liu.seSearch for publications in DiVA
Change search
Refine search result
123 51 - 100 of 148
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 51.
    Johansson, Maritha
    Linköping University, Department of Culture and Communication, Swedish Studies and Comparative Literature. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Literary Socialization Through Education2013Conference paper (Other academic)
  • 52.
    Johansson, Maritha
    Linköping University, Department of Culture and Communication, Swedish Studies and Comparative Literature. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Litterär socialisation genom undervisning: En studie av svenska och franska gymnasieelevers läsning av skönlitterär text2013Conference paper (Other academic)
  • 53.
    Johansson, Maritha
    Linköping University, Faculty of Educational Sciences. Linköping University, Department of Culture and Communication, Swedish Studies and Comparative Literature.
    Litterär socialisation i Sverige och Frankrike: en komparativ studie av hur gymnasieelever hanterar en skönlitterär text2014In: Pedagogiskt arbete: enhet och mångfald / [ed] Monica Vinterek, Anders Arnqvist, Falun: Högskolan Dalarna, 2014, p. 113-128Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    lärarutbildning och erfarenhet av yrket, och av fler med olika lärarbakgrund. Det genomförs även betydligt fler projekt med nära anknytning till skol- och förskolepraktiker. Den pådrivande kraft i denna riktning som tillkomsten av pedagogiskt arbete inneburit har säkerligen också stimulerat och bidragit till en ökning av praktiknära forskning även utanför ämnet.

  • 54. Order onlineBuy this publication >>
    Johansson, Maritha
    Linköping University, Department of Culture and Communication, Swedish Studies and Comparative Literature. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Läsa, förstå, analysera: En komparativ studie om svenska och franska gymnasieelevers reception av en narrativ text2015Doctoral thesis, monograph (Other academic)
    Abstract [en]

    The aim of the thesis is to increase knowledge of how literary socialisation through education impacts students’ interaction with a narrative text and how this affects different aspects of literature reception, such as comprehension, interpretation and literary analysis. In this comparative study, Sweden and France are the contexts used as examples. The main empirical material consists of 223 comments on a short story, written by upper secondary school students in the two countries. The students’ texts have been analysed from different perspectives in relation to literary reception theories. The thesis also includes an analysis of education-related aspects that might have an impact on the way students respond to a literary text. The analyses show that when educated in a system inspired by structuralism and formalism, such as the French, the students’ interaction with the literary text is focused mainly on structures and techniques. A focus on stylistic aspects through close readings of the literary text is helpful when trying to understand the plot or the perspective. Another matter is that this system leads to students who stay within the frames that literary education raises. There is also an obvious risk of this leading to a technical reading where there is no room for emotions. When educated in a system as the Swedish, focusing on emotional and experience-based readings, students’ interaction with the literary text gives free rein to their imagination. However, the analyses show that, even though a personal, emotional reading is needed to give life to the story, it might be an obstacle to comprehension. A combination of reading for pleasure, understanding, and analysis seems to be the most efficient way of teaching literature.

    Download full text (pdf)
    fulltext
    Download (pdf)
    omslag
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 55.
    Johansson, Maritha
    Linköping University, Department of Culture and Communication, Swedish Studies and Comparative Literature. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Strategier i gymnasieelevers läsning av skönlitterär text2013In: KLÄM: Konferenstexter om Lärande, Ämnesdidaktik och Mediebruk / [ed] Anders Marner och Hans Örtegren, Umeå: Nationella nätverket för ämnesdidaktik, Umeå universitet , 2013, p. 136-157Chapter in book (Other academic)
  • 56.
    Johansson, Maritha
    et al.
    Linköping University, Department of Culture and Communication, Swedish Studies and Comparative Literature. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Parmenius-Swärd, Suzanne
    Linköping University, Department of Culture and Communication, Swedish Studies and Comparative Literature. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Kritiskt textarbete: Läsning, skrivande, samtal2016Other (Other academic)
  • 57.
    Karlsson, Mikaela
    Linköping University, Department of Culture and Communication, Swedish Studies and Comparative Literature.
    Identitetskris: En posthumanistisk läsning av Hjalmar Söderbergs Doktor Glas2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I Identitetskris undersöks ambivalensen hos den fiktiva figuren doktor Glas. En svängande osäkerhet tar sig uttryck genom såväl karaktärens självsyn som genom de större frågor som karaktären ställer sig om människan och dess varande. Dessa tankar och frågor står att finna i de dagboksanteckningar som doktorn fingeras skriva, vilka har varit föremålet för uppsatsens analys. Doktor Glas framställs i ena stunden som ensam, viljesvag och självkritisk för att i nästa stund framställas som en man fylld av självförtroende och kraft som står över sina medmänniskor. Med hjälp av ett posthumanistiskt perspektiv kopplas karaktärens ambivalenta självsyn samman med hans uttalanden om Darwins utvecklingslära och om förhållandet djur­–människa. Glas uttrycker längtan efter ett tillstånd där människan inte teoretiserar hela sin tillvaro och istället lever mer ödmjukt och enkelt. På samma gång uttrycker han ett förakt mot människans ursprung bland djuren och förespråkar den civiliserade och tänkande människan. Analysen visar hur doktorns identitetsvacklande kan hänga samman med hans kluvna uttalanden kring människan som särskild från andra djur, från naturen och från sitt ursprung. Söderbergs stora idéroman visar sig innehålla mer känslogrund och fler paradoxer än vad man först kanske tror, när man väljer att se på den ur ett nytt perspektiv. Romanen kanske till och med kan sägas innehålla ett posthumanistiskt frö … 

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 58.
    Lundgren, Charlotte
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, Department of Culture and Communication, Language and Culture. Linköping University, Department of Culture and Communication, Swedish Studies and Comparative Literature.
    Longitudinal development of stance-taking in an interdisciplinary cancer assessment team2012In: COMET 2012 Trondheim: The 10th conference on Communication, Medicine and Ethics / [ed] Thomassen, Göril, Trondheim, 2012Conference paper (Refereed)
  • 59.
    Lundgren, Charlotte
    Linköping University, Department of Culture and Communication, Language and Culture. Linköping University, Department of Culture and Communication, Swedish Studies and Comparative Literature. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Testing the waters: Raising problematic issues in an interprofessional pain rehabilitation team2009Conference paper (Other academic)
    Abstract [en]

    Måseide (2007) indicates that politeness and carefulness are important aspects of successful intraprofessional negotiations in health care. In this presentation, I will argue that face work (Goffman 1959) is vital to the success also of interprofessional collaboration. Based on analyses of discursive practices in a pain rehabilitation team (see also Lundgren 2009), the presentation focuses on a pragmatic strategy used by the team members, which appears to be one of the keys to the successful collaboration in this particular team.

    The strategy, which I call “testing the waters”, is based on a specific five part construction: 1) announcement, 2) response, 3) elaboration, 4) initiation of discussion and 5) conclusion. It may be initiated in three different ways: by a) indicating a lack of certainty, b) making a reflection or c) sending out a feeler. The first three parts of the construction is similar both to Maynard’s description of the beginning of news delivery sequences in physician-patient interaction (Maynard 2003) as well as to the questioning sequences in workplace meetings described by Ford (Ford 2008). However, there are also important differences which will be addressed in the presentation.

    By “testing the waters”, any team member can raise a potentially problematic issue at virtually any point of the team conference. Simultaneously, “testing the waters” enables discussions that may be sensitive, without threatening the face of the colleagues (or of the team member raising the issue). The discussions often lead to a review of previously made decisions, or a decision about a previously undiscussed point. According to the team members, these discussions can be understood as the team’s raison d’être, since they allow them to make the most of the variety of professional perspectives represented in the team and thereby to reach a genuinely shared understanding of the patient’s problems.

    The results are based on discourse analyses of 15 video recordings of team conferences in the pain rehabilitation team.

    References:- Ford, C. E. 2008. Women Speaking up. Getting and using turns in workplace meetings. New York: Palgrave. - Goffman, E. 1959. The Presentation of Self in Everyday Life. New York: Doubleday. - Lundgren, C. 2009. Samarbete genom samtal. En samtalsanalytisk studie av multiprofessionella teamkonferenser inom smärtrehabilitering. [Team Talk: Collaboration through Communication in Meetings of a Multiprofessional Pain Rehabilitation Care Team] Linköping Studies in Arts and Science 483. Linköping: Linköping University. - Maynard, D. W. 2003. Bad News, Good News: Conversational order in everyday talk and clinical settings. Chicago: Chicago University Press. - Måseide, P. 2007. Discourses of collaborative medical work. Text and Talk, 27 (5/6): 611-632.

  • 60.
    Lundgren, Charlotte
    Linköping University, Department of Culture and Communication, Swedish Studies and Comparative Literature. Linköping University, Department of Culture and Communication, Language and Culture. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    "Tvärvetenskaplig följeforskning inom försöksverksamheten med patientfokuserad och sammanhållen cancervård"2011Conference paper (Other academic)
  • 61.
    Lundgren, Charlotte
    et al.
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, Department of Culture and Communication, Language and Culture. Linköping University, Department of Culture and Communication, Swedish Studies and Comparative Literature.
    Lagerfelt, Marie
    Östergötlands Läns Landsting, Centre for Surgery, Orthopaedics and Cancer Treatment, Department of Surgery UHL.
    Kommunikation och lärande i multidisciplinärt samarbete: exemplet CUUS2012Conference paper (Other academic)
  • 62.
    Lundgren, Charlotte
    et al.
    Linköping University, Department of Culture and Communication, Swedish Studies and Comparative Literature. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Zetterqvist Carlsson, Mari
    MZ Equitation, Sweden.
    “And now the ancle a bit further back”: Interaction analyses of trainers and riders work with horse-rider communication in dressage training2014In: CONFERENCE PROCEEDINGS 10TH INTERNATIONAL EQUITATION SCIENCE CONFERENCE, DCA - Danish Centre for Food and Agriculture , 2014Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    In the equestrian sports we agree that the communication between horse and rider forms the core of good riding. This communication is therefore often the main focus of for instance a dressage training session. However, in-depth analyses of how the communication between horse and rider is used as an educational resource in training are scarce. Here, theories and methods from communication and learning science are brought together to show how trainers and riders together address this communication during intermediate level dressage training. The results presented are based on a qualitative, mixed methods study, combining interactional analyses of 15 hrs of video recordings of dressage trainings and phenomenographic analysis of interviews with the participants. Analyses of the interviews show the complexity of these learning situations: the foci of the training sessions vary depending on the riders’ and the horses’ condition and the goals set up by the human participants as well as on the experience of the horse and the rider. Regardless of the didactical focus (on training the rider, training the rider to train the horse or training the horse) and the scope of the training session, the analyses of the video recordings show how all trainers orient towards the horse-rider interaction in essentially the same three ways. The trainers give verbal instructions aimed at modifying the horse-rider communication, they use their own bodies as models and they intervene physically by for instance altering the posture of the rider, the position of parts of the rider’s body or showing the correct degree of pressure to be applied in a certain situation (and combinations of the above). However, trainers do not always set the agenda for the discussions. When given the opportunity, many riders participate actively the discussions. During the presentation, extracts from the video material will be used as illustrations of these findings. By enlightening the complex interaction between the participants as well as the interaction’s intrinsic connections to the goals of the training, it becomes possible to discuss (and further develop) the communication in the horse-rider-trainer triad within both the equestrian and the scientific communities.

  • 63.
    Löfling, Anna
    Linköping University, Department of Culture and Communication, Swedish Studies and Comparative Literature.
    "Det måtte vara paradiset": Pastorala ideal i Victoria Benedictssons Fru Marianne2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Victoria Benedictsson (1850-1888) skrev romanen Fru Marianne i en tid präglad av den industriella revolutionen och en framväxande modernitet. En analys av romanens pastorala ideal – i vilken mån romanen formulerar villkoren för ett gott liv som ett liv närmare naturen – gör det möjligt att placera henne bland de författare från samma tid, däribland August Strindberg och Verner von Heidenstam, som reagerade på det nya samhälle som växte fram under slutet av 1800-talet och skrev en litteratur som visade på ett alternativ.

    Analysen genomförs med hjälp av ett ekokritiskt perspektiv vilket medför att synen på pastoral går från att uppfatta den lantliga miljön enbart som en kuliss för mänsklig aktivitet till att uppfatta den som medaktör och med ett inneboende värde i likhet med människan. Det ekokritiska perspektivet belyser romanens hållbara förhållningssätt till naturen; genom att låta kvinnans emancipation i ett agrart samhälle öppna upp för en uppvärderande vision av naturen och en jämlik relation mellan natur och människa skapar romanen en framtidsorienterad berättelse med stor aktualitet.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 64.
    Martinsson, Bengt-Göran
    Linköping University, Department of Culture and Communication, Swedish Studies and Comparative Literature. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Bildningens moderna former2010Conference paper (Refereed)
  • 65.
    Martinsson, Bengt-Göran
    Linköping University, Department of Culture and Communication, Swedish Studies and Comparative Literature. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Bristfällig litteraturutbildning för lärare.2015In: Svenskläraren. Tidskrift för svenskundervisning, ISSN 0346-2412, Vol. 59, no 3, p. 35-35Article, book review (Other academic)
  • 66.
    Martinsson, Bengt-Göran
    Linköping University, Department of Culture and Communication, Swedish Studies and Comparative Literature. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    En statlig kanon blir alltid politik2017In: Svenskläraren, ISSN 0346-2412, no 1, p. 10-11Article in journal (Other academic)
  • 67.
    Martinsson, Bengt-Göran
    Linköping University, Department of Culture and Communication, Swedish Studies and Comparative Literature. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Ett elevcentrerat och undergivet svenskämne: I en komparativ studie mellan det svenska och danska modersmålsämnetvisar Bengt Sjöstedt att svenskämnet är starkt påverkat av ”ekonomism” ochNew Public Management.2014In: Svenskläraren, no 3, p. 30-31Article, book review (Other academic)
  • 68.
    Martinsson, Bengt-Göran
    Linköping University, Department of Culture and Communication, Swedish Studies and Comparative Literature. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Litteraturdidaktik som litteraturvetenskap: ett tvärvetenskapligt fält i rörelse2015In: Litteratur och läsning: litteraturdidaktikens nya möjligheter / [ed] Maria Jönsson & Anders Öhman, Lund: Studentlitteratur AB, 2015, 1, p. 171-190Chapter in book (Other academic)
  • 69.
    Martinsson, Bengt-Göran
    Linköping University, Department of Culture and Communication, Swedish Studies and Comparative Literature. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Litteraturens betydelse för individens utveckling2016In: Svenskläraren, ISSN 0346-2412, no 3, p. 30-31Article, book review (Other academic)
  • 70.
    Martinsson, Bengt-Göran
    Linköping University, Department of Culture and Communication, Swedish Studies and Comparative Literature. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Litteraturhistoriskt berättande2016Other (Other academic)
    Abstract [sv]

    Litteraturhistoriskt berättande innebär åtminstone två saker. För det första det förhållande att den akademiska litteraturhistorien, så som vi möter den i läroböcker och litteraturvetenskapliga översikter, kan uppfattas som en ”berättande konstruktion”. Trots att den bygger på empiriska data om litterära verks utgivande, deras författares levnad och intentioner, dominerande stildrag under vissa epoker och nationer med mera, har litteraturhistorien drag som påminner om berättelser i en mer allmän mening. För att kunna göra alla de enskilda händelser som utgör litteraturens historia förståeliga, måste de schematiseras och ordnas i en sammanhängande kedja som gör att de verkar höra ihop trots att orsakssammanhangen mellan händelse A och händelse B i de flesta fall är svåra att belägga i detalj.

    För det andra hur litteraturhistoriskt berättande kan användas i litteraturundervisningen. Det faktum att litteraturhistorien är berättande kan skapa sammanhang och väcka intresse genom att man understryker de berättande strukturerna. Som ett komplement till, eller istället för, att läsa om litteraturhistorien, kan läraren eller eleverna levandegöra olika moment ur den genom att framföra dem som berättelser.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 71.
    Martinsson, Bengt-Göran
    Linköping University, Department of Culture and Communication, Swedish Studies and Comparative Literature. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Litteraturundervisning som motståndets didaktik: Om förhållandet universitetsämne, ämnesdidaktik och skolämne2012In: Nordisk morsmålsdidaktikk: Forskning, felt og fag / [ed] Sigmund Ongstad, Oslo: Novus Forlag, 2012, 1, p. 185-202Chapter in book (Other academic)
    Abstract [no]

    I denne boka studeres relasjoner mellom morsmålsfagene og deres delfelter empirisk, metateoretisk, kritisk og historisk.

  • 72.
    Martinsson, Bengt-Göran
    Linköping University, Department of Culture and Communication, Swedish Studies and Comparative Literature. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Läsare2015In: Grundbok i litteraturvetenskap: historia, praktik, teori / [ed] Carin Franzén, Lund: Studentlitteratur AB, 2015, p. 69-100Chapter in book (Other academic)
  • 73.
    Martinsson, Bengt-Göran
    Linköping University, Department of Culture and Communication, Swedish Studies and Comparative Literature. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Läspanikens anatomi: barns och ungdomars läsning och mediebruk i ett historiskt perspektiv2015In: Svensk forskning om läsning och läsundervisning / [ed] Michael Tengberg, Christina Olin-Scheller, Lund: Gleerups Utbildning AB, 2015, p. 197-208Chapter in book (Other academic)
  • 74.
    Martinsson, Bengt-Göran
    Linköping University, Department of Culture and Communication, Swedish Studies and Comparative Literature. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Mäster Olof i det nya medieriket: Litterär didaktik mellan påven, kungen och folkhemmet2012In: Tron är mitt lokalbatteri: Religion och religiositet i August Strindbergs liv och verk / [ed] Martin Hellström, Skellefteå: Artos & Norma bokförlag, 2012, p. 155-170Chapter in book (Other academic)
  • 75.
    Martinsson, Bengt-Göran
    Linköping University, Department of Culture and Communication, Swedish Studies and Comparative Literature. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Provkarta över forskning inom svenskdidaktik2015In: Svenskläraren, ISSN 0346-2412, Vol. 59, no 2, p. 28-29Article, book review (Other academic)
  • 76.
    Martinsson, Bengt-Göran
    Linköping University, Department of Culture and Communication, Swedish Studies and Comparative Literature. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Reaktion och aktion i svenskämnets intresse: Svensklärarföreningens strategier för utbildningspolitisk påverkan 1960-20002012In: Svenskämnet i går, i dag, i morgon: Svensklärarföreningen 100 år 1912-2012 / [ed] Gustaf Skar & Michael Tengberg, Stockholm: Svensklärarföreningen , 2012, p. 16-35Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Den här artikeln handlar om ny teknologi i skolan och om vad som händer när den kommer in i undervisningen. Den utgör ett nedslag i ett VR-finansierat forskningsprojekt med titeln "Skolämnesparadigm och undervisningspraktik i skärmkulturen – bild, musik och svenska under påverkan (2010-2012). Utgångspunkten i projektet är att olika skolämnen står i olika förhållanden till (ny) teknologi och att man därför inte kan tala generellt om skolans förhållande till (ny) teknologi. Införlivandet av digitala medier ser olika ut i de olika skolämnena (Hennesy, 2005), då skolämnen har sina karakteristiska strukturer (McEachron, 2003). Teknologi står också i relation till en undervisningspraktik, dvs. metoder och sätt att arrangera undervisning på. Med det resonemanget som utgångspunkt har penna, papper och bok varit de teknologier som inte bara varit förhärskande i skolan sedan dess början, utan också förutsättningarna för verksamheten i skolan, inte minst ämnet svenska (Johansson, 1977; Tyner 1998). Teknologin är en aktiv faktor och med hänvisning till exempelvis Dahllöf att betrakta som en ramfaktor (Jfr Broady & Lindblad, 1999). Teknologier är exempel på medierande redskap, som vi använder för att samhandla med omvärlden (Wertsch, 1991), exempelvis när en lärare undervisar i ett skolämne. I utbildningsvetenskaplig forskning är det emellertid något osynligt och neutralt, en blind fläck (Erixon, 2010; 2012 a,b; Elmfeldt & Erixon, 2007).

    Den digitala teknologin gör nu sitt intåg i skolans värld på bred front. Om det för tio år sedan var politiker och policymakare som försökte driva på utvecklingen tycks nu snarare trycket komma underifrån, dvs. från elever och lärare. Det framkommer tydligt i vår studie. Utvecklingen ser mycket olika ut i de tre ämnena, liksom i olika kommuner, men också mellan skolor i samma kommun. Ambitionerna att införliva ny teknologi i undervisningen tycks ändå ha en tydlig riktning, dvs. en dator till varje elev. Lärarna ser överlag positivt på att införa ny digital teknologi i undervisningen, även om tillgången på fortbildning och apparater är begränsad. Men det finns en utbredd uppfattning bland både elever och lärare om att den skolverksamhet som av tradition bedrivits ska kunna pågå på ungefär samma sätt, fast nu med hjälp av modern digital teknologi. Det är en fåvitsk tanke som kan skapa stora problem. Den här artikeln diskuterar och problematiserar utifrån ett medieekologiskt perspektiv några av de vinster och förluster som sker när ny digital teknologi kommer in i svenskundervisingen.

  • 77.
    Martinsson, Bengt-Göran
    Linköping University, Department of Culture and Communication, Swedish Studies and Comparative Literature. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Skilda sätt att legitimera undervisning i litteratur2016In: Svenskläraren, ISSN 0346-2412, Vol. 60, no 1, p. 26-27Article, book review (Other academic)
  • 78.
    Martinsson, Bengt-Göran
    Linköping University, Department of Culture and Communication, Swedish Studies and Comparative Literature. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Svensklärarföreningens strategier och argumentation för svenskämnets innehåll och plats i utbildning och samhälle 1960-20002012In: Att hävda och vårda ett revir: Argument, strategier och arbetsmetoder för ämnesföreningarna i biologi, historia och svenska 1960-2010 / [ed] Jonas Hallström, Bengt-Göran Martinsson & Mats Sjöberg, Uppsala: Föreningen för svensk undervisningshistoria , 2012, p. 32-79Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Tillsammans med Jonas Hallström och Mats Sjöberg har Bengt-Göran Martinsson publicerat boken Att hävda och vårda ett revir. Argument, strategier och arbetsmetoder för ämnesföreningarna i biologi, historia och svenska 1960-2010. Boken presenterar forskningsresultat från ett VR-finansierat projekt som studerat hur tre ämnesföreningar – Biologilärarnas förening, Historielärarnas förening och Svensklärarföreningen – agerat på det utbildningspolitiska fältet 1960-2000. Studien har identifierat strategier för föreningarna att formulera ämnenas betydelse i undervisning och samhälle, påverka beslutsfattare och opinion samt definiera ämnenas kärna och avgränsning gentemot andra ämnen. Centralt för analysen har varit att beskriva hur de hävdar men även vårdar ämnesterritorierna.

  • 79.
    Martinsson, Bengt-Göran
    Linköping University, Department of Culture and Communication, Swedish Studies and Comparative Literature. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Svenskämnets territorium i utbildningslandskapet: Svensklärarföreningens argumentation för svenskämnets innehåll och plats i utbildning och samhälle 1960 - 20002010In: Sjunde nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning: Att bygga broar - kulturella, språkliga och mediala möten, Malmö: Malmö högskola , 2010, p. 96-106Conference paper (Refereed)
  • 80.
    Martinsson, Bengt-Göran
    Linköping University, Department of Culture and Communication, Swedish Studies and Comparative Literature. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Textarbete i seminarium2016Other (Other academic)
    Abstract [en]

    Seminariet är en vedertagen undervisnings- och arbetsform inom högskolan. Formerna för det har växt fram sedan slutet av 1700-talet då det ingick som en del av den förnyelse av universiteten som då ägde rum. Universiteten skulle inte enbart vara en förmedlare av traditionellt accepterade sanningar utan också skapa kunskap genom forskning. I seminariet kunde idéer prövas och träning i vetenskapliga metoder ges, genom att lärare och student möttes på ett mer jämbördigt sätt. Att inom gymnasieskolan arbeta med seminarieformen kan dels utgöra en naturlig del i undervisningens förberedelser för högre studier, dels vara en effektiv form för att öka elevens självständighet i olika ämnesstudier. Med utgångspunkt i gymnasiearbetet diskuteras här hur man kan arbeta med seminarier på gymnasiet. Utifrån de förutsättningar som traditionellt gäller för seminariet inom högskolan ges exempel på hur det kan användas i den reguljära undervisningen på gymnasiet.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 81.
    Martinsson, Bengt-Göran
    Linköping University, Department of Culture and Communication, Swedish Studies and Comparative Literature. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Tilltal genom genrer: Svensklärarföreningens tidskrift och årsskrift och det egna reviret2009In: Sjätte nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning: Muntlighetens möjligheter - retorik, berättande, samtal / [ed] Anne Palmér, Uppsala: Uppsala universitet , 2009, p. 83-93Conference paper (Other academic)
  • 82.
    Martinsson, Bengt-Göran
    Linköping University, Department of Culture and Communication, Swedish Studies and Comparative Literature. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Tradition och bildning i modern litteraturundervisning: En modell för modernisering, medial transformering och globalisering2013In: Resor i tid och rum: Festskrift till Margareta Petersson / [ed] Annette Årheim, Maria Olaussen, Lars Elleström, Peter Forsgren, Göteborg & Stockholm: Makadam Förlag, 2013, 1, p. 267-281Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Den som sätter sig att läsa Resor i tid och rum får förbereda sig på hisnande färder över vidsträckta fält: från finstämda parisiska bilddikter till en monty pythonsk spänningsroman, från Fridegårds trälar till rollspelet Warhammer Fantasy Role Play, från den sömniga småstaden Nässjö till igbo-byar i östra Nigeria. Vi möter resande konst, barn och språk. Litteraturläsande som en egen resa, där läsfärdighet är den nödvändiga biljetten, behandlas från olika håll: i skolan, i samtalet, i läsarens inre. Vi får läsa om indianer och indier, perser och greker  och mycket, mycket mer. Ett försök att fånga litteraturvetaren Margareta Peterssons många intresseområden  indoengelsk roman, postkolonial litteratur, global litteraturhistorieskrivning samt litteraturdidaktisk forskning  kan inte sluta på annat sätt än med en omfångsrik antologi, med trettio nyskrivna och intressanta artiklar författade av kolleger från lärosäten runt hela landet. Förhoppningen är att läsaren möts av en och annan oväntad koppling som sprider nytt ljus över det som för professor Petersson sedan länge varit känt.

  • 83.
    Martinsson, Bengt-Göran
    Linköping University, Department of Culture and Communication, Swedish Studies and Comparative Literature. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Ungdomars läsning beror på kontexten2018In: Svenskläraren, ISSN 0346-2412, Vol. 62, no 2, p. 24-25Article, book review (Other academic)
  • 84.
    Martinsson, Bengt-Göran
    Linköping University, Department of Culture and Communication, Swedish Studies and Comparative Literature. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Vikten av att läsa med inlevelse2015In: Svenskläraren, ISSN 0346-2412, Vol. 59, no 4, p. 35-35Article, book review (Other academic)
  • 85.
    Martinsson, Bengt-Göran
    Linköping University, Department of Culture and Communication, Swedish Studies and Comparative Literature. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Årsskrift om läsning i ett vitt perspektiv: Rec. av Svensklärarföreningens årsskrift 2013 (red.) Gustaf Skar & Michael Tengberg2014In: Svenskläraren, no 1, p. 31-31Article, book review (Other academic)
  • 86.
    Martinsson, Bengt-Göran
    et al.
    Linköping University, Department of Culture and Communication, Swedish Studies and Comparative Literature. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Hallström, Jonas
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, Learning, Aesthetics, Natural science. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Sjöberg, Mats
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Education, Teaching and Learning. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Att vårda ett revir: Ämnesföreningarna i spänningsfältet mellan ämnesteori och didaktik2012In: Att hävda och vårda ett revir: argument, strategier och arbetsmetoder för ämnesföreningarna i biologi, historia och svenska 1960-2010 / [ed] Jonas Hallström, Bengt-Göran Martinsson & Mats Sjöberg, Uppsala: Föreningen för svensk undervisningshistoria , 2012, p. 215-236Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Tillsammans med Jonas Hallström och Mats Sjöberg har Bengt-Göran Martinsson publicerat boken Att hävda och vårda ett revir. Argument, strategier och arbetsmetoder för ämnesföreningarna i biologi, historia och svenska 1960-2010. Boken presenterar forskningsresultat från ett VR-finansierat projekt som studerat hur tre ämnesföreningar – Biologilärarnas förening, Historielärarnas förening och Svensklärarföreningen – agerat på det utbildningspolitiska fältet 1960-2000. Studien har identifierat strategier för föreningarna att formulera ämnenas betydelse i undervisning och samhälle, påverka beslutsfattare och opinion samt definiera ämnenas kärna och avgränsning gentemot andra ämnen. Centralt för analysen har varit att beskriva hur de hävdar men även vårdar ämnesterritorierna

  • 87.
    Martinsson, Bengt-Göran
    et al.
    Linköping University, Department of Culture and Communication, Swedish Studies and Comparative Literature. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Hallström, Jonas
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, Learning, Aesthetics, Natural science. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Sjöberg, Mats
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Education, Teaching and Learning. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Inledning: Om ämnesföreningar: territorier, gränser, status och identitet2012In: Att hävda och vårda ett revir: Argument, strategier och arbetsmetoder för ämnesföreningarna i biologi, historia och svenska 1960-2010 / [ed] Jonas Hallström, Bengt-Göran Martinsson & Mats Sjöberg, Uppsala: Föreningen för svensk undervisningshistoria , 2012, p. 7-31Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Tillsammans med Jonas Hallström och Mats Sjöberg har Bengt-Göran Martinsson publicerat boken Att hävda och vårda ett revir. Argument, strategier och arbetsmetoder för ämnesföreningarna i biologi, historia och svenska 1960-2010. Boken presenterar forskningsresultat från ett VR-finansierat projekt som studerat hur tre ämnesföreningar – Biologilärarnas förening, Historielärarnas förening och Svensklärarföreningen – agerat på det utbildningspolitiska fältet 1960-2000. Studien har identifierat strategier för föreningarna att formulera ämnenas betydelse i undervisning och samhälle, påverka beslutsfattare och opinion samt definiera ämnenas kärna och avgränsning gentemot andra ämnen. Centralt för analysen har varit att beskriva hur de hävdar men även vårdar ämnesterritorierna

  • 88.
    Martinsson, Bengt-Göran
    et al.
    Linköping University, Department of Culture and Communication, Swedish Studies and Comparative Literature. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Parmenius-Swärd, SuzanneLinköping University, Department of Culture and Communication, Swedish Studies and Comparative Literature. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Ämnesdidaktik – dåtid, nutid och framtid: Bidrag från femte rikskonferensen iämnesdidaktik vidLinköpings universitet 26-27 maj 20102011Collection (editor) (Other academic)
    Abstract [sv]

    Under temat ”Ämnesdidaktik – dåtid, nutid och framtid” samlades i Linköping den 26 – 27 maj 2010 ett 90-tal forskare, forskarstuderande och lärare för att delta i den femte nationella rikskonferensen i ämnesdidaktik. Arrangör var det nationella nätverket för ämnesdidaktik och Linköpings universitet. De nationella konferenserna har gått från att vara årliga till att hållas vartannat år. Från 2007, med början i Oslo, varvas nämligen de nationella konferenserna med nordiska konferenser.

    Kännetecknande för dessa konferenser, både de nationella och de nordiska, är att de utgör en mötesplats över didaktiska ämnesgränser utan att man för den skull tvingas söka sig till det allmändidaktiska fältet för att finna gemenskap. De olika ämnesdidaktiska inriktningarna skapar en vetenskaplig bredd som är befruktande och inspirerande samt borgar för att en så kallad kritisk massa av aktiva forskare kontinuerligt  kommunicerar och granskar vetenskapliga resultat och problemformuleringar på fältet.

    Att det trots den ämnesmässiga bredden finns gemensamma frågeställningar för fältet visades i den inledande plenarföreläsningen. MayBrith Ohman-Nielsen, professor i historia och historiedidaktik vid Universitetet i Agder, Kristiansand och gästprofessor vid Karlstad Universitet, diskuterade i denna begreppet ämnesdidaktik och några av de definitioner och metaforer som finns för förhållandet mellan ämnesinnehåll och didaktik.

    Anna-Lena Göransson går i det första bidraget utanför det traditionella skolfältet och ger oss i artikeln Att riva en brandvägg en inblick i läsning och lärande i yrkesmiljöer. Brandmän möter i sitt dagliga värvtryckta läromedel i form av häften och böcker som produceras av Räddningsverket (nuvarande Myndigheten för samhällsskydd och beredskap). De är inte alltid välkommen läsning bland brandmännen och betraktas ofta som en pålaga uppifrån och inte som nödvändig fortbildning. Men hur sker lärandet i en så praktisk och handfast praktik som brandmannayrket? Finns det sätt att göra läsning och lärande angeläget i den professionella vardagen? Göransson visar hur abstrakt teoretisk kunskap medierad via tryckt text, kan rekontextualiseras genom samtal och diskussioner, så att läromedlet får avsedd funktion, nämligen att utveckla brandmäns professionella kunnande. Om det går att förena praktisk kunskap med teoretiskt lärande genom läroböcker är en huvudfråga i Göranssons artikel.

    I Kampen om Samhällskunskapsboken beskriver och analyserarAnna Johnsson Harrie granskningen av läromedel i samhällskunskap. Hon ger en bild av en tid då staten styrde, inte enbart genom läroplaner och kursplaner, utan även med de utsedda läromedelsgranskare som påverkade ämnets faktiska innehåll. Genom att följa ett läromedel, Moment: häfte 14, och hur det i ett övergångsskede passerar mellan två olika läromedelsgranskningssystem, visar hon på de möjligheter granskningsnämndens ledamöter hade att påverka innehållet i läromedlet och därmed också innehållet i skolan. Hon problematiserar det faktum att granskningsnämndens ledamöter inte alltid gav avslag på läromedel med stöd i kursplanen utan att deras egna politiska preferenser kunde styra. Vem styr och hur styrs ämnesinnehållet i dagens skola? kan man fråga utifrån Johnsson Harries bidrag?

    I Viveka Lindberg och Ragnhild Löfgrens, studie  Prov, vitsord och bedömning som aspekter av kemilärares bedömningspraktik möterläsaren fyra finlandssvenska bedömningspraktiker i kemi. Vi får ta del av lärarnas konstruktion av kemiprov och på vilket sätt de sedan bedöms. Bedömning är alltid en aktuell ämnesdidaktisk fråga och Lindberg & Löfgren problematiserar frågan om provens relevans som rättvist bedömningsverktyg. Har kursplanen och dess uttryck för kunskap i kemi någon återverkan på hur proven konstrueras och bedöms eller är provkonstruktion och bedömning av prov endast exempel på en vardaglig och traditionsbunden normativ praxis?

    Ragnhild Löfgren, Jan Schoultz, Glenn Hultman och Lars-Erik Björklund skriver om lärares dialog vid laborationer i kemi. I deras bidrag Kommunicera naturvetenskap i skolan – exempel från årskurs 3 handlar det om kommunikation och interaktion mellan lärare och elever. Löfgren m.fl. prövar ett analysverktyg för att studera dialog- eller interaktionstyper i klassrummet. Har samtalet om ämnet någon betydelse och vilka olika typer av elev- lärar-interaktion kan finnas? Samtalet är  enligt författarna kontextbundet till respektive ämnes diskurs. Inom naturvetenskap utgörs diskursen främst av beskrivningar, generaliseringar och förklaringar, med andra ord hur läraren får eleverna att tillägna sig och använda naturvetenskapliga begrepp. De visar på mönster i interaktionen mellan lärare och elev och genom framför allt sociokulturella teorier om lärande analyserar de vilken typ av interaktion som bäst främjar begreppsutveckling.

    Vad kommer elever ihåg av olika undervisningssituationer i skolan? Varför minns de just dessa? I Ola Magntorns bidrag Läsa naturen – om minnesvärda episoder i undervisningen kommer läsaren rakt in i enklassrumsnära skolverklighet när en grupp barn på lågstadiet får berätta om vad de minns av ett tematiskt undervisningsförlopp i biologi som inkluderade studiebesök, insamling av vattenprover från en närliggande å, uppbyggnad av ett slutet ekosystem, lekar och kreativt skapande av den biologiska mångfalden i konstnärlig form. Magntorn studerar det som kallas episodiskt minne och i hans studie, som är en delstudie i ett större projekt, avslöjas vilken typ av handlingar och lärande som eleverna minns bäst 18 månader efter att undervisningen genomförts.

    I alla svenskklassrum pågår läsning och skrivande som en naturlig del av ämnets innehåll. I det klassrum som presenteras i Gunilla Molloys bidrag Vilket århundrade undervisar du i? är undervisning kring läsning av klassisk skönlitteratur, särskilt Selma Lagerlöfs roman Kejsaren av Portugallien, i centrum. Eleverna kan med hjälp av en kunnig lärare få ut mycket av sin läsning, men hur är det med skrivandet? Har lärare i svenska så breda kunskaper att det omfattar ämnesdidaktiska kunskaper avseende både litteratur och skrivande? Molloy pekar på behovet av fortbildning för lärare som har ambitionen att bli den ”breda svenskläraren” som behärskar både litteratur, litteraturdidaktik, textanalys, skrivdidaktik och konsten att få elever att utmana sin kreativitet både som läsare och skribenter.

    Ingrid Mossberg Schüllerkvist diskuterar i Ämnesdidaktisk forskning om universitetsundervisning statusen för det som kan kallas forskning om högskolepedagogik. Hon problematiserar förhållandet att det saknas ämnesdidaktisk forskning om lärandemiljöer på universitet och högskola. Vidare frågas om var inom forskningen vi kan hitta diskussioner om vad akademiska lärare behöver veta för att utveckla undervisningen och för att göra den mer studentcentrerad? På vilka arenor kan de  högskoledidaktiska frågorna väckas? Mossberg Schüllerkvist efterlyser en aktiv diskussion och forskning om lärandemål, examinationsformer och den så kallade bologniseringen av högskolan.

    Blir det samma kurs som ges eleverna beroende på om de ges på två olika program, ett teoretiskt studieförberedande och ett praktiskt yrkesförberedande? De har samma kursplan, lika många undervisningstimmar och ges i samma årskurs, men vilken betydelse har programmets kontext? Christina Odenstad rapporterar i En kurs i läroplanen, två i praktiken? Skriftliga prov och bedömning i ämnet samhällskunskap på studie och yrkesförberedande program om sin granskning av 95 prov och 1239 frågor i ämnet samhällskunskap. Det föreligger överlag stora skillnader mellan studieförberedande och yrkesförberedande program konstaterar Odenstad i sin artikel. Faktafrågor och en inriktning av innehåll mot vardagen är ämnets innehåll för yrkesprogrammen, medan analys, diskussion och mer samhälls- och globalt inriktade frågor utgör de studieförberedande programmens ämnesinnehåll. Den didaktiska frågan ”ämnet samhällskunskap – vad, hur och för vem?” aktualiseras med stor tydlighet.

    Vad innebär det att kunna historia? undrar Johan Samuelsson i sitt bidrag Bedömning och ämneskunskap: exemplet historia på mellanstadiet. Samuelsson har studerat en bedömningspraktik i historia i en årskurs 5. Han menar att det saknas verktyg för att beskriva vad eleverna kan. Historieämnet framgår ämnesmässigt svagt och när det framträder fungerar det som ett ”att veta att –ämne”. Samuelsson efterlyser en problematisering av kunskapsområdet historia. Hur uttrycks egentligen historiekunskap?

    Även Martin Stolare har undersökt historieundervisningen i skolan och skriver i Att fånga historieundervisning: ett förslag till analysmodell, att det finns ett tomrum i den svenska historiedidaktiska forskningen. Hur ska lärare inför den nya ämnesplanen i historia förhålla sig till historieämnet nu när det ska fungera som ett eget ämne i grundskolan och inte som en del av SO-ämnet? Stolare går igenom olika historiedidaktiska synsätt och frågar sig vilket synsätt som kan vara mest fruktbart. Stolare presenterar en modell som försöker fånga historieämnets urvalsdimensioner. Kan det utvecklas en gemensam förståelse av vad historia i skolan kan vara?

    Vad gör elever i träslöjden i skolans årskurs 5 och vad gör deltagare i så kallad fritidsslöjd? Detta beskriver och analyserar Marcus Samuelsson i Att skapa och finna mening med slöjd – problematisering av meningserbjudanden i slöjdpraktiker. Samuelsson har granskat så kallade meningserbjudanden eller affordances i dessa praktiker och finner uppenbara skillnader dem emellan. Det handlar bland annat om mer begränsade meningserbjudanden, i skolans fall, och mer öppna  meningserbjudanden i fritidsslöjden. Vidare beskrivs skolslöjdens praktik som väntan med fördröjd respons medan slöjdklubbens deltagare erhåller omedelbar respons. Elevernas i skolslöjden upplevde starka ramar och begränsad valfrihet medan det var på ett helt motsatt sätt i slöjdklubbspraktiken.

    Vad är meningen med läsning av skönlitteratur i skolan? I Litteratur som spegel eller fönster diskuterar Annette Årheim sätten att läsa litteratur i gymnasiet. Hon menar att litteraturläsningen som erfarenhetsprojekt, där eleverna genom läsning ska söka sig själva och få svar på frågor om den egna identiteten, har gått i stå. Kan inte skönlitteraturen användas till något mer? Annette Årheim motsätter sig en litteraturläsning som grundar sig i att eleverna efter läsningen enbart ska svara på frågorna: ”Känner du igen dig?” och ”Hur tror du huvudpersonen känner sig?” Hon hänvisar till kritiska röster som menar att den så kallade empatiska läsningen urartat till ”erfarenhetsimperialism”. Årheim avslutar sitt inlägg i debatten om litteraturens roll i skolan med att hävda att litteraturen, så som den ofta behandlas i skolan, är tömd på sitt innehåll, sitt mål och sin mening och att den fungerar mer som en spegel för igenkänning än som ett fönster som öppnar upp mot omvärlden.

    Download full text (pdf)
    Ämnesdidaktik – dåtid, nutid och framtid: Bidrag från femte rikskonferensen iämnesdidaktik vidLinköpings universitet 26-27 maj 2010
  • 89.
    Möller, Bengt
    Linköping University, Department of Culture and Communication, Swedish Studies and Comparative Literature.
    "Helt sjukt snyggt...": Ungdomsspråket i romanrepliker, en jämförande studie2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I denna uppsats studeras det ungdomliga talspråket i romanrepliker  genom stiljämförelse av dessa i tre ungdomsromaner, utgivna resp. 1911, 1967 och 2008. Syftet är att undersöka vad som är typiskt för ungdomsspråk, se i vilken mån dessa typiska drag finns i de tre romanerna, och hur detta har ändrat sig under loppet av hundra år. Det studerade materialet består av 100 repliker ur var och en av de tre romanerna, och dessa har undersökts med avseende på antal ord per replik, satsstruktur, sägeverb, slang och svordomar, "onödiga" småord, stilmarkerande ord och typografiska markeringar av prosodin. Som jämförelsematerial har använts flera olika tidigare undersökningar av ungdomsspråk, i första hand Klingberg (1970), Labov (1972) och Kotsinas (1994). Resultatet redovisas i form av tabeller över de underökta variblerna. Resultatet visar att författarna till de tre romanerna har strävat efter att efterlikna ungdomligt talspråk, i förstahand med hjälp av svordomar, slang, "onödiga" småord och enkel satsstruktur.

    Download full text (pdf)
    "Helt sjukt snyggt..." : Ungdomsspråket i romanrepliker, en jämförande studie
  • 90.
    Nilsson, Julia
    Linköping University, Department of Culture and Communication, Swedish Studies and Comparative Literature. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Författaren, läsaren och texten: En undersökning av deltagarkulturen i två fanfic-berättelser med fokus på interaktionen mellan författare och läsare2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I denna uppsats undersöks hur deltagarkulturen ser ut på gräsrotsnivå, hos de som skriver och läser fan fiction. Utifrån två fan fic-berättelser undersöks interaktionen mellan författare och läsare. Eftersom forskningen inom fan fiction och deltagarkulturer belyser möjligheten till lärande undersöks hur och om konsumenternas produktion på denna nivå främjar lärandet i skapandet av fan fiction. En intressant aspekt när det gäller deltagarkulturen är hur gränsen mellan producent och konsument blir diffus. Kan man, utifrån undersökningen utläsa om gränsen mellan dessa, producent och konsument – författare och läsare – upplöses? Frågeställningar för undersökningen är:

    Hur interagerar läsarna och författarna med varandra?

    På vilka sätt engagerar sig läsarna i berättelsen och dess utveckling? Hur förhåller de sig till författarens tolkning och hur ser de/använder de sin roll som läsare?

    På vilka/vilket sätt uppmanar och/eller uppmuntrar författarna kommentarer och respons från sina läsare? Hur hanterar de kommentarerna?

    I vilken utsträckning framträder en informell lärmiljö på communityt? Hur ser den ut och kännetecknas den av deltagarkulturen?

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 91.
    Olsson, Jesper
    Linköping University, Department of Culture and Communication, Swedish Studies and Comparative Literature. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Arkivarbete omvärderar modernismen. Recension av Sven Spieker, The Big Archive2009In: Svenska DagbladetArticle in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 92.
    Olsson, Jesper
    Linköping University, Department of Culture and Communication, Swedish Studies and Comparative Literature. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Ask…trre…spole…fem. Beckett och bandspelaren2009In: Ordens negativ: till Anders Olsson / [ed] Anders Cullhed m.fl., Symposion Brutus Östlings bokförlag, 2009, 1, p. 241-258Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Erland Cullberg: Teckningar; Anders Cullhed: Pärlor för svin; Horace Engdahl: Man lär sig ingenting av andra; Axel Englund: Ord, jord, mord: Celans »Huhediblu«; Kjell Espmark: Konstellation;Aris Fioretos: Variationer i vitt; Magnus Florin: Ränderna; Carin Franzén: Fragmenteringens konst och erfarenhet; Katarina Frostenson: O A; Magnus Halldin: Levnadsstämningar; Werner Hamacher: Hypertax; Jan Håfström: Untergrund; Ann Jäderlund: Vara en våg; Anna Jörngården: Det märkvärdiga ögonblicket; Stig Larsson: Anders Olssons roll i tillblivelsen av tidskriften Kris; Per Lindegård: Språk och identitet; Arne Melberg: Skenproblem; Agnes Monus: Väggverk; Ingrid Nielsen: »du brauchst jeden Halm«; Jesper Olsson: »Ask  trre  spole  fem«, Ulf Olsson: Talat våld: Lars Norén; Håkan Rehnberg: Tre verk; Mikael van Reis: Poeten i kliniken; Göran Rossholm: Superintendenten; Hans Ruin: Att bli fri för det varande; Torbjörn Schmidt: Dikten som är fullkomligt möjlig; Dan Shafran: Vad är poetens ensamhet?  Paul Celan; Göran Sonnevi: Tre dikter av Nelly Sachs; Peer E. Sørensen: Herman Bang og eksilet; Tomas Tranströmer: Synpunkter på Gunnar Björling; Birgitta Trotzig: Swedenborg / Blake; Jan Olov Ullén: Ängeln; Boel Westin: Djuriskt skrivande; Mona Vincent: Poesins språk  skärva och sammanhang

  • 93.
    Olsson, Jesper
    Linköping University, Department of Culture and Communication, Swedish Studies and Comparative Literature. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Borderblur med bp Nichol2008In: Vagant, ISSN 0802-0736, no 3, p. 80-85Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 94.
    Olsson, Jesper
    Linköping University, Department of Culture and Communication, Swedish Studies and Comparative Literature. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Cages tystnad gav eko inom poesin. Recension av Liz Kotz, Words to be Looked At2008In: Svenska DagbladetArticle in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 95.
    Olsson, Jesper
    Linköping University, Department of Culture and Communication, Swedish Studies and Comparative Literature. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Cha iscensatte erfarenheterna av livet i exil. Om Theresa Hak Kyung Cha2010In: Svenska DagbladetArticle in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 96.
    Olsson, Jesper
    Linköping University, Department of Culture and Communication, Swedish Studies and Comparative Literature. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Connect and Immerse: A Poetry of Codes and Signals2012In: Journal of Aesthetics and Culture, ISSN 2000-4214, E-ISSN 2000-4214, Vol. 4Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This article investigates how codes and signals were employed in avant-garde poetry and art in the 1960s, and how such attempts were performed in the wake of cybernetics and (partly) through the use of new media technologies, such as the tape recorder and the computer. This poetry - as exemplified here by works by Åke Hodell, Peter Weibel, and Henri Chopin - not only employed new materials, media, and methods for the production of poems; it also transformed the interface of literature and the act of reading through immersion in sound, through the activation of different cognitive modes, and through an intersensorial address. On the one hand, this literary and artistic output can be seen as a response to the increasing intermedation (in Katherine Hayles’s sense) in culture and society during the last century. On the other hand, we might, as contemporary readers, return to these poetic works in order to use them as media archaeological tools that might shed light on the aesthetic transformations taking place within new media today.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 97.
    Olsson, Jesper
    Linköping University, Department of Culture and Communication, Swedish Studies and Comparative Literature. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Datorn som poetiskt bollplank. Recension av Chris Funkhouser, Prehistoric Digital Poetry2008In: Svenska DagbladetArticle in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 98.
    Olsson, Jesper
    Linköping University, Department of Culture and Communication, Swedish Studies and Comparative Literature. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Den enda talande maskinen i sitt slag. Anteckningar om röster och bandspelare2009In: Ord och bild, ISSN 0030-4492, E-ISSN 1402-2508, no 1-2, p. 114-123Article in journal (Other academic)
  • 99.
    Olsson, Jesper
    Linköping University, Department of Culture and Communication, Swedish Studies and Comparative Literature. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Ein doppelzûngiges System: Die algoritmische Imagination in der schwedischen Konkreten Poesie2012In: Poesie - Konkret: Zur internationalen Verbreitung und Diversifizierung der Konkreten Poesie: Zur internationalen Verbreitung und Diversifizierung der Konkreten Poesie / [ed] Anne Thurman-Jajes, Bremen: Salon Verlag , 2012, p. 161-175Chapter in book (Other academic)
    Abstract [de]

    Dieser Band dokumentiert die Redebeiträge des Symposiums Poesie – Konkret, das anlässlich der Ausstellung Poetry goes Art & vice versa (21.5. – 14.8.2011) in der Weserburg Bremen stattfand.  Die Konkrete Poesie kann zum einen als eine erste globale Literatur auf der Basis ästhetischer Prinzipien und zum anderen als Kunstströmung der 1950er bis 1980er Jahre bezeichnet werden. Unter Konkreter Poesie als Oberbegriff werden in diesem Zusammenhang alle Formen experimenteller, visueller, auditiver und radiophoner Poesie subsumiert, die seit den 1950er Jahren bis zum Ende des Bielefelder Colloquiums 2002 entstanden sind. Als künstlerische Grenzüberschreitungen sind sie zwischen Text, Bild und Musik zu verordnen, über die verschiedenen Formen der Künstlerpublikationen fand eine Verbreitung und Vernetzung statt. Mit ihrer Vielseitigkeit entzogen sich die Künstler nicht nur jeglicher Kategorisierung, sie schufen zugleich ein enorm umfangreiches und vielschichtiges Œuvre.  Der erste von zwei Schwerpunkten der hier zusammengestellten Texte des Symposiums bezieht sich auf die gegenseitige internationale Beeinflussung der Künstler der konkreten Poesie, auf ihre Beziehungen untereinander, die Verbreitungen der Kunst und die verwendeten Medien und Techniken.  Der zweite Schwerpunkt thematisiert die theoretischen, die kunst- und kulturwissenschaftlichen Grundlagen sowie gesellschaftliche und politische Einflüsse.   Textbeiträge von: Fred Andersson, Antonio Sergio Bessa, Jean-François Bory, Klaus Peter Dencker, Jacques Donguy, Sabine Gebhardt Fink, Annette Gilbert, Eugen Gomringer, Sabine Hänsgen, Simone Homem de Mello, Franz Mon, Jesper Olsson, Gerhard Rühm, Anne Thurmann-Jajes

  • 100.
    Olsson, Jesper
    Linköping University, Department of Culture and Communication, Swedish Studies and Comparative Literature. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Fellow earthlings, there's a spectre haunting the planet. Om Craig Baldwins filmer2009In: Glänta, ISSN 1104-5205, no 1, p. 52-57Article in journal (Other academic)
123 51 - 100 of 148
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf