liu.seSearch for publications in DiVA
Change search
Refine search result
1234 51 - 100 of 155
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 51.
    Gustafsson, Sara
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Environmental Technology and Management. Linköping University, Faculty of Science & Engineering.
    Verksamhetsberättelse 2021: Centrum för kommunstrategiska studier CKS2022Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Centrum för kommunstrategiska studier (CKS) är ett centrum för forskning och samverkan vid Linköpings universitet, med syfte att bedriva samhällsrelevant kommunstrategisk forskning med en interaktiv ansats där mötet mellan forskare och kommunföreträdare är i fokus. CKS ska verka för att mötet mellan universitet och kommuner blir ömsesidigt berikande och kunskapsbyggande och att det bidrar till såväl högkvalitativ forskning som till kommuners verksamhetsutveckling och samhällsnytta.

    CKS forskning och samverkan bedrivs inom ramarna för CKS inriktningsdokument som beslutas av CKS styrelse. CKS verksamhet relaterar till de mål och kunskapsfält som fastslås i inriktningsdokumentet. Under perioden 2019–2021 arbetar CKS inom följande kunskapsfält:

    • Lokal politik och demokrati
    • Lokal styrning, organisering och välfärd
    • Lokal utveckling och samhällsplanering

    Forskning och samverkan kopplat till kunskapsfälten tar avstamp i olika teoretiska perspektiv och olika samhällsutmaningar. Det övergripande målet för CKS är att utveckla och fördjupa kommunstrategiskt relevant kunskap till stöd för en långsiktigt hållbar samhällsutveckling. Det övergripande målet, tillsammans med följande syften är vägledande för CKS verksamhet:

    • Att bedriva och stödja forskning inom kommunstrategiskt relevanta områden med hög vetenskaplig kvalitet;
    • Att bedriva och utveckla forskning interaktivt och i samverkan med kommunala och kommunrelaterade verksamheter, för att säkerställa ömsesidigt lärande och strategisk relevans;
    • Att skapa möten och kunskapsutbyte mellan forskare, politiker och tjänstepersoner inom kommunala och kommunrelaterade verksamheter.

    2021 - ett händelserikt år!

    Precis som 2020 så har verksamhetsåret 2021 präglats av den pågående pandemin. Även om pandemin fortsatt har begränsat oss, så har de flesta möten genomförts, om än i stor utsträckning digitalt och med stor flexibilitet och kreativitet från såväl medarbetare som samarbetspartners. Den årliga kommundagen ställdes in eftersom den är svår att ersätta med ett digitalt alternativ. Vi har dock haft givande kunskapsutbyte på de fysiska och digitala möten som arrangerats under året, som till exempel nätverksträffar, seminarieserie och ledarskapsutbildning. Forskningsmässigt har 2021 varit ett produktivt år. Grundstödet från samverkanskommunerna, regionen och universitetet har möjliggjort forskningsprojekt som i flera fall kunnat växlas upp genom ansökningar som blivit beviljade av forskningsråd och andra finansiärer. CKS forskare har även publicerat rapporter inom CKS rapportserie och ett flertal artiklar i internationella vetenskapliga tidskrifter. Vidare har samarbetet med forskare i andra forskningsmiljöer stärkts under året, både vid Linköpings universitet och vid andra lärosäten.

    Förutom att det har varit ett händelserikt år samverkansmässigt och forskningsmässigt så har vi fått en ny styrelse med mandatperiod 2021–2023. Styrelsen består av både ”nya” och ”gamla” ledamöter. Vidare har vi på CKS, tillsammans med styrelsen arbetat fram ett nytt inriktningsdokument som gäller för åren 2022–2024.

    När verksamhetsåret summeras visar det på en vital och interaktiv forskningsmiljö i linje med verksamhetens mål på både kort och lång sikt. CKS befäster sin position som en efterfrågad miljö för kommunrelevant forskning.

    Download full text (pdf)
    fulltext
    Download (png)
    presentationsbild
  • 52.
    Gustafsson, Sara
    et al.
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Environmental Technology and Management. Linköping University, Faculty of Science & Engineering.
    Elebring, Marie-Louise
    Linköping University, University Services.
    Verksamhetsberättelse 2020: Centrum för kommunstrategiska studier CKS2021Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Centrum för kommunstrategiska studier (CKS) är ett centrum för forskning och samverkan vid Linköpings universitet, med syfte att bedriva samhällsrelevant kommunstrategisk forskning med en interaktiv ansats där mötet mellan forskare och kommunföreträdare är i fokus. CKS ska verka för att mötet mellan universitet och kommuner blir ömsesidigt berikande och kunskapsbyggande och att det bidrar till såväl högkvalitativ forskning som till kommuners verksamhetsutveckling och samhällsnytta.

    CKS forskning och samverkan bedrivs inom ramarna för CKS inriktningsdokument som beslutas av CKS styrelse. CKS verksamhet relaterar till de mål och kunskapsfält som fastslås i inriktningsdokumentet. Under perioden 2019–2021 arbetar CKS inom följande kunskapsfält:

    • Lokal politik och demokrati
    • Lokal styrning, organisering och välfärd
    • Lokal utveckling och samhällsplanering

    Forskning och samverkan kopplat till kunskapsfälten tar avstamp i olika teoretiska perspektiv och olika samhällsutmaningar. Det övergripande målet för CKS är att utveckla och fördjupa kommunstrategiskt relevant kunskap till stöd för en långsiktigt hållbar samhällsutveckling. Det övergripande målet, tillsammans med följande syften är vägledande för CKS verksamhet:

    • Att bedriva och stödja forskning inom kommunstrategiskt relevanta områden med hög vetenskaplig kvalitet;
    • Att bedriva och utveckla forskning interaktivt och i samverkan med kommunala och kommunrelaterade verksamheter, för att säkerställa ömsesidigt lärande och strategisk relevans;
    • Att skapa möten och kunskapsutbyte mellan forskare, politiker och tjänstepersoner inom kommunala och kommunrelaterade verksamheter.

    2020 – ett annorlunda år

    Verksamhetsåret 2020 har präglats av den pågående pandemin. Verksamhetenhar begränsats men de flesta möten har ändå kunnat genomföras om än i stor utsträckning digitalt. Det har krävts mycket flexibilitet och kreativa lösningar. Pandemin till trots så har det varit god uppslutning och givande kunskapsutbyte på de fysiska och digitala möten som arrangerats under året, som till exempel kommundagen, nätverksträ™ffar, seminarieserie och ledarskapsutbildning. Forskningsmässigt har 2020 varit ett produktivt år. Grundstödet från samverkanskommunerna, regionen och universitetet har möjliggjort forskningsprojekt som i flera fall kunnat växlas upp genom ansökningar som blivit beviljade av forskningsråd och andra finansiärer. CKS forskare har även publicerat ett tiotal rapporter inom CKS rapportserie och ett flertal artiklar i internationella vetenskapliga tidskrifter. Vidare har samarbetet med forskare i andra forskningsmiljöer stärkts under året, både vid Linköpings universitet och vid andra lärosäten.

    När verksamhetsåret summeras visas det på en vital och interaktivforskningsmiljö i linje med verksamhetens mål på både kort och lång sikt. CKS befäster sin position som en efterfrågad miljö för kommunrelevant forskning.

    Download full text (pdf)
    fulltext
    Download (png)
    presentationsbild
  • 53.
    Gustafsson, Sara
    et al.
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Environmental Technology and Management. Linköping University, Faculty of Science & Engineering.
    Hermelin, Brita
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, Department of Culture and Society, Centre for Local Government Studies.
    Krantz, Venus
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Environmental Technology and Management. Linköping University, Faculty of Science & Engineering.
    Globala målen blir lokala - men hur?: om kommuners interna organisering och externa samverkan för hållbar utveckling2022Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I september 2015 beslutade FN:s medlemsstater om en ny global agenda för hållbar utveckling – Agenda 2030. Det finns höga förväntningar på att FN:s Agenda 2030 och de 17 globala målen ska göra världen bättre och bidra till en ökad hållbarhet. Målen spänner över alla hållbarhetsdimensioner och handlar bland annat om att utrota fattigdomen, minska ojämlikheten, bekämpa klimatförändringarna och sträva efter att utveckla hållbara städer och samhällen. Den övergripande visionen för Agenda 2030 är att ingen ska lämnas utanför. FN betonar vikten av att ha ett integrerat angreppssätt och att de globala målen är odelbara, det vill säga att det finns synergier mellan de olika målen och att man inte kan hantera ett hållbarhetsperspektiv i taget. Den lokala nivån lyfts fram som central i genomförandet av Agenda 2030 och där är kommuner viktiga institutioner som står för kontinuitet och långsiktighet i det lokala och regionala hållbarhetsarbetet. De kan agera plattformar och ha samordnande roller för strategisk samverkan kring hållbarhetsfrågor. Men vad innebär egentligen implementeringen av de Globala målen på lokal nivå? Detta har visat sig vara komplext, något som delvis beror på att globala målen förutsätter ett helhetstänk och brett systemperspektiv som spänner över förvaltnings/sektors- och organisationsgränser. Det förutsätter intern samordning och extern samverkan. Det kan vara en utmaning då olika delar av förvaltningar och olika samhällsaktörer har olika uppdrag, agendor, ambitioner och mål. 

    Med den här rapporten vill vi fördjupa kunskapen om kommunsektorns arbete med hållbar utveckling, där vi särskilt intresserat oss för att analysera hur man organiserar sig och samverkar, såväl internt som externt, för att ta sig an de globala målen i Agenda 2030. Rapporten baseras på tre forskningsstudier genomförda inom ramen för olika forskningsprojekt och har därmed haft delvis olika utgångspunkter och sammanhang. Frågan om organisering är gemensam för alla de tre studierna genom vilka vi strävat efter att fördjupa diskussionen kring intern samordning såväl som om extern samverkan. På så sätt kan de olika studierna tillsammans bidra till att illustrera en bredd av kommunala strategier och insatser för arbete med koppling till Agenda 2030. 

    Ett av de perspektiv som lyfts fram i rapporten illustrerar Växjö kommuns arbete med att utforma en kommunintern styr- och organisationsmodell baserad på Agenda 2030. I Uppsala kommun har vi genom Klimatprotokollet och Handlingsplan Gottsunda studerat hur olika lokala aktörer, med kommunen som initiativtagare, organiserar sig för extern samverkan, i syfte att det ska bidra till det lokala hållbarhetsarbetet såväl som att växla upp de samverkande aktörernas interna hållbarhetsarbete. Det tredje exemplet som vi reflekterar kring är framväxandet av en plattform för regional aktörssamverkan kring Agenda 2030 i Östergötland. Den har fokus på extern aktörsssamverkan. 

    Genom att analysera dessa tre studier av tvärsektoriell organisering, samordning och samverkan har vi mejslat ut två huvudsakliga slutsatser, eller lärdomar. Den första är kopplad till den kommuninterna organiseringen och reflekterar kring den förväntan som finns på kommuner att ta sig an Agenda 2030 och kring att kommunernas breda uppdrag kan ge möjlighet till tvärsektoriella processer för ett integrerat hållbarhetsarbete, där Agenda 2030 och de 17 odelbara globala målen kan betraktas som ett relevant stöd och ramverk. 

    Den andra lärdomen från vår analys är att samordning, samarbete och samverkan både kräver kapacitet och skapar kapacitet. Med det menar vi att det krävs förutsättningar av kunskap, motivation, politisk legitimitet, förståelse, ledarskap, arbetstid, förtroende samt andra parter att samverka med för att utveckla såväl det interna hållbarhetsarbetet som hållbarhetsarbete i samverkan med andra aktörer. Genom Klimatprotokollet har vi exempelvis sett att den externa samverkan genom sina olika aktiviteter och forum bidrar till kapacitet i form av kunskaper och motivation som sedan omsätts i respektive organisation. 

    Begreppen samordning, samarbete och samverkan är ofta återkommande i diskussionen om Agenda 2030 och vi menar att detta är aspekter som man i många fall har otillfredsställande kunskap om. De kan uppfattas som vardagliga begrepp för organisering och därmed leda fel till att man inte ser vilka förutsättningar som krävs för att dessa blir verkningsfulla. Det interna arbetet banar väg för det externa arbetet som sker genom samverkan eftersom det krävs någon form av intern förankring, transparens och legitimitet för att det externa hållbarhetsarbetet ska fungera.

    Download full text (pdf)
    fulltext
    Download (png)
    presentationsbild
  • 54.
    Gustavsson Holmström, Marie
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Områdesanknutna socialsekreterare: Delutvärdering av projektet Barns och ungdomars bästa2006In: Utvärdering av projektet "Barns och ungdomars bästa" / [ed] Eva Marie Rigné, Kristina Hellberg, Marie Gustavsson Holmström, Ingrid Hylander, Maria Monahov, Linköpings universitet , 2006, p. -218Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Inledningsvis vill utvärderarna framhålla att utvärderingen inte innebär kritik av enskilda personer eller projektdeltagares arbete, eller ambitioner. Många av de kritiska punkter som sammanfattas nedan är också återkommande iakttagelser gjorda i flera andra projekt i olika kommuner som engagerat CKS för utvärderingsinsatser av helt andra verksamheter. De återfinns också i flera utvärderingar gjorda av nationella utvecklingsprojekt. Utvärderingen av projektet ”Barns och ungdomars bästa” med fokus på de processer som utvecklats under projekttiden pekar på följande:

    Generellt finns det hos deltagarna i projektet en upplevelse av att det varit positivt och utvecklande att medverka, och inneburit ett stort utbyte i olika avseenden. Detta är inget oväntat, med tanke på att kriterierna för medverkan varit eget intresse och vilja att deltaga. Resultaten av projektarbetet kan således utifrån individernas upplevelser sammanfattas som givande. Å andra sidan finns också en osäkerhet om projektets räckvidd utanför dem som varit engagerade, vilket också flera deltagare själva utpekat som en svag punkt. Få projektdeltagare anser sig ha haft en upplevelse av att vara delar av en helhet, eller gemensamt ha arbetat mot övergripande mål. Den vanliga motsättningen mellan avgränsat projektarbete och kontinuerligt utvecklingsarbete förefaller alltså inte ha lösts, annat än inom ett fåtal delprojekt, och har också påverkats av omorganisationer under projektets avslutningsfas i de berörda verksamheterna.

    Projektorganisationen som byggts upp har haft svagheter. En sådan är att mycket arbete som borde föregått själva igångsättandet av projektet lagts inom detta, vilket framför allt påverkade initialfasen negativt. Ytterligare en består i att få medverkande förefaller haft kompetens eller fått stöd för att arbeta i projektform. En tredje är att är att den inte gett utrymme för jämställda positioner för olika medverkande i projektet. Projektorganisationen har genom sitt stora beroende av en enda persons arbete blivit onödigt sårbar, och har under projekttiden också i andra avseenden, framför allt administrativa, visat sig svårhanterlig. Mot bakgrund av detta, liksom av erfarenheterna från flera stora nationella projekt, kan det ifrågasättas om projektorganisationen är den lämpligaste arbetsformen för denna typ av utvecklingsarbete.

    Innehållet i projektet har fått en stark inriktning på intervention på individuell nivå, speciellt i form av olika typer av utbildningsinsatser. De projekt som förekommit inriktade på organisatorisk förändring gäller framför allt familjestödjande arbete i form av att försöka bygga upp familjecentraler, och i viss mån former för utåtriktat ungdomsarbete.

    Det har också blivit ett projekt som huvudsakligen kommit att präglas av de kommunala tjänstemän som arbetat inom dess ramar, och i liten utsträckning av kommuninvånare/medborgare.

    I projektet har också funnits olika uppfattningar om och definitioner av centrala inslag i projektarbetet, som exempelvis förebyggande arbete och samverkan, vilket i sin tur påverkat det konkreta arbetet. Utvärderarna menar att det hade varit till fördel för projektet om dessa hade bearbetats mer gemensamt av olika aktörer inom projektet i förarbete till projektet liksom i återkommande senare arbete under projekttiden, bl.a. för att på ett tydligare sätt kunna relatera dessa till mål både för de nationella uppdrag verksamheterna arbetar med och mål som formulerats för projektet.

    Delstudien av projektet ”Områdesanknutna socialarbetare” pekar på att socialsekreterarna kom in sent i projektet, och inte fick den formella position de med tanke på sitt uppdrag borde haft. De fick utöver sitt inledningsvis formulerade uppdrag också ett till, och har med skiftande framgång kunnat arbeta med två parallella uppdrag. Det visade sig under projekttiden också att det fanns mycket olika tolkningar av vad områdenas behov av socialsekreterare innebar, vilket ledde till svårigheter i arbetet. Utformningen av detta delprojekt styrdes heller inte av behovsanalys, utan hur stora resurser projektet ansåg sig kunna avsätta för arbetet. Med tanke på områdenas varierande karaktär hade en behovsanalys varit värdefull. Samtidigt kan vissa inslag i socialsekreterarnas arbete med fördel organiseras och genomföras centralt i stället för lokalt i områdena. För mer utförliga resonemang, hänvisas till delrapporten ”Områdesanknutna socialsekreterare” av Marie Gustavsson Holmström.

    Analysen av projektet i media pekar på hur projektet lyckats etablera en bild av sig som framgångsrikt, i stort sett helt baserad på utsagor från aktiva inom projektet. Huvudintrycket av innehållet i de artiklar som analyserats pekar på att detta innebär att en normativ och samtidigt starkt problemcentrerad framställning meddelas kring målgrupperna för projektet och de områden där verksamheten varit igång. Utifrånperspektivet som projektmedarbetare står för när de tillskriver områdena och invånarna en mängd brister och problem (ofta som individuella särdrag snarare än följden av strukturella omständigheter) balanseras inte av förmedling av inifrånperspektiv. Det finns en uppenbar risk att denna onyanserade bild får effekter i termer av en negativ stigmatisering. För mer utförliga resonemang hänvisas till delrapporten ”Projektet i pressen” av Maria-Monahov.

    Studien av det familjestödjande arbetet i form av uppbyggnadsarbete av familjecentraler, och föräldrautbildning enligt COPE-metoden, fokuserar innebörderna som givits detta arbete av olika aktörer engagerade i processen. Även här pekas på att olika aktörer definierar förebyggande arbete och samverkan på olika sätt och därmed också föreställer sig familjecentralerna som mötesplatser med olika utformning och inriktning på sin verksamhet. Avvägningen mellan det arbete som skall utföras inom familjecentralens ramar och annat arbete inom ens övriga verksamhet är inte klargjord. De tilltänkta brukarna av familjecentralerna har också olika förväntningar som inte på ett självklart sätt överensstämmer med personalens föreställningar om sin målgrupp. Bl.a. finns många negativa associationer hos föräldrarna kring begreppet ”familjecentral”. Vad föräldrarna ser, och värderar högt, är den öppna förskolans verksamhet. Föräldrautbildning enligt COPE-metoden problematiseras gällande dess tillämpbarhet på den målgrupp projektet har och aspekter av kontroll och styrning relaterade till målen för svensk förskola–skola; barn–föräldrarelationer, med mera. Den arena COPE-metoden erbjuder för föräldrautbildning är anpassad för, och når en typ av föräldrar som sannolikt inte är de som har störst behov av insatsen. För mer utförliga resonemang, se delrapporten ” Utvärdering av familjestödjande arbete” av Ingrid Hylander.

    Följande punkter föreslår utvärderarna kan vara särskilt viktiga att överväga inför framtida utvecklingsarbete:

    • Är organisering av arbetet i projektform det lämpligaste i förhållande till de mål man vill uppnå?
    • Om beslutet fattas att organisera utvecklingsarbete som projekt är det viktigt att utforma projektprocessen så att utrymme finns för en förberedelsefas. Innehållet i denna kan med fördel inriktas på ett systematiskt kunskapssökande i olika former, för att rikta in utvecklingsarbetet på adekvata områden och tillvarata tidigare kunskap och erfarenhet inom berörda utvecklingsområden. I föreliggande projekt har arbetets inriktning i hög grad blivit styrt av berörd personals uppfattningar och upplevelser av vad som är angeläget utvecklingsarbete.
    • I projektprocessen bör på ett tidigt stadium konkretiseringar göras av vad samtliga inblandade aktörer lägger i begrepp som är styrande för projektets innehåll och kontinuerligt bearbetas i förhållande till andra relevanta målformuleringar.
    • Personer som engageras i projektarbete bör ha eller ges tillfälle att inhämta, kunskap och kompetens i projektarbetets speciella karaktär. Det är vidare angeläget att bygga en projektorganisation med stabilitet både vad avser personers engagemang i tid, och deras inbördes ansvarsområden.
    • Projekt som arbetar med mål inriktade på någon typ av mobilisering av medborgare/allmänhet kan på ett mer systematiskt sätt än vad som blivit fallet inom föreliggande projekt använda sig av självorganiserade grupper/ickeprofessionella aktörer för utvecklingsarbete.
  • 55.
    Gustavsson Holmström, Marie
    et al.
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Arvidsson, Maria
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, Society, Diversity, Identity . Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Ung i Motala 2002: Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Motala kommun2003Report (Other academic)
  • 56.
    Gustavsson Holmström, Marie
    et al.
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Forne-Wästlund, Helena
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Omslaget - ett projekt med genomslag: Utvärdering av kvalitetsarbete inom handikappverksamheten i Norrköpings kommun2006Report (Other academic)
  • 57.
    Gustavsson, Marie
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, Social Work.
    Reflektioner kring evidensbaserad praktik2010In: Samtal pågår: från forskare till politiker och tjänstemän i kommuner / [ed] Tora Friberg, Sabrina Thelander, Norrköping: Centrum för kommunstrategiska studier , 2010, p. 103-116Chapter in book (Other academic)
  • 58.
    Hagberg, Jan-Erik
    et al.
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, NISAL - National Institute for the Study of Ageing and Later Life.
    Abramsson, Marianne
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, NISAL - National Institute for the Study of Ageing and Later Life.
    Lukkarinen Kvist, Mirjaliisa
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, Department of Social and Welfare Studies.
    Politik för det goda åldrandet: boendets variationer för äldre och gamla2010In: Samtal pågår: från forskare till politiker och tjänstemän i kommuner / [ed] Tora Friberg, Sabrina Thelander, Norrköping: Centrum för kommunstrategiska studier , 2010, p. 117-130Chapter in book (Other academic)
  • 59.
    Hellberg, Kristina
    et al.
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Kjellberg, Anette
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, Division of Health, Activity and Care. Linköping University, Faculty of Health Sciences.
    Övergångsprocessen från skola till vidare studier och arbete: intervjuer med unga vuxna med ADHD och Aspergers syndrom2012Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Det övergripande syftet med studien var att få en fördjupad förståelse av övergångsprocessen från skola till vidare studier och arbete för unga vuxna med ADHD och Aspergers syndrom. Utifrån syftet har studien tre frågeställningar som är följande:

    1. Vilka strategier använder deltagarna för att hantera övergångsprocessen?
    2. Hur förhåller sig deltagarna till diagnosen och dess betydelse förövergångsprocessen?
    3. Vilka faktorer stödjer respektive hindrar övergångsprocessen?

    Bakgrunden i rapporten innefattar en presentation av funktionshinderpolitiken i Sverige. Vidare återfinns en forskningsöversikt över studier som belyser utbildning och arbete för personer med ADHD och Aspergers syndrom och som är relevanta för studien. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med nio kvinnor och elva män i åldrarna 19–30 år som har ADHD eller Aspergers syndrom. Samtliga utom en deltagare har avslutat grundskolan med fullständiga betyg. Åtta har avslutat gymnasiet med fullständiga betyg och endast en person har genomgått universitetsutbildning. Sex deltagare har arbete varav två på öppna marknaden och fyra i daglig verksamhet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Av övriga deltagare är sex arbetslösa och uppbärande av arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

    Kvalitativ analys har använts för att bearbeta data. Resultatet är indelat i tre delar. Resultatet i del ett innefattar två idealtyper ”pådrivarna” och ”accepterarna” som beskrivs som två olika strategier som deltagarna använder för att hantera övergångsprocessen. Del två beskriver hur deltagarna förhåller sig till sin diagnos och dess betydelse för övergångsprocessen. Den tredje delen visar faktorer som stödjer och hindrar övergångprocessen från skola till vidare studier och arbete. Fyra av faktorerna; socialt stöd, lärsituation, institutionella förutsättningar och samhälleligt stöd har såväl främjat som hindrat övergångsprocessen för deltagarna. Förekomsten av kognitivt stöd är en stödjande faktor, medan individuella förutsättningar visar sig vara en hindrande faktor.

    I diskussionen tas upp att övergångsprocessen består av faktorer på såväl individ som på samhällsnivå, vilket leder till att det krävs en mångfald av aktörer som samverka för att underlätta övergångsprocessen för unga vuxna med ADHD och Aspergers syndrom.

    Fortsatt forskning inom området är nödvändigt med tanke på att  forskningsområdet är under utveckling.

    Download full text (pdf)
    Övergångsprocessen från skola till vidare studier och arbete: Intervjuer med unga vuxna med ADHD och Aspergers syndrom
  • 60.
    Henriksson, Frida
    Linköping University, Department of Culture and Society, Centre for Local Government Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Bortom fina ord, visioner och eldsjälar: En studie kring kommuners arbete med att främja delaktighet i fritidsaktiviteter för vuxna personer med funktionsnedsättning2022Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Trots att alla människor har rätt att möta ett tillgängligt samhälle som möjliggör delaktighet på lika villkor, visar en nationell kartläggning att personer med funktionsnedsättning har begränsade förutsättningar att vara delaktiga i fritiden på lika villkor. Begränsad möjlighet till delaktighet i fritiden, kan delvis relateras till bristande tillgänglighet i offentliga miljöer. Det saknas forskning kring hur strukturella faktorer påverkar delaktighet i aktivitet och det finns därmed ett behov av studier som belyser detta. Syftet med studien var att undersöka hur kommunanställda tjänstemän uppfattar sin kommuns arbete med att främja delaktighet i fritidsaktiviteter för vuxna personer med funktionsnedsättning. Studien genomfördes utifrån en kvalitativ studiedesign, med stöd av teori kring delaktighet i aktivitet, vilket är en förutsättning för aktivitetsrättvisa. Datan insamlades med stöd av semistrukturerade intervjuer med kommunala tjänstemän från 15 kommuner i Sverige. Resultatet skildras i tre huvudkategorier; ’Ansvar i en gråzon’, ’Koder att knäcka för att inkludera en målgrupp med vida behov’ samt ’Betydelsen av en formell kunskapskultur’. Studien visar att avsaknaden av tydlig statlig styrning leder till en otydlighet gällande kommunens ansvar för fritidsfrågan, vilket i sin tur påverkar prioritering och samordning av arbetet. Osäkerheten i hur frågan ska hanteras kan leda till utmaningar i att främja delaktighet i fritiden på ett ändamålsenligt sätt. Resultatet visar emellertid att det verkar vara lättare att göra välgrundade prioriteringar när arbetet baseras på kunskap. Genom ett kunskapsbaserat tillvägagångssätt behöver arbetet med att främja delaktighet i fritidsaktiviteter för vuxna personer med funktionsnedsättning inte stå och falla med kommunens eldsjälar.

    Download full text (pdf)
    fulltext
    Download (png)
    presentationsbild
  • 61.
    Hermelin, Brita
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, Department of Culture and Society, Centre for Local Government Studies.
    Att attrahera och mobilisera för industrietableringar: Batterifabriken i Skellefteå2023Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Syftet med den studie som presenteras i föreliggande rapport har varit att bidra till förståelsen för hur mobilisering sker för att skapa samhällsstrukturer i samband med storskaliga investeringar för grön industrialisering. Fokus riktas mot strategier och initiativ genom den offentliga sektorn, där särskilt kommunens agerande står i fokus. Diskussionen i rapporten utgår från en empirisk studie av insatser för att utveckla samhällsstrukturer i Skellefteå i samband med etableringen av en industrianläggning för batteriproduktion. Det här är ett exempel på en mycket snabb etablering som innebär en radikal samhällsomvandling. Det konkreta sammanhanget för studien utgörs av följeforskning inom ett projekt med titeln: ”Förstudie Regionala Flaggskeppsprojekt” som har haft stöd från Vinnova (2021–0463). Titeln för forskningsprojektet kopplar till användning av begreppet ”flaggskeppsinitiativ” genom EU:s strategiska visioner för utveckling. Sådana syftar på storskaliga och sektorsövergripande insatser. 

    Till stöd för målsättningen att identifiera lärdomar från processen för etableringen av batterifabriken i Skellefteå analyseras resultatet utifrån en modell med benämningen ”territoriell governance”. Det är en modell för samhällsutveckling som har utformats i skärningspunkten mellan policy inom EU:s sammanhållningspolitik och forskningen inom fältet för regional utveckling. Modellen tar sin utgångspunkt i det decentraliserade regionala utvecklingsansvaret samtidigt som den integrerar betydelsen av flernivårelationer, och mer konkret beroendeförhållanden som råder mellan regionen/kommunen, staten och EU. Modellen understryker en platsbaserad logik och därmed att insatser för regional/lokal utveckling ska utformas enligt platsens förutsättningar.

    Rapporten betonar tre övergripande slutsatser. Den första slutsatsen tar sin utgångspunkt i den decentraliserade processen som sker på den regionala/lokala nivån för att driva utveckling. Den diskussionen lyfter fram hur föreställningar, aktörskap och samverkan samspelar för lokala processer med påverkan på lokal utveckling. Skellefteå kommuns visionsarbete framstår som en samlande process för att formulera en grund för en gemensamma föreställning om vad som är önskvärt och möjligt för den lokala utvecklingen. Gemensamma föreställningar underlättar samverkan och påverkar hur legitimitet skapats. Legitimitet i kombination med tillgängliga resurser ger grund för aktörskap. I samband med etableringen av batterifabriken i Skellefteå finns det många exempel på aktörskap, exempelvis för att investera i mark och byggnation och för att skapa organisering för utbildning. 

    Den andra slutsatsen handlar om att det decentraliserade utvecklingsarbetet är beroende av interaktion i flernivåsystemet för politik och planering. Nivåerna som det här syftar på omfattar EU, staten och den regionala/lokala nivån. Det sker intensiva dialoger både ”top-down” och ”bottom-up” med påverkan på hur det decentraliserade arbetet kan få effekter. 

    Den tredje slutsatsen pekar på att frågor för regional/lokal utveckling i samband med sådana här storskaliga investeringar, som batterifabriken i Skellefteå utgör, behöver betraktas ur ett brett samhällsperspektiv. Mer konkret omfattar mobiliseringen för regional/lokal utveckling i sådana här fall insatser inom markfrågor, bostäder, infrastruktur, utbildning, inflyttning, integration, och mycket mer; samt behov av att föra dialoger med civilsamhället, medborgarna och de befintliga företagen.

    Download full text (pdf)
    fulltext
    Download (png)
    presentationsbild
  • 62.
    Hermelin, Brita
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, Department of Culture and Society, Centre for Local Government Studies.
    Decentraliserad regional utvecklingspolitik med mål om hållbar regional utveckling: Hur kommer kommunerna in i bilden?2022In: Kommunerna och hållbar utveckling: Demokrati, välfärd och lokal utveckling / [ed] Brita Hermelin, Linköping: Linköping University Electronic Press, 2022, p. 133-148Chapter in book (Other academic)
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 63.
    Hermelin, Brita
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Department of Culture Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Institutioner, organisationer och nätverk: tre begrepp som hjälper oss att förstå samhällsförändringar2014In: Kommunstrategiska perspektiv: demokrati, organisation, kunskap och samhällsförändring / [ed] Brita Hermelin, Norrköping: CKS, Linköpings universitet , 2014, 1, p. 67-75Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Politik och planering handlar ofta om att generera samhällsförändringar. Exempel på en idag aktuell politisk utmaning och som kräver genomgripande omställningar är frågan om hållbar ekologisk utveckling. En sådan utveckling berör och kräver förändringar i genomgripande fysiska strukturer – exempelvis för transporter och mobilitet. Det förutsätter även att individers förändrar sina beteendemönster – exempelvis för avfallshantering och energiförbrukning.

    Detta kapitel syftar till att förstå förutsättningar för samhällsförändringar på en teoretisk nivå. Diskussionen är strukturerad utifrån tre grundläggande begrepp för samhälleliga organisationsformer och samhällsprocesser. Dessa begrepp är institutioner, organisationer och nätverk. I kapitlet diskuteras hur dessa element är relaterade till stabilitet och varaktighet, respektive samhällsförändringar.

    Temat för detta kapitel berör samhällsvetenskapliga discipliner och områden brett och här är det endast möjligt att ge en översiktlig bild kombinerat med ett selektivt urval av några aktuella debatter. Författarens bakgrund inom kulturgeografi, ekonomisk geografi och ekonomisk sociologi och intresset för kunskapsutveckling och ekologisk hållbarhet har påverkat valet av teorier, begrepp och exempel.

    Download full text (pdf)
    Institutioner, organisationer och nätverk: tre begrepp som hjälper oss att förstå samhällsförändringar
  • 64.
    Hermelin, Brita
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, Department of Culture and Society, Centre for Local Government Studies.
    Ekholm, David (Contributor)
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, Department of Culture and Society, Centre for Local Government Studies.
    Erlingsson, Gissur Ó (Contributor)
    Linköping University, Department of Culture and Society, Centre for Local Government Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Grundel, Ida (Contributor)
    Linköping University, Department of Thematic Studies, Technology and Social Change. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Gustafsson, Sara (Contributor)
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Environmental Technology and Management. Linköping University, Faculty of Science & Engineering.
    Jonsson, Robert (Contributor)
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, Department of Culture and Society, Centre for Local Government Studies.
    Klinthäll, Martin (Contributor)
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, Department of Culture and Society, Centre for Local Government Studies.
    Magnusson, Dick (Contributor)
    Linköping University, Department of Thematic Studies, Technology and Social Change. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Trygg, Kristina (Contributor)
    Linköping University, Department of Thematic Studies, Technology and Social Change. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Wallman Lundåsen, Susanne (Contributor)
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, Department of Culture and Society, Centre for Local Government Studies.
    Wittberg, Emanuel (Contributor)
    Linköping University, Department of Management and Engineering, The Institute for Analytical Sociology, IAS. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Wänström, Johan (Contributor)
    Linköping University, Department of Culture and Society, Centre for Local Government Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Öhrvall, Richard (Contributor)
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, Department of Culture and Society, Centre for Local Government Studies.
    Kommunerna och hållbar utveckling: Demokrati, välfärd och lokal utveckling2022Collection (editor) (Other academic)
    Abstract [sv]

    I 25 år har Centrum för kommunstrategisk forskning, CKS, varit ett nav för forskning och samverkan kring kommunal och regional utveckling. Den här boken är en del i uppmärksammandet av 25-årsjubiléet.

    Boken är en antologi som belyser frågor om hållbar utveckling utifrån kommunernas olika roller och ansvar för samhällsstrukturer och samhällsprocesser. Författarna till de olika kapitlen är forskare vid CKS och forskare som ingår i CKS samarbetsnätverk. I de olika kapitlen sammanfattas i flera fall forskning som har sträckt sig över många år. På så sätt visar vi genom den här boken hur kontinuiteten genom vår centrumbildning har bidragit till en livskraftig struktur för fördjupad kommunstrategisk och regionstrategisk forskning som tagit stöd i dialoger med miljöer utanför och innanför forskarsamhället.

    Redaktör för boken är Brita Hermelin, professor i kulturgeografi vid CKS. Övriga författare är Magnus Dahlstedt, David Ekholm, Gissur Ó Erlingsson, Ida Grundel, Sara Gustafsson, Robert Jonsson, Martin Klinthäll, Dick Magnusson, Kristina Trygg, Susanne Wallman Lundåsen, Emanuel Wittberg, Johan Wänström och Richard Öhrvall.

    Download full text (pdf)
    fulltext
    Download (png)
    presentationsbild
  • 65.
    Hermelin, Brita
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, Department of Culture and Society, Centre for Local Government Studies.
    Kommunerna och hållbar utveckling: En introduktion2022In: Kommunerna och hållbar utveckling: Demokrati, välfärd och lokal utveckling / [ed] Brita Hermelin, Linköping: Linköping University Electronic Press, 2022, p. 1-6Chapter in book (Other academic)
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 66.
    Hermelin, Brita
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Kommunstrategiska perspektiv: Demokrati, organisation, kunskap och samhällsförändring2014Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna skrift är en antologi författad av medarbetare vid Centrum för kommunstrategiska studier (CKS). CKS är ett centrum för forskning, utveckling och samverkan vid Linköpings universitet. Antologins kapitel spänner över CKS tre olika verksamhetsfält: lokal politik och kommunledning, välfärd samt lokal utveckling och samhällsplanering. Texterna är skrivna med forskning som perspektiv och rapporten riktar sig till läsare som är intresserade av att få inblick i den akademiska debatten.

    Johan Wänström skriver om kommunal politik utifrån en diskussion om demokrati. I diskussionen ställs folkomröstningar och parlamentarisk representativ demokrati mot varandra. Via en litteraturöversikt identifieras olika utmaningar som finns kring användandet av folkomröstningar som ett demokratiskt instrument. I Sverige har kommunallagen sedan några år tillbaka gett utrymme för förstärkt folkinitiativ och det gör att frågan om folkomröstningar är högst aktuell för kommunerna.

    Sabrina Thelander diskuterar forskning kring ledarskap och ledaridealmed syftet att identifiera frågor och utmaningar vad gäller det  kommunala ledarskapet. Ledarskap i kommuner finns både inom politiken och inom förvaltningen och har samtidigt en nära och kontinuerlig interaktion. Denna ”tvåsidighet” lyfts fram som en aspekt som gör en kommun till en komplex organisation.

    Josefina Syssners kapitel behandlar krympande kommuner och hur detta utmanar den kommunala organisationen och ställer krav på en kommunal anpassningspolitik. Hon framför olika skäl till varför en sådan politik bör utvecklas. Befolkningsminskning har varit en realitet över en lång tid och för en stor andel av landets kommuner. Urbaniseringen och en åtföljande befolkningsminskning av mer perifera eller glest befolkade regioner är en del i en vidare strukturomvandling och svår för en enskild kommun att påverka.

    Tre av antologins kapitel är författade av medarbetare vid CKS som i första hand arbetar inom verksamhetsfältet välfärd. Samtliga dessa kapitel berör frågan om evidensbaserad praktik inom socialtjänsten och socialt arbete, men från olika perspektiv. Martin Börjeson resonerar om hur begreppet evidensbaserad praktik har introducerats och utvecklats och att fokus i detta arbete har legat på den enskilde yrkesutövarens praktik. Han menar att den inriktningen har ställt förståelsen för det sociala arbetets organisation och den politiska styrningen av socialtjänsten lite i skuggan och att detta är viktiga aspekter som behöver diskuteras.

    Evidensbaserad praktik förutsätter kunskapsutveckling och lärande hos praktiker inom socialtjänsten. Sofia Nordmark utvecklar i sitt kapitel en diskussion om detta och hon gör där en åtskillnad mellan anpassningsinriktat och utvecklingsinriktat lärande. Det förra innebär att lära sig att utforma arbetsmoment enligt utarbetade modeller, det senare är lärande för att utveckla förmåga till kritisk reflektion. Båda dessa lärandeformer framförs som relevanta och viktiga kompentenser för att införa evidensbaserad praktik i socialt arbete.

    Kerstin Johanssons kapitel diskuterar behovet av att knyta samman forskning inom välfärdsområdet med utvecklingsarbete i kommunernas verksamheter och hur den internationellt etablerade forskningstraditionen praktikforskning kan erbjuda ett förhållningssätt och ett verktyg i detta  arbete. Praktikforskning kan vara ett medel för att utveckla evidensbaserad praktik. Texten utgör ett exempel på kommunstrategisk forskning med fokus på socialtjänstens område, men resonemanget torde vara relevant för stora delar av välfärdsområdet.

    Avslutningsvis diskuterar Brita Hermelin, utifrån frågor som rör strategisk planering och hållbar utveckling, hur forskningen kan hjälpa oss att förstå villkor och förutsättningar för samhällsförändringar. Diskussionen utgår från begreppen institutioner, organisationer och nätverk och hur dessa samhällsfunktioner är både medel för förändring men även hinder för förändring och utveckling.

    Download full text (pdf)
    Kommunstrategiska perspektiv: Demokrati, organisation, kunskap och samhällsförändring
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 67.
    Hermelin, Brita
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies – CKS. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Norrköpings arbetsmarknad i förändring: Strukturomvandling och lokal sysselsättning2018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Den här rapporten handlar om sysselsättningen och arbetsmarknaden i Norrköpings kommun från ett strukturomvandlingsperspektiv. Denna omvandling diskuteras utifrån den historiska industribakgrunden för Norrköping som har inneburit en stark exponering för den ökande globala konkurrensen samt för effektivisering och automatisering. Detta har påverkat utvecklingen med en krympande arbetsmarknad samt strukturellt ihållande arbetslöshet som följd.

    Syftet med studien är att skapa kunskap om hur arbetsmarknaden i Norrköping är strukturerad och hur den förändras. Speciellt fokus riktas mot frågor som berör kommunens ansvarsområden med avseende på näringslivsfrågor och tillväxt samt kompetensförsörjning och utbildning.

    I rapporten ges en beskrivning av arbetsmarknadens utveckling i Norrköping utifrån olika typer av empiriskt material. Detta omfattar statistiska data, dokument, företagsdatabas, media och personliga intervjuer. Med fokus på perioden 2008 till 2016 beskrivs att den relativa tillväxten av sysselsatta i Norrköping motsvarar medelvärdet för andra kommuner i Sverige med ungefär lika befolkningsstorlek. Däremot avviker Norrköping från andra jämnstora kommuner vad gäller en genomsnittligt lägre utbildningsnivå och genomsnittligt lägre inkomster från förvärvsarbete. En stor avvikelse för arbetsmarknadens struktur i Norrköping är en jämförelsevis liten andel sysselsatta inom landstinget som i sin tur innebär en liten andel sysselsatta inom hälso- och sjukvård. Rapporten ger även mer kvalitativ beskrivning av företagssektorn och dess arbetsmarknad i Norrköping. Denna ger en bild att verksamheter med anknytning till hantverksyrken och byggsektorn är en tydligt framträdande profil för Norrköping.

    Rapporten avslutas med några lärdomar från studiens resultat. Dessa lärdomar har generats utifrån studiens utgångspunkt att insatser som stödjer den lokala arbetsmarknadens utveckling berör olika policyfält omfattande såväl kommunens välfärdsuppdrag (inklusive utbildning och arbetsmarknadsfrågor) som insatser för näringslivsfrågor och tillväxtarbete, samt inte minst hur dessa samordnas. Detta får betydelse för organiseringen av kommunstrategiska insatser för en förstärk arbetsmarknad.

    • Den första lärdomen lyfter fram kommunens roll med avseende på hur det påverkar det lokala klimatet för arbetsliv och näringsliv. Det lokala klimatet kan påverkas genom hur kommunen bjuder in till samverkan och kommunikation och i detta ingår även frågan om hur Norrköpings kommun väljer att utforma sitt informationsmaterial. En konkret aspekt för detta är den starka manliga dominansen i bilden av arbetsliv och näringsliv i Norrköping. Med det som bakgrund är det motiverat att reflektera över möjligheter att integrera och synliggöra kvinnor och på så sätt förstärka integrationen och nyttiggörandet av erfarenheter och kunskapsområden, till gagn för lokal utveckling.
    • Den andra lärdomen handlar om hur strategier för kompetensförsörjning med avseende på utbildningsnivåer behöver hålla flera ”bollar i luften” samtidigt. Detta syftar på de olika nivåerna i utbildningssystemet. För Norrköpings arbetsmarknad är utbildningsbakgrund från gymnasieskolan centralt. Gymnasieskolans yrkesutbildningar omfattar etablerade samverkanstrukturer mellan näringsliv och gymnasieskola som kan vara en kritisk resurs att nyttiggöra för förstärkt arbetsmarknadsintegration.
    • Den tredje lärdomen handlar om att den lokala arbetsmarknaden för personer med eftergymnasial utbildning inte växer automatiskt och att man inte kan anta att denna tillväxt entydigt följer näringsgrensindelning. En utmaning i detta sammanhang är att attrahera sådan arbetskraft. Här sker olika insatser från kommunens sida i relation till studenterna på universitetet. Det är en extra stor utmaning att påverka efterfrågan på högutbildad arbetskraft när den genomsnittliga utbildningsnivån i det lokala arbetslivet inte är så hög. En strategisk fråga blir därmed möjligheter att stärka beställningskapaciteten hos de lokala arbetsgivarna vad gäller efterfrågan på akademiskt utbildade personers kompetens.
    Download full text (pdf)
    Norrköpings arbetsmarknad i förändring: Strukturomvandling och lokal sysselsättning
    Download (png)
    presentationsbild
  • 68.
    Hermelin, Brita
    et al.
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Department of Culture Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Edwardsson, Erik
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Kommun och företag i samarbete för lokal utveckling: exemplet Finspång2014Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Den här rapporten handlar om strategier och insatser för lokal ekonomisk utveckling och har fokus på hur det sker i samarbeten mellan kommuner och stora företag.

    Rapportens empiriska exempel är Finspångs kommun som ligger i norra utkanten av Östergötlands län och har omkring 21 000 invånare. Denna kommun har en lång historia av stora industriföretag och ännu idag är sysselsättningen inom tillverkningsindustrin betydande. Studiens viktigaste källor är intervjuer med 17 olika representanter för kommunal politik och förvaltning, företag och arbetstagare samt för utbildning.

    Samarbeten i Finspång mellan kommunen och företagen, och med syfte att stärka den lokala utvecklingen, är i rapporten tematiserade i tre olika områden: nätverk, ortsutveckling och utbildning. Den första tematiken om nätverk tar upp frågan om ”mjuka faktorer” och omfattar förtroende mellan individer, aktörer och socialt kapital. I intervjuerna har begrepp som närhet, ortskänsla, bruksanda och Finspångsanda varit återkommande. Det beskrivs att kommunens kontakter med näringslivet har blivit allt mer omfattande och att kommunen fått breddat ansvar för att stödja näringslivsutveckling. Från kommunens håll uppfattas också att företagen under senare tid har visat ett ökat ansvar och intresse för orten. Detta intresse går utanför de strikt företagsmässiga frågorna.

    Den andra tematiken rör ortsutveckling. Detta handlar om hur kommunala insatser för utveckling av social och fysisk infrastruktur, kultur och social sammanhållning samt platsmarknadsföring kan vara verktyg för att stödja tillväxt, och hur dessa insatser också involverar företag och näringsliv. Samverkan med näringslivet kan innebära ett värdefullt resurstillskott och även leda till att insatserna får ökad uppmärksamhet från företagens sida. Exempel på konkreta samverkansprojekt från en senare period för att stödja ortsutveckling är gemensamma marknadsföringsinsatser av Finspång, arbete för att få till stånd en utbyggnad av väg 51 och nybyggnation för de lokala gymnasieskolorna.

    Den tredje tematiken handlar om samverkan för utbildning. Utvecklingen av Curt Nicolin Gymnasiet – den av kommunen och företagen samägda lokala gymnasiefriskolan – presenteras som ett ”flaggskeppsexempel” på ett mer omfattande och långsiktigt samarbete. Curt Nicolin Gymnasiets utveckling är ett exempel på hur omvandling och tradition kan integreras. Traditionen handlar om att industrin sedan långt tillbaka varit verksam inom utbildning, och skolans dominerande inriktning mot industri och teknik. Omvandlingen av gymnasiet rör moderna pedagogiska arbetssätt, nya samverkansformer och breddad utbildning  utanför teknikområdet. Breddningen inriktas på att starta ett vård- och omsorgsprogram. Skolan erbjuder konkurrensmässig utbildning som attraherar ungdomar till Finspång från ett vidare omland.

    Download full text (pdf)
    Kommun och företag i samarbete för lokal utveckling: exemplet Finspång
  • 69.
    Hermelin, Brita
    et al.
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies – CKS. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Gustafsson, Sara
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Environmental Technology and Management. Linköping University, Faculty of Science & Engineering.
    Ostlänken och hållbar regional utveckling: förstudie med utgångspunkt i erfarenheter av höghastighetsjärnväg i EU2018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna rapport presenterar resultaten från en förstudie och har sin upprinnelse i planering och organisering inför utbyggnaden av Ostlänken, som är en höghastighetsjärnväg (HHJ) med sträckning från Järna strax söder om Stockholm till Linköping. Titeln för förstudien har varit ”Ostlänken och regional utveckling – en kunskapsöversikt”. De rådande tidsplanerna enligt Trafikverkets hemsida (vid tiden för denna rapports färdigskrivande) anger att Ostlänken beräknas vara färdig mellan 2033 och 2035. Detta är den första etappen i planer för ytterligare framtida investeringar för HHJ i Sverige som knyter ihop de tre största städerna; Stockholm, Göteborg och Malmö.

    Rapporten redovisar en kunskapsöversikt vad gäller utbyggnad av HHJ med avseende på regionala e.ekter. Det bakomliggande motivet till att genomföra en sådan översikt är att den ska ligga till grund för att utforma framtida insatser för att den nya infrastrukturen ska stödja en hållbar regional utveckling. Ett särskilt intresse riktas mot hur strategisk planering och samverkansinsatser sker regionalt.

    Det studerade bakgrundsmaterialet berör Sverige och andra länder inom EU. För EU har utbyggnaden av HHJ genom programmet ”The Trans-European Transport Network (TEN-T) varit ett framskrivet projekt sedan en tid tillbaka. Sett till EU:s medlemsländer är utbyggnaden av HHJ ojämn. De största systemen finns i Spanien, Frankrike och Tyskland. De länder som tidigast byggde ut sina nät för höghastighetståg var Frankrike, Spanien, Tyskland, Italien, Belgien och Nederländerna (Trafikverket uå). Ingen av de nordiska länderna har ännu någon byggd HHJ. Det har dock skett viss annan utbyggnad av banor i Sverige sedan 1990-talet. Erfarenheter från utbyggnaden av Botniabanan visar att omfattade miljöe.ekter uppstår vid byggnation av nya tågbanor. Det påminner om att miljövinsterna som uppstår genom att det är mer hållbart med resande på tåg behöver balanseras med de miljökostnader som byggandet innebär.

    Med utgångspunkter i EU:s storskaliga och långsiktiga program för utbyggnad av HHJ och planeringen av den första etappen av HHJ i Sverige genom Ostlänken samt målsättningar om hållbar regional utveckling syftar denna rapport till att sammanställa en kunskapsöversikt som kan utgöra underlag för strategisk planering och samverkansinsatser som sker regionalt i anslutning till utbyggnad av HHJ.

    Denna kunskapsöversikt utvecklas i rapporten utifrån två övergripande teman:

    1. Policy och planering som sker i samband med investeringar och utbyggnad av HHJ.
    2. Erfarenheter som finns med avseende på e.ekter av HHJ på hållbar regional utveckling.

    De stora investeringarna som genomförts och planeras för att bygga HHJ reflekterar stora förhoppningar på att detta stödjer hållbar regional utveckling. En viktig lärdom från tidigare forskning är emellertid att regionala och lokala e.ekter av HHJ varierar och att detta behöver förstås i ett kontextuellt perspektiv. Generellt sett uppstår positiva e.ekter för de största städerna. Vad gäller e.ekter för andra nivåer i de nationella systemen av städer visar sammanställningen i den här rapporten på högst varierande utvecklingsvägar. Några underliggande faktorer som skapar ojämna e.ekter av HHJ har samband med strukturella villkor som tidigare framvuxen fysisk struktur, de regionala näringslivsstrukturerna samt den relativa geografiska positionen för olika städer. Forskningen visar även att strategisk planering och policy för HHJ-investeringarna har e.ekter på hur investeringar för HHJ påverkar hållbar regional utvecklingen (Henriksson och Summerton 2016).

    Rapportens slutsatser utgår från att strategisk planering för HHJ behöver ske i samverkan, att planering och byggnationer i relation till HHJ-utbyggnad sker utifrån förväntade e.ekter samt att tidsperspektivet behöver beaktas vad gäller hur infrastruktur för transporter kan nyttjas i ett längre framtidsperspektiv. I den avslutande resultatdiskussionen lyfts några fokusområden fram som angelägna med avseende på hur utbyggnad av HHJ kan nyttiggöras för hållbar regional utveckling.

    • Att utveckla och konsolidera regionala samverkansstrukturer som en resurs för ändamålsenlig regional planering och andra regionala insatser.
    • Att stödja kunskapsspridning och kännedom om förväntade skärpta krav på miljöhänsyn vid byggnation.
    • Att organisera för kompetensförsörjning för att förstärka möjligheter att sysselsättningstillväxten vid byggnationen kan påverka arbetsmarknaden strukturellt.
    • Att organisera för policyintegrering i samband med planeringen av bostadsbyggandet för att stödja en sammanhållen utveckling.
    • Att integrera organisering och planering för resor och kollektivtrafik i relation till HHJ för att uppnå hållbar regional utveckling sett till dess olika dimensioner.

    Avslutningsvis är det viktigt att påminna om att denna rapport är en förstudie och det har varit nödvändigt att avgränsa diskussionen inom det breda fält som utbyggnad av HHJ relaterar till. Temat är stort och genom att inkludera flera studier, fördjupningar och policydokument skulle diskussionen ytterligare kunnat fördjupas.

    Download full text (pdf)
    Ostlänken och hållbar regional utveckling: förstudie med utgångspunkt i erfarenheter av höghastighetsjärnväg i EU
    Download (png)
    presentationsbild
  • 70.
    Hermelin, Brita
    et al.
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies – CKS. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Rusten, Grete
    Universitetet i Bergen, Norge.
    Lokal samverkan, tillväxt och omställning: Studier från industriregioner i Sverige och Norge2016Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna rapport handlar om regional utveckling och regional utvecklingspolitik med fokus på den lokala nivån, kommunernas roll och betydelsen av samverkan mellan kommunen och de lokala företagen. De empiriska studierna som presenteras handlar om lokala strategier och insatser med syfte att utveckla orter och lokala miljöer till att bli mer dynamiska, attraktiva och robusta avseende näringslivsutveckling, arbetsliv och välfärd. De geografiska sammanhangen för studierna är industriregioner utanför de dominerande storstadsregionerna i Sverige och Norge, som är lokaliseringar för stora industriföretag. Upprinnelsen till denna rapport är ett forskningsprojekt med titeln ”Små kommuner och stora företag – betydelsen av kommunala strategier för regional ekonomisk hållbarhet”, med finansiellt stöd från Vetenskapsrådet. Genom detta projekt har ett antal empiriska fallstudier genomförts med syfte att beskriva och förstå e›ekterna av olika initiativ som sker lokalt. Studierna diskuterar kommunernas och näringslivets roller, engagemang och insatser för näringslivsutveckling och arbetslivsutveckling; var för sig och också avseende olika samverkanskonstellationer och sektorsamverkan mellan o›entlig och privat sektor. Dessa studier är genomförda i Sverige, Norge och i England och några är publicerade i tidigare CKS-rapporter och genom konferenser (Hermelin och Edwardsson 2014; Hermelin och Westermark 2015; Hermelin och Rusten 2015; Rusten och Hermelin 2014). Dessa är fallstudier från Finspång och Mjölby kommuner och jämförande studier mellan Norge och Sverige. Denna rapport består av fyra kapitel. Kapitel 1 diskuterar forskningsbakgrund och övergripande slutsatser från genomförda empiriska studier inom projektet. Kapitel två, tre och fyra presenterar empiriska studier från Sverige och Norge.

    Kapitel ett introducerar rapportens övergripande tema och som är regional utveckling och regional utvecklingspolitik med perspektiv från kommuner och industriorter utanför storstadsregionerna. Här diskuteras hur begreppet ”regional resiliens” kan vara en modell för att förstå hur regional utveckling sker i ett stigberoende som formas av de lokala specifika strukturella förhållandena. Regional resiliens riktar uppmärksamheten mot regionala e›ekter av förändrade villkor för näringsverksamhet och arbetsmarknad och hur detta kan bemötas genom olika anpassnings- och omställningsstrategier och processer. I kapitel ett diskuteras på vilket sätt kommunerna är aktörer i den regionala utvecklingspolitiken och hur detta sker i samverkan med de lokala företagen. I mer konkreta ordalag diskuterar detta kapital också hur de genomförda empiriska studierna i Norge och Sverige fördjupar kunskapen om kommunernas inflytande på olika faktorer med betydelse för regional utveckling. Dessa faktorer är (1) det sociala kapitalet; (2) infrastruktur och annan fysisk struktur; (3) kompetens och kunskap samt forskning och utveckling; samt (4) diversifierat näringsliv och arbetsmarknad.

    Kapitel två är en studie från Sverige om lokal tillväxtpolitik och lokal utveckling i Östhammars kommun. Östhammar tillhör Upplands län. Fokus i detta kapitel är samverkan mellan kommunen och de stora företagen som är lokaliserade här och vilka nätverk och samarbeten som har etablerats mellan dessa parter. Kapitlet diskuterar vilka sakområden som samverkan mellan kommun och företag berör och där markplanering, infrastruktur och utbildning framstår som mest angelägna. Samverkan mellan kommunen och de stora företagen för utbildning fokuserar teknikinriktade utbildningar på gymnasienivå och hur dessa sker inom organisationsformen Teknikcollege. Detta är ett nationellt program för samverkan mellan industri, kommuner och utbildningsanordnare för gymnasieskolan, inom teknikutbildningar och för eftergymnasial utbildning.

    Kapitel tre är en studie från Norge och mer specifikt från Nordhordland vid Bergen. Detta är en industriregion som omfattar åtta kommuner och drygt 30 000 invånare. I detta kapitel diskuteras hur samverkan mellan kommuner och företag har bidragit till utvecklingen av en fyraårig utbildning på gymnasienivå, med benämningen ”tekniske fag og allmennfag” (TAF). Denna utbildning motsvarar vad man inom EU benämner dual modell, som kombinerar teoretisk utbildning med praktisk yrkesutbildning på företag inom ett program (VET). Knarvik gymnasieskola som ligger i Nordhordland var en pionjärskola som startade TAF redan 1992. Efter detta har TAF etablerats på 18 olika gymnasieskolor som alla finns på några av industriorterna i Norge. Kapitel tre följer hur utvecklingen, organiseringen och praktiken sker inom denna utbildning där skola och näringsliv samarbetar. Dessutom har man analyserat karriärvägar för de som varit TAF elever vid Knarvik vgs. skola. Detta visar hur utbildningen har bidragit till anställningsbarhet och till individers karriär. I kapitlet diskuteras hur utbildningen på detta sätt har betydelse för kompetensförsörjning till industrin i Nordhordland och i andra delar av landet.

    Kapitel fyra är en studie av ett statligt program för innovationsaktiviteter i Norge (SkatteFUNN) som syftar till att stödja företag att initiera och öka sina insatser för forskning och utveckling (FoU). Detta program riktar sig huvudsakligen till små- och mellanstora företag. Programmet erbjuder skattereduktioner om man genomför forsknings- och utvecklingsinsatser i egen regi eller i samverkan med definierade forskningsinstitutioner. Studien visar hur detta generella program för hela landet har varierande betydelser för företag i olika kategorier och för företag i olika regioner i Norge. Den regionala variationen följer inte på ett systematiskt sätt företagsstruktur eller närvaro av forskningsinstitutioner. Förklaringen till denna ojämna fördelning är relaterat till kontextuella förhållanden som exempelvis industrins aktivitetsnivå och därigenom regionens möjligheter och behov för innovationer. Hög aktivitetsgrad minskar utrymmet att driva innovationsprojekt. Några av regionerna med mindre SkatteFUNNs-aktiviteter som Nordhordland är också regioner med färre entreprenörskapsinitiativ.

    Download full text (pdf)
    Lokal samverkan, tillväxt och omställning: Studier från industriregioner i Sverige och Norge
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 71.
    Hermelin, Brita
    et al.
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies – CKS. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Trygg, Kristina
    Linköping University, Department of Thematic Studies, Technology and Social Change. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Lokalt utvecklings- och tillväxtarbete: En studie av kommunernas näringslivsfunktioner2018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna rapport handlar om hur kommunerna arbetar med utvecklings- och tillväxtarbete. Förväntningarna på att kommuner ska verka för lokalt utvecklingsarbete har inneburit växande åtaganden för den kommunala sektorn. Genom rapporten redovisas och analyseras resultaten från en enkätstudie som riktade sig till näringslivsanvariga tjänstepersoner i samtliga kommuner i Sverige. Genom enkäten ställdes frågor om vad kommunerna i Sverige gör inom området utvecklings- och tillväxtarbete och på vilket sätt resurser för det här området genereras genom externa relationer med andra kommuner, regionala organ, EU samt statliga organisationer. Resultatet från enkätstudien redovisas dels för alla kommuner som besvarat enkäten (62 procent av Sveriges kommuner) sammantaget och dels uppdelat på olika kommunkategorier. Denna kategorisering utgår från SKLs kommungruppsindelning.

    Den sammanfattande diskussionen utgår från tre slutsatser. För det första kvarstår det som kan betraktas vara det traditionella området för kommunernas tillväxtarbete – som centreras kring kontaktskapande arbete med lokala nätverk, organisationer och företag – som ett centralt moment för kommunernas lokala tillväxtarbete. Detta område benämner vi näringslivsarbete och det omfattar att främja sektorsövergripande kommunikation mellan kommunen och de lokala företagen. Detta område omfattar även att arbeta med platsmarknadsföring.

    För det andra har synen på vad utvecklings- och tillväxtarbete omfattar breddats. Detta ställer krav på samverkan över traditionella gränser inom kommunens förvaltning. Enkätresultatetet visar erfarenheter av att arbetet genom kommunernas näringslivsfunktion innebär att bli involverad för frågor om fysisk planering och för kompetensutveckling. Tidigare studier och den genomförda enkäten illustrerar att kommunernas utvecklings- och tillväxtarbete har kommit att breddats till att relatera till samtliga delar av hållbar utveckling. Samtidigt framträdet frågor om ekonomisk hållbarhet och fysisk planering mer tydligt än frågor om social hållbarhet, genom exempelvis arbetsmarknadsfrågor, och ekologiskt hållbarhet, genom exempelvis samverkan med miljönätverk.

    Slutsats nummer tre handlar om hur tillväxtarbete sker på olika sätt i olika geografier. Enkätstudien visar att kommunkategorier som i högre grad är beroende av sina egna lokala arbetsmarknader (dvs. större städer, mindre städer och landsbygdskommuner) är mer aktiva inom det lokala tillväxtarbetet jämfört med utpendlingskommuner, samtidigt som profilen för det här arbetet skiljer sig åt mellan de tre kategorier av kommuner som är mest aktiva.

    För att värdera resultatet som framkommer genom studien som presenteras och diskuteras i den här rapporten är det också viktigt att påminna om begränsningarna. Det empiriska materialet har genererats genom en enkätstudie som riktade sig till tjänstepersoner i ledningen för kommunernas näringslivsfunktioner. Det betyder att resultatet har genererats utifrån hur en respondent per kommun har besvarat frågor om det breda fält lokalt utvecklingsarbete berör. Studiens design har syftat till att ge en översikt som genererar frågor för fördjupade studier. Ett angeläget tema för framtida studier är frågan om geografiska beroendeförhållanden för det lokala utvecklingsarbetet och som innebär att fördjupa förståelsen för varierande förutsättningar för kommunernas utvecklingsarbete och hur detta skapar villkor för samverkan med andra politiska nivåer och andra kommuner. Jämförelser mellan olika kommunkategorier visar att kommunernas samverkan ser olika ut och att profilen för det lokala utvecklingsarbetet varierar.

    Download full text (pdf)
    Lokalt utvecklings- och tillväxtarbete: En studie av kommunernas näringslivsfunktioner
    Download (png)
    presentationsbild
  • 72.
    Hermelin, Brita
    et al.
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies – CKS. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Westermark, Kristina
    Stockholms universitet.
    Kommun och företag i samarbete för lokal utveckling: exemplet Mjölby2015Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna skrift är en delrapport inom ett forskningsprojekt som har titeln ”Små kommuner och stora företag – betydelsen av kommunala strategier för regional ekonomisk hållbarhet”. Inom projektet genomförs fallstudier i Sverige, Norge och England. Här presenteras ett av dessa fall, nämligen Mjölby kommun i Östergötlands län. Det empiriska underlaget för rapporten består av olika dokument framställda genom kommunen, artiklar från media, statistiska källor samt 18 intervjuer med politiker, tjänstemän och representanter för företagen i Mjölby. Följande forskningsfråga har formulerats: Hur sker interaktion och samarbeten mellan kommunen och företag för resursutveckling som bidrar till lokal ekonomisk hållbarhet?

    Mjölby kommun tillhör Östergötlands län och har knappt 26 500 invånare år 2014. Sett till den storleksmässiga positionen bland alla Sveriges 290 kommuner är Mjölby nummer 94 med ett befolkningsantal under medel (som är drygt 33 000 år 2013) och över medianen (som är drygt 15 000 år 2013). Från 1970 till 2014 har befolkningen i Mjölby ökat med 1 855 personer. Befolkningsutvecklingen har varit ojämn över perioden och framförallt 1990-talets senare hälft innebar påtaglig befolkningsminskning. De negativa befolkningstalen innebar en period med sämre framtidstro. Sedan 2006 har tillväxten varit sammanhängande och stabil och det är något som bidragit till stärkt självbild.

    Antalet sysselsatta i Mjölby (förvärvsarbetande dagbefolkning) var år 2013 knappt 12 000 personer. Nettoförändringen under mätperioden 1990 till 2013 vad gäller förvärvsarbetande dagbefolkning i kommunen motsvarar en ökning med 271 sysselsatta (2 procent). I Mjölby finns det tre stora privata arbetsgivare och samtliga dessa är familjeägda företag. Toyota är den största med omkring 1 850 anställda. Här sker produktion av lagertruckar. Väderstad-Verken är Mjölbys andra största privata arbetsgivare med säte i Väderstad. Här sker tillverkning av jordbruksmaskiner. Den tredje största privata arbetsgivaren i Mjölby efter Toyota och Väderstad-Verken är Runsvengruppen. Familjeföretaget Runsvengruppen har idag omkring 1 800 anställda. De som är anställda i bolagets detaljhandelsverksamhet – Runsvengruppen Aktiebolag – finns vid varuhusen ÖoB och är därmed utspridda över hela landet. Partihandelsverksamheten inom koncernen har ökat till 230 sysselsatta år 2013 och enligt de uppgifter vi har haft tillgång till, är denna sysselsättning koncentrerad till kontoret i Skänninge som är en tätort i Mjölby kommun.

    Diskussionen i denna rapport om samverkan och interaktion mellan kommun och stora företag är strukturerad efter tre teman; nätverk, ortsutveckling och utbildning. Med nätverk åsyftas kontakter och relationer som formellt eller informellt hanterar samarbeten mellan kommun och företag. Vårt andra tema; ortsutveckling innefattar mobilisering av resurser för fysisk infrastruktur, transport och kommunikation, bostäder, mark och lokaler, samt för utveckling av  anläggningar och service för fritid och nöjen. Hit hör även mer mjuka frågor om attraktivitet. Slutligen har vi valt att fokusera på utbildning. Inom utbildningstemat ingår kompetensutveckling som är en nyckelfaktor för utvecklingsmöjligheter; detta gäller både för företag och för individer.

    I rapportens slutsatser lyfter vi fram följande fyra faktorer som vi bedömer har stor inverkan på hur samverkan mellan företag och kommun sker i Mjölby kommun.

    1. Storföretagen i Mjölby har inte funnits här så länge och de är lokaliserade på olika orter.
    2. Näringslivet i Mjölby har en stor mångfald.
    3. Mjölby kommun ”går bra” med befolkningstillväxt och sysselsättningstillväxt.
    4. Mjölby är tätt integrerat med det växande Linköping.

    Mjölby kommun och de stora företagen har olika kontakter och som har inverkan på lokal utveckling. Samverkan sker dels för långsiktiga processer och inom utbildning och dels för tidsspecifika projekt som kan beröra lokala anläggningar och infrastruktur. Företagen stödjer den lokala tillgången till service och fritidsaktiviteter för sina anställda genom sponsoraktiviteter.

    Download full text (pdf)
    fulltext
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 73.
    Hermelin, Brita
    et al.
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies – CKS. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Wänström, Johan
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies – CKS. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Att organisera för regional utveckling: erfarenheter från regionbildning i Östergötland2017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Den 1 januari 2015 bytte Landstinget i Östergötlands län namn till Region Östergötland. Detta var emellertid mer än ett namnbyte och innebar också att organisatoriska ramar och ansvarsområden förändrades. Jämfört med vad Landstinget i Östergötland hade för arbetsområden har Region Östergötland ett utökat ansvar omfattande regionala utvecklingsfrågor och tillväxtfrågor. Den här rapporten diskuterar de nya organisatoriska ramarna för regionalt utvecklingsarbete som uppstod i samband med bildandet av Region Östergötland. Det övergripande syftet som leder diskussionen i rapporten är att fördjupa förståelsen för hur arbetsformer för regional utveckling utvecklas och organiseras, med fokus på relationerna mellan regionkommuner och primärkommuner.

    För att ge en bild av det övergripande sammanhanget för regionbildningen i Östergötland beskrivs de strukturella villkoren för regionalt utvecklingsarbete där ”regionaliseringsvågen” driven av EU är ett centralt element. Regionalt utvecklingsarbete formas genom EUs och nationella riktlinjer samt genom samordning i det politiska flernivåsystemet såväl som över samhällssektorerna. Enligt Region Östergötland omfattar de regionala utvecklingsfrågorna näringsliv, kompetensförsörjning, samhällsplanering, kultur och natur, internationell samverkan och olika typer av stöd och finansiering.

    Rapporten redogör för empiriska studier av processen genom vilken Region Östergötland bildades och hur regionen samverkar. Ett sammanhållande tema vad gäller de empiriska studierna är relationen mellan regionkommunen (dvs. Region Östergötland) och primärkommunerna (dvs. 13 kommuner i Östergötland). Huvudsakliga källor för dessa studier är intervjuer med politiker och tjänstemän med olika positioner och roller, främst inom regionala och kommunala sammanhang. Genom dessa intervjuer med sammantaget drygt 50 respondenter har vi kunnat fråga om förväntningar och föreställningar såväl som händelseförlopp och praktiker. Studien är genomförd enligt en interaktiv arbetsmodell genom vilka forskarna har diskuterat forskningsdesign och preliminära resultat med uppdragsgivarna och andra avnämare. Det ska samtidigt betonas att denna rapport presenterar forskarnas resultat och att författarna är ansvariga för innehållet.

    Den samverkan mellan Region Östergötland och kommunerna i Östergötland som vi studerat genom de empiriska studierna har många gemensamma element med vad som i forskningslitteraturen har benämnts ”samverkande governance”. Detta begrepp sammanfogar aspekter på styrning (governance) och samarbete och visar dess komplexa innehåll. Om vi tänker att samverkan mellan regioner och kommuner för regionalt utvecklingsarbete är ett exempel på ”samverkande governance” kan vi förstå att denna samverkan ställer avancerade krav på att många olika element och förhållanden ska samspela på ett gynnsamt sätt. I analysen fokuseras ett urval av alla de förhållanden som berörs i modellen. Detta urval omfattar förhållandena; ömsesidigt beroende, ömsesidig förståelse, motivation och engagemang samt att ”få de rätta personerna till bordet”.

    Ur denna diskussion om olika förhållanden och förutsättningar för ändamålsenlig organisering för samverkan mellan regionkommuner och primärkommuner lyfter den sammanfattande analysen fram tre komponenter; tydlighet, ömsesidig förståelse och tålamod. Den tredje komponenten om tålamod handlar om tid. Region Östergötland är en ung organisation. En vaksamhet riktad mot att förutsättningarna för framtida insatser grundas i gjorda erfarenheter ger en förståelse för att avgörande kvaliteter för ”samverkande governance” utvecklas i ett stigberoende. Det betyder att effekter av enskilda samverkansinitiativ inte är begränsade till dess specificerade syften och projektperioder utan att de också formar förutsättningar att mobiliseras och koordinera samverkan inför framtida initiativ och framtida organisering för regional samordning. På så sätt är goda exempel av samverkan en resurs för att ytterligare förstärka ändamålsenligheten i framtida samverkan.

    Download full text (pdf)
    Att organisera för regional utveckling: Erfarenheter från regionbildning i Östergötland
    Download (png)
    presentationsbild
  • 74.
    Hjort af Ornäs, Anders
    et al.
    Linköping University, The Tema Institute, Department of Water and Environmental Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Granfelt, Tiia Riitta
    Linköping University, The Tema Institute.
    Näringslivsklimat i kommunerna: en fråga om kultur och samspel2003Report (Other academic)
  • 75.
    Hultman, Martin
    Linköping University, Department of Thematic Studies, Technology and Social Change. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Att lokalisera ekonomin: Lokalekonomiska analyser, snedställdhet, kvinnors företagande och hållbar landsbygdsutveckling2015Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna rapport är en redovisning av ett två och en halv månader långt forskningsprojekt finansierat av Tillväxtverket i form av Winnet Östergötland samt Centrum för kommunstrategiska studier (CKS) vid Linköpings universitet i samverkan med Hela Sverige ska leva Östergötland och Länsstyrelsen Östergötland.

    Det specifika uppdraget för denna rapport är att lyfta fram erfarenheter gällande jämställdhet och kvinnor som entreprenörer på landsbygden såsom det framkommer i arbetet med lokalekonomiska analyser. Denna rapport fokuserar på jämställdhet, hållbarhet och lokalekonomisk utveckling utifrån de LEA-processer som varit igång under 2011–2015. Social och ekologisk hållbarhet i form av att lokalisera ekonominer är i centrum. Under dessa år har uppskattningsvis över 2 000 personer konkret varit med på något sätt (stormöten, rapportskrivande, diskussioner, nätverksträffar, mässor, idésamtal, kommunmöten). Över 300 sidor rapporter har skrivits. Över 100 konstruktiva förslag. Över 50 genomförda aktiviteter. Detta är bara toppen på isberget. Alla de ringar på vattnet som skapats är också viktiga att inkludera i ett försök till sammanfattning av de effekter som LEA skapat.

    En sammanfattning av resultaten är att skillnaderna i utbildningsnivå är stor, till kvinnors fördel. Även löneskillnaderna mellan könen är stora på landsbygden, männen tjänar runt 70 000 kronor mer i årsinkomst i genomsnitt. Löneskillnaden påverkas också av lönelägena i olika sektorer (vård respektive industri). Män äger i större utsträckning mark, hus och företag, och arbetar heltid i högre grad. Allt detta påverkar snedställdheten som också syns nationellt. Byalag är ofta dominerade av män, men LEA har gjorts av många kvinnor. Det är en mycket stor andel landsbygdsbor som pendlar ganska långt (över 30 km) till jobb varje dag. På landsbygden finns personer som jobbar med ekologiskt hållbart entreprenörskap, så kallat ekoprenörskap, dessa är ofta kvinnor (närproducerad/ekologisk mat, turism, hantverk). Den trend av gröna vågen som kan iakttas nationellt i olika sammanhang är nästan enbart kopplad till expansion av stadsnära landsbygd, 25 km från större stad med cirka 100 000 invånare, medan resten av landsbygden inte märker av denna trend.

    Arbetet med LEA på landsbygden aktualiserar både ekologiska och sociala hållbarhetsfrågor. I denna rapport koncentreras analysen kring en aspekt av den sociala hållbarheten, nämligen jämställdhet. Det mycket rika material och fylliga processer som LEA gett upphov till i Östergötland de senaste tre åren finns som underlag, ett underlag som går att undersöka vidare i andra former av studier. En utvidgad analys av detta nationellt unika arbete med LEA i Östergötland, till att inkludera hela LEA-arbetet, rekommenderas starkt eftersom erfarenheterna är oerhört värdefulla för att skapa en levande landsbygd. LEA ger nämligen:

    • Överblick som sammanfattar bygdens tillgångar
    • Uppvärderar den lokala kunskapen
    • Sätter igång en framtidsinriktad kreativ utvecklingsprocess
    • Höjer kompetensnivån på landsbygden vilket skapar mer jämbördig kommunikation med politiker och tjänstemän

    De förslag till policy som faller ut från denna rapport är att LEA borde användas som ett landsbygdsutvecklingsredskap eftersom det synliggör tillgångar på mindre orter samt skapar en mobiliserande process till nytta för både jämställdhet och hållbarhet. Anställningar, utbildningar och forskningsresurser kunde tillställas ett arbete med LEA över hela landet för att kraftsamla landsbygdens tillgångar samt hitta alternativa utvecklingsvägar bort från en entydig urbanisering. LEA är här ett konkret och billigt verktyg med mycket god utväxling av satsade resurser.

    Download full text (pdf)
    fulltext
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 76.
    Hylander, Ingrid
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Utvärdering av familjestödjande åtgärder: Delutvärdering av projektet "Barns och ungdomars bästa"2005Report (Other academic)
  • 77.
    Högberg, Lena
    et al.
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Business Administration. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Sköld, Birgitta
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Business Administration. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Tillit, misstro och kontroll i kundvalssystem för hemtjänst2021Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I dagligt tal uppfattas tillit och misstro ofta som varandras motpoler men det är en falsk dikotomi. Vi kan ha tillit till en aktör i ett visst avseende men misstro densamma i ett annat avseende. I den här rapporten undersöks frågor om tillit och misstro i kundvalssystem för hemtjänst. Kundvalssystem präglas av komplexitet i flera dimensioner och för att fånga förutsättningarna för tillit och misstro krävs ett mångfasetterat angreppssätt.

    Grunderna för komplexiteten i kundvalssystem är flera. Kommunen och de privata utförarna utgår från olika normsystem och logiker i sina sätt att agera. Hemtjänsten som kommunen beställer och finansierar utförs av utföraren i hemtjänsttagarens hem, utan insyn för kommunen. I kundvalssystem har alla företag som når upp till kraven rätt att bli auktoriserade som utförare, vilket innebär att antalet samverkande parter blir mer eller mindre omfattande. Utförare av olika slag har dessutom olika förutsättningar för att bedriva sin verksamhet samtidigt som kommunen är skyldig att behandla utförare på ett likvärdigt sätt i enlighet med EU:s konkurrensprinciper.

    Rapporten skildrar de så kallade gränsgångarnas upplevelser av förutsättningar för tillit, misstro och kontroll i ett nyligen etablerat kundvalssystem för hemtjänst. Studien bygger på intervjuer med de nyckelaktörer inom kommun respektive privata utförare som i sina roller samverkar i kundvalssystemet.

    Införandet av ett kundvalssystem kan i sig uppfattas som att kommunen har tillit till privata företag som utförare. Studien visar samtidigt att misstro ligger till grund för mycket av utformningen av kundvalssystemet, baserat på en rädsla för fusk som i sin tur härstammar från erfarenheter av händelser i andra kommuner. Reglering och kontroller av olika slag utgör en viktig strategi för kommunen att minska osäkerheten i systemet. Mot det som bakgrund utvecklas tillit i begränsad utsträckning och i specifika relationer, i mötet mellan aktörer som efter hand skaffar sig erfarenheter av och lär känna varandra. Misstro och tillit förekommer alltså samtidigt och med olika grund i det studerade kundvalssystemet.

    Studien skildrar tre olika kommunala funktioners perspektiv på samspelet med de privata utförarna liksom, vice versa, hur utförarna upplever samspelet. Kommunens beställningsfunktion har en central roll i att säkerställa kontroll samtidigt som det är här som mycket av interaktionen med utförarna sker. Därmed är det också en viktig funktion i att säkerställa och avgöra utförarnas tillitsvärdighet vilket sedan förmedlas vidare i organisationen. I myndighetsfunktionen fattas beslut om de insatser som hemtjänsttagare har rätt till och dessa beslut är avgörande för den tjänst som utförarna har rätt att utföra och få ersättning för. Från att ha en mer tillitsbaserad relation till utförare, i den organisation som föregick kundvalssystemet, ser biståndshandläggarna i ökande utsträckning ett ansvar för att också kontrollera det faktiska utförandet, eftersom det är i denna funktion som kommunens sårbarhet uppfattas som allra störst. Rollen som biståndshandläggare blir därmed mycket mer komplex än tidigare och enheten ger uttryck för stor ambivalens i fråga om tillit och misstro. Paradoxalt nog är uppföljningsenheten den funktionen som i störst utsträckning ger uttryck för tillit till utförarna. Uppföljningsuppdraget går ut på att dels kontrollera att utförarnas verksamheter utförs i enlighet med lagar och kontrakt, dels att stötta utförarna i kvalitetsutveckling. För att fullgöra sitt uppdrag på bästa sätt utvecklar uppföljningsfunktionen ett tillitsbaserat arbetssätt. Samtidigt hanteras alla större avvikelser och misstankar om fusk av beställningsfunktionen. Rollfördelningen mellan funktionerna är därmed central för att förstå det komplexa samspelet mellan tillit och kontroll i kundvalssystemet.

    För utförarna är utmaningarna i det nya kundvalssystemet många och omfattande. De upplever sig redan inledningsvis misstänkliggjorda som fuskare och får en lång uppförsbacke att jobba i för att skapa legitimitet för sin verksamhet. De har inga invändningar mot kontrollsystemet som sådant utan mot den misstro de upplever i mötet med förvaltningen. Undan för undan ser utförare framväxande uttryck för tillit från olika funktioner inom förvaltningen samtidigt som osäkerheten inför vad kommunen vill med kundvalssystemet dröjer sig kvar.

    Bland lärdomar att dra av studien märks betydelsen av kontinuerlig dialog. Eftersom tillit växer fram stegvis och baserat på positiva erfarenheter av den andra parten är det viktigt att aktivt skapa möjligheter till dialog också efter att kontrakt signerats. Om parterna inte förstår och respekterar varandras förutsättningar är det svårt att bygga tillit. Formella kontrollsystem är till gagn för både kommun och utförare då de skapar en tydlighet i systemet som minskar osäkerhet och oro för godtycklighet och fusk men de måste också vara ändamålsenligt utformade. Samtidigt kan kontroller ge upphov till misstro om de synliggör förhållanden som underminerar tillit. Misstron innebär i sin tur ökade kostnader för reglering och ytterligare kontroller. Ett av de största dilemmana utgörs därvid av resursknapphet. Den valfrihet som utgör den politiska visionen med kundvalssystemet medför en komplexitet och ökade behov av samordning och kontroll vilket är svårförenligt med en kostnadseffektiv förvaltning av systemet. Tillit vore i det perspektivet en bättre lösning samtidigt som den måste bygga på goda grunder. Sammantaget är det en svårlöst ekvation och en utmanande balansgång att finna former för funktionell tillit och misstro i kundvalssystem för hemtjänst.

    Download full text (pdf)
    fulltext
    Download (png)
    presentationsbild
  • 78.
    Isaksson, Karolina
    Statens väg-och transportforskningsinstitut, VTI, Sverige.
    Lokala transportstrategier och regionala insatsprogram: ett nedslag i Vadstenabornas vardag2010In: Samtal pågår...: från forskare till politiker och tjänstemän i kommuner / [ed] Tora Friberg, Sabrina Thelander, Linköping: Linköping University Electronic Press, 2010, Vol. s. 131-145, p. 131-145Chapter in book (Other academic)
  • 79.
    Isaksson, Karolina
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, Linköping, Sweden.
    Lokalsamhället och vardagens transporter: berättelser från Vadstena, Åtvidaberg och Ljura i Norrköping2010Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Decennier av regionförstoring som strategi för regional utveckling har medfört ökade förväntningar på individen att dagligdags förflytta sig långa sträckor mellan jobb och bostad. Fortfarande är dock lokalsamhället, det vill säga staden, stads­delen eller orten man bor på ett mycket viktigt sammanhang för människor.

    I denna studie ställs en rad frågor om lokalsamhällets roll i regionförstoringens tider: Hur beskriver människor lokalsamhällets kvaliteter – varför har de valt att bo där de bor? Vilka transportstrategier har de utvecklat för att få vardagen att fungera? Hur tar de sig till arbete, studier, service, fritidsaktiviteter och nöjen? Hur ser de på dessa transporter? Hur resonerar de kring val av färdmedel? Vad anser de är viktigt för att utveckla lokalsamhällets kvaliteter och för ortens utveckling mer generellt?

    Studien bygger på intervjuer med invånare i tre olika orter i Östergötland: Vad­stena, Åtvidaberg samt stadsdelen Ljura i Norrköping. I studien tydliggörs indi­viders starka lokala förankring på sin hemort. Vidare framgår att både regionala och lokala transportsystem är centrala utvecklingsfrågor för respektive ort. Studien visar också på behovet av att komplettera dagens regionalt framtagna transport­planer och transportstrategier med lokalt förankrade planer och program.

    Download full text (pdf)
    Lokalsamhället och vardagens transporter : berättelser från Vadstena, Åtvidaberg och Ljura i Norrköping
  • 80.
    Jansson, Ann
    Linköping University, Department of Clinical and Experimental Medicine. Linköping University, Faculty of Medicine and Health Sciences.
    Gymnasieskolan i samverkan: mellankommunal samverkan och dess effekter i den lilla kommunen2017Report (Other academic)
    Abstract [en]

    This thesis explores cooperation between small municipalities and their way of working together as a solution to be able to fulfil the high demands regarding them as responsible for the upper secondary school. The focus of the master thesis is four different municipal alliances and the members of each and how they are managing those demands, and cooperation as a method of problem solving.

    The theoretical framework used in this paper consists of different aspects of network and cooperation theories, but also organisational perspectives. These views are used to explain the notions within the cooperation between the different municipalities. Research has been made on other types of cooperation intended for solving various problems and challenges that the municipalities of today are forced to accept. The field referring to the secondary school and how the responsible authorities find ways to resolve the problems is so far severely lacking of research. That is why this study is needed.

    Empirical material has been collected through interviews with representatives from the municipalities as well as from documents, mainly from the launch of the cooperation’s. They have been used to answer questions regarding three important aspects, primarily the role of the small municipality in a larger alliance, secondly why the cooperation is necessary and thirdly what are the effects of the alliances.

    The conclusions that are made in this paper are as follows; firstly the existing resource dependency within the municipalities is an incitement for joining an alliance, secondly the cooperation’s launch in an organic form, the conclusions also show that both representatives and documents prove that it is almost impossible for, especially, small municipalities to successfully fulfil all of their responsibilities on their own. A partnership, or an alliance is of great need.

    Download full text (pdf)
    Gymnasieskolan i samverkan: Mellankommunal samverkan och dess effekter i den lilla kommunen
    Download (png)
    presentationsbild
  • 81.
    Jansson, Ina
    et al.
    Linköping University, Department of Culture and Society, Centre for Local Government Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Runesson, Joel
    Linköping University, Department of Culture and Society, Centre for Local Government Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Kommunala markanvisningars betydelse för hållbar stadsplanering: en studie om kommuners klimatarbete i markanvisnings-tävlingar och effekterna av lagändringen om kommunala särkrav2019Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I och med det kommunala planmonopolet har kommuner en central roll vid planering av ny bebyggelse. Med klimatfrågans ökade betydelse har kommuner därför använt sig av sitt planmonopol för att skapa hållbara stadsdelar, exempelvis genom att ställa skarpare krav i markanvisningstävlingar än rådande byggföreskrifter. För att minska byggkostnader och förenkla planprocessen infördes emellertid en lagändring år 2015 som ogiltigförklarar sådana särkrav vid markanvisningar. Boverkets byggregler (BBR) begränsar därmed den kommunala ambitionsnivån i nybyggnation. Syftet med detta examensarbete var därför att undersöka hur kommuner kan arbeta med hållbarhet i markanvisningar för att bidra till att uppnå kommunala klimatmål, samt hur potentialen för markanvisning som instrument har ändrats i och med lagändringen om kommunala särkrav. För att undersöka detta utfördes först en litteraturstudie vilken sedan låg till grund för en intervjustudie som omfattade fyra kommuner: Linköping, Norrköping, Växjö och Västerås. Resultatet från intervjustudien visade att lagändringen medfört att de studerade kommunernas användning av urvalskriterier i markanvisningsprospekt övergått från skarpa, detaljerade krav, till att be byggherren att beskriva sina hållbarhetsambitioner för projektet. Lagändringen verkar dessutom ha försvårat möjligheterna för kommunerna att kunna driva ett mer ambitiöst hållbarhetsarbete vid nybyggnation än kravnivåerna i BBR och det ansvaret har istället övergått mer till staten och byggherrarna. Resultatet visade dock att det fortfarande finns sätt för kommuner att uppmuntra till en högre ambitionsnivå än BBR. Kommuner kan använda byggherrars önskan att upprätthålla en god relation till kommunen genom att prioritera byggherrar som tidigare har byggt i enlighet med sitt bygglov. Denna möjlighet är som starkast i regioner med hög efterfrågan på bostäder och där det råder god konkurrens mellan byggherrar. Kommuner har också möjlighet att prioritera byggherrar som använder miljöcertifieringssystem. Kommuner kan i praktiken använda sig av särkrav i markanvisningsprocesser som rör marköverlåtelser även i fortsättningen, men med risken att byggherrar kan komma att ogiltigförklara särkraven. Denna risk finns däremot inte om kommuner ställer särkrav vid uppförande av byggnader för kommuners egen räkning.

    Download full text (pdf)
    Kommunala markanvisningars betydelse för hållbar stadsplanering: En studie om kommuners klimatarbete i markanvisnings-tävlingar och effekterna av lagändringen om kommunala särkrav
    Download (png)
    presentationsbild
  • 82.
    Johansson, Kerstin
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies – CKS. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    De professionella och etableringsuppdraget2018Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Denna rapport handlar om professionella som arbetar inom Arbetsförmedlingens (Afs) etableringsuppdrag. Etableringsreformen lagstadgades den 1 december 2010 i syfte att skapa en effektivare integrationsprocess för nyanlända flyktingar. I fokus i rapporten är de professionellas berättelser och reflektioner över sin arbetssituation och sitt uppdrag. Diskussionen behandlar även etableringsuppdraget på organisationsnivå – alltså hur vi kan förstå Af som en människobehandlande organisation inom statlig offentlig sektor och dess institutionella praktik. Genom redovisning av den här studien ges röst åt de professionella.

    Rapportens kunskapsbidrag handlar om att vetenskapaliggöra och kontextualisera dessa berättelser. Detta görs i två steg med hjälp av teorier och begrepp från olika teoribildningar. Syftet med studien och denna rapport är därmed att:

    • Ge en bild av de professionellas uppfattning om sitt arbete och sin arbetssituation inom etableringsuppdraget och att bidra med fördjupad förståelsen av detta professionella fält.
    • Kontextualisera detta fält genom att diskutera organisationen inte bara som organisation utan även som en institutionell praktik och en människobehandlande organisation.

    För att fånga de yrkesverksammas bild av etableringsuppdraget och i viss mån fånga ”etableringsuppdragets vardag ” har dels observationer vid tre Arbetsförmedlingar eller lokalkontor, intervjuer med chefer, individuellt eller i par då det funnits delat chefskap, dels gruppintervjuer av fokusgruppstyp använts i undersökningen. Totalt har ca 25 personer ingått i studien. Undersökningen kan beskrivas som en fallstudie.

    Med hjälp av professionsteori diskuterar jag arbetsförmedlarnas profession. Via begrepp hämtade från denna teoribildning och en del mer sociologisk, psykologisk och socialpsykologisk teori analyseras hur de professionella hanterar sitt arbete. De anställdas upplevda situationer, såväl chefer som professionella, förstås med hjälp av begrepp som coping och handlingsutrymme. De anställda inom Afs etableringsuppdrag har fler olika professioner och yrken. De bildar ett professionellt fält snarare än en enskild profession. Informanternas berättelser visar en arbetssituation med stor ärendemängd, men som succesivt från 2011 fram till idag blivit bättre, -en situation som hanteras genom flera olika copingstrategier dvs. sätt att hantera sin arbetssituation. Copingteori används för att för att visa på kognitiva och beteendemässiga försök att hantera interna och externa krav som överskrider en persons resurser (Lazarus & Folkman 1984). De har begränsat handlingsutrymme och följer regler och riktlinjer i allt högre utsträckning.

    Samtliga informanter har, direkt eller indirekt, kommit in på ämnet samverkan. De har alla understrukit vikten av samverkan. Det gäller såväl samverkan inom den egna organisationen som samverkan mellan Af och kommunen, försäkringskassan m.fl. och samverkan med arbetsgivare och branschorganisationer. Samverkan är självklart men kanske något att fundera vidare på och då i termer av vad mer exakt man avser och hur denna samverkan skall se ut.

    Att arbeta inom Af är att arbeta inom en organisation som samtidigt är en institutionell praktik. Organisationen har stor betydelse för de professionella arbete. Därför och för att kunna sätta de anställdas berättelse i en kontext behövs särskilda begrepp och teorier. De som arbetar inom dessa organisationer förstås som gräsrotsbyråkrater, mellanchefer och professionella med olika titlar och kompetenser. Rapporten beskriver och diskuterar Af och etableringsuppdraget som exempel på New public management (NPM) och som en Människobehandlande organisation (MBO), med dess särskilda logik.

    Studien visar att Arbetsförmedlingen och etableringsuppdraget med dess professionella fält är ett exempel på en verksamhet starkt påverkad av samhällsförändring (i detta fall migration) samt pågående akademisering och professionalisering av dess uppdrag. Detta menar jag är centrala delar och centralt för Arbetsförmedlingens fortsatta verksamhet. Arbetsförmedlingen är också ett exempel på att förändringar av strukturella och organisatoriska förutsättningar i offentlig sektor ställer högre krav på vetenskaplighet, mätbara värden och kunskap. Resultat och kvalitet blir värdeladdade mål som ska operationaliseras i kontakten med kunder.

    Min upplevelse då jag mött och samtalat med några medarbetare inom etableringsuppdraget är medarbetare med mycket kunnande, god vilja och förståelse för verksamhetens utmaningar. Utmaningen handlar därför, menar jag, till stor del om organisationen. En viktig förutsättning är att förstå Afs verksamhet både som en organisation men också som en institutionell praktik och som en människobehandlande organisation med dess logik.

    Download full text (pdf)
    De professionella och etableringsuppdraget
    Download (png)
    presentationsbild
  • 83.
    Johansson, Kerstin
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Praktikforskning: ett sätt att möta behovet av kunskapsutveckling i socialt arbete2014In: Kommunstrategiska perspektiv: demokrati, organisation, kunskap och samhällsförändring / [ed] Brita Hermelin, Norrköping: CKS, Linköpings universitet , 2014, 1, p. 55-65Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Stora samhällsförändringar och ökande komplexitet inom välfärdsområdet ställer allt högre krav på verksamhets- och kunskapsutveckling. Denna utveckling tillsammans med krav från staten om samverkan mellan forskning och samhälle (Högskoleverket 2003; Statskontoret 2011) medför ett ökande behov av att tydligare knyta samman forskning och praktik.

    Kapitlets syfte är dels att argumentera för behovet av att knyta samman forskning inom välfärdsområdet med utvecklingsarbete i kommunernas verksamheter och dels att diskutera hur den internationellt etablerade forskningstraditionen praktikforskning kan erbjuda ett förhållningssätt och ett verktyg i detta arbete. Texten utgör ett exempel på kommunstrategisk forskning med fokus på socialtjänstens område, men resonemanget torde vara relevant för stora delar av välfärdsområdet.

    Download full text (pdf)
    Praktikforskning: ett sätt att möta behovet av kunskapsutveckling i socialt arbete
  • 84.
    Johansson, Kerstin
    et al.
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies – CKS. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Fogelgren, Mattias
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies – CKS. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    En urvattnad glimt av något som kunde blivit bra: professionella i socialtjänsten och den evidensbaserade praktiken2016Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Under flera decennier har diskussioner pågått om hur socialt arbete skall bedrivas. Studier av det sociala arbetets praktik visar en verksamhet där metoder för utvärdering och utnyttjande av forskning är dåligt utvecklade. En annan uppfattning är att forskningen sällan är relevant eller användbar för praktiken.

    Staten har därför tagit initiativ till flera satsningar för att utveckla socialt arbete. En i raden av initiativ och utredningar är SOU 2008:18, Evidensbaserad praktik i socialtjänsten – till nytta för brukaren.

    Denna utredning låg till grund för en nu i princip avslutad satsning som kan beskrivas som ett reformarbete eller en intervention. Detta arbete beskrivs av vissa aktörer som en genomgripande förändring och utveckling av socialtjänsten, rent av som ett paradigmskifte i socialt arbete. Andra ser det som en i princip misslyckad satsning. Statskontoret, som haft regeringens uppdrag att utvärdera satsningen menar i sin slutrapport att:

    Den sammanfattande bedömningen i utvärderingarna är att arbetet med systematisk uppföljning, brukarmedverkan och implementering av evidensbaserade arbetssätt har bidragit till verksamhetsutveckling inom socialtjänsten.(Statskontoret 2014:18)

    Statskontorets utvärdering som diskuteras i föreliggande rapport har (enligt regeringens uppdrag) riktats mot statens och SKLs styrning, utformning och organisering och via enkäter till socialchefer, m.fl. även omfattat att studera hur väl dessa grupper känner till överenskommelsen (Statskontoret 2014:18). Statskontorets utvärdering är den enda större och systematiska uppföljningen och utvärderingen som gjorts av satsningen och i denna har alltså inte de professionellas bild inte lyfts fram. Detta har inneburit, menar vi, att det saknas en heltäckande bild av utveckling evidensbaserad praktik i socialtjänsten. En röst som saknats är de professionellas. I denna rapport redovisas resultaten från en studie där 183 socialsekreterare besvarat frågor om sin uppfattning om evidensbaserad praktik (EBP). Det övergripande syftet med föreliggande studie är att undersöka de professionellas upplevelse av satsningen. Studies övergripande forskningsfråga kopplas till ett av de fyra utvecklingsområden som pekades ut i utredning SOU 2008:18. Forskningsfrågan för föreliggande rapport är:

    Har satsningen inneburit bättre förutsättningar för professionen att utveckla en evidensbaserad praktik?

    Och i vår enkät skriver vi att:

    Syftet med projektet att nå bättre kunskap om arbetsförhållandena och förutsättningarna för långsiktiga strategier för kommunal välfärd. I fokus finns organisering och kunskapsutveckling med införandet av en evidensbaserad praktik i socialtjänsten som empiriskt exempel. (bilaga 1)

    I kapitel 1 beskrivs interventionen som en ”resa”. I kapitel 2 diskuteras sedan begreppet evidensbaserad praktik i förhållande till de professionella. I kapitel 3 redovisas resultatet av enkätstudien och intervjuerna och i kapitel 4 och 5 diskuteras resultaten ytterligare. Resultaten av vår studie visar att det finns en del problem med införandet

    av en evidensbaserad praktik inom socialtjänsten. Det är till exempel anmärkningsvärt att det inte finns en tydlig uppfattning bland socialsekreterarna om vad en evidensbaserad praktik innebär. Vetskapen om införandet av en evidensbaserad praktik inom socialtjänsten är låg hos den lokala praktiken. Vidare är det få socialsekreterare som uppfattar att det finns ett systematiskt arbete för att inhämta kunskap från professionen, verksamheten och från forskningen. Resultaten indikerar att socialsekreterarna uppfattar evidensbaserad praktik som en uppsättning metoder med vetenskapligt stöd som kan användas i det dagliga arbetet. Mer specifikt uppfattar socialsekreterarna evidensbaserad praktik som det praktiska användandet av specifika metoder som blivit ”godkända” av forskningen. Av resultaten i denna studie framgår även att socialsekreterarna i varierande grad upplever att evidensbaserad praktik utgör ett stöd till deras profession samtidigt som en överväldigande majoritet upplever att införandet av en evidensbaserad praktik inte är ett hinder eller hamnar i konflikt med deras profession. Det finns tvärtemot en underliggande uppfattning bland socialsekreterarna om att evidensbaserad praktik är ett eftersträvansvärt mål men att problem i den ordinarie verksamheten hindrar en utveckling av en evidensbaserad praktik.

    Vårt svar på vår övergripande forskningsfråga (se ovan) blir att Statskontorets utvärdering, utifrån deras uppdrag, som visar på att satsningen inneburit bättre förutsättningar för professionen att utveckla en evidensbaserad praktik inte stöds i föreliggande studie.

    Rapporten avslutas i kapitel fem där vi sammanfattningsvis diskuterar kunskapsutvecklingen i socialt arbete. För fortsatt kunskapsutveckling behövs även fokus mot frågor om ledning, styrning, organisation och organisatoriska förutsättningar för socialt arbete. Här behövs ytterligare forskning som kombinerar olika metoder, perspektiv och kunskapsanspråk.

    Download full text (pdf)
    En urvattnad glimt av något som kunde blivit bra: professionella i socialtjänsten och den evidensbaserade praktiken
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 85.
    Johansson, Kerstin
    et al.
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, Social Work. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Henricson, Lena
    Motala Kommun.
    Brottspreventioni Östergötland: en kartläggning av aktiviteter och kunskapsläge2013Report (Other academic)
    Abstract [sk]

    Enligt Brottsförebyggande rådet har det visat sig att den brottsförebyggande aktiviteten är särskilt stor i kommuner där det finns ett engagemang på länsnivå. En regional organisation kan bland annat stimulera bildandet av brottförebyggande råd i länets kommuner, bygga upp nätverk av brottförebyggare och samordna insatser för utbildning.

    Allt sedan det nationella brottsförebyggande programmet Allas vårt ansvar presenterades 1999 har Östergötlands kommuner och Polismyndigheten i Östergötland haft ett samarbete på regional nivå. Ett samarbete mellan de 13 kommunerna i Östergötland, polismyndigheten i Östergötland och Linköpings universitet sker sedan 2010 under benämningen Regbrå – regional samverkan för brottsprevention. Syftet med Regbrå är att öka kunskapen om prevention och medverka till ökad kraft i det lokala brottspreventiva arbetet i kommunerna.

    Genom det regionala nätverket sker ett erfarenhets- och informationsutbyte. Det har varit sporadiska ”nedslag” i olika verksamheter i samband med nätverksträffar och gemensamma utbildningar - någon samlad bild av vad som försiggår i länet har varit svår att få.

    Denna rapport har tillkommit inom ramen för Regbrå med finansiering av Centrum för kommunstrategiska studier (CKS), Linköpings universitet. Rapporten syftar till att ge alla intressenter en gemensam bild av hur det brottsförebyggande arbetet ser ut i länet. Den ska också utgöra underlag för fortsatt utveckling. Rapporten innehåller en kartläggning som genomförts under perioden 2012 och våren 2013 och består av tre delar:

    • en webbenkät utskickad till länets 13 kommuner
    • intervjuer med representanter för en kommunal verksamhet
    • intervjuer med representanter från polismyndigheten i Östergötland

    I rapporten diskuteras och definieras även två centrala begrepp – brottsförebyggande arbete och samverkan.

    I rapportens inledande kapitel beskrivs det regionala samarbetet och syftet med rapporten. I kapitel 2 ges en bakgrund till hur det brottsförebyggande arbetet vuxit fram.

    Kapitel 3 presenterar resultatet av enkätundersökningen som skickades ut till representanter för länets 13 kommuner. Enkätundersökningen genomfördes via enkätverktyget Defgo. Dess syfte var att få en samlad bild av det, för Regbrå centrala, brottspreventiva arbetet i länet Den visar bland annat att:

    • samtliga kommuner i Östergötland har ett organiserat samarbete med polisen
    • i alla kommuner utom en har kommunstyrelsen det yttersta ansvaret för 7 det brottspreventiva arbetet
    • alla kommuner, utom en har samordnare som kordinerar arbetet
    • samverkan i det brottsförebyggande arbetet sker i huvudsak mellan polisen och kommuners olika enheter
    • i samtliga kommuner finns ett organiserat samarbete mellan skolasocialtjänst-polis
    • av länets 13 kommuner har drygt hälften gjort kartläggningar av den lokala problembilden de två senaste åren
    • i nio av länets 13 kommuner finns särskilt avsatta medel för brottsförebyggande arbete
    • nästan alla kommuner ser behov av kunskap om brottsprevention
    • det finns ett uttalat behov av utbildning om brottsprevention

    I kapitel 4 intervjuas företrädare för det operativa brottsförebyggande arbetet i Motala om deras erfarenheter. De ger en bild av en välfungerande grupp som trivs med sitt arbete på grund av att samarbetet har fungerat friktionsfritt.

    I kapitel 5 redovisas intervjuer med polisföreträdare. Samtliga intervjuade talar om hur viktigt det är att etablera en god kontakt, ”att personkemin stämmer” som de själva uttrycker det. All samverkan tycks inte fungera bra och detta kan tänkas ha sitt ursprung i att det nödvändiga etablerandet av gemensamma arbetsförutsättningar uteblivit.

    I kapitel 6 diskuteras kunskapsutveckling och forskning. Kapitlet visar hur de olika aktörerna (i första hand polis, socialtjänst och skola) på det brottspreventiva fältet företräder olika organisationer med olika kunskapssyn. För en fortsatt positiv utveckling krävs mer kunskap om de olika kunskapstraditioner som råder.

    I kapitel 7 förs en avslutande diskussion av rapportens två redaktörer. I Östergötland har kommunerna haft ett organiserat brottsförebyggande arbete i samverkan med polisen sedan slutet av 1990-talet. Mycket tid har lagts ned på att diskutera hur samverkan ska se ut, men aktörerna har inte lyckats enas om en metod eller ett antal verktyg. Få kommuner har lyckats få till stånd systematik i sin samverkan. Det finns därför lika många modeller för samverkan i länet som det finns kommuner. Samtliga kommuner i länet har samverkansöverenskommelser med polismyndigheterna men de är till innehåll och omfattning olika. Kartläggningen visar vidare att flera vedertagna framgångsfaktorer fått genomslag i kommunerna; brottsförebyggande arbete är med något undantag placerat högt upp i den kommunala organisationen, under kommunstyrelsen, och det finns en samordnare i varje kommun. Brister att peka på är framförallt avsaknaden av samordnare på lokal nivå inom polisen och det faktum att inte alla kommuner baserar sina insatser på en kartläggning av den lokala problembilden.

    En diskussion i Regbrå kring struktur och innehåll utifrån erfarenheterna av denna kartläggning skulle kunna bidra till en utveckling av samverkan i det brottsförebyggande arbetet.

    Det behövs en länsövergripande strategi för hur forskning och utbildning kan underlätta för kommunerna i arbetet för att få till stånd ett effektivt arbete med kvalité. Den studie som presenteras i denna rapport är ett bidrag till ett sådant kvalitetsarbete.

    Download full text (pdf)
    Brottspreventioni Östergötland: en kartläggning av aktiviteter och kunskapsläge
    Download (pdf)
    omslag
  • 86.
    Johansson, Kerstin
    et al.
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies – CKS. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Svensson, Anna
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Political Science. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Svensson, Elin
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Political Science. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Samverkan för högre övergångstal: Om logiker hos Norrköpings kommun och Linköpings universitet2019Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna rapport har sin grund i det samverkansavtal som finns mellan Linköpings universitet och Norrköpings kommun. Med detta avtal som utgångspunkt genomfördes en kunskaps och forskningsöversikt våren 2019som utvecklas och diskuteras i föreliggande rapport.1 Rapporten beskriver och diskuterar det som här benämns Norrköpings kommun och Linköpings universitets logiker kopplade till högre utbildning. Dessa logiker jämförs även med en grupp ungas utbildningsstrategier.

    Statistik sammanställd av Norrköpings kommun (2018) visar att utbildningsnivån bland kommunens invånare är något lägre i Norrköping i förhållande till de kommuner man jämfört med samt till riket i stort. Enligt denna statistik är även övergångstalen från gymnasieskola till universitet och högskola lägre i Norrköpings kommun. Bland Norrköpings politiker och kommunstyrelse finns en uttalad stark ambition att höja dessa siffror och arbetet för att höja utbildningsnivån är ett prioriterat område inom flera av kommunens verksamheter (Vision 2035; Utbildningskontorets uppdragsplan 2019). Detta finns även med som en målsättning i det strategiska samverkansavtalet mellan Norrköpings kommun och Linköpings universitet. En ytterligare målsättning som finns formulerat i detta avtal är att antalet studenter på Campus Norrköping ska öka. I enlighet med avtalet ska de två aktörerna tillsammans arbeta för nå dessa mål. I den sammantagna bilden av kommunens logiker ryms idéer om livslångt lärande, jämlikhet och kompensatoriska insatser, vilka kopplas till en idé om bildning. Samtidigt uttrycks även logiker som refererar till att universitetsverksamheten är en möjliggörande kraft och grundläggande resurs som bidrar till kommunens välgång och utveckling.

    Den sammantagna bilden av universitetets logiker å sin sida kan utifrån denna studies fokus tolkas som vilande på en marknadsföringslogik. Studentrekrytering till universitetet konstrueras (eller med ett mer vardagligt begrepp synliggöras) som synonymt med marknadsföring, och utbildningar beskrivs som varor som ska säljas. Marknadsföringslogiken förgrenas även i en slags ekonomisk logik, eftersom marknadsföringen grundar sig på – och måste förhålla sig till – de ekonomiska förutsättningarna.

    Här framträder alltså en konflikt mellan kommunens och universitetets logiker, som kan exemplifieras med den nationellt, men även lokalt i Norrköpings kommun, rådande lärarbristen. Kommunen har ett stort behov av utbildade lärare och tycks ha vissa förväntningar på, eller åtminstone förhoppningar om, att Linköpings universitet kan fylla en viktig funktion i utbildandet av de lärare som kommunen behöver. Ett sätt att förstå detta är utifrån marknadsföringslogiken och dess konsekvenser: när studentrekryteringen sker baserat på en tanke om att ”sälja” mest och bäst, så är lärarutbildningarna inte de som anses vara ”häftigast” eller mest säljbara. Ett annat betydande resultat i studien, vilket diskuteras i kapitel 6, handlar om hur Norrköpings kommun resonerar utifrån den uttalade målsättningen om ett behov av att höja utbildningsnivån i kommunen. Tanken om att vara en ”bra” kommun knyts samman med tanken om att ha hög utbildningsnivå. Med andra ord är det föreställningarna om och bilderna av vad en bra kommun är som utgör grund för kommunens mål och visioner om höjd utbildningsnivå.

    Idén om universitetsutbildning som ett ideal är centralt även i ungas sätt att förstå och prata om högre utbildning. Ungdomarnas logik refererar på ett tydligt sätt till ett framtidsperspektiv. Nästan samtliga informanter vill plugga vidare efter studenten, och det motiveras av en föreställning om att det innebär bättre framtidsutsikter. På så vis framträder ungdomarnas logik som att utbildning är synonymt med ett gott framtida liv. I speglingen mot universitetsutbildningens möjliggörande funktioner konstrueras också deras yrkesexamen som barnskötare som ett ”sämre alternativ” och barnskötarprofessionen betraktas som något de kan ägna sig åt tillfälligt, i väntan på att de ska få lust att börja plugga.

    Vidare utgör samverkan och komplexiteter i samverkan också ett huvudresultat. Samverkan är en självklarhet och utgör en central och gemensam (mellan LiU och Norrköpings kommun) tydligt uttalad ambition. Dock menar vi att på flera punkter finns oklarhet och parternas samverkan i frågor om utbildning och bildning kan behöva definieras mer specifikt avseende tex. parterna uppdrag och mål. Dessa frågor är kopplade till kommunens utveckling avseende tex. sysselsättning och arbetsmarknadspolitik, välfärd samt forskningspolitik.

    Med denna rapport vill vi uppmärksamma några avgränsade aspekter av en komplex helhet. Vi är medvetna om att de skillnaderna i logik mellan aktörerna som rapporten belyser bland annat handlar om universitets domäner och kommunens lokala ansvar, men vi menar att denna rapport kan bidra med kunskap om samverkan mellan två viktiga samhällsaktörer.

    Download full text (pdf)
    Samverkan för högre övergångstal: Om logiker hos Norrköpings kommun och Linköpings universitet
    Download (png)
    presentationsbild
  • 87.
    Johansson, Madelaine
    et al.
    Linköping University, The Tema Institute, Centre for Climate Science and Policy Research . Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Hjerpe, Mattias
    Linköping University, The Tema Institute, Centre for Climate Science and Policy Research . Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Simonsson, Louise
    Linköping University, The Tema Institute, Centre for Climate Science and Policy Research . Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Storbjörk, Sofie
    Linköping University, The Tema Institute, Centre for Climate Science and Policy Research . Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Hur möter östgötakommunerna klimatfrågan?: En kartläggning av risker, sårbarhet och anpassning inför klimatvariationer och klimatförändringar2009Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Denna rapport ingår i forskningsprojektet Kartläggning av risker, sårbarhet och anpassning inför klimatvariationer och klimatförändringar i Östergötland, vilket finansieras av Centrum för kommunstrategiska studier (CKS) och utförs av forskare verksamma vid Centrum för klimatpolitisk forskning (CSPR). Projektet syftar till att bidra till en ökad förståelse för kommuners sårbarhet och förutsättningar för att öka sin robusthet inför klimatförändringar och klimatrelaterade risker. Projektet pågår från augusti 2008 till augusti 2011 och studerar huvudsakligen tre övergripande problemställningar:

    1. Varför, när och hur är lokalsamhället sårbart? Vi identifierar kritiska faktorer, som enskilt eller i kombination, bidrar till sårbarhet – både samhälleliga och biogeofysiska aspekter.
    2. Hur gör man för att bedöma en kommuns sårbarhet? Vi testar metoder/övningar för mer integrerade sårbarhetsbedömningar på lokal nivå. Vi diskuterar bland annat: krav på information och kunskap, resurser, uppdateringar, analyskapacitet, tillämpbarhet och implementering i existerande organisationer och förvaltningar.
    3. Hur kan man minska en kommuns sårbarhet? Vi analyserar vilka möjligheter, hinder och begränsningar för anpassning inför klimatförändringar som uppfattas inom kommunala förvaltningar för såväl beslutsfattare som tjänstemän.

    Denna rapport utgör steg 1 i projektet och består av en kartläggning av läget i samtliga kommuner i Östergötland. Syftet är att ge en bild av hur östgötakommunerna ser på risker och sårbarhet inför samtida klimatvariationer och kommande klimatförändringar, pågående arbete (kartläggningar, policy, strategier, åtgärder, etc.) kopplat till risker, sårbarhet och anpassning samt frågor kring organisation, samverkan, roll- och ansvarsfördelning. Utifrån kartläggningens resultat kommer ett mindre antal fördjupningar att genomföras under 2010.

    Kartläggningen (kapitel 6) har genomförts och sammanställts av Madelaine Johansson. Mattias Hjerpe har varit huvudförfattare för kapitel 2 och 5, Louise Simonsson för kapitel 3 och Sofie Storbjörk för kapitel 4. Kapitel 8 har skrivits gemensamt av Hjerpe, Simonsson och Storbjörk. Arbetet har koordinerats av Sofie Storbjörk.

    Författarna riktar ett varmt tack till alla kommunrepresentanter som så generöst delade med sig av sin arbetstid, sina reflektioner och erfarenheter, CKS för finansiering av projektet, Eva Lindblad för layout och granskning och Tora Friberg för granskning.

    Download full text (pdf)
    Hur möter östgötakommunerna klimatfrågan? : En kartläggning av risker, sårbarhet och anpassning inför klimatvariationer och klimatförändringar
  • 88.
    Johansson, Madelaine
    et al.
    Linköping University, The Tema Institute, Centre for Climate Science and Policy Research . Linköping University, The Tema Institute, Department of Water and Environmental Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Hjerpe, Mattias
    Linköping University, The Tema Institute, Centre for Climate Science and Policy Research . Linköping University, The Tema Institute, Department of Water and Environmental Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Simonsson, Louise
    Linköping University, The Tema Institute, Centre for Climate Science and Policy Research . Linköping University, The Tema Institute, Department of Water and Environmental Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Storbjörk, Sofie
    Linköping University, The Tema Institute, Centre for Climate Science and Policy Research . Linköping University, The Tema Institute, Department of Water and Environmental Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Hur möter östgötakommunerna klimatfrågan?: En kartläggning av risker, sårbarhet och anpassning inför klimatvariationer och klimatförändringar2009Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Det är inom lokalsamhället som klimatförändringarnas konsekvenser först kommer att göra sig gällande. Regionala klimatscenarier visar att dessa konsekvenser kommer att variera rumsligt, vilket skapar skilda utgångslägen i landets kommuner. Några av konsekvenserna kommer inte att bli synliga förrän pålång sikt och flera klimatparametrar behäftas fortfarande med så pass stor osäkerhet att det är svårt att bedöma hur de kommer att förändras i vårt land.

    Extrema väderhändelser får stor uppmärksamhet i media och skapar ett tryck på den kommunala förvaltningen, som ofta står där med frågan: Vad gör ni åt detta? De svenska kommunerna har genom sitt planmonopol och utpekade ansvar för riskhantering en viktig roll att spela inom klimatanpassningen. I aggregerade jämförelser som görs mellan länders anpassningsförmåga – hur väl rustade de är för att svara på klimatförändringarna och initiera åtgärder – så antas Sverige och övriga nordiska länder ha en relativt hög förmåga till anpassning. Å andra sidan visar erfarenheterna av de senaste årens extrema väderhändelser såsom översvämningar och stormar att det finns klara begränsningar i beredskap och robusthet ur ett klimatperspektiv.

    Vår utgångspunkt är att det behövs en djupare kunskap om de svenska kommunernas sårbarhet i bred mening, samt om de drivkrafter och utmaningar som påverkar kommunernas förmåga att hantera ett förändrat klimat genom att minska sin sårbarhet och öka sin robusthet. Kort uttryckt gäller det att skapa förutsättningar för att ”tänka efter före” eftersom ett proaktivt handlande ger såväl större frihetsgrader som ökad kostnadseffektivitet än ett mer avvaktande och reaktivt angreppssätt.

    I rapporten redovisas huvudsakligen resultatet av en kartläggning av hur samtliga 13 östgötakommuner ser på risker och sårbarhet inför samtida klimatvariationer, extrema väderhändelser och framtida klimatförändringar, pågående arbete (i form av kartläggningar, policy, strategier, åtgärder etc.), ansvars- och rollfördelning, organisation och samverkan samt reflektioner 0m drivkrafter och barriärer för sårbarhets- och anpassningsarbetet. Rapporten pekar också ut vägar framåt i form av tre förslag till fördjupade studier av risker, sårbarhet och anpassning i Östergötland: (i) klimatanpassningen och den lokala politiken, (ii) det goda samhället och klimatsårbarheten och (iii) att mäta/bedöma känslighet inför klimatförändringar.

    Rapporten innehåller även ett antal kapitel som syftar till att ge en fördjupad förståelse av centrala begrepp, bedömningstekniker och liknande, aktuellt kunskapsläge gällande sårbarhet och anpassning och – förhoppningsvis – en viss portion inspiration i det kommande arbetet med risker, sårbarhet och anpassning inför klimatvariationer och klimatförändringar.

    Bland annat diskuteras olika sätt att närma sig frågan om sårbarhet inför klimatförändringar med ett särskilt fokus på begreppen exponering, känslighet och anpassningsförmåga. Vi beskriver därefter kort risker och sårbarhet inför de framtida klimatförändringar som Sverige står inför, utifrån klimat- och sårbarhetsutredningen. Vidare belyser vi hur klimatanpassning har vuxit fram på den politiska och administrativa agendan i Sverige samt ger exempel på hur några av landets kommuner idag arbetar med anpassningsfrågor samt – utifrån parallellt pågående fallstudier – erfarenheter av kritiska faktorer för förändring. Därefter presenteras klimatanpassningsportalens ”tio steg mot en anpassningsplan” följt av en redovisning av skillnader och likheter mellan fyra vanliga typer av bedömningar av klimatsårbarhet och klimatanpassning.

  • 89.
    Jonsson, Leif
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies – CKS.
    Kommuners politiska ledningssystem: något (för)-åldrat?2010In: Samtal pågår: från forskare till politiker och tjänstemän i kommuner / [ed] Tora Friberg, Sabrina Thelander, Norrköping: Centrum för kommunstrategiska studier , 2010, p. 147-152Chapter in book (Other academic)
  • 90.
    Jonsson, Leif
    et al.
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Rosander, Monica
    Planeringsavdelningen Norrköpings kommun, Norrköping.
    Samverkan som överlevnadsstrategi?: En sammanställning av betydelsefulla förhållanden för kommunal samverkan2006Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Kommunal samverkan lyfts ofta fram som ett sätt att möta de utmaningar som svenska kommuner anses stå inför. Samverkan ses som något eftersträvansvärt och skildras huvudsakligen positivt. Men vad är det som har betydelse för om samverkan kommer till stånd? Vad kan man behöva tänka på i samband med kommunal samverkan? I denna skrift analyseras bland anant dessa frågor med hjälp av tre intervjuundersökningar som har gjorts i östgötaregionen och som på olika sätt har uppmärksammat både förekomster av samverkan och freställningar om samverkan. Dessutom speglas den aktuella debatten kring kommunal samverkan.

  • 91.
    Jonsson, Robert
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, Department of Culture and Society, Centre for Local Government Studies.
    Kommunsekreterare: en balanserande aktör mellan politik och förvaltning2020Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I den här rapporten presenteras resultatet från en studie där det övergripande syftet varit att bidra med ökad förståelse för kommunsekreterare i en svensk kommunal kontext.

    Det är förvånande att det är ovanligt med studier om kommunsekreterare då det är en befattning som tidigt initierades i kommunerna när tjänstepersoner gjorde intåg i den kommunala förvaltningen. Till det ska läggas att kommunsekreterare utgör en betydande länk mellan den lokala politiken, tjänstemannaorganisationen och medborgarna. En förklaring till detta kan vara att kommunsekreterare i regel inte har något chefsansvar och sällan förekommer i media, något som gör att man kan beskriv att de ”verkar i det tysta”. Det förekommer att kommunsekreterare har chefsansvar, men såsom innevarande studie visar är det i de fall rollen som kommunsekreterare kombineras med rollen som kanslichef.

    Studien som presenteras i den här rapporten bygger på interaktiv forskning mellan författaren till rapporten och kommunsekreterare i Östergötlands kommuner. I rapporten presenteras en beskrivning av i vilka sammanhang som kommunsekreterare verkar, samt nyckelbegrepp som beskriver förväntningar och krav som är relaterade till kommunsekreterare. Slutligen diskuteras kommunsekreterare i relation till olika tjänstemannatyper såsom byråkrat, entreprenör, direktör etcetera.

    I rapporten synliggörs att kommunsekreterare ägnar stor del av sin tid till ärendehantering och med det följer att vara en balanserande aktör. Med balanserande aktör avses att kommunsekreterare verkar i en miljö som präglas av olika arenor och logiker i och med att de verkar i skärningen mellan politik och förvaltning. Tjänsteutövandet innebär därmed att verka i och mellan olika sammanhang.

    Paren av nyckelbegrepp som identifierades för analysen av förväntningar på kommunsekreterare utgörs av att både vara specialist och generalist. Specialist på ärendehanteringsprocessen och generalist gällande kommunkunskap – att kunna den kommunala kontexten och kommunens verksamhet. Att vara neutral och objektiv handlar om en strävan efter att informera och agera neutralt, men eftersom kommunsekreterare vanligtvis arbetar nära kommunstyrelsens ordförande är detta en svår balansgång, inte minst gentemot andra politiker. I och med att kommunsekreterare är ansvariga för ärendehanteringsprocessen arbetar de kontinuerligt med information. Detta är information som hanteras i olika politiska och förvaltningsmässiga sammanhang. Innebörden av det är att de såväl har att arbeta med att vara informationsinsamlare och informationsförmedlare. I och med att kommunsekreterarna arbetar med och ansvarar för ärendehanteringsprocessen så krävs mod och integritet för att kunna försvara god ärendehantering. Att stå upp för god ärendehantering handlar om att ha en konsultativ roll. Det handlar om att känna till parternas mottagarkapacitet och det handlar också om att känna till ”organisation” inkluderat organisationsteori, kommuner som kontext och den egna kommunen. Att känna till organisation och att vara analytisk är således av betydelse för kommunsekreterare – inte minst eftersom de också driver samt arbetar med utredningar.

    Gemensamt för kommunsekreterare utifrån tjänstemannatyper, är att de agerar som byråkrater. En tjänstemannatyp ska förstås som en teoretisk konstruktion (Olsson och Hysing, 2012). I och med att de ansvarar för ärendehanteringsprocessen ligger det i deras roll att informera och agera neutralt utifrån god ärendehanteringssed. I och med att studien är genomförd inom ramen för digitaliseringens tidevarv beskrev kommunsekreterarna även att de behöver vara entreprenörer och verka för en förändring av ärendehanteringsprocessen. Det framkom att det förväntas av dem och att de själva ser det som viktigt att bidra till att ärendehanteringen digitaliseras. I de fall kommunsekreterarna även är kanslichefer så förväntas det av dem att de även agerar likt direktörer med ansvar för ekonomi och personal. I de fall det ingick att leda och arbeta med utredningar tillkom även en form av forskarroll. Även om en nära arbetsmässig relation till ordföranden för kommunstyrelsen bejakades för att därigenom få bra insyn i ärenden, så ansågs det viktigt att inte agera likt en politiserad tjänsteman.

    Sammantaget visar studien att det är mycket som är lika för kommunsekreterare, men beroende på lokala ledningsstrukturer, att de ser olika ut för olika kommuner, så skiljer sig förutsättningarna åt. Beroende av kommunsekreterarens kompetens och vilja att agera inom ramen för strukturerna så har kommunsekreterarna både likvärdiga och olikvärdiga balansakter att hantera. Att balansera mellan par av nyckelbegrepp framkom som gemensamt för kommunsekreterarna. Att balansera mellan olika tjänstemannatyper var också något gemensamt men olika ledningsstrukturer medförde olika strukturella förutsättningar.

    Download full text (pdf)
    fulltext
    Download (png)
    presentationsbild
  • 92.
    Jonsson, Robert
    et al.
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies – CKS. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Wänström, Johan
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies – CKS. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Den kommunala ekonomichefen: En motvillig maktaktör i en föränderlig ledningsorganisation2016Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Det är inte svårt att hitta indikationer på att ekonomin och ekonomicheferna är viktiga i Sveriges kommuner. Det finns emellertid ingen större samstämmighet kring vad det kommunala ekonomichefskapet är och hur det ska betraktas. I den här rapporten presenterar resultatet från en studie där syftet har varit att öka förståelsen för kommunalt ekonomichefskap och specifikt gällande de förväntningar, krav men också egenskaper och färdigheter som utgör nyckeln till ett väl fungerande ekonomichefskap.

    Studien bygger på interaktiv forskning mellan författarna i rapporten och ekonomicheferna i Östergötlands kommuner1. Vilka krav och förväntningar upplever de kommunala ekonomicheferna att det finns på deras yrkesutövning samt vilka egenskaper och färdigheter upplever de är viktiga för att lyckas i rollen som ekonomichef? Fem par av nyckelbegrepp presenteras vilka beskriver de förväntningar, krav, egenskaper och färdigheter som är kopplade till det kommunala ekonomichefskapet.

    Neutralitet – Objektivitet: Ekonomichefer strävar efter att agera neutralt, inte minst i kontakter med politiker. Som ett led i sin eftersträvan att uppfattas som neutrala och objektiva eftersöker ofta ekonomichefer administrativa auktoriteter som grund för sina handlingar. Sveriges Kommuner och Landstings ekonomiska prognoser utgör ett sådant exempel.

    Informationskälla – Pedagog: Ekonomichefer upplever att det är viktigt att framföra och förklara ekonomisk information på ett sätt som är begripligt för den informationen riktar sig till. Det är också viktigt att stå upp för och pedagogiskt informera om vissa kommunalekonomiska principer även om de kan uppfattas som politiskt känsliga.

    Långsiktighet – Helhet: Att förklara de långsiktiga och övergripande konsekvenserna av ett specifikt beslut eller en specifik handling är en utmaning i ekonomichefsuppdraget. I relation till förvaltningschefernas uppdrag, att i första hand värna om den verksamhet de ansvarar för, beskrev ekonomicheferna att deras uppgift är att värna om och prioritera kommunens ekonomi.

    Integritet – Mod: Behovet av att försvara god ekonomisk hushållning krävde enligt ekonomicheferna integritet och mod. Ekonomicheferna beskrev att ett aktivt ställningstagande för att varje års invånare ska betala sin rättmätiga del av vad den kommunala verksamheten kostar indirekt kan uppfattas som ett motstånd mot specifika reformer eller handlingar. För att kunna agera med integritet ansågs det till exempel viktigt med en gedigen utbildningsbakgrund.

    Organisation – Analys: Kommunernas organisationer ser olika ut och många kommuner ingår i olika former av samverkansprojekt. Mot bakgrund av detta och en allmänt ökad organisatorisk komplexitet anses det viktigt som ekonomichef att vara bevandrad i organisationsteori.

    De kommunala ekonomicheferna, framför allt i de större och medelstora kommunerna beskriver en utveckling där de på senare år har fått ta ett allt större ansvar för strategiska uppgifter i den kommunala organisationen. Deras strategiska arbeta innefattar till exempel att vara processledare samt delta i olika strategiska processer för att tillföra ett ekonomiperspektiv. Det har samtidigt inneburit att det mer konkreta ekonomiarbetet har delegerats vidare. Den här sortens dominoeffekt inom den kommunala ledningsorganisationen motiverar ytterligare forskning i relation till såväl vad ekonomicheferna förväntas göra, men också i relation till förändringar i hela det kommunala ledningsarbetets innehåll och organisation.

    Download full text (pdf)
    Den kommunala ekonomichefen: En motvillig maktaktör i en föränderlig ledningsorganisation
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 93.
    Juhlin, Stina
    et al.
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies – CKS. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Tisell, Malin
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies – CKS. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Som komplement – men aldrig för att ersätta: En kvalitativ studie om socialsekreterares syn på kommunikation med klienter via digitala verktyg2018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Internet har blivit en stor del av människors vardag och för vissa till och med ett oersättligt medel för social samvaro. I och med denna digitala utveckling ställs det ökade krav på landets socialtjänster att vara en del av utvecklingen, då klienterna efterfrågar nya sätt att komma i kontakt med dem på. Vi har av denna anledning valt att, i en kvalitativ studie, undersöka vilka tankar och erfarenheter socialsekreterare som arbetar med utredande myndighetsutövning har av att kommunicera med klienter via digitala verktyg, för att på så sätt få en förståelse för deras syn på denna kommunikationsform. Då vi var ute efter gruppens inställning har vi använt fokusgrupper för insamling av data. Materialet har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys och ur ett professionsetiskt perspektiv. Det professionsetiska perspektivet kan hjälpa oss att belysa och bidra till förståelse för hur synen kan påverkas av olika etiska dilemman som kan uppstå i användandet av digitala verktyg. Studien belyser de digitala verktygens för- respektive nackdelar i kommunikation med klienter. Dessa för- och nackdelar presenteras utifrån hur socialsekreterarna tänker sig att klienterna upplever denna form av kommunikation, samt hur socialsekreterarna själva upplever det.

    Likt tidigare forskning visar, lyfter vi i vårt resultat fram de fördelar som socialsekreterarna ser för klienterna med denna kommunikationsform, vilka handlar om att de digitala verktygen ökar deras delaktighet och tillgängligheten till socialtjänsten. Dock framhävs att de digitala verktygen riskerar att påverka socialsekreterarnas möjligheter att kunna genomföra analyser och göra bedömningar kring klienternas situation, vilket är grundläggande för deras arbete och de menar vidare att användandet av dessa verktyg riskerar att utmana den kunskap som professionen besitter.

    Resultatet i denna studie visar på att socialsekreterarnas syn på kommunikation med klienter via digitala verktyg är att dessa kan fungera som ett komplement men de kan aldrig ersätta det fysiska mötet då det fysiska mötet är grundläggande för att klienterna ska få den hjälp de behöver, samt för att socialsekreterarna ska kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett tillfredsställande sätt.

    Download full text (pdf)
    Som komplement – menaldrig för att ersätta: En kvalitativ studie om socialsekreterares syn på kommunikation med klienter via digitala verktyg
    Download (png)
    presentationsbild
  • 94.
    Jönsson, Jessica
    et al.
    Linköping University, Department of Management and Engineering. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Lindell, Tilda
    Linköping University, Department of Management and Engineering. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Måluppfyllelse i välfärden: Tillämpning av intern kontroll i kommunal verksamhet2013Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Bakgrund

    Intern kontroll är en process som syftar till att inge rimlig försäkran om att det inte försiggår några ekonomiska oegentligheter i en organisation, samt att organisationens arbete bidrar till dess måluppfyllelse. Med hänsyn till ett antal nationella skandaler inom både privat och offentlig verksamhet, och kommunernas uppdrag att bedriva verksamhet till nytta för medborgarna, är det av intresse att undersöka hur intern kontroll bedrivs i kommunal verksamhet. Kraven för hur intern kontroll ska bedrivas i privat verksamhet är reglerat i ett flertal lagtexter och kompletterande praxis i form av Svensk Kod för Bolagsstyrning, men bilden av hur intern kontroll bedrivs i offentlig verksamhet är något svårare att fånga. Det är även inte fullständigt utrett huruvida det råder specifika styrningsförutsättningar för offentlig verksamhet som påverkar implementeringen av styrningsmetoder från det privata näringslivet.

    Syfte

    Syftet med studien är att identifiera och beskriva eventuella faktorer som påverkar utformningen av intern kontroll i kommunal verksamhet, samt att förklara syftet med god intern kontroll och hur det kan uppnås genom en modell för implementering av intern kontroll.

    Genomförande

    Totalt har sexton respondenter intervjuats i de tre organisationer som utgör studieobjekt i fallstudien som ligger till grund för uppsatsen. De organisationer som har medverkat är Linköpings och Norrköpings kommun samt arbetsgivar- och intresseorganisationen Sveriges Kommuner och Landsting.

    Resultat

    Studien har visat att det råder oenighet på såväl nationell som regional nivå om vad som är syftet med intern kontroll i kommunal verksamhet, och det är inte möjligt att fastställa en enhetlig bild av hur intern kontroll bedrivs i Sveriges kommuner. Det gäller såväl hur intern kontroll-processen är strukturerad i de kommunala verksamheterna som vilken förståelse och acceptans om råder för konceptet intern kontroll. En betydande orsak till att intern kontroll i kommunal verksamhet framstår som ett diffust begrepp kan vara bristen på vägledning från lagstiftning och normgivande instanser. Avsaknaden av en tydlig arbetsmodell som utformats med den kommunala verksamhetens förutsättningar i åtanke kan också utgöra en betydande orsak till den fragmenterade bilden.

    Download full text (pdf)
    Måluppfyllelse i välfärden: Tillämpning av intern kontroll i kommunal verksamhet
  • 95.
    Klinthäll, Martin
    Linköping University, Department of Culture and Society, Centre for Local Government Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Hållbart mottagande: Kommunernas bostadspolitik och integrationen2022In: Kommunerna och hållbar utveckling: Demokrati, välfärd och lokal utveckling / [ed] Brita Hermelin, Linköping: Linköping University Electronic Press, 2022, p. 85-97Chapter in book (Other academic)
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 96.
    Klinthäll, Martin
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies – CKS. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Verksamhetsberättelse 2017: Centrum för kommunstrategiska studier CKS2018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Under 2017 fyllde CKS 20 år, vilket firades med att den årliga kommundagen uppgraderades till en högtidlig jubileumsdag, som ägde rum den 16 november i Norrköping. Inför jubiléet gav CKS ut en antologi med namnet Att äga framtiden, i vilken en lång rad forskare, kommunföreträdare och debattörer medverkar. Förutom den upplaga som delades ut inför jubiléet, har boken efterfrågats från många håll.

    Vid sidan av antologin, där flera av CKS medarbetare medverkar, har forskarna vid CKS fortsatt att publicera sig i olika vetenskapliga sammanhang, med internationella tidskrifter och antologier, rapportserier och populärvetenskapliga sammanhang som exempel.

    År 2017 har också varit ett år då det blivit tydligt att CKS verksamhet expanderar. Ett nytt samarbetsavtal med Region Östergötland har trätt i kraft under 2017 som en viktig förstärkning av förutsättningarna för forskning om lokala och regionala frågor, samt kopplingarna däremellan. Nya forskningsmedel från externa finansiärer har landats av forskare på CKS, ofta i samarbete med forskare på andra avdelningar vid LiU eller på andra universitet. Sammantaget har dessa nya medel, tillsammans med grundfinansieringen från kommunerna och universitetet, skapat möjligheter att förstärka kompetensen inom CKS olika kunskapsfält genom rekryteringar av såväl forskare, som postdoktorer och forskningsassistenter. Via gästforskarprogrammet, egna konferenser och workshops har forskningsverksamheten ytterligare förstärkts.

    Inom CKS Lärande fortsatte under 2017 den viktiga utåtriktade verksamheten med en rad seminarier och lärandetillfällen för kunskapsutbyte mellan forskare, politiker, tjänstemän och en intresserad allmänhet. Ett nytt samarbete för kunskapsutbyte med kommunenheten vid Finansdepartementet har kommit till stånd under 2017, vilket är ett tecken på att CKS befäster sin position som en efterfrågad miljö för kommunrelevant forskning och forskningskommunikation.

    Download full text (pdf)
    Verksamhetsberättelse 2017: Centrum för kommunstrategiska studier CKS
    Download (png)
    presentationsbild
  • 97.
    Kågström, Lennart
    Barfota AB, Skellefteå.
    Att utveckla det personliga ledarskapet i grupp: Om arbetssättet i CKS-utbildningen Ledarskap i kommuner2018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Ledarskap är en viktig fråga i dagens organisationer. Mycket tid och energi läggs på att resonera om, rekrytera, stimulera och utveckla ledare på olika nivåer i landets kommuner och andra organisationer. Ett populärt tema för ledarskap är det personliga ledarskapet. Syftet med denna rapport är att bidra till reflektioner kring vad ”det personliga” kan vara, och hur man kan jobba med det i en utbildning för kommunala chefer där gruppen utgör en viktig resurs för lärandet. Det är också viktigt att sätta in frågan om det personliga i perspektivet ”ledarskap som relation” som jag valt att utgå från.

    Rapporten bygger på erfarenheter från CKS utbildning Ledarskap i kommuner (LiKo). Detta är en utbildning för kommunala chefer på nivån närmast under kommunchefen. Det övergripande syftet med utbildningen är att stödja och utveckla ledarskapet i kommunerna och östgötaregionen med omnejd. Utbildningen kan beskrivas bestå av två delar: en teoretisk del med utvalda teman som i huvudsak har sin utgångspunkt i vetenskap och aktuell samhälls- och beteendevetenskaplig forskning för att deltagarna ska kunna förhålla sig till vad det innebär att vara ledare i en demokratisk, politiskt styrd organisation samt kunna göra omvärldsanalyser och hantera samhällsförändringar. Den andra delen av utbildningen handlar om ledarskap. Det senare är temat för den här rapporten.

    Speciellt viktigt för mig som processledare och ansvarig för utbildningens del som handlar om ledarskap har varit frågor som handlar om hur relevant innehållet och upplägget är för deltagarna. Är det vi gör i utbildningen något som blir användbart i det vardagliga ledarskapet? Lär sig deltagarna något som går att relatera till personlig utveckling? Kan man på goda grunder säga att utbildningen leder till ökad kunskap och medvetenhet med avseende på de teman vi tar upp?

    De teman som väckt mest engagemang och tydliga utvecklingssteg för deltagarna i utbildningen är:

    • Kontaktstilar/projicering
    • Att nyfiket utforska som dialogmetod
    • Affektskola
    • Anknytning

    Alla dessa teman finns utförligt beskrivet i texten och mer om deltagarnas lärande finns under rubriken ”Sammanfattande diskussion och lärande för deltagarna”.

    Träning för ökad medvetenhet och kunskap kring projiceringar gör jag med deltagarna i en övning där de får säga saker om varandra och sedan reflektera kring vad som kan vara projiceringar och hur det kan uppfattas av den som får det ”lagt på sig”. Upplevelsen hos deltagarna är oftast att de känner igen detta och att projiceringar sker dagligen i deras arbete. Som ledare är det för dem också igenkännande att detta kan vara kraftfullt, speciellt med koppling till konflikter eller missnöje. Kunskapen kring vad som sker när medarbetare

    projicerar tankar, känslor eller upplevelser tycker många är till stöd för att som ledare inte själv dras in i olika processer. Att snarare kunna förhålla sig till det som sker blir ett sätt att behålla ledarskapet. Självklart leder detta också omvänt till att ledarna reflekterar mer kring sitt eget projicerande.

    Att nyfiket utforska som metod och förhållningssätt är det i utbildningen som för de flesta deltagare blir en ”ögonöppnare”. Jag försöker ständigt stimulera deltagarna att pröva det vi tränar i utbildningen på sin arbetsplats. Ibland som en tydlig hemuppgift. Kring temat nyfiket utforska och vad de prövat i sitt dagliga ledarskap har deltagarna många upplevelser att dela med sig av på våra internat.

    Affektskola är en viktig del av utbildningen och har för några deltagare betytt väldigt mycket. Både för den personliga utvecklingen och för att förstå hur situationer, med starka känslor inblandade, kan hanteras annorlunda när ledaren har mer insikt i ämnet och om sina egna reaktioner. Om affekter och känslors betydelse i olika situationer både som person och ledare sade en deltagare ”...att jag är fyrtioett år och aldrig tänkt eller reflekterat kring det och på detta sätt, är inte det märkligt?”.

    Anknytning kan sägas vara det starka band vi alla knyter till en vuxen vårdnadshavare tidigt i livet och som färgar vårt sätt att se på och fungera i relationer. I grunden handlar det om överlevnad och den hjälp vi behöver för att livet i stort ska fungera. I vuxen ålder blir den känslomässiga delen mer framträdande men kanske kan det sägas att även det handlar om överlevnad, åtminstone med den mentala hälsan i behåll.

    Det engagemang deltagarna visar i denna utbildning och det sätt som detta uttrycks ser jag som ett kvitto på att utbildningens innehåll och hur vi arbetar med övningarna är relevant för dem. Det gäller både den personliga utvecklingen och ledarskapet. Det varierar givetvis mellan de enskilda deltagarna beroende på de olika teman vi berör och hur de intresserar och är aktuella för deltagarna.

    Download full text (pdf)
    Att utveckla det personliga ledarskapet i grupp: Om arbetssättet i CKS-utbildningen Ledarskap i kommuner
    Download (png)
    presentationsbild
  • 98.
    Legnér, Mattias
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Department of Culture Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Industriarv och kulturmiljöpolicy i stadsförnyelseprocesser: Norrköping, Baltimore och Milano2007Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Hur kan det offentliga gripa in i och styra förnyelsen av historiska stadsdelar i en önskvärd riktning? Den här rapporten studerar hur tre aktuella fall med äldre industribebyggelse nyligen förnyats i Norrköping, Baltimore respektive Milano. I samtliga fall har den offentliga sektorn i form av stat, län/delstat/region och kommunnivå närmat sig förnyelsen med hjälp av olika strategier. Med hjälp av nordamerikansk forskning om offentlig förvaltning studerar rapporten hur dessa strategier, s.k. policyverktyg, påverkat förnyelsen och vilka deras respektive förtjänster är. Gemensamt är också att de tre områdena har getts kulturella funktioner där platsens historia utnyttjas. De fyra verktyg som studeras här är reglering, anslag, skattesubventioner och offentlig–privat samverkan. Vilka strategier som väljs beror på den nationella förvaltningsstrukturen, vilka möjligheter till samverkan med andra sektorer som föreligger och på lokala och regionala politiska traditioner. En förvånande slutsats är att det svenska fallet visade sig vara betydligt mer effektivt i sin samverkan mellan offentlig och privat sektor än det amerikanska, där samarbetsformerna visade sig vara mycket mer instrumentella och svåranpassade. I slutet av rapporter jämför och reflekterar författaren över kulturmiljövårdens möjligheter att mer aktivt bidra till ekonomisk och social förnyelse i städer.

    Download full text (pdf)
    Industriarv och kulturmiljöpolicy i stadsförnyelseprocesser : Norrköping, Baltimore och Milano
  • 99.
    Leinsköld, David
    Linköping University, Department of Culture and Society, Centre for Local Government Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Nationell likvärdighet eller kommunal självstyrelse?: staten, kommunerna och de kommunala tjänstemännens dubbla lojalitet2022Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The relationship between the state and municipalities has for the recent decades become increasingly complex, strained and infected. The education policy has for several decades been surrounded by different governing logics and conflicts where the conflict between the state’s pursuit of national equality and the local self-determination is prominent. This study examines how this conflict affects the municipal official’s approaches to the state’s control of the municipal compulsory school through aimed government grants. The study consists of a qualitative interview study of six municipalities with 23 respondents. In each municipality, I have conducted interviews with municipal officials, principals and municipal politicians.

    The findings show that the aimed government grants should be seen in the field of tension between state and municipality and between politics and professions. Conflicts arise between the municipalities’ different conditions as well as their local needs and the state’s pursuit of national equality between schools. The municipal officials are assigned significant power regarding how the state and municipal governance is to be put into practice and are therefore given a coordinating central position where they must balance between state requirements, local requirements and school’s requirements. The findings indicate that they seem to prioritize the state’s target of national equality in favor of the local target of self-determination. The relationship between the state and the municipalities gets exposed through the role conflicts of the municipal officials, which both compete and cooperate.

    The conclusion is that the municipal officials should be regarded as the state’s extended arm, or as “state municipal officials”. They possess a double loyalty to the state and local government and must, with this double loyalty, be the guardians of the local and national democracy at the same time. There is a risk that the municipal officials’ double democracy loyalty demonstrates that the local democracy is weakening as the municipal officials must balance between their two guardian roles since role conflicts can arise in their daily work. This, in combination with the fact that they have gained increased power at the expense of local politicians and should thereby be regarded as political actors, sets high standards on the municipal officials, especially in an education department where the state governance is highly present.

    Download full text (pdf)
    fulltext
    Download (png)
    presentationsbild
  • 100.
    Lundqvist, Daniel
    Linköping University, Department of Management and Engineering. Linköping University, The Institute of Technology.
    Ledarskap i offentlig och kommunal verksamhet: en kartläggning av forskning vid Linköpings universitet2014Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I den här rapporten presenteras den forskning om ledarskap inom offentliga sektorn som bedrivs vid Linköpings universitet.

    Kartläggningen är indelad i fem olika teman:

    • Chefers arbete och förutsättningar
    • Ledarskap och lärande
    • Genus och jämställdhet
    • Ledarskap och hälsa
    • Förändring och förändringsarbete

    Resultatet visar att flest studier handlar om ledarskap inom skola och äldreomsorg. Sammanställningen sträcker sig från 2009 och framåt.

    Rapporten vänder sig inte minst till ledarskapsforskare som kan ha nytta av att känna till vilken annan forskning som finns inom området. Den vänder sig även till personer som på olika sätt arbetar med ledarskap inom offentlig sektor. Sammanställningen ger också en snabb överblick över möjliga föreläsare i ämnet.

    Download full text (pdf)
    Ledarskap i offentlig och kommunal verksamhet: en kartläggning av forskning vid Linköpings universitet
1234 51 - 100 of 155
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf