liu.seSök publikationer i DiVA
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
99100101102 5051 - 5089 av 5089
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 5051.
    Falklöf, Lennart (Redaktör)
    Linköpings universitet, Universitetsförvaltningen.
    LiU Magazine2020Övrigt (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (png)
    presentationsbild
  • 5052.
    Thorstensson, Anna-Karin (Redaktör)
    Linköpings universitet, Kommunikations- och marknadsavdelningen. Linköpings universitet, Universitetsförvaltningen.
    LiU Magazine2023Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (png)
    presentationsbild
  • 5053.
    Törneholm, Anders (Redaktör)
    Linköpings universitet, Universitetsförvaltningen.
    LiU Magazine2024Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (png)
    presentationsbild
  • 5054.
    Berggren, Erik (Redaktör)
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Avdelningen för migration, etnicitet och samhälle (REMESO). Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Master in Ethnic & Migration Studies: Migration from Ukraine2022Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This report is made by students at the International Master’s Programme in Ethnic and Migration Studies (EMS), Campus Norrköping, Linköping University (LiU). Every Spring we give the first-year students the task to apply their knowledge in migration and ethnic relations on a chosen topic. The report is produced during few weeks by the students themselves. This is the sixth issue of REMS – Reports from the Master of Arts program in Ethnic and Migration Studies.

    This year we focus on the ongoing war in Ukraine and specifically its consequences for Ukrainian refugees fleeing the war, as well as on the Swedish and European reception of refugees. We cover far from all, but some important, aspects of the ongoing catastrophe this war entails for everybody involved. Despite a feeling of powerlessness and despair when war takes over and seem to block our capacity to think and act, it is even more important that intellectuals, researchers, and students, stick to the pens and insist on trying to understand, continue to analyse and investigate what is going on.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (png)
    presentationsbild
  • 5055.
    Berggren, Erik (Redaktör)
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Avdelningen för migration, etnicitet och samhälle (REMESO). Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Migration and democracy2023Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This report is made by students at the International Master’s Programme in Ethnic and Migration Studies (EMS), Campus Norrköping, Linköping University (LiU). At the end of the first year of the Programme, students take the course “Critical Cases in Ethnic and Migration Studies” with Erik Berggren as Course Coor­dinator. In this course the students apply their knowl­edge and experiences in Ethnic and Migration studies to produce their own articles on a given theme. 

    This year´s theme is “Migration and Democracy” sparked by recent moves towards more restrictive and punitive migration policies around the world, including Sweden. This development gives reasons to look into questions of democracy in connection to migration policy, at migrants (immigrants, refugees, and asylum seekers) inclusion or exclusion from different realms of society, and, not least, if migrants, and immigrants, are seen as rights-bearing subjects or not. 

    The articles engage with different aspects of migrant experiences, and democratic, social, and educational exclusions or inclusions. Many texts go beyond Sweden and Europe and look to South America. Some seek the voices of migrants themselves. Other articles deal with anti-immigrant policies and rhetoric, their structure and how they are rationalised. 

    The International Master’s Programme in Ethnic and Migration Studies is a part of the Institute for Research in Migration, Ethnicity and Society (REMESO), at the Department Culture and Society (IKOS) at LiU. Pro­gramme Director is Professor Claudia Tatzreiter. REME­SO is an international institute that pursues research and education. The REMS report is one of the ways in which we, as students, are trained to identify and analyse problems related to migration, integration, and diversity and to make research and education accessible to a wider audience.

    The first-year students of EMS, 2023.  

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (png)
    presentationsbild
  • 5056.
    Annerbo, Kerstin (Medarbetare/bidragsgivare)
    Linköpings universitet, Universitetsbiblioteket. Linkoping University Library.
    Berggren, Erik (Medarbetare/bidragsgivare)
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Avdelningen för migration, etnicitet och samhälle (REMESO). Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, REMESO - Institutet för forskning om Migration, Etnicitet och Samhälle.
    Carlsson, Niklas Ferdinand (Medarbetare/bidragsgivare)
    Linköpings universitet, Universitetsbiblioteket. Linköpings universitetsbibliotek.
    Lindström, Amanda (Utställningsansvarig, utställningskommissarie)
    Linköpings universitet, Universitetsförvaltningen.
    Omstedt, Britt (Medarbetare/bidragsgivare)
    Linköpings universitet, Universitetsbiblioteket.
    Moa och Tage - tid, tankar och tecken2021Konstnärlig output (Ogranskad)
    Abstract [sv]

    Moa & Tage – tid, tankar och tecken är en utställning om Moa Martinson och Tage Danielsson – två av vår tids mest folkkära författare, tänkare, debattörer och historieskildrare. Utställningen tar fasta på Martinsons och Danielssons liv, verk och gärning. Medverkande är bland annat: Ebba Witt-Brattström, professor i nordisk litteratur vid Helsingfors universitet, som berättar om hur hon upptäckte Moa Martinson och vilken betydelse Martinson haft för svensk litteratur, Hans Nilsson, professor i historia vid Linköpings universitet, som förklarar varför Tage Danielssons underhållning inte bara var underhållande, Susanna Alakoski, författare och den första innehavaren av Moa Martinson-professuren, som vill plöja ny mark i Moa Martinsons fotspår samt Per Holmberg, professor i svenska språket vid Göteborgs universitet och första innehavare av Tage Danielsson-professuren, som hämtar inspiration från Herkules Jonssons storverk.

    Utställningen är ett samarbete mellan Institutionen för kultur och samhälle, Universitetsbiblioteket och konstprojektet Lobby. Den produceras i samband med tillsättandet av Linköpings universitets gästprofessurer i Moa Martinsons och Tage Danielssons namn 2021, som är placerade vid Institutionen för kultur och samhälle.

     

    Ladda ner (jpg)
    bild
    Ladda ner (jpg)
    bild
    Ladda ner (jpg)
    bild
    Ladda ner (jpg)
    bild
    Ladda ner (jpg)
    bild
    Ladda ner (jpg)
    bild
    Ladda ner (jpg)
    bild
    Ladda ner (jpg)
    bild
    Ladda ner (jpg)
    bild
    Ladda ner (jpg)
    bild
    Ladda ner (jpg)
    bild
    Ladda ner (jpg)
    bild
  • 5057.
    Brüggemann, Jelmer (Projektchef, projektsamordnare)
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Petersson, Catrin (Utställningsansvarig, utställningskommissarie)
    Linköpings universitet, Universitetsbiblioteket.
    Nilsen, Anna (Fotograf)
    Linköpings universitet, Kommunikations- och marknadsavdelningen.
    Gollenia, Susan (Formgivare)
    Linköpings universitet, Kommunikations- och marknadsavdelningen.
    Människan i medicinen: En utställning om medicinsk humaniora2019Konstnärlig output (Ogranskad)
    Abstract [sv]

    Vad händer med människors bild av sig själva och sin kropp när de blir del av en medicinsk verksamhet? Hur ändras synen på människan genom medicinsk utveckling? Och vilka föreställningar om människor styr vården och dess organisation?

    Medicinsk humaniora och samhällsvetenskap är ett tvärvetenskapligt forskningsfält som studerar komplexa relationer mellan hälsa, sjukdom, medicinsk utveckling och kultur. Ämnet kan förse kliniskt verksamma och studenter inom medicin- och vårdutbildningar med nya perspektiv på centrala frågor kring människors hälsa eller vårdens vardag – frågor som inte alltid får utrymme i en tid där vården tvingas till effektivisering och medicinsk utveckling sker i allt snabbare takt.

    Människan i medicinen lyfter fram några aktuella forskningsprojekt vid Linköpings universitet, avslutade såväl som nystartade.

    Ladda ner (jpg)
    Bild utställning_fotograf Magnus Johansson
    Ladda ner (jpg)
    Bild 2_utställning_fotograf Magnus Johansson
    Ladda ner (jpg)
    Bild hemsidan till utställningen
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 5058.
    Sufi, Mehdi (Redaktör, Fotograf)
    Linköpings universitet, REMESO - Institutet för forskning om Migration, Etnicitet och Samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Källoff, Heidi (Redaktör, Fotograf)
    Linköpings universitet, REMESO - Institutet för forskning om Migration, Etnicitet och Samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Zhi, Hui (Redaktör)
    Linköpings universitet, REMESO - Institutet för forskning om Migration, Etnicitet och Samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Bayou-Zaba, Melissa (Redaktör)
    Linköpings universitet, REMESO - Institutet för forskning om Migration, Etnicitet och Samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Abdalhamed, Soura (Redaktör)
    Linköpings universitet, REMESO - Institutet för forskning om Migration, Etnicitet och Samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Andersson, Axel (Redaktör)
    Linköpings universitet, REMESO - Institutet för forskning om Migration, Etnicitet och Samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Billing, Chris (Redaktör)
    Linköpings universitet, REMESO - Institutet för forskning om Migration, Etnicitet och Samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Espenza, Cynthia (Redaktör)
    Linköpings universitet, REMESO - Institutet för forskning om Migration, Etnicitet och Samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Witzel, Kristin (Redaktör)
    Linköpings universitet, REMESO - Institutet för forskning om Migration, Etnicitet och Samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Deidda, Elisabetta (Fotograf)
    Linköpings universitet, REMESO - Institutet för forskning om Migration, Etnicitet och Samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Tugra, Hazal (Fotograf)
    Linköpings universitet, REMESO - Institutet för forskning om Migration, Etnicitet och Samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Sharbaf, Roshanak (Fotograf)
    Linköpings universitet, REMESO - Institutet för forskning om Migration, Etnicitet och Samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Narratives of Norrköping2019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Narratives of Norrköping, the 3rd edition of the REMS publication, aims to be exactly as the title suggests: a collection of narratives from a spectrum of different people residing in our city of Norrköping.

    As with previous editions, this magazine has been created by 1st year students of the Ethnic and Migration Studies Master’s programme of Linköping University. An eclectic mix of people in their own right, the authors of the following texts have a hugely diverse and rich background of different cultures and narratives. They came together here in Norrköping to learn more about the ever more important field of migration and ethnicity.

    An interdisciplinary and transformative course like Ethnic and Migration Studies constantly shifts the world view of the students studying it. From the way we look at political systems, to how minorities and refugees are treated; analysing infinitely different aspects of society can only lead us to change how we associate with the city around us. Norrköping is the city that now the majority of us call home, and it was a pleasure to come together to look outwards into the community to create this work.

    The large variety of different authors brought together can be seen in the writing and design styles, which are individual to the authors. Both a mix of academic and journalistic styles, we hope that the reader can appreciate the personal touch of each of the pieces.

    Authors aside, we would also like to give special thanks to the support and teachings of the staff of REMESO, and we must be particularly grateful to the fellow local residents who have been interviewed and have been willing to tell their story to a group of over enthusiastic students. Without them, there would be no stories to tell, and equally no community around us.

    We hope that the following articles will provide some insight into the lives of more of the people around us, the city of Norrköping itself, and more of a taste of the forever enriching and changing culture surrounding us.

    Special thanks to the following people who went above and beyond to give their time, also to those who preferred to stay anonymous:

    Asher Goldstein, Caroline Bielkhammar, Casey Maier, Erik Stenström, Hammam Skaik, Helena Balthammar, Helene Hedebris, Lars Stjernkvist, Mia Sköld, Roberto Felizia, Sahar Burhan, Samantha McCorkell, Yaghia Narsisian, Zoran Slavnic

    Ethnic and Migration Studies (EMS), class of 2018

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (png)
    presentationsbild
  • 5059.
    Rundqvist, Mikael (Redaktör)
    Integrationsverket, Analysavdelningen, Norrköping.
    Staten som förebild?: om planer, insatser och utfall i 17 myndigheters arbete med etnisk mångfald2004Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Rapporten Staten som förebild? handlar om efterlevnaden av  rikspolitikernas regelstyrning och arbetet med etnisk mångfald vid myndigheter. Den övergripande tanken är att ta integrationspolitiken på allvar, både genom att ge konkret innehåll åt målsättningen om staten som förebild när det gäller etnisk mångfald, och genom att undersöka denna målsättnings efterlevnad. Tanken är också att göra nya lärdomar inför det fortsatta utvecklingsarbetet. Planer, insatser och utfall står i fokus i rapporten. Utifrån det regelverk som riksdag och regering ställer upp undersöks 17 statliga myndigheters handlingsplaner för etnisk mångfald; myndigheterna tillfrågas om sitt mångfaldsarbete; utfallet i deras personalstyrkor kartläggs. Relationerna mellan planer, insatser och utfall övervägs liksom regelstyrningen.

    Av de 17 myndigheter som valts har 15 upprättat en handlingsplan för främjande av etnisk mångfald. Generellt sett är de flesta handlingsplanerna innehållsmässigt svaga och myndigheternas arbete med mångfaldsarbetet är i behov av ett helhetstänkande. Metoderna för att inordna integrationspolitiken i den gängse löpande verksamheten behöver utvecklas.

    Ett generellt intryck utifrån intervjuerna med myndigheterna är att det interna arbetet med att öka och bättre nyttja mångfalden i det svenska samhället uppfattas som tämligen nytt och att det än så länge är både ganska oreflekterat och trevande. Samtliga intervjuade myndigheter behöver vidareutveckla sitt mångfaldsarbete, vissa mer och andra mindre.

    När det gäller utfallet i personalstyrkan så är andelen utrikes födda vid de 17 myndigheterna generellt sett betydligt lägre än andelen utrikes födda bland de sysselsatta i riket. Det faktum att utrikes födda generellt sett är underrepresenterade inom den statliga förvaltningen återspeglas på så sätt att de är underrepresenterade också i olika befattningar vid de 17 myndigheterna, särskilt när det gäller chefsbefattningar.

    En viktig observation är att vid de flesta undersökta myndigheterna i denna studie har det totala antalet anställda minskat mellan åren 1997 och 2001, men detta har inte drabbat de utrikes födda, vilket annars ofta brukar vara fallet. Anställningsbehovet vid de 17 myndigheterna har överlag varit rätt litet under dessa år. Detta innebär att några väsentligt förändrade sammansättningar i personalstyrkorna inte har kunnat ske genom nyrekryteringar under den nya integrationspolitikens första år.

    Att verksamhetens karaktär präglar mångfaldsarbetet är något som blir tydligt när den regionala och lokala nivån samt myndigheternas mera konkreta vardagliga arbetet sätts i fokus. Av de regionala och lokala fördjupade delstudierna framgår också betydelsen av att organisera arbetet, liksom mångfaldens betydelse för den utåtriktade verksamheten, samt att mångfald kan uppfattas som något känsligt, nytt eller främmande. De fördjupade analyserna visar också att organisationer kan verka efter självständiga strategier i förhållande till planerna för etnisk mångfald.

    Även om inga starka samband visar sig råda mellan planer, insatser och utfall, enligt analysen i denna rapport, ställer Integrationsverket sig fortsatt bakom statsmaktens krav på att myndigheterna skall verka utifrån särskilda handlingsplaner vid sitt arbete för att främja den etniska mångfalden. Man skall ha i minnet att integrationspolitiken är en ny politik som handlar om långsiktiga utvecklingsprocesser, vilka delvis är svåra att påverka omedelbart.

    Innan politiken överges bör mångfaldspåbuden genomföras fullt ut. En väg att gå för att tydliggöra politiken kan vara att ställa mer precisa krav i myndigheternas instruktioner och regleringsbrev. Ambitionen bör vara att få fram bra planer som är förenade med ett systematiskt helhetstänkande. Planerna kan mycket väl kombineras med införandet av rekryteringsmål. När det gäller frågan om kartläggning av personalens bakgrund menar Integrationsverket att självskattning bör prövas som ett första steg.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 5060.
    Nählinder, Johanna (Upphovsman, Redaktör)
    Linköpings universitet, Universitetsbiblioteket.
    Erdtman, Edvin (Formgivare)
    Linköpings universitet, Universitetsbiblioteket.
    Survival guide 2.0: Hjälp! Jag får inte tag i artikeln jag letar efter!2021Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    En infografic som visar hur en användare kan hitta artiklar och innehåller följande:

    Välkommen till Survival Guide 2.0! Sedan vi gjorde första versionen av Survival Guide 2017 har mycket hänt. Idag är det till exempel mycket vanligare att artiklar publiceras med öppen tillgång (open access) och inte kräver biblioteksprenumerationer. För de tillfällen då det trots allt är svårt att hitta en viss artikel finns Survival Guide.

    Unpaywall går att installera som plug-in i din webbläsare. Den hjälper dig att snabbt hitta open access-versioner av publikationer. Andra liknande tjänster är Google Scholar Button och Open Access Button.

    Via ResearchGate, och i viss mån LinkedIn, kan man ladda ner och efterfråga artiklar och få kontakt med författare.

    UniSearch: UBs sökmotor ger direkt tillgång till resurser som biblioteket prenumererar på (inklusive e-böcker som är svårt att kommer åt annars) och även fritt tillgängligt innehåll. Missa inte PubMedCentral!

    Mejla direkt till författaren! Förmodligen är hen intresserad av att bli läst och citerad.

    Undersök om artikeln du letar efter finns som preprint. Inom vissa områden finns många artiklar som icke granskade manus, så kallade preprints. Se Wikipedia uppslagsord ”list of preprint repositories” för adresser till preprintservrar.

    Fjärrlån är gratis för dig som forskar eller studerar vid LiU. Du kan ofta mycket snabbt få artiklar.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Survival guide 2.0
    Ladda ner (png)
    presentationsbild
  • 5061.
    Nählinder, Johanna (Upphovsman, Redaktör)
    Linköpings universitet, Universitetsbiblioteket.
    Survival guide: Help! I can't get access to the article I need!2017Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [en]

    An infographic that shows how a user can access scholarly articles and contains:

    Unpaywall: A plugin to your web browser that helps you find free versions of articles through Google. Download for free: http://unpaywall.org/ [accessed 2017-11-07]

    Google Scholar button: A plugin from Google. Select the title of the article you want and click the blue icon. Several versions for different browsers are available. The Google Chrome version is available at: https://chrome.google.com/webstore/detail/google-scholar-button/ldipcbpaocekfooobnbcddclnhejkcpn?hl=sv [accessed 2017-11-07]

    UniSearch: Besides books and journals at Linköping University Library, the search service UniSearch covers many databases, e g PubMedCentral.

    PubMedCentral (PMC) is an open database with articles in the medicine/ life sciences fields. Search through UniSearch.

    ArXiv is an open database with early versions of articles published in journals in the natural sciences field. Search through UniSearch.

    Researchgate.net and Academia.edu are social medias for researchers. Ask your fellow researchers for the article you need.

    Email the author, who is probably interested in being read and cited.

    Use Twitter! With #ICanHazPDF, you can request articles. Read more at: https://en.wikipedia.org/wiki/ICanHazPDF. [accessed 2017-11-07]

    Open access button is a website where you can search and get access to articles, https://openaccessbutton.org/ [accessed 2017-11-07]

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Survival Guide in English
  • 5062.
    Nählinder, Johanna (Upphovsman, Redaktör)
    Linköpings universitet, Universitetsbiblioteket.
    Survival guide: Hjälp! Jag får inte tag i artikeln jag letar efter2017Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    En infografic som visar hur en användare kan hitta artiklar och innehåller följande:

    Unpaywall: ett plugin som du lätt installerar på din webbläsare. En grön flik visar på gratisversioner på de artiklar du googlar på. http://unpaywall.org/ [besökt 2017-11-07]

    Google Scholar button: ett plugin från konkurrenten Google. Markera titeln på den artikel du söker och klicka sen på den blå symbolen. Laddas ner på olika ställen för olika webläsare. Chrome finns på https://chrome.google.com/webstore/detail/google-scholar-button/ldipcbpaocekfooobnbcddclnhejkcpn?hl=sv. [besökt 2017-11-07]

    UniSearch: LiUB:s sökmotor täcker förutom LiU:s bokbestånd och tidskrifter även bland annat databaser som PubMedCentral.

    PubMedCentral (PMC) är en öppen databas med artiklar från medicin/life sciences. Sök via UniSearch!

    ArXiv är en öppen databas med artiklar i tidig version från naturvetenskaper. Sök via UniSearch!

    Researchgate.net och Academia.edu är sociala medier för forskare. Etablera kontakt med andra forskare och efterfråga de artiklar du är i behov av.

    Mejla direkt till författaren! Förmodligen är denne intresserad av att kunna bli läst och citerad.

    Använd Twitter! Med #ICanHazPDF kan du efterfråga artiklar. Läs mer om hur man gör på https://en.wikipedia.org/wiki/ICanHazPDF. [besökt 2017-11-07]

    Open access button är en hemsida där man kan söka bland annat titlar. https://openaccessbutton.org/ [besökt 2017-11-07]

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Survival guide: Hjälp! Jag får inte tag i artikeln jag letar efter
  • 5063.
    Berggren, Erik (Redaktör)
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Avdelningen för migration, etnicitet och samhälle (REMESO). Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    The economy of inclusion, and exclusion2021Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The once-in-a-century pandemic crisis has shed a different light on the value of migrants in modern society. Their contribution in Sweden and beyond is intrinsically interwoven with daily life - from seasonal laborers to workers in healthcare, transportation, catering and more. Migrants are not the excess of a society but rather have an indispensable role in it. Nevertheless, they are often depicted as welfare tourists, criminals, ‘others’ within our communities, in a nutshell financial burdens who take advantage of host countries. 

    The last issue of this publication confronted the pandemic’s newly unfolding effects, posing the question of “How does one write about a storm when one is swept by the wind and an impending thunder overhead, and lighting?” After more than a year, one of the main things we can say is that when you are faced by a storm you stay put and wait for it to pass. In a world system which propels many of us towards increased dynamism and flexibility in life, the possibility to stand still relies on sound financial and social resources. Migratory experiences shaped by the lack of these resources are the epitome of the difficulty in remaining withdrawn until the crisis blows over.

    This collection of articles guides the reader through the various, generally invisible experiences of being a migrant in the Swedish society and beyond. Caught in a web of discrimination, segregation, differential access to resources and possibilities. It explores how migrants’ experiences are shaped by material and legal aspects of the society. Money is not just an abstract word opening to the remote world of finance and its hazy rules, but a concrete force that shapes daily experiences of people.

    This publication is indebted to the informants who shared their personal experiences and knowledge with authors. In addition, attained knowledge within the programme, and collaboration between students guided by the teachers are central to the quality of the articles.

    Students at the Master´s Programme in Ethnic and Migration Studies, Linköping University, June 2021.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (png)
    presentationsbild
  • 5064.
    Åsberg, Cecilia (Medarbetare/bidragsgivare)
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Genus. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    The Posthumanities Hub Webinars and Workshops Spring 2023: Creative with Concepts2023Övrigt (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The Posthumanities Hub round-table workshop On "Creative with concepts"

    Speakers: Prof. Nanna Verhoeff (Utrecht University), Prof. Iris van der Tuin (Utrecht University), Dr Janna Holmstedt (Sweden’s Historical Museums), Prof. Christina Fredengren (Uppsala University), Prof. Paola Ruiz Moltó (Universitat Jaume) & Prof. Cecilia Åsberg (LiU) with friends.

    11th May, 2023 on-location workshop at Linköping University

    Engaging with what concepts can do, we explore in this experimental round-table workshop what happens in the arts and creative humanities when "theory words" (concepts) work across different research practices. We move through a set of concepts, like, "assembling", "cartography", "curation", "dirt", "following", "micrology", "unlearning" and "wonder" (all from Iris van der Tuin & Nanna Verhoeff's (2022) Critical Concepts for the Creative Humanities, see below how to download it!). Such concepts are put to work differently across the invited speakers' various research projects. Come meet artistic research on soil and sustainability; museum ecologies and heritage research on past and future waste sites of the present Antropocene; imaginative teacher education with art, science and tiny, tiny critters, as well as other forms of blue/ environmental/ feminist/ more-than-human and creative humanities.

    Ladda ner fulltext (mp4)
    fulltext
  • 5065.
    Sultan, Ulrika (Medarbetare/bidragsgivare)
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Svenningsson, Maria (Utställningsansvarig, utställningskommissarie)
    Linköpings universitet, Universitetsbiblioteket.
    Igelström, Peter (Utställningsansvarig, utställningskommissarie)
    Linköpings universitet, Universitetsbiblioteket.
    Wiberg, Marie (Utställningsansvarig, utställningskommissarie)
    Linköpings universitet, Universitetsbiblioteket.
    Lindgren, Ulf (Medarbetare/bidragsgivare)
    Linköpings universitet, Universitetsbiblioteket.
    Tjejer och teknik2019Konstnärlig output (Ogranskad)
    Abstract [sv]

    Studier visar att intresset för teknikämnet i skolan sjunker dramatiskt bland flickor mellan årskurs 5 och årskurs 8. Är det verkligen så att flickor tappar allt intresse för teknik eller visar siffrorna på något annat? Ulrika Sultan, doktorand i teknikens didaktik vid Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier vid Linköpings universitet, menar att flickor ÄR intresserade av teknik och GÖR teknik hela tiden, men att de inte definierar det de gör som teknik.

    Arbetsgivarorganisationen Teknikföretagen lyfter fram att för att Sverige ska kunna behålla sin position i framkant när det gäller industriell utveckling och innovation behövs en breddad rekrytering till tekniska yrken.

    Utställningen tar med besökaren till miljöer där kvinnor, flickor och tjejer i olika åldrar rör sig i teknikens värld. Här lyfts kvinnliga förebilder fram, eldsjälar och föreningar som jobbar för att stärka tjejers tekniska självförtroende.

    Utställningsperiod 30/8-19/12 2019 (Vallabiblioteket) och 20/1-31/3 2020 (Campus Norrköpings bibliotek)

    Ladda ner (pdf)
    Affisch med presentation av Ulrika Sultan
    Ladda ner (jpg)
    Bild 1. Tjejer och teknik
    Ladda ner (jpg)
    Bild 2. Tjejer och teknik
    Ladda ner (jpg)
    Bild 3. Tjejer och teknik
    Ladda ner (jpg)
    Bild 4. Tjejer och teknik
    Ladda ner (jpg)
    Bild 5. Tjejer och teknik
    Ladda ner (jpg)
    Bild 6. Tjejer och teknik
    Ladda ner (jpg)
    Bild 7. Tjejer och teknik
    Ladda ner (jpg)
    Bild 8. Tjejer och teknik
  • 5066.
    Gärdebo, Johan (Forskare)
    Uppsala Universitet, Sweden.
    Brodén Gyberg, Veronica (Forskare)
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Miljöförändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Centrum för klimatpolitisk forskning, CSPR. Linköping University.
    Transition Talks2022Konstnärlig output (Ogranskad)
  • 5067.
    Eklund, Björn (Redaktör)
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Centrum för kommunstrategiska studier – CKS. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Verksamhetsberättelse 2000: Centrum för kommunstrategiska studier2000Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 5068.
    Eklund, Björn (Redaktör)
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Centrum för kommunstrategiska studier – CKS. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Verksamhetsberättelse 2001: Centrum för kommunstrategiska studier2001Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 5069.
    Eklund, Björn (Redaktör)
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Centrum för kommunstrategiska studier – CKS. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Verksamhetsberättelse 2002: Centrum för kommunstrategiska studier2002Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 5070.
    Eklund, Björn (Redaktör)
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Centrum för kommunstrategiska studier – CKS. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Verksamhetsberättelse 2003: Centrum för kommunstrategiska studier2003Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 5071.
    Eklund, Björn (Redaktör)
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Centrum för kommunstrategiska studier – CKS. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Verksamhetsberättelse 2004: Centrum för kommunstrategiska studier2004Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 5072.
    Eklund, Björn (Redaktör)
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier – CKS. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Verksamhetsberättelse 2005: Centrum för kommunstrategiska studier2005Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 5073.
    Eklund, Björn (Redaktör)
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier – CKS. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Verksamhetsberättelse 2006: Centrum för kommunstrategiska studier2006Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 5074.
    Eklund, Björn (Redaktör)
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier – CKS. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Verksamhetsberättelse 2007: Centrum för kommunstrategiska studier2007Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 5075.
    Eklund, Björn (Redaktör)
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier – CKS. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Verksamhetsberättelse 2008: Centrum för kommunstrategiska studier2008Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 5076.
    Eklund, Björn (Redaktör)
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier – CKS. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Verksamhetsberättelse 2009: Centrum för kommunstrategiska studier Mars 20102009Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 5077.
    Waltersson, Kent (Redaktör)
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier – CKS. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Verksamhetsberättelse 2010: Centrum för kommunstrategiska studier Mars 20102010Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 5078.
    Waltersson, Kent (Redaktör)
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier – CKS. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Verksamhetsberättelse 2011: Centrum för kommunstrategiska studier Mars 20122012Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 5079.
    Waltersson, Kent (Redaktör)
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Syssner, Josefina (Redaktör)
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Verksamhetsberättelse 2012: Centrum för kommunstrategiska studier, CKS, April 20132012Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 5080.
    Syssner, Josefina (Redaktör)
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Verksamhetsberättelse 2013: Centrum för kommunstrategiska studier, CKS, April 20142013Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Centrum för kommunstrategiska studier (CKS) är ett centrum för forskning, utveckling och samverkan vid Linköpings universitet. CKS har byggts upp genom ett mångårigt samarbete mellan universitetet och kommunerna i Östergötland med omnejd. Målet är att bredda och fördjupa kunskap som är strategiskt relevant för kommunerna och som stödjer en långsiktigt hållbar samhällsutveckling. Verksamheten bygger på ett aktivt samarbete mellan forskare, politiker och tjänstemän i medlemskommunerna.

    Ambitionen är att CKS ska utgöra ett nationellt kraftcentrum för strategisk kommunforskning och fungera som en vetenskaplig resurs i kommunernas övergripande utvecklingsarbete.

    Detta är 2013 års verksamhetsberättelse.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 5081.
    Syssner, Josefina (Redaktör)
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier – CKS. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Verksamhetsberättelse 2014: Centrum för kommunstrategiska studier, CKS, April 20152015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Centrum för kommunstrategiska studier (CKS) är ett centrum för forskning, utveckling och samverkan vid Linköpings universitet. Det övergripande målet för CKS är att bredda och fördjupa den kommunstrategiskt relevanta kunskapsbildningen, till stöd för en långsiktigt hållbar samhällsutveckling. Ambitionen är att CKS ska utgöra ett nationellt kraftcentrum för strategisk kommunforskning, och fungera som en vetenskaplig resurs i kommunernas övergripande utvecklingsarbete.

    Verksamheten har under 2014 präglats av en fortsatt omsvängning mot ett mer forskningsorienterat arbetssätt – i enlighet med de nya ramar för verksamheten som började gälla den 1/1 2013. Detta har inneburit att flera nyrekryteringar gjorts, precis som året innan, men också att befintlig personal i allt större utsträckning arbetat med att initiera och genomföra konkreta forskningsprojekt. Under 2014 har CKS också beviljats medel för två forskningsprojekt av Formas, respektive Vetenskapsrådet. Detta stärker CKS position som forskningsmiljö.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 5082.
    Klinthäll, Martin (Redaktör)
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Centrum för kommunstrategiska studier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Elebring, Marie-Louise (Fotograf)
    Linköpings universitet, Universitetsförvaltningen. Linköpings universitet, Kommunikations- och marknadsavdelningen.
    Johansson, Magnus (Fotograf)
    Linköpings universitet, Universitetsförvaltningen. Linköpings universitet, Kommunikations- och marknadsavdelningen.
    Verksamhetsberättelse 2019: Centrum för kommunstrategiska studier2020Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Under verksamhetsåret 2019 har den vetenskapliga produktionen vid CKS fortsatt att hålla i stort sett samma höga nivå som för året 2018, då en ökning av antalet vetenskapliga publikationer kunde noteras i förhållande till tidigare år. Grundstödet från samarbetskommunerna, universitetet och regionen har möjliggjort forskningsprojekt som i flera fall kunnat skalas upp genom ansökningar till forskningsråd och andra finansiärer. I takt med nivån av externa forskningsprojekt som inbegriper medarbetare vid CKS har mängden publikationer i nationella och internationella sammanhang kunnat hålla en fortsatt hög nivå. Under 2019 har CKS medarbetare publicerat 20 artiklar i vetenskapligt granskade tidskrifter, 11 böcker och bokkapitel, 13 rapporter, främst i CKS rapportserie, men även för Svenskt Vatten Utveckling (SVU) och Sveriges kommuner och regioner (dåvarande SKL). Till detta kommer en lång rad konferensbidrag, populärvetenskapliga artiklar, krönikor och debattinlägg. CKS medarbetare har medverkat i såväl nationell som lokal TV och radio, som i en mängd tidningsartiklar, bloggar och andra media.

    Bland de externfinansierade forskningsprojekten som löpt på under 2019 märks ”Coast4us”, ett projekt som finansieras av EU/Interreg och handlar om medborgarinflytande i kustnära samhällsplanering; ”Inframaint” som studerar hantering av kommunala anläggningstillgångar i ett livscykelperspektiv, med stöd från Stiftelsen för miljöstrategisk forskning (Mistra); forskningsprojekt om koalitionsbyggande i den kommunala politiken, med finansiering av SKL, projekt om kunskapsstyrning i besöksnäringen, med finansiering av Tillväxtverket, samt ett projekt med stöd av Svenskt Vatten som studerar styrning och organisering av VA i svenska kommuner. Under 2019 har även ett antal nya projekt och samarbeten beviljats externa medel från bland annat Forte (planeringsprojekt om mellankommunal samverkan inom socialtjänsten) Nordiska rådet (nätverksstöd), följeforskningsprojekt i samarbete med Region Östergötland, samt samarbetsprojekt med Motala kommun, Finansdepartementet, och Kommunalekonomernas förening.

    När det gäller de arenor och mötesplatser som CKS arrangerar inom samverkansverksamheten ”CKS Lärande”, har aktiviteterna fortsatt utvecklas i enlighet med satta syften och målsättningar. CKS seminarieserie har under våren 2019 genomförts under temat ”En hållbar framtid”, med välbesökta seminarier i Vadstena, Valdemarsvik och Linköping. Hösten 2019 gick seminarieserien med tema ”Kommunal ekonomi”, då Norrköping, Motala och Kisa var värdkommuner för arrangemangen. Utbildningen för kommunala chefer som CKS erbjuder under namnet ”Ledarskap i kommuner” genomförs under läsåret 2019/2020 som ett interludium i form av ”Återträffar”, där tidigare kursdeltagare får möjlighet att reflektera och diskutera ledarskap i såväl retrospekt som utmaningar framåt. Samtidigt pågår planeringen för en ny och utvecklad ”Ledarskap i kommuner”, som sjösätts hösten 2020. Utöver dessa aktiviteter har vi fortsatt att arbeta som kunskapsresurs i nätverken för ledande kommunpolitiker och ledande kommunala tjänstepersoner i Östergötland med omnejd, deltagit i nätverk för kommunsekreterare/ kanslichefer samt fortsatt kunskapsutbytet med kommunenheten vid Finansdepartementet. Till detta kommer en rad samverkansaktiviteter som beskrivs i mer detalj längre fram i denna verksamhetsberättelse.

    CKS Forskningsstöd är ytterligare en del av verksamheten som ska gynna kommunstrategisk forskning vid Linköpings universitet. En andel av bidragen från samverkansavtalen används för att stödja kommunstrategisk forskning vid andra avdelningar på Linköpings universitet. År 2019 sjösattes följande fyra nya forskningsprojekt som totalt beviljats 5,6 miljoner kronor i forskningsstöd, med projektledare från fyra olika ämnen vid universitetet:

    Lena Högberg (Företagsekonomi) ”Organisering och styrning för balans mellan tillit och kontroll på en kundvalsmarknad för hemtjänst”.

    Bo Persson (Statsvetenskap): ”Utbildningspolitik som verktyg i regional utvecklingspolitik: Kommunerna och regional samverkan om yrkesutbildning”.

    Andreas Fejes (Vuxenpedagogik): ”Svenska för invandrare – att organisera för inkludering”.

    Peo Hansen, (Migration och etnicitet): ”Kommunalt flyktingmottagande och konflikten om framtidens statsfinanser”.

    Under år 2019 har ett antal anställningar genomförts. Våren 2019 anställdes Susanne Wallman Lundåsen, docent i statsvetenskap från Mittuniversitetet, som universitetslektor i vid CKS, i konkurrens med ett stort antal sökande. Under våren anställdes även Erik Eriksson som biträdande lektor och Richard Öhrvall erhöll en tjänst som postdoktor. CKS har fortsatt sin satsning på kommunikation och under året knutit kommunikatör Marie- Louise Elebring till verksamheten. Under hösten 2019 har CKS utlyst ytterligare två postdoktorsanställningar och totalt fyra forskningsassistenter har rekryterats till avdelningen under året. Våren 2019 hade CKS även samarbete med avdelningen för statsvetenskap genom tre praktikplatser för studenter vid mastersutbildningen i statsvetenskap. För att ytterligare stärka upp våra forskningsfält och enskilda forskningsprojekt samarbetar CKS med flera avdelningar på Linköpings universitet, där forskare erbjuds forskningstid på CKS genom delade anställningar.

    Bokslutet för verksamhetsåret 2019 visar ett minskat överskott, vilket är i linje med intentionerna i budget inför 2019. I förhållande till tidigare år har större del av de ackumulerade medlen har tagits i anspråk för att bemanna forskningsprojekt och samverkansaktiviteter. Som beskrivs ovan har detta skett såväl genom långsiktig rekrytering, som tidsbegränsade anställningar och delade tjänster.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (png)
    presentationsbild
  • 5083.
    Sivik, Magdalena (Redaktör)
    Integrationsverket, Analysavdelningen, Norrköping.
    Rundqvist, Mikael (Redaktör)
    Integrationsverket, Analysavdelningen, Norrköping.
    Verksamhetsintegrerat mångfaldsarbete: en dokumentstudie av tolv statliga myndigheters arbete med mainstreaming av integrationspolitiken2006Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I rapporten Verksamhetsintegrerat mångfaldsarbete kartläggs tolv  strategiskt viktiga statliga myndigheters arbete med att få in den  tvärsektoriella integrationspolitiken i sina respektive kärnverksamheter. Verksamhetsintegrering anvisas av regeringen som ett nödvändigt medel för att nå de integrationspolitiska målen. I enlighet med förordningar på politikområdet används i rapporten begreppet mångfaldsarbete för att beteckna det perspektiv myndigheterna ska verksamhetsintegrera.

    Verksamheten vid statliga myndigheter ska utgå från mångfalden i samhället och ha allas lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter som mål. Integrationsperspektivet ska genomsyra verksamheten och utvecklingsarbetet ska bedrivas inom ramen för ordinarie verksamhet och av ordinarie personal. På ett systematiskt sätt ska i varje situation konsekvenserna beaktas också för utrikes födda och personer med utländsk bakgrund.

    I den här rapporten utvecklas och testas redskapen för att undersöka hur det går med det verksamhetsintegrerade mångfaldsarbetet. Via intervjuer och dokumentstudier kartläggs i rapporten huruvida myndigheterna bedriver sin verksamhet i enlighet med de integrationspolitiska målen.

    Resultatet är att det både i intervjusvar och i årsredovisningar framgår att tre av de tolv myndigheterna verksamhetsintegrerar mångfaldsarbetet på det sätt som den formulerade politiken förutsätter. För tre av myndigheterna styrker informationen från intervjuerna att de verksamhetsintegrerar mångfaldsarbetet. Varken intervjusvar eller årsredovisningar kan styrka att de sex resterande myndigheterna verksamhetsintegrerar mångfaldsarbetet.

    Rapporten mynnar ut i förslag som har att göra med behovet av dokumenterade konsekvensanalyser, metod- och tolkningsstöd, samt klarhet, kommunikation och konsekvens i styrningen.

    Kartläggningen visar för det första att det finns ett behov av att genomföra och dokumentera konsekvensanalyser av hur myndigheternas respektive verksamhet förhåller sig till uppfyllandet av de integrationspolitiska målen. Sådana konsekvensanalyser kan bidra till att myndigheten själv får en uppfattning om hur myndighetens verksamhet bidrar till att uppfylla de integrationspolitiska målen och även ge utomstående en inblick i hur det står till.

    En andra slutsats är att det finns ett behov av metod och tolkningsstöd för hur myndigheterna ska verksamhetsintegrera mångfaldsarbetet. En förklaring till att inte alla myndigheter idag arbetar för att verksamhetsintegrera mångfaldsarbetet är att de saknar kunskap om hur detta kan göras.

    En tredje slutsats är att regeringen måste bestämma sig för att välja en genomtänkt strategi för hur myndigheterna ska implementera integrationspolitiken. Myndigheterna måste i sin tur bättre kunna förmedla till regeringen hur de verksamhetsintegrerar mångfaldsarbetet och vilka resultat de uppnår.

    I utförlig form återfinns dokumentstudierna och intervjuerna per myndighet som en separat bilaga (Bilaga 3 till rapporten: Verksamhetsintegrerat mångfaldsarbete – Dokumentstudier och intervjuer vid tolv statliga myndigheter, Integrationsverkets stencilserie 2006:01).

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 5084.
    Ortega Soto, Celina (Formgivare av omslag, etc.)
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, REMESO - Institutet för forskning om migration, etnicitet och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Bai, Zhihe (Formgivare av omslag, etc.)
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, REMESO - Institutet för forskning om migration, etnicitet och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Bergmark, Beatrice (Formgivare av omslag, etc.)
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, REMESO - Institutet för forskning om migration, etnicitet och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Atkins, Hannah (Redaktör)
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, REMESO - Institutet för forskning om migration, etnicitet och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Kraler, Esther (Redaktör)
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, REMESO - Institutet för forskning om migration, etnicitet och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Freisleben, Kisya (Redaktör)
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, REMESO - Institutet för forskning om migration, etnicitet och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    McCarthy, Holly (Redaktör, Fotograf)
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, REMESO - Institutet för forskning om migration, etnicitet och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Voices of Norrköping2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Voices of Norrköping is a collection of collaborative projects on the topics of migration, diversity, and belonging. These projects, infor­med by the stories and standpoints of a variety of people, were cre­ated by master’s students of the Ethnic and Migration Studies programme at REMESO, Linköping University.

    While Norrköping is unique in many ways, it also serves as an example of how a city and its community can be transformed by immigration. The articles, essays and art projects presented in this compendium take Norrköping and its inhabitants as a starting point for the discussion of issues which have a broader societal resonance.

    This publication, the second in a series, would not have been possible without the input and support of those whose voices are featured. Throughout our master’s programme, we have explored the idea that each person’s experience is informed by their position at the in­tersection of different privileges and oppressions. By understanding that each individual has a unique worldview, we can appreciate that their stories may differ substantially. As a class, we hope that presenting a broad range of views will illustrate that there is no single narrative when it comes to the themes discussed.

    By listening to these voices, we can begin to understand, and by understanding, we can become more critical of how these themes are presented and dealt with. While some voices are still yet to be heard, we hope that future installments of this series will continue to encourage listening and understanding.

    Ethnic and Migration Studies (EMS)

    Class of 2019

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Voices of Norrköping
    Ladda ner (png)
    presentationsbild
  • 5085.
    Frode Blomberg, Agneta (Redaktör)
    Linköpings universitet, Universitetsförvaltningen.
    Sigvardsson, Marie (Redaktör)
    Linköpings universitet, Universitetsförvaltningen.
    Christoffersson, Karin (Redaktör)
    Linköpings universitet, Universitetsförvaltningen.
    Johansson, Magnus (Redaktör)
    Linköpings universitet, Universitetsförvaltningen.
    Årsredovisning för Linköpings universitet avseende budgetåret 20192019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Ett universitets förmåga att ”leverera” relevant utbildning och forskning för att kunna bidra till nytta i samhället bygger ytterst på dess trovärdighet. Utan en hundraprocentig trovärdighet riskerar vi att vara forskningsresultat ifrågasätts, att färre kommer att söka till vara utbildningar och att vi mister tilliten hos allmänheten och vara samarbetspartner. I flera länder ställs nu den evidensbaserade akademins slutsatser mot allmänna uppfattningar och tyckanden i ett alltmer polariserat och politiserat samtalsklimat. Konsekvenserna kan bli allvarliga för friheten inom utbildning och forskning.

    Det är därför som frågor om redlighet i forskning, och avståndstagande från fusk och alternativa fakta, är fundamentalt viktiga för oss. Vi har att varje dag försvara det vi gör och verka på ett sådant sätt att allt vi gör är trovärdigt. Under aret har vi med anledning av detta startat ett omfattande och genomgripande värdegrundsarbete. De diskussioner som förts, till exempel i dialog med manga av LiU:s medarbetare, visar att det finns en stark motivation och ett brett engagemang att bekräfta och bygga vidare på. Arbetet med var värdegrund är inte ett projekt med ett start- och ett slutdatum. Det är viktigt att alla, medarbetare och studenter, involveras i detta arbete och att vi tar upp de konkreta utmaningar som vi alla kan ställas inför i var vardag. Det är ett ständigt pågående arbete som ska genomsyra myndigheten, i syfte att stödja trovärdigheten, tilliten och tryggheten. Jag vill särskilt lyfta betydelsen av att bidra till att vara nuvarande och kommande studenters etiska kompass blir till nytta under deras framtida karriärer.

    2019 har varit ett intensivt och spännande ar för Linköpings universitet. Vi firade bland annat två 50-årsjubileer: starten för läkarprogrammet vid Medicinska fakulteten och de första civilingenjörsstudenterna vid Tekniska fakulteten. En annan höjdpunkt var naturligtvis att vi kunde öppna det efterlängtade Studenthuset på Campus Valla och införa nya Infocenter på våra tre största campus. Dessa kan erbjuda bättre hjälp för studenter, medarbetare och besökare att hitta rätt. Min förhoppning är att detta bidrar till att LiU uppfattas som ett öppet och välkomnande universitet. I denna skrift redovisas, i text, bild och siffror, mycket av det vi åstadkommit under 2019 och jag vill passa på att framföra mitt varma tack till alla som deltagit i arbetet.

    Helen Dannetun, Rektor

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Årsredovisning för Linköpings universitet avseende budgetåret 2019
    Ladda ner (png)
    presentationsbild
  • 5086.
    Frode Blomberg, Agneta (Redaktör)
    Linköpings universitet, Universitetsförvaltningen.
    Sigvardsson, Marie (Redaktör)
    Linköpings universitet, Universitetsförvaltningen.
    Christoffersson, Karin (Redaktör)
    Linköpings universitet, Universitetsförvaltningen.
    Johansson, Magnus (Redaktör)
    Linköpings universitet, Universitetsförvaltningen.
    Årsredovisning för Linköpings universitet avseende budgetåret 20202021Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    När vi nu gör bokslut och blickar tillbaka på året som gått kan vi inget annat än konstatera att 2020 var ett år inte likt något tidigare. Ett annorlunda år som har tänjt på våra krafter och utmanat vårt tålamod och tvingat oss att snabbt ställa om till distansarbete och nya mötesformer. Den pandemi som har fått många viktiga samhällsfunktioner att stänga ner och inneburit en stor påfrestning på hälso- och sjukvården har naturligtvis även medfört stora prövningar för Linköpings universitet. Men faktum är att jag tror att universitetsvärlden generellt har lyckats hålla igångsin verksamhet förvånansvärt bra. Det gäller inte bara undervisning och examinationer utan även att många forskningsprojekt trots allt har kunnat genomföras.

    Under det gångna arbetet har LiU, på alla nivåer, arbetat efter ”Verksamhetsplan och budget för 2020 samt plan för 2021–2022” som bland annat innehöll de fem prioriterade vägvalen Utveckla värdegrundsarbetet; Kraftsamla för att möta den digitala transformationen; Utveckla arbetet med livslångs lärande; Öka nyttiggörandet av universitetets kunskapstillgångar och Intensifiera arbetet med hållbar utveckling. Tankar kring framtidens strategiarbete återkommer jag till lite längre fram i förordet.

    Jan-Ingvar Jönsson, rektor

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Årsredovisning 2020
    Ladda ner (png)
    presentationsbild
  • 5087.
    Frode Blomberg, Agneta (Redaktör)
    Linköpings universitet, Universitetsförvaltningen.
    Sigvardsson, Marie (Redaktör)
    Linköpings universitet, Universitetsförvaltningen.
    Hammarsten, Sara (Redaktör)
    Linköpings universitet, Universitetsförvaltningen.
    Johansson, Magnus (Redaktör)
    Linköpings universitet, Universitetsförvaltningen.
    Årsredovisning för Linköpings universitet avseende budgetåret 20212022Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    När vi nu lägger ytterligare ett år till handlingarna och blickar tillbaka kan vi konstatera att 2021 var ett händelserikt, spännande, men också utmanande år som inte är alldeles lätt att sammanfatta. På flera sätt var naturligtvis pandemin den helt överskuggande faktorn för all vår verksamhet. Ännu ett år där till exempel konferenser för våra forskare och föreläsningar för våra studenter fick ske digitalt i stor omfattning. Ännu ett år då lärare, studenter och medarbetare fick hitta nya lösningar och på olika sätt bidra till att verksamheten inte bara rullade på utan faktiskt utvecklades under året. Stort tack till alla – krisledning, studentkårer, chefer, medarbetare, studenter, ja alla som under året gjort jobbet fysiskt på plats eller digitalt! Nu är det dags att maximera digitaliseringen. Ett nytt uppdrag till verksamheten blir att skapa ”det smarta digitala campuset”!

    2021 var också ett framgångsrikt år. När Sifo Kantar Public för tionde året i rad presenterade sitt anseendeindex för svenska lärosäten var Linköpings universitet det lärosäte som ökat mest i anseende hos allmänheten och när antalet antagna till högskoleutbildningar minskade i landet som helhet, gick vi mot strömmen och ökade antalet antagna. LiU sätter rekord med bred marginal och i fjol var nära 36 000 studenter registrerade på grundnivå och avancerad nivå. Aldrig förr har så många studenter valt att studera vid LiU. Ett annat glädjeämne var att våra doktorander återigen toppar listan över disputerades etableringsgrad på arbetsmarknaden och de erbjuds snabbast jobb i jämförelse med andra lärosäten. Jag blir väldigt stolt när jag läser det och att 1 216 forskarstuderande har valt att genomgå sin forskarutbildning vid LiU under 2021. Det säger något om kvaliteten på den forskning som bedrivs vid LiU, men också på viljan hos den framtida generationen av forskare att bidra med genombrott och innovation för en hållbar samhällsomvandling.

    Som beskrivs i denna årsredovisning var vi också framgångsrika i att erhålla externa forskningsmedel och våra forskare och resultatet av deras forskning uppmärksammades på många olika sätt under året. Ja, överhuvudtaget var 2021 ett år då LiU gjorde ett rejält avtryck och då inte bara i Sverige utan också globalt. Det är till exempel en fantastisk möjlighet att LiU fick nationellt ansvar att koppla ihop initiativ inom högprestandaberäkning och datahantering genom satsningen på en ny superdator, Berzelius, som är ett kraftfullt tillskott för den viktiga forskningen inom bland annat livsvetenskaperna, maskininlärning och artificiell intelligens. Lägg därtill miljardsatsningen från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse på forskning inom utveckling av hållbara och effektiva material för att lösa några av samtidens stora utmaningar där LiU tillsammans med fem andra universitet deltar, men med LiU som värduniversitet. Ytterligare ett exempel på den världsledande forskning som finns på LiU.

    Utmaningar, utöver omställningen under pandemin, har bland annat varit att hantera en ökad produktion på utbildningssidan och att rekrytera nya medarbetare. Vår verksamhet växer och under året lades stort engagemang och mycket arbete på att ta fram en strategi för framtiden och en vision för år 2030. Under 2022 kommer detta arbete att ta fast form och resultera i konkreta uppdrag för verksamheten som ska leda till att vi kan fortsätta vara det djärva, nytänkande universitetet som tar plats och syns i världen.

    Jag vill rikta ett stort tack till alla som deltagit i arbetet med att ta fram denna skrift som visar på allt som vi gör vid Linköpings universitet.

    Jan-Ingvar Jönsson, rektor

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (png)
    presentationsbild
  • 5088.
    Frode Blomberg, Agneta (Redaktör)
    Linköpings universitet, Universitetsförvaltningen.
    Sigvardsson, Marie (Redaktör)
    Linköpings universitet, Universitetsförvaltningen.
    Pettersson, Marcus (Redaktör)
    Linköpings universitet, Universitetsförvaltningen.
    Johansson, Magnus (Redaktör)
    Linköpings universitet, Universitetsförvaltningen.
    Årsredovisning för Linköpings universitet avseende budgetåret 20222023Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    När detta skrivs kan Linköpings universitet se tillbaka på ett intensivt år, som började i en fortsatt pandemi men som omvandlades till stor tillförsikt när vi den 1 mars kunde öppna upp våra campus och hälsa förväntansfulla studenter och ivriga medarbetare tillbaka. Men vem hade trott att samtidigt som vi skulle återgå till en mer normal verksamhet angrep ett land i vårt närområde med återvunna stormaktsambitioner ett demokratiskt och vänligt sinnat grannland. Det blev viktigt att vi tidigt som lärosäte stod upp för våra grundläggande värderingar, demokratins värde och universitetens frihet. Vi visade tidigt vår solidaritet med Ukraina och avaktiverade pågående samarbetsavtal med Ryssland. Vi medverkar fortfarande tillsammans med andra lärosäten att erbjuda en fristad för kollegor i flykt, bland annat genom Scholars-at-risk.

    Många medarbetare och studenter är av förklarliga orsaker fortsatt oroliga inför framtiden och det är viktigt att vi skapar möjlighet för kollegor och medarbetare att ventilera sin oro. Ett sätt att skapa dialog om framtiden och hur forskning kan hjälpa oss att förstå är de öppna seminarier som under våren ägde rum i Studenthuset. Många kom för att lyssna på olika perspektiv som våra forskare förmedlade av det som hände. Dialog är en del av akademins magi där en mångfald av skilda vetenskapliga förhållningssätt möts i fria och öppna samtal. Det skapar möjligheter för bättre förståelse av skilda uppfattningar eller vid olika utgångspunkter samtidigt som det ger en god grund för fortsatt utvecklingsarbete.

    Året som gick har inneburit en del förändringar. Vi har fått en ny prorektor i Karin Axelsson, tidigare dekan på Filosofiska fakulteten, och en ny universitetsdirektör, Peter Yngve. Styrelsen beslutade om LiU:s nya strategiska plan med visionen ”med mod att tänka fritt och göra nytt”. Det övergripande målet är att LiU år 2030 ska vara ett ännu mer framstående och nytänkande universitet med global synlighet som präglas av nydanande innovativa lösningar och som genom tvärvetenskap och samverkan med omgivande samhälle bidrar till en hållbar samhällsomvandling. Den nya visionen hoppas vi ska skicka en signal om vad vi vill åstadkomma, visa på riktning, att vi ska höja blicken och nå till ett ännu bättre läge. Det kräver dialog och nya arbetsformer men också tid, resurser och tillit i att våra medarbetare och studenter genom att ges rätt verktyg kan skapa det nya och samverka över gränser. Jag har vid flera tillfällen tillsammans med prorektor haft möjlighet att besöka olika verksamheter, institutioner och fakulteter och sett det engagemang som den nya strategiska planen skapar. Det lovar gott inför framtiden och en hel del av arbetet syns redan i årsredovisningen.

    Det har hänt mycket under det gångna året som gör mig stolt att vara rektor vid Linköpings universitet. Kalasmottagningen var tillbaka i full skala, Sveriges bästa studentmottagning. Linköpings studentsångare firade 50 år och den akademiska damkören Linnea firade 25 år, båda med uppskattade jubileumskonserter. LiU blev utsedd som en av landets mest eftertraktade arbetsgivare och bäst bland alla lärosäten och övriga myndigheter. Vi tog stora steg på flera internationella rankningslistor och LiU närmar sig topp-200 bland världens bästa universitet. Vi bildade en ny centrumbildning, ECIU@LiU, med syfte att bidra till det omfattande arbete som sker i Europa att skapa framtidens utbildningsagenda, ett arbete där jag anser att vi inte har råd att stå utanför.

    Vi hade också möjlighet att under året uppmärksamma att Campus Norrköping fyllde 25 år. Flera forskargrupper bedriver här världsledande forskning och attraherar forskare och studenter från hela världen. Ett exempel är Visualiseringscenter C, en av universitetets mest framstående miljöer som under året retroaktivt firade sitt tioårsjubileum. Det var också i Norrköping som vi efter två år av pandemibegränsningar fick tillfälle att hälsa den akademiska högtiden tillbaka med över 30 installandi, nära 200 promovendi och många fler gäster.

    LiU står på stabil grund och jag ser fram emot vår fortsatta resa. Nu lägger vi året som gått till handlingarna. Jag tackar alla som gjort 2022 till ett ännu mer spännande och framgångsrikt år för LiU.

    Jan-Ingvar Jönsson, rektor

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (png)
    presentationsbild
  • 5089.
    Frode Blomberg, Agneta (Redaktör)
    Linköpings universitet, Universitetsförvaltningen.
    Sigvardsson, Marie (Redaktör)
    Linköpings universitet, Universitetsförvaltningen.
    Blackert, Helena (Redaktör)
    Linköpings universitet, Universitetsförvaltningen.
    Johansson, Magnus (Redaktör)
    Linköpings universitet, Universitetsförvaltningen.
    Hammarsten, Sara (Redaktör)
    Linköpings universitet, Universitetsförvaltningen.
    Årsredovisning för Linköpings universitet avseende budgetåret 20232024Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    När Linköpings universitet gör bokslut för år 2023 finns det anledning att vara stolt över vad vårt univer­sitet levererar på alla fronter. Vi lever i en tid av stora förändringar och i ett osäkert världspolitiskt läge med kännbara ekonomiska konsekvenser. Då är det sär­skilt viktigt med en akademi som bidrar med ny kun­skap och stärker människors bildning och kunnande. Vi ska ha tillit till att vi klarar dessa utmaningar, men det är ett långsiktigt arbete som involverar hela LiU, såväl studenter som medarbetare. 

    Den akademiska högtiden i maj var speciell när vi för första gången fick möjlighet att hedra jubeldokto­rerna som promoverades 50 år tidigare. Vi ska känna oss ödmjuka inför all kunskap, kompetens, erfarenhet och de nätverk som de förfogar över. De var pionjärer när det begav sig och startade flera av våra utbild­ningsprogram som hela tiden har haft som mål att göra studenterna väl rustade inför arbetslivet och få de bästa förutsättningarna att verka i en föränderlig och utmanande värld. 

    Året som gick har med tydlighet visat att vi är ett attraktivt universitet. LiU hade fler än 41 000 studen­ter och forskarstuderande under 2023, det högsta an­talet någonsin! Samtidigt var våra studenter återigen bäst på att snabbt etablera sig på arbetsmarknaden, ytterligare ett bevis på att våra utbildningar håller hög kvalitet och uppskattas av många. 

    LiU:s strategiska plan med visionen ”med mod att tänka fritt och göra nytt” lägger grunden för det förändringsarbete som började ta form under 2023. Strategin har ett tydligt fokus på att vi ska vara ett universitet utan gränser, som tar kunskap och forskningsfronten framåt, och att vi tar ansvar för att överbrygga skiljelinjer och riva murar. Internationella samarbeten av olika slag är en viktig prioritering och under året har flera av våra forskare varit framgångs­rika med att erhålla bidrag från Europeiska forsk­ningsrådet och medel från ramprogrammet Horisont Europa. 

    Privata donationer är ett betydelsefullt stöd till nydanande forskning och kommer i framtiden att vara ännu viktigare då statens resurser är begränsade. Att upprätthålla goda kontakter med våra alumner är därför en viktig del i vår samverkan för ett ökat kun­skapsutbyte mellan akademi och omvärld. Många, varav flera stora, donationer kom in under året, bland annat för att främja tvärvetenskap. 

    Förutom det fortsatt stora förtroende från externa fi­nansiärer har LiU haft många andra stora forsknings­framgångar under året. Fem forskningsprojekt fanns med på 100-listan från Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien som fokuserar på att säkerställa att nya innovationer inte hotar utan möjliggör bättre hushåll­ning och fördelning av jordens begränsade resurser. Tidskriften Physics World utsåg en studie vid Labora­toriet för organisk elektronik, där forskare visade att mjuka elektroder kan odlas i levande vävnad, till ett av årets stora genombrott globalt inom fysik. I början av året kom NAISS, den nya nationella organisatio­nen för superdatorer och storskaliga beräkningar som koordineras av LiU med statlig finansiering från Vetenskapsrådet, på plats. Dessutom beviljades den ansökan som LiU skickade till EuroHPC om en utökad europeisk beräkningsresurs för forskare inom akademi, industri och offentlig sektor i hela Europa. Det kommer att bli en av världens snabbaste super­datorer och att den hamnar vid LiU betyder mycket för vår forskning men visar också att LiU på allvar tar plats på den europeiska arenan.

    Med alla dessa framgångar står LiU starkt inför framtiden men det finns stora utmaningar och vi måste fortsätta att höja kvaliteten i vår forskning. Därför fattade jag beslutet att genomföra en heltäck­ande utvärdering av forskningen med syfte att stärka forskningsmiljöerna ytterligare men också besvara övergripande frågor om förutsättningarna för våra forskargrupper. Utvärderingen ska vara genomförd 2025 och det kommer att bli två intensiva år som kräver delaktighet från många. 

    Med den här årsredovisningen visar Linköpings universitet att det finns en stark kraft hos alla som verkar vid LiU att bidra till fantastiska utbildningar, att våra studenter kommer att minnas sin tid på vårt universitet med glädje och att vår forskning bidrar till ny kunskap och nytta åt världen. Jag vill rikta ett stort tack till alla studenter och medarbetare för fina insatser under året.

    Jan-Ingvar Jönsson, rektor

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (png)
    presentationsbild
99100101102 5051 - 5089 av 5089
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf