concerning informed consent and confidentiality. Findings: We found six categories of ethical problems (with the main focus on problems relating to the patients loved ones) and five categories of organisational obstacles. Based on these findings, we developed a set of values in three levels: a general level, an explanatory level and a level of action strategies. Discussion: The ethical problems found corresponded to problems in other studies with a notable exception, the large focus on patient loved ones. The three-level set of values is a way to handle risks of formulating abstract values not providing guidance in concrete care voiced in other studies. Conclusion: Developing a three-level set of values adapted to the specific ethical problems in a concrete care setting is a first step towards a better handling of ethical problems.

  • 347.
    Sandstedt, Mårten
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för radiologiska vetenskaper. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Linköpings universitet, Centrum för medicinsk bildvetenskap och visualisering, CMIV. Region Östergötland, Diagnostikcentrum, Röntgenkliniken i Linköping.
    De Geer, Jakob
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för radiologiska vetenskaper. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Linköpings universitet, Centrum för medicinsk bildvetenskap och visualisering, CMIV. Region Östergötland, Diagnostikcentrum, Röntgenkliniken i Linköping.
    Henriksson, Lilian
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för radiologiska vetenskaper. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Linköpings universitet, Centrum för medicinsk bildvetenskap och visualisering, CMIV. Region Östergötland, Diagnostikcentrum, Röntgenkliniken i Linköping.
    Engvall, Jan
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för kardiovaskulär medicin. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Region Östergötland, Hjärt- och Medicincentrum, Fysiologiska kliniken US.
    Janzon, Magnus
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Region Östergötland, Hjärt- och Medicincentrum, Kardiologiska kliniken US.
    Persson, Anders
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för radiologiska vetenskaper. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Linköpings universitet, Centrum för medicinsk bildvetenskap och visualisering, CMIV. Region Östergötland, Diagnostikcentrum, Röntgenkliniken i Linköping.
    Alfredsson, Joakim
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för kardiovaskulär medicin. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Region Östergötland, Hjärt- och Medicincentrum, Kardiologiska kliniken US.
    Long-term prognostic value of coronary computed tomography angiography in chest pain patients.2019Ingår i: Acta Radiologica, ISSN 0284-1851, E-ISSN 1600-0455, Vol. 60, nr 1, s. 45-53Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background Coronary computed tomography angiography (CCTA) is increasingly used to detect coronary artery disease (CAD), but long-term follow-up studies are still scarce. Purpose To evaluate the prognostic value of CCTA in patients with suspected CAD. Material and Methods A total of 1205 consecutive CCTA patients with chest pain were classified as normal coronary arteries, non-obstructive CAD, or obstructive CAD. The primary outcome was major adverse cardiac event (MACE), defined as a composite outcome including cardiac death, myocardial infarction, unstable angina pectoris, or late revascularization (after >90 days). Results Over 7.5 years follow-up (median = 3.1 years), Kaplan-Meier estimates demonstrated a MACE in 1.0%, 4.6%, and 20.7% in normal coronary arteries, non-obstructive CAD, and obstructive CAD, respectively. Log rank test for pairwise comparisons showed significant differences between non-obstructive CAD and normal coronary arteries ( P = 0.023) and between obstructive CAD and normal coronary arteries ( P < 0.001). In a multivariable analysis, adjusting for classical risk factors, non-obstructive CAD and obstructive CAD were independent predictors of MACE, with hazard ratios (HR) of 3.22 ( P = 0.041) and 25.18 ( P < 0.001), respectively. Conclusion Patients with normal coronary arteries have excellent long-term prognosis, but the risk for MACE increases with non-obstructive and obstructive CAD. Both non-obstructive and obstructive CAD are independently associated with future ischemic events.

  • 348.
    Sarberg, Maria
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Avdelningen för kliniska vetenskaper. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Östergötlands Läns Landsting, Barn- och kvinnocentrum, Kvinnokliniken i Linköping.
    Svanborg, Eva
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Avdelningen för neurovetenskap. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Östergötlands Läns Landsting, Sinnescentrum, Neurofysiologiska kliniken US.
    Wiréhn, Ann-Britt
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Östergötlands Läns Landsting, Närsjukvården i västra Östergötland, Forsknings- och utvecklingsenheten för Närsjukvården i Östergötland.
    Josefsson, Ann
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Avdelningen för kliniska vetenskaper. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Östergötlands Läns Landsting, Barn- och kvinnocentrum, Kvinnokliniken i Linköping.
    Snoring during pregnancy and its relation to sleepiness and pregnancy outcome - a prospective study2014Ingår i: BMC Pregnancy and Childbirth, ISSN 1471-2393, E-ISSN 1471-2393, Vol. 14, nr 15Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: The incidence of snoring and sleepiness is known to increase during pregnancy, and this might impact maternal health and obstetric outcome. However, the association between snoring and sleepiness during pregnancy is not fully understood. This study was aimed at investigating the development of snoring during pregnancy and prospectively assessing if there is an association between snoring and sleepiness or adverse pregnancy outcomes, such as preeclampsia, mode of delivery, and fetal complications. Methods: Consecutively recruited pregnant women (n = 500) received a questionnaire concerning snoring and sleep at the 1st and 3rd trimester of pregnancy. The women who had rated their frequency of snoring at both occasions (n = 340) were divided into subgroups according to the development of snoring they reported and included in the subsequent analyses. Additional medical data were collected from the medical records. Results: The frequency of snoring was 7.9% in the 1st trimester and increased to 21.2% in the 3rd trimester of pregnancy. The women who snored already in early pregnancy had significantly higher baseline BMI (p = 0.001) than the women who never snored, but snoring was not associated with the magnitude of weight gain during pregnancy. Snoring women were more likely to experience edema in late pregnancy than the non-snorers. Women who started to snore during pregnancy had higher Epworth Sleepiness Scores than the non snorers in both early and late pregnancy. No significant association between obstetric outcome and snoring was found. Conclusion: Snoring does increase during pregnancy, and this increase is associated with sleepiness, higher BMI at the start of pregnancy and higher prevalence of edema, but not with weight gain.

  • 349.
    Sawyer, L. M.
    et al.
    Symmetron Ltd, England.
    Cornic, L.
    Symmetron Ltd, England.
    Levin, Lars-Åke
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Gibbons, C.
    LEO Pharma A S, Denmark.
    Moller, A. H.
    LEO Pharma A S, Denmark.
    Jemec, G. B.
    Sjaellands Univ Hosp, Denmark.
    Long-term efficacy of novel therapies in moderate-to-severe plaque psoriasis: a systematic review and network meta-analysis of PASI response2019Ingår i: Journal of the European Academy of Dermatology and Venereology, ISSN 0926-9959, E-ISSN 1468-3083, Vol. 33, nr 2, s. 355-366Artikel, forskningsöversikt (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background Patients with moderate-to-severe psoriasis require long-term treatment, yet few trials compare outcomes beyond a short-term induction period. Quantitative comparisons of long-term outcomes in patients with psoriasis are limited. To our knowledge, no network meta-analysis (NMA) of such data has been performed. Objective To compare novel systemic therapies, both biologic and non-biologic, approved for moderate-to-severe psoriasis by conducting a systematic review (SR) and NMA of Psoriasis Area and Severity Index (PASI) outcomes measured at or around 1 year. Methods An SR was conducted to identify studies reporting PASI 75, PASI 90 and PASI 100 responses. Feasibility of an NMA on maintenance phase endpoints was assessed and sources of heterogeneity considered. Data appropriate for analysis were modelled using a Bayesian multinomial likelihood model with probit link. Wherever possible, data corresponding to an intention-to-treat approach with non-responder imputation were used. Results Twenty-four studies reporting outcomes at 40-64 weeks were identified, but heterogeneity in study design allowed synthesis of only 17. Four 52-week randomized controlled trials (RCTs) comprised the primary analysis, which found brodalumab was significantly more efficacious than secukinumab, ustekinumab and etanercept. Secukinumab was also more efficacious than ustekinumab and both outperformed etanercept. In a secondary analysis, evidence from 13 additional studies and 4 further therapies (adalimumab, apremilast, infliximab and ixekizumab) was included by comparing long-term outcomes from active interventions to placebo outcomes extrapolated from induction. Results were consistent with the primary analysis: brodalumab was most effective, followed by ixekizumab and secukinumab, then ustekinumab, infliximab and adalimumab. Etanercept and apremilast had the lowest expected long-term efficacy. Results were similar when studies with low prior exposure to biological therapies were excluded. Conclusion Results suggest that brodalumab is associated with a higher likelihood of sustained PASI response, including complete clearance, at week 52 than comparators. Further long-term active-comparator RCT data are required to better assess relative efficacy across therapies.

  • 350.
    Schedvin, Göran
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys.
    Hedberg, Cecilia
    Capio Vårdcentral Berga, Linköping.
    Roback, Kerstin
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Ta tag i etik i diagnostiken2014Ingår i: Läkartidningen, ISSN 0023-7205, E-ISSN 1652-7518, Vol. 111, nr 37, s. 1492-1493Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Formerna för egeninitierad, egenfinansierad, opportunistisk diagnostik bör utvecklas, utprövas och utvär-deras, anser Göran Schedvin och medförfattare. De efterlyser självsanering inom diagnostikbranschen, annars krävs ny lagsiftning på området.

456789 301 - 350 av 405
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf